Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2014/0433 KS-133 Diariekod: Diariekod: 200
Stadsbyggnadsnämnden
Sammanställning av inkomna
programsamrådsyttranden avseende utbyggnad av LSS-boenden
Syftet med planarbetet är att utreda förutsättningarna för utbyggnad av tolv LSS-boenden inom fem kommundelar. En gemensam programhandling för de tolv geografiskt skilda platserna har tagits fram för att hantera bristen på LSS-bostäder som ett kommunövergripande arbete med helhetsfokus.
Programsamrådsskedet pågick under perioden 2015-02-23 t o m
2015-03-23. Programsamrådshandlingarna sändes till remissinstanser samt till berörda fastighetsägare i området. Handlingarna fanns under
programsamrådstiden också tillgängliga på kommunens hemsida. Ett samrådsmöte hölls i Turebergshuset den 5 mars 2015.
Totalt inkom 15 yttranden från remissinstanser och drygt 100 yttranden från sakägare och övriga närboende.
Planförslaget sändes till Skriftligt yttrande:
följande remissinstanser:
Externa remissinstanser
Lantmäterimyndigheten
Länsstyrelsen 2015-03-24
Brandkåren Attunda 2015-03-23
Cykelfrämjandet Stockholm Norrort
Fastighetsägare se nedan
Fortum AB 2015-03-12
Företagarna i Sollentuna 2015-02-28
Förpacknings- och tidningsinsamlingen
Hembygdsföreningen 2015-03-20
Hyresgästföreningen Naturskyddsföreningen
Norrvatten 2015-02-27
Käppalaförbundet 2015-03-20
Ragn-Sells
Sollentuna Energi AB 2015-03-20
Stockholms Handelskammare Svensk Handel
Svenska Kraftnät 2015-03-23
TeliaSonera AB, Skanova 2015-02-23
Tillväxt, miljö och regionplanering (gamla Regionplanekontoret) Trafikförvaltningen (gamla SL) Trafikverket
Vattenfall 2015-03-23
Villaägareföreningar
Sjöbergs villaägareförening 2015-03-22 Turebergs villaägareförening
Interna remissinstanser
Barn- och ungdomsnämnden
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Handikapprådet
Kultur- och fritidsnämnden
Miljö- och byggnadsnämnden 2015-02-20 Pensionärsrådet
Socialnämnden
Sollentuna ungdomsråd Trafik- och fastighetsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-25
Handikapprådet 2015-03-16
Skrivelser har under plansamrådstiden även inkommit från många närboende.
Skrivelser och kommentarer
Remissinstansernas yttranden är till viss del sammanfattade där så bedömts lämpligt. För fastighetsägare och övriga närboende redovisas yttrandena i sin helhet.
I de fall beslut fattas om att gå vidare med planarbete för en enskild fastighet tas en fullständig samrådsredogörelse med kommentarer fram för respektive fastighet.
Externa remissinstanser
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen sammanfattar att det är positivt att kommunen hanterar det övergripande behovet av LSS-boende i ett och samma planprogram. Planprogrammet ger ett bra underlag utifrån gällande ÖP, detaljplaner och platsen för den fortsatta planprocessen.
Risk och hälsa
Länsstyrelsen skriver generellt om förhållningen till riskhänsyn i planeringen med fokus på skyddsavstånd.
Planområdet för fastigheten Sjöborren 3 ligger i direkt anslutning till Danderydsvägen som utgör en rekommenderad sekundär led för transporter av farligt gods. I programhandlingen saknas en
beskrivning av riskbilden. Till samrådsskedet behöver kommunen komplettera med en riskbedömning för planområdet. Länsstyrelsen rekommenderar att skyddsavstånden hålls. Även för fastigheterna Sjödistriktet 3 och 4, som ligger ca 50 meter från Danderydsvägen, bör en riskbedömning genomföras.
Buller
Ett flertal fastigheter är bullerstörda enligt kommunens
bullerkartläggning. Om något av dessa områden bedöms möjliga att bygga ut förutsätter Länstyrelsen att bullerutredningar genomförs för att säkerställa att gällande riktvärden avseende trafikbuller kan innehållas.
Markavvattning
Tre fastigheter ligger inom båtnadsområde för
markavvattningsföretag. Det gäller fastigheten Takstolen
17(Edsbergs Egnahem), Tureberg 25:3(Knista, Skälby,Tureberg) och Tureberg 26:80 (Tureberg-Hersby Torrläggningsföretag). En förändrad markanvändning inom markavvattningsföretagen kan påverka förutsättningarna och syftet med markavvattningen. Det kan då bli aktuellt att se över och eventuellt ompröva/upphäva befintliga företag. Länsstyrelsen informerar vidare om omprövning och om föreskrifter kring markavvattningsföretag.
Naturvård
Fastigheten Viby 10:42 ligger i sin helhet i ett område med skyddsvärda träd enligt länsstyrelsens inventering. På fastigheten finns ett koordinatinsatt jätteträd i form av en tall. Trädet och området omfattas inte av något juridiskt skydd för naturen, men trädområdet och tallen har högt naturvärde och är sannolikt väldigt attraktivt som lek- och friluftsmiljö. Med tanke på att delar av
fastigheten också ingår i en fast fornlämning och att området utgör en del i ett större naturområde som i översiktsplanen utpekas som naturmark, kan alternativa lokaliseringar för
bebyggelseutvecklingen möjligen övervägas.
Fornlämningar
Planområdet inom fastigheten Viby 10:42 angränsar mot ett gravfält med Raä-nr Sollentuna 116:1. Länsstyrelsen bedömer att en
avgränsande arkeologisk förundersökning behöver genomföras inom planområdet om kommunen väljer att gå vidare med denna
lokalisering för LSS-boende.
Strandskydd
I gällande detaljplan för fastigheten Vinlistan 32 är strandskyddet upphävt. Strandskyddet återinträder om nuvarande plan ersätts med ny plan. Länsstyrelsen informerar om att strandskyddet, vid avsedd utveckling, kan komma att behöva upphävas i den nya planen, samt vilka överväganden som behöver göras vid upphävande av
strandskydd.
Länsstyrelsen förutsätter att detaljplaneförslaget är upprättat i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900), PBL.
Brandkåren Attunda
Brandkåren Attunda ( BA) identifierar att Sjöborren 3 och Sjödistriktet 3 och 4 ligger inom 50 meter från transportled för farligt gods, väg 262 (Danderydsvägen).
BA hänvisar till Länsstyrelsens rekommendationer i ”Riskhänsyn vid ny bebyggelse” och anser vidare att en riskanalys ska tas fram för ovan nämnda fastigheter.
BA redogör för insatstider som påverkar vissa tekniska krav på en byggnad.
Följande fastigheter ligger inom 10 minuter insatstid från nuvarande brandstationer i antingen Sollentuna, Täby, Upplands Väsby eller Kista:
• Rökmolnet 1
• Takstolen 17
• Tureberg 25:3
• Tureberg 26:80
• Viby 10:42
• Vinlistan 32
• Vinättikan 3 och 6
• Vipan 2
Följande fastigheter ligger utom 10 minuter insatstid från nuvarande brandstationer i antingen Sollentuna, Täby, Upplands Väsby eller Kista:
• Harpan 5
• Sjöborren 3
• Sjödistriktet 3 och 4
• Sjöfolket 27 och 28
Åtkomlighet för räddningstjänsten fordon ska säkerställas i det fortsatta planarbetet. Avståndet mellan räddningstjänstens fordon och punkten för räddningsinsats ska vara maximalt 50 meter.
BA redogör för deras grundprinciper kring utrymningsvägar som ska tillgodoses i projekteringen. Det ska finnas minst två
utrymningsvägar som är oberoende av varandra.
BA förutsätter vidare att konventionellt system för brandvatten ordnas enligt Svenskt Vattens rekommendationer.
Fortum AB
Fortum Värme har inget att erinra denna remiss.
Företagarna i Sollentuna
FR företagarna i Sollentuna har inget emot detta utan hoppas på ett skyndsamt iordningsställande.
Sollentuna Energi
Fjärrvärme/fjärrkyla: betr. Rökmolnet 1, Kihlgrens väg 1:
Sollentuna Energi har en huvudledning för fjärrvärme i den västra delen av området, markerad primär byggbar yta. För att slippa en kostsam flytt av fjärrvärmeledningar bör byggnader om möjligt anpassas utifrån befintlig fjärrvärmeledning. Ingen övrig erinran.
Vatten: På fastigheten 26:80 finns det spill- och dagvattenledningar över tomten som kommer att behöva flyttas. Även inom fastigheten Tureberg 25:3 finns allmänna VA-ledningar. Dessa ligger dock längs med tomtgränsen, så de är inte i konflikt med en kommande byggnad, dess åtkomlighet måste dock säkras. Övriga fastigheter ser vi inga hinder för, det kan dock nämnas att Harpan 5 dras lämpligen en ny vattenservis för sprinkleranslutning från fastighetens södra sida.
Elnät/Stadsnät: Ingen erinran. Nya el- och stadsnätsanslutningar handläggs enligt gällande regler.
Avfall: Utrymme/ mark för placering av behållare för
avfallshantering bör planeras i anslutning och i nivå med gatumark
för att undvika lång dragsträcka av kärl och att sopbilen backa, (Sollentuna Energi hänvisar till handbok för avfallsutrymmen och Avfall Sverige samt Avfallshandbok från Boverket). Utsortering av matavfall ger reducerad grundavgift enligt kommunens
renhållningstaxa, likaså har Sollentuna ID- och viktregistrering av rest- och matavfall, vilket gör det intressant att planera för
fastighetsnära insamling av utsorterade förpackningar, tidningar/returpapper för återvinning.
När förslag finns tillgängligt för utformning av gator, lastzoner och avfallshantering, vänligen kontakta Ao avfall för sortsatt dialog.
Hembygdsföreningen
Hembygdsföreningen har studerat de 12 förslagen till platser för LSS-boenden. När det gäller
byggnadernas utformning är det mycket viktigt att hänsyn tas till de miljöer de placeras i, vad
avser såväl arkitektonisk utformning som materialval och närmaste omgivning. Utformningen
av de illustrerade tvåplanslösningarna kan inte rekommenderas, däremot den föreslagna
enplanslösningen. Med ovanstående utgångspunkter kommenteras här de enskilda förslagen.
1. Harpan 5, Kummelby. Ingen erinran.
2. Rökmolnet 1, Rotsunda. Ingen erinran.
3. Sjöborren 3, Sjöberg. Ingen erinran.
4. Sjödistriktet 3 och 4, Sjöberg. Ingen erinran.
5. Sjöfolket 27 och 28, Östra Sjöberg. Ingen erinran.
6. Takstolen 17, Töjnan. Korsningen Trädgårdsvägen-
Norrängsvägen liksom närheten till Töjnaskolan och tomtens betydelse som öppen plats i ett ganska tätbebyggt villa och radhusområde bör särskilt studeras.
7. Tureberg 25:3,Knista. Med lämplig utformning kan en byggnad här dämpa buller från Bagarbyvägen. Lösningen av anslutning till fastigheten bör särskilt studeras, liksomhur intrånget i naturmarken minimeras.
8. Tureberg 26:80, Töjnan. Ingen erinran.
9. Viby 10:42, Viby. Avstyrks med hänsyn till fornlämningsområdena på båda sidor om Stenkullevägens södra del.
10. Vinlistan 32, Viby. Avstyrks med hänsyn till tomtens betydelse som öppen plats i ett ganska tätbebyggt villaområde.
11. Vinättikan 3 och 6, Viby. Ingen erinran.
12. Vipan 2, Viby. Här är det viktigt att kommentarerna under rubriken ”Analys” får styra planeringen, dvs främst att tomtens södra del reserveras obebyggd som skyddszon för bergshöjden med fornlämningar på toppen.
Norrvatten
Norrvatten har inga huvudledningar eller anläggningar inom det aktuella planområdet och har därför inga synpunkter att framföra angående detta planförslag.
Käppalaförbundet
Under den föreslagna fastigheten Viby 10:42 går en transporttunnel som leder ner till Käppalatunneln. Transporttunneln ligger på ca 10- 15 meters djup. Det gäller restriktioner kring sprängning, pålning och borrning ( ej tillåten närmare än 12,5 meter på vardera sida och 7 meter från tunnelns tak) Om den föreslagna fastigheten blir aktuell för utbyggnad förutsätter Käppalaförbundet att kontakt upprättas och att arbete sker i nära samarbete med Käppalaförbundet.
Käppalaförbundet arbetar aktivt för en god kvalitet på slammet och bibehålla REVAQ-certifiering. Vid LSS-boenden kan förhöjda halter av läkemedel förekomma i det utgående spillvattnet. I framtiden kan Käppalaförbundet komma att ställa krav på rening vid exempelvis LSS-boenden.
Svenska Kraftnät
Svenska kraftnät har inte ledningar i anslutning till aktuellt planområde och inga övriga åsikter.
TeliaSonera AB, Skanova
Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet, det vill säga när detaljplanarbete påbörjas, för att få med befintliga ledningar i planeringsunderlaget.
Vattenfall
Vattenfall har inga elanläggningar inom och i närheten av planområdet och har därför inget att erinra.
Villaägareföreningar
Sjöbergs villaägareförening
Bollplanen anlades för över 20 år sedan av ett företag som var specialiserat på idrottsanläggningar och utfördes enligt rådande krav för en tennisplan med dräneringsskikt, markdukar och lager med grus för tennis. Planen var avvägd med rätta lutningar enligt regelboken. Ett extra högt stängsel mot vägen (högre än vad som krävs för tennis) samt höga belysningsstolpar ingick i beställningen.
Hela anläggningen beställdes och finansierades av medlemmarna i dåvarande Sjöbergs tomtägareförening.
Prislappen låg omkring 100 000 kr. En omräkning med
konsumentprisindex från 1990 till nu ger ett dagspris på ca 157 000 kr. Konsumentprisindex gäller varor, så här får vi även ta hänsyn till att den större delen av kostnaden gäller arbetstiden. Det finns en omräkning även för manlig industriarbetare/hantlangare vilket ger ett dagspris motsvarande ca 228 000 kr för lika antal arbetade timmar nu som då för 100 000 kr. En rimlig bedömning för en sammanvägning bör ligga något under det högsta beloppet, och således i storleksordningen 200 000 kr. En inte alltför vild gissning är att kostnaden skulle vara ännu högre om detta gjordes idag. Det är givet att dagens villaförening inte kan bekosta en helt ny
anläggning på annan plats om vi ens skulle hitta en. Vår förväntan är därför stor att om kommunen behöver ta bollplanen i anspråk för en ny detaljplan, att kommunen anlägger en ersättningsbana i närheten.
När vi förra året diskuterade med handläggare vid parkförvaltning och idrottsansvariga i kommunen om planens upprustning framhölls att kommunen vill prioritera anläggningar för spontanidrott i närområden. Ungdomarna i västra Sjöberg har inte något bra alternativ till bollplanen som är flitigt använd för fotboll och även lämpar sig för andra bollaktiviteter. Den angränsande skogsdungen är också uppskattad och används flitigt.
Om ett LSS-boende ändå kommer till på fastigheten bör det beaktas att en utfart mot Orrvägen kommer att mynna mot gångtunneln som dagligen används av barn från och till skolor, bussar m.m. Utfarten kommer dessutom sannolikt att ligga inom tio meter från
övergångsstället med dess nuvarande placering alternativt inom tio meter från korsningen vid Fasanvägen. En eventuell utfart mot Fasanvägen är också bekymmersam då vägen där är skymd med kurva och backe. En utfart mot Fasanvägen skulle också skära av gångbanan på ett mycket olämpligt ställe.
Interna remissinstanser
Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden är positiv till detaljplaneprogram för utbyggnad av 12 LSS-boenden inom 5 kommundelar
Sammanfattning
Sollentuna kommun har tagit fram ett gemensamt förslag till detaljplaneprogram för att utreda förutsättningarna för utbyggnad av LSSboenden i kommunen. Programområdet är uppdelat på 12 geografiskt skilda platser. Sollentuna kommun har ett stort behov av LSS boenden och kommer att fortsätta öka i takt med att Sollentuna växer. Efter genomförd detaljplaneprogram avses separata
detaljplaner att upprättas för de områden där LSS-boende bedöms möjliga att bygga ut. Det finns många sätt att lösa utformningen av ett LSS-boende.
Miljö- och byggnadsnämnden
Miljö- och byggnadskontorets synpunkter
1. Miljö- och byggnadskontoret har synpunkter på utbyggnad av LSSboende på följande fastigheter:
• Rökmolnet 1 Buller
Längs Bollstanäsvägen, där de befintliga byggnaderna som planeras rivas finns, är ljudnivån över riktvärdet på 55 dBA ekvivalent
ljudnivå. Det är mer lämpligt att bygga längre in i den östra delen av fastigheten. Om bostäder byggs trots att ljudnivån är över 55 dBA måste de kunna erbjudas en ljuddämpad sida som minst hälften av bostadsrummen ska vara placerade mot. Uteplatserna bör inte placeras i riktning mot Bollstanäsvägen. Området är utöver trafikbuller även utsatt för flygbuller, vilket påverkar den totala bullerstörningen. Parkeringsytorna i de södra delarna är inte lämpliga att bebygga på grund av de höga bullernivåerna.
Naturvärden
Det skogsbeklädda partiet i fastighetens västra del kan också vara lämpligt ur bullersynpunkt att bebygga om det inte har högt natur eller rekreations värde.
• Sjöborren 3 Buller
Det är olämpligt att bygga LSS-boende på fastigheten eftersom mer än halva fastigheten har trafikbullernivåer mellan 60-70 dBA ekvivalent ljudnivå och resten av fastigheten har nivåer mellan 55-
60 dBA. Fastigheten är också kuperad och ligger ovanför vägen vilket gör att det skulle bli svårt att skärma trafikbullret.
• Sjödistriktet 3 och 4 Buller
På den allra största delen av fastigheten ligger trafikbullernivåerna under riktvärdet på 55 dBA ekvivalent ljudnivå, men i de östra delarna där bebyggelse planeras, överskrids det.
Naturvärden
Gällande detaljplan anger friluftsområde. Det bör undersökas vilka naturvärden som föreligger och hur väl området nyttjas innan planer på att bebygga det fortskrider.
• Sjöfolket 27 och 28
Elektromagnetisk strålning I söder angränsar tomten till en kraftledning. Arbete med att avveckla kraftledningen pågår under våren 2015. Magnetfältet får inte överstiga 0,4 µT vid bostäder.
• Takstolen 17 Buller
Lite mindre än halva fastigheten har nivåer över 55 dBA ekvivalent ljudnivå. Om vägen rätas upp skulle en mindre andel ha nivåer över 55 dBA, och då borde det gå att bygga LSS- boende.
Naturvärden
Området nyttjas idag som park. Det är viktigt att värna om grönstrukturen i den urbana miljön.
• Tureberg 25:3 Buller
Hela den primära byggytan ligger i ett område med
trafikbullernivåer över 55 dBA ekvivalent ljudnivå. För att bygga där det är över 55 dBA ekvivalent ljudnivå krävs det
kompensationsåtgärder såsom ljuddämpad sida med högst 50 dBA.
Uteplatserna ska klara 55 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA ekvivalent maximal nivå.
Industrier
Volvo Truckcenter, Preem och flygbussarna ligger på angränsande fastighet. Avståndet överskrider dock det rekommenderade
avståendet till bensinstation i Boverkets skrift ”Bättre plats för arbete”.
Viby 10:42 Naturvärden
Planlagt som naturområde, men del av ett större naturområde som i huvudsak ska behållas enligt översiktsplanen. Det bör noga
undersökas vilka natur- och rekreationsvärden som föreligger och hur väl området nyttjas innan planer på att bebygga det fortskrider.
• Vinlistan 32 Naturvärden
Planlagt som park och plantering för närrekreation som enligt översiktsplanen ska bevaras. Det bör undersökas vilka naturvärden som föreligger och hur väl området nyttjas innan planer på att bebygga det fortskrider.
2. För att bygga bostäder där trafikbullernivåerna är över 55 dBA behövs det kompensationsåtgärder såsom ljuddämpad sida med nivåer om högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå. Uteplatserna ska klara 55 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå. Generellt gäller att om det finns en gemensam uteplats så kan den egna uteplatsen vara placerad där nivåerna är över riktvärdet. När det rör dig om LSS-boenden där de boende av olika anledningar kanske inte kan utnyttja den gemensamma uteplatsen är det viktigt att den egna uteplatsen har en bra ljudmiljö och också klarar gällande riktvärden.
3. Det är viktigt att värna om kommunens grönområden,
naturvärden samt möjlighet till närrekreation. Det finns annars risk att naturområden hackas sönder och försvinner eller att värden går förlorade. Miljö- och byggnadsnämnden anser därför att områden som pekats ut i översiktsplanen som naturområde som i huvudsak ska behållas också fortsättningsvis ska bevaras.
4. Då det rör sig om små lägenheter kan det vara svårt att bygga så att hälften av bostadsrummen i lägenheten får en ljuddämpad sida, särskilt om lägenheterna enbart ska ha ett rum. Planlösningarna bör då utformas så att kök, toaletter, korridorer etc. läggs mot den bullriga sidan och bostadsrummen mot den ljuddämpade sidan.
5. Det är viktigt att LSS-byggnaderna anpassas till förutsättningarna på platsen samt har en god form-, färg och materialverkan. Flera av tomterna har stora nivåskillnader. Enligt plan- och bygglagen ska nya byggnader anpassas till tomten och inte tvärt om.
6. För att undvika en institutionell prägel bör byggnaderna anpassas i storlek och skala till befintlig villabebyggelse. Tvåplansalternativet smälter bättre in i villamiljön och påminner mer om vanliga
bostäder. Enplansbyggnader får en mer institutionell prägel då byggnadsarean blir väldigt mycket större än en vanlig villa. Ett alternativ kan därför vara att dela upp enplanshusen i flera mindre huskroppar.
7. En LSS-bostad ska vara utan institutionell prägel. På fastigheten Vipan 2 finns idag en förskolebyggnad som enligt
detaljplaneprogrammet eventuellt kan byggas om till LSS-boende.
En ombyggd förskolelokal riskerar att få ett institutionell utseende eftersom byggnaden kommer att avvika från områdets övriga bostadsbebyggelse.
8. Tydliggör för varje fastighet om ny detaljplan krävs.
Handikapprådet
Kommunala Handikapprådet (KHR) ser positivt på att ett detaljplaneprogram tas fram för 12 LSS-boende då kommunens behov av nya LSS-boenden kommer att öka i takt med tillväxten av kommunen.
Under rubriken Bakgrund LSS-boenden används ordet funktionshindrad. KHR förordar att Sollentuna kommun i fortsättningen använder det av Socialstyrelsens i januari 2015 rekommenderade ordet funktionsnedsatt i stället för
funktionshindrad. Det är omgivningen som är ett hinder inte personerna.
Rumsfunktionsprogram
KHR anser att ytan, 42 kvm, på LSS-lägenheten är för liten. KHR förordar att lägenheterna får en yta på 48 kvm. Lägenheten är ofta den första och brukarens enda hem under livet. KHR förordar att lägenheterna byggs med ett öppet vardagsrum med kök integrerat.
Sovrummet ska vara rymligt och ha en dörr att stänga som skapar avskildhet för brukaren. Även en lång person kan behöva ett LSS- boende och då ska även en säng som är 2,10 lång får plats.
Brukaren behöver plats med en ev. rullstol eller andra hjälpmedel i lägenheten.
I rumsfunktionsprogrammet finns beskrivet en tillhörande förrådsbyggnad. Är detta förråd som tillhör de 6 lägenheterna?
KHR menar att brukarna behöver plats för jul-och påsk pynt och mycket annat.
Det är viktigt att tänka långsiktigt när ett LSS-boende byggs.
Brukaren flyttar in relativt ung och kan ofta klara sig bra på egen hand med stöd av personalen.Förmågan att klara sig själv kan avta med tiden och då behövs såväl mer stöd som mer boendeutrymme i lägenheten för att få plats med hjälpmedel.
Personalen behöver ytor att arbeta i, vilket ger en bra arbetsmiljö, när de t.ex. ska hjälpa till med ADL.Ramper ska kontrastmarkeras så att personer med synnedsättning ser dem. Även trappornas översta och nedersta trappsteg ska vara kontrastmarkerade.
Ledstänger ska börja och sluta 30 cm ovanför respektive
nedanförtrappa/ramp. Dörrar ska kontrastmarkeras jämfört med omgivningen.
Hissen ska vara anpassad för personer med synnedsättning. Det vill säga att hiss- knapparna på såväl utsidan som insidan av hissen ska vara taktila med upphöjda siffror som är i kontrast till bakgrunden på knapparna.
Till exempel: Vitt på svart eller svart på vitt eller gult på svart, svart på gult
Hissen ska också tala om vilken våning den är på.
Handikapparkering; Ska placeras i nära anslutning till bostadshusets entré
Alla gångvägar ska anpassas så att personer med rollator, synnedsättning och rullstol kan utnyttja dem.
Gång- och cykelbanor; KHR anser att den bästa lösning är att gång- och cykelbanor har olika höjd. Det finns många bra exempel hur detta har byggts i Stockholm stad där cykelbanan ligger i gatunivån och gångbanan/trottoaren ligger högre upp.
Övergångställen; Ska förses med ljud och ljusreglerat trafikljus.
Skylten vid övergångsställe ”Herr Gårman” ska vara placerad vid trottoarkanten vid vägen/gatan och inte vid gräsmattan, staket eller husvägg.
En person med synnedsättning känner med käppen efter
trottoarkanten mot vägen, var skylten finns. På ena sidan skylten ska trottoarkanten vara nedfasad så att rullstolar, rollatorer och
barnvagnar lätt tar sig ner och upp för kanten.
Handikapprådet bidrar mer än gärna med vår kunskap genom våra organisationer i det fortsatta planeringsarbetet.
Sakägare och övriga närboende mfl
Åsa och Jörgen Olsson, Vaktelvägen 13
Bakgrund
Sollentuna kommun var under tiden då vi på Vaktelvägen planerade och uppförde våra hus mycket bestämd på att de liggande stads-/detaljplanerna skulle följas in i minsta detalj. Det fanns ingen möjlighet till avvikelser, speciellt inte gällande husens placering på tomterna och dess storlek.
- Husens maximala byggyta var bestämd till 120 Kvm, Höjd, mark till nock följde också detaljerad måttbestämmelse. All yta som kunde hindra solnedsläpp klassificerades som byggyta (Även
takbyggnad som täckte ingång vid entredörr medtogs som byggyta).
- Ett garage om max 40 Kvm, fick också uppföras, dock med begränsningar i utseende och form. Flertalet med plats för max 2 bilar.
- Placeringen av husen var bestämda till ett mycket begränsat område på var enskild tomt. Det ansågs att denna placering var helt avgörande för att skapa en ”unik” något mer ”stadsgateliknande”, miljö.
- Vidare fanns i detaljplanen klara begränsningar för friheten i att utnyttja egen tomt då bakre delen av tomten som vetter mot skogen skulle ha kvar viss skogsmarkmiljö.
Tomterna på Vaktelvägen skiljer sig åt både i storlek och beskaffenhet.
Liknande tomtskillnader på andra delar i kommunen hade uppbringat andra måttbestämmelser. Vad kommunen påpekade var vikten av samstämmighet i byggande på samtliga tomter på hela Vaktelvägen så att iden med
gatustrukturen inte åsidosattes. Speciell vikt lades vid storleken på husen.
Jag själv hade förfrågan om att bygga större, men fick nedslag. I min näst sista ritning fick jag t.o.m. nedslag på en ritning som avvek med ca 2,5 Meter på byggytan (122.5 Kvm istället för 120 Kvm!)
Kommunens förslag
Det nu framlagda förslaget från Sollentuna Kommun att bygga ett hus som kan komma att ha en byggyta på upp till 3-4 ggr i storlek i förhållande till övriga hus på gatan, och om behov finns servishus och förvaringshus och därtill anlägga parkeringsyta för behovet av bilar (upp till 7 platser) är minst sagt anmärkningsvärt. I beskrivningen ligger inte bara ett förslag om att få bygga större byggnad, utan också en helt annan bedömning om hur marken skall kunna användas, allt i syfte för att finna möjlighet att använda marken till kommunens eget syfte.
Givet vad som varit gällande för oss, samtliga privatpersoner som byggt på Vaktelvägen, där stads-/detaljplan medförde stora begränsningar i frihet för
utnyttjande av egen köpt tomt, i syfte att åt kommunen uppnå en ”specifikt unik miljö”, där kommunen med stark motivation krävde absolut följsamhet av givna planer under hela vår byggprocess, så finner vi det något
uppseendeväckande att kommunen nu, då detaljplanen faller (Under 2015) och nya riktlinjer kan läggas upp, ser det som helt naturligt att helt
åsidosätta den ”andemening” som fanns i den tidigare detaljplanen.
Vad kommunen anger som tillräcklig grund är just att den gamla
detaljplanen faller, och att man därmed kan förändra förutsättningarna rent juridiskt. Vidare, att man för att kunna få möjlighet att uppföra större storlek på fastighet rent tekniskt sammankopplar två angränsande tomter.
Vår anmärkning
Vi har förståelse för att man måste använda mark för att bygga avsedda faciliteter. Dock, när det gäller valet av placering i detta fall, ter sig beslutet förvånande.
- Det går emot vad kommunen ansåg som särskilt viktigt i den tidigare detaljplanen. Den föreslagna avvikelsen i byggnation i förhållande till övrig byggnation i området är så markant, att det knappast kan falla innanför ramen av ”liknande” byggnation. Då det i den tidigare processen ansågs att avvikelser om någon/några meter, var otänkbara, så ter sig skillnader i storleken om 3 till 4 gånger som ofattbart!
- Det uppvisar en särbehandling av rättigheter då det gäller kommunens intressen i förhållande till enskilda villaägare vid liknande ärenden.
- Att vissa skillnadser i detaljplanering justeras över tiden är förståeligt. Emellertid, så förvånar det mig att en sådan radikal förändring föreslås, då den går så markant emot det som varit drivande för den tidigare detaljplaneringen,
Att bygga faciliteter som ”smälter in” i omgivningen, är också angivet av kommunen som en viktig faktor. Om man tillåter sig själv att göra denna tänkta stora förändring i detaljplanen, som medför betydande förändringar i förhållande till övrig byggnation, där hela den tidigare hårda
bedömningen (av kommunen själv) helt åsidosätts, blir det mycket svårt att förstå och acceptera kommunens beslut. Vad har förändrats gällande den så viktiga ”vägstrukturen”, med den ”unika” miljön som kommunen satte upp som ”rättesnöre” för alla beslut för oss villaägare?
Framkomlighet: En praktisk aspekt
Vaktelvägen är en liten återvändsgata. (Det finns 15 adresser).Gatans bredd kan tyckas vara något begränsad efter backkrönet. Som ni vet finns det ingen avgränsad gågata, utan det är en väg som avslutas direkt
vid tomternas murar, staket, och häckar. Detta medför att det är en begränsad framkomlighet vid varje tillfälle det kommer olika transporter.
Då det sannolikt kan förväntas vara behov av tätt återkommande transporttrafik till den nya fastigheten kan denna notering vara värd att tänka på om tanken är att vändplanen också skall utnyttjas.
Problemen intensifieras under vintertid. Stora snövallar i slutet av gatan plogas upp mot sista fastighet på gatan, vilket begränsar vändplanens funktion. Vidare så blir plogvallarna längs murarna så breda att det ofta endast är framkomlighet för en bil. Rent generellt är det en gata som känns anpassad för normal hustrafik, men med begränsad framkomlighet så fort transporttrafik uppkommer. Vi hoppas på att kommunen omprövar beslutet.
Kommentar
Kristina och Martin Hehrne m barn, Tjädervägen 4 B
Vårt yttrande avser SJÖDISTRIKET 3 och 4, Orrvägen 15, Sjöberg . Vi äger fastigheten Sjödistriktet 12.
En ny byggnad på upp mot 500 kvadratmeter med minst sju
parkeringsplatser är en stor förändring i vår närmiljö. Givetvis var
gällande detaljplan en utgångspunkt när vi 2012 köpte fastigheten. Vi är en småbarnsfamilj och en bollplan i den direkta närmiljön är viktig inte bara för oss utan även för kommande generationer. Det är lätt att lägga beslag på en sådan yta – ”den är ju ledig” – men det är inte lätt att hitta en ny plats för en bollplan. Det är även av Sjöbergs Villaförening planerat en upprustning det närmaste året. Motion och att röra sig är viktigt för barn och vuxna. I området pågår ett generationsskifte och det kommer flytta in fler familjer med barn.
Översiktsplan från 2012
Kv. Sjödistriktet ligger inom den övriga bebyggda miljön, stadsbygden, bestående av bebyggelse, parker, närnatur m.m. För området anges:
Villastädernas karaktär ska bevaras och utvecklas. Förtätning på vissa håll men medvetet. Bevara på andra håll. Parker och områden för närrekreation ska tas till vara och utvecklas. I kommunens gällande översiktsplan anges bland annat:
Ett tätare Sollentuna ställer krav på att idrott och fritid får sina anspråk tillgodosedda. Den nuvarande gröna och lummiga villastadskaraktären bör vårdas. Skolidrott och spontanidrott bör utöver de större anläggningarna tillgodoses med s k näridrottsplatser. När bebyggelsen blir tätare blir tillgången till parker, mindre grönområden eller liknande, små eller stora platser för rekreation och avkoppling, allt viktigare. Det ställs också andra
krav på utformningen av parker etc. Att tillskapa områden för närrekreation kan ske på flera sätt, antingen avsätts lite större ytor för stadsparker där det är möjligt eller så arbetar man medvetet med att luckra upp den tätare bebyggelsen med mindre grönytor, fickparker och liknande.
Barnperspektivet
I planeringen ska barn- och folkhälsoperspektivet beaktas. Detta har inte behandlats i programmet vilket på ett olyckligt sätt kan ge felaktiga möjligheter för en exploatering.
Återvinningsstationen
Befintliga återvinningsstationer är värdefulla och därför redovisade i översiktsplanen. Nya platser är inte lätt att finna. Kommunens mål är att återvinningen ska öka. Platser att lämna måste finnas nära bostaden. Efter Orrvägen finns en sådan station som bör finnas kvar.
Gällande detaljplan
Gällande detaljplan från 1986 är givetvis inte ny. Den uppfyller helt intentionerna i översiktsplanen där området är avsatt för rekreation.
Tidigare i området, dvs. före detaljplan från år 1986, var hela området tillgängligt med undantag av några få enstaka små hus. Idag är
tillgängligheten och närheten till natur mer begränsad.
Planprogrammet
Detta är extremt kortfattat för varje planområde. Kan nästan ses som en inledande text och inte mer. Detta leder nu till en rad frågor. Somliga berör oss som grannar andra berör själva planområdet.
Vi vill peka på områdets stora rekreationsvärde och inte bara för oss boende, utan också för de som har sina arbetsplatser efter Orrvägen,
Storkvägen och Sidensvansvägen. I den branta delen av området finns en tät trädvegetation med flera värdefulla enskilda träd som samtidigt ger en naturnära upplevelse. Detta område måste bevaras. Trädvegetationen bidrar dessutom till att dämpa trafikbuller från Danderydsvägen.
Byggnadsutformning, gestaltning, placering, tillgänglighet, angöring och parkering är några frågor som överhuvudtaget inte har belysts i
planprogrammet. Att området är bullerstört redovisas i programmet, men några förslag hur det ska dämpas redovisas inte.
Om barnkonventionens konsekvensanalys hade genomförts i programarbetet så borde förslaget blivit ett annat.
Varför gå ifrån gällande detaljplan?
För oss är det viktigt att alla ska få möjlighet till ett bra boende. Det är dock några utgångspunkter för oss som inte får frångås:
1. Bollplanen måste vara kvar. Detta för att det inte finns några alternativ i området. Kommunen måste stimulera motion och rörelse framförallt för den uppväxande generationen.
2. Skogen, på den branta delen av området, måste vara kvar och få skyddsbestämmelser och ska utgöra allmän platsmark.
3. I grannskapet är planbestämmelserna ofta tvåvåningshus med en yta om 200 kvadratmeter. Följ detta och bygg i två våningar och anpassa
husstorlek till markens förutsättningar. Det behöver inte alltid bli plats för sex lägenheter.
4. Bygg på marken i den norra delen av området (efter Fasanvägen) med ett mindre hus.
5. Eventuella parkeringsplatser kan med fördel förläggas efter Orrvägen (fickparkeringar) eller snett mittemot mellan Sidensvansvägen och Danderydsvägen. Dock kan antalet parkeringsplatser ifrågasättas då kommunen skall stimulera kollektivt åkande eller få folk att välja cykel, till förmån framför bilen.
Om punkterna ovan efterföljs har kommunen lyckats med att uppfylla syftet med gällande detaljplan och också få plats med ett boende som är
nödvändigt.
Hans Torén och Ann Katrin Thorén, Lilla slingan 30, Vinlistan 31 Mitt namn är Hans Thorén och bor på Lilla Slingan 30, 192 73 Sollentuna, tillsammans med min fru Ann Katrin Thorén sedan 1983, i 32 år har vi bott här. När vi byggde huset 1983 angav Sollentuna Byggnadsnämnd att området var förtätat och att Vinlistan 32 aldrig skulle bebyggas utan bevaras som grönområde.
Ny information avseende Vinlistan 32.
I köpeavtalet mellan Sollentuna Kommun och Stora Viby Gård, säljare:
Ekholm. Anges att följande fastigheter aldrig får bebyggas: Vinlistan 32 och Ekbacken. Vid bygge av radhusen på andra sidan av Stora Slingan försökte ni bygga 4 radhus på Vinlistan 32, men det gick inte beroende på
köpeavtalet med Ekholm Stora Viby Gård.
Förslag: Om behovet av LSS boende är så stort att kommunen är beredd att gå ifrån tidigare detaljplan innebär det att: Barnens lekområden i
närområdet försvinner. Jag föreslår att ni istället tar och utreder eventuellt byggande på tomten intill Viby ån som i nuläget endast används till
Majbrasa. Detta område innebär en säkrare trafiksituation.
Vinlistan 32 är olämplig för byggnation av flera skäl:
Trafikmässigt: Det är ett hinder med varutransporter samt besökande i korsningen Lilla Slingan och Rävgärdsvägen.
Service: Det är mellan 1,7 och 2 km att gå beroende på vilken väg man väljer för att komma till Norrvikens station eller handla på ICA nära Norrviken.
Transport: Buss 520 går inte längre upp i Viby vilket innebär att det är orimligt att åka till Rotebro Handelsplats (tidigare OBS! Rotebro) för att handla till rimliga priser.
Övrig information:
Vinlistan 32 är inte bara de närmast boendes angelägenhet utan hela området väster om Viby ån! Därför skall alla boende väster om Viby ån beredas möjlighet att yttra sig i detta fall.
Med vänliga hälsningar Hans och Ann Katrin Thorén
Susanne och Mikael Bäckström, Vaktelvägen 12
Vi är boende på Vaktelvägen 12 och därmed berörda av kommunens planer om att uppföra LSS-boende på vår gata. Ett beslut vi ställer oss mycket frågande inför då gatans lämplighet inte på något sätt kan anses optimal för denna typ av verksamhet. Vi flyttade hit för 1,5 år sedan och valde denna gata huvudsakligen för sitt lugna och barnsäkra läge med lite trafik, en förutsättning för oss med en 2-åring. I samband med utvärderingen av huset studerade vi även områdets detaljplan vilket låg till grund för vårt beslut att flytta hit.
Gatans utformning med en mycket brant lutning och skarp kurva gör det extremt svårt vintertid att ta sig upp för gatan, även med fyrhjulsdrivna bilar var det en utmaning vid vinterväglag och sopbilen kunde inte ta sig upp i vintras när halkan var som värst. Förstår då inte tanken att människor med funktionshinder och hjälpmedel ska kunna hantera denna branta
uppförsbacke. Dessutom saknas det trottoar vilket gör säkerheten för gångtrafikanter minimal, även möten med fordon på gatan utan trottoar är svår. Varutransporter, hjälpfordon, färdtjänst och personalbilar kommer att göra gatan mycket trafikerad och osäker för alla lekande barn. Vaktelvägen är en small villagata med homogen och hittills väldigt kontrollerad
bebyggelse och inte anpassad för offentlig verksamhet. De nämnda
tomterna som är aktuella är gatans enda kontakt ut med skog och natur och det skulle strypas för alla oss som saknar skogstomt och negativt påverka gatans karaktär.
Diskussionen kring att ändra befintlig detaljplan för att kunna bygga en större tvåvåningsbyggnad känns direkt kränkande för alla på gatan som fått anpassa sig till strikt reglering av färg, form och storlek för att gatan skulle ha en enhetlig och villlabetonad karaktär. Denna karaktär vilken kommunen har drivit riskerar med en ändring av detaljplanen att försvinna helt.
Sammantaget känns inte denna plan genomtänkt och vi kommer att driva detta ärende långt med stark tro att kommunen skall finna lämpligare och mer tillgängliga tomter till den för övrigt mycket positiva utvecklingen av LSS-boende i Sollentuna.
Marie Källman och Martin Sjölin, Truthanevägen 9
Vi skickar härmed in synpunkter rörande ärende detaljplanprogram för utbyggnad av 12 LSS-boenden inom fem kommundelar, Dnr 2014/0433 KS.203. Vi bor på Truthanevägen 9 och berörs av ärendet, främst gällande område Sjöfolket (Vaktelvägen tomter 1 och 3) i Sjöberg
1. Vi finner det ytterst märkligt med kommunens agerande i ärendet med tanke på att boende i det aktuella området (kring Truthanevägen,
Gransångarevägen, och Vaktelvägen) strikt fått följa den rådande
detaljplanen in i minsta detalj kring byggnation, medan kommunen själva sedan i eget intresse kan agera i motsatt riktning. Vi ställer oss mycket kritiskt till detta förfarande.
Den planerade byggnation på Vaktelvägen följer inte den detaljplan som gäller för området idag och som all annan bebyggelse anpassat sig till. Den tänkta ändringen i detaljplanen frångår den praxis som finns inom
Sollentuna och andra kommuner gällande vad som är tillåtet att bygga i villaområden. Detaljplanering är till för att hålla en stabilitet i stadsbilden och ge en trygghet för de som bor i ett område.
2. Vidare verkar utredarna inte tagit hänsyn till den kraftiga lutningen på Vaktelvägen som leder upp till de aktuella två tomterna. Denna lutning är vintertid svår att forcera utan rörelsehinder. För en rörelsehindrad kan det vintertid vara ett oöverstigligt hinder och sommartid en svår barriär. Det gör att risken för isolering av de boende ökar markant. Detta skulle i sin tur strida mot Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 5 § ”Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.”. Vidare har kommunen redan idag problem med att tillhandahålla service vintertid på Vaktelvägen, exempelvis har inte sophämtning kunnat utföras vissa perioder vintertid. Motsvarande problem kan rimligen förväntas uppstå med
tillhandahållande av service till ett LSS-boende då ett LSS boende förutom sophämtning tillhandahåller varuleveranser, transport av boenden till olika aktiviteter med Samtransport, och även personalen måste ta sig till och från LSS-boende.
3. Utredarna tar inte heller i beaktan Vaktelvägens utformning och de säkerhetsrisker som tillkommer med ett tänkt LSS-boende. Vaktelvägen är utformad efter den detaljplan som nu är gällande. Det innebär att vägen är mycket smal och saknar trottoar. Sommartid fungerar det hjälpligt men under vintertid är vägen underdimensionerad redan för nuvarande
belastning. Detta är kanske inte möjligt för en utomstående utredare att se
vid ett sommarbesök, men det är något som de boende i området ofta lider av. Att tillföra området en verksamhet enligt given plan ger flera nackdelar.
Möjligheten för de boende att själva ta sig ut minskar då vägen är
svårframkomlig för gående generellt vinterid (utöver kraftig lutning enligt ovan). Vidare ökar riskerna för olyckor generellt på gatan, och för den anslutande Truthanevägen. Detta genom att en avsevärd ökning av biltrafiken på gatan med ett tillfört boende och besökanden. Ska en rimlig säkerhetsnivå finnas, behöver kommunen tillföra en trottoar som underhålls vintertid. Annars ökar risken till olyckor och anklagelser för underlåtelse att hantera påtalade uppenbara säkerhetsrisker. Dessa kostnader och problem är inte medtagna i utredarens underlag.
4. Vi bor nära korsningen Vaktelvägen/ Truthanevägen och upplever idag att trafiksituationen är väldigt farlig, särskilt vintertid då två bilar inte kan träffas utan att det ena fordonet kör upp på Truthanevägens trottoar. Möten är alltså redan idag mycket problematiska. Vi är bekymrade och oroande över den ökande trafiken i området, dels för barnen som bor i området, och dels för taxi, färdtjänst, mattransporter, besökande och personal etc.
Vägarna (Vaktelvägen och Truthanevägen) är definitivt inte rustade för den typen av trafik. Vi bor idag 50 meter från det andra LSS-boendet så vi ser redan hur stor trafik ett LSS-boende medför. De flesta av oss i området har småbarn och vi har valt att köpa hus i detta område just på grund av det lugna läget utan genomfartstrafik. Nu skulle läget bli helt annorlunda och vi kan inte låta våra barn själva gå mellan varandras hus i området.
5. Det tänkta LSS-boende på Vaktelvägen kommer att hamna ca: 100 meter ifrån ett annat befintligt LSS-boende på Gransångarvägen. Risken är att detta kan uppfattas som ett gemensamt större komplex av LSS-boenden, med en institutionell karaktär, är påtaglig. Då båda dessa LSS-boenden kommer att ligga mindre än 100 m från varandra och därmed möjliga att se
samtidigt, både från vår och övriga boendes fastigheter, får man anse att de två LSS-boendena skulle vara belägna i nära anslutning till varandra.
Avslutningsvis ser vi kommunens planer som orimliga och inte ordentligt genomtänkta. Vi tvekar inte att gå vidare i ärendet.
Christer Jirdahl med familj, Hej,
Vi bor några meter från dagens LSS-boende på Gransångarvägen i Sjöberg, och vi har precis fått reda på att ni planerar ett nytt LSS-boende på
Vaktelvägen i Sjöberg (diarienummer: Dnr 2014/0433 KS.203) och då hamnar vi mitt emellan två LSS-boenden och med all den trafik detta medför. Vi kan för allt i världen inte förstå hur ni har tänkt när ni har föreslagit denna placering, och det är uppenbart att ni varken har tagit hänsyn till detaljplanen, trafiksituationen, oss boende, framkomligheten, LSS egen policy, och de rörelsehindrade på det nya LSS-boendet.
Vi kommer vi att bestrida denna byggnation upp i högsta instans, och här är några av de skäl vi kommer att åberopa (även bifogat):
1. Vi som har köpt och byggt hus på såväl Truthanevägen,
Gransångarvägen, och Vaktelvägen har fått följa en strikt detaljplan in till minsta detalj, och det upplevs inte som rättvist gentemot oss boende i området att samma myndighet som har tagit fram rådande detaljplanen, utfört strikt tillsyn att den följs, nu plötsligt skulle ändra detaljplanen för just de två tomter som kommunen äger och som dessutom är de enda två tomter som återstår att bebygga i hela området! Detta vore ett helt fullkomligt horribelt beteende från kommunens sida mot de boende i området som inte kan försvaras. Om kommunen ändå fullföljer planerad bebyggelse så kan det inte uteslutas misstankar om olämpligt eller otillbörligt beteende, vilket bör undvikas i myndighetsutövning.
2. Den planerade byggnation på Vaktelvägen följer inte den detaljplan som gäller för området idag och som all annan bebyggelse anpassat sig till.
Den tänkta ändringen i detaljplanen frångår den praxis som finns inom Sollentuna och andra kommuner gällande vad som är tillåtet att bygga i villaområden. Detaljplanering är till för att hålla en stabilitet i stadsbilden och ge en trygghet för de som bor i ett område.
3. En annan brist i analysen är att man inte tagit hänsyn till den kraftiga lutningen på Vaktelvägen som leder upp till de aktuella två tomterna. Denna lutning är vintertid svår att forcera utan rörelsehinder och för en
rörelsehindrad kan den vara ett oöverstigligt hinder, och kommer definitivt isolera de som är rörelsehindrade. Att lutningen är problematisk visar det faktum att sophämtningen under de gångna vintrarna har uteblivit ett flertal veckor för de boende på grund av vägens lutning. Det har helt enkelt varit omöjligt för sopbilen att ta sig upp. Detta gör att boende med handikapp riskerar att bli isolerade under större delen av vinterhalvåret.
Motsvarande problem kan rimligen förväntas uppstå med tillhandahållande av service till ett LSS-boende då ett LSS boende förutom sophämtning tillhandahåller varuleveranser, transport av boenden till olika aktiviteter med Samtransport och även personalen måste ta sig till och från LSS- boende.
4. Förutom att lutningen på Vaktelvägen är svår så är tomterna vidare belägna i en skarp kurva vilket innebär att sikten är skymd. Detta
kombinerat med att ett LSS-boende innebär väsentligt mer trafik och även större handikappanpassade bilar så ökar risken för olyckor betydligt jämfört med ett det boende som tillåts idag (vanlig villabebyggelse).
Vaktelvägen är utformad efter rådande detaljplan och den tänkta
trafiksituation som gäller för konventionell villabebyggelse. Det innebär t ex att vägen är mycket smal och saknar trottoar. Sommartid fungerar det knappt och vintertid är det en dödsfälla redan med nuvarande
trafikbelastning. Vi själva bor i korsningen Vaktelvägen/ Truthanevägen och upplever idag att trafiksituationen är väldigt farlig, speciellt vintertid då två bilar inte kan träffas utan att det ena fordonet kör upp på Truthanevägens trottoar (vi har vid oräkneliga tillfällen räddat våra egna barn från att bli påkörda när de står på trottoaren för det är för trångt för bilar att mötas).
Möten är alltså redan idag mycket problematiska och vi är livrädda för denna dåligt planerade korsning och vi vågar inte ens tänka på vad följderna blir med den kraftigt ökade trafiken som ett LSS-boende medför.
Vi bor idag 60 meter från det andra LSS-boendet så vi vet redan hur stor trafik det medför och hur vårdslöst många förare kör med dessa stora fordon. De flesta av oss i området har småbarn och vi har valt att köpa hus i detta område just på grund av det lugna läget utan genomfartstrafik. Nu skulle läget bli helt annorlunda och vi kan inte låta våra barn själva gå mellan varandras hus i området.
Skymd sikt, kraftig lutning, avsaknad av trottoar och ökad trafik innebär därtill att planerad bebyggelse strider mot ”Plan- och bygglag (2010:900), kap 2 och 5 §”, och vi kommer personligen att hålla kommunen ansvarig den dagen en allvarlig olycka uppstår (gud förbjude), för vi har nu med detta brev varnat för farorna med att bygga på denna sluttande tomt i skarp kurva, med dåligt underhåll och undermålig framkomlighet för de gående och cyklande.
5. Vi anser dessutom att kommunen bryter mot Plan- och bygglag (2010:900), kap 4 ”Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser”, 36 § där det står att ”Detaljplanen ska vara utformad med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande” om kommunen genomför planerad bebyggelse då den kraftigt kommer att avvika från nuvarande bebyggelse.
Existerande detaljplan för Sjöfolket 27 & 28 medger en huvudbyggnad med högst 2 lägenheter och 2 parkeringsplatser. I det förslag som presenteras i kommunens programsamrådshandling så föreslår man att man inväntar nuvarande detaljplans utgång (november 2015) för att kunna ta fram en helt ny detaljplan för dessa två tomter och på så sätt kringgå existerande
detaljplan som alla andra på Vaktelvägen och Gransångarevägen varit tvungna att anpassa sig till. Så istället för att bygga 2 lägenheter och två parkeringsplatser på dessa tomter tänker man ”trycka” in 12 lägenheter och 14 parkeringsplatser i den skarpa kurvan på Vaktelvägen. Att bygga ett vanligt boende på dessa tomter med så pass liten infartsmöjlighet är en utmaning. Det är svårt att se hur det ens skulle kunna bygga 14
parkeringsplatser i nära anslutning till den tänkta bebyggelsen.
6. Om kommunen beviljar sig själva att bygga 6 lägenheter och 500 kvm per tomt, dvs totalt 1000 kvm och 14 parkeringsplatser på dessa två tomter kommer denna bebyggelse att sticka ut markant från all annan bebyggelse i området och det innebär att kommunen inte tagit skälig hänsyn till områdets
befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden enligt ovan lag.
7. Dessutom så kommer det tänkta LSS-boende på Vaktelvägen att hamna ca 80 meter ifrån ett annat befintligt LSS-boende på
Gransångarvägen. Risken är att detta kan uppfattas som ett gemensamt större komplex av LSS-boenden med en institutionell karaktär är påtaglig (som även strider mot LSS egen policy).
Då båda dessa LSS-boenden kommer att ligga mindre än ett par 100 m från varandra och därmed möjliga att se samtidigt, både från vår och övriga boendes fastigheter, får man anse att de två LSS-boendena skulle vara belägna i nära anslutning till varandra.
Avslutningsvis vill vi vänligen be er att tänka om, och tänka rätt, för vi kommer att bestrida detta till högsta instans.
Hälsningar,
Christer Jirdahl med familj
Johanna Tibell Gartz
Ärendet gäller det planerade bygget av parken Lilla Slingan 32.
Ja motsäger mig det planerade bygget å det starkaste.
Det är de små barnen i Vibys allra bästa pulkabacke och picknickställe.
Förstör inte det!
För oss boende i Viby skulle det vara mycket tråkigt om ni valde just detta ställe för de planerade LSS byggena. Det måste finnas andra platser som inte används idag för rekreation och nöje.
Johanna och Tibell Gartz och JimGartz Hej,
Ärendet gäller det planerade bygget av parken Lilla Slingan 32.
Jag/vi motsäger mig/oss det planerade bygget å det starkaste, det är de små barnen i Vibys bästa pulkabacke och picknickställe. Förstör inte det!
Bästa hälsningar!
/Jim Gartz /Johanna Tibell Gartz
Kina Strid-Sundel
Ang bebyggelse av parken i hörnan Lilla Slingan och Rävgärdsvägen.
Denna lilla härliga oas önskar vi i området få behålla då det är den enda gröna plätt där de små barnen kan åka pulka om vintrarna. Samtliga andra backar är alldeles för branta och farliga för att föräldrar ska kunna släppa de små barnen i de backarna (Ekbacken och Slänggungeparken bortanför Vibyskolan).
Denna parkplätt är också den enda lekhörnan i villaområdet på vår och sommar tex för cykling där det byggs hopp och terrängbana för både små och större cyklister.
Jag har bott i Viby hela mitt liv och köpte mina föräldrars hus. Jag har under våra småbarnsår hängt mycket i den lilla pulkabacken och skapat massor av kontakter med andra vuxna vilket satt rötterna för att vi fortfarande har bra kontaktytor med varandra nu när barnen närmar sig tonåren och det är av stor vikt att känna många i området. Mina barn har där blivit kompisar med många som de fortfarande känner stor trygghet med. Denna park är viktig så snälla lyssna på oss denna gång!
Jag föreslår istället att kommunen bygger på den tomt som man ännu inte städat upp och snyggat till efter sig, där tidigare dagiset Skogsdungen stod, på Västerled. Där finns också färre grannar och stort
grönområde/skogsplätt som borde passa fint för boendet man önskar bygga.
Även i Ekbacken på Humlevägen finns en bra tomt angränsande till grönområde som också borde passa perfekt.
Mvh Kina Strid-Sundel
Familjen Karlberg/Ihlenius Pulkabacke!
Mvh
Fam Karlberg/Ihlenius
Deborah Merzan Hej,
jag vill härmed ge min åsikt i frågan om det planerade bygget av bostäder i korsningen Lilla slingan/Rävgärdsvärgen (ref: Dnr 2014/0344 KS 203).
Jag är emot bygget av bostäder på detta område då det inte finns många små grönområden/gräsplättar kvar i Viby. Detta är ett område som används flitigt av barnfamiljer under alla årstider och extra mycket under vintern då det är en perfekt pulkabacke. Denna typ av små grönområden har bidragit till att göra Viby till ett attraktivt onmråde och att tränga in bostäder där skulle vara tråkigt både för vuxna och barn.
Vänliga hälsningar, Deborah Merzan
Kimia Pazoki och Felix Varshovi, Polhemsvägen 15 A
Till Sollentuna kommun, kommunstyrelsen, gällande Dnr 2014/0344 KS.203
Detaljplaneprogram för utbyggnad av 12 LSS boenden.
Angående Tureberg 26:80, Polhemsvägen, Tureberg.
Med den här skrivelsen vill vi bestrida Detaljplaneprogram för utbyggnad av LSS boendet på Tureberg 26:80.
Då vi köpte fastigheten Tickan 28 sade detaljplanen att tomten kunde bebyggas med en enplansbyggnad -såsom en förskola. Att enbart en särskild del av tomten kunde bebyggas och att det fanns en begränsning på byggnadens storlek gjorde att vårt köp av bostad kändes riktigt.
Det nu föreslagna boendet, med en stor tvåvåningsbyggnad, överskrider den tillåtna ytan i nuvarande detaljplan både på höjden och till
markytan. Vi känner att det kommer att påverka vårt boende till det sämre då vår tomt till nära 50% direkt angränsar till den aktuella tomten.
Grönområden är sällsynta. Där finns ett rikt djurliv med bl a harar, rådjur, ekorrar och hackspettar, som vi kommer att sakna. Även barnen nyttjar skogen/parken för lekar.
En viss oro är att det kan bli mer oljud dag och nattetid med eventuella nödvändiga transporter till och från det planerade boendet.
Sollentuna 22:a mars, 2015
Kimia Pazoki och Felix Varshovi Polhemsvägen 15A
Sandra Rutberg
Ni får INTE ta bort möjligheten för våra barn att kunna leka på en bra plats. Absolut inte!
Vid lilla slingan. Absolut inte bostäder!
Vänligen Sandra Rutberg
Josef Vindrelid Hej,
Jag vill härmed framföra min och mina tre barns protest mot bostadsbygge på lilla slingan 32 i Viby. Vintertid är det den enda pulkabacke inom räckhåll där både dom minsta och lite större barn kan leka fritt och säkert.
Sommartid är det en perfekt plats för kojbygge med mera. Komplettera istället genom att uppföra en naturlig klätterställning eller liknande på marken, det är ont om lekparker här i viby i förhållande till hur många barn som bor här!
Mvh Josef Vindrelid, trebarnsfar
Peter Alexandersson Hej
Motsätter mig Kommunens planer på att bebygga Vinlistan 32 Lilla Slingan 32.
Platsen har under alla de år(52 år) som jag bott i Viby frekvent använts för rekreation såsom pulkabacke, fotbollsplan m.m.
En byggnation strider mot gällande detaljplan.
Viby har dessutom redan 2 stycken LSS boende och ett tredje som ligger för ändring i detaljplanen så jag har svårt att se att vi kommer att behöva ha 4 stycken till utöver dessa placerade i Viby.
Självklart ska vi ha LSS boenden men alla kanske i behöver ligga i samma del av kommunen.
Om det nu behöver byggas ytterligare LSS boenden i Viby tycker jag att de tre övriga förslagen är mycket bättre.
Mvh Peter Alexandersson
Emma Nordling, Viby Hej
Jag har hört att Sollentuna kommun vill bygga bostäder i backen vid Lilla Slingan. Backen vid Lilla slingan besöks av många barn, bland annat barnen hos Vibys dagmammor. De åker pulka där på vintern och leker och bygger kojor övriga året. Denna lilla oas för barnen behövs och det skulle vara tråkigt för alla Vibybor, framför allt för barnen, om den försvinner.
Vänliga hälsningar Emma Nordling, Viby.
Kristina Winter
Vi vill absolut behålla den lilla parken vid Lilla Slingan 32! Den enda lilla gröna plätten bland alla hus, med vackra björkar bla, bygg på annan plats!
Använd tråkiga ställen som tex gamla återvinningscentralen där
äldreboende planeras, det passar utmärkt. Det behövs inget mer byggande i området i övrigt, det finns dessutom mycket fornlämningar i området!
Med vänlig hälsning Kristina Winter
Jan och Susanne Strid, Rävgärdsvägen 39
Bästa kommunstyrelsen hur kan ni komma på ett så dåligt förslag att bebygga vår lilla park vid Lilla Slingan 32.
Det är dessutom det enda stållet i den här delen av Viby där vi kan tryggt åka pulka med riktigt små barn.Förskolan Vinbäret är där med barnen så fort det är lämpligt väder. Måste ni bygga mer finns en stor tomt tom där det var förskola på Västerled. Gott om utrymme finns runt liia Viby Gård.
Använd förständet nu och förstör inte vår park.
Bästa hälsningar, Jan och Susanne Strid Rävgärdsvägen 39 plus alla barnbarn
Hanna Soini och Mikael Nordström Hej!
Gällande planer på att bygga bostäder på Lilla Slingan 32 i Sollentuna, så vill vi härmed meddela att vi verkligen hoppas att ni inte kommer att bygga just där!Pulkabacken och området är superbra för småbarn och utnyttjas flitigt av både boende och dagmamme grupper.
Vi röstar för cykelbacke, kojbygge, lek och pulkabacke och mot nya bostäder!
Vänliga hälsningar Hannah soini & Mikael Nordström
Susanne Nylén och Håkan Andreasson, Vaktelvägen 9 Hej,
Vi var på programsamrådet i kommunhuset den 5 mars efter att vi via våra grannar på Vaktelvägen fått veta om planerna om att bygga ett LSS-boende på vår gata. Vi måste först få poängtera att vi tycker det är underligt att inte alla på gatan fått denna information direkt från kommunen eftersom
Vaktelvägen är en återvändsgata och vi blir alla drabbade av ökad trafik.
För där ligger en av de viktigaste sakfrågorna i det här ärendet hävdar vi. Vaktelvägen tillhör ett gammal sommarstugeområde med en väldigt strikt detaljplan som reglerat byggnationer, förhindrat utbyggande och omgörningar i trädgårdar i över tio år. Nu helt plötsligt ska kommunen se över om den detaljplanen går att kasta i sjön.
Just eftersom det är ett gammalt sommarstugeområde är gatan oerhört smal. Möten med bil går knappt och det finns inga trottoarer eller
väggrenar där vuxna och barn kan röra sig när det kommer bilar. Därmed är det oerhört viktigt att trafiken inte blir omfattande och att alla kör med ytterst låg hastighet. Sikten i kurvan där ni beräknat att ett LSS-boende kan byggas är i det närmaste obefintlig.
Om någon på gatan till exempel lagt en ny grusgång har det inte gått att köra på gatan knappt på några veckor just för att den är så smal och minsta hinder i vägen sätter stopp för biltrafik. Vi oroar oss därför hur situationen skulle bli det närmaste året eller de närmaste åren om byggnationen av LSS-boendet går igenom.
Vi, som har tre barn och är beroende av bil, kommer knappt att kunna ta oss förbi till förskolan på morgnarna.
Det finns även en stor risk med ev sprängningar vilket vi antar är nödvändigt för att röja den aktuella tomten. När grannar gjort mindre byggnadsarbeten på Vaktelvägen tidigare som krävt sprängningar har en besiktningsman gått runt och besiktigat våra fasader före och efter. Flera av husen på Vaktelvägen är byggda med en typ av fasad som är omtalad för att vara känslig och lätt få sprickor. Vi vågar då knappt tänka på vad större sprängningar skulle kunna innebära.
Dessutom ställer vi oss undrande till om detaljplanen hävs för att kunna bygga ett LSS-boende på Vaktelvägen, vad händer då i framtiden. Kommer fler av oss på gatan kunna göra utbyggnader, ev Attefalls-hus eller liknande och hänvisa till den nya detaljplanen som gynnat kommunens planer? Då blir situationen i förlängningen ohållbar. Och det blir svårt för kommunen att inte ge bygglov till övriga boende på Vaktelvägen efter en sådan omfattande byggnation.
