EXAMENSARBETE
Modell för inhämtning och presentation av faktaunderlag för Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas uppgifter enligt lagen
om skydd mot olyckor
Kristoffer Gottlieb
Brandingenjörsexamen Brandingenjör
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Modell för inhämtning och
presentation av faktaunderlag för Länsstyrelsens tillsyn över
kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor
Gottlieb Kristoffer
i
Förord
Denna rapport har skapats som ett examensarbete, vilket är en avslutande del av
brandingenjörsprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet är utfört på uppdrag av länsstyrelsen i västra Götalands län.
Jag vill rikta ett stort tack till samtliga personal på enheten för skydd och säkerhet som har välkomnat mig till deras arbetsplats. Jag vill särskilt tacka Jan‐Erik Gustavsson som har varit en engagerad och mycket hjälpsam handledare under arbetets gång. Ett stort tack vill jag även ge till Markus Green, säkerhetskonsulent på länsstyrelsen som har varit till stor hjälp under arbetets gång.
Slutligen vill jag även tacka Mats Danielsson, universitetsadjunkt vid Luleå tekniska universitet, för hjälp med rapporten.
Gottlieb Kristoffer
ii
Sammanfattning
Enligt Lagen om skydd mot olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom
verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena.
Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.
Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.
En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillämpa betygsättningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ‐ privata verksamheter och förmåga att genomföra räddningsinsatser över samtliga tätorter i länet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och säkerhet. En ny presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesöket har tagits fram.
Presentationsmodellen är konstruerad så att de granskade kommunerna på ett enkelt sätt ska förstå tillsynsförrättarens budskap.
iii
Abstract
According to the Civil Protection Act, one of the county administrative boards more important tasks, within its area is to conduct supervision over the municipalities. This supervision is aimed to establish an equal development and an equal relationship throughout the country with regard to the local conditions
This thesis is created to improve the County Administrative Board of Västra Götaland region's ability to conduct supervision of the municipality’s results from their working within the Civil Protection Act.
This is done by creating new groups of municipalities, retrieval of relevant information of the urban areas, develop the supervision of local results and develop a model of presentation that will be used during inspection visits.
A new grouping of municipalities has been developed by applying the grading generated from the supervision model created from the Swedish Civil Contingencies Agency. A document containing information about risks, population, public ‐ private businesses and the ability to implement emergency responses across all urban areas in the county has been developed. Supervision of the municipality's results has been produced by developing new and existing factors of safety and security. A new presentation model which will be used during inspection visits has been produced.
The presentation model is constructed so that the inspected municipalities, in a simple way can understand the message from the regulatory officiator.
iv
Innehållsförteckning
Förord ... i
Sammanfattning... ii
Abstract ... iii
Bilagor... vi
Definitioner ... vii
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Syfte och frågeställningar ... 3
Avgränsningar ... 3
Uppmätning av kommunernas faktauppgifter enligt LSO ... 4
Bakgrund ... 4
Grundläggande tätortsuppgifter ... 5
Bostäder ... 5
Befolkningsdemografi ... 6
Risker ... 6
Farlig verksamhet/Seveso anläggningar... 6
Översvämningsrisk ... 6
Farligt gods ... 6
Skredrisker ... 7
Offentlig verksamhet ... 7
Skolverksamhet ... 7
Vårdanläggningar/sjukhus ... 8
Livsmedel ... 8
Räddningstjänst ... 8
Avslutande ord ... 10
Tillsyn över kommunerna ... 11
Bakgrund ... 11
Faktaunderlaget för befintliga parametrar i tillsynsmodellen ... 13
Förslag på nya parametrar ... 15
Avslutande noteringar om MSB:s tillsynsmodell ... 16
Presentationsmodell ... 21
Inledning ... 21
Årsuppföljning LSO ... 23
v
Skydd och Säkerhet ... 24
Presentationsmedel för tillsyn ... 25
Presentationen inledning ... 25
Informationsdelen av presentationen... 26
Presentationens avslut ... 27
Resultat ... 28
Diskussion ... 29
Felkällor ... 29
Fortsatt arbete ... 29
Litteraturförteckning ... 30
vi
Bilagor
Bilaga 1 ‐ Kvantitativ information över samtliga tätorter som länsstyrelsen i Västra Götalands län ansvarar över
Bilaga 2 – Tillsyn över kommunernas resultat inom området skydd mot olyckor
Bilaga 3 – Brandstationer i Västra Götalands län
Bilaga 4 – Presentationsmodell för användning vid tillsynsbesök
vii
Definitioner
LSO = Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
FSO = Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
MSB = Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Är den nationella myndigheten som ansvarar över samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser.
SRV = Statens räddningsverk. Denna myndighet har 2010 övergått till MSB.
Tillsynsmodell = är ett arbetsexemplar om tillsyn över kommunerna som MSB utvecklar.
IDA = är ett statistikregister från MSB som tillhandhåller relevant statistik inom LSO området.
GIS = Geografiskt informationssystem, är en datorbaserad kart program där man kan lagra samt analysera data. Länsstyrelserna har ett internt GIS (som heter webb‐GIS) program där lägesbunden informationen finns lagrad.
PBL = Plan‐ och bygglag (2010:900).
PBF = Plan‐ och byggförordning (2011:338).
BBR = Boverkets byggregler.
SKL = Sveriges Kommuner och landsting.
SK = Svenska kommunförbundet, avvecklades och bildade SKL 2007.
VK = Verksamhetsklasser, är ett begrepp som introducerat av Boverket som handlar om att dela in byggnader i olika verksamheter. Exempel på verksamheter är bostäder, hotell, samlingslokaler mm.
SGI = Statens Geotekniska Institut, är den myndighet som har ansvar över de geotekniska frågorna i Sverige.
PAR = Patientregistret, innehåller information över samtliga avslutande vårdtillfällen i sluten vård.
DOR = Dödsorsaksregistret, innehåller samtlig statistik över dödsorsakerna i Sverige.
SF = Svensk försäkring, är försäkringsföretagens branschorganisation.
TRAFA = Trafikanalys, en myndighet inom transportpolitiken.
SRV = Räddningsverket, Denna myndighet avvecklades och övergick till MSB 2010.
SNI = Svensk Näringsgrensindelning, används för att klassificeras företag beroende på vilken verksamhet företagen bedriver. Indelningen sker genom tillämpning av så kallade SNI‐koder.
1
Inledning Bakgrund
Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) är den lag som idag reglerar det svenska
räddningstjänstområdet. LSO ersatte den tidigare gällande lagen, Räddningstjänstlagen från 1986.
Införandet av LSO innebar förändringar inom räddningstjänstverksamheten. Den tidigare lagen, Räddningstjänstlagen var relativt detaljstyrt men med införande av LSO blev verksamheten mer mål‐
och resultatstyrt. En konsekvens vid införandet av LSO, var att den även påverkade länsstyrelsernas uppgifter. Enligt LSO och FSO har länsstyrelserna tre ansvarsområden vilka är följande:
Tillsynsansvar – Länsstyrelsen har ansvar över den regionala tillsynen av kommunernas uppgifter enligt LSO.
Räddningstjänstansvar ‐ Länsstyrelsen har möjlighet att ta över räddningstjänstansvaret från kommunerna.
Övriga uppgifter‐ Länsstyrelsen ska även stödja kommunerna genom att ge råd och information.
Länsstyrelsen nya roll i LSO beskrivs detaljerat i regeringens proposition, Reformerad räddningstjänstlagstiftning.
”Länsstyrelsernas tillsyn över kommunernas verksamhet skall nu inriktas mot att bedöma om kommunerna lever upp till de nationella mål och verksamhetsmål som framgår av lag och som satts upp i handlingsprogrammen. Kommunerna skall genom egenkontroll följa upp och utvärdera den egna verksamheten; länsstyrelserna har därefter att granska denna uppföljning och se till att en utvärdering görs. Den statliga tillsynen kommer därmed ofrånkomligen att innehålla visst mått av uppföljning och utvärdering1”
Propositionen i sin helhet ger en tydlig bild av hur inriktningen mot ett mer mål‐ och resultatstyrt verksamhetsområde ska se ut. Detta gäller inte inom enbart tillsyn som ovanstående citat kan ge ett sken av, utan över hela räddningstjänstområdet.
Denna inriktning, dess mål och resultat är orsaken till att detta arbete har genomförts. Länsstyrelsen i Västra Götalands län anser att de har ett behov av att utveckla förmågan att genomföra tillsyn över kommunernas resultat.
1 Proposition 2002/03:119 Sid 73‐74
2 Länsstyrelsen i Västra Götalands län har inom LSO:s verksamhetsområde ansvar över 49+1
tillsynsobjekt d.v.s. kommuner, förbund samt gemensamma nämnder. Det finns 49 kommuner som tillhör Västra Götalands län men länsstyrelsen har även ansvaret över Kungsbacka kommun. Detta till följd av att Kungsbacka kommun tillhör räddningstjänsten Storgöteborg. Mer detaljerad information om kommunerna i länet redovisas i Figur 1 nedan.
Figur 1, Kommuner inom västra Götalands län
3
Syfte och frågeställningar
Detta projekt är, som tidigare nämnts, framställd på uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län för att utveckla förmågan att genomföra tillsyn i enlighet med LSO. För att genomföra detta uppdrag har arbetet delats in i följande delar:
1. Ta fram och dokumentera faktauppgifter för länets tätorter.
2. Med MSB:s tillsynsmodell som grund vidareutveckla faktaunderlaget och hur fakta på lämpligaste sätt kan inhämtas.
3. Ta fram underlag för och förslag till vilka kommuner/kommunalförbund som kan anses likvärdiga – för jämförelse av olika indikatorer och resultat. D.v.s. ta fram en
kommungruppering som kan komplettera SKL:s kommungruppering
4. Utveckla en modell/metod för att ta fram en presentationsmodell för relevanta fakta att använda vid tillsynsbesök hos kommunerna.
Avgränsningar
Detta arbete har enbart undersök de områden som ingår i Västra Götalands län samt Kungsbacka kommun. Ingen hänsyn har därmed tagits till externa händelser som kan påverka länet. Detta gäller i frågor så som risker och resurser som kan finnas utanför gränserna. Vid informationsinsamlingen för tätorterna har enbart data som finns inom tätortsgränserna tillämpas. Detta gäller även om en extern indikator kan påverka den aktuella tätorten. Denna avgränsning har inte omfattat arbetet vid skapandet av kommungrupperingar.
4
Uppmätning av kommunernas faktauppgifter enligt LSO
Bakgrund
I LSO 1 kap 1§ går att utläsa följande:
”[…] att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdiga skydd mot olyckor”
Innebörden av detta lagrum är alltså att det ska finnas ett betryggande skydd mot olyckor för alla i Sverige oavsett var man befinner sig. LSO är som tidigare nämnt mål‐ och resultatstyrt och inte detaljreglerat som räddningstjänstlagen var. Detta innebär att det inte finns någon konkret beskrivning av innebörden av vad ett betryggande skydd är.
I LSO 5 kap 1§ går att utläsa följande:
”Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av en kommun inom kommunens område och av länsstyrelsen inom länet[…]”
Länsstyrelserna som tillsynsmyndighet har alltså i uppgift att se till att 1 kap 1§ i LSO uppföljs av kommunerna. Hittills saknar länsstyrelserna en väletablerad metod för att kunna mäta skyddet på lokal nivå. Detta är orsaken till varför detta delavsnitt har etablerats, det ska här försöka skapa ett underlag för länsstyrelsen i Västra Götalands län att kunna mäta skyddet ute i länet. Hur ska då skyddet för individerna mätas? Enligt LSO 1 kap 1§ så skall de lokala förhållandena tas till hänsyn. För att uppfylla detta krav kommer därför faktaunderlaget i detta delavsnitt att undersökas på
tätortsnivå. Flera indikatorer kommer att undersökas för samtliga tätorter i Västra Götalands län.
Detta för att kunna identifiera faktorer som skydd, säkerhet och risker på lokal nivå.
Uppgifterna över tätorterna kommer i detta arbete att presenteras i Bilaga 1. Bilagan är konstruerad enbart ur kvantitativa data. Detta innebär därmed att värderingar av information har undvikits i möjligaste mån. Detta för att möjliggöra en rättvis jämförelse mellan tätorter. Följden blir alltså att värderingarna enbart bygger på konkret fakta och eventuell inverkan av dessa data har inte
analyserats på någon djupare nivå. Exempel på detta går att finna i bilaga 1, i rubriken livsmedel har exempelvis ingen storleksbeaktning antagits vid framställningen av informationen. En matvaruaffär som omsätter miljonbelopp, har flertalet anställda har värderats likadant som en mindre kiosk.
Orsaken till denna arbetsmetod är för att resultatet ska kunna användas för statistisk jämförelse.
Bilaga 1 som presenteras är på inga sätt slutgiltigt. Bilagan kommer att vara i ständigt behov av kontinuerlig revidering och det kommer alltid att finnas behov av att framställa nya indikatorer.
5 Det är viktigt att ha förståelse för vad innebörden av en tätort är innan en djupgående undersökning av Bilaga 1 genomförs. En tätort definieras, enligt SCB som:
”område hussamlingar med minst 200 invånare och som mest 200 meter mellan husen ”2
En naturlig följd av detta blir att tätorter saknar begränsningar med avseende på kommungränser.
Tätorter kan alltså ligga i flera kommuner. Ett exempel på detta kan man finna på tätorten Göteborg som inte enbart innefattar Göteborgs kommun utan även en betydande del av kommunen Mölndal och Partille. Det är alltså viktigt att skilja på ordet kommun och tätort när bilaga 1 tillämpas. Det skall även nämnas att tätorter inte nödvändigtvis är något varaktigt fenomen. Tätorter kan vid
revideringar av SCB försvinna. Detta av två anledningar dels om tätorter inte längre uppföljer definitionen som angavs ovan. Ytterligare orsak till att tätorter försvinner är för att två närliggande tätorter kan växa ihop. Även detta av den tidigare nämnda definitionen. Exempel på detta går att finna vid SCB:s tätortsrevidering 2010 vilket ledde till att tätorterna Torslanda och Göteborg sammanslogs och blev tätorten Göteborg.
Det kommer i detta delavsnitt alltså att undersökas uppgifter över länets tätorter. Samtlig information över tätorter kommer att redovisas i bilaga 1. Detta delavsnitt ska ses som ett hjälpmedel för att tyda och få en större förståelse för bilagan.
Grundläggande tätortsuppgifter
Denna del av tabell är ryggraden av bilaga 1 och är avsedd för att ge basfakta över tätorterna. Här presenteras vilken kommun tätorterna tillhör och som nämndes tidigare så kan tätorter befinna sig i flera kommuner. Den kommuntillhörigheten som anges är den kommun vars majoritet av tätorten är belägen i. Tätortskoden är en unik sifferkombination som varje tätort har. Sifferkombinationen är uppbyggd genom att de två första siffrorna beskriver tätortens geografiska position. Kommunkoden är uppbyggd på samma princip där de två första sifforna anger vilket län kommunen tillhör. De två sista siffrorna i kommun‐ samt tätortskoderna följer inte någon struktur likt de två första siffrorna.
Bostäder
Denna del av bilaga 1 redovisar antal samt vilken typ av bostäder som finns på respektive tätort.
Denna information har senare tillämpas för att ge en procentuell fördelning av bostäder. Detta för att ge en mer lättöversiktlig bild. Betydelsen för de olika bostadstyperna är enligt följande. Småhus definieras av skatteverket som ”Ett småhus är en byggnadstyp som innehåller en eller två bostäder.
Friliggande villor, radhus, kedjehus och parhus är vanliga exempel på småhus, liksom också fritidshus.”3Hyreshus definieras av nationalencyklopedin enligt följande ”hus som består av
bostadslägenheter eller lokaler vilka uthyrs till användaren” 4. Lantbruk innebär enligt SCB bebyggd lantbruksenhet.5
2http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/_dokument/MI0810_BS_2005.pdf, Hämtat 2012‐08‐02
3http://www.skatteverket.se/fastighetbostad/privat/fastighetstaxering/smahus.4.76a43be412206334b898000 1091.html, Hämtat 2012‐08 ‐03
4http://www.ne.se/sm%C3%A5hus Hämtat, 2012‐08‐03
5http://www.scb.se/Pages/PressRelease____329593.aspx, Hämtat 2012‐08‐ 03
6
Befolkningsdemografi
Befolkningsdemografins uppgift i Bilaga 1 är att ge en grundläggande bild av hur tätortens
invånarbild ser ut. Här ges information om antal invånare, åldersfördelning samt invånartätheten.
Informationen kommer från SCB och uppgifterna är från den senaste revideringen som är från 2010.
Risker
Detta informationsavsnitt av tätorterna bygger på särskilda risker som tätorterna har. Riskerna som har undersökt är följande:
Farlig verksamhet/Sevesoanläggningar
Översvämningsrisk
Farligt gods
Skredrisker
Dessa fyra riskindikatorer har undersökts genom länsstyrelsens interna program, webb‐GIS. Det ska påpekas att det teoretisk finns ett obegränsat antal riskindikatorer som är möjliga att undersöka.
Detta delavsnitt ska därmed aldrig anses färdigt, likt många andra delar av bilaga 1, utan det finns alltid ett behov att kontinuerligt utveckla delen. De tre riskerna som undersöktes här har strikt begränsats till tätortens områden. Det innebär alltså att risker som finns utanför tätorten, enligt SCB:s definition, inte har tagits med vid framtagning av informationen.
Farlig verksamhet/Seveso anläggningar
Verksamheter som omfattas av 2 kap.4§ i LSO. Verksamhet som vid olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Innehåller även Sevesoklassade verksamheter enligt lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Det ska återigen påpekas att det enbart är verksamheter som inom tätorter som har tagits med i denna
faktaundersökning. Det innebär därmed att verksamheter som ligger utanför tätorten men som vid en olycka påverkar tätorten inte finns inräknad. Detta trots att olyckor vid sådana anläggningar med stor sannolikhet påverkar flera tätorter.
Översvämningsrisk
Beräknade översvämningsrisker enligt SRV:s (vilket idag är MSB) rapporter om översiktlig översvämningskartering. Denna del av bilagan har gjorts genom tillämpning av Länsstyrelsen program webb‐GIS som i sin tur grundar sig SRV:s rapport. Denna rapport är från 2000‐2001.
Farligt gods
Farligt gods definieras enligt följande av MSB:
”Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras rätt under en
transport.”6
6 (https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Farligt‐gods/Om‐farligt‐gods/, Hämtat 2012‐07‐27)
7 Detta undersökningsområde anger om det finns av länsstyrelsen, rekommenderade vägar för
transport av farligt gods i tätorten. Detta innebär inte nödvändigtvis att farligt gods kommer att befinna sig på de angivna vägarna. Det är dock på dessa vägar som det är mest sannolikt fordon med farligt gods kommer att finnas i. I och med detta är det möjligt att dra slutsatsen att den aktuella tätorten kommer att påverkas negativt vid en eventuell olycka.
Skredrisker
Denna riskindikator anger vilka tätorter i Västra Götalands län som kan påverkas av skredrisker längs med Göta älv. Längs med älven finns det även viktiga skyddsvärden såsom mänskliga, ekonomiska samt miljöobjekt som riskerar få en negativ påverkan av skred. Motivet till att undersöka skredrisker inom just detta område är att Göta älv är en av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige7. Detta är särskilt intressant med tanke på att nya klimatförändringar beräknas leda till att omkring 25 % av de undersökta områdena kommer att få en högre risknivå till år 21008 Detta på grund av
klimatförändringarna beräknas leda till en ökad nederbörd9. En ökad nederbörd leder i sin tur till en ökad risk för skred och ras.
Det har även undersökts huruvida det finns kvicklera längs med Göta älv. Orsaken till detta är att markens egenskaper har stor betydelse för skredens konsekvens. Kvicklera beskrivs av SGI (Statens geotekniska institut) som följande:
”En av parametrarna som används för att karaktärisera lera är sensitivitet, som är ett mått på hur känslig leran är för störningar. Om en lera klassas som hög sensitiv betyder det att den förlorar sin hållfasthet vid omrörning (till exempel vid skred) och blir mycket lös. Vid extrema fall kan leran vid omrörning bli som en flytande massa utan kvarvarande struktur och styrka och klassas därmed som kvicklera10”
Kvicklera är alltså en viktig parameter vid undersökning av skred. Detta då konsekvensen blir betydligt större vid ett skred. Det finns flertalet områden längst med Göta älv som består av kvicklera. Det är dock enbart två tätorter, lilla Edet och Hjärtum, som uppfyller båda kriterierna om Skred och kvicklera.
Insamlingen av informationen har skett genom tillämpning av länsstyrelsens interna webb‐GIS system. Den ursprungliga informationskällan kommer från SGI:s kartering av riskerna för skred längs Göta älv.
Offentlig verksamhet
Skolverksamhet
Detta delavsnitt redovisar antalet grund‐ samt gymnasieskolor det finns i tätorterna. Statistiken som redovisas här bygger därmed enbart på barns skolgång från 6‐7 års till tidig 20 års ålder. Detta innebär alltså att skolverksamhet upp till 6‐7 års ålder inte finns med i statistiken.
7(http://public.swedgeo.se/upload/3555/HelaGotaalvuppdraget.pdf, s.1, Hämtat 2012‐08‐25)
8 (Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat, 2012, s. 7)
9 (Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat, 2012, s. 22)
10 (Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat, 2012, s. 17)
8 Faktaunderlaget för denna statistik utgörs av den information som redovisas av kommunerna. Med hjälp av statistik från kommunerna, har kartobservationer skett för att klargöra vilken tätort skolorna tillhör.
Det är viktigt att veta att flertalet skolor i Västra Götalands län inte finns med i denna tabell.
Orsakerna till detta är att flertalet skolor faller utanför SCB:s definition på tätorter. Exempel på sådana skolor är så kallade lantskolor som finns i glesbygden. Det har dock inte gjorts någon begräsning i storlekarna på skolorna. Skolor som enbart har ett fåtal 10‐tal elever är inräknade och värderade på samma sätt som skolor med över 1000 elever. Detta innebär därmed att statistiken enbart bygger på antalet skolor och inte antalet elever. Skälet till detta är att tillhandahålla mer stabila storheter i tabellerna över en längre tid. Detta då elevkullarna kan variera kraftigt över tid.
Vårdanläggningar/sjukhus
Information om samtliga vårdcentraler/ sjukhus har hämtats från Västra Götalandsregionen. Denna information om vilka vårdcentraler samt sjukhus som finns i länet har sedan använts för att lokalisera vilken tätort de tillhör.
Livsmedel
Här får vi reda på antalet livsmedelsaffärer som finns i varje tätort i Västra Götalands län.
Läsaren bör vara uppmärksam på vad definitionen av livsmedelsaffär innebär. En så kallad SNI‐
bransch indelning har tillämpats för att klassificera livsmedelsaffärer. I bilagan så har företag med tillhörande SNI‐branschkoder används så som 47111 (Varuhus‐ och stormarknadshandel, mest livsmedel, drycker och tobak)11 och 47112 (livsmedelshandel med brett sortiment, ej varuhus eller stormarknad)12.
För att i framtiden få fram denna information bör länsstyrelsen använda sig av SCB:s funktion, Företagsregistret. Detta är en funktion som gör det enkelt att lokalisera företag. Denna funktion säljs av SCB till företag och andra organisationer som kan vara intresserade av deras tjänster. Detta arbete har dock inte tillämpat denna metod, av kostnadsskäl. Istället har informationen tagits fram genom företags sök ur sökmotorer. Denna funktion ger de data som behövs men är betydligt mer
tidskrävande än tjänsten som SCB erbjuder.
Räddningstjänst
Detta delavsnitt är konstruerat för att mäta skydd och säkerhet på tätorterna i Västra Götalands län.
Under detta delavsnitt finns fakta över räddningstjänstens förmåga av att genomföra insatser i respektive tätort. Här redovisas information över personalstyrkor, avstånd från styrkorna till tätorterna samt förmåga att genomföra räddningsinsatser. Informationen om räddningstjänsterna kommer från respektive kommun/räddningstjänstförbunds handlingsprogram. Om nödvändig information saknats eller varit otydlig har en personlig kontakt upprättas med de kommunala räddningstjänsterna för att säkerställa informationen.
Det redovisade avståndet mellan tätorterna och räddningstjänsterna är beräknat utifrån den faktiska sträckan som de olika styrkorna sannolikt kommer att åka till de berörda tätorterna. Denna sträcka
11(http://www.sni2007.scb.se/snihierarki2007.asp?sniniva=5&snikoll=koll&snikod=47111 Hämtat 2012‐08‐10)
12(http://www.sni2007.scb.se/snihierarki2007.asp?sniniva=5&snikoll=koll&snikod=47112 Hämtat 2012‐08‐10)
9 har beräknats genom kartobservationer. Sträckan som redovisas i bilagan 1, redovisas i enheten km och sträckan har avrundat till närmsta heltal. Avrundningen görs till följd av dels en viss osäkerhet som kan finnas vid mätningen, men framförallt på grund av att tätortens storlek påverkar avståndet.
Antal personal i de olika styrkorna har redovisats genom att ange två tal som adderas. Detta eftersom det ger information om styrkans uppbyggnad. Det första talet anger antalet styrkeledare.
Det andra talet anger antalet brandmän som styrkeledaren förfogar över. Det ska observeras att flera deltidsstyrkor saknar konstant bemanning. Orsaken till detta är flera; vissa stationer har olika
bemanningar beroende på om det är natt‐ eller dag styrkor. En del stationer har även större styrkor under sommarmånaderna. Exempel på detta går att finna på brandstationen i Marstrand. Under sommarperioden har stationen 1+6 bemanning medan övrig tid på året består styrkan av en 1+4 styrka13. Det finns även stationer som inte har kunnat rekrytera tillräckligt med deltidsbrandmän till sina stationer. Detta har lett till att vissa stationer temporärt har fått ha en mindre styrka än
önskvärt. Exempel på detta går att finna på Åsensbruks station som under 2010 har varit tvungna att ha 1+3 bemanning istället för det önskvärda 1+4 bemanningen14. De redovisade siffrorna i detta arbete visar enbart den ordinarie styrka som finns på stationerna!
I arbetet presenteras även ett antal räddningsvärn som finns i länet. Räddningsvärnen har enbart lyfts fram om de finns på den aktuella tätorten och möjligen skulle kunna ses som resurs.
Räddningsvärn har enbart frivillig personal som kan sättas in på begäran av räddningsledaren. Detta innebär alltså att varken anspänningstid eller styrkans storlek kan förutses. Av det skälet har cellerna som tillhör räddningsvärn markerats med en stjärna.
Den station som är benämnd som andra station är den som geografiskt, enligt tidigare nämnda mätteknik ligger närmast tätorten efter första styrkan. I flertalet fall finns två stationer som skulle kunna utgöra station 2 när enbart mättekniken används. I de fallen har faktorer som
anspänningstider tagit till hänsyn. För mer information om var samtliga stationer är stationerade i länet hänvisas läsaren till bilaga 3. I denna bilaga finns även grundläggande information om vilken typ av station det rör sig om. Observeras bör att Kungsbacka kommun inte är representerad i bilaga 3.
Slutligen bör nämnas att Lödöse brandstation i Lilla Edets kommun inte finns representerad i Bilaga 1. Detta då den har lagts ned, till följd av rekryteringsproblem.
13 (Handlingsprogram för Kungälvs kommun enligt lag om skydd mot olyckor som kan leda till räddningsinsats, 2009‐2011, s. 36)
14 (Handlingsprogram ‐ enligt lag om skydd mot olyckor för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, 2012, s.
18)
10
Avslutande ord
Med hjälp av den information som nu har presenteras så är det nu möjligt för Länsstyrelsen att på ett bra sätt uppfölja LSO 1 kap 1§. Med hjälp av den information som bilaga 1 genererar så kan man dels identifiera och gruppera liknade tätorter. Det går senare, med hjälp av grupperingen att undersöka vilka tätorter som har ett väl etablerad skydd mot olyckor. Detta genom att väga ihop risker och skydd som finns i tätorterna. Det illustreras genom Figur 2 som är ett exempel på när skyddet inte är tillräcklig god. Hur en sådan vägning skall gå till kommer inte att behandlas i detta arbete utan överlåts vidare till andra. Förslagsvis bör ett liknande sätt som MSB:s tillsynsmodell i framtiden kommer att föreslå. MSB:s tillsynsmodell har vid skrivandet av detta arbete inte kommit fram till hur sammanvägningen ska ske.
Figur 2, Sammanvägning av risker och skydd& säkerhet
Skydd &
Säkerhet Risker
11
Tillsyn över kommunerna Bakgrund
Införandet av LSO medförde att räddningstjänstområdet blev mer mål‐ och resultatstyrt, vilket nämndes tidigare i inledningen. Konsekvensen för länsstyrelsen av detta har blivit en mer
komplicerad och försvårad roll som tillsynsmyndighet. Det går inte idag att enbart följa upp hur väl kommunerna följer upp de uppsatta handlingsprogrammen utan det behövs en förbättrad
tillsynsmodell. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) håller på att utveckla en ny tillsynsmetod, vilket heter Tillsyn över kommunernas resultat inom området skydd mot olyckor, som är tänkt att tillämpas av länsstyrelserna för tillsyn över kommunerna. Denna metod skiljer sig från tidigare tillsynsmetoder. MSB:s idé är att istället för att enbart kontrollera vad kommuner gör, så som exempelvis antal tillsyn och olycksundersökningar, ska länsstyrelserna även undersöka kommunernas skydd och säkerhet. Innebörden i dessa två begrepp är enligt MSB följande:
”Med begreppet skydd avses företeelser som har till syfte att förebygga förekomsten av olyckor, eller att minska konsekvenser av olyckor.[…] Med begreppet säkerhet avses själva utfallet med avseende på olyckor, dvs. det som i slutändan ändå inträffar och de konsekvenser som blir följder.”15
Hur den nya tillsynsmodellen ska fungera illustreras i Figur 3 på nästföljande sida. De röda pilarna i figuren visar de område som länsstyrelsen bevakar idag vid ett tillsynsbesök, vilket i detta arbete går under beteckningen årsuppföljning LSO. De blå linjerna i figuren symboliserar Faktorerna, skydd och säkerhet och ska tillsammans med den tidigare använda faktorn, uppföljning vägas samman för att ett få resultat på kommunen. Resultatet kommer därmed att ge en bättre helhetsbild över
kommunens förmåga att tillgodose kraven från LSO.
MSB har ännu inte färdigställt faktaunderlaget inom områden skydd och säkerhet. Även beskrivning av hur den presenterade faktaunderlaget ska försörjas saknas. I detta arbete utvecklas dessa två områden, skydd och säkerhet, för att på så sätt kunna tillämpa den nya tillsynsmodellen på ett bättre sätt än vad som är möjligt idag.
15(Tillsyn över kommunernas resultat inom området skydd mot olyckor, Bilaga 2, s 2)
12
Figur 3, Den nya tillsynsmodellen över kommunerna enligt MSB. output 1 symboliserar den tidigare använda faktorn uppföljning. För mer information se Bilaga 2
I tillsynsmodellen har MSB utgått följande parametrar gällande skydd och säkerhet:
Skydd
1. Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § ‐ yttäckning 2. Andel bostäder med brandvarnare
3. Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning 4. Andel bostäder med handbrandsläckare
Säkerhet
5. Antal brand i bostad
6. Antal brand i allmän byggnad 7. Antal eldsrelaterade bränder
8. Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand
9. Egendomsskador i samband med brand i byggnad 10. Antal döda i bränder
11. Antal döda i trafikolyckor 12. Antal döda i drunkningsolyckor
13 Motivering samt förklaring av dessa parametrar går att finna i rapporten från MSB, vilket även går att finna i bilaga 2. Hur Inhämtningen av faktaunderlaget ska ske är ännu inte klarlagt i MSB:s rapport om tillsyn. Försörjningen av faktaunderlaget kommer därmed att presenteras i detta arbete. Detta för att länsstyrelsen i Västra Götalands län ska på ett enkelt sätt kunna utföra en tillsyn som är mer anpassad till LSO.
Faktaunderlaget för befintliga parametrar i tillsynsmodellen
Faktaunderlaget till flera av de befintliga parametrarna kan införskaffas genom MSB:s
statistikprogram IDA. En del av de befintliga parametrarna kommer dock att behöva inhämtas från annat håll, enligt nedan.
1. Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § ‐ yttäckning
Denna parameter kan försörjas genom tillämpning av bilaga 1 där anspänningstid samt vägavstånd kan vägas ihop för att få ett värde på denna parameter. Detta försörjningssätt bör anses vara bättre än beräkning av insatstider (tid från larm till att räddningsinsatsen kan påbörjas). Detta då insatstider enbart är en uppskattad tid och det därmed finns en viss osäkerhet vid tillämpningen av denna faktor.
2. Andel bostäder med brandvarnare
Denna parameter kan försörjas med hjälp av MSB:s statistikprogram IDA.
3. Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning
Denna parameter kan försörjas genom insamling från kommunerna. Denna information samlas redan idag av länsstyrelsen i Västra Götalands län vid tillsyn av kommunerna. Det är troligt att flera, om inte samtliga av de övriga länsstyrelserna också insamlar denna
information från kommunerna i respektive län.
4. Andel bostäder med handbrandsläckare
Denna parameter kan försörjas med hjälp av MSB:s statistikprogram IDA. Det ska påpekas att statistiken för denna och parameter 2 är i skrivande stund mycket bristfällig. Det finns enbart information från enstaka kommuner om hur många av deras invånare som har brandvarnare eller handbrandsläckare. Detta gör det problematisk att tillämpa dessa två parametrar vid tillsynen av kommunerna. Enligt MSB:s tillsynsmodell så ska varje parameter kunna försörjas på ett ”tillfredställande sätt”16. Detta faktum kan därmed ifrågasätta användningen av dessa två parametrar i dagsläget.
16(Tillsyn över kommunernas resultat inom området skydd mot olyckor, Bilaga 2, s 3)
14 Även under området säkerhet kommer flera parametrar att kunna försörjas genom insamling med hjälp av IDA men det finns även undantag i detta område.
5. Antal brand i bostad
Information till denna parameter kan försörjas genom MSB:s statistikprogram IDA.
6. Antal brand i allmän byggnad
Information till denna parameter kan försörjas genom MSB:s statistikprogram IDA.
7. Antal eldsrelaterade bränder
Faktaunderlaget till denna parameter kan inhämtas från kommunerna. Det samlas redan in idag av länsstyrelsen i Västra Götalands län.
8. Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand
Faktaunderlaget till denna parameter kan hämtas från Socialstyrelsens PAR
(Patientregistret). Det ska noteras att detta register lyder under absolut sekretess vilket kan leda till besvärligheter för länsstyrelserna att få fram relevanta fakta till denna parameter.
9. Egendomsskador i samband med brand i byggnad
Denna parameter kan försörjas genom information från brandskyddsföreningen. Det är Brandskyddsföreningen som har ansvar för restvärdesräddning (RVR räddning).
10. Antal döda i bränder
Information till denna parameter kan försörjas genom MSB:s statistikprogram IDA.
Informationen om parametrarna kan dock fördjupas genom tillämpning av Socialstyrelsens DOR (Dödsorsaksregister).
11. Antal döda i trafikolyckor
Information till denna parameter kan försörjas genom MSB:s statistikprogram IDA.
Informationen om parametrarna kan dock fördjupas genom tillämpning av Socialstyrelsens DOR (Dödsorsaksregister).
12. Antal döda i drunkningsolyckor
Information till denna parameter kan försörjas genom MSB:s statistikprogram IDA.
15
Förslag på nya parametrar
Antalet parametrar är som tidigare nämnts inte färdigställt utan länsstyrelsen i Västra Götalands län önskar utveckla faktaunderlaget. Följande parametrar med tillhörande motiv, är förslag som kan användas för att utveckla länsstyrelsens tillsyn:
Skydd
1. Antal byggnader som uppfyller PBL samt PBF: lagstadga krav med avseende på brandskydd, dvs. byggnader som uppfyller BBR:s allmänna råd om
brandskydd.
Motivering: Byggnaders förmåga att isolera samt begränsa en brand är av avgörande roll för människors liv och hälsa. Även egendomsskador kan begränsas om byggnationen uppfyller BBR:s allmänna råd. Denna faktor har därmed alltså stor betydelse för följande säkerhets parametrar, så som antal skadade (svårt + lindrigt) i brand, Egendomsskador i samband med brand i byggnad samt Antal döda i bränder.
Faktaunderlaget för denna parameter bör byggas på antal förelägganden som kommunerna har utfärdat.
2. Gyllene timmen
Motivering: Förmågan att snabbt föra patienter till vård efter skador från exempelvis bränder och trafikolyckor har en avgörande roll för konsekvensen av olyckan. Denna parameter är därför med för att ge en bild av hur snabbt patienter får vård på sjukhus efter olyckan. Detta kan ses som en konsekvens av kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser.
Faktaunderlaget på denna parameter kan bygga på SAR och DOR register från Socialstyrelsen
Säkerhet
3. Andel personer som har utbildats i att förebygga och hantera bränder
Motivering: Människor som har kunskaper vid agerande av brand har möjlighet att göra en första insats. Kunskapen kan också leda till korrekt beteende vid agerande av brand, som till exempel hur man begränsar rök spridning, hur man utrymmer osv.
16 Faktaunderlaget till denna parameter bör bygga på antal kursdeltagare
berörda utbildningar inom området. Information om hur man ska förebygga samt hantera bränder finns på IDA. Flertalet räddningstjänster har en relevant utbildning inom området och faktaunderlaget kan alltså bygga på detta faktum. Även flera privata aktörer har relevanta kurser inom området, exempelvis Röda korset och Utvägen mm.
4. Andel personer som har grundläggande sjukvårdskunskaper
Motivering: En första insats kav vara av livsavgörande betydelse för personer som befinner sig i en nödsituation
Flertalet räddningstjänster har en relevant utbildning inom området och faktaunderlaget kan alltså bygga på detta faktum. Även flera privata aktörer har relevanta kurser inom området, exempelvis Röda korset utbildar i första hjälpen. Faktaunderlaget kan därmed bygga på siffror från
räddningstjänsternas samt de privata aktörerna.
5. Antal skadade i trafikolyckor
Motivering: Det är inte enbart antal döda i trafikolyckor som kan ses som en konsekvens av kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser utan även antal skadade kan ses som en konsekvens.
Faktaunderlaget till denna parameter finns att hämta från IDA, Även TRAFA kan användas för att utgöra faktaunderlaget på denna parameter.
Avslutande noteringar om MSB:s tillsynsmodell
Det har nu i detta arbete bearbetats både parametrar som tidigare har föreslagits, likväl som nya parametrar. Innan en fortsättning av detta arbete ska fortlöpa börs följande fråga ställas. Detta är huruvida tillsynsmodellen uppfyller gällande lagstiftning. Enligt 1 kap 1 § i LSO så ska hänsyn till lokala förhållanden gälla. Tillsynsmodellen som har utvecklats av MSB går enbart in på kommunalnivå. En fråga som bör ställas är huruvida det var detta som lagstiftaren ansåg vara en tillräcklig lokal nivå.
Svaret på denna fråga måste med stor sannolikhet anses vara nej. Det finns flera kommuner som har en väldig stor geografiskt yta. Detta gäller exempelvis kommunerna i de norra delarna av Sverige. Att därmed analysera på kommunnivå bör anses vara för stort område att undersöka och inte tillräckligt lokalt enligt LSO. Förslagsvis bör tillsynsmodellen som MSB utvecklar, inrikta sig mer mot tätortsnivå.
Detta bör inte påverka tillsynsmodellen väsentligt. Samtliga parametrar som har tagits upp i detta arbete kan även inkluderas på en tätortsnivå. Det problem som dock kan uppstå är att inhämtningen av faktaunderlaget blir mer omfattande. Även parametrarna inom området säkerhet kan få problem då dessa parametrar behöver ett tillräckligt stort utfall för att kunna användas.
17 Hur ska då detta förslag kunna tillämpas i praktiken? Genom att analysera samtliga tätorter inom en kommun, kan ett sammanvägt värde adderas till den undersökta kommunen. I praktiken kommer det enbart vara möjligt att undersöka skydd och säkerhet på tätortsnivå. Faktorn årsuppföljning LSO kommer i enbart kunna analyseras på kommunnivå. Många faktorer inom skydd och säkerhet kan, för länsstyrelsen Västra Götalands län försörjas genom tillämpning av bilaga 1.
Figur 4, förslag på utveckling av MSB:s tillsynsmodell genom att analysera kommunerna på en djupare nivå än vad som MSB föreslår.
Något som dock kan motsäga detta förslag är det förhållandet att personer som bor utanför tätorter inte räknas med i tillsynsmodellen. Enligt SCB var det i Sverige 2010 ungefär 15 procent som bor utanför tätortsgränserna. Detta är dock en siffra som sjunker stadigt. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 nya personer mellan 2005 och 2010 vilket är högre än Sveriges totala folkökning under samma period17. I och med denna ökning kan förslaget om att undersöka kommunerna genom tätorterna anses vara mer acceptabelt. Ytterligare motsägelser som kan uppstå vid tillämpning av denna modell är att kommungränserna inte accepteras fullt ut. Detta då definitionen av
tätortsgränserna inte påverkas av kommungränserna.
17(http://www.scb.se/Pages/PressRelease____329593.aspx, Hämtat 2012‐08‐03)
Kommun
TätortB
Tätort C Tätort
A
18
Kommungruppsindelning
Den nuvarande kommungruppsindelning som idag tillämpas av länsstyrelsen bygger på svenska kommunförbundets (SK) indelning från 1988. Denna kommungruppsindelning har reviderats med jämna mellanrum och den aktuella kommungruppsindelningen gjordes 2010 av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Indelningen bygger på att gruppera in kommunerna i 10 olika grupper beroende på hur deras befolkning‐ samt näringsstruktur ser ut. Exempel på kommungrupperingar är
Storstäder, Pendlingskommuner samt Turism‐ och besöksnäringskommuner. Denna indelning används inom flertalet områden som ett jämförelseverktyg. Även länsstyrelsen använder idag SKL:s kommungruppering när de gör tillsyn i enlighet med LSO, vilket har sina nackdelar. Problematiken med denna gruppering är att den ej har någon större relevans för LSO. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 1 kap, 1§ så ska likvärdiga förhållanden råda i landet. Detta med hänsyn till de lokala förhållandena. Att tillämpa SKL:s kommungruppsindelning är därmed ej i enlighet med gällande lagstiftning. Detta då SKL:s indelning medför att kommuner grupperas med andra som saknar en gemensam nämnare ur ett LSO perspektiv.
Det har tidigare skett ett flertalet försök att skapa en ny efterföljare till SKL:s kommungruppslista.
Trots att många försök har skett så tillämpas fortfarande SKL:s gruppering idag. Fördelen med SKL:s kommungruppering är att den tillämpas av flertalet myndigheter och kommuner. Det faktum att en kommungruppering är vida använt är viktigt, särskilt inom LSO sammanhang. Enligt rapporten, Länsstyrelsernas tillsyn så är ett problem inom området att ”variationerna mellan länen är stora”18 Därför kan det redan i startgropen vara känsligt att skapa en helt ny kommungruppering. En ny kommungruppering måste, utan undantag tillämpas av flera om inte samtliga länsstyrelser i landet och andra berörda myndigheter inom LSO. Detta för att få en ny tillsynsverksamhet som är likartad i hela landet. Enligt 1 kap 1 § i LSO så gäller lagen i hela landet och det betyder att en stor skillnad vid tillsynsverksamheten i Sverige riskerar att underminera LSO och därmed den svenska lagstiftningen.
Den kommungruppering som föreslås i detta arbete kommer därmed att konstrueras så att en så stor del som möjligt kommer att tillämpa den.
För att en ny kommungruppering ska kunna tillämpas krävs att följande krav inom uppfylls:
1. Kommungrupperingen ska ta hänsyn till de lokala förhållanden som råder i landet.
2. Den ska ha koppling till LSO.
3. Den måste användas av samtliga myndigheter som har anknytning till LSO.
18 (Länsstyrelsernas Tillsyn‐dagsläge, möjliga förbättringar, framtidsutsikter, 2009, s. 7)
19 Samtliga tre krav måste alltså uppfyllas för att få ett lyckat resultat. Försök att uppfylla detta har gjorts av bland annat MSB och länsstyrelsen i Västra Götalands län. Ingen har dock lyckats med att skapa en kommungruppering som har uppfyllt de tre kraven som redovisades i föregående sida. Även författaren till detta arbete har gjort flera försök till att skapa en helt ny kommungruppering utan att lyckas. De försök som har gjorts har undersökt faktorer så som riskindikatorer, befolkningsbilder och kommunernas geografiska bild. Det har i några enstaka fall funnits enstaka samband som möjligtvis skulle kunna fungera någorlunda väl vid skapande av en ny kommungruppering. Detta gäller dock enbart vid undersökande av kommuner som tillhör Västra Götalands län. Det är viktigt att veta att även om en kommungruppering fungerar någorlunda vid tillämpning inom ett län så uppstår
problematiken att en ny kommungruppering även måste fungera i samtliga län i Sverige. Det är delvis detta faktum som har lett till misslyckande av att skapa en helt ny kommungruppering av författaren till denna rapport. Kraven som finns vid en kommungrupp är att den ska kunna tillämpas av samtliga myndigheter som har anknytning till LSO. Om kommungrupperingen inte tillämpas av samtliga myndigheter inom LSO riskerar den därmed att förlora legitimitet.
Detta problem har med säkerhet uppstått vid tidigare försök att skapa en ny kommungruppering och har senare lett till att man har fortsatt tillämpa SKL:s kommungruppering. Detta trots att den inte är optimal inom LSO:s verksamhetsområde. SKL:s kommungruppering kommer dock inte enbart med nackdelar. Fördelen med denna kommungruppering är att den uppfyller punkt 3 samt delvis punkt 1 som angavs i föregående sida. Den uppfyller den tredje punkten genom att det är denna
kommungruppering som offentliga verksamheter oftast använder, även de som inte arbetar med LSO. Den uppfyller någorlunda väl upp till den första punkten i fråga om att ta hänsyn till de lokala förhållandena. Det ska dock inte undangömmas att det finns brister i SKL:s kommungruppering i avseende på att ta hänsyn till de lokala förhållandena. Detta då denna kommungruppering enbart ger en grundlig bild av kommunerna.
Det förslag som redovisas i detta arbete kommer inte att resultera i skapande av en helt ny kommungruppering. Förslaget bygger på en vidareutveckling av SKL:s kommungruppering. Genom vidareutveckling av denna kommungruppering så är det möjligt att utveckla en ny gruppering som uppfyller samtliga tre punkter. Ett tydligt problem som finns med SKL:s kommungruppering är att den saknar relevans till LSO. Detta problem går att lösa genom tillämpning av MSB:s tillsynsmodell.
Förklaring av innebörden av tillsynsmodellen gås igenom i bilaga 2. Tillsynsmodellen uppfyller kraven från den andra punkten, om att ha koppling till LSO. Genom att sammanfoga SKL kommungruppering till MSB:s tillsynsmodell blir det möjligt att på ett betydligt bättre sätt uppfylla kraven på en
kommungruppering. Sammanfogningen sker förslagsvis genom att följa arbetsmetoden som MSB förespråkar i tillsynsmodellen. När MSB:s arbetsmodell väl har implementerats kommer arbetet att leda till en betygsättning hos samtliga undersökta kommuner. Det är denna rankning som senare är tänkt att bli den föreslagna kommungrupperingen i detta arbete. Genom att använda denna rankning så kommer den andra punkten, om koppling till LSO att uppfyllas mycket väl. MSB:s tillsynsmodell är konstruerat med SKL:s kommungruppering i bakgrunden vilket leder till att rankningen därmed är direkt påverkbar av denna faktor.
20
Figur 5, modell över hur en ny kommungruppering ska utformas
Fördelen med denna kommungruppering är att den uppfyller samtliga av de tre uppsatta kriterierna i kravet på en ny kommungruppering inom LSO. Den kommer med stor sannolikhet att tillämpas av flera myndigheter när MSB:s tillsynsmodell standardiseras. När väl den nya tillsynsmodellen tillämpas är det väldigt enkelt att skapa den nya kommungrupperingen som föreslås i detta arbete. Det är just denna enkelhet som gör det troligt att den föreslagna kommungrupperingen kommer att tillämpas av flera myndigheter.
Den nya kommungrupperingen som föreslås kommer även att ha en naturlig koppling till LSO genom att den är konstruerad med hjälp av MSB:s tillsynsmodell. Genom tillämpning av denna tillsynsmodell tas det även hänsyn till de lokala förhållanden som råder i landet.
Det kommer inte i detta arbete att ange ett konkret förslag på vilka kommuner som ska grupperas ihop. Anledningen till detta är för att tillsynsmodellen inte är färdigställt och därmed går det inte dagsläget att gruppera in kommunerna.
När denna kommungruppering senare börjar etableras bör den ha en uppdateringsfrekvens på 4 år, en gång per mandatperiod. Detta eftersom länsstyrelsernas tillsyn över kommuner sker med denna frekvens och det därmed blir lämpligt att även tillämpa denna frekvens vid kommungrupperingen.
MSB:s Tillsynsmodell
SKL:s kommungruppering
Ny
kommungruppering
21
Presentationsmodell Inledning
En betydande uppgift som länsstyrelsen inom området LSO har är att utföra tillsyn över
kommunerna. Under denna tillsyn som genomförs en gång varje mandatperiod skall länsstyrelsen tillsammans med kommunen i fråga gå igenom omfattande statistik och uppgifter. Den nuvarande tillsynsmodellen som länsstyrelsen tillämpar, är att konkret presentera statistiken och gå igenom siffrorna från ett Excel ark. Detta är en process som pågår under flertalet timmar och bör anses vara bristfälligt. Detta i det avseendet att mottagarna av informationen, inte nödvändigtvis gör det på ett optimalt sätt. Särskilt problematiskt blir det för de kommunpolitiker som deltar i tillsynen. Dessa personer kan oftast antas sakna kunskaper inom ämnet och en uppräkning av siffror så som det sker idag är därmed inte optimalt. Detta är särskilt att betrakta då politikerna som deltar på tillsynmötet kan antas sakna djupgående kunskaper inom LSO området. Det är samtidigt också dessa personer som har en betydande ansvar över den kommunala räddningstjänsten. Detta problem med bearbetning av stor mängd information gäller inte enbart de politiker som deltar vid tillsynen utan det omfattar givetvis samtliga individer som deltar. Enligt Anders Hedin, docent vid Umeå universitet och författaren till boken presentationsteknik: En handbok i framgång, så har vi människor enbart lätt att minnas tre saker19. Även Björn Lundén och Lennart Rosell författarna till Presentationsteknik:
om konsten att tala, engagera och övertyga, delar detta synsätt. De menar att man ska lyfta fram tre huvudpunkter som talaren (tillsynsförrättaren) vill att lyssnarna ska ta åt sig20. Detta innebär alltså att en ny och bättre presentationsmodell bör skapas som länsstyrelsen kan tillämpa vid framtida tillsyn.
Det viktiga vid en tillsyn handlar alltså inte enbart om att granska kommunen ur ett LSO
sammanhang. En betydande uppgift av tillsynen handlar om att förmedla information och kunskap till personerna som deltar. Därför kommer den föreslagna presentationsmodellen som presenteras här att grunda sig på just detta faktum. Presentationsmodellen som föreslås här kommer att konstrueras så att det blir lättare för mottagarna (kommunpolitikerna samt ansvariga från
räddningstjänsten) att ta emot den information som länsstyrelsen vill överföra. Därför kommer den presentationsmodell som föreslås här, att konstrueras så att den blir enklare att förstå för
mottagarna. Resultatet av detta blir att inte all information kommer att lyftas fram vid tillsyn utan enbart information som kan anses viktigt. Information som lyfts fram, ska göras på ett mer
lättöversiktligt sätt. Detta ska ske genom tillämpning av bilder och diagram som gör det enklare för mottagarna att ta emot informationen.
19 (Hedin, Anders, Presentationsteknik s.18)
20(Hedin, Anders, Presentationsteknik s.27)
22 I den nuvarande modell som länsstyrelsen i Västra Götaland idag tillämpar, redovisas en omfattande mängd data för kommunen i Excel format. Det förslag som lämnas här bygger på att skala bort information som ej anses behöva lyftas fram under tillsynsmötet av tillsynsförrättaren. Denna avskalning kommer att ske genom att information som utmärker sig särskilt anmärkningsvärt för den aktuella kommunen kommer att presenteras först. Följden av detta innebär naturligtvis att mycket information inte kommer att tas upp under tillsynsbesöket. Informationen är också som tidigare nämnt, tänkt presentera på ett mer lättöverskådligt sätt. Detta kommer att ske genom tillämpning av programmet Powerpoint och informationen kommer att illustreras genom figurer och diagram.
Modellen för presentationen som föreslås i detta arbete kommer att konstruerats ur den princip som presenteras nedan i Figur 6. Samtliga cirklar ska symbolisera hela LSO:s verksamhetsområde, som relevanta inom tillsynsområdet. De två nedre cirklarna är de parametrar som kommer från MSB:s tillsynsmodell och som grundligt gicks igenom i föregående delavsnitt. Betydelsen av vad varje cirkel innebär har tidigare förklarats i avsnittet om tillsyn över kommunerna. I detta avsnitt kommer enbart en kortare sammanfattning göras av vad de tre olika cirklarna betyder. Den övre cirkeln behandlar de ämnen som länsstyrelsen tidigare har tagit upp vid tillsynen hos kommunerna. För mer information om vilka faktorer som ingår i denna cirkel hänvisas läsaren till Figur 7. Cirkeln om skydd handlar om de faktorer som hindrar olyckor från att ske samt mildrar konsekvenserna från dessa olyckor. Dessa ämnen är vad kommunerna konkret gör så som exempelvis antal brandskyddskontroller. Innebörden av säkerhet handlar om de olyckor som redan har skett och konsekvenserna av dessa. Så som figuren nedan antyder så kommer de olika delarna att överlappa varandra. Detta bör ses som en naturlig effekt då samtliga komponenter som åskådliggjorda i Figur 6 har LSO som gemensam nämnare.
Figur 6, LSO:s tre grundpelare
Årsuppföljning LSO
Säkerhet
Skydd
23
Årsuppföljning LSO
Figur 7 nedan visar hur tillsynen bör se ut vid området, årsuppföljning LSO. Det som figuren visar är att alla de nedanstående underrubrikerna har sin unika koppling till LSO. Denna koppling till LSO gör att undergrupperna indirekt även har en koppling sinsemellan och därmed är beroende av varandra.
Vid en tillsyn är tanken att man ska börja med undergruppen högst upp, vilket är Resurser och kompetens i förebyggande, för att sedan fortsätta medsols enligt figuren.
Figur 7, Undergrupper till årsuppföljning LSO
Undergruppen Resurser och kompetens i förebyggande, ska ge en bild över hur mycket resurser i form av årsarbetare som kommunen avsätter för tillsynsuppgifter. Här ska också kunna anges hur många av personalen som har gått utbildningarna Tillsyn A, B förebyggande 1,2 samt hur många utbildade brandingenjörer som finns.
Tillsyn och brandskydd ska ge en bild av hur många LSO 2 kap. 2§ objekt som finns i kommunen. Här är det också tänkt att antalet förelägganden i form av anmärkningar, brister och viten som har getts.
Undergruppen Farlig verksamhet LSO 2:4 har liknade upplägg som föregående undergrupp, Tillsyn och brandskydd. Detta gäller i frågor så som antal objekt samt förelägganden. I denna del sker dock en mer fördjupad analys av objekten. Detta i frågor så som identifiering av LSO 2:4 anläggningar.
Även åtgärder för att förebygga olyckor bör tas upp i denna undergrupp.
LSO
Resurser och kompetens i förebyggande
Tillsyn och brandskydd
Farlig verksamhet LSO 2:4
Förebyggande Övrigt Rengöring
Räddningstjänst Insatsstatistik
