Goda relationer för
ett bättre lärande
En kvalitativ studie om hur yrkesverksamma i förskoleklass
uppfattar omsorg, undervisning samt relationen mellan omsorg
och undervisning i förskoleklassens utbildning.
KURS: Examensarbete för förskollärare, 15 hp
PROGRAM: Förskollärarprogrammet
FÖRFATTARE: Albin Flodin Stenholm, Kenan Arslanovic
HANDLEDARE: Carina Svensson
EXAMINATOR: Cristina Robertsson
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Examensarbete för förskollärare 15 hp Förskollärarprogrammet
VT21
SAMMANFATTNING
Albin Flodin Stenholm, Kenan Arslanovic
”Goda relationer för ett bättre lärande” - En kvalitativ studie om hur yrkesverksamma i
förskoleklass uppfattar omsorg, undervisning samt relationen mellan omsorg och undervisning i förskoleklassens utbildning.
“Good relationships for a better learning” - A qualitative study of how teachers in primary
school perceives care, teaching and the relation between care teaching and teaching in the primary school education.
Antal sidor: 31
Förskoleklass är ett barns första steg in i skolsystemet. I studien undersöks hur de yrkesverksamma i förskoleklassens utbildning uppfattar omsorg, undervisning samt begreppens relation till varandra. Frågeställningarna studien utgår ifrån är: Hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass omsorg i utbildningen, hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass undervisning i utbildningen samt hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass relationen mellan omsorg och undervisning i utbildningen? I studiens bakgrund berörs teoretisk utgångspunkt, förskoleklassens framväxt, övergången mellan förskola och förskoleklass, Educare, undervisning i förskoleklass samt omsorg i förskoleklass. Studien är kvalitativ och utgår ifrån fem intervjuer med yrkesverksamma i förskoleklass. Med utgångspunkt i Noddings omsorgsetiska teori analyseras resultatet genom en tematisk analys. Resultatet i studien visar att trygghet och balans är två viktiga komponenter för att förskoleklass ska fungera som en bro mellan förskola och skola. I studien framkommer även vikten av de yrkesverksammas fria roll utifrån de styrdokument som förskoleklass verkar under.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3 2. BAKGRUND ... 5 2.1 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 5 2.2 FÖRSKOLEKLASSENS FRAMVÄXT ... 6 2.3 ÖVERGÅNGEN MELLAN FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS ... 8 2.4 EDUCARE ... 9 2.5 UNDERVISNING I FÖRSKOLEKLASS ... 10 2.6 OMSORG I FÖRSKOLEKLASS ... 11 3. SYFTE ... 12 3.1 SYFTE ... 12 3.2 FRÅGESTÄLLNING ... 12 4. METOD ... 13 4.1 KVALITATIV ANSATS ... 13 4.2 INTERVJU ... 13 4.3 URVAL ... 13 4.4 GENOMFÖRANDE ... 14 4.5 DATABEARBETNING ... 15 4.6 TILLFÖRLITLIGHET ... 16 4.7 ETISKA ASPEKTER ... 17 5. RESULTAT ... 19 5.1 OMSORGS VÄSENTLIGHET I FÖRSKOLEKLASS ... 19 5.2 DE YRKESVERKSAMMAS FRIA ROLL ... 22 5.3 TRYGGHETS BETYDELSE I UNDERVISNING ... 24 5.4 SAMMANFATTNING ... 24 6. DISKUSSION ... 26 6.1 RESULTATDISKUSSION ... 26 6.2 METODDISKUSSION ... 28 6.3 VIDARE FORSKNING ... 30 7. REFERENSER ... 324
1. Inledning
Omsorg och utbildning är två områden som präglar ett barns tidiga år i förskola och skola i Sverige idag. Efter de första åren i förskola träder barn in i skolans värld genom ett år i förskoleklass, ett år som enligt Utbildningsdepartementet (2008) ska fungera som en bro mellan de båda skolformerna. Som blivande förskollärare upplever vi att förskoleklass inte uppmärksammas, diskuteras och utbildas kring i tillräckligt stor utsträckning. Vårt intresse för denna studie ligger i att komma nära de yrkesverksamma i förskoleklass och höra om deras uppfattning kring omsorg och undervisning samt begreppens relation till varandra. Förskola fungerar idag som en verksamhet som ska främja ett barns utveckling och livslånga bildning (Lindgren & Söderlind, 2018). Författarna beskriver att omsorg och lärande ska bilda en helhet som ger barn en trygg och utvecklande miljö vilket även är tydligt framskrivet i förskolans läroplan. Men hur ser det ut i det som är barns nästa steg i skolsystemet?
Idag finns begreppet Educare i förskolans värld som behandlar begreppen omsorg och undervisning och dess samverkan. Educare genomsyrar ett barns utbildning i förskola vilket därmed blir ett viktigt perspektiv till denna studie där vi vill undersöka hur de yrkesverksamma i förskoleklass uppfattar omsorg, undervisning samt relationen mellan omsorg och undervisning när barn tar sitt första steg in i skolsystemet. Med hänsyn till närvaron av begreppen omsorg och undervisning i den läroplan som förskoleklass verkar inom vill vi vidare undersöka de yrkesverksammas uppfattning av begreppen och deras relation till varandra.
För att få en djupare förståelse för varför relationen mellan omsorg och undervisning i förskoleklass har väckt vårt intresse behöver vi börja med att se det ur ett större, historiskt perspektiv. För att bilda oss en uppfattning om vad förskoleklass innebär behövs även en introduktion om förskoleklassen framväxt.
5
2. Bakgrund
Kapitlet är indelat i sex delar. Inledningsvis redogörs studiens teoretiska utgångspunkt följt av en beskrivning av förskoleklass framväxt samt övergången från förskola till förskoleklass. Vidare följer en beskrivning av begreppet Educare. Avslutningsvis beskrivs omsorg och undervisning i förskoleklass.
2.1 Teoretisk utgångspunkt
Studiens syfte är att undersöka hur de yrkesverksamma i förskoleklass uppfattar relationen mellan omsorg och undervisning i utbildningen. Nedan följer därför en redogörelse av Noddings teori om omsorgsetik som utgör studiens teoretiska utgångspunkt.
Begreppet omsorg kan ha olika tolkningar beroende på vilket sammanhang det sätts in i (Noddings, 2012b). Denna studie kommer att ha Noddings omsorgsetiska teori som utgångspunkt för analysen av det insamlade empiriska materialet. Enligt Noddings (2012a) handlar omsorgsetik om relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare. I ett utbildningssammanhang innebär omsorg bland annat att yrkesverksamma ansvarar för barns integritet, säkerhet, trygghet och välbefinnande. Vidare skriver Noddings att omsorg ur ett etiskt perspektiv kan stå för att de yrkesverksamma bemöter barn med omtanke och inte tar relationsbyggande för givet. Omsorg är ett begrepp som i förskola och skola definieras av en ojämlik relation mellan yrkesverksamma som ger omsorg och barn och elever som svarar på omsorg. Noddings beskriver lärare som omsorgsgivare och elever eller barn som omsorgstagare, men menar att trots de ojämlika förhållandena i relationen har båda parterna en bidragande faktor till att omsorgen upprättas och upprätthålls (Noddings, 2012a).
Omsorgetiken inriktar sig på den moraliska utbildning som handlar om att samtala med, vara goda förebilder för, bekräfta samt att reflektera kring omsorg tillsammans med barn och elever (Noddings, 2012a). Från ett omsorgsetiskt perspektiv anser Noddings att etisk omsorg består av fyra olika komponenter. Förebildlighet, dialog, praktisk handling och bekräftelse. Förebildlighet menar Noddings (2002) handlar om att som vuxen vara en förebild för och bemöta barn på ett omsorgsfullt sätt. Den andra komponenten, dialog, menar författaren är den mest grundläggande komponenten för den etiska omsorgen. Noddings beskriver hur en dialog förutsätter att deltagarna i ett samtal tillsammans för
6
dialogen framåt genom ett gemensamt ämne som ständigt är föränderligt. Ur ett omsorgsetiskt perspektiv innebär detta att både omsorgsgivaren och omsorgstagaren ges utrymme att tala samt lyssna. Den tredje komponenten är praktiskt handling som Noddings beskriver som beteenden och handlingar som kan bidra med erfarenheter för barn om hur ett omsorgsfullt bemötande kan utspelas. Den sista komponenten är bekräftelse. Här menar Noddings att den vuxne ser och uppmärksammar ett barns behov. För att kunna bekräfta ett barn menar författaren att det krävs en relation till den som uttrycker ett behov för att på ett omsorgsfullt sätt kunna bekräfta och bemöta behovet. Studien kommer därför att luta sig mot Noddings teori och tankar om etisk omsorg för att bidra med kunskap kring hur de yrkesverksamma i förskoleklass uppfattar hur omsorg och undervisning sker i utbildningen. Då Noddings menar att den moraliska utbildningen handlar om de fyra ovanstående komponenterna kommer detta att prägla analysen av hur de yrkesverksamma beskriver och redogör för omsorg och undervisning i utbildningen. Den etiska omsorgen kommer i studien att användas för att även bidra med kunskap kring hur yrkesverksamma uppfattar det omsorgsuppdrag som framgår i styrdokumenten.
Ur ett omsorgsetiskt perspektiv menar Noddings (2012b) att läraren som är omsorgsgivare inte bara är intresserad av läroplanens framskrivna omsorgsuppdrag, utan att denne även är intresserad och uppmärksam på omsorgstagarens uttryckta behov. Ur ett omsorgsetiskt perspektiv betonas alltså skillnaden mellan de uttryckta behoven och de behov som omsorgsgivaren antar att mottagaren har. Omsorgsgivaren måste därför lyssna och reflektera kring vad som uttrycks och inte bara berätta eller anta vilken omsorg som mottagaren behöver. Det Noddings beskriver redogörs för i förskoleklassens läroplan, Lgr11 (Skolverket, 2019) som benämner att verksamheten ska präglas av omsorg om individen, omtanke och trygghet. Lgr11 benämner vikten av att yrkesverksamma erbjuder barn demokratiska rättigheter, frihet, integritet och välbefinnande samt att verksamheterna ska arbeta i samverkan med hemmen för att vara ett stöd för familjerna i fostran.
2.2 Förskoleklassens Framväxt
Davidsson (2002) beskriver skillnaderna mellan förskola och skolas framväxt. Båda utbildningarna växte fram som samhälleliga institutioner utifrån olika behov och syften. Davidsson menar att det är viktigt att studera institutionernas olika ursprung för att studera samarbetet mellan dem. Institutionernas gemensamma nämnare är att de växte fram och formades under industrialiseringen då andra krav ställdes på samhällsmedborgare och
7
deras livssituationer. Davidsson betonar på att framväxten av institutionerna skedde samtidigt men drevs av olika ekonomiska och politiska perspektiv. År 1842 infördes skolplikt i Sverige och det innebar högre ställda krav på barn. Det högre ställda kravet skapade en debatt då det fanns delade meningar när barn var mogna nog för att börja i skola beskriver Johansson och Thornberg (2014). Vidare beskriver författarna att debatten fördes av politiker med hjälp av barnpsykologisk forskning. Under 1940–50-talet utvecklades olika metoder som till exempel iakttagelseformulär som skulle vara ett hjälpmedel för pedagoger att avgöra om barn var skolmogna eller inte. Kärrby (2000) beskriver att formuläret ledde till olika urval där en del barn ansågs mogna för skola och andra inte. Gallringen som skedde genom urvalen ifrågasattes både av forskare och förskollärare då de ansåg att gallringen var osäker och vilseledande samt skapade felaktiga bedömningar. Vidare skriver Kärrby att debatten fördes vidare de kommande åren och under 1970-talet skedde en förändring där inskolningsmetoder började diskuteras istället för den tidigare nämnda skolmognaden. Munkhammar (2001) lyfter fram att det inte enbart handlade om skolmognad utan även om en ekonomisk aspekt då skolan hade resurser i form av personal och lokaler som blev outnyttjat av den tidigare urvalsprocessen. En sänkt skolstartsålder skulle bidra till att resurser kom mer till nytta. Munkhammar beskriver att den lämpliga åldern för skola blev en diskussion dels på grund av ekonomiska motiv, dels på grund av den förändrade synen på kunskap och lärande som utvecklades.
År 1991 infördes den flexibla skolstarten som var ett förslag där barn kunde börja i skola när det ansågs lämpligt (Svenborn & Ardesjö, 2007). Lämpligheten skulle avgöras genom samverkan och samtal mellan hem och personal. Införandet av den flexibla skolstarten skapade en debatt där frågan om en tioårig obligatorisk grundskola skulle införas. Resultatet av debatten blev ett beslut där förskoleklass infördes som en egen skolform som inte var obligatorisk. Formandet av den nya skolformen kunde ses ur två olika perspektiv menar Ackesjö (2011). Ett perspektiv var att det ekonomiska perspektivet, som beskrivits ovan, kunde användas bättre. Ett annat perspektiv vilket även blev den största faktorn, innebar att förskoleklass skulle kunna erbjuda ett steg i det glapp som fanns mellan förskola och skola.
Förskoleklass skulle agera som en bro mellan förskola och skola. Verksamheten skulle formas och utveckla en egen pedagogik som kombinerade de två olika skolformerna. Utbildningsdepartementet (2008) menar att förskoleklass skulle agera som en grund inför
8
kommande skolår genom att skapa stimulans för barns vidare utveckling. Genom att ha en bro mellan skolformerna i form av förskoleklass skulle kvalitén i båda verksamheterna utvecklas menade Utbildningsdepartementet. Även Skolverket (2005) ansåg att förskoleklass skulle bli en bro där olika verksamheter skulle få möjligheten att mötas och utvecklas genom att ta efter varandra. Idag är förskoleklass, som nämns ovan, en verksamhet som fungerar som en bro mellan förskola och skolas verksamhet.
2.3 Övergången mellan förskola och förskoleklass
Idag är förskolan en utbildning som ska främja barns utveckling genom strävansmål (Skolverket, 2018), där omsorg och undervisning bildar en helhet, som förbereder barn till att kunna landa mjukt i nästa steg i skolutbildningen, förskoleklass. På alla förskolor ska det idag finnas förskollärare som utvecklar verksamheten i enlighet med läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018), där barn ska få möjligheten att utveckla förmågor och kunskaper inom områden som till exempel demokrati, normer, värden, sociala förmågor, hållbar utveckling, matematik, naturkunskap, språk, teknik och estetiska uttrycksformer. Utöver ovanstående fokusområden förekommer även den fria leken i förskola. Den fria leken innebär att barn får leka självständigt utan en vuxens inflytande (Lillemyr, 2013). I en fri lek får barn leka vad de vill och hur de vill, vilket kräver att barn får utrymme från en vuxen till att göra detta. Författaren förklarar vidare vikten av den fria leken för barns utveckling. Genom den fria leken får barn möjligheten till att skapa och utforma leken samt utforska omvärlden genom tidigare erfarenheter. Genom det gynnas utveckling mer menar författaren då barn är aktiva med ett personligt intresse (Lillemyr, 2013).
I forskning framgår faktorer som är viktiga för barns övergång mellan förskola och skola. I en forskning (Alatalo, Meier & Frank, 2016) framgår en studie som visar tydligt att samarbetet och kontinuiteten mellan förskola och förskoleklass är den viktigaste faktorn för att förhindra svårigheter i övergången (Dunlop, 2003). I samma forskning framgår en annan studie (Fabian & Dunlop, 2007) som belyser ytterligare en viktig faktor kring samarbetet och kommunikationen. Denna faktor syftar till att det kan uppstå svårigheter mellan arbetslag och lärare som är involverade i barns övergångar mellan skolformer. Ackesjö och Persson (2014) beskriver att skolformerna är utförda på ett sätt där barn i övergång mellan olika skolformer får stora krav på att kunna anpassa sig. Varje övergång resulterar i en process av separation och inträde. Genom övergångarna mellan olika
9
skolformer hamnar barn i olika nya sociala sammanhang och det gör att gamla kontexter och relationer förändras. Förskoleklass blir enligt författarna ett år av övergångar till och från olika skolformer, och processerna med övergångarna pågår under hela året då barn är i förskoleklass. Till en början är det en process att komma in i förskoleklass, och i nästa skede är det en process att förbereda sig inför det första året i grundskola.
2.4 Educare
Bruce och Riddersporre (2012) beskriver begreppet Educare som två delar där edu står för utbildning (education) och care står för omsorg (care). Begreppet Educare och det förhållande som det syftar till beskriver helhetssynen som finns i den svenska förskolan idag. Denna helhetssyn innebär att lärande och omsorg samverkar och är närvarande tillsammans i förskoleverksamheten. Därmed menar författarna att Educare är förhållandet mellan kunskapsutveckling och barnomsorg i förskola. Denna helhetssyn har blivit ett föredöme för förskoleverksamhet internationellt (Bruce & Riddersporre, 2012).
Alerby och Bergmark (2014) redogör för hur mätnings- och utbildningsaspektens fokus som finns inom den svenska skolvärlden idag har gjort att många anser att omsorgsaspekten har hamnat i skymundan. Problematiken kring vad som fokuseras i förskola och förskoleklass redogör Alerby och Bergmark för där författarna menar att det har sin grund i den allt mer uppmärksammade lärande- och kunskapsdelen. Författarna menar att det finns en risk att uppmärksamheten och prioriteringen av etiska värden i utbildningarna hamnar i skymundan. Precis som Bruce och Riddersporre (2012) så menar Alerby och Bergmark att de olika områdena inom utbildningarna inte bör skiljas åt. Bornemark (2019) skriver även om hur skolans värld mer utvecklats mot mätningens värld där mer och mer ska kunna mätas. Därmed menar Bornemark att andra delar som omsorg som författaren anser vara omätbart inte utvecklas och hamnar i skymundan för det som kan mätas. Samtliga författare anser istället att de olika områdena och begreppen bör sammanföras och samverka för att de tillsammans ska bilda en helhet i utbildningarna. Utbildningar som ska bidra till att barn får möjlighet till både utbildning och omsorg i en trygg och utvecklande miljö.
Moss (2006) lyfter fram begreppet Educare som uppmärksammats internationellt genom det arbete som den svenska förskolan bedriver. Begreppet Educare nämns inte vid ord men det framgår av den svenska förskolans arbete där de arbetar med kunskap och omsorg som
10
en helhet. Moss beskriver att kunskap utvecklas tidigt på en anpassad nivå för barnen i den svenska förskolan. I Moss studie framgår det att den svenska förskolan försöker anpassa nivån på utbildningen utifrån barnens behov för att det inte ska bli stora skillnader när övergångar sker från en utbildning till en annan. Då förskolans utbildning har uppmärksammats internationellt genom sitt arbete med Educare, vill denna studie bidra med kunskap kring hur relationen mellan omsorg och undervisning ser ut i förskoleklass.
2.5 Undervisning i förskoleklass
Undervisning är ett begrepp som innebär en typ av utbildning som är ledd av en lärare. Utbildningsdepartementet (SOU 2002:121) skriver ”Sådana målstyrda processer som
under lärares ledning syftar till inhämtande av kunskaper och värden” som tydliggör
definitionen av undervisning. Skolinspektionen (2020) förklarar vidare vad undervisning innebär i den svenska skolan. Genom undervisning ska elevers möjligheter främjas för att kunna nå läroplans mål. För att det ska bli uppnåbart behöver lärare kunna planera och genomföra undervisning på ett passande sätt utifrån elevers kunskap. För att uppnå en god kvalité i undervisning enligt Skolinspektionen (2020) behöver lärare fylla undervisning med innehåll som speglar värden som återfinns i läroplanen. Med hjälp av olika läromedel och arbetsformer som skapar variation kan lärare enklare stimulera elever till att uppnå läroplans mål. Ett aktivt stöd av lärare är en väsentlig del av utbildningen för att skapa ett klimat som ska bidra till elevers kunskapsutveckling menar Skolinspektionen (2020). Förskoleklass tillhör Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2011). I denna läroplan har förskoleklass en egen del, som utöver den värdegrund och de övergripande mål som framkommer för alla de tre skolformerna ska förtydliga undervisningens syfte och innehåll i förskoleklass. I förskoleklassens del i läroplanen framkommer det att undervisning i utbildningen ska förbereda elever för de kunskapskrav som kommer att ställas senare i deras skolgång. Läroplanen redogör för att undervisning i förskoleklass ska utformas med utgångspunkt i elevers behov och intressen, samt i den kunskap och erfarenhet som elevers tidigare tagit till sig.
I en studie av Alatalo (2017) beskrivs de yrkesverksammas syn i förskoleklass på lärande och undervisning i förskoleklass. I studien framkommer det att de yrkesverksamma betonar lek som en central del av pedagogiken i förskoleklass. Leken har enligt studien en stor betydelse för den dagliga utbildningen och hur den egentliga undervisningen sker
11
under pedagogledda samlingar som inträffar under dagen. Vidare beskrivs hur de yrkesverksamma som undersökts i studien beskriver att förskoleklass handlar mycket om att lära genom lek samt att förbereda elever inför kommande skolgång.
2.6 Omsorg i förskoleklass
I förskoleklassens läroplan, Lgr11 (Skolverket, 2019), benämns omsorg som en del av en helhet, där utveckling och lärande är de två andra delarna. Utbildningen som bedrivs i förskoleklass ska präglas av omsorg och utveckling för varje elev. Förskoleklassens läroplan beskriver att undervisning ska bedrivas genom i en variation av arbetssätt, lärmiljöer och uttrycksformer som ska ha grund i omsorg och lärande. Omsorg i förskolans läroplan Lpfö18 (Skolverket, 2018) beskrivs på ett liknande sätt som i förskoleklassens läroplan där omsorgen är en del av en helhet. En skillnad som framgår är hur tydligt omsorgsbegreppet beskrivs i förskolans läroplan jämfört med förskoleklassens läroplan. I förskolans läroplan skrivs det tydligare hur omsorgen ska framgå och varför den ska det jämfört med förskoleklassens läroplan där det enbart skrivs hur omsorgen ska framgå. Exempelvis framgår det i förskolans läroplan att omsorg ska prägla utbildningen för att bidra till barns självkänsla och trygghet vilket inte framgår lika tydligt i förskoleklassens läroplan. Barns välbefinnande och trygghet benämns i större och tydligare utsträckning i förskolans läroplan samt att det framgår tydligare hur yrkesverksamma i förskola ska verka för att uppnå detta. Där finns det mer tydliga riktlinjer för yrkesverksamma medan det saknas i förskoleklassens läroplan.
12
3.
Syfte
3.1 Syfte
Studiens syfte är att bidra med kunskap kring hur yrkesverksamma i förskoleklass uppfattar omsorg, undervisning samt relationen mellan omsorg och undervisning i förskoleklassens utbildning.
3.2 Frågeställning
Hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass omsorg i verksamheten? Hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass undervisning i verksamheten?
Hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass relationen mellan omsorg och undervisning i utbildningen?
13
4.
Metod
Kapitlet är indelat i sju delar. Inledningsvis beskrivs studiens metodval. Sedan följer intervju, urval, genomförande och databearbetning. Avslutningsvis beskrivs studiens tillförlitlighet och etiska aspekter.
4.1 Kvalitativ ansats
Insamlandet av empiriska data till forskningen har skett genom kvalitativa metoder i form av intervjuer med yrkesverksamma i förskoleklass. Användandet av kvalitativa metoder i forskning innebär enligt Eriksson-Zetterqvist och Ahrne (2015) att andra människors tankar, uppfattningar och åsikter kan studeras och undersökas. Till skillnad från en kvantitativ metod som ofta används för att undersöka till exempel hur mycket, hur ofta eller hur länge ett fenomen förekommer, så syftar en kvalitativ metod till att ta fram nyanser och fördjupningar av det som undersöks (Ahrne & Svensson, 2015). Studiens syfte är att undersöka hur de yrkesverksamma uppfattar olika begrepp i utbildningen vilket ledde till valet av en kvalitativ metod i form av intervjuer, samt en tematisk analys för att synliggöra vilka teman och mönster som var gemensamma i den insamlade empirin.
4.2 Intervju
Valet att genomföra intervjuer gjordes på grund av att det är de yrkesverksammas uppfattningar studien vill komma åt, och kvalitativa intervjuer menar Ahrne och Svensson (2015) kan formas efter situationen och därigenom ge en bredare bild av ämnet.
För att kunna få beskrivningar av olika situationer eller tankar kring studiens syfte och frågeställningar användes inte enbart färdigformulerade frågor i intervjuerna, vilket Bryman (2018) lyfter fram som en styrka hos kvalitativa undersökningar. Intervjuerna var utformade som semi-strukturerade intervjuer vilket innebär att en del frågor var förutbestämda, men ordningen på de frågorna och möjliga följdfrågor kunde anpassas till enskilda intervjuer (Ahrne & Svensson, 2015). Intervjuerna utfördes med stöd av en intervjuguide där frågor samt möjliga följdfrågor var formulerade ( Se bilaga 1 ).
4.3 Urval
Den första aspekten som togs i beaktning i urvalet var att få tillträde till yrkesverksammas utbildning inom förskoleklass. Detta gjordes genom att det som skulle undersökas i studien
14
introducerades för de tilltänkta respondenterna via mail. I studien användes ett bekvämlighetsurval i form av tidigare kontakter från arbetsliv och praktik inom området. Bryman (2018) beskriver att ett bekvämlighetsurval innebär att ta kontakt med personer som är lättillgängliga för forskaren. Ett målstyrt urval gjordes där urvalet kriteriestyrdes till yrkesverksamma inom förskoleklass. Ett målstyrt urval beskriver Bryman som ett urval som görs utifrån målen med forskningen och urvalet väljs därav utifrån ett eller flera kriterier baserat på forskningsfrågorna.
För att bestämma antalet intervjuer som behövde genomföras togs följande punkter i beaktning utifrån Bryman (2018). Mättnad, som har varit en bidragande faktor till hur många intervjuer som behövde göras utifrån forskningen. Då minimikravet för att ha ett tillräckligt stort urval uppskattades till ca två timmars intervjumaterial mynnade studien ut i fem intervjuer som varade mellan 30–40 minuter vardera. Efter att fem intervjuer hade transkriberats och analyserat uppnåddes mättnaden för studien då frågeställningarna hade blivit besvarade. Forskningens teoretiska stöd samt forskningsfrågornas bredd bidrog till hur mycket insamlad empiriskt material som behövdes för studien.
4.4 Genomförande
Den första kontakten togs via mail med personer som vi sedan tidigare visste var yrkesverksamma i förskoleklass. Detta bekvämlighetsurval gjorde att vi snabbt fick kontakt med personer som var intresserade av att bli intervjuade i studien. Till en början togs kontakt med fem personer varav fyra svarade med ett intresse för att vara med i studien. I den första kontakten introducerades studiens övergripande syfte och vad personernas möjliga deltagande skulle innebära. Med de personer som svarade med ett intresse för att ställa upp i en intervju fördes en vidare kontakt via mail. Via den vidare mailkontakten uttryckte en av respondenterna att personen hade ytterligare en kontakt vi kunde höra av oss till vid behov av fler respondenter. I och med det bortfall vi hade fått från en av de första tillfrågade togs kontakt med den nya tilltänkta respondenten som svarade med ett intresse för att ställa upp.
På grund av den rådande situationen med pandemin Covid-19 svarade alla intressenter med en önskan om att göra intervjuerna digitalt. Därför togs detta i beaktning och alla intervjuer utfördes via videolänk. Innan intervjuerna utfördes skickades ett missivbrev som de deltagande skrev på som ett godkännande för att delta i intervjun ( se bilaga 2 ).
15
Informationen i missivbrevet togs även upp muntligt i samband med att intervjuerna skulle starta. Detta för att vara tydliga mot respondenten om de etiska kraven samt hur intervjun skulle gå till. Genom respondenternas godkännande kunde intervjuerna spelas in via ljudupptagning för att i ett senare skede kunna transkribera intervjuerna.
Under intervjuerna var båda författarna närvarande, men en av författarna var den som intervjuade respondenten medan den andra förde anteckningar kring till exempel tonfall, ansiktsuttryck och samtalets flyt. Genom att intervjuerna genomfördes via videolänk var det möjligt att se respondentens ansiktsuttryck, men inte kroppsspråk. Varje enskild intervju tog cirka 30–40 minuter.
4.5 Databearbetning
Att analysera data i en kvalitativ undersökning kan enligt Bryman (2018) ofta upplevas som mastigt och krävande då kvalitativa undersökningar ofta mynnar ut i mycket otympliga empiriska data. För att hitta tillvägagångssätt i studiens analysarbete har tematisk analys använts och därigenom även kodning vilket Bryman (2018) beskriver som en generell strategi för en kvalitativ analys av empiriska data.
Tematisk analys innebär att söka efter teman som uppkommer i den kvalitativa data som framtagits i undersökningen, till exempel genom repetitioner av teman eller likheter och skillnader mellan olika teman som blir belysta i intervjuerna (Bryman, 2018).
Det första steget i analysarbetet var att utföra transkribering av intervjuerna och intervjuerna transkriberades i direkt anslutning till att de hade genomförts. Att transkribera intervjuer så tätt inpå de genomförts som möjligt beskriver Eriksson-Zetterqvist och Ahrne (2015) kan bidra till kvalitén i den vidare analysen då transkriberingarna blir så exakta som möjligt. Därför hade tid planerats att avsättas till att transkribera samma dag som en intervju i studien genomfördes. Efter att transkriberingarna var utförda var det empiriska materialet framtaget och kunde därefter börja analyseras.
I det vidare analysarbetet var nästa steg att bekanta sig med det transkriberade materialet genom att läsa det ett flertal gånger. Eriksson-Zetterqvist och Ahrne (2015) samt Bryman (2018) betonar vikten av att läsa igenom det insamlade empiriska materialet flera gånger för att som författare bli bekant med materialet. Efter att det transkriberade materialet hade lästs igenom och bekantats med kunde kodning av materialet påbörjas.
16
Det empiriska materialet skrevs sedan ut i pappersform för att på ett tydligare sätt kunna markera i texten och påbörja den kodning som Bryman (2018) beskriver är nästa steg i analysarbetet av kvalitativa data. I kodningsfasen togs det fram gemensamma mönster och element i intervjuerna för att sedan kunna börja sortera och kategorisera de framtagna koderna.
Efter att kodningen var utförd började som tidigare nämnt en sortering och kategorisering av de olika koder som hade framkommit utifrån intervjuerna. Koderna sorterades och kategoriserades för att på så sätt kunna lyfta fram vilka teman i kodningen som var relevanta och betydande för studiens syfte och frågeställningar. Genom analysen synliggjordes tillslut vilka teman som var återkommande i intervjuerna, och vad respondenterna hade betonat och framfört. Trygghet och balans är två begrepp som är genomgående teman som framkommit av analysen.
Det empiriska materialet undersöktes utifrån de yrkesverksammas uppfattningar, och materialet analyserades utifrån den omsorgsetiska teorin kring omsorg och undervisning. I resultatet används ordet omsorg i sammanhang där respondenterna beskrivit den etiska omsorgen som beskrivs i studiens teoretiska utgångspunkt.
I resultatdelen har namnen Alpha, Beta, Charlie, Delta och Echo använts för att avidentifiera de personer som blivit intervjuade.
4.6 Tillförlitlighet
Trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering är fyra tillförlitlighetsprinciper som Bryman (2018) beskriver som principer att förhålla sig till för att utföra en studie av hög kvalité.
För att studiens trovärdighet ska öka har den teoretiska utgångspunkten varit en central del i den valda metoden. Respondenter har även informerats om hur de efter utförd studie kommer kunna ta del av arbetet för att på så sätt visa en transparens gentemot respondenterna. Studiens olika steg och processer redogörs för på ett utförligt sätt för på så sätt vara transparent mot läsaren.
Bryman (2018) beskriver att överförbarhet handlar om en medvetenhet om hur väl studiens resultat kan generaliseras till en annan miljö eller kontext. På grund av studiens kvalitativa
17
ansats är inte syftet med studien att resultatet ska generalisera utan istället bidra med olika nyanser av yrkesverksammas uppfattningar.
Principer om pålitlighet menar författarna handlar om att det ska finnas en transparens och en tydlig beskrivning av alla steg i forskningsprocessen. Pålitligheten har i studien tagits i beaktning genom att processen i insamlandet av empiriska data har redogjorts i detalj samt genom beskrivningarna kring databearbetningen. Att processernas olika steg har redogjorts för bidrar till att läsaren själv kan avgöra hur pass pålitlig studien uppfattas.
Den sista principen, konfirmering, innebär enligt Bryman (2018) att personliga åsikter och värderingar ska hållas utanför forskningen i största möjliga utsträckning. Resultatet har skrivits fram utifrån analysen i ett försök att hållas så sakligt som möjligt för att undvika personliga åsikter och värderingar. I diskussionen har resultatet endast diskuterats i relation till tidigare forskning från bakgrunden för att beakta principen om konfirmering.
4.7 Etiska aspekter
Vetenskapsrådet (2017) beskriver forskningsetiken som dynamisk. Genom forskning sker förändringar och dessa förändringar påverkar det vetenskapliga landskapet vilket leder till att den forskningsetiska debatten påverkas. Nya formuleringar skapas och äldre formuleringar får nytolkningar och/eller används på ett nytt sätt. Att inneha etiska aspekter i en forskning handlar om att ha en balans som främjar alla inblandade i forskningen. Kunskapsintresset främjas av balansen men även integritetsintresse.
För att beakta de etiska frågorna har ett informerat samtycke använts. Detta innebär att respondenterna innan intervjun har delgetts information om vad studien kommer att undersöka för att kunna ge den deltagande möjligheten att efter att ha fått informationen få bestämma om denne vill medverka eller inte.
Bryman (2018) beskriver fyra huvudprinciper man behöver förhålla sig till i ett forskningsarbete. Informationskravet som innebär att forskaren informerar de berörda vad forskningens syfte är togs i beaktning vid den första kontakten med respondenterna då de informerades om studiens syfte. De som varit intresserade av att delta i intervjuerna har efter den första kontakten sedan delgetts ett missivbrev där deras samtycke godkänns för att beakta samtyckeskravet. Missivbrevet informerar om att intervjun kommer spelas in samt att respondenten har fullständig rätt att avbryta sin medverkan under hela processen.
18
Via missivbrevet har även information om studiens konfidentialitetsaspekter samt nyttjandeaspekter delgetts till respondenterna. Konfidentialitetskravet samt
nyttjandekravet i studien tas i beaktning genom att det insamlade materialet avidentifieras
innan det används i studien samt att materialet endast används i studiens syfte och att det empiriska materialet kommer att raderas efter avslutad forskning.
19
5. Resultat
Kapitlet är indelat i fyra delar som redogör för hur yrkesverksamma i förskoleklass uppfattar omsorg, undervisning samt relationen mellan omsorg och undervisning i förskoleklass. Gemensamma teman som tagits fram genom analysen redogörs under tre rubriker. Avslutningsvis återfinns en sammanfattning av resultatet.
5.1 Omsorgs väsentlighet i förskoleklass
Utifrån begreppet etisk omsorg framkom mönstret att arbetet med omsorg har en stor betydelse i förskoleklassens utbildning. Två teman som framkommit av analysen är
trygghet och balans, vilket samtliga respondenter benämner när de pratar om omsorg.
Alpha förklarade i intervjun att:
”Har jag ingen relation till barnen kan jag inte lära dem någonting”.
Det blev en mening som är ett gemensamt mönster för samtliga respondenter. I intervjuerna framkom det att omsorgsdelen tydligt genomsyrar utbildningarna. Enligt respondenterna krävs det att elever får möjligheten att uppleva omsorg för att kunna ta steget in i skolans värld. Upplever elever en trygghet skapas bättre förutsättningar för utveckling. Samtliga respondenter ger olika exempel på var tryggheten behöver skapas, som exempelvis i relationen mellan elev och vuxen, i samspelet med andra elever och i miljön på skolan. Delta beskriver att omsorg fungerar bäst när de yrkesverksamma i förskoleklass kan se hela människan i elever. Alpha och Beta beskriver dessutom hur omsorg är som allra viktigast i början av skolåret. De menar att det finns elever som har sett fram emot förskoleklass under sin sista tid i förskolan, och ser det mesta som något nytt och spännande i förskoleklass. Vidare menar de att det även finns elever som upplever en rädsla för att börja i skola. Där påpekar både Alpha och Beta att omsorgsdelen är väsentlig för att kunna ge elever de bästa förutsättningarna för att få en bra och trygg start på sin skolgång. Delta berör även liknande delar och förklarar vidare att förskoleklass ska agera som en bro mellan förskola och skola för att elever succesivt ska kunna skolas in skolans verksamhet. Denna bro har en viktig roll för att de sedan ska vara redo för en regelrätt skolundervisning när de rör sig vidare i skolsystemet. Här anser Delta att det är viktigt att se hela människan hos en elev genom att vara lyhörd och ha tålamod samt att kunna utmana och ställa krav. Vidare menar Delta att man samtidigt behöver visa sig vara ömsint och en vänlig själ för
20
att trygghet ska främjas. Delta avslutar med att det är viktigt att hitta balansen där man utmanar samtidigt som man är en trygghet för elever, och att detta kommer tillåta elever att växa.
Alpha förklarar att förståelsen för riktlinjer och mål i styrdokumenten är en viktig del för yrkesverksamma i förskoleklass, men att innebörden av den omsorg som skrivs fram i styrdokumenten är öppen för tolkning:
”Värdegrund är ju viktigt men vad lägger man i ordet värdegrund? Det kan man ju också fundera på. Jag tror att man tänker nog olika, vi som jobbar ute i verksamheterna, vad de etiska frågorna är till skillnad från vad som står i styrdokumenten”
Att omsorgen kan tolkas olika av yrkesverksamma i förskoleklass är ett gemensamt mönster från intervjuerna. Att det finns skillnader mellan de verksammas förhållande till omsorg är ett mönster som berörs i samtliga intervjuer. Respondenterna menar att olika utbildningar för med sig olika omsorgsperspektiv, och att förståelsen för vilken utbildning som elever varit en del av innan de börjar i förskoleklass kan skilja mycket mellan olika lärare i förskoleklass. Däremot är en gemensam uppfattning att kunna se elever, försöka uppfatta vad de menar samt att kunna visa att man bryr sig om dem en grundförutsättning för att utbildningen ska fungera i förskoleklass.
Kring omsorg förklarar Alpha att det är viktigt att tänka på hur man som yrkesverksam förhåller sig till exempelvis kön, etnicitet och härkomst. Alpha menar att det är viktigt att se alla elever som likvärdiga oavsett vilka erfarenheter de har med sig in i förskoleklass. Beta förklarar att det är viktigt att arbeta med omsorg genom olika anpassade strategier. Det är viktigt dels för att lära känna elever för att sedan själv kunna skapa strategier för hur man ska bemöta dem, dels för att elever ska kunna ta del av strategier för att kunna anpassa sig till skolans miljö. Beta lägger även tyngd på att förklara att yrkesverksamma i förskoleklass har större möjlighet att arbeta med detta jämfört med yrkesverksamma i årskurs ett där större del av arbetet ligger på undervisning:
”Just nu har jag små samtal med barn som jag går ifrån och pratar med för att dom ska helt enkelt lära sig olika strategier i sin lek och hur dom ska bemöta sina kompisar. Det jobbar vi mycket med och vi har mycket mer tid
21
för sånt än vad man har i ettan där det är väldigt mycket fokuserat på lärandet i klassrummet och så. Vi har ju den möjligheten att sitta ner och ha dom här samtalen med barnen som är viktiga”
I förskoleklass finns möjligheten till att sitta ner med elever, prata med dem, förklara för dem samt lyssna på dem mycket mer än i årskurs ett. Därför anser Beta att det är viktigt att värdesätta tiden i förskoleklass för att elever ska få bättre möjlighet till en god start i skolans värld.
Delta berör omsorg genom att förklara att det finns ett krav på hen som yrkesverksam att interagera med elever för att lära känna dem:
”Det är ju min skyldighet som lärare att skapa en sån tillit så att dom ska kunna komma till mig och förklara sina behov på ett eller annat sätt, annars har ju jag misslyckats som lärare. Jag måste skapa en sån atmosfär så att dom vågar uttrycka de”
Elever är ofta tydliga och visar själva vad de vill och behöver och då gäller det att kunna möta det på ett professionellt sätt. Samtidigt som det är viktigt att möta elevers behov menar Delta att man måste kunna ställa krav för att succesivt kunna skola in dem i skolans utbildning. Kraven ger elever en möjlighet att förstå att de växer och inte är längre går i förskola. Delta menar att det är finns en balans som är viktig att vara medveten om. Att ha en distans till elever för att de ska få möjligheten att skapa en förståelse för relationen mellan lärare och elev, samtidigt som det är viktigt att i förskoleklass ge elever en trygg och lugn start. Här anser Delta även att interagerandet med elever i början av skolåret där omsorgen är som viktigast skapar bäst förutsättningar för barns inskolning under resterande skolår.
Echo och Delta menar att det är viktigt att försöka ge elever en trygghet i sig själva i alla delar av utbildningen, även när de yrkesverksamma inte är närvarande. Echo förklarar vikten av att elever behöver bli trygga i skolmiljön:
”Man måste bygga dem trygga i den miljön där de är, bygga relationer. För får man ingen relation med de då blir de aldrig trygga i den sociala miljön heller”
22
Echo menar att det är viktigt att ge elever en möjlighet till att bli trygga i sig själva under året de är i förskoleklass. Att kunna skapa en självständig känsla hos elever är viktig för att de enklare ska kunna bli trygga med andra yrkesverksamma och elever i deras vidare utbildning.
5.2 De yrkesverksammas fria roll
Ett tema som framkommit utifrån begreppet undervisning är den fria rollen som beskrivs i styrdokument som de yrkesverksamma idag har i förskoleklass.
Kring undervisning finns det givna direktiv från Skolverket (2019) som ska implementeras i förskoleklassens verksamhet. Där nämns några exempel som läsning, skrivning, tidsuppfattning, rumsuppfattning och mönster bland annat. Undervisning är en möjlighet för yrkesverksamma att kunna ge elever verktyg som kommer hjälpa dem vidare i grundskolan förklarar samtliga respondenter. Delta beskriver en viktig aspekt att ha med sig som yrkesverksam i förskoleklass:
”Det får inte vara för mycket vare sig skola eller förskola i en förskoleklass, utan det är att hitta den balansen. Att återigen trygga men samtidigt utmana är ju väldigt viktigt att dom får växa. Att man kommer hit och känner att detta är en spännande plats att vara på. Vissa saker känner jag mig igen in som elev och vissa saker är nya. Det är då det är roligt att gå hit”
Delta menar att det är bra att ha med inslag från förskola för att ge eleverna något att känna igen samtidigt som det inte får vara enbart förskola. Inslag från skola ger eleverna nya saker att in vilket gör förskoleklassen till en spännande plats.
Även Alpha berör vikten av att ge något nytt till elever i förskoleklass. Alpha menar att det kan med fördel bli genom undervisning. Genom undervisning får elever möjligheten till att ta in något nytt samtidigt som de yrkesverksamma kan synliggöra progression för elevers utveckling. Dock är det viktigt att omsorg är en del av undervisningen menar Alpha:
”Att se en progression och se att barnen lär sig någonting. Att ge dem verktygen för att klara sig i skolan sen. Att få barn intresserade, att väcka nyfikenhet tycker jag är undervisning. Och även bemötande där.”
23
Omsorg framkommer tydligt enligt Alpha genom ett bemötande som ska kunna väcka elevers intresse och nyfikenhet. Ett återkommande mönster från intervjuerna är att undervisning i förskoleklass skiljer sig från skola, och att den i många fall lutar mer åt förskolepedagogik där leken är en central del. Beta förklarar hur leken används i förskoleklass:
”Vi ser ju lärandet i allt, inte bara i det här nu ska vi ha matte, utan vi ser ju lärandet i leken och använder leken när vi lär”
Lärandet i undervisningen sker inte genom att till exempel bara genomföra ett matematikpass, utan istället genom att det presenteras på ett lekfullt sätt som skapar nyfikenhet hos elever. Detta sker genom att studera leken för att sedan kunna använda leken i undervisning.
Här menar Alpha att den fria rollen, som framgår i styrdokumenten som den yrkesverksamma har i förskoleklass, erbjuder en bra möjlighet till att kunna studera leken. Även Charlie anser att det är viktigt att yrkesverksamma lär av elever, att man lär tillsammans, vilket blir möjligt när yrkesverksamma tar del av barns lek, vilket är möjligt genom den fria rollen den yrkesverksamma har i förskoleklass. Samtliga respondenter är eniga om att leken har en väsentlig plats i förskoleklassens utbildning, och att leken är en stor del av undervisningen. För att leken ska få förbli en stor del av förskoleklass behöver den yrkesverksamma få finnas i den fria rollen som idag beskrivs i läroplanen. Alpha och Charlie menar att den fria rollens försvinnande skulle innebära att elever inte observeras i samma utsträckning i den fria leken, vilket då drabbar undervisningen då den inte kan formas utifrån den fria leken.
Alpha, Beta och Charlie förklarar att de genom sina erfarenheter har upplevt att kunskap befäster sig på ett bättre sätt hos elever genom ett praktiskt arbetssätt. Den stora spännvidden i grupperna i förskoleklass är ett gemensamt tema som framkommer i intervjuerna. Alpha och Charlie förklarar att den intellektuella utveckling hos elever i förskoleklass kan skilja väldigt mycket. Den stora spännvidden innebär att ett mer praktiskt arbetssätt gör det enklare att anpassa undervisning utifrån elevers individuella kunskapsnivå och utveckling. Att det är viktigt som yrkesverksam att bemöta elever med omtanke och samtidigt ställa krav för att de ska kunna skolas in i det som följer vidare i skolsystemet är något som alla respondenter belyser. Alpha menar att ett teoretiskt
24
arbetssätt ofta har sin grund i läromedel som till exempel läroböcker som elever arbetar utifrån. Det kan vara en stor utmaning för en del elever vilket kan påverka den trygghet som ska främjas i förskoleklass. Böckerna kan inte anpassas på liknande sätt som praktiska uppgifter och därmed kan inte varje elevs behov mötas lika bra. Alpha avslutar med att idén om läroböcker inte ska förkastas helt. Det finns elever som verkligen ser fram emot att arbeta utifrån en bok och att många elever finner en nyfikenhet i vad läroböcker för med sig. Det finns en balans i att möta elevers förväntningar på och önskemål om förskoleklass, samtidigt som deras utveckling ska tas i beaktning.
5.3 Trygghets betydelse i undervisning
Utifrån begreppen omsorgsetik och undervisning framkom trygghets betydelse för elevers utveckling som ett tema kring omsorg i relation till undervisning.
Förskoleklass kännetecknas enligt samtliga respondenter av att det är en bro mellan förskola och skola. De yrkesverksamma i förskoleklass får mycket frihet utifrån styrdokumenten och kan därmed forma utbildningen utifrån vad som passar klassen. Klassen kan ha stora kontraster mellan olika år och därför blir arbetet spännande då det aldrig ser likadant ut trots att det är likvärdigt. Förberedelse och trygghet för att elever ska få landa så mjukt som möjligt när det börjar i årskurs ett återfinns tydligt i samtliga intervjuer. Att ge elever en trygg men samtidigt utmanande miljö är genomgående för förskoleklassens verksamhet. Genom att arbeta med sådant som är välkänt men även skapa utmaningar som främjar nytolkningar uppnås detta
Majoriteten av respondenterna har över 20 års erfarenhet av att vara yrkesverksam i förskoleklass. Utifrån den tidslängden finns ett större perspektiv på omsorg och undervisning tillgängligt, vilket berördes under samtalen. Alpha, Delta och Echo fick förklara hur balansen mellan omsorg och undervisning har utvecklats i styrdokumenten under dem senaste 20 åren. Där förklarade samtliga att undervisningens inslag succesivt har ökat i styrdokumenten. Balansen har blivit mer jämnt fördelad mellan omsorg och undervisning, men respondenterna menar att omsorg behöver vara mer betonat för att balansen ska bli jämn i praktiken.
5.4 Sammanfattning
Förskoleklass är ett väsentligt år för hur elever ska uppleva starten i skolan och året blir därmed betydelsefullt för hur deras framtida inställning formas till att gå i skola enligt
25
samtliga respondenter. Många elever behöver den lugna övergången som förskoleklass erbjuder då det finns elever som är sex år men som inte ännu är där i den intellektuella utvecklingen. Delta beskriver kortfattat vad som kännetecknar året i förskoleklass:
”Förberedelse och trygghet för att dom ska landa så mjukt som möjligt när dom blir årskurs 1. Dom ska ha känt på regler och rutiner, lärt sig bli en grupp, vänta på sin tur, förstå vad det går ut på att vara i en skola. Att trygga dom men ändå utmana dom”
Alpha avslutar med att hen hoppas förskoleklass ska få förbli en utbildning som blandar och förenar omsorg och undervisning för att elever ska få möjlighet till att enklare kunna ta steget in i skolans värld.
26
6. Diskussion
I följande kapitel följer en resultatdiskussion där det som framkommit i resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning från bakgrunden. I kapitlet finns även en metoddiskussion som diskuterar valet av metod samt förslag på vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Ett tema som är genomgående hos respondenterna är att trygghet och balans tillsammans ska bidra till skapandet av en bro mellan förskola och skola. I resultatet framgår det att respondenterna menar att förskoleklass är en bro till en regelrätt skolundervisning. Att förskoleklass blir en bro är i enlighet med Utrikesdepartementets (2008) beskrivning av förskoleklass, som innebär att förskoleklass är en skolform som ska främja elevers vidare utveckling i skolsystemet.
Balansen som framgår i resultatet syftar till balansen mellan omsorg och undervisning i förskoleklass. Resultatet visar att omsorgen har en betydande roll i början av skolåret för att i sin tur kunna ge undervisning bättre förutsättningar. Omsorg ger den yrkesverksamma en bättre uppfattning om elever vilket bidrar på ett positivt sätt till formandet av undervisning. Precis som Ackesjö och Persson (2014) beskriver framkommer det i resultatet att förskoleklass till stor del består av övergångar mellan olika skolformer. För att ge elever möjlighet till ett tryggt tillträde in i en ny verksamhet betonar samtliga respondenter vikten av relationsbyggandet i förskoleklass. Här har vi upplevt att det är viktigt att bygga goda relationer med elever som yrkesverksam. Goda relationer kommer skapa trygghet hos elever vilket kommer leda till ett bättre lärande och därmed skapa bättre förutsättningar för elever till att kunna landa mjukare i årskurs ett.
Resultatet visar att de yrkesverksammas framhåller sin fria roll i förskoleklass som en viktig faktor i utformandet av den dagliga verksamheten. Förskoleklassens läroplan, Lgr11 (Skolverket, 2011), redogör för att verksamheten ska planeras och utföras med utgångspunkt i elevers behov och tidigare erfarenheter. Den fria roll som Lgr11 beskriver, kan relateras till Noddings (2002) fyra omsorgskomponenter. Genom förebildlighet, dialog, praktisk handling och bekräftelse får de yrkesverksamma möjlighet att möta elever på ett omsorgsfullt sätt, vilket respondenterna beskriver är väsentligt i början av skolåret för att kunna ge elever en bra start i skolan. Just den sistnämnda omsorgskomponenten,
27
bekräftelse, berörs av samtliga respondenter i resultatet som en väsentlig del av arbetet som yrkesverksam i förskoleklass. Utan bekräftelse främjas inte elevers möjlighet bygga upp en trygghet i sig själva, men även i sociala sammanhang och i den nya skolmiljön. För att som yrkesverksam kunna skapa en miljö som ska främja elevers utveckling är det viktigt att trygghet genomsyrar verksamheten. En slutsats vi har kunnat upptäcka genom bakgrunden och resultatet skulle kunna vara att om den yrkesverksamma inte finns tillgänglig enligt Noddings omsorgskomponenter kan omsorg påverkas negativt, något som respondenterna menar är väsentligt för att undervisning ska kunna främja elevers vidare utveckling.
När respondenterna fick uttrycka hur pedagogiken behöver formas i förskoleklass var omsorg ett ständigt begrepp. Respondenterna ansåg att pedagogiken behöver präglas av omsorg för att den ska passa i förskoleklass. Ackesjö och Persson (2014) menar att övergången som sker, från förskola till förskoleklass, innebär att nya kontexter och relationer skapas. Denna övergång menar respondenterna blir mindre problematisk för elever om pedagogiken präglas av omsorg. Enligt resultatet blir det enklare att forma utbildningen kring förskoleklass om pedagogiken i förskoleklass är byggd på omsorg. Enligt Fabian och Dunlops (2007) studie beskrivs samarbete och kommunikation som en viktig faktor för övergången. Därför är en pedagogik som är byggd på omsorg mer tilltalade enligt respondenterna då elevers välmående och trygghet prioriteras. I samma studie beskrivs även svårigheterna som redan finns inom skola där olika arbetslag har svårt att tolka varandras information. Därför menar respondenterna att pedagogiken som genomsyras av omsorg har enklare att ta emot elever från förskolan då det efterliknar den utbildning som elever tidigare varit en del av.
Majoriteten av respondenterna hade över 20 års erfarenhet från förskoleklass eller förskola. Där förklarades det hur undervisning har tagit mer och mer plats från omsorg under en längre tid. Omsorg hamnar mer i skymundan vilket ansågs som ett problem av respondenterna. Problematiken berör även Alerby och Bergmark (2014) där författarna anser att lärande- och kunskapsdelen prioriteras mer och därmed påverkar omsorg negativt. Bruce och Riddersporre (2012) menar att områdena inte bör skiljas åt vilket är i enlighet med vad som framgår i resultatet hos respondenterna. Bornemark (2019) anser att omsorg inte kan mätas vilket är en ömsesidig uppfattning även av respondenterna. Båda begreppen,
28
omsorg och undervisning, bör sammanföras och samverka för att helheten av utbildningen ska fungera enligt resultatet.
Respondenterna berör även vikten av den fria leken i utbildningen. I resultatet framgår det att den fria leken ger de yrkesverksamma en möjlighet till att lära känna elever och tolka dem samt inspireras. Genom inspirationen som den yrkesverksamma kan få genom att observera elever i den fria leken kan undervisning formas på ett sätt som bemöter elevers intressen. Den fria leken beskrivs i Alatalos (2017) studie som en central del då den har en central del av formandet av undervisning. Vidare beskrivs det i studien hur förskoleklass handlar mycket om lek. I bakgrunden förklarar Lillemyr (2013) den fria lekens betydelse för barns utveckling. Resultatet visar att den fria leken behöver finnas i utbildningen för att undervisning ska kunna få bättre förutsättningar. Genom utveckling som har skett under en längre tid som framgår i resultatet, där undervisning tar mer plats i utbildningen är samtliga respondenter rädda att den fria leken kommer försvinna. Det kommer drabba utbildningen negativt menar respondenterna, då den fria leken är en väsentlig del av den bro mellan förskola och skola som förskoleklass ska representera. Den fria leken är något som vi som blivande förskollärare upplever har en stor betydelse för utvecklingen. I den fria leken uppstår spontana situationer där barn kan bli introducerade till ett nytt perspektiv och en nytolkning. Vi har upplevt under vår utbildning att den fira leken ska tillåtas vara en stor del av den dagliga utbildningen i förskola och förskoleklass.
Mot bakgrunden synliggörs det i resultatet att omsorg är en väsentlig del för att undervisning ska fungera i förskoleklass och därmed bli den bro som ska finnas mellan förskola och skola. Ett exempel är att om en god relation inte finns mellan yrkesverksamma och elever blir lärandet svårare att uppnå. En slutsats kan därför vara att yrkesverksamma behöver ha den fria rollen utifrån styrdokumenten som idag finns i utbildningen för att kunna erbjuda omsorg som elever behöver. Den slutsatsen bygger på att utbildningen fortfarande ska ha den fria leken som en central del för att kunna ge yrkesverksamma en möjlighet till att möta elever i en omsorgsfull miljö och därigenom kunna introducera undervisningstillfällen.
6.2 Metoddiskussion
Studiens empiri bygger på intervjuer med fem personer som är yrkesverksamma i förskoleklass. Kriterierna för det målstyrda urvalet var att respondenten skulle vara
29
verksamma i förskoleklass. Urvalet blev ett bekvämlighetsurval på grund av att studien skulle kunna i ett tidigt skede få kontakt med personer som fyllde kriteriet och som ville ställa upp på att delta i en intervju. Det blev genom detta urval en process där endast ett bortfall uppkom och respondenter som ville ställa upp i intervjuer hittades utan komplikationer.
Tidigare i studien beskrivs de fyra punkterna som studien utgick ifrån i insamlandet av empirin; mättnad, minimikrav, forskningens stil, och forskningsfrågornas stil. Efter att fem intervjuer hade genomförts ansågs alla punkter vara uppfyllda för att ha samlat in tillräckligt med empiriska data utifrån studiens syfte. Intervjuerna varade i 30–40 minuter och svaren i intervjuerna gav ett utförligt och nyanserat material för vidare analys.
Innan intervjuerna genomfördes fördes en dialog med respondenterna via mail där studiens övergripande syfte beskrevs. En tänkbar förändring hade kunnat vara att delge respondenterna även intervjuguiden innan intervjutillfället. I någon enstaka intervju upplevde respondenten att någon fråga var komplicerad och svår att svara på vilket skulle kunna undvikas om respondenten hade fått möjlighet att läsa frågorna innan intervjutillfället. Valet att inte delge intervjuguiden till respondenterna gjordes däremot med studiens syfte i beaktning. Det studien ville undersöka var de yrkesverksammas uppfattningar av relationen mellan omsorg och undervisning i utbildningen, och inte vad de kunde läst på om ämnet inför intervjun. Empirin som togs fram genom intervjuerna ansågs därför vara av god kvalité för studiens syfte och frågeställning.
Intervjuerna var utformade som semi-strukturerade intervjuer vilket gjorde att studien hade möjlighet till att ställa följdfrågor och välja i vilken ordning det passade att ställa de formulerade frågorna. Genom detta fick intervjuerna utförliga svar och eftertänksamhet hos respondenterna. Genom intervjuerna framkom tydliga beskrivningar och redogörelser för respondenternas uppfattningar om omsorg och undervisning. Detta gav i sin tur en möjlighet till att göra en utförlig tematisk analys av det insamlade materialet.
På grund av den rådande situationen då forskningen gjordes under en pandemi genomfördes alla intervjuer via videolänk. Alla respondenter som svarade positivt på att delta i en intervju hade som krav att det inte kunde ske på plats vilket gjorde att videolänk blev valet för genomförandet. Tanken från början var att göra intervjuerna på plats för att på så sätt även kunna observera respondentens kroppsspråk och ansiktsuttryck. Ahrne och
30
Svensson (2015) beskriver att intervjuer via videolänk kan göra att intervjuerna inte blir lika nyanserade och utförliga som om de görs på plats. Däremot upptäcktes det i intervjuerna att videolänk fungerade bra och med hjälp av videolänken var respondentens ansiktsuttryck möjliga att observera. Respondentens kroppsspråk var däremot inte möjligt att observera genom detta metodval vilket blev en nackdel för nyanseringen av intervjuerna. En förändringsfaktor hade därför kunnat vara att utföra en liknande studie med intervjuer på plats för att möjliga nyanser eller uppfattningar inte kommit fram via den valda metoden. En fördel med att intervjuerna gjordes via videolänk var att den geografiska placering inte påverkade vilka respondenter som var möjliga att intervjua, vilket underlättade i sökandet av respondenter som ville medverka.
6.3 Vidare forskning
I studien har fokus legat på omsorg i relation till undervisning i förskoleklass. I resultatet och diskussionen har det framgått att omsorg inte är mätbart men att det är en väsentlig grund för undervisning. En tanke som inte berörs är huruvida omsorg kan eller inte kan mätas. Enligt respondenterna behöver omsorg fungera för att undervisning och utveckling ska fungera, men om undervisning och utveckling fungerar, innebär inte detta är omsorg fungerar också och därmed kan mätas? Vidare forskning hade kunnat bli att undersöka huruvida omsorg är mätbart eller inte.
Vidare forskning hade även kunnat göras genom fokusgruppsamtal. Det tror vi hade kunnat bidra till djupare diskussion som hade kunnat leda in till nya oupptäckta perspektiv till forskningen. Genom fokusgruppsamtal hade vi kunnat komma närmare likheter och skillnader som finns mellan yrkesverksammas ledarskap och bemötande av barn i förskoleklass. En studie med fokusgruppsamtal hade kunnat bidra till forskningen och vara givande genom att presentera och diskutera dilemman som tidigare inte varit kända för oss. En intressant aspekt till fokusgruppsamtalet är också att urvalet hade kunnat anpassas på ett annat sätt, där bara utbildad eller bara outbildad personal är delaktig för att kunna upptäcka nya perspektiv till förskoleklassens verksamhet.
Ett annat förslag på vidare forskning är en jämförelsestudie mellan utbildningarna i förskola och förskoleklass. Genom att jämföra olika läroplaner går det att se skillnader och hur utbildning har tagit mer plats ju längre tiden har gått. Ett exempel som redogör för hur utbildning har tagit mer plats är skillnaderna som finns i Lpfö98 (Skolverket, 1998) och Lpfö18 (Skolverket, 2018). I Lpfö98 benämns begreppet omsorg åtta gånger och
31
utbildning noll gånger jämfört med Lpfö18 där begreppet omsorg benämns 15 gånger och utbildning 72 gånger. Även Lgr11 (Skolverket, 2019), har liknande skillnader. I Lgr11 (Skolverket, 2011) benämns begreppet omsorg tre gånger och utbildning 13 jämfört med Lgr11 (Skolverket, 2019) där begreppet omsorg benämns fem gånger och utbildning 34 gånger. Skillnaderna bidrar till en intressant aspekt på utvecklingen utbildningarna genomgår. Vidare i skollagen 8 kap. förskola (2010:800) framgår det vid tre gånger hur förskola ska erbjuda och prägla verksamheten med omsorg. I skollagen 9 kap. förskoleklass (2010:800) berörs däremot inte begreppet omsorg vid något tillfälle. Det är en även en viktig aspekt att ha med sig i jämförelserna.
32
7. Referenser
Ackesjö, H. (2011). Förskoleklassen – en ö eller en bro mellan förskola och skola? Liber. Ahrne, G., & Svensson, P. (2015) Kvalitativa metoder I samhällsvetenskapen. I G. Ahnre,
& P. Svensson, Handbok i kvalitativa metoder (s.8-16). Liber.
Alerby, E. Bergmark, U. (2014). Skolan som etisk praktik – att be röst åt elevers
erfarenheter av bemötande. Liber.
Alatalo, T. Meier, J. Frank, E. (2016). Transition between Swedish Preschool and Preschool Class: A Question about Interweaving Care and Knowledge. Early Childhood
Education Journal, v44 n2, p155-167.
https://link.springer.com/article/10.1007/s10643-015-0700-y
Alatalo. T. (2017). Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklass. Pedagogisk Forskning i Sverige, Årg 22 n1-2. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:942604/FULLTEXT01.pdf
Bornemark, J. (2019) Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas
världsherravärlde. Volante.
Bruce, B. Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i Förskolan. Natur & Kultur. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Davidsson, B. (2002). Mellan soffan och katedern: En Studie av hur förskollärare och
grundskollärare utvecklar pedagogisk intergration mellan förskola och skola. Göteborgs
Universitet.
Dunlop, A-W. (2003). Bridging early education transitions in learning through childrens agency. European Early Childhood Education Research Journal, Themed Monograph
Series, No. 1, p67-86.
https://www.researchgate.net/publication/277060081_Bridging_Early_Educational_Tran sitions_in_Learning_Through_Children%27s_Agency
33
Johansson, E. Thornberg, R. (2014). Värdepedagogik etik och demokrati i förskola och
skola. Liber.
Eriksson-Zetterquist , U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. i G. Ahrne, & P. Svensson,
Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–54). Liber.
Fabian, H. Dunlop, A-W. (2007). Outcomes of good practice in transition processes for children entering primary school. Working paper 42 in Early Childhood Development,
Paper 42.
Kärrby, G. (2000). Förskolepedagogiker möter skolan – utgångspunkter för förändring. Studentlitteratur.
Lindgren, A-L. Söderlind, I. (2018). Förskolans historia: Förskolepolitik, barn och
barndom. Gleerup.
Moss, P. (2006). Structures, Understandings and Discourses: possibilties for re envisioning the early childhood worker. Contemporary Issues in Early Childhood, Volume 7, p30-41. Munkhammar, I. (2001). Från samverkan till integration - Arena för gömda motsägelser
och förgivet tagna sanningar: En studie av hur förskollärare, fritidspedagoger och lärare formar en samverkan. Luleå Tekniska Universitet.
Noddings, N. (2002). Education moral people: A caring alternative to character
education. Teachers College Press.
Noddings, N. (2012a). The Caring Relation in Teaching. Oxford Review of Education,
38(6), p771-781.
https://primo.library.ju.se/discovery/fulldisplay?docid=alma998198359203831&context= L&vid=46JUL_INST:jul&lang=sv&search_scope=MyInst_and_CI&adaptor=Local%20 Search%20Engine&tab=Everything&query=any,contains,Caring:%20a%20relational%2 0approach%20to%20ethics%20%26%20moral%20education&offset=0
34
Noddings, N. (2012b). The language of care ethics. Knowledge Quest, 40(5), p52-56. https://doi.org/10.1080/03054985.2012.745047
Riddarsporre, B. Persson, S. (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Natur och Kultur. Skolinspektionen. (2020). Undervisning. Hämtad 14 juni, 2021, från https://www.skolinspektionen.se/rad-och-vagledning/skolrepresentanter/undervisning/ Skolverket. (2005). Vad är förskoleklass?
Skolverket. (2018). Läroplanen för förskolan.
Skolverket. (2019). Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklass och fritidshemmet. SOU 2002:121. Skollag för kvalitet och likvärdighet. https://www.regeringen.se/rattsliga-
dokument/statens-offentliga-utredningar/2002/12/sou-2002121/?TSPD_101_R0=088d4528d9ab2000b9b7de105763609c9be08a1d775eb47328 dced0471ea20676346832cbfe3125108ffb9dcd91448000350b777cd2e7a74dea182ee7b61 2ceb79a33f9546d74bd0e9f233a820dd48ce00ac00fb5aa14bd439c6a629de0071b71d09bd ee557d8aa23a6aa3847238c40f56131f1198b0dde1
Svenborn, J. Ardesjö, I. (2007). Flexibel skolstart – Ett synliggörande av möjliga
konsekvenser i och med den flexibla skolstarten i Sveriges försökskommuner.
Lärarhögskolan Stockholm.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:198890/FULLTEXT01.pdf Sveriges Riksdag. (2010). Skollag (2010:800).
Utbildningsdepartementet (2008). Förskoleklassen. Vetenskapsrådet. (2017). God Forskningsed.
