7. Slutsats och diskussion
7.2 Yrkesrelevans och framtida forskning
Resultatet av studien visar att man som lärare behöver vara uppmärksam på hur man tar sig an sitt valda läromedel. Vid planeringen och genomförandet av undervisningen bör man som lärare säkerställa att man tolkar uppgifterna till fördel för demokratiuppdraget och att man har med sig om, genom och för. Studien är relevant för yrket då läromedel med tillhörande lärarhandledning har både fördelar och nackdelar. Genom att läraren blir medveten om detta kan läraren komplettera sin undervisning för att möta skolans demokratiska uppdrag i arbetet om demokrati, genom demokratiska arbetssätt, för demokratin. Regeringen har tillsatt en utredning för just ändamålet att stärka kvalitén på läromedel där Gustav Fridolin är ansvarig. Fridolin säger att Sveriges liberala system kring läromedel innebär att de riskerar vara ett svagt stöd för lärare. Han menar att man inte kan “vara säker på att man täcker in kursplanens olika delar” (Wallin, 2019, 29 november). Nyligen släppt statistik från Läromedelsföretagen visar att Sverige är det land i Norden som lägger minst pengar på läromedel. Detta blir problematiskt då läromedel är en viktig del i undervisning och kunskapsutveckling menar organisationens ordförande Stefan Persson (Wallin, 2020, 1 mars).
Forskning inom samma område som vår studie innefattar hade varit önskvärt då vi anser att demokratiuppdraget är en viktig del i den demokratiska fostran som åligger verksam personal i den svenska skolan. Detta för att bidra med stöd och riktlinjer till verksamma lärare i iscensättandet av demokratiska arbetssätt i undervisningen. Uppdaterad läromedelsforskning inom samhällskunskap för årskurs 4-6 är något vi önskar se eftersom vi anser att sådan forskning kan bidra till ett viktigt stöd i lärares arbete med demokratiuppdragets om, genom och för.
41
Referenser
Almgren, E. (2006). Att fostra demokrater: om skolan i demokratin och demokratin i
skolan. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2006. Uppsala.
Ammert, N. (2011). Om läroböcker och studiet av dem. I Ammert, N. (red.). Att spegla
världen: läromedelsstudier i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Biesta, G. (2003). Demokrati - ett problem för utbildning eller ett utbildningsproblem? [Elektronisk resurs]. Utbildning & Demokrati, (1), 59–80.
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsdoj&AN=edsdoj.46399790
9d4d49ec9049df61eec898a9&lang=sv&site=eds-live (2020-01-27)
Biesta, G. (2007). Education and the democratic person: Towards a political understanding of democratic education [Elektronisk resurs]. University of Exeter/
Örebro Universitet 1-20.
https://scholar.google.com/scholar?hl=sv&as_sdt=0%2C5&q=Education+and+the+dem ocratic+person%3A+Towards+a+political+understanding+of+democratic&btnG=
(2020-02-12)
Biesta, G. (2010). Good education in an age of measurement: ethics, politics,
democracy. Boulder, Colo.: Paradigm Publishers.
Boréus, K. & Bergström, G. (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (Fjärde [omarbetade och aktualiserade]
upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bronäs, A. (2000). Demokratins ansikte [Elektronisk resurs]: en jämförande studie av
42
Stockholm: Stockholms universitet, 2000. Stockholm.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:282573/FULLTEXT01.pdf (2020-02-03)
Bronäs, A. (2011). Samhällskunskapsböcker och demokrati. I Ammert, N. (red.). Att
spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Collins, J., Hess, M. E., & Lowery, C. L. (2019). Democratic Spaces: How Teachers Establish and Sustain Democracy and Education in Their Classrooms. Democracy &
Education, 27(1).
https://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=e65e69e6-2601-4771-
bdcb-fbba68c95283%40sdc-v-sessmgr01 (2020-03-02)
Cooper, A. (2019). Skolan som demokratiprojekt [Elektronisk resurs] En poststrukturell
diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt. Diss. Karlstad: Karlstads
universitet.
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1340301/FULLTEXT01.pdf (2020-01-20)
Dewey, J. (1998). Individ, skola och samhälle: pedagogiska texter. (3. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Englund, B. (2011). Vad gör läroböcker?. I Ammert, N. (red.). Att spegla världen:
läromedelsstudier i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Henriksson Persson, A. (2018). Demokratiuppdrag och demokratiska arbetsformer i
grundskolans mellanår En demokratididaktisk studie med fokus på SO-undervisning.
Lic.-avh. Karlstad: Karlstads universitet.
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1171761/FULLTEXT01.pdf (2020-01-22)
Johansson, J., Brogren, A. & Petäjä, U. (2011). Gymnasielärares syn på demokrati,
kunskap och värderingar och hur denna påverkar undervisningen i demokrati- och värdegrundsfrågor. Halmstad: Högskolan i Halmstad.
43
Jonasson Ring, E. (2015). Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle [Elektronisk
resurs] : medborgarkompetenser och didaktiska utmaningar. Licentiatavhandling
(sammanfattning) Karlstad: Karlstads universitet, 2015. Karlstad.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:805838/FULLTEXT01.pdf (2020-01-23)
Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap (reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. (2017). Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65cbf9/1553967475067/pdf
3811.pdf (2020-01-23)
Liedman, S-E. (2014). Vad formar en människa?. I Säljö, R. & Liberg, C. (red.).
Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.)
Stockholm: Natur & kultur.
Lundgren, U. P. (2014). Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden. I Säljö, R. & Liberg, C. (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för
lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Ohlander, A. (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap
[Elektronisk resurs] en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritze.
https://www.regeringen.se/49b719/contentassets/0af7da0958234a80873f29145a14f78c/ kvinnor-man-och-jamstalldhet-i-laromedel-i-samhallskunskap-sou-201033 (2020-03- 24)
Svensson, A-C. (2011). Hur används lärobocken?. I Ammert, N. (red.). Att spegla
världen: läromedelsstudier i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sverige. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad
2019) [Elektronisk resurs]. (2019). Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-
44
Sverige. Skolinspektionen. (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund
[Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva
litetsgranskningar/2012/demokrati/kvalgr-demokrati-slutrapport.pdf (2020-01-21)
Sverige. Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen [Elektronisk resurs]
grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. [Stockholm]: Skolverket.
http://docplayer.se/32588743-Laromedlens-roll-i-undervisningen.html (2020-03-24)
Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Säljö, R. & Liberg, C. (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Wallin, F. (2019, 29 november). Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel.
Skolvärlden.
https://skolvarlden.se/artiklar/fridolins-nya-uppdrag-sakra-kvaliteten-i-laromedel (2020- 03-03)
Wallin, F. (2020, 1 mars). Ny statistik: Sverige satsar minst pengar i Norden på läromedel. Skolvärlden.
https://skolvarlden.se/artiklar/ny-statistik-sverige-satsar-minst-pengar-i-norden-pa- laromedel (2020-03-03)
Wicke, K. (2019). Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i
läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet [Elektronisk resurs]. Diss. Göteborg:
Göteborgs universitet, 2019. Göteborg.
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/58763 (2020-03-24)
Widén, P. (2019). Kvalitativ textanalys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i
kvalitativ analys. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
45
Gleerups
Gleerups. (2020). Samhällskunskap 4-6. https://www.gleerups.se/fler-tips-pa-digitala-laromedel-for-arskurs-4-6/gleerups- samhallskunskap-4-6-digital-elevlic-12-man-p40689320 (2020-02-20)Liber
Liber. (2020). Upptäck Samhälle.
https://www.liber.se/serie/upptack-samhalle-22160 (2020-02-18)
Svanelid, G. (2014a). Upptäck samhälle: Lgr 11. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Svanelid, G. (2014b). Upptäck samhälle: lärarboken. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Natur och Kultur
Lindberg, P. (2012). Samhällskunskap, Lärarbok. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.
Natur & Kultur. (2020). PULS Samhällskunskap 4-6.
https://www.nok.se/titlar/laromedel-b1/puls-samhallskunskap-4-6-puls-
samhallskunskap-4-6/ (2020-02-24)
Stålnacke, A.L. (2012). Samhällskunskap Grundbok. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.