Yrkespraktisk relevans

Ett mål med vår studie har varit att bidra med perspektiv och tankar kring hur vi i förskolan kan arbeta med barnböcker som beskriver flykt och flyktingar för att öka barnens förståelse och medvetenhet kring andras levnadsvillkor.

36

Vår uppfattning under studiens gång har blivit att barn har rätt att få ta del av olika sorters litteratur i förskolan och vuxna har den möjligheten att ge dem detta genom att ha väl utvald litteratur om olika ämnen tillgänglig i deras miljö. Anne Skarets avhandling (2011) beskriver att det är viktigt för barnen att få tillgång till olika litterära kulturmöten i barnböcker då det är så barnen kan uppleva vardagserfarenheter som de inte kan få på något annat sätt. Man kan använda sig av bilderböcker på många olika sätt som exempelvis, för att stärka identiteten, att diskutera genus och att öka barns kunskapande kring olika ämnen. I vårt fall handlar det om att öka förståelsen kring att människor har olika livsförutsättningar för att i sin tur skapa empati och acceptans bland barnen. Det upplever vi som betydelsefullt eftersom det kommer människor från andra länder med olika etniska bakgrunder till Sverige. Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev.2016) är förskolans uppdrag att uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan och det ger barnen möjlighet att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Trine Solstads (2015) visar i sin avhandling att högläsning i förskolan kan förena flera aspekter. Hon menar att barnen lever sig in i böckerna på ett fantasifullt sätt och kan ifrågasätta både texter och bilder. Vi menar att högläsningen är ett tillfälle där barnen kan utveckla sin förmåga att tänka kritiskt och att pedagoger har möjlighet att erbjuda litteratur som berör alla barn i förskolan på olika sätt.

6.3 Metoddiskussion

I studien har vi använt oss av kvalitativ intervju analys i form av boksamtal. Alvehus (2013) beskriver att kvalitativ forskning är tolkande forskning. Den här tolkningen är väldigt subjektiv vilket kan medföra olika resultat beroende på vem som forskar i studien. Genom att tolka boksamtalen har vi som forskare fått en djupare och mer nyanserad förståelse än läsaren som bara läser boken utan att analysera den. Våra tolkningar är knutna till vårt problemområde samt de teorier vi valt. Det vill säga, vi vill se hur barnen uppfattar böcker kring flykt och flyktingar och utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och med hjälp av begreppen literacy och föreställningsvärld analysera materialet.

Vi hade ett litet urval av informanter, så valet av barn som deltog gjordes utifrån tillgängligheten under studieperioden. Det här urvalet riskerar att spegla en viss grupp snarare än ett bredare fenomen. Vi kan konstatera att vårt urval är homogent snarare än heterogent då vi valt informanter som bor i samma område och där det finns en liten andel flyktingar och invandrare

37

i förskolans verksamheter. Om vi gjort den här studien med barn från ett annat område där det finns barn som har olika etniska bakgrunder hade vi möjligen fått en annan empiri och där av ett annat resultat. Vi konstaterar att det är få tillfällen som studerats under en mycket kort tidsperiod så generaliserbarheten i studien är tveksam.

Anne Skarets avhandling från 2011 beskriver att barnen inte bara ger uttryck för deras egeninitierade reception utan det är också en forskarinitierad respons som ges på böckerna som lästs. Det krävdes att vi ställde en rad olika frågor till barnen under högläsning och boksamtal för att kunna undersöka hur barnen uppfattade böckerna. Resultatet påverkas på det viset av oss vuxna vilket gör att det blir svårt att närma sig barnens perspektiv. Vi tror att tillämpningen av Solstads (2015) metod med en tillbakadragen hållning från pedagogen skulle kunna ge andra resultat då barnen inte hade känt sig testade eller tvungna att svara på frågor.

6.4 Vidare forskning

Med tanke på det vi påpekade i metoddiskussionen skulle vidare forskning kunna vara att undersöka barnens reception av böcker kring flykt och flyktingar utan att den vuxne frågar eller styr för att här närma sig barnsperspektiv. Ett annat förslag till fortsatt forskning kan vara att undersöka hur barnen samtalar kring ovannämnda böcker i ett annat sociokulturellt område med barn som har olika etniska bakgrunder. Troligtvis skulle resultaten se annorlunda ut.

Ytterligare ett förslag till fortsatt forskning är att variera böcker i det här ämnet, till exempel böcker som har olika slut och som inte skrivs fram som lyckliga. I tidigare forskning visar Leonard Lamme, Fu och Mackoy Lowerys (2004) i sin studie att slutet i böcker i detta ämne ofta framställs som lyckliga och kan på det viset ge en något missvisande bild av verkligheten. Ett sista förslag på vidare forskning är att göra en liknande studie men att man istället utgår ifrån exempelvis en film eller teater för att undersöka hur barn uppfattar samma tema, flykt och flyktingar.

38

7. Litteraturförteckning

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. [Ny utg.] Stockholm: Gilla böcker

Donaldson, Margaret (1979). Hur barn tänker. Lund: LiberLäromedel

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. 3., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar kommunikationens betydelse. Johanneshov: TPB

Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Edwards, Agneta (2017). Boksamtal med bilderböcker. Första upplagans första tryckning Stockholm: Natur & Kultur

Szklarski, Andrzej (2015). Fenomenologi. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok I kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber

Gallagher, Shaun (2012). Phenomenology. Houndmills, Basingstoke: Palgrave Macmillan

Husserl, Edmund (1995). Fenomenologins idé. 2. uppl. Göteborg: Daidalos

39

Langer, Judith A., Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse, Daidalos, Göteborg, 2005

Lassén-Seger, Maria (2012). Bland djungelapor, jaguarer och jobbarkaniner. Djuriska barn i bilderboken. I Andersson, Maria & Druker, Elina (red). Barnlitteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur

Leonard Lamme, Linda, Fu, Danling & Mckoy Lowery, Ruth (2004) Immigrants as Portrayed in Children´s Picture Books. The Social Studies, 95:3 123-130

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

May, Tim (2013). Samhällsvetenskaplig forskning. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur

Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ forskning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Simonsson, Maria (2004). Bilderboken i förskolan: en utgångspunkt för samspel. Diss. Linköping : Univ., 2004

Skaret, Anne. (2011). Litterære kulturmøter: en studie av bildebøker og barns resepsjon. Oslo: Institutionen för lingvistiska och nordiska studier, Universitetet i Oslo.

Skaremyr, Ellinor (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan. Licentiatuppsats. Karlstad University Studies

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:731630/FULLTEXT01.pdf

Solstad, Trine (2015). Snakk om bildebøker! En studie i barnehagebarns resepsjon. Kristiansand: Universitetet i Agder.

40

Svensson, Peter (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber

UNICEF (2016). Uprooted: The growing crisis för refugee and migrant children. UNICEF

https://www.unicef.org/publications/index_92710.html

Vetenskapsrådets (2002). Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Tillgänglig på internet: http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Warnqvist, Åsa (2016). ”Jag fick en ny nalle. Jag fick ett nytt land.” Skildringar av flykt från krig i svenska bilderböcker 2014-2016. Östersjöar 46, Nr 3-4

41

8. Referenser av boksamtal

Boksamtal 1, 2018-03-08, genomförd av EuJong Han Strand och Lina Gerdhem med 4 barn. Boksamtal 2, 2018-03-14, genomförd av EuJong Han Strand och Lina Gerdhem med 4 barn. Boksamtal 3, 2018-03-21, genomförd av EuJong Han Strand och Lina Gerdhem med 4 barn.

42

9.

Bilaga 1 : Samtyckesblanketter

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Datum 2018-02-26

Samtycke till barns medverkan i studentprojekt

Vi heter Lina Gerdhem och EuJung Han Strand och vi studerar till förskollärare på Malmö Universitet. Vi befinner oss på termin sex och tar vår examen i januari 2019.

Vi ska nu påbörja vårt examensarbete tillsammans och vill då studera hur barn talar kring barnböcker om flykt och flyktingar. Vi kommer under vår praktik på [förskolans namn] (vecka ??) läsa två utvalda böcker, som handlar om flykt och flyktingar, tillsammans med barnen och dagen efter följa upp med boksamtal. Vi vill titta närmare på hur barnen förstår böckerna och hur deras samtal kommer till uttryck. Vi kommer inte att filma barnen, utan metoden vi kommer att använda oss av är ljudinspelningar vid högläsnings tillfällena och boksamtalen samt fältanteckningar. Det kommer bara att vara vi två, Lina och Eujung, som har tillgång till det insamlade materialet och det kommer förstöras efter att examensarbetet är godkänt. När vi skriver ut materialet kommer vi fingera alla namn samt vidta alla ytterligare åtgärder för att det ska vara omöjligt att identifiera barnen.

Vi kommer följa vetenskapsrådets forskningsetiska principer, se länk!

http://www.codex.vr.se/manniska1.shtml

• Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa

konsekvenser.

• De deltagande barnen kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet

att avböja medverkan i studien

• Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte

terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att

engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i

form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs

under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas

MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).

43

• Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när

• denna är examinerad.

Kontakta oss gärna vid eventuella frågor. Vi är tacksamma för er hjälp!

Vänligen,

Lina Gerdhem och EuJung Han Strand

……… Studentens underskrift Kontaktuppgifter: [våra telefonnummer] [våra e-post] Ansvarig lärare/handledare: Robin Ekelund

Kontaktuppgifter Malmö universitet:

www.mah.se

44

Vi samtycker till att låta vårt barn delta i undersökningen

Barn ………

Förskola ………..

Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavare underteckna blanketten.

Datum ……….

Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2

45

10. Bilaga 2 : Barnbokslistan

Lindenbaum, Pija (2016). Pudlar och Pommes. Stockholm: Lilla Piratförlaget AB Sandberg, Johanna & Larsson, Torsten, (2016) Flykten. Helsingborg: Whip Medi