Synpunkter.
Ni anger själva i Ert dokument Dnr 2014/0433 KS 203 rörande avsnitten förutsättningar och analys för fastigheten Harpan 5 att; Fastigheten är för liten 1250 kvm för att upplåta en byggnad om 250 kvm i två plan om totalt 500 kvm byggyta. Och för att kunna bygga ett LSS boende krävs en ny detaljplan som medger större byggrätt samt fler lägenheter per fastighet.
Om det krävs vår medverkan/godkännande för detta kan vi nu göra gällande att sålunda inte kommer att ske. Att få ett ny stort hus till granne är inget som vi emotser. I synnerhet om nuvarande minsta avstånd om 6 meter mellan byggnad och fastighetens gräns sänks och om nockhöjd eller totala byggnadshöjd ökas.
Fastigheten är förvisso teknisk separerat från Helenelundsskolan men har historiskt varit en del utav dess verksamhet. Det bedrivs för närvarande ingen verksamhet i byggnaden. Och om nu kommunen ökar i invånarantal, en anledning till detta program om utbyggnad av LSS boenden, kommer då inte Helelundsskolan framledes behöva utöka? Skolans eventuella
framtida behov av fastigheten berörs överhuvudtaget inte i Ert dokument.
En sista synpunkt, som Ni även nämner, är närheten till en idrottsplats.
Närmare bestämt en fotbollsplan med konstgräs. Ett flertal gånger om året arrangeras cuper/turneringar där och hela området översvämmas av bilar.
Och det är minst sagt en fridfull plats om man inte är fotbollsintresserad.
Fastighetens gräsmatta används som parkeringsplats.
Vår slutsats utöver oviljan att få ett stort hus till granne är att andra verksamheter inom kommunen har behov utav fastighetens yta. Har dessa tillfrågats? Det framgår inte i dokumentet.
Vi är fullt medvetna att våra synpunkter väger fjäderlätt i den kommunala byråkratins väderkvarn men till den som berör; använd våra skattepengar väl.
Med vänlig hälning A.Zava / J. Z. Pihl
Fastighetsägare till Harpan 6
Ingrid Erkers
Sofia, Lina, Maud, Felix och Kurt Karlberg, Stora slingan 13a
Hej! Vi vill ha kvar pulkabacken i hörnan Lilla Slingan 32 och Rävgärdsvägen eftersom att vi tycker att det är väldigt viktigt med
grönområden i Viby. Det får absolut inte byggas bostäder där. Pulkabacken har varit ett fantastiskt lekställe sedan vi var mindre.
Jan-Erik och Raija Lundberg, Sjödjuret 9
Yttrande rörande detaljplaneprogram för utbyggnad av 12 LSS boenden, specifikt avseende Sjöborren 3, Domherrevägen 25.
För vår familj precis som för många andra är husköpet den stora investeringen i livet. Då 2001, var fortfarande fastigheten sjöborren 4 (Domherrevägen 23) obebyggd. Tomterna mot Danderydsvägen skulle användas för kontors, lager eller lättare industri vad vid förstod. Till vår stora förtvivlan hade bygglov beviljats till ett förskräckligt fult plåtskjul. Vi kunde aldrig tro och föreställa oss att något så förskräckligt fult i
byggnadsväg kunde få bygglov i anknytning till ett potentiellt trevligt villa bebyggelse. Följande bild på skjulen är klippt från google street view visar skjulen en vacker sommardag;
Vårt hus är byggd så att alla köks och arbetsrums fönstren vetter mot sydväst. Följande bilder är tagna från våra två köksfönster, och visar hur fastighetsägaren använder sin baksida som skräpupplag och de tujor som vi planterat och bekostat med kommunens goda minne för att en smula minska vår olägenhet.
Efter detta som vi ser det, övergrepp, måste jag tillstå att övrig bebyggelse i sjöberg har skötts på ett trevligt sätt och många trevliga villor har byggts i vår närhet. Jag kan räkna till sju stycken som syns från vår tomt.
Tittar man lite mer rakt mot väster ser man mer av dem aktuella tomten sjöborren 3 med dess skog bestående främst av ekar andra lövträd och några fina tallar. På sommarhalvåret är grönskan fin och dämpar trafikbruset en del.
Att bebygga denna kraftigt kuperade tomt med ett så stort hus kommer kräva stora sprängnings och schaktningsarbeten som resulterar i ett kalhygge liknande den nämnda skräptomten bredvid. Att göra om
stadsplanen för tomterna för att gälla bostäder kommer kräva någon form av specifika bullerdämpande åtgärder. Sannolikt kommer dessa åtgärder såsom bullervall eller bullerplank komma att behöva utsträckas till tomterna bredvid. Annars kommer bullret för vår fastighet ökas
eftersom skogen med dess naturliga dämpning och spridning av ljudbilden kommer huggas ner. Som framgår av mina synpunkter på granntomten så önskar jag att om kommunen beslutar av bebygga denna tomt att det sker på ett sätt som estetisk blir mer tilltalande än den tidigare katastrofen.
Vad jag förstår så kommer ett LSS boende resultera mer trafik på icke kontors tid än den verksamhet som den gällande detaljplanen är tänkt för.
Inte bara personal utan även den färdtjänst som de boende har rätt till. Det kommer vara till olägenhet för oss. Vi tvivlar på att boendet kommer passa rullstolsburna p.g.a. Domherrevägens lutning är c:a 12 procent på den aktuell platsen. Om nu av kommunen av någon outgrundlig anledning ändå tycker att det är rimligt att uppföra ett LSS boende på Domherrevägen skulle jag mycket hellre se att skjulen revs och något snygg uppfördes som kan smälta in rimligt i en villa bebyggelse. Annars känns det om att vi pensionärer
kommer drivas från hus och hem med stora förluster på vår livs investering pga våra höga
flyttskatter.
Johan Brovall, Vinreceptet 13
Härmed inlämnar jag mina synpunkter på föreslaget detaljplaneprogram för utbyggnad av 12 LSS-boenden.
Stödjer tanken om integration
Jag vill börja mitt inlägg med att säga att jag sympatiserar med upplägget att integrera medborgare med olika behov i alla delar av samhällsbilden i kommunen och i samhället i stort. Däremot har jag nedanstående
ifrågasättanden och synpunkter gällande urval och lämplighet i de föreslagna planerna för nya LSS-boenden. I detta brev har jag avgränsat mig till att ifrågasätta lämpligheten i just fastigheten på Stenkullevägen 2, men flera av punkterna applicerar på frågan i stort och jag hoppas att man i ambitionen att göra en bra och långsiktigt hållbart lösning, väljer att beakta dessa punkter även för helheten.
Dålig spridning i nuvarande förslag
Idag har jag tre gruppboenden inom en radie av 2-300 meter och det närmaste boendet finns i bortre änden av min gata, med adress Risvägen, vilket medför dagliga transporter utanför mitt hus.
Ny integrations- och fördelningsplan efterfrågas
Jag tveksam till hur väl underbyggt kommunens nuvarande förslag är, när det gäller sådan integration.
Mitt ifrågasättande på denna punkt avser hur mycket kommunen ansträngt sig, för att få en jämn fördelning av gruppboenden i kommunen, när detta förslag tagits fram? Jag ser gärna att en uppdaterad plan tas fram, där hänsyn tagits till en sådan fördelning inom kommunen.
OM en sådan "fördelningskarta" skulle visa att det redan är en jämn fördelning i hela kommunen, baserat på olika områdens folktäthet, och att det nu finns ett förslag till ytterligare förtätning, som även det är jämnt fördelad över kommunen, då är jag mer än villig att komma med
konstruktiva förslag kring hur ett till sådant boende skulle kunna planeras och gestaltas på min granntomt, så att det smälter in i kvartersbilden.
Felaktig tolkning ligger till grund för urvalet
I texten i Programsamrådshandlingen går det att utläsa att någon
tjänsteman har tolkat boendekriterierna i Socialstyrelsens föreskrifter, som om "lämpliga boenden endast finns i villakvarter", vilket även återspeglas i förslaget.
Mina invändningar mot detta är att det direkt är felaktigt. Det finns inget i anvisningen som säger att vi ska förhindra vissa kategorier av invånare att bo i stadskärnor eller i andra förtätade områden. På det sättet motverkar detta förslag en naturlig integration i hela samhällsbilden, samt att det hämmar rörelsefriheten ytterligare för denna redan utsatta grupp. Att hitta boenden på "gångavstånd" till affärer och olika centrum, skulle däremot öka rörelsefriheten, då det inte förutsätter att man måste boka och invänta färdtjänsttransporter.
Negativ klimatpåverkan
På ämnet miljö och klimat, så vill jag trycka på att man i första hand ska välja mark för nya bostäder, som inte är skogsmark, då det redan idag finns ett stort behov att utöka trädbeståndet i kommunen, för att kompensera nuvarande nivå av koldioxidutsläpp. Om man kan hitta boenden på
gångavstånd till t.ex. olika köpcentra, så skulle man på köpet minska antalet onödiga transporter som bidrar negativt till kommunens egna klimatmål om att minska koldioxidpåverkan.
Dålig logistik
Logistiken för transporter och avstånd till intressepunkter, så som
dagcenter, behandlings- och vårdcentra, samt storkök och köpcentrum bör även de beaktas. En ytterligare sak att beakta är att det är ett plus om det finns närhet till kollektivtrafik, så att det finns möjlighet för personalen att välja att åka kollektivt.
Flitigt använd
Som mjuka aspekter, vill jag framföra att skogsdungen på Stenkullevägen 2, används flitigt av både förskolor och privata dagismammor, som träffas vid lägerplatsen och låter barnen leka. Ett besök i skogen (på tomten) visar ett antal väl upptrampade stigar, där hundägare och motionärer har sina gångstråk, på vägen bort till elljusspåret, vilket oxå är enda vägen dit, om man vill undvika asfalterade gångvägar.
För mig, min familj och mina närmsta grannar, så är det förstås så att vi ser det mer estetiskt tilltalande med skog i närmsta synfältet, än de kolosser till hus, som beskrivs i handlingarna. Till det är vi (som alla andra) rädda för att det ökade antalet transporter och att transporter på kvällar och nätter ska bli störande, varför vi rent emotionellt känner att det räcker med de transporter från boendet på Risvägen, som passerar vårt hus redan idag.
Det finns andra ytor
Som boende med över 40 år i kommunen, känner jag kommunens olika kommundelar hyfsat och kan med lätthet föreslå ett antal andra markytor, som ligger i direkt anslutning till befintliga bebyggelser och dessa kräver varken förtätning i befintliga kvarter, eller att man fäller skog.
En annan synpunkt är att kommunens plan och exploateringsavdelning ska ta med dessa krav och behov, redan i plan/exploateringsskedet i nya områden och själv uppföra, eller kravställa på de byggfirmor som marken säljs till, att de måste uppföra ett proportionerligt antal bostäder,
dedicerade för gruppboenden, så att det framtida behovet säkras i varje nytt område som växer fram i kommunen.
Troliga fornlämningar
Sist men kanske viktigast för kommunen, är att man på fastigheten på Stenkullevägen 2, löper stor risk att träffa på fornlämningar, även utanför det redan markerade området på kartan, vilket skulle stoppa allt fortsatt byggande, tills Länsstyrelsen hunnit utse arkeologer som på kommunens
bekostnad måste göra en kartläggande förundersökning av hela fastigheten, för att där efter fatta beslut om man kan gräva ut och dokumentera alla fynd, för att några år och någon miljon senare, eventuellt ge kommunen klartecken till fortsatt byggande. Jag har själv gått igenom den proceduren på min baksida och det tar både tid och pengar. Anledningen till att jag tror att detta skulle bil en verklighet på fastigheten på Stenkullevägen 2, är för att jag själv sett stenformationer som liknar de man grävt fram på min tomt och de är placerade mellan vägen och det markerade område med redan kända fornlämningar. Se bifogade foton.
Negativ
Med detta sagt, så är jag just nu negativ till lämpligheten av ett boende på Stenkullevägen 2, men är öppen för vidare diskussioner, givet bra svar på mina ovanstående synpunkter.
Trolig grav
Troligt Långskepp
Karta över troliga gravar
MVH John Brovall
Christer Öberg, Sjökapten 6
Vi skickar härmed in synpunkter rörande ärende detaljplanprogram för utbyggnad av 12 LSS-boenden inom fem kommundelar, dvs handling med diarienummer: Dnr 2014/0433 KS.203.
Jag, min fru Lana samt våra två barn Engla 6 år och Alexander 4 år bor på Gransångarevägen 3 B och berörs starkt av detta ärende då hela vår tomtsida (ca 55 m) angränsar till den planerade bebyggelsen på Sjöfolket 27 och 28, Vaktelvägen 1 och 3 i Sjöberg.
Vi har följande synpunkter på kommunens planerade byggnation på Vaktelvägen:
1. En viktig synpunkt och invändning är att planerad byggnation på Vaktelvägen (Sjöfolket) inte följer den detaljplan som gäller för området idag och som all annan bebyggelse anpassat sig till. Den tänkta ändringen i detaljplanen frångår den praxis som finns inom Sollentuna och andra kommuner gällande vad som är tillåtet att bygga i villaområden.
Detaljplanering är bland annat ämnad för att hålla en stabilitet i
stadsbilden och ge en trygghet för de som bor i ett område. Om kommunen inte håller på denna stabilitet minskar kommunens möjlighet på sikt att få nya etableringar och framtida medborgare att flytta in till kommunen (med följden minskat skatteunderlag).
Om planerad bebyggelse genomförs så signalerar Sollentuna kommun på ett mycket tydligt sätt att även detaljplaner i andra delar av kommunen när som helst kan komma att ändras när det passar kommunens egna intressen.
2. Vidare finns det en rättvisefråga samt i hög grad även en fråga om hur kommunen bör och får agera i detta fall. De privatpersoner som har byggt hus på såväl Gransångarevägen, Truthanevägen och Vaktelvägen har fått följa en strikt detaljplan in till minsta detalj.
Kommunen har tidigare ofta påpekat vikten att detaljplanen följs så att den tänkta stadsbilden uppfylls. Kommunen har styrt upp byggnationen på Vaktelvägen mycket strikt, exempelvis har man haft synpunkter på alltifrån färgsättningen på husen (endast jordfärger är tillåtna), var garaget skall placeras, att träd som står på tomten inte får tas ned etc.
Det upplevs inte som rättvist gentemot boende i området att samma myndighet som har tagit fram rådande detaljplanen, utfört strikt tillsyn att den följs, nu plötsligt skulle ändra detaljplanen för just de två tomter som kommunen äger och som dessutom är de enda två tomter som återstår att bebygga i hela området! Detta vore ett helt fullkomligt horribelt beteende från kommunens sida mot de boende i området som inter kan försvaras.
Om kommunen ändå fullföljer planerad bebyggelse så kan det inte uteslutas misstankar om olämpligt eller otillbörligt beteende, vilket bör undvikas i myndighetsutövning. Se nedan utklipp från en vägledning presenterad av Finansdepartementet:
/ myndigheters verksamhet förekommer ibland situationer som inte är entydiga eller enkla att bedöma ur jävssynpunkt. Det kan finnas omständigheter som helt enkelt inte "känns bra" och som därför kan ifrågasättas. I denna gråzon av olika förhållanden,
bindningar eller intressekonflikter mellan dig som tjänsteman eller
förtroendevald och någon part i ärendet kan omständigheterna vara av den karaktären att myndighetens trovärdighet skulle kunna skadas även om det inte är fråga om jäv i lagens mening.
I alla sådana fall kan en försiktighetsprincip tillämpas som innebär att det kan vara bäst att avstå från att delta i hanteringen av ärendet
"för säkerhets skull".
Kommunens analys inför beslut, tillgänglig på nätet ref Dnr 2014/0433 KS.203 gällande Sjöfolket 27 och 28, har ett antal brister. Utredarna har t ex inte redovisat att tomten lutar i princip hela vägen, utöver kraftig lutning på vissa delar. Detta försvårar och fördyrar en byggnation, särskilt en byggnation med krav på lättillgänglighet för rörelsehindrade.
Detta framgår med all tydlighet om man studerar höjdkurvorna områdets nuvarande detaljplan (se nedan figur som är ett urklipp från denna).
En annan brist i analysen är att man inte beaktat/tagit hänsyn till den kraftiga lutningen på Vaktelvägen som leder upp till de aktuella två
tomterna. Denna lutning är vintertid svår att forcera utan rörelsehinder och för en rörelsehindrad kan den vara ett oöverstigligt hinder. Att lutningen är problematisk visar det faktum att sophämtningen under de gångna vintrarna har uteblivit ett flertal veckor för de boende på grund av vägens lutning. Det har helt enkelt varit för svårt för sopbilen att ta sig upp. Detta gör att
boende med handikapp riskerar att bli isolerade under större delen av vinterhalvåret.
Detta skulle i sin tur strida mot Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktions-hindrade, 5 § "Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.".
Kommunen har redan idag problem med att tillhandahålla service vinterid på Vaktelvägen, exempelvis sophämtning. Motsvarande problem kan rimligen förväntas uppstå med tillhandahållande av service till ett LSS-boende då ett LSS LSS-boende förutom sophämtning tillhandahåller
varuleveranser, transport av boenden till olika aktiviteter med Samtransport och även personalen måste ta sig till och från LSS-boende.
Utifrån observationer av det LSS-boende som finns på Gransångarevägen 9A-J rör det sig om i genomsnitt minst 4-5 personalbilar som står
parkerade/byts under 3x8- timmars pass på parkeringen, 2-4 Samtransportkörningar samt mat/varuleveranser med en lastbil.
Detta tillsammans med att det planeras 12 boenden istället för som tänkt två villafamiljer, kommer att bidra till en kraftigt ökad trafiksituation på
Vaktelvägen. Inte minst därför att planen anger 12 boende på Vaktelvägen jämfört med de 10 boende som finns på Gransångarevägen. Detta finner vi vara mycket märkligt då området på Gransångarevägen är betydligt större än området på Vaktelvägen och dessutom mer tillgängligt då det är helt platt.
5. Förutom att lutningen på vägen är svår så är tomterna vidare belägna i en skarp kurva vilket innebär att sikten är skymd. Detta kombinerat med att ett LSS-boende innebär väsentligt mer trafik och även större
handikappanpassade bilar så ökar risken för olyckor betydligt jämfört med ett det boende som tillåts idag (vanlig villabebyggelse).
En allvarlig brist med nuvarande analys är att den inte tagit i beaktande Vaktelvägens utformning och de säkerhetsrisker som tillkommer med ett tänkt LSS-boende. Vaktelvägen är utformad efter rådande detaljplan och den tänkta trafiksituation som gäller för konventionell villabebyggelse. Det innebär t ex att vägen är mycket smal och saknar trottoar. Sommartid fungerar det hjälpligt men under vintertid är vägen underdimensionerad redan för nuvarande trafikbelastning. Detta är kanske inte möjligt för en utomstående utredare att se vid ett sommarbesök, men det är något som de boende i området ofta lider av.
Att tillföra området en verksamhet enligt föreslagen plan ger flera
nackdelar. Möjligheten för de boende att själva ta sig ut minskar då vägen är svårframkomlig för gående generellt vinterid (utöver kraftig lutning enligt ovan). Vidare ökar riskerna för olyckor generellt på gatan. Detta genom att en avsevärd ökning av biltrafiken på gatan med ett tillfört
boende. De barn som idag bor på Vaktelvägen nyttjar tomterna på Sjöfolket 27 och 28 som trottoar på väg till/från skolan för att undvika att gå på
vägen i skymd kurva. De kommer att tvingas gå på denna väg samtidigt som biltrafiken ökar markant.
Skymd sikt, kraftig lutning, avsaknad av trottoar och ökad trafik innebär att planerad bebyggelse strider mot Plan- och bygglag (2010:900), kap 2 och 5
§ "Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp,
avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt
bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Planerad bebyggelse är varken lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa eller med hänsyn till fungerande
samhällsservice/avfallshantering. Risken för en ökad olycks-frekvens för såväl LSS-boende samt barn boende på Vaktelvägen är också
överhänganade.
Även boende på Truthanevägen, som Vaktelvägen mynnar ut på, upplever idag att trafiksituationen är farlig, speciellt vintertid då två bilar inte kan träffas utan att det ena kör upp på Truthanevägens trottoar. Vaktelvägen har ingen trottoar vilket gör att möten mycket problematiska.
6. Ska en rimlig säkerhetsnivå finnas, behöver kommunen både bredda vägen så att två bilar kan mötas vintertid och tillföra en trottoar på Vaktelvägen. Annars ökar risken till olyckor och anklagelser för
6. Ska en rimlig säkerhetsnivå finnas, behöver kommunen både bredda vägen så att två bilar kan mötas vintertid och tillföra en trottoar på Vaktelvägen. Annars ökar risken till olyckor och anklagelser för