VTlnotat
Nummer: TF 57-11 Datum: 1990-09-14
Titel:
DROGFÖREKOMST I TRAFIKEN - en litteraturgenomgång. Kort
version av VTI-Meddelande 626 Författare: 3 an Törnros Avdelning: TF Projektnummer: 57315-4 Projektnamn: Uppdragsgivare: MHF Distribution: Begränsad Drogförekomst i trafiken
41» ..
.
i: Veg-och
Trafik-Institutet
Statens väg- och trafikinstitut
Pa: 581 01 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 14 36 Besök: Olaus Magnus väg 37,' Linköping
INLEDNING
De studier som summeras kan grovt uppdelas i två typer, dels
sådana som endast rör droganvändning hos olika trafikantgrupper, dels studier där man gjort riskberäkningar.
Beträffande den förstnämnda typen av undersökningar begränsar vi oss här till data som insamlats 1970 och senare. För riskstudier görs dock inga sådana restriktioner.
Svenska studier
Data beträffande drogförekomst hos rattfyllerimisstänkta
före-ligger dels från mitten och senare hälften av 70-talet (1-3),
dels från början av 80-talet (4, 5).
Enligt Solarz (1-3) hade i stort sett 1/4 av de misstänkta
inta-git läkemedel (baserat på egna uppgifter, läkares bedömning
el-ler lab-analys). Lugnande medel, sömnmedel samt smärtstillande
medel var de vanligastemedicinerna. 3/4 av läkemedelsanvändarna
hade intagit potentiellt trafikfarliga sådana. För misstänkta,
inblandade i trafikolyckor, fann Solarz att 23% av dessa hade
intagit lugnande medel eller sömnmedel. Andelen olyckor eller
olyckstillbud visade sig vara ungefär lika stor i tre grupper av
misstänkta; de som intagit alkohol + läkemedel, de som enbart
intagit alkohol respektive de som intagit enbart läkemedel.
Enligt en enkät (stort bortfall), riktad till ett slumpmässigt
urval av den svenska befolkningen, påstod 17% av de som svarat,
att de använde läkemedel. Över hälften av dessa påstod sig fram-föra motorfordon direkt efter intag av läkemedel.
Ceder et al (4) rapporterade drogförekomst hos 37% av de
miss-tänkta och hos 39% av dem av dessa som var olycksinblandade.
Holmgren et al fann att 1/3 av de misstänkta för påverkad
drogmiss-tänkta erhölls 91% drogförekomst. I båda dessa studier var can-nabis och bensodiazepiner de vanligaste drogernao
Drogförekomst hos trafikdödade (andra hälften av 70-talet)
ana-lyserades av Krantz & Wannerberg (6). Hos 7% av förarana och 9% av passagerarna påvisades drogförekomst (vissa intressanta dro-ger ej studerade, emellertid)e Författarna menar, att endast hos
2% av förarna kan drogintaget ha bidragit till olyckans
upp-komst.
Jacobson et al (7) studerade drogförekomst hos trafikskadade
(också under andra hälften av 70-talet). Hos 7% påvisades
före-komst av drog (cannabis samt opiater ej analyserade), hos 4%
potentiellt trafikfarlig droga
Norska studier
Från mitten av 80-talet finns siffror beträffande drogförekomst
hos rattfyllerimisstänkta (8). Bland männen fanns cannabis hos
29% och bensodiazepiner hos 22%, medan hos kvinnorna motsvarande
procenttal var 18% respektive 40%0 Även amfetamin var relativt
vanligt förekommande.
I ett material från drogmisstänkta insamlade 1983 och 1986 (9)
var THC (cannabis) vanligaste drog, följt av diazepam och amfe-tamin. Användandet av cannabis och amfetamin i denna selekterade grupp synes ha ökat flerfaldigt sedan 70-talet.
Förekomst av droger hos olycksoffer finns redovisade från
70-talet. Hos dödade fann Sörensen (10) mediciner hos 8%. Hos ska-dade fann Setekleiv et al (11) mediciner hos 7% (bensodiazepiner
vanligaste grupp med diazepam som vanligast förekommande
en-skilda preparat). Bö et al (12) erhöll betydligt högre siffror för drogförekomst hos förare som skadats vid olyckor i 0310
I den sistnämnda studien använde man sig dessutom av en kon-trollgrupp (dock ej matchad med avseende på ett flertal viktiga faktorer som kan antas ha kunnat påverka utfallet) för att kunna
värdera olycksrisker. I denna kongrollgrupp visade det sig, vid
jämförelse med olycksgruppen, att en mycket liten andel (2%)
hade diazepam i blodet.
Finska studier
Förekomst av droger hos dödade i trafikolyckor studerades av
Pentilä et al (13, 14). Från mitten av 80-talet föreligger upp-gifter, enligt vilka drogförekomsten var 7% (6% droger med
tänk-bara negativa effekter). Enligt en haveriundersökning bedömdes
drogpâverkan i olyckor med enbart kvinnliga förare vara mycket
låg (mindre än 0,5%).
Honkanen et al (15) studerade förekomst av droger hos
trafik-skadade och jämförde med kontrollgrupp (de två grupperna dock ej likvärdiga med avseende på viktiga bakgrundsfaktorer). 5% av
olycksgruppen och 2,5% av kontrollgruppen hade intagit
psyko-tropa preparat, en ej signifikant skillnad.
Ytterligare en studie har gjorts, där man försökt uppskatta
olycksrisker, men endast för cyklister som skadats i
trafik-olyckor (16). Mycket små skillnader kunde noteras beträffande
droganvändning hos olycksgruppen jämfört med en kontrollgrupp
(16% respektive 13% hade tagit medicin samma dag) och ingen
skillnad alls erhölls för potentiellt trafikfarliga preparat.
Däremot fann man en skillnad beträffande kronisk sjukdom.
Studier från övrigaEuropa
Från Västtyskland föreligger uppgifter beträffande drogförekomst
hos rattfyllerimisstänkta. Enligt en studie från Saarland under 70-talet (17) fanns potentiellt trafikfarliga läkemedel i 15% av analyserade prover (bensodiazepiner vanligast, följt av
barbitu-rater). En annan studie från ungefär samma tid (18) uppvisar
betydligt högre siffror beträffande förekomst (40% av proverna
positiva för illegala preparat, samt lika stor andel positiva
för legala droger, bensodiazepiner vanligaste legala drogtyp).
Författarna vill förklara dessa höga siffror med närheten till
belgiska och holländska gränsen.
Även från 80-talet finns vissa data för rattfyllerimisstänkta
insamlade i Düsseldorf (19). 71% var drogpositiva med
bensodia-zepiner som vanligaste drogtyp, följt av barbiturater. Illegala
droger var ovanliga hos kvinnor, men relativt vanliga hos män. Även från Holland föreligger uppgifter beträffande drogförekomst
hos rattfyllerimisstänkta (20, 21). Här rör det sig enbart om
självrapporterad användning, enligt svar som avgivits vid läkar-undersökningen. 10% uppgav att de använde droger tillsammans med
alkohol. Illegala preparat uppgavs utgöra ca 10% av all
drog-användning. Sedan 70-talet hade andelen bensodiazepiner bland de
misstänkta ökat och barbiturater minskat. Beträffande illegala
droger hade användandet av centralstimulantia gått tillbaka och
cannabis tagit över som vanligaste drog.
I Österrike gjordes en enkätstudie angående avnändandet av
medi-cinska preparat bland landets befolkning under mitten av
80-talet (22). Man ställde även frågor rörande olycksinblandning
under de senaste tre månaderna. Här framkom emellertid inget
samband mellan droganvändning och olycksinblandning för något
preparat.
Från de brittiska öarna emanerar ett antal studier i ämnet.
Slumpvis utvalda bilförare intervjuades således på 70-talet
rö-rande droganvändning (23). 8% av männen och 15% av kvinnorna
tillstod intag under det senaste dygnet.
Från mitten av 80-talet föreligger knapphändiga uppgifter som
tyder på 10% användning av potentiellt trafikfarliga mediciner
senaste veckan (analgetika vanligaste drogtyp) (24). De flesta
mellan 6% och 13% av inblandade förare uppges ha intagit medicin
de senaste dagarna före olyckan. För mediciner som kan påverka
det centrala nervsystemet uppges andelar på mellan 2% och 7,5%
(sistnämnda siffra härrör från mitten av 80-talet och gäller
andel hos dödade; diazepam var vanligaste drog, fanns hos 1%).
Kvinnor använde mediciner i dubbelt så hög utsträckning som män.
I ett par av dessa olycksstudier har man även, för att skatta
olycksrisker, använt sig av kontrollgrupp. Ingen matchning
före-togs emellertid, varför en statistisk jämförelse är av litet
värde.
Skegg et al (26) har emellertid gjort ett av de mest ambitiösa
försöken att uppskatta den olycksrisk som är förknippad med
droganvändning. Här företogs matchning med avseende på ett
fler-tal viktiga faktorer, såsom ålder och kön, däremot ej
beträf-fande trafikarbete. Ytterligare en brist är att inga data före-ligger beträffande möjlig alkoholpåverkan. Dessutom är det mått man använde för droganvändning tveksamt. Man beräknade emeller-tid en riskökning, förknippad med användandet av lugnande medel, till ca 5 ggr.
Från Nordirland (27) föreligger uppgifter rörande förekomst hos drogmisstänkta från början av 80-talet. Bensodiazepiner var van-ligaste drogtyp bland dessa.
Såväl franska (28) som italienska (29) studier från 80-talet av
förekomst hos skadade i trafikolyckor tyder på att ca 10% hade
bensodiazepiner i kroppen. Från Italien föreligger dessutom
upp-gifter rörande andra preparat; sedativa/hypnotika hos 8% och
cannabis hos 7% av de undersökta. Man försökte vidare beräkna
risker genom användandet av en kontrollgrupp. Bortfallet var
dock mycket stort. Dessutom matchades ej, varför riskberäkning
ej blir meningsfull.
En jugoslavisk studie av en grupp slumpvis utvalda kvinnliga
förare (30) rapporterar bl a förekomst av bensodiazepiner hos 7%
Studier från USA och Kanada
Ett flertal enkät- eller intervjuundersökningar har gjorts i
USA, där man riktat sig till ungdomar och ställt frågor om
drog-användning (31-34). Uppgifter- från tidigt 70-tal rapporterar
bl a att 10% av de tillfrågade (studenter) påstod sig den
se-naste veckan ha kört bil efter att ha rökt marihuana. Från
första hälften av 80-talet uppgav 17-20% av de tillfrågade, att
de det senaste året kört marihuanapåverkade (dubbelt så vanligt
hos pojkarna som hos flickorna). 10% uppgav sig köra minst en
gång per år under påverkan av annan illegal drog. 1/5 av de tillfrågade stod för mer än 70% av all påverkad körning.
I två studier (31, 32) försökte man dessutom, utgående från svar
rörande intag av olika preparat före körning, beräkna
olycks-risker, Mortiner (31) fann att användarna av amfetamin, kokain
och marihuana hade högre olycksbelastning än icke-användare.
Kontrollen över andra påverkande faktorer var dock mycket ofull-ständig. Hingson et al (32) fann, i en mer sofistikerad studie,
där man kontrollerade för körsträcka, ålder, kön, alkoholanvänd-ning, utbildning m m, ett samband mellan användandet av
mari-huana före körning och olycksbelastning. Sannolikheten för att
under den seaste månaden ha varit med om en trafikolycka var
således 2,4 ggr större hos dem som under denna tid kört efter
att ha intagit drogen vid minst sex tillfällen, jämfört med dem
som inte alls gjort detta under denna tid.
Bland rattfyllerimisstänkta fann man i en studie från slutet av
70-talet (35) att 16% hade prestationsförsämrande drog i
krop-pen. Vanligaste enskilda preparat var diazepam (flera illegala
preparat, såsom cannabis, heroin ej analyserade). Uppgifter
en-ligt en studie från 80-talet (36) tyder på att nära 40% av de
misstänkta hade cannabis och 5% kokain i kroppen. Bland
drogpå-verkade förare var PCP och marihuana de vanligaste preparaten.
Resterande amerikanska studier handlar om droger hos
olycks-offer. Jick et al (37) gjorde en riskstudie där liksom Skegg
Kon-trollgruppen var här matchad med avseende på ålder och kön. Skillnaderna var mycket små mellan olycks- och kontrollgrupp vad gäller receptuttag för samtliga ingående drogtyper (obetydligt, ej signifikant högre droganvädning hos olycksgruppen). I en
an-nan studie (38) använde man sig av slumpvis utvalda förare och
jämförde drogförekomst hos denna grupp med förekomst hos
trafik-dödade förare. Förekomsten var högre hos olycksgruppen. Nelson
et al (39) studerade samband mellan bedömd skuld till olyckan
och' psychic distress hos kvinnor och fann ett sådant samband
mellan bedömd skuld och obehandlade besvär, men fann inget
sam-band med behandlade besvär.
Vad gäller förekomst av droger hos olycksoffer, studerat under
första hälften av 80-talet, har man enligt olika undersökningar (38, 40-42) funnit att mellan 8% och 37% hade cannabis i kroppen (högsta talet från California och gäller enbart unga förare som omkommit i trafikolycka, där hos vilka även kokain var relativt
vanligt förekommande, fanns hos 11%). Förekomst av tranquilizers har i en studie (40) rapporterats hos 8% av dödade förare. Hos
dödade tonåringar har man i en studie (43) funnit 17% drugs of
abuse.
Även från Kanada föreligger data från 70-talet och början av
80-talet rörande drogförekomst hos olycksoffer. 11-12% av
tra-fikdödade förare har i ett par studier (44, 45) visat sig ha
cannabis i kroppen. Betydligt högre drogförekomst har erhållits
för dödade mc-förare (23% beträffande cannabis) (46).
Även i Kanada har man försökt sig på att göra riskstudier.
Såle-des gjorde Smart et al (47) samt Smart & Feijer (48), baserat på
intervju- och enkätdata, riskuppskattningar dels hos en
miss-brukargrupp, dels hos trafikskadade. Den förstnämnda gruppen
visade sig ha nästan dubbelt så stor olycksinblandning som en
matchad normalgrupp. Hos olycksoffer fann man förhöjd olycksrisk relaterat till användandet av LSD, stimulantia och tranquilizers
Culpability analysis (analys av skuldfrågan) har utförts i ett
par studier (40, 49). Förhöjda tal, indikerande riskökning, har
erhållits för cannabis. Även användandet av antihistaminer
rap-porteras vara kopplat till förhöjt riskvärde. För tranquilizers är resultaten motstridiga.
Studier från Australien och nya Zeeland
Självrapporterad användning har studerats i Australien. Studier
från tidigt 80-tal (50) visar procenttal varierande mellan 3%
och 8% droganvändning.
Drogförekomst hos trafikolycksoffer har vidare studerats
(51-53). Hos dödade fann man i början av 80-talet mellan 10% och 66%
drogförekomst (den lägsta siffran erhållen i en studie där
can-nabis inte analyserades). Cannabis var enligt en av dessa
stu-dier vanligaste enskilda drog.
Även i en studie av drogmisstänka (54) var cannabis vanligaste
drog, följt av bensodiazepiner.
Riskstudier har även utförts. MacPherson et al (55) gjorde såle-des en undersökning, där man sökte koppla olycksinblandning till
självrapporterad droganvändning. Samband erhölls mellan
olycks-risk och användandet av ett flertal preparat, bl a diazepam,
oxazepam, antidepressiva, analgetika. Samtliga i denna studie
var dock dessutom alkoholpåverkade, så studien handlar
egentli-gen om kombinationen alkohol-droger.
Man har även studerat huruvida bedömd skuld till inträffad
olycka är relaterad till droganvändning (52). Något sådant sam
band kunde man emellertid inte finna. Däremot tycktes det för
kombinationen alkohol-drog finnas ett sådant samband.
I Nya Zeeland (56-58) har man funnit cannabisförekomst hos 8% av
unga trafikolycksoffer. Lägre procenttal har erhållits för
Enligt en riskstudie (59), där jämförelse gjordes mellan trafik-dödade och ett urval ur normalpopulationen, fann man ett samband
mellan olycksbelastning och användandet av cannabis,
stimulan-tia, sedativa och antihistaminer.
Studier från Afrika
Enligt en studie från Nigeria (60) var självrapporterad
använd-ning av kola nut (cannabis) vanligt förekommande (12%) i samband
10 REFERENSER
(1)
(2)
(3)(4)
(5)
(6)
(8)
(9)
(10)
(12)
Solarz A: Läkemedelspåverkan och trafiken. Rapport från
Statens Rättskemiska Laboratorium, Stockholm, 1978.
Solarz .Az Fordonsägares attityder till läkemedelsrattfyl-leri. Alkohol och narkotika, 1980, 74, 12-19.
Solarz .A: Driving under the influence of drugs other than alcohol. Bulletin on Narcotics, 1982, 34(1), 13-22.
Ceder G, Hongren P & Schuberth J: Drug screening in
suspect drunken drivers in Sweden. Proceedings, First
Congress on Traffic Medicine. Linköping, Sweden, 1982.
Holmgren P, Loch E & Schuberth J: Drugs in motorists
traveling Swedish roads: on-the-road-detection of intoxi-cated drivers and screening for drugs in these offenders.
Forensic Science International, 1985, 27, 57-65.
Krantz P & Hannerberg O: Occurrence of barbiturate,
benzo-diazepine, meprobamate, methaqualone and phenothiazine in car occupants killed in traffic accidents in the south of
Sweden. Forensic Science International, 1981, 18,
141-147.
Jacobson B, Ysander L, Öjerskog B, Hansson P, Winberger B
& Nilsson L: Alcohol and drugs in road accident victims.
Journal of Traffic Medicine, 1983, 11, 2.
Christophersen AS & Gjerde H: Comparison of female and
male drugged drivers in Norway. In: Women, alcohol, and
traffic. Proceedings of the International Workshop, 1988.
Björneboe A, Björneboe G-EÅ, Gjerde H, Bugge.A, Drevon CA
& Mñrland J: A retrospective study of drugged driving in Norway. Forensic Science International, 1987, 33, 243-251. Sörensen RK: Dödsulykker i trafikken. Alkohol- og medika-mentbruk. Institutt for kriminologi og strafferett.
Sten-silserie nr 30, 1979.
Setekleiv J, BÖ 0, Wickström E, Enoksen Å, Hasvold I &
Sakshaug: Alcohol and drugs in accident victims - A one
year series from a Norwegian hospital. Journal of Traffic Medicine, 1980, 8(2), 26-30.
B6 0, Haffner JFW, Langard Ö, Trumpy JH, Bredesen JE &
Lunde PKM: Ethanol and diazepam as causative agents in
road traffic accidents. In. Alcohol, drugs and traffic
safety. Proceedings of the 6th International Conference on
(13)
(14)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
(21)
(22)
11Pentilâ .A, Karhunen PJ & Pikkarainen J: Women, alcohol,
drugs and fatal traffic accidents in Finland. In: Women,
alcohol, drugs and traffic. Proceedings of the
Inter-national Workshop, Stockholm, 1988.
Pentilå A, VUori E, Korte T & Pikkarainen J: Alcohol and drugs in Finland: Drivers killed in traffic accidents. In:
Alcohol, drugs and traffic safety - T86. Proceedings of
the 10th International Conference on Alcohol, Drugs and
Traffic Safety, Amsterdam, 1986.
Honkanen R, Ertama L, Linnoila M, Alha A, Lukkari I,
Karlsson M, Kiviluoto 0 & Puro M: Role of drugs in traffic accidents. British Medical Journal, 1980, 281, 1309-1312.
The Olkkonen S, Lahdenranta U, Tolonen J & Honkanen R:
role of alcohol and drugs in injury road accidents in
Finland. In: Alcohol, Drugs. and Traffic Accidents.
Pro-ceedings of the 10th International Conference on Alcohol, Drugs and Traffic Safety, Amsterdam, 1986.
Möller .MR, Hagner H-J E Biro G: Nachweis von Medikamenten bei verkehrsauffälligen Verkehrsteilnehmern. Odaterat. Hahr K 5 Maier RD: Illicit drug use among arrested drivers in the border regio of Aix la Chapelle. In: Alcohol, drugs
and traffci safety. Proceedings of the 8th International
Conference on Alcohol, Drugs and Traffic Safety,
Stockholm, 1980.
Hubenbeck W, Daldrup T & Bonte W: Female drivers under the
influence of drugs. In: Women, Alcohol, Drugs and Traffic.
Proceedings of the International Workshop, Stockholm,
1988.
van Ooijen D: Driving while intoxicated and the combined
use of alcohol and medicine. In: Alcohol, drugs and
traffic safety. Proceedings of the 8th International
Conference on Alcohol, Drugs and Traffic Safety,
Stockholm, 1980.
Heuteboom. W & Zweipfenning: Driving and the combined use of drugs and alcohol in the Netherlands. Forensic Science
International, 1984, 25, 93-104.
Lesch OM, Walter H, Dietzel M & Musaletk M: Medication use
and abuse. The role in road traffic. A representative
study in Austria. In: Alcohol, drugs and traffic safety
-T86. Proceedings of the 10th international Conference on
Alcohol, Drugs and Traffic Safety, Amsterdam, 1986.
Sabey B: The drugs (medicines) driving situation in the
UK. In: Medicines and Road Traffic Safety. CNS (Clinical
Neuroscience) Publishers, London, 1988.
Slater R & Guppy A: Drug use among drivers. In: T
Rothengatter & R de Bruin (eds), Road User Behaviour:
(25)
(26)
(27)
(28)
(29)
(30)
(31)
(32)
(33)
(34)
12Everest JT, Tunbridge RJ & Widdop B: The incidence of
drugs in road accident fatalities in England and Wales.
Paper presented at the 11th World Congress of the
Inter-national Association for Accident and Traffic Medicine,
Dubrovnik, 1988.
Skegg DCG, Richards SM.& D011 R: Minor tranquilizers and road accidents. British Medical Journal, 1979, 1, 917.
Cosbey SH: Drugs and the
Ireland: An analytical survey. Forensic
national, 1986, 2, 245-258.
impaired driver in Northern
Science Inter-Girre C, Facy F, Lagier G & Dally S: Detection of blood benzodiazepines in injured people. Relationship with
alco-holism. Drug and Alcohol Dependence, 1988, 21, 61-65.
Ferrara SD & Rozza.M:.Alcohol, drugs and road accidents:
Epidemiological study in north-east Italy. In: Alcohol,
drugs and traffic safety. Proceedings of the 9th
Inter-national Conference on Alcohol, Drugs and Traffic Safety,
Puerto Rico, 1983.
Zorek-Karlovsek .Mia Lokar J: Pilot study on the use of
alcohol and psychoactive drugs among women drivers in
Slovenia. In: Women. alcohol, drugs and traffic.
Pro-ceedings of the International Workshop, Stockholm, 1988.
Mbrtimer sample. American Georgia,
RG: Drug use and driving by a university student
In: Proceedings of the 20th Conference of the
Association for Automotive Medicine, Atlanta,
1976.
Hingson R, Heeren T, Mangione T, Morelock S & Mucatel M:
Teenage driving after using marihuana or drinking and
traffic accident involvement. Journal of Safety Research, 1982, 13, 33-37.
Hechsler H, Rohman.M, Kotch JB & Idelson RK: Alcohol and
other drug use and automobile safety: A survey of
Boston.area teen-agers. Journal of School Health, 1984, 54(5), 201-203.
Elliott D: Self-reported driving while under the influence
of alcohol/drugs and the risk of alcohol/drug-related
accidents. Alcohol, Drugs, and Driving, 1987, 3(3-4),
31-43.
valentour JC, MCGee MP, Edwards RP, Goza SW: A survey of
drug use among impaired drivers in Virginia. Medico-legal Bulletin, 1980, 29(5), 1-7.
Sutton LR & Childs P: Driving under the influence of
alcohol and/or other controlled substances in metropolitan area. SAE paper 860043, 1986.
(37)
(38)
(39)
(40)
(41)
(42)
(43)
(44)
(45)
(46)
(47)
13Jick H, Hunter JR, Dinan BJ, Hadsen S & Stergachis A:
Sedating drugs and automobile accidents leading to
hospitalization. American Journal of Public Health, 1981, 71(12), 1399-1400.
Dogoloff LI: Marihuana and driving. Traffic
May/June 1981, 6-7, 28-29. Safety,
Helson RC, Rector T, Beard .M. & Kurland LT:
Psycho-therapeutic drugs, mental disorders and automobile
crashes: A case-control study of 1308 females. In:
Alcohol, drugs and traffic safety. Proceedings of the 10th
International conference on Alcohol, Drugs andTraffic
Safety, Amsterdam, 1986.
Terhune KH: The role of alcohol, marihuana, and other
drugs in the accidents of injured drivers. NHTSA, Report
57691, 1982.
Mason AP &.McBay AJ: Ethanol, marihuana, and other drug
use in 600 drivers killed in single-vehicle crashes in
North Carolina, 1978-1981. Journal of Forensic Science,
1984, 29(4), 987-1026.
Williams AF, Peat MB, Crouch DJ, Hells JK.& Finkle BS: Drugs in fatally injured young male drivers. Public Health Reports, 1985, 100, 19-25°
Copeland AR: Vehicular-related fatalities among teenagers
- The Metro Dade County experience, 1978-82. Medicine,
science and the law, 1984, 24, 265-268.
Cümbura G, Harren RA, Bennett RC, Lucas MM & Simpson H:
Drugs detected in fatally injured drivers and pedestrians
in the province of Ontario. TIRF, Ottawa, 1980.
Donelson AC: Cannabis and alcohol use among drivers and
pedestrians fatally injured in traffic crashes. In:
Alcohol, drugs and traffic safety - T86. Proceedings of
the 10th International Conference on Alcohol, Drugs and
Traffic Safety. Amsterdam, 1986.
Mayhew DR, Donelson AC & Simpson HM:.Alcohol and cannabis
among fatally injured motorcyclists. In: Alcohol, Drugs
and Traffic Safety - T86. Proceedings of the 10th
Inter-national Conference on Alcohol, Drugs and Traffic Safety, Amsterdam, 1986.
Smart RG, Schmidt W & Bateman K: Psychoactive drugs and traffic accidents. Journal of Safety Research, 1969, 1(2), 67-73.
Smart RG & Fejer D: Drug use school
33-38.
and driving risk among high
(49)
(50)
(51)
(52)
(53)
(54)
(55)
(56)
(57)
(58)
14Warren R, Simpson H, hilchie J, Cimbura G, Lucas D &
Bennett R: drugs detected in fatally injured drivers in
the province of Ontario. In: Alcohol, drugs and traffic
safety. Proceedings of the 8th International Conference on
Alcohol, Drugs and Traffic Safety, Stockholm, 1980.
Hendtlass J: Driving with drugs in Victoria and Northern
Ireland. Australian Department of Transport. Office of
Road Safety, 1983.
Vine J & watson TR: The incidence of drugs and alcohol in
road traffic accident victims. Department of Pharmacy,
University of Sidney, N.S.W., 1982.
fatal crashes in Office of
Hendtlass J: Drug involvement in
Melbourne. Australian Department of Transport.
Road Safety, CR 41, 1985.
Hendtlass J: Interaction of alcohol and other drugs
in-volved in fatal crashes. SAE technical paper 860044, 1986.
MCLinden VJ: Experiences in relation to drugs/driving
offences. Journal of Forensic Science, 1987, 27, 73-80. MacPherson RD, Perl J, Starmer GA & Homel R: Self-reported
drug-usage and crash-incidence in breathalized drivers.
Accident Analysis & Prevention, 1984, 16(2), 139-148.
Bailey JEM: The Waikato hospital road accident survey.
Volume 2. Analysis and interpretation. Department of
Scientific and Industrial Reseach, New Zealand, 1984.
Bailey JPM: The role of alcohol and drugs in injury road
accidents in New Zealand. In: Alcohol, Drugs and Traffic
Safety - T86. Proceedings of the 10th International
Conference on Alcohol, Drugs and Traffic Safety,
Amsterdam, 1986.
Bailey JEM: The role of alcohol and drugs in young
persons' injury or fatal road accidents in New Zealand.
In: Young drivers impaired by alcohol and drugs, 1987.
Cairns ER & MbCallum NK: Cannabis and driving in New
Zealand. Alcohol, drugs, and the New Zealand driver, 1982,
232, 55-61.
Asogwa SE: Some Characteristics of drivers and riders in-volved in road traffic accidents in Nigeria. East African
