Yrkeslärande i dagbokstexterna

När texterna handlar om lärarrollen skriver nästan hälften av de studerande om sig själva i den kommande lärarrollen. Det handlar t.ex. om att; utöva förskollärar-rollen i skolkulturen, finna lärarens handledarroll, eller få en djupare insikt i yrkes-rollen. Detta tyder på en identifikation med den blivande yrkesyrkes-rollen. I några tex-ter beskrivs yrkesrollen ur de yrkesverksammas perspektiv, som t.ex. arbetssitua-tion och arbetsvillkor och olika yrkeskategoriers strävan att upprätthålla den egna yrkesrollen i en integrerad skolkultur. Vilket också kan tydas som ett kunskapssö-kande om den blivande yrkesrollens villkor och möjligheter i integrerad verksam-het.

Barns lärande

Då textinnehållet berör barns lärande handlar flera texter om uppgifters menings-fullhet. Det är utifrån konkreta situationer och samspel med barnen de studerande tar ställning till och värderar olika uppgifter. En värdering som görs utifrån barns respons eller uppgiftens svårighetsgrad i förhållande till barns utvecklingsnivå och behov. Här kommenteras också hinder för barns lärande, som till exempel schema-läggning. Det finns textavsnitt som beskriver lärarens roll i barns/elevers lärande och hur barns eget lärande uppmärksammas och hur deras tankar och idéer tillva-ratas i verksamheten. I texterna förekommer också beskrivningar av studerandes egna försök att arbeta med barns lärande. Detta visar på en strävan att tillägna sig ett förhållningssätt till barns lärande, genom att observera, värdera och själv utföra och pröva.

5.2.3 Yrkeslärande i dagbokstexterna

Det yrkeslärande som framträder i texterna speglar ett yrkeslärande genom; delta-gande, förändrat deltadelta-gande, samspel, erfarenhetssamlande och reflektion. I föl-jande avsnitt analyseras och kommenteras detta utifrån studiens teoretiska per-spektiv och tidigare forskning (se avsnitt 3.).

Yrkeslärande genom deltagande

Det yrkeslärande som framträder i texterna är ett yrkeslärande som sker genom de studerandes eget aktiva deltagande i praktikkontexten. I detta praktikdeltagande framstår observation, eget yrkesutövande och reflektion över olika praktikerfaren-heter som viktiga inslag. Deltagandet visar sig dels i beskrivningar av genomförda observationer och iakttagelser av lärare och barn som förekommer i texterna och dels i beskrivningar av arbetsuppgifter de studerande utfört under praktiken.

Me-dan observationer och iakttagelser handlar om ett sökande efter yrkeskunskap handlar det egna yrkesutövandet om att få träna, pröva och öva för att uppnå ett praktiskt yrkeskunnande. Av texterna framgår att de studerande är aktiva och en-gagerade när de deltar i praktiken, ett engagemang som visar sig i form av en am-bition att öka den egna förmågan att utöva det blivande yrket. Enligt Lave (2000) är en förutsättning för lärande genom deltagande i en social praktik just ett aktivt och engagerat deltagande.

Av texterna framgår att yrkeslärandet under praktiken till stor del handlar om att tillägna sig praktisk kunskap, i form av en förmåga att handla, men också ett för-hållningssätt som en grund för detta handlande. Dagbokstexternas olika innehåll visar att yrkeslärandet och kunskapssökandet ser olika ut för olika studerande.

Detta har att göra med att det yrkeslärande som sker i en social praktik är både kontextbundet och personligt (Lave & Wenger, 1991). I texterna finns flera exem-pel på att den studerandes deltagande i den specifika praktiksituationen inverkar på det yrkeslärande som sker. Men av studien framgår också att de studerandes egna behov, intressen och förhållningssätt inverkar, som t.ex. Amys respekt för barnet och hennes sökande efter kunskap om hur de yrkesverksamma hanterar och förhåller sig till barn och barns lärande. Eller Filippa, vars fokus riktas mot den egna utvecklingen i den blivande lärarrollen.

Yrkeslärande genom ett förändrat deltagande

I alla dagbokstexter framträder en förändring i den studerandes deltagande i prak-tikkontexten under praktikperioden. En förändring som visar sig i form av ett ut-ökat deltagande över tid. Detta visar sig på olika sätt och framträder olika tydligt i olika texter. I åtta av texterna handlar deltagandet i början av praktiken om obser-vationer av lärares arbetssätt eller om hur verksamheten är organiserad. Under praktikens gång förändras textinnehållet mot att i en ökad omfattning spegla den studerandes eget aktiva yrkesutövande i olika situationer. Av några texter framgår även att de uppgifter som den studerande utför blir mera avancerade ju längre den studerande befinner sig i praktikklassen. I början skriver t.ex. studerande om sitt deltagande i verksamheten, i termer av att hjälpa till dvs. hjälpa barnen med olika uppgifter under arbetspassen. Deltagandet utökas med tiden till att ansvara för, planera och genomföra arbetspass på egen hand och i en del fall vikariera för lära-ren. Den process av förändrat deltagande som beskrivs i texterna stämmer väl med ett ”legitimt perifert deltagande” som Lave och Wenger (1991) använder för att analysera och beskriva hur yrkeslärande går till. Ett deltagande som visar sig i att den nye deltagaren till att börja med håller sig i periferin och iakttar hur en kunnig yrkesutövare utför sitt arbete, utför enkla rutinsysslor, för att med tiden utöka

gra-den av deltagande och bli alltmera aktiv och erhålla alltmer specialiserade uppgif-ter.

Yrkeslärande genom samspel

I texterna finns flera beskrivningar av socialt samspel mellan den studerande och barn/barnen, handledaren, en annan lärare, eller medstuderande. Ett samspel som t.ex. resulterat i föreställningar om det egna deltagandet i förskole- och skolprakti-ken. Där den studerande kommit till insikt om egen förmåga, eget förhållningssätt, eget agerande och känslor av olika slag. Som när Hilma reflekterar över sitt eget beteende i en konfliktsituation eller när Filippa upptäcker sin egen begränsning och sätt att reagera på elevernas beteende. I dessa samspel väcks också olika käns-lor som Gustavs och Filippas lycka över den positiva respons barnen ger i form av engagemang, intresse och förståelse eller de känslor av misslyckande, misströstan och hjälplöshet som Beate, Emilia, Filippa, och Hilma skriver om. Texterna visar att det är i samspel med både barn och vuxna i praktikkontexten som de studeran-de konstruerar föreställningar om studeran-det blivanstuderan-de yrket och studeran-dess utövanstuderan-de, studeran-det egna yrkeskunnandet och den egna utvecklingen. Ett tillvägagångssätt som överens-stämmer med Berger och Luckmans (1979/1998) syn på hur föreställningar kon-strueras.

Ett intressant resultat är skillnader mellan olika samspel som visar sig i texterna.

Textavsnitt som handlar om relationen mellan den studerande och barnet/barnen handlar oftast om ett direkt samspel där den studerande interagerar med barnen.

Textavsnitt som handlar om relationen mellan den studerande och läraren /lärarna utgörs oftast av beskrivningar av hur lärarna utför sitt arbete eller förhåller sig i olika situationer, dvs. läraren utövar och den studerande iakttar och observerar.

Några få undantag finns där ett direkt samspel med handledare/lärare i form av samtal, diskussioner eller gemensamt utförda uppgifter återges. Detta resultat leder till frågor om varför så få studerande skriver om samtal och diskussioner med handledaren. Kan det vara så att yrkeslärandet i samspel med handledaren främst sker genom observation?

Yrkeslärande genom erfarenhetssamlande och reflektion

Av dagbokstexterna framgår att de studerande samlar erfarenheter genom observa-tion, utövande och reflektion. De erfarenheter som beskrivs i texterna handlar t.ex.

om; lärares praktiska yrkesutövande och förhållningssätt, den studerandes eget yrkesutövande och eget förhållningssätt. I texterna förekommer exempel på avsnitt där de studerande utifrån gjorda erfarenheter värderar dessa och konstruerar en egen kunskap, i form av en praktisk yrkesteori. Det finns också exempel på

tillfäl-len då de studerande reflekterar över situationer som inte stämmer med deras tidi-gare erfarenhet eller en ny upplevelse. Det finns också avsnitt som handlar om att de reflekterar över hur de erfarit den egna förmågan, arbets- eller förhållningssät-tet. Detta tyder på att de studerande samlar erfarenheter för att uppnå en kunskap som kan leda till en förståelse och beredskap inför olika situationer i det blivande läraryrket. Det handlar om att försöka utveckla en handlingsstrategi. I några text-avsnitt framgår också att studerande i skrivande stund förändrar eller utvecklar ett förhållningssätt, som t.ex. då Filippa resonerar om vad som ska gälla i hennes klassrum eller Hilma resonerar sig fram till hur hon ska förhålla sig till barnen.

För att studerande ska kunna samla erfarenhet måste de få tillgång till viktiga lärandesituationer under praktiken (Lave, 2000: Akre & Ludvigsen, 2000). Av tex-terna framgår att de studerande har haft många möjligheter att samla erfarenhet.

Men i några av texterna ger de uttryck för att de önskat lite större utrymme för yr-keslärande, som t.ex. Emilia som ville klara situationen på egen hand och Clary som önskat fråga sin handledare om och ifrågasätta handledarens arbets- och för-hållningssätt i större utsträckning. Ett annat exempel är Filippa som hade som mål att lära om integrerad verksamhet, men som inte fick denna möjlighet då verksam-heten inte var så integrerad på hennes praktikskola. Av Filippas och Clarys texter framgår att de önskat sig mera handledning i samband med utförande av egna ak-tiviteter. I Gustavs text finns exempel på hur han själv skapat sig utrymme för och tillträde till lärandesituationer under praktiken. Dessa exempel kan tolkas som att de studerande ser erfarenhet som en viktig del av yrkeslärandet, vilket även fram-hålls av Dewey (1999) och Mogensen (1994).

Analyserna av de nio studenternas dagbokstexter har resulterat i bilder som stäm-mer väl med det sätt att se på yrkeslärande som ligger i studiens teoretiska per-spektiv och det tillvägagångssätt för yrkeslärande som framgår av tidigare studier.

I texterna framträder eget deltagande och det sociala samspelet som viktiga inslag, där de studerande samlar erfarenheter, reflekterar över dessa och konstruerar egen kunskap i den pågående utvecklingen av yrkeskunskap och yrkeskunnande.