Yttäckning

Vilken täckningsgrad har kommunen nu?

(Andel av befolkningen som nås av en räddningsinsats inom x antal minuter)

Snabbhet är en central del av kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser. I LSO 1.3 anges dessutom att räddningsinsatserna ska påbörjas inom godtagbar tid.

Kommunen och länsstyrelsen bör enas om en gemensam bild beträffande kommunens täckningsgrad. IDA kommer att tillhandahålla mått på kommunens täckningsgrad baserat på kommunens uppgifter om sina personella resurser.

Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp?

Är skyddet likvärdigt?

Ser kommunen något problem med sin nuvarande täckningsgrad?

LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån på skyddet. Skyddet ska med hänsyn taget till de lokala förhållandena vara likvärdigt.

I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet.

Delar kommunen länsstyrelsens syn att

kommunen behöver förbättra sin täckningsgrad?

Om inte, diskutera varför.

Avser kommunen vidta några förändringar i sin organisation för räddningstjänst för att öka sin täckningsgrad?

Om kommunen delar uppfattningen att

täckningsgraden bör förbättras bör länsstyrelsen resonera med kommunen hur täckningsgraden ska öka. Räddningsverket kan här användas som ett bollplank.

2. Brandvarnare

Hur stor andel av kommunens bostäder har en fungerande brandvarnare?

Har kommunen en bild över hur stor andel av kommunens bostäder som har en fungerande brandvarnare?

Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden?

Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp?

Är skyddet likvärdigt?

LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån på skyddet. Skyddet ska med hänsyn taget till de lokala förhållandena vara likvärdigt.

I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet.

Har kommunen haft som mål i sitt

handlingsprogram att öka andelen bostäder med fungerande brandvarnare?

Om ja, har målet uppnåtts?

Hur följer kommunen upp målet?

Vad har kommunen gjort för att öka andelen Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att brandvarnareförekomst i bostäder är viktigt?

- Brandvarnare är ett etablerat och accepterat skydd mot konsekvenser av bränder sedan många år tillbaka. Det finns ett samband mellan förekomst av fungerande

brandvarnare och konsekvenser av bränder som visar på att det är bra att ha en

fungerande brandvarnare i sin bostad.

Kommer kommunen i nästa

handlingsprogram formulera mål med avseende på brandvarnare?

Om kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att kommunen formulerar ett mål för att öka andelen fungerande brandvarnare.

Om kommunen ”ligger bra till” i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för brandvarnarförekomst för att hålla nivån uppe på skyddet.

3. Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning

Hur stor andel av de enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning?

(Dvs. lever upp till LSO 2.2)

Har kommunen en bild över hur stor andel av de enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning?

En tillsynsmyndighet bör ha en bild över

lagefterlevnaden. Har kommunen inte detta utan bara kan uppskatta eller spekulera i hur läget ser ut bör länsstyrelsen diskutera med kommunen hur en bättre bild ska åstadkommas.

Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden?

Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp?

Är skyddet likvärdigt?

LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån på skyddet. Skyddet ska med hänsyn taget till de lokala förhållandena vara likvärdigt.

I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet.

Har kommunen haft som mål i sitt

handlingsprogram att öka andelen enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning?

Om ja, har målet uppnåtts?

Hur följer kommunen upp målet?

Vad har kommunen gjort för att öka andelen?

Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att detta är viktigt?

- Kommunerna har länge bedrivit en omfattande tillsynsverksamhet över den enskildes brandskydd. För närvarande utövas tillsynen med utgångspunkt i de skyldigheter som anges i LSO 2 kap. 2 §. Då kommunernas tillsyn är omfattande och bygger på en preciserad skyldighet i lagen är det viktigt att länsstyrelsen följer upp vilket resultat kommunerna uppnår här. Nivån på brandskyddet hos de verksamheter som omfattas av skyldigheten att lämna in skriftlig redogörelse borde rimligtvis också vara ett relevant mått på skyddet för den enskilde medborgaren.

Kommer kommunen i nästa

handlingsprogram formulera mål med

avseende på ökad lagefterlevnad beträffande LSO 2.2?

Om kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att kommunen formulerar ett mål för att öka andelen LSO 2.3-verksamheter som lever upp till lagens krav i LSO 2.3.

Om kommunen ”ligger bra till” i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för att hålla nivån uppe på skyddet.