”Är de på semester, eller?” Barns mottagande av böcker som skildrar flykt och flyktingar

Examensarbete i Barndom och Lärande

”Är de på semester, eller?”

Barns mottagande av böcker som skildrar flykt och flyktingar

“Are they on vacation or what?”

Childrens perception of children´s books about escape and refugees

Eu Jung Strand

Lina Gerdhem

Examen och poäng (Förskollärarexamen 210hp) Examinator: Susan Lindholm Datum för slutseminarium (2018-05-28) Handledare: Robin Ekelund

2

Förord

Vi vill tacka våra familjer som visat stor hänsyn och förståelse för vårt intensiva skrivande av vårt examensarbete. Ett stort tack till vår handledare Robin Ekelund för all ovärderlig hjälp på vägen. Vi vill också rikta ett stort tack till barnen på förskolan som visat stort tålamod och engagemang vid våra träffar för att samtala kring böckerna och för att de låtit oss få ta del av deras tankar.

Texten som vi arbetat med har varit tillgänglig på Google Docs vilket inneburit att vi skrivit det mesta tillsammans på de olika avsnitten. Samarbetet har inneburit att ta hänsyn till varandras olika personligheter och perspektiv, vilket har utvecklat och berikat oss mycket som människor. Vi vill också tacka varandra för ett gott samarbete och för att vi fått förmånen att lära känna varandra ännu bättre under skrivandet.

3

Abstrakt

Vi vill med den här studien bidra med perspektiv och tankar kring hur pedagoger i förskolan kan använda barnböcker som beskriver flykt och flyktingar för att öka barnens förståelse och medvetenhet kring andras levnadsvillkor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn förhåller sig till budskapet i barnböcker som handlar om flykt och flyktingar. Frågeställningarna i studien är: Hur uppfattar barnen omständigheterna kring varför människor måste fly? Vad säger barnen under boksamtalen? Hur talar barnen kring flykt under boksamtalen utifrån de barnböcker vi valt. Det är en kvalitativ studie som bygger på ljudinspelningar och anteckningar av boksamtalen som hölls med barn mellan tre- till fem år under en fyra veckors period i en förskola. Analysen av empirin grundar sig på fenomenologi av Edmund Husserl (1859-1938) och Säljös (2005) tolkning av begreppet literacy samt Judith Langers (1995) begrepp föreställningsvärld. Studiens resultat visar att barnen förstår varför protagonisterna måste fly men de visar olika reaktioner mot anledningarna till deras flykt. Barnen kopplar också den lästa texten till sina egna erfarenheter för att förstå den. Resultaten visar att barnen skapar tolkningar av texten som inte alls överensstämmer med boken, de gör ologiska kopplingar enligt oss vuxna. Till sist så lever sig barnen inte bara in böckerna på ett fantasifullt sätt utan de resonerar också kritiskt mot texten och bilderna.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

1.1 Bakgrund ... 6

1.2 Syfte och frågeställningar ... 7

2. Tidigare forskning ... 8

2.1 Skildring av flykt ... 8

2.2 Förmänskligade djur i barnböcker ... 9

2.3 Barns mottagande av böcker ... 9

2.4 Barns förståelse ... 11

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning ... 11

3. Teoretiska perspektiv ... 13 3.1 Fenomenologi ... 13 3.1.1 Fenomenologisk analys ... 13 3.2 Literacy... 14 3.2.1 Föreställningsvärld – livsvärld ... 14 3.3 Sammanfattning av teori ... 16 4.Metod ... 17

4.1 Metodval och relevans ... 17

4.2 Boksamtal och högläsning ... 18

4.3 Barnen ... 18 4.4 Böckerna... 19 4.5 Genomförande ... 20 4.6 Analysmetod... 20 4.7 Etik ... 21 5. Analys ... 23

5.1 Anledning till flykt ... 23

5.2 Olika hinder på vägen ... 27

5.3 Det nya landet ... 28

5.4 Är de på semester eller? ... 31

5.5 Sammanfattning av analys ... 32

6. Slutdiskussion ... 34

6.1 Resultat ... 34

5 6.3 Metoddiskussion ... 36 6.4 Vidare forskning ... 37 7. Litteraturförteckning ... 38 8. Referenser av boksamtal ... 41 9. Bilaga 1 : Samtyckesblanketter ... 42 10. Bilaga 2 : Barnbokslistan ... 45

6

1. Inledning

Men på en strand i ett annat land har några pudlar fått syn på den lilla båten.

-Hallå, hallå! ropar dom. Är ni på semester?! Ingen orkar svara.

Och vovve ligger bara stilla och är platt som en strumpa. Hon är nog död.

(Utdrag ur Pudlar och pommes av Pija Lindenbaum, 2016)

“Tycker ni att de är på semester?” frågar vi, efter att vi läst avsnittet där hundarna kommer till pudlarnas ö efter en stormig färd på havet. En pojke som heter Liam säger “Jaaa”, och alla barnen böjer sig över boken och studerar bilderna. Vi frågar förvånat “Men vad brukar ni göra på er semester?”. Erik fortsätter med att säga “Jag äter glass och badar och det tycker jag är kul”. En flicka som heter Johanna berättar “Jag har varit i Italien, Kanarieöarna, Egypten och Tyskland!!!”. Efter en stund frågar vi “Titta på bilden här, tycker ni att hundarna verkar ha roligt på båten?” Erik studerar bilden lite närmare där hundarna sitter i en båt och ser ledsna och utmattade ut. Nu verkar han plötsligt osäker och blir tyst (Boksamtal 1).

Transkriptet är ett utdrag från ett boksamtal mellan fyra barn i åldrarna fyra till sex. Boken Pudlar och pommes som vi samtalar kring handlar om tre hundars resa till en annan ö vilket föreställer flyktingar och deras resa till Sverige. Erik i samtalet i början verkar inte ha någon förståelse om vad flykt är och vad flyktingar upplever på väg till sin destination. I denna uppsats kommer vi att undersöka hur barnen förstår budskapet i böcker som handlar om flykt, flyktingar och deras resa utifrån de lästa böckerna Pudlar och Pommes samt Flykten.

1.1

Bakgrund

Bakgrunden till studien är flyktingströmmen som kom till Sverige 2015. Antalet asylsökande i Sverige vid den här tiden var 162 877 personer av dessa var 70 384 barn, varav hälften av dem var ensamkommande barn. Det var framförallt när konflikten i Syrien eskalerade och situationen i flyktinglägren i angränsande länder förvärrades som människor började söka sig till andra länder i Europa och då också till Sverige (Migrationsinfo.se).

Upprooted: the growing crisis for refugee and migrant children (Unicef) presenterar ny data som visar en sorglig bild av hur livet och situationen för många barn och deras familjer ser ut.

7

Med våldsamma konflikter och kriser i hemlandet så verkar det ändå säkrare att ge sig av på en riskfylld resa än att bli kvar hemma. Eftersom antalet flyktingbarn har ökat i förskolans verksamhet så medför det att förskolans roll att lära barnen att leva med andra barn som har en annan etnisk bakgrund får en betydande funktion för samhället.

Skaremyr (2014) menar i sin avhandling Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan att den svenska förskolan har utvecklats till att idag bestå av en mångfald av olika språk, religioner, kulturer och etniciteter än för 10 år sedan. Hon pekar dock på att detta inte gäller alla förskolor i Sverige utan fortfarande är det flesta förskolor enspråkigt svenska. Det här tolkar vi som att flykt, flyktingar och nyanlända fortfarande kan vara ett främmande begrepp för en hel del barn i förskolan och därmed har barnen mindre förståelse kring dessa ämnen. Utifrån den anledningen vill vi undersöka hur barnen förstår budskapet i böcker som berör flykt och flyktingar. Läroplanen för förskolan (98/16) lägger vikt på den demokratiska grundtanken och understryker att verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Biesta (2006) diskuterar demokrati och skolans roll i samhället. Han föreslår att skolans roll inte är att producera goda medborgare utan istället att utgöra en mötesplats där det ges möjlighet att möta andra som är annorlunda än oss själva och att utvecklas genom detta. Vi vill med den här studie bidra med perspektiv och tankar kring hur vi i förskolan kan använda oss av barnböcker om flykt och flyktingar. Vi kan genom böcker erbjuda barnen en möjlighet att få ta del av andras levnadssätt och därmed skapa en större acceptans och förståelse för andra människor.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barnen förhåller sig till budskapet i barnböcker som handlar om flykt och flyktingar.

• Hur uppfattar barnen omständigheterna kring varför människor måste fly? • Vad säger barnen under boksamtalen?

8

2. Tidigare forskning

I den här delen kommer vi att redogöra för en rad studier som berör flykt och barnböcker ur olika perspektiv vilket har betydelse för vår diskussion i resultatdelen.

2.1 Skildring av flykt

Åsa Warnqvist (2016) presenterar i sin studie Skildringar av flykt från krig i svenska bilderböcker 2014-2016 att i takt med att massförflyttningen har ökat de senaste åren ökar också antalet verk för barn och unga där flykt, flyktingars vardag och mottagande skildras. Mot den bakgrunden beskriver Warnqvists studie hur erfarenheter av flykt skildras i den samtida svenska bilderboken med fokus på det narrativa grundmönstret. Resultatet visar att upphovspersonerna till dessa verk överlag har valt att skildra flykten från krig som en rese- eller äventyrsberättelse med lyckligt slut snarare än att se flykten som ett trauma. Warnqvist menar att varken text eller bild ger indikationer på att de flyende familjerna saknar sina hemland. Det nya livet i det mottagande landet romantiseras genom att föräldrarna får arbete direkt, de lär sig det nya språket och familjen får nya vänner.

De utvalda 17 böckerna som blir utgångspunkt för analysen i studien bygger på den grundläggande narrativa strukturen, hem-bort-(nytt) hem och knyter i de flesta fall an till en konservativ syn på hem, kärnfamilj och det lyckliga slutet. Hon beskriver vidare att författare och bilderbokskonstnärer fokuserar på stabilitet och traditionella värden för att göra ämnet flykt begripligt för yngre barn.

Leonard Lamme, Fu och Mackoy Lowerys (2004) amerikanska studie beskriver i sin studie hur immigrant familjer och deras upplevelser skildras i barnböcker i USA. År 2002 var 11.5 procent av befolkningen i USA invandrare och 20 procent av alla skolbarn första eller andra generationens invandrare. Med sådan statistik hävdar forskarna att det är angeläget att inkludera litteratur som är skriven om invandrare i skolans läroplan. Att läsa böcker om invandrare kan fylla bland annat två syften menar forskarna, det gynnar infödda amerikaner för att de då lär sig om immigranternas upplevelser och samtidigt får immigranterna sin historia bekräftad. I studien delar forskarna böckernas innehåll i tre olika delar. Första är förflyttning, som innehåller beskrivning av känslan av hemlängtan, anpassning till den amerikanska kulturen.

9

Andra är kopplingen, att fortsätta med traditioner, att skapa minnen och att återvända till sitt hemland. Tredje är att bli amerikan och koppla ihop två olika kulturer samt att utveckla en ny identitet. De utvalda barnböckerna jämförs sedan med invandrarnas upplevelser i verkligheten. Resultat visar att valda böcker både medvetet och omedvetet inte visar ämnen såsom diskriminering, låg livskvalitet, ekonomi, papperslösa invandrare och splittrade familjer. Utifrån resultatet hävdar forskarna att lärare bör vara medvetna om vad böcker inte inkluderar och kritiskt utvärdera sin undervisning kring ämnen om invandring.

2.2 Förmänskligade djur i barnböcker

Lassen-Seger (2012) beskriver att användningen av djurkaraktärer länge har varit ett populärt inslag i barnböcker. Djurberättelser är en typiskt barnlitterär genre där allt från djurfabler till den senmoderna tidens disney djurkaraktärer och Richard Scarrys faktabilderböcker utgör ett lämpligt sätt att förmedla både budskap och kunskap till barnen. Det har ansetts att barn och barndom kopplas till djurvärlden och Lassen-Seger menar att denna sammankoppling av barn och djur relateras till synen på barn. I västerländsk historia betraktas barn som en naturnära och ociviliserad varelse i motsats till en korrumperad och civiliserad vuxen. I samband med associationen av barn och djur används djurkaraktärerna för att marginalisera och förklara avvikande grupper såsom kvinnor, barn, slavar, främlingar och mentalsjuka. Nikolajeva (2000) förklarar användningen av djurkaraktärer utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Hon menar att djurkaraktärer skapar distans och hjälper läsaren att ta till sig konflikten utan att uppleva att den kommer för nära. Det ger dessutom läsande barn oändliga möjligheter till äventyr och situationer som inte skulle vara möjliga för dem. Men hon kritiserar utbytet av barn till djur som litterära gestalter och menar att det är ett uttryck för en stereotypisk och föråldrad syn på barn där det speglar vuxnas föreställning om barn. I vuxnas ögon har små barn en del gemensamt med smådjur vilket innebär att de inte anses fullt mänskliga och civiliserade.

2.3 Barns mottagande av böcker

I det här avsnittet presenterar vi Trine Solstads studie från 2015 Snakk om bildebøker! En studie av barnehagebarns resepsjon för att senare i texten kunna koppla det till vår studie och analys. Vidare tar vi upp Anne Skarets avhandling från 2011 Litterære kulturmøter och barnlitteraturforskaren Maria Simonssons etnografiska studie från 2004 Bilderboken i förskolan

10

- En utgångspunkt för samspel. I Trine Solstads studie är det läsning som upplevelse som är det mest intressanta för vår studie. Enligt Solstad finns det lite forskning på området om barns reception av bilderböcker. Tidigare forskning om barnlitteratur har handlat mycket om barnet i texten och inte så mycket om barnet utanför texten. Forskningen säger påfallande lite om hur böckerna uppfattas av barnen och vad det inspirerar dem till att prata om.

Hennes avhandling vill därför ge en ökad förståelse av hur barns reception av bilderböcker kan utläsas av samtal mellan barn och vuxna och mellan barn i högläsnings situationer i förskolan. Studien fokuserar på läsning av bilderböcker som en social upplevelse och som ett kollektivt meningsskapande. Den vill rikta uppmärksamheten mot vad orden och bilderna framkallar inne i läsaren eftersom läsaren skapar en ny text utifrån sina egna tankar och känslor. Hon menar att allt vi läser lägger en grund för barnens språkliga kompetens. Tillvägagångssättet hon använder sig av i insamlandet av empirin är att filma pedagoger när de läser utvalda böcker för en liten grupp barn, för att sedan analysera materialet utifrån barnens samtal kring dessa böcker. För att barnen ska vara så opåverkade som möjligt i sina samtal så ska pedagogerna inte ställa frågor till barnen under högläsningstillfällena.

Resultatet av Solstads studie visade att barnens attityder till böckerna förflyttas från ett estetiskt till ett efferent förhållningssätt. Detta innebär att barnen inte bara lever sig in i böckerna på ett fantasifullt sätt utan också kan förhålla sig kritiskt resonerande till texten och bilderna. Barnens samtal leder även till att lek uppstår och det är bland annat här barnens bearbetning av texten och bilderna sker. Studien visar också att barnens tankar kring tolkningen av bilderna aktiveras när författare och illustratörer överlåter det till läsaren.

En annan receptionsstudie som har bilderböcker som utgångspunkt för barns mottagande av böcker är Anne Skarets avhandling från 2011 Litterære kulturmøter. En studie av bilderböcker och barns reception. Den består av två delar en textanalytisk studie och en receptionsstudie. Avhandlingens tema är så kallade litterära kulturmöten i bilderböcker. Skaret undersöker om barnen uppfattar kulturmöten i text och bild och hur detta sker. Hon intervjuar barnen med utgångspunkt i förhållande till det hon tycker är intressant i texten. Svaren som barnen ger är inte bara uttryck för deras reception av böckerna utan det är också forskarinitierad respons på böckerna som lästs. Resultaten i avhandlingen visar att litterära kulturmöten i barnböcker är viktiga för barnen för det ger dem vardagserfarenheter de inte får på något annat vis.

Barnlitteraturforskaren Maria Simonsson har i sin etnografiska studie från 2004 Bilderboken i förskolan - en utgångspunkt för samspel tittat på vad läsaren faktiskt gör med texten på eget

11

initiativ. Simonsson har som avsikt att öka förståelsen för hur bilderböcker används i förskolan och hon vill även förmedla kunskap om vilken funktion bilderböcker har som medel för förskolebarn att förstå världen och sig själv. Hon studerar användandet av bilderböcker bland barn sett utifrån barns interaktion med böckerna. Frågorna som ställs är hur barnen använder bilderna i böckerna och om de använder sig av olika teman från böckerna i sina lekar. Resultaten i Simonsons studie visar att barnen inte är passiva mottagare av denna vuxenproducerade och erbjudna barnkultur vilket innebär att de ständigt försöker skapa förståelse och mening kring den. Detta hjälper dem att förstå sina egna sociala liv på och utanför förskolan.

2.4 Barns förståelse

Doverberg och Pramling Samuelsson (2012) beskriver i sin bok Att förstå barns tankar – kommunikationens betydelse om barns förståelse om sin omvärld. Deras utgångspunkt är att barns erfarenheter har betydelse för vad de förstår och uppfattar. De erfarenheter och utmaningar barn får både i och utanför hem och förskola medverkar till att påverka deras förståelse för sin omvärld. Den här förståelsen är i sin tur nära relaterad till ett innehåll och en erfarenhet. Författarna presenterar Pramlings (1986) studie där han undersöker på vilket sätt barnen uppfattar lärande och hur de beskriver vad lärande är. 300 barn fick svara på frågan “Berätta vad ni har lärt er” och innehållet i svaren som barnen ger analyseras utifrån tre kategorier. Det första sättet hur barnen förhåller sig till lärande är att de uppfattar att de lär sig “att göra något”, exempelvis att cykla, slå kullerbytta och väva. Det andra sättet att förhålla sig till lärande är att barnen nämner kunskaper. Till exempel, att barnen förstår att man inte får röra döda fåglar eftersom man kan få baciller. För dessa barn representerar lärande “att de visste något”. Det tredje sättet att förhålla sig till lärande är att barnen säger att de plötsligt har ”förstått något” som de inte har gjort tidigare. Resultatet i den här studien visar att det finns en stor variation i sättet att tänka på och förstå sin omvärld på hos barn.

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning

I det här avsnittet har vi tagit upp relevant forskning kring barnböcker utifrån det ämne som vi valt att skriva om i vår avhandling, nämligen att undersöka hur barnen förhåller sig till budskapet i barnböcker som handlar om flykt och flyktingar. Sammanfattningsvis visar studierna att böcker som skrivits för att skildra flykt ofta framställer den som en resa eller ett

12

äventyr och att berättelsen avslutas med ett lyckligt slut istället för att skildra det trauma som det kan innebära att vara på flykt. Leonard Lamme, Fu och Mackoy Lowerys (2004) amerikanska studie visar att valda böcker utifrån flykt inte visar ämnen som exempelvis diskriminering, låg livskvalité eller ekonomi bara för att nämna några. Detta kan därför ge en missvisande bild av immigranter.

Vidare visar tidigare forskning att barnen på ett kreativt och lekfullt sätt lever sig in i böcker de läst och att de på detta sätt samtalar och bearbetar texten och bilderna i barnböcker för att skapa förståelse och mening i sin sociala värld. Det visar också att litterära kulturmöten i barnböcker är viktiga eftersom det ger barnen vardagserfarenheter som de kanske inte kan få på annat sätt. Eftersom vi valt en bok i vår studie med antropomorfa huvudkaraktärer så har vi med Lassen-Segers studie kring förmänskligande djur i barnböcker. Här beskrivs de förmänskligade djuren som en möjlighet för barnen att skapa distans till svåra ämnen i detta fallet konflikter eller flykt. Att använda sig av förmänskligade djur är kopplat till synen på barn och är något föråldrad, enligt Maria Nikolajeva, som är kritisk till att byta ut människor till djur utan att problematisera innebörden av det.

Vi hittade en hel del forskning kring själva barnböckerna men inte så mycket forskning kring hur barn förhåller sig till de lästa böckerna eller hur de samtalar kring det lästa materialet. Det är denna kunskapslucka vi med vår studie hoppas bidra till att fylla.

13

3. Teoretiska perspektiv

För att uppfylla syftet med studien, att undersöka hur barnen förhåller sig till budskapet i barnböcker som handlar om flykt och flyktingar, tar studien sin utgångspunkt i Edmund Husserls (1859-1938) teori fenomenologi. I analysen använder vi oss sedan av literacy och begreppet föreställningsvärld. Teoridelen avslutas med en sammanfattning av utvalda teorier och hur vi ska använda oss av dem i vår analys.

3.1 Fenomenologi

Den tyska filosofen Edmund Husserl (1859-1938) anses vara upphovsmannen till den fenomenologiska inriktningen. Han fokuserade på medvetandet och såg på fenomenologin som en beskrivande metod för hur saker uppenbarade sig i vår medvetna upplevelse. Så som saker upplevs kan vara väldigt annorlunda i jämförelse med vad de är. En fenomenolog är inte intresserad över hur saker är i verkligheten utan är mer intresserad av hur vi upplever dem, eftersom vi inte kan ignorera våra upplevelser av allt som händer omkring oss (a.a.).

Husserl anses ha en betydande roll i den moderna filosofins utformning genom hans sätt att se på de filosofiska problemen. Han menar att tänkandet måste utgå ifrån den levda erfarenheten i all dess variation och rikedom och de händelser som visar sig däri. Resultatet av detta är ett vidgat erfarenhetsbegrepp som leder till ett vidgat världsbegrepp även kallat livsvärlden (Husserl, 1995). Den förståelse kring tänkandet som bygger på erfarenheter och upplevelser är det som kopplas till Langers (1995) begrepp föreställningsvärldar vilket vi beskriver senare i teoridelen.

3.1.1 Fenomenologisk analys

I samhällsvetenskaplig forskning använder man sig av teorier för att bidra med kunskap om något visst samhälleligt fenomen. Teorier hjälper oss att förstå det vi studerar med hjälp av olika begrepp och frågeställningar (Svensson, 2015) Detta skiljer sig något från den fenomenologiska forskningsmetoden som vi ska använda oss av i vår studie för att analysera vårt material. Syftet med fenomenologisk forskning är att utforska fenomenets essens. Enligt Karlsson (1993, refererad i Fejes & Thornberg, 2015) och Moustakas (1994, refererad i Fejes

14

& Thornberg, 2015) kännetecknas fenomenologin av egenskaper som är typiska för kvalitativa forskningsansatser. Dessa kan sammanfattas med begreppen förståelseinriktning och induktivt förhållningssätt. Förståelseinriktning innebär att intresset för fenomenologiska forskare ligger i vilken betydelse objekten har för individen och inte av objekten i sig samt att utforska meningsinnehållet i mänskliga upplevelser. I fenomenologiska studier är det inte teorin som utgör utgångspunkten utan det är empirin, vilket innebär att forskaren då har ett induktivt förhållningssätt (Szklarski, 2015). Vårt empiriska material består av vad och hur barn samtalar kring utvalda barnböckerna vid olika högläsnings- och boksamtalstillfällen. Därför redogör vi i kommande avsnitt det teoretiska perspektivet literacy.

3.2 Literacy

Säljö (2005) diskuterar begreppet literacy i boken Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet och menar att det inte är ett helt entydigt begrepp. Literacy översätts ibland till ´läs- och skrivfärdigheter´ och ibland till ´skriftspråkliga aktiviteter´. Han pekar på det snäva sättet att beskriva literacy i svenska översättningar. Han menar att uttryck som läsa och skriva är vaga och kan stå för många olika färdigheter vilket också är komplexa och varierande. Han använder sig istället av ´skriftspråkliga aktiviteter´ och förklarar att det inte bara handlar om den tekniska färdigheten att avkoda ord. Det handlar även om att dra slutsatser, att göra associationer, att koppla det man läser till det man vet om världen i övrigt. Vidare handlar det om att associera det lästa till andra sammanhang och att förstå men ändå kunna förhålla sig kritisk till texten. Literacy ses alltså som sociala och kommunikativa handlingar där läsaren gör kopplingar mellan texten och sig själv och mellan sig själv och andra. Eftersom vår skriftspråkliga aktivitet i vår studie är högläsning och boksamtal så tittar vi i följande avsnitt närmare på begreppet föreställningsvärld för att undersöka vad som påverkar barns tankar.

3.2.1 Föreställningsvärld – livsvärld

Judith Langer (1995) förklarar begreppet föreställningsvärldar i sin bok Litterära föreställningsvärldar. Enligt Langer (a.a.) handlar föreställningsvärldar om de dynamiska uppsättningar av sammanlänkade idéer, bilder, frågor, förväntningar, argument och förändringar som fyller våra tankar. De uppstår när vi läser, skriver, talar eller tar del av andra

15

upplevelser där man uttrycker och delar med sig av tankar och tolkningar. Det hänvisas till den värld av förståelse som en person besitter vid en given tidpunkt. De befinner sig alltså alltid i förändring eller i ett tillstånd där det är öppna för förändring. Dessa förändringar utgör byggandet av föreställningsvärldar, förändringar som sker för att nya idéer uppstår från texten, läsaren och andra människor och händelser. Langer (a.a.) beskriver fyra olika faser när föreställningsvärldar byggs hos en person. Faserna är en del i varje läsares byggande av föreställningsvärldar, men fasernas specifika mönster och innehåll baseras på läsarens erfarenheter och förväntningar i interaktionen med en viss text. Vi analysera vårt material som innehåller barnens olika dialoger under högläsningarna och boksamtalen utifrån de fyra olika faserna.

Fas 1: Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld: Här försöker vi samla på oss tillräckligt många uppslag för att kunna skapa en föreställning om vad texten ska handla om. I denna fas utvecklas föreställningsvärldar baserade på vår egen kunskap och erfarenheter, textens ytliga drag och andra tillgängliga ledtrådar.

Fas 2: Att vara i och röra sig genom en föreställningsvärld: I denna fas fördjupar vi vår förståelse med hjälp av vår kunskap om text, oss själva, livet och världen för att utforma och koppla samman våra tankar, ersätta uppfattningar och gör vår bild av vad vi tror att verket handlar om fylligare.

Fas 3: Att stiga ut och tänker över det man vet: I denna fas använder vi våra utvecklande uppfattningar för att öka vår egen kunskap och erfarenhet. Vi använder alltså våra föreställningsvärldar för att reflektera över något som vi visste eller gjorde eller kände innan vi läste texten.

Fas 4: Att stiga ut ur och objektifiera upplevelsen: I denna fas distanserar vi oss från vår förståelse, vår läsupplevelse, och själva texten. Vi blir kritiker, medvetna om spänningen mellan vår egen värld och författarens, medvetna om antydningar om konflikter och makt. Vi dömer och kopplar dem till andra verk och upplevelser.

De här fyra faserna behöver inte uppstå i kronologisk ordning utan de kan dyka upp flera gånger under läsandet eller under en senare diskussion eller om man i efterhand skriver om och reflekterar över verket. Dessa faser ska användas i vår analys där vi undersöker vad och hur barnen talar kring våra utvalda böcker.

16

3.3 Sammanfattning av teori

Avslutningsvis ska vi sammanfatta hur fenomenologi, literacy och föreställningsvärld hänger ihop och hur vi använder oss av det i analysen. Materialet som vi samlat in är fyllt med tankar som uppstår i barnens medvetande utifrån de valda barnböckerna. Vi tolkar det som att barnens föreställningar speglar det barnen upplever och tvärtom, vilket den fenomenologiska inriktningen anser som viktigt. Begreppet literacy använder vi i vår studie för att analysera hur barnen gör kopplingar mellan texten och sig själv. Detta gör vi genom att samtala och diskutera böckernas innehåll med barnen under boksamtalen. Vi använder även begreppet föreställningsvärld för att analysera skriftspråkliga aktiviteter, högläsning och boksamtal. Detta för att se vad som händer i det olika faserna, som Langer (1995) beskrivit tidigare i texten, mellan text och barn, mellan barn och vuxen samt mellan barnen och på så vis kunna analysera vad barnen förstår och hur de upplever den lästa texten. Vi kommer att gå igenom analysmetoden som är kopplad till fenomenologi i slutet av metoden.

17

4.Metod

I detta kapitel ska vi redogöra för vårt metodval och dess relevans, samt presentera inspirationskällor som hjälpt oss att undersöka vad och hur barnen talar kring utvalda böcker. Vi använder oss av böckerna Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer (2000) av Elisabet Doverborg och Ingrid Pramling Samuelsson, Bilderbokens mångfald och möjligheter (2017) av Agneta Edwards samt Böcker inom och omkring oss (2015) av Aidan Chaimbers. Vidare i texten beskriver vi vårt genomförande av studien.

4.1 Metodval och relevans

Syftet med studien är att undersöka hur barnen förhåller sig till budskapet i barnböcker som handlar om flykt och flyktingar. På grund av detta valde vi att använda oss av kvalitativ metod i vår studie som intresserar sig för samband och innebörder. Vi använder intervjuer, fältanteckningar och observationer i samband med högläsningstillfällena och boksamtalen. Det genomförs för att vårt intresse ligger i att försöka förstå och tolka barnens diskussioner kring de barnböcker vi valt om flykt och flyktingar. I denna metod är begreppet tolkning centralt. Kvalitativ forskning kallas även för tolkande forskning vilket innebär att man som uttolkare vill bidra till en mer generell förståelse kring ett fenomen. Tolkningen i dessa fall blir därmed direkt knuten till studiens problem och teori (Alvehus,2013). Kvalitativ metod framhålls som en metod som skapats för att förstå social interaktion och vad samhälleliga fenomen kan betyda i de sammanhang de skapas i. Metoden har även utvecklats för att utforska det som inte går att beskriva med siffror. De kvalitativa studierna vill begripa processer, kvaliteter och betydelser (Rennstam & Wästerfors, 2015). Genom att uppmärksamma det barnen visar intresse för och att försöka tolka vad barnen kommenterar under högläsning och boksamtal upplever vi att kvalitativ forskning är relevant för vår studie.

Intervjuerna som vi utfört under studien erbjuder på många sätt forskaren ett effektivt redskap för att ta reda på hur människor tänker, känner och handlar i olika situationer, det är även ett sätt att ta reda på deras tidigare erfarenheter. Intervjuer kan fylla en viktig roll i att skapa en förståelse i hur grupper och individer bygger upp och håller ihop sin sociala värld (Alvehus, 2013). Som pedagog kan man aldrig tala om för ett barn hur det ska tänka men man kan ställa dem inför konkreta problem vilket gör att de kan komma på nya och mer avancerade lösningar utifrån deras tidigare erfarenheter och kunskaper (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000).

18

4.2 Boksamtal och högläsning

Ett boksamtal innebär en diskussion som är inriktad på att utforska olika texter och bilder och på så vis upptäcka olika tolkningar av det lästa. Boksamtalets syfte är att fördjupa upplevelsen och förståelsen av boken tillsammans med andra. Ett boksamtal är en väl planerad och förberedd aktivitet där en grupp på ett organiserat sätt samtalar kring en bok som är specifikt vald för detta tillfälle (Edwards, 2017). Genom att vi pratar och diskuterar böckerna med barnen fördjupas upplevelsen kring den och barnen kan knyta bokens handling och konsekvenser till sig själv. Detta görs inte alltid automatiskt även om barn förstås också förstår intuitivt (Edwards, 2008).

Vi bestämde oss för att använda oss av semistrukturerad intervju i form av boksamtal vilket består av ett fåtal bestämda frågor. I strukturerad intervju får varje person besvara samma fråga på samma sätt så att eventuella skillnader mellan svaren är reella och det är ett resultat av användningen av en metod och inte resultat av själva intervjuns kontext (May, 2011). Däremot är intervjukontexten i en semistrukturerad intervju en viktig aspekt av processen och intervjuaren erbjuds större frihet. Detta innebär i sin tur att en enskild intervju inte ger mer än begränsade insikter om generella sociala krafter och processer utan endast genom ett flertal intervjuer som man kan uppfatta betydelserna av var och en till fullo (Gerson & Horowitz, 2002, refererad i May, 2011). Alvehus (2013) menar att en alltför strukturerad intervju tar bort interaktiva element mellan intervjuare och informanter. Däremot ger en semistrukturerad intervju barnen större möjligheter att påverka samtalens innehåll.

Vid högläsning förvärvar barnen inte bara det konkreta språktillägnandet utan också inspirationen till samtal om saker utanför deras vardagsmiljö och om de dagliga händelserna vilket hjälper dem att sätta ord på deras tillvaro och känslor (Edwards, 2008). Att läsa för barnen är nödvändigt för att de i sin tur ska bli läsare och en av de viktigare funktionerna med högläsning är den socialt sammansvetsande funktionen. När man upplever saker tillsammans och blir en del av en gemenskap skapas starka band mellan människor (Chambers, 2015).

4.3 Barnen

Vi valde 12 barn i åldrarna tre till sex från en förskola i Skåne. Barnen som deltar i dialogerna i analysen har fiktiva namn och de heter Erik, Stina, Lisa, Olle, Lily, Saga, Rosa, Kevin och

19

Alva. Varje högläsnings - och boksamtalsgrupp konstruerades av 4 barn. Eftersom det kan bli en för svag dynamik för ett tolkande samtal med för få barn valdes 4 barn ut vid varje tillfälle (Edwards, 2017). På avdelningen finns inga barn som kommit som flyktingar men det finns 5 barn som har olika etniska bakgrunder. Det tror vi påverkar barnens förståelse kring flykt och flyktingar på grund av den nästan obefintliga erfarenheten av den i förskolans verksamhet. Kommunen, som vi gjort vår studie i har en liten andel flyktingar i förskolans verksamheter vilket gör att vi undrar om barnens erfarenheter kring detta ämne ser annorlunda ut i andra förskolor där erfarenheten kring flykt är större.

Barnen som deltog i högläsning och boksamtalen valdes ut utifrån deras språkförmåga och inte utifrån ålder. Informationen som blir ett resultat av intervjun hänger på den tillfrågades förmåga att abstrahera och att uttrycka sig verbalt (Johansson & Karlsson, 2013). För att undersöka vad barnen samtalar om kring böckerna var det framför allt lyssnandet från oss som blev det viktiga.

4.4 Böckerna

Vi valde två böcker som skildrar flykt, Pudlar och Pommes och Flykten. Pudlar och Pommes valde vi för att vi upplevde den som mer barnvänlig eftersom karaktärerna i boken är hundar. Detta trodde vi skulle underlätta för barnen att förstå vad boken handlade om. Boken Flykten valde vi för att vi tyckte den visade en generell bild av ämnet flykt med riktiga människor som karaktärer.

Pudlar och pommes av Pija Lindenbaum beskriver hur levnadsvillkoren förändras av torka och att någon har slängt en “bumling” i poolen så den gått sönder. Fokuset i den här boken är inriktat i första hand på hur levnadsvillkoren förändras men också på hur karaktärerna blir bemötta i det nya landet och på hur främlingsfientligheten blir tydlig genom “dumma pudelns” motvilja att dela med sig och välkomna dem till det nya landet (ref. Artikel “Jag fick en ny nalle. Jag fick ett nytt land).

Flykten av Johanna Sandberg och Torsten Larsson handlar om en familj som måste lämna sitt land när kriget kommer närmare och bomberna börjar falla. Handlingen drivs framåt av kortfattade förklaringar av deras flykt med båtar över hav och huvudpersonens borttappande av sitt mjukdjur Habibi. Efter en tid i ett flyktingläger där huvudpersonen blir sjuk kommer de vidare till Sverige och här ska de stanna.

20

I dessa böcker hittar vi samma grundmönster, de skildrar flykt från torka och svält samt krig, men persongalleriet är olika i Pudlar och Pommes består de av förmänskligade hundar och i Flykten av människor. Böckerna problematiserar flykt, flyktingars vardag och mottagandet av flyktingar i landet de kommer till. Vi valde dessa två böcker för att använda oss av böcker som skildrar flykt på olika vis för att se om barnen kunde dra paralleller och jämföra böckerna med varandra och på så vis förstå vad begreppet flykt innebär. Vi blev osäkra på om barnen skulle förstå budskapet i Pudlar och Pommes därför bestämde vi oss för att även läsa Flykten för att tydliggöra för barnen hur begreppet flykt skildras i bilder och text på olika sätt.

4.5 Genomförande

Vi använder oss av en semistrukturerad intervju i form av boksamtal, som vi skrivit om tidigare i texten, för att undersöka barnens spontana tankar. Vi har utfört tre planerade högläsningstillfällen och dagen efter varje tillfälle har vi haft planerade boksamtal med barnen. Detta har gjorts en gång i veckan under en fyra veckors period och varje tillfälle har varat i snitt 25 minuter. Vid varje tillfälle har fyra barn deltagit. Högläsnings- och boksamtals tillfällena har dokumenterats främst med ljudinspelningar och kompletterande fältanteckningar vilket utgjorde materialet till analysen. Den ena av oss antecknade hur barnen reagerade kroppsligt, exempelvis deras ansiktsuttryck och kroppshållning, under högläsningen samt våra tankar som uppstod medan den andra läste. Om vi båda antecknar under tiden finns det en risk att fokus flyttas från barnen och intervjun. Detta kan medföra att barnen tröttnar och man missar intressant information (Doverborg & Pramling, 2000). Materialet har sedan skapats genom transkriptioner (46 sidor) av ljudinspelningar (cirka 170 minuter) från högläsningssituationerna.

4.6 Analysmetod

Rennstam & Wästerfors (2015) menar att när man ska analysera kvalitativt material är det tre grundläggande arbetssätt man med fördel kan använda sig av för att göra materialet hanterbart: att sortera, att reducera, att argumentera. Sortering ger ett grepp om materialets beståndsdelar och ger möjlighet att sätta det i ett sammanhang. Ett vanligt sätt att dela in kvalitativt material på är att dela upp det efter innehåll. Exempelvis vad talar barnen om? Vad gör de? Vad händer? Det innehåll som återkommer gång på gång är värt att uppmärksamma eftersom det utgör ett

21

tema eller ett huvudinnehåll i materialet (Rennstam & Wästerfors,2015). När materialet sorteras menar Rennstam & Wästerfors (2015) att analytikern bör ha en uppmärksam och generös blick, fri från förväntningar och förgivettagna föreställningar för att kunna urskilja det som överraskar och sticker ut i materialet. Vi sorterade materialet i flera omgångar. Eftersom de två böckerna har en gemensam struktur (hem-bort-nytt hem) sorterade vi efter böckernas händelseförlopp vilket är anledning till flykt, olika hinder på vägen, det nya landet och är de på semester. Reducering innebär att välja och välja bort stoff från det insamlade materialet eftersom allt inte går att visa upp. Den sortering som gjorts tidigare har skapat för många ingångar så här lyfts en mera hanterlig mängd data ut och detaljgranskas utan att för den skull bortse från helheten. Syftet med reducering är att försöka skapa en god representation av materialet (Rennstam & Wästerfors,2015). Efter vi samlat barnens kommentarer utifrån strukturen (hem-bort-nytt hem) i böckerna reducerade vi materialet efter barnens återkommande diskussioner kring de lästa texterna. Det som diskuterades mest avgjorde vår indelning av det reducerade materialet. Rennstam och Wästerfors (2015) beskriver att genom att argumentera för sitt material skapas självständighet i förhållande till tidigare studier och teorier som man refererat till i sin text. Det är genom den här argumentationen som ambitionen att bidra till ämnesområdet ska synas och materialet blir uttryckligen formulerat som kunskap. Vi analyserade det reducerade materialet utifrån ett fenomenologiskt perspektiv vilket fokuserar på barnens upplevelser av böckerna. Det slutgiltiga syftet med studien kommer fram i denna process, vilket är att undersöka hur barnen förhålla sig till budskapet i barnböcker som handlar om flykt och flyktingar.

De tre sätten att bemöta problemen i sitt material är sammankopplade med varandra och gränsen mellan dem är vag vilket gör att de kan användas på ett växlande sätt och i en varierande ordning i en strävan efter att skapa en analys. Vid analys av ett kvalitativt material använder man sig av kontinuerliga symboliserings- och abstraheringsprocesser och startar i det direkta materialet. Stegvis synliggörs det konkreta i abstraheringsprocessen med hjälp av skapandet av kategorier, etiketter, teman och begrepp (Rennstan & Wästerfors, 2015). Det här tillvägagångssättet har vi tillämpat i vårt sätt att arbeta fram vårt material.

4.7 Etik

Vi har, innan vi påbörjade vår studie, tagit del av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) vilket innehåller fyra krav: Informationskravet, Samtyckeskravet,

22

Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet. Vi började med att informera och skicka ut samtyckesblanketter till barn och vårdnadshavare om vilka vi var, vad vi skulle göra och vad det kommer att innebära att vara med i undersökningen. Vid varje högläsningstillfälle och boksamtal tillfrågades barnen igen om de ville delta eller inte och att det var okej att avbryta sin medverkan. Enligt konfidentialitetskravet informerades barn och vårdnadshavare om att alla personliga uppgifter kring barnen anonymiseras och avidentifieras och att materialet förvaras så inga obehöriga får tillgång till det. Utifrån nyttjandekravet informerade vi om att material och resultat endast kommer att användas till vår studie och att det sedan förstörs efter vår examination.

23

5. Analys

I det här avsnittet visar vi vårt utvalda material med efterföljande analyser. För att kunna besvara våra forskningsfrågor valde vi att dela analysdelen i fyra olika delar där avsnittens indelningar följer böckernas händelseförlopp. Det första avsnittet Anledning till flykt besvarar frågan: hur uppfattar barnen omständigheterna kring varför människor måste fly? Resterande avsnitt, Olika hinder på väg, Det nya landet och Är de på semester eller? besvarar uppsatsens andra och tredje forskningsfråga, det vill säga: vad säger barnen under boksamtalen? och hur talar barnen kring flykt under boksamtalen kring de utvalda barnböckerna?

5.1 Anledning till flykt

Vi har precis läst ett avsnitt ur Pudlar och Pommes där hundarna lever på en ö där de i början har en pool de kan bada i, ett hus de bor i och massor av potatis och vatten, allt är toppen helt enkelt. Hundarna skildras som glada och lyckliga med allt de har men vidare i handlingen förändras allt. En dag börjar allt ta slut, plåstren tvålen, tandborstarna och smågodiset. Fotbollarna har gått sönder och hundarna använder sig av konservburkar som bollar istället. Till slut finns bara några potatisar kvar och hundarna börjar bli oroliga. Det är varmt och torrt och det finns inget vatten kvar i varken poolen eller i kranen. Huset börjar förfalla men inget går att göra eftersom alla brädor i landet är slut. Veckorna går och allt blir sämre och sämre och tillslut är det till och med någon som har slängt en stor `bumling` i poolen så den har gått sönder. Hundarna tvingas iväg på sin flykt undan svält och torka. Bilderna i början av det här avsnittet visar glada och lyckliga hundar men när det vänder i takt med utvecklingen av torka och bristen på förnödenheter visas hundarnas miner med ledsna uttryck. Då ställer vi en fråga för att undersöka om barnen kan koppla det som händer i boken till verkligheten. Bilden nedan blir grunden till dialogen som kommer här näst.

24

Vi: Är det många som lever såhär tror ni? Erik: Neeej. (Erik ser tveksam ut)

Vi: Är det riktiga människor som har det så här? Erik: Ja. Alla människor får inte mat. Eller jobb!! Vi: Nej men precis! Vissa människor har inte mat. Vi: Vissa länder är väldigt varma, torra och fattiga. Erik: Fattiga människor har inga pengar.

Vi: Då kanske de kommer hit till Sverige för att……..för att bo i ett eget hus.

Erik: Och hitta tomten och få julklappar och gamla presenter om de bodde där. (Erik blir upprymd). (Boksamtal 1)

Utdraget ovan från boksamtalet äger rum dagen efter vi hade högläsningen av boken med Erik och tre andra barn men det är bara samtalen där Erik pratar som vi använder oss av i vår analys. Samtalet visar att Erik kopplar mellan textvärld och verklighet genom våra ledande frågor. Utifrån Eriks svar tolkar vi det som att Erik förstår att alla inte har samma förutsättningar för att leva. Han är medveten om att mat inte räcker till alla och vissa människor inte har jobb. Begreppet ´fattig´ är ett abstrakt ord vilket kan vara svårt att definiera på ett enkelt sätt för yngre barn. Här kopplar Erik ordet ´fattig´ till de människor som inte har pengar och det verkar som att han kopplar att ha brist på material till fattigdom. Den här diskussionen bygger på Eriks förståelser och uppfattningar som han har bildat utifrån boken. Tankar i hans föreställningsvärldar byter nu fokus från utvecklandet av textvärlden i boken till vad dessa idéer betyder för våra egna liv. Detta överensstämmer med Langers (1995) beskrivning av fas tre i

25

byggandet av föreställningsvärldar hos en person. Eriks förståelser kring omständigheter som beskrivs i boken används för att senare reflektera över det han visste eller kände innan han läste texten. Här sker växelverkan mellan hans fiktiva och hans riktiga värld.

Vi uppmärksammar också det Erik säger i slutet av dialogen ovan “Och hitta tomten och få julklappar och gamla presenter om de bodde där”. I början av dialogen ovan samtalar vi om fattigdom och flykt till Sverige. Erik kommenterar plötsligt något om julklappar, tomten och gamla presenter. Den här kopplingen är något vi inte förstår sambandet mellan. För vi pratar om fattigdom och torka och han pratar om tomten, julklappar och gamla presenter.

I kommande utdrag samtalar vi med en annan läsgrupp, kring den beskrivna situationen först i texten, om anledningen till hundarnas flykt utifrån boken Pudlar och Pommes.

Vi: Stina, varför bestämde de sig för att flytta?

Stina: De hade inte så mycket grejer. Plåsterna var slut och tandborste och tvålen. Vi: Allting var slut.

Lisa: Och potatisarna.

Vi: Olle, tycker du också som Stina? Olle: Nej, som Lisa.

Vi: Tror ni att de ville flytta? Var det frivilligt eller var de tvungna? Barnen: Tvungen!

Lisa: Annars kommer de…. de får inget vatten eller någon mat. (Boksamtal 2)

De flesta barnen vi har högläsning och boksamtal med visar förståelse kring anledningar till hundarnas flykt. Däremot visar de förståelse på olika vis. I samtalet ovan uppmärksammar vi att Stina, Olle och Lisa är medvetna om vad det är som orsakar hundarnas flykt. Det är klimatet på ön, brist på mat, livsmedel, leksaker och den förstörda poolen som tvingar hundarna att flytta därifrån. Här uttrycker Olle att han håller med Lisa och inte Stina, när hon pekar på maten som en av anledningarna till flykt. Vi tolkar det som att Olle kan rangordna vad som är viktigast för att överleva. Däremot upptäcker vi att Erik i ett annat boksamtal (Boksamtal 1) reagerar starkare på den förstörda poolen än på de få kvarstående potatisarna i lådan. Att poolen går sönder var oroväckande hos flera av barnen i gruppen där Erik var med. Vi tolkar avsnittet som att det barnen upplever som viktigt för att överleva är olika. Deras upplevelser av ett fenomen (livssituation) är helt enkelt olika.

26

Nästa boksamtal äger rum efter att vi läst boken Flykten som handlar om en familj som måste lämna sitt land när kriget bryter ut. Vi frågar barnen om de vill resa som pojken i boken. Vi skriver nedan utdraget av det samtalet.

Vi: Är pojkens resa trevlig, tycker du? Erik: Mmm (nickar)

Vi: varför tycker du att det är trevligt? Berätta för mig….. Erik: För det var det. När de (pojken och föräldrar) åkte.

Vi: Finns det något i resan som är bra så att du skulle vilja åka som dem? Erik: Mmm (funderar). Inte till krig……. Jo!!!! Det vill jag!!

Vi: Vill du till krig? Erik: Ja

Vi: Varför då?

Erik: För jag ska kriga ner alla!! (Boksamtal 1)

Utdraget ovan visar hur Erik diskuterar kring krig. Erik tolkar senare i högläsningen karaktärernas känsla som ledsen på grund av kriget men i samtalet ovan verkar han tycka att krig är något kul, kanske som en lek, utifrån det han säger “För jag ska kriga ner alla!!”. Langer (1995) beskriver det som händer i fas tre med att vår förståelse från texten används för att reflektera över våra egna liv. Denna fas används dock inte lika ofta som de andra faserna eftersom vissa texter inte berör våra liv på sätt som gör att vi måste reflektera över dem. Vi tolkar dialogen ovan som att anledningen till flykt i boken inte berör Erik därav att han kan tänka sig att resa dit och själv vill kriga. Erik har troligtvis inte upplevt något krig i sitt liv, detta begränsar hans förståelse kring det i verkligheten. Det gör i sin tur att det är svårt för honom att visa empati för karaktärerna i boken. Vi upplever att Erik verka koppla krig till en lek och detta tolkar vi som att han har erfarenhet av att leka krig.

Utifrån de två exempel ovan skulle vi kunna säga att barnens subjektiva upplevelse kring de aktuella händelserna är något varierande och inte alltid överensstämmer med de vuxnas förväntningar. Kommande avsnitt skildrar det fortsatta händelseförloppet i boken Flykten.

27

5.2 Olika hinder på vägen

Vidare i bokens händelseförlopp hamnar pojken och hans familj i ett tältläger med flera andra människor efter den långa och hemska båtresan. Här får de mat, vatten och hjälp av `snälla människor` (enligt texten). Bilderna illustrerar föräldrarna som verkar tacksamma över att de är på säker mark. Tältlägret illustreras kalt och uttryckslöst men personerna på bilderna utstrålar gemenskap och värme genom att hålla varandra i händerna. Destiny uppmärksammar pojkens föräldrar när de håller om varandra. Bilden nedan blir grunden för kommande dialog.

Lisa: Varför kramas mamma pappa? Vi: De är kanske ledsna?

Lisa: På vad? säger Lisa och ser förvånad ut. Vi: Ja, varför är de ledsna?

Efter en ganska lång diskussion berättar Stina.

Stina: De (pojkens föräldrar) är ledsna för att de ska gå. Då tror jag att hon (en ny karaktär som har sjal på huvudet) har sagt att mamma och pappa inte får vara med. Så det var därför ledsna för barnen.

Barnen diskuterar vidare om varför pojkens föräldrar är ledsna. Stina: Faktiskt de skulle flytta.

Lisa: De ska inte flytta, de ska gå på dagis.

Vi: Jag vet inte om det finns dagis här. Ser ni tälten? Vem bor i tälten? Barnen: Vi vet inte, säger barnen i kör.

Vi: Kan ni gissa? Barnen: Människor!!

28

Vi: Vilka människor? Är det människor som har hus och har det bra och är glada som bor i tälten? Vilka människor bor i tälten?

Lisa: Vi vet inte. Jo, jag vet!!!!!! Indianer!!!!!! Vi: Indianer, bor de i tält?

Lisa: Minns du en och två och tre indianer………( börjar sjunga) de bor i tält!! (Boksamtal 2)

Den här sekvensen i boken väckte många olika tolkningar och tankar hos barnen. Stina tolkade illustrationen som att den nya karaktären som har en sjal på huvudet vill separera pojken och hans föräldrar av någon oklar anledning. Det verkar som att hon tänker att tältlägret är ett ställe som bara barnen kan stanna i, liksom en förskola. Lisa tycks ha samma uppfattning som Stina om tältlägret i början då hon säger att de (barnen i boken) ska gå på dagis. Men när vi frågar barnen vilka som bor i tälten då hävdar Lisa att det är indianer med en stödjande förklaring om en indiansång hon lärt sig. Lisa, som har visat stor förståelse kring omständigheterna kring varför pojken och familjen måste fly och visat empati under hela högläsningen, verkar inte ha någon som helst förståelse när det gäller tältlägret eller dess funktion.

Vi tolkar det som att Lisa bygger sin föreställning om tältlägret baserat på hennes tolkning av bilderna i boken och kopplar det till sin kunskap kring sången om indianer. Langer (1995) förklarar att den här processen som kallas fas 1, uppstår i börja av läsningen eller när läsaren stöter på okända ord eller när en väldigt överraskande händelse gör oss förvirrade. Lisa kopplar antagligen de okända objekten, tältlägret, till det hon redan vet, sången. Förskolan där vi läste dessa böcker i har regelbundet sång aktiviteter med rörelse, bild och musikinstrument och därför är det möjligt att hon lärt sig sången därifrån. Langer (1995) beskriver dock när man stöter på okända ord söker man efter startpunkter för att kunna känna igen sig utifrån de tidigare delarna av texten för att förstå texten man läser i stunden. Däremot Lisa verkar inte koppla tältlägret till något som logistiskt passar in i boken utan det hon säger är något helt random. I kommande avsnitt beskriver vi när hundarna i boken Pudlar och Pommes kommer till det nya landet och hur deras mottagande blir.

5.3 Det nya landet

Hundarna har kommit fram till det nya landet och träffat dess invånare, tre pudlar. Två av pudlarna karaktäriseras som snälla och en som dum. Den dumma pudeln är avståndstagande och ser misstänksamt på de främmande hundarna medan de snälla pudlarna är välvilliga och

29

hjälpsamma. Pudlarna på ön har massor med mat och ett stort hus att bo i och de verkar ha det bra på sin ö. Men när hundarna ska äta blir orättvisan ett faktum, pudlarna får massor med pommes medan de andra tre hundarna får dela på en enda potatis. Den dumma pudeln visar med hela sitt kroppsspråk och ansiktsuttryck att de nyanlända inte är välkomna. Dessa pudlar syns på bilden nedan.

Vi: Men han är inte glad här. Vad är det han inte vill göra?

Lily: Han vill inte ge dem mat. Om de (pudlar) ger en potatis som de hade då kanske får de (hundarna) flera. Saga: Sen är det faktiskt orättvist för de får faktiskt jättemånga och de får faktiskt bara en.

(Boksamtal 3)

Saga jämför och diskuterar hur potatisarna fördelas mellan grupperna och tycker att de fördelas ojämnt. Hon visar i utdraget ovan på en empatisk förmåga och vi tolkar det som att hon förstår och kan sätta sig in i deras situation att bara få en potatis. Förståelse är nära relaterat till erfarenhet, och rättvisa eller orättvisa har nog de flesta barn upplevt i livet. Barnens föreställning kring rättvisa utgår ofta från att någon har något som barnet inte har. Barnen jämför och försöker hitta likheter med andra barn, att saker som inte fördelas på ett sätt som gynnar dem själva, uppfattas som orättvist (Johansson, 2001). Det är precis det Saga konstaterar utifrån hundarnas perspektiv i boken. Lily som säger “Han vill inte ge dem mat. Om de ger en potatis som de hade då kanske får det flera” tolkar vi som att hon känner samma orättvisa som Saga gör och därför vill hon komma med förslag på en lösning på problemet.

30

Nästa utdrag är från boken Flykten. Pojken och hans familj har äntligen kommit till slutet av sin resa till Sverige efter vistelsen i tältlägret. Författaren i boken skriver fram texten “När vi varit där ett tag och jag blev frisk igen var det dags att ta sig vidare. Vi hade hört talas om ett kallt land i norr. Där var människor snälla. Där fanns inget krig. Landet vi skulle till hette Sverige”. Barnen uppmärksammar när vi läser Sverige vilket gör att diskussionen nedan uppstår.

Vi: Var är Sverige? Rosa: Jag bor i Sverige. Kevin: Och jag bor i Sverige.

Rosa: Men jag bor i XXX (orten där barnet bor).

Vi: Ja, XXX (orten där barnet bor) är i Sverige. Vilken tur att ni bor i Sverige eller hur?

Rosa: Och Lisa bor också i XXX (orten där barnet bor). Lisa kommer ifrån ett annat land, fast hon pratar som vanligt.

(Boksamtal 2)

När det visas att pojkens mottagarland är Sverige verkar det som att berättelsen plötsligt blir personlig och realistisk för barnen. Under högläsningen av boken Pudlar och Pommes reagerar barnen relativt neutralt mot de olika hundgrupperna. Trots att barnen visar sina känslor mot den dumma pudeln och värderar dess egoistiska handlande så känns det inte som att de känner igen sig i något av de två hundgruppernas perspektiv. Barnen tycks ha följt berättelsen utifrån pojkens perspektiv tills han och hans familj kommer till Sverige. Som det visas i Rosa kommentar, när de hör ordet Sverige upptäcker vi att barnen gör kopplingar till sig själv och de andra som de känner. Vi tolkar vidare det som att tankar kring tillhörighet och identitet växer hos barnen i denna stund. Rosa berättar i utdraget ovan att hennes bästa vän Lisa kommer ifrån ett annat land fast hon pratar som vanligt vilket Rosa menar är sitt språk svenska. Vi ska inte definiera här vad som avgör vad en svensk medborgare är eller vad som anses vara ett vanligt eller ovanligt, enligt Rosa, språk i Sverige men vi kan konstatera att den här sekvensen åstadkommer tillhörighets- och identitetstankar hos barnen. Vi tänker vidare om författarna inte hade angivit Sverige som pojkens slutdestination hade då barnen känt berättelsen lika personlig och konkret??

31

5.4 Är de på semester eller?

Boksamtalet som följer sker dagen efter högläsningen av boken Pudlar och Pommes. Här reflekterar vi över hundarnas resa och jämför det med barnens egna resor. Vi har kommit tillbaka till det avsnitt där hundarna påbörjat sin färd mot ett annat land. Hundarna sitter i en liten båt och det är trångt, väldigt trångt. De börjar sin resa över havet och till en början går allt bra men senare blir det storm och höga vågor. Bilderna förmedlar ansiktsuttryck och minspel på karaktärerna vilket uttrycker oro och rädsla och detta förstärker berättelsens dramaturgi.

Vi: Kommer du ihåg vad de två pudlarna sa? Är ni på …….? Erik: Semester!!!!

Vi: Är det så? Är de på semester? Erik: Mmm (nickar).

Vi går igenom vad de tre hundarna har upplevt på flykten och jämför det med barnens egna resor och de berättar vad de gjort.

Barn: Bada, leka. Åker rutschkana. Och äta glass. Vi: Är det de man gör på semestern, Alva? Alva: Det är bara om det är sol.

Erik: Äta godis och hoppa i sängen. Det brukar jag och min lilla syster göra på semestern. Vi: Tycker du att deras (hundarnas) resa är trevlig?

Erik: Mmm (nickar)! Men inte åka båt.

Vi: Kommer du ihåg hur hundarna såg ut när de kom fram till pudlarnas ö? De var som tunna tunna sparrisar för de hade ingen mat. Kan man kalla det “semester”?

Erik: Mmm (nickar).

Vi: Skulle ni vilja åka på en sådan semester? Erik: Ja.

Alva: Nej Erik: Inte!! (Boksamtal 1)

Något som är återkommande i den här diskussionen om resa och semester är att barnen vid flera tillfällen kopplar att resa med deras egna upplevelser av semester och att det är något positivt och roligt. De har också en uppfattning om vad en semester är och redogör för det på ett tydligt sätt genom att förklara ingående vad man gör på en semester, badar, äter glass, solar osv. Men Erik uttrycker en annan tanke när vi ovan ställer frågan om han tycker att karaktärerna i

32

böckerna är på semester. Han upplever att de är det, trots att vi återigen går igenom hur de flyr från sin ö och anledningen till sin flykt. Vi tolkar det som att Erik kopplar våra frågor, “Är hundarna på semester? och tycker du att hundarnas resa är trevlig?”, till sina egna erfarenheter av semester istället för att göra kopplingen till texten vi läste. Vi upplever att ordet ”resa” ger ett starkt intryck av egen semester för honom. Langer (1995) beskriver fas 3 i byggandet av föreställningsvärldar som ett sätt att använda våra utvecklande uppfattningar, våra textvärldar, för att öka vår kunskap och erfarenhet. Det är här som tankarna i våra föreställningsvärldar kan få oss att byta riktning för att se vad dessa idéer har för betydelse i våra liv. Vi tolkar det som att Erik i stunden försöker kliva ur sin föreställningsvärld kring att resa, först genom att säga att han vill åka på en sådan semester som hundarna och sedan byta åsikt till att inte vilja resa som dem. Kanske förstår han hur en sådan resa kan påverka honom och omprövar andra föreställningar och känslor.

5.5 Sammanfattning av analys

Vi kommer i detta avsnitt att sammanfatta vår analys genom att i korthet besvara studiens frågeställningar som är: 1. Hur uppfattar barnen omständigheterna kring varför människor måste fly? 2. Vad säger barnen under högläsningen? och 3. Hur talar barnen kring flykt under högläsningen och boksamtalen utifrån de barnböcker vi valt?

I första frågan upplever vi det som att barnen förstår varför hundarna måste fly men de visar olika reaktioner mot anledningarna till deras flykt. Flera barn upplever vi tycker att bristen av material exempelvis, boll, tvål, plåster och den sönderslagna poolen är den största anledningen till att flytta. Medan vissa av barnen reagerade starkt på att maten tagit slut. Det verkar som barnen har svårt att hitta en personlig koppling mellan sig själv och själva anledningen till flykten i böckerna.

I andra och tredje frågan visar materialet att det är återkommande hos barnen i studien att de försöker hitta sätt att koppla ihop text om flykt och egna erfarenheter för att skaffa sig en förståelse kring vad böckerna handlar om. Till exempel, hundarnas resa i boken Pudlar och Pommes påminner om barnens egna erfarenheter av semester som att äta glass, sola och bada. Barnen kopplar ordet Sverige i boken Flykten till sig själv och säger “Jag bor i Sverige”.

33

Orättvisan i matsituationen mellan hundarna och pudlarna i boken Pudlar och Pommes var något barnen reagerade starkt på. Barnen värderade den dumma pudeln genom att säga “Sen är det faktiskt orättvist för de får faktiskt jättemånga och de får faktiskt bara en”.

Ett annat utmärkande drag i studien är att barnen plötsligt säger ord eller gör kopplingar mellan texten och sig själv som inte har någon tydlig koppling till det vi samtalar om. Exempelvis, som Erik i avsnittet ´Anledning till flykt´ som kommer med orden tomten, julklappar och gamla presenter under samtalet kring fattiga människor. Likaså visar Lisa i avsnittet ´Olika hinder på vägen´ den för oss ologiska sammankopplingen mellan det hon säger och kontexten i boken.

34

6. Slutdiskussion

I föregående avsnitt sammanfattade vi studiens analysresultat och besvarade studiens frågeställningar. I kommande avsnitt ska vi diskutera och jämföra studiens resultat med tidigare forskning på ämnet. Även yrkesrelevans och metoddiskussion tas upp här med diskussioner kring tillvägagångssätt och funderingar runt det. Avslutningsvis tar vi upp förslag på fortsatt forskning inom ämnet.

6.1 Resultat

Resultatet i vår studie visade i analysen att barnen kopplar den lästa texten till sina egna erfarenheter för att förstå den. När det gäller anledningar till flykt förstår barnen varför hundarna i boken Pudlar och Pommes och pojken och hans familj i boken Flykten fick fly däremot hade barnen svårt att hitta en personlig koppling mellan sig själv och själva anledningen till flykten i böckerna. Dessa kopplingar mellan barnet och den lästa texten är återkommande under alla högläsningstillfällen och boksamtal. I Stina och Lisas diskussion (Boksamtal 2) blir det tydligt att de försöker hitta en koppling mellan sig själv och karaktärerna i boken Flykten. I denna sekvens ser vi på bilderna att föräldrarna separeras från pojken och att det är en flicka från tältlägret som håller honom i handen och de ska gå iväg. Tolkningen som Lisa gör är: ”De ska inte flytta de ska gå på dagis”. Hon har erfarenhet av att gå på “dagis” och vi tolkar det som att hon kopplar bilden till sin erfarenhet. Detta stämmer överens med vad Doverberg och Pramling Samuelsson (2012) beskriver i boken Att förstå barns tankar som visar att barns erfarenheter har betydelse för vad de förstår och uppfattar. De erfarenheter och utmaningar barn får både i och utanför hem och förskola medverkar till att påverka deras förståelse för sin omvärld

I vårt resultat ser vi att barnen skapar tolkningar av texten som inte alls överensstämmer med boken, de gör ologiska kopplingar enligt oss vuxna. Solstads (2015) studie utgår ifrån att det skapas en ny förståelse inne i läsaren utifrån läsarens tankar och känslor. Vi tolkar det som att den nya erfarenheten som barnen skapar inom sig, i vår studie, ibland är den samma som vår tolkning av den lästa texten men ibland blir det något helt annat som vi vuxna inte förstår. Exempelvis Lisas tolkning av tältläger som hon tycker är ett boende för indianer, eller när Erik säger: “Och hitta tomten och få julklappar och gamla presenter om de bodde där” efter diskussionen (Boksamtal 1) kring fattiga människor. Simonssons studie från 2004 visar att

35

barnen inte är passiva mottagare av vuxenproducerade barnböcker utan att de aktivt försöker skapa mening och förståelse kring de lästa böckerna vilket vi ser att Lisa och Erik försöker göra i exemplet ovan.

Solstad (2015) visar i sitt resultat att barnen inte bara lever sig in böckerna på ett fantasifullt sätt utan också kan resonera kritiskt mot texten och bilderna. Hon menar att det försiggår ett samspel mellan barnen och bilderboken och att detta samspel kommer till uttryck genom samtalen som uppstår vid högläsningen. Detta märker vi flera gånger under läsningen av Pudlar och Pommes där barnen resonerar och värdesätter den främlingsfientlighet som den dumma pudeln visar. Barnen uttrycker verbalt “Det är inte schysst”, “Det är faktiskt orättvist” och “Hon var jätte dumma”. Dessutom kommer de med olika förslag för att lösa konflikter och för att det ska bli rättvist mellan de olika grupperna. Exempelvis Lilys förslag på att “Om de (pudlarna) ger en potatis som de hade då kanske får de (hundarna) flera (potatisar)”.

Ett annat fokus i den här diskussionen är de olika karaktärernas betydelse utifrån barnens förståelse av texten i de två utvalda böckerna. Båda böckerna beskriver flykt och flyktingar men med olika inriktningar. Det som är poängen i boken Pudlar och Pommes är hur hundarna blir mottagna i det nya landet och vilken främlingsfientlighet som utspelar sig där. I boken Flykten ligger fokus på själva händelserna som sker under familjens resa från hemlandet till Sverige. Vi undrar under studiens gång om barnen förstår budskapet som boken Pudlar och Pommes förmedlar och om barnen kan koppla det till ämnet flykt. Vi upplever att barnens uppmärksamhet mest riktar sig mot rättvisa och orättvisa istället för själva flykten. Anledningen skulle kunna vara att djurkaraktärerna skapar distans till ämnet flykt och därmed har barnen svårt att koppla händelserna i boken till den flykt som händer runt om i världen som är verklighet för många människor. Det här stämmer överens med Nikolajevas (2000) förklaring till användningen av djurkaraktärer. Hon menar att djurkaraktärer skapar distans och hjälper läsaren att ta till sig konflikten utan att uppleva att den kommer för nära. Då undrar vi om karaktärerna hade varit människor istället för hundar hade det varit lättare att knyta boken till verklighet?

6.2 Yrkespraktisk relevans

Ett mål med vår studie har varit att bidra med perspektiv och tankar kring hur vi i förskolan kan arbeta med barnböcker som beskriver flykt och flyktingar för att öka barnens förståelse och medvetenhet kring andras levnadsvillkor.