Li nkö pi ngs )uni ve rs ite t)| )Ca rl) M al m st en) Fur ni tur e) St udi es ,)Ca m pus )L idi ng ö) Kan di dat up ps at s! 16 )hp) |) Mö be ld es ig n! ) Vå rtte rm in en )2 01 6) |) LI U DIE IDTEK DG –16/ 01100 DD SE )
Lar
sb
er
gs
se
rie
n)
–)
Om
)e
n)
de
si
gn
pr
oc
es
s)
av
)u
to
m
hu
sm
öb
le
r)i
)o
ff
en
tli
g)
m
ilj
ö)
frå
n)
sk
is
s)
till)
ver
kl
igh
et
)
L ar sbe rgs se ri en – A "des ign" pr oc es s" about "out door "f ur ni tur e" in" publ ic "s pac es "fr o m "s ke tc h "to "r e a lit y!
Li
nd
a&
An
jo
u&
La
ge
rs
tr
öm
&&
&
Hand le da re :)Leó )Jó ha nn ss on )) Ex am in at or :)Ker st i)San di n) Bü lo w ) ) ) ) ) ) ) ) Li nkö pi ngs )u ni ver si tet ) SE D581) 83) Li nk öp in g, )Sv er ig e) 013 D28) 10) 00, )w w w .li u. se )LARSBERGSSERIEN
om en designprocess av utomhusmöbler i offentlig miljö från skiss till verklighet
Linda Anjou
Examensarbete Möbeldesign 2016
Carl Malmsten Furniture Studies
SAMMANFATTNING
Med utgångspunkt i möbeldesignutbildningens tredje designkurs har jag fått möjligheten att ta fram utomhusmöbler med integrerad belysning för John Mattson Fastighets AB, fastighetsägare i Larsberg på Lidingö. Konceptet handlar om att skapa en plats för umgänge och trygghet mörka höst- och vinterkvällar. Jag har genomgått en designprocess utifrån en specifik kravspecifikation och konceptformulering. Möblerna tas fram av belysningsföretaget ateljé Lyktan där jag beskriver processen för produk-tutveckling.
Parallellt med designprocessen gör jag en undersökning hur marknaden för mina möbler specifikt och utomhusmöbler generellt ser ut. Min frågeställning handlar om hur processen av utomhusmöbler ser ut från skiss till verklighet. Vem bestämmer möblerna i det offentliga rummet? Resultatet grenar sig i två olika delar, det ena berör beställning av John Mattson Fastighets AB specifikt och presenteras i form av bilder och ritningar. Det andra resultatet berör min undersökning. Det är huvud-sakligen landskapsarkitekter som placerar ut och bestämmer utom-husmöblerna i en utomhusmiljö, men beroende på kund varierar kraven på möblerna. Arkitektkontoren vinner oftast kontrakt via anbud eller blir anlitade av en privat kund.
ABSTRACT
Based on a project from the third course in furniture design at Carl Malmsten Furniture Studies I have got the opportunity to design out-door furniture with integrated lightning for John Mattson Fastighets AB, property owners in Larsberg, Lidingö. My concept is to create a space for socializing and security. I have worked through a design process based on a specific specification and concept formulation. he furniture ill be produced by the lighting company ateljé Lyktan. In this thesis I will describe the process of this product development.
Parallel to the design process I have done an investigation of the market for my furnitures and outdoor furniture generally. My question is about how the process of the outdoor furniture looks from sketch to reality. Who decides about the furniture in the public space in the city of Stock-holm?
he result bifurcates into t o different parts. he first touches the order John Mattson Fastighets AB did and will be presented in the form of pictures and dra ings. he second result concerns m investigation. t is mainly landscape architects that distribute and decide about outdoor furniture in an outdoor environment, but depending on customer
re-uirements var on the furniture. Architect offices usuall ins contracts through tenders or are hired by a private customer.
FÖRORD
Detta dokument är en kandidatuppsats i möbeldesign på Carl Malmsten Furniture Studies. I mitt arbete har jag gjort en undersökning och utred-ning till hur en designprocess ser ut för utomhusmöbel i offentlig miljö att gå från skiss till verklighet.
Jag vill tacka alla som hjälpt och trott på mig i denna process:
Thomas Enmark och Jonas Hermansson på John Mattson Fastighets AB. Tommy Jäversjö, Stefan Carlsson och Kristofer Holmqvist på ateljé Lyktan. Handledare Leó Jóhannsson och Kersti Sandin Bülow som kommit med goda tips och råd. Jag vill tacka min pappa Bo Lagerström och min syster
ofie An ou agerström för er h lp och engagemang. ag vill ocks tacka Linnéa Werme för att hon har varit mitt bollplank i både med- och mot-gångar och Klara Gleisner som opponerar på detta examensarbete och alltid ger mig bra tips på struktur och upplägg.
FIGURFÖRTECKNING
Figur 1: Skivling, Rendering i SolidWorks av Linda Anjou
Figur 2: Skivling i miljö 1, Rendering i SolidWorks av Linda Anjou Figur 3: Skivling i miljö 2, Rendering i SolidWorks av Linda Anjou
BILAGOR
Bilaga 1 Skissprocess
Bilaga 2 Mitt underlag till Ateljén Bilaga 3 Etapper Ateljéprojekt Bilaga 4 Produktutveckling Ateljén Bilaga 5 Etapper Nyutvecklingsprojekt Bilaga 6 Snapp Arkitekter möbleringsförslag Bilaga 7 Linda Anjou möbleringsförslg Bilaga 8 Resultat
1. Inledning
1.1 Syfte och mål 1.2 Metod och källor 1.3 Avgränsningar 1.4 Frågeställning 1.5 Målgrupp 2. Bakgrund 2.1 Möbeldesignkurs III 2.2 Mitt designkoncept
2.3 John Mattson Fastighets AB 3. En hållbar möbel - en ny designprocess
. ravspecifikation 3.2 Konceptformulering 3.3 Gestaltning 3.4 Materialval 3.4.1 Betong 3.4.2 Labyrinth 3.4.3 LED-belysning 3.4.4 Rostfritt stål 3.5 Produktionsunderlag 4. Produktutveckling på ateljé Lyktan
4.1 Ateljén
4.2 En tillverkningsbar möbel 4.3 En produkt för ateljé Lyktan 5. En plats för gemenskap
5.1 Placeringen 5.2 Snapp Arkitekter 5.3 En organisk form 6. Marknaden
6.1 Just nu inom området 6.2 Konkurrerande produkter
6.3 Vem behöver tro på min produkt? 6.4 Den privata kunden
6.5 Stockholms Stad som kund 6.5.1 Möbelprogrammet
6.5.2 ”Vi ses vid den turkosa stolen” 6.5.3 Själva eller med hjälp av konsulter 6.6 Ljusarkitektur 7. Resultat . e ektion Anal s 9. Referenslista 10. Muntliga källor INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 2 3 3 4 4 5 5 7 9 10 11 12 13 15 16 18 19 19 20 21 21 22 25 30 30 31 32 33 34 35 36 37 39 41 42 43 44 45 46 49 50
1. INLEDNING
Examensarbetet ”Larsbergsserien - om en designprocess av utom-husmöbler i offentlig miljö från skiss till verklighet” är en undersökning och utredning till hur processen ser ut för utomhusmöbel i offentlig miljö att gå från skiss till verklighet. Undersökningen sker i två delar, en del som är undersökning av marknaden och en del som riktas in på mitt eget designarbete och beskrivande av den processen. Det som ligger till grund för detta examensarbete är Möbeldesignutbildningens tredje designkurs, som sker under det andra utbildningsåret. En uppgift i tredje designkurs-en var att designa utomhusmöbler i samarbete med fastighetsägare John Mattson Fastighets AB, och designföretaget IoU Design. Mitt koncept handlade om sittplatser i utomhusmiljö i kombination med belysning. I slutet av kursen höll jag presentation av jag mitt möbelförslag. Mö-belförslaget och arbetet kring designkonceptet har lett vidare till detta examensarbete. I ett nästa steg som innebar att John Mattson Fastighets AB valt att gå vidare med mitt koncept så påbörjades ett samarbete med ateljé Lyktan.
1.1 SYFTE OCH MÅL
Syftet med undersökningen i examensarbetet är att förstå hur en utom-husmöbel och utomhusarmatur går från formgivning till att produkten placeras i en offentlig miljö vid en privat fastighet eller på mark ägd av kommunen. Syftet är även att hitta kanaler ut till marknaden för desig-nade utemöbler för kommersiellt bruk.
Målet med arbetet är dels att detta ska bli en övning för mitt framtida yrkesliv, där jag kommer öva på att ta en viss roll i ett designprojekt. Visionen med produkten jag formger är att skapa en vacker miljö som uppmanar till umgänge och tack vare belysning ger en tryggare utom-husmiljö kvälls- och nattetid. Ett mål som är starkt kopplat till själva examensarbetet är att mitt designkoncept för utomhusmöbel ska bli verklighet. Det vill säga att möblerna ska placeras utanför entrén till Carl Malmsten Furniture Studies.
1.2 METOD OCH KÄLLOR
Den metod som kommer att användas för att ta reda på mer om hur pro-cess ödet fungerar för utomhusmöbler i offentlig mil ö g r fr n skiss till verklighet r interv uer av berörda rkespersoner.
Metoden för den delen av rapporten som inneb r att ag s lv ska g ige-nom process ödet av produktutvecklingen kommer att beskrivas. esign-processen kommer att g s igenom fr n bör an till slut med moment som
ag tidigare g tt igenom under utbildningen och det kommer ven att ing moment som blir helt n a för mig.
1.3 AVGRÄNSNINGAR
undersökningen om marknaden avgr nsas den till en s l arrepresen-tant vilken r atel ktan. onsulter som interv uas r landskaps och l usarkitekter. För rollen potentiella köpare interv uas tv olika större fas-tighets gare samt tockholms tad. otentiella köpare av utomhusmöbler kan först s vara er men p grund av omfattning av arbete v l s endast tv st cken.
1.4 FRÅGESTÄLLNING
Hur ser processen av utomhusmöbler ut från skiss till verklighet? Det vill säga från produktutveckling i samarbete med producent till hur och varför möblerna placeras i det offentliga rummet.
1.5 MÅLGRUPP
Målgruppen för detta arbete är formgivare eller andra personer som in-tresserar sig för utomhusmöbler och/eller belysning i utomhusmiljö eller som vill ta del av ett designprojekt från början till slut.
Resultatet av arbetet, produkterna, riktar sig mot potentiella producenter, arkitekter och köpare. I första hand atelje Lyktan som säljare och John Mattson Fastighets AB som köpare, men i förlängningen även privata företag eller Stockholms Stad.
4
3
2. BAKGRUND
Bakgrunden till detta arbete grundar sig i ett projekt från mina studier på Carl Malmsten Furniture Studies. De kreativa projekten i vår utbildning är ofta v ldigt korta p grund av att det finns m nga delmoment i program-met vi ska lära oss innan vi studerat färdigt. Ett projekt under utbildnin-gen går inte att jämföra med ett projekt i ”det verkliga livet”. Att pro-cessen i verkligheten är omfattade och att det tar ett till två år innan en produkt är färdigutvecklad hör mer till regel snarare än till ovanligheten. Därför har jag valt att studera djupare och arbeta vidare med ett projekt som tidigare bara hann påbörjas.
2.1 MÖBELDESIGNKURS III
Möbeldesignkurs III ligger enligt programplanen under höstterminen i ut-bildningsår två. Övningen för just denna kurs är att sätta sig själv i rollen som designer i relation till omvärlden. Detta är första kursen då beställar-en är beställar-en extern och i vårt fall jobbade vi mot John Mattson Fastighets AB, fastighetsägare i Larsberg på Lidingö och därmed också fastighetsägare för vår skolbyggnad. Målet med denna kurs var att efter designprocess
presentera ett fullständigt ritningsunderlag för prototyptillverkning.(1)
i hade till uppgiften f tt specifika platser att placera v ra t nka möbler på, samtliga platser låg intill vår skolbyggnad.
Det hela började som ett grupparbete där jag och två klasskamrater tillsammans tog fram tre utvecklingsbara koncept. Koncepten kom vi fram till genom att vi gemensamt levererade in skiss- och designma-terial till grupparbetet. Det vill säga att vi skissade och arbetade på egen hand och på uppsatta möten kom fram till hur vi skulle jobba vidare. Efter ett första möte med John Mattson Fastighets AB valde vi att separera gruppen och jobba vidare med varsitt koncept på egen hand. Detta gjorde vårt arbete mer effektivt och det skulle dessutom resultera i tre unika produkter med olika funktionsområden.
onceptet ag obbade vidare med gick fr n att handla om ttbara temporära pallar till utomhuspallar med integrerad belysning. Som inspiration hade jag en vision om att pallarna skulle upplevas som lysande små svampar. Pallarna skulle uppmana till umgänge och skapa trygghet på mörka platser. Pallarna jag designade döpte jag till Skivling.
5
1. http://kdb-5.liu.se/liu/lith/studiehandboken/svkursplan.lasso?&k_budget_6
2.2 MITT DESIGNKONCEPT
Namnet Skivling kommer från inspirationen av svampar. Pallens form och material har valts med avseende på gestaltning, estetik och användning-sområde. Med den korta tidsram som kursen innefattar hinner ett projekt som detta i stort sett bara födas.
Materialen i Skivling är rostfritt stål, lärk, plast, stoppningsmaterialet ”Labyrinth” och tyg som är ämnat för utomhusmiljö samt LED-belysning. Belysningen lyser delvis upp sitsen och delvis ner mot marken. Ribborna i pallen skapar en vacker skuggbild.
Figur 1 Skivling i miljö 1, Rendering i SolidWorks av Linda Anjou
Figur 2 Skivling, Rendering i SolidWorks av Linda Anjou
Figur 3 Skivling i miljö 2, Rendering i SolidWorks av Linda Anjou
3. EN HÅLLBAR MÖBEL - EN NY DESIGNPROCESS
På John Mattson Fastighets AB’s mark behöver utomhusmöbler vara förankrade i marken på grund av skötsel och tillsyn. De behöver också tåla utomhusmiljö året runt.
Pallen jag formgivit innefattar belysning och därmed kablar som måste ledas under marknivå. Personer i området inte ska kunna ta med pallar-na hem tta p dem eller kunpallar-na v lta dem. rodukten ska ocks t la Sveriges alla väder från sommar till vinter utan att behöva något om-fattande underhåll.
Pallen Skivling som jag presenterade efter Möbeldesignkurs III skulle omöjligt klara av dessa krav och behövde därmed genomgå ytterligare en designprocess.
Jag satte upp en rad olika egenskaper som pallen behövde uppfylla för att fungera för dess ändamål. Egenskaperna låg till grund och som en inspiration för mitt fortsatta designarbete.
Tillsammans med att jag skriftligen formulerade mitt koncept och gjorde en kravspecifikation kunde ag nu med utg ngspunkt i min ursprungliga 2.3 JOHN MATTSON FASTIGHETS AB
John Mattson Fastighets AB har ägt och förvaltat i Larsberg och Baggeby på Lidingö i över 40 år med ambition att området ska fortsätta vara attrak-tivt att bo och leva i. Detta innebär att företaget renoverar, förvaltar och tar hand om områdets inne- och utemiljö.
Företaget är familjeägt och grundat av byggmästare John Mattson år 1945 och idag omfattar bostadsbiståndet ungefär 1400 lägenheter. En grund-pelare i företaget är att alltid tänka långsiktigt och att deras hyresgäster ska trivas under en längre period. För att skapa en god och trivsam miljö satsar John Mattson Fastighets AB extra mycket på konst och design, detta
i både utomhusmiljö och i fastigheternas trappuppgångar.(2)
Efter redovisat projekt i möbeldesignkurs III visade John Mattson Fas-tighets AB intresse för mitt konceptet och möbeln jag formgivit. De ville placera ett antal av mina möbler i anslutning till skolans huvudentré och önskade därför ett fortsatt arbete med projektet.
10
form gå vidare i en ny designprocess. Målet är att utveckla
Skivling så att den skulle fungera i verkligheten vad gäller krav på utom-husmiljö och göra så att den blir realistisk att tillverka, även ekonomiskt. Jag kommer i detta kapitel beskriva hur jag gick tillväga i designprocessen och vilka val ag g ort. ag har utg tt fr n en redan befintlig form som ag anpassar till en specifik mil ö med specifika krav en rimlig tillverkning-sprocess, hållbar konstruktion, ekonomi och tidsbegränsning.
3.1 KRAVSPECIFIKATION
Tåla belastning
Inneha en känsla av hållbarhet Fungera som sittplats
Man ska förstå att det är en sittplats via produktens formspråk Sitsen ska vara mjuk
Inneha en belysning som lyser ned mot marken och upp genom sitsen Tåla Sveriges klimat året runt
Släppa igenom regn och fukt utan att det blir ansamlingar av vatten Inneha livslängd med lämpliga val av material och konstruktioner Kräva minsta möjliga underhåll
Skötsel i området, exempel gräsklippning, ska inte hindras av produkten Det ska inte fastna skräp eller löv från naturen i produkten
Man ska inte göra sig illa på den Man ska inte kunna fastna i den
3.2 KONCEPTFORMULERING
Konceptet ”en utomhuspall med belysning” kom till under ett skolprojekt i samarbete med John Mattson Fastighets AB då vi skulle ta fram förslag på utomhusmöbler till området kring skolan. Jag tycker att gräsmattan framför skolan ska användas till umgänge där studenter och lärare kan sitta och samtala med en varsin kopp kaffe, men också till att belysa upp vägen till busshållplatsen för oss studenter som häckar på skolan till sent om kvällarna.
Pallen är ämnad för att stå ute året runt trots väder och rusk, och länge - åratal. Det ska vara en utomhusmöbel man kan lita på att den lyser upp för en under det långa vinterhalvåret då solen inte visar sig många timmar om dagen. Formspråket berättar att man kan sitta på den och det ska ge en känsla av hållbarhet, livslängd och charm.
Konceptet ”en utomhuspall med belysning” passar lika bra i andra om-råden och på andra platser som det passar utanför entrén till Carl Malm-sten Furniture Studies.
Pallen med belysning skapar en trygghetskänsla för den som en mörk höstkväll springer längs löpspåret och som mellan kilometrarna vill ta en
12
11
vilopaus. Pallen skapar också en mysig stämning i en stadspark när man en sommarkväll strosar runt i stan, eller på ett torg när man väntar på en vän. Och den kommer också, som tidigare nämnt, skapa en trygghet för studenterna på Carl Malmsten Furniture Studies när de sent på kvällen åker hem från skolan.
3.3 GESTALTNING
För att minska risken att blad och annat skräp ska fastna i pallen valde jag att göra stor del av den solid, men för att inte förlora det lätta uttry-cket har den fortfarande kvar metallstag som leder från den solida delen upp till sitsen. Att välja en solid form ökar också stabiliteten, känslan av hållbarhet och man kan inte fastna i den.
Formen på den solida delen har under processens gång ändrat form från en mer bastant till en nättare form. Även höjden på pallen har ändrats. När första skalmodellen hade byggts och jag placerade den på tänkt om-råde insåg jag att pallen uppfattades som mindre i en utomhusmiljö till skillnad från en inomhusmiljö. Detta gjorde att jag ökade pallens sitthöjd till några centimeter högre. Även den mer bastanta formen gjorde sig inte rätta i utomhusmiljön då ”de lysande små svamparna” gav en känsla av att de snarare var på väg ner i marken än att de hade växt upp ur marken. Uttrycket och formen blev ”tung”. Jag smalnade då av formen nertill och gjorde den rundare upptill vilket ger ett ”lättare” uttryck.
Jag hade en vision om att belysningen i pallen skulle skapa en effekt som dels lyser upp den transparenta stoppningen i sitsen, dels marken omkring den. Min tanke var att placera ledbelysning i ramen på sitsen som en krans kring den mjuka stoppningen som dels lyser upp sitsen, dels riktas mot marken. Hur detta skulle konstrueras bestämde jag mig för att delvis överlåta till producenten, men till mitt produktionsunderlag - det vill säga ritningarna, hade jag skissat på ett konstruktionsförslag där belysningen var inkluderad.
Stagen som leder från den solida delen upp till sitsen är av materialet borstat stål. Ramen kring sitsen, som tidigare var av materialet lärk, har ändrats till borstat stål på grund av hållbarheten för utomhusmiljö. Jag valde bort en svängd form på stagen på grund av att detta antagligen skulle bli mycket mer komplicerat och därmed dyrare att framställa. Jag anser att om man med vissa förändringar kan göra en produkt mindre komplicerad och därmed billigare att tillverka utan att den tappar sitt koncept och uttryck är det ett bra val att göra.
Från att stagen från början var fem stycken, ändrades de till tre, och sedan till fyra. Anledningen till detta är att det på platsen kommer att placeras ertalet av dessa pallar och ag ville inte riskera att det blev för m nga stag. arför ag inte valde tre stag r att det i vissa vinklar inte
14
13
ser symmetriskt ut och ger ett uttryck av att pallen inte kommer vara stark nog för att hålla upp en person, när den i själva verket måste hålla för
era.
Serien består av tre produkter, pallar i två olika höjder samt ett bord. De tre enskilda produkterna har samma solida grundform men har olika mått, både i diameter och i höjd, däremot har pallarna samma mått på stag och sits. På grund av att de har samma mått blir tillverkningen av pallarna både enklare och billigare. Formar och mallar som behöver tillverkas inför en potentiell produktion behöver bara tillverkas till en och samma form för båda pallarna.
I detta läge hade Skivling genomgått en sådan förändring att jag valde att ge produkten ett nytt namn. Serien är ritad för Fastighetsägaren John Mattson Fastighets AB och möblerna ska placeras i Larsberg. Därför valde
jag att döpa serien till just ”Larsberg”.(3)
3.4 MINA MATERIALVAL
Jag vill arbeta med hållbara och självklara material för pallens ändamål. Pallen ska hålla över en lång tid och i fortsättningen hålla hög kvalitet. Materialval är en avgörande del i vad produkten signalerar och vad den ger för uttryck.
Under processen har jag valt och valt bort en del material, främst när det gäller klädseln av sitsen. Jag har tack vare möbelmässan i februari fått chans att titta och känna på olika material och tyger från diverse varumärken samt fått givande tips från experter inom området. Vad gäller både material och konstruktion av sitsen har jag fått betydande hjälp från Mats Grennfalk, Offecct. Klädsen på min pall är vald efter att jag på mö-belmässan såg en stol i Offecct’s monter klädd med en syntetisk bärande vit väv från Nevotex.
3.4.1 BETONG
Min inspiration till valet av betong hittar man på platsen där möblerna Larsberg ska placeras. På platsen står nämligen redan ett exemplar av ”Oppo Cement” från Blå Station. Oppo är en betongstol som har en fin sl t och blank ta ritad av tefan Borselius. samtal med tefan fick reda på att ytan fått sin struktur tack vare formen den är gjuten i samt att den är ytbehandlad med ett speciellt klotterskydd. När jag gjort mina materialval har jag utgått och inspirerats från platsen där pallarna ska placeras. Jag anser att platsen känns mer genomtänkt och enhetlig om Larsbergspallarna är gjorda av samma material och med samma metod som Oppo Cement.
3. Bilaga 1 Skissprocess
16
4. http://www.svenskbetong.se/om-betong/fakta-egenskaper/miljo 5. Telefonsamtal med Stina Lindholm, Skulpturfabriken, 160309
Betong är ett starkt och långsiktigt hållbart material med lång livslängd och kräver lite underhållsbehov. Materialet tål fukt, är helt återvinnings-bart, fattar inte eld och möglar inte. Man kan klassa materialet som mil-jövänligt. Betong är ett av det vanligaste byggmaterialen, och man väljer ofta att använda betong i husbyggen tack vare sin värmetröghet, det vill
säga att betong har en egenskap att lagra värme.(4)
Betong utstrålar en rå och urban känsla. Man tänker på stadsmiljöer och tunga och rejäla konstruktioner då betong ofta används i till exempel brob ggen eller som fundament. et r ust d rför ag finner det in-tressant att använda betong i en annan kontext, där formen i betong ska ge uttryck för något väldigt formmedvetet.
En nackdel med betong i möbelsammanhang är dock att svarta skosulor
kan avge märken på ytan.(5)
Andra tänkbara material i sammanhanget, så som olika sorters sten eller metall, skulle ge ett helt annat uttryck. Till exempel hade granit varit ett lämpligt material för ändamålet, men utstrålar en helt annan känsla än betong. Graniten är ett dyrare material och utstrålar en exklusivitet. Det positiva med graniten är dock att den trots betongens långa livslängd håller ännu längre.
3.4.2 LABYRINTH
Materialet Labyrinth har varit en viktig del och utgångspunkt i Larsberg-spallen. kravspecifikationen ag formulerade inför den n a designpro-cessen stod m uk sits med som ett krav.
ab rinth r ett stoppningsmaterial tillverkat av plast. ts
en-det p en-det skulle man kunna mföra med ett n stan glasnudlar. Materi-alet kan n tt as inom de esta omr den s som möbler d nor eller ma-drasser och ger en hög komfort. et r anti allergiskt tv ttbart fuktt ligt
och helt tervinningsbart. et r h gieniskt och kan inte mögla.(6)
ab rinth r ett m cket bra val till möbler mnade för utomhusmil ö tack vare dess egenskaper. toppningen r s pass luftigt uppb ggd att n r man h ller vatten p det s rinner det rakt igenom. enna egenskap r
n got ag valt att utn tt a i min pall. r det regnar p sitsen kommer
s ledes vattnet rinna rakt igenom den.
6.
http://ehandel.nevotex.se/sv-se/produkter/stoppningsmaterial-laby-rinth-1200x2000x50-mm-d60-.aspx
18
3.4.3 LED-BELYSNING
LED står för Light Emitted Diod. Tekniken har funnits inom belysning
sedan 1990-talet(7) men det är först på senare år som LED har blivit mer
vanligt. Anledningen till detta är att man först nu har kunnat jämföra LED-belysningens kvalitet med den belysning vi är vana vid - glödlam-pan. LED-belysning avger ett vitt ljus, normalt runt 3000 Kelvin (K), men
tillsammans med ett B s stem har man nu kunnat f fram er n anser
även varma sådana.
LED-belysning är ett miljövänligt alternativ där livslängden på en armatur kan vara upp till 25 år utan att den behöver bytas ut. Hela 90% av en-ergin går till belysning och 10% går till värme, vilket betyder att
LED-be-lysning inte alstrar mycket värme i jämförelse med andra ljuskällor.(8)
3.4.4 ROSTFRITT STÅL
Rostfritt stål har till skillnad från vanligt stål genomgått olika legeringstill-satser som gör att den har god korrosionshärdighet, det vill säga att det inte bryts ner lätt. För att kalla stålet rostfritt har stålet blivit
krombehand-lat så att kromhalten ligger på minst 11%. (9)
7. Studiebesök ateljé Lyktan, Åhus, okt 2015 8. http://www.ledbelysning.n.nu/
9. http://www.teknikhandboken.se/handboken/platmaterial-egenskaper/olika-materi-al/rostfri- stalplat/
Kromtillsatsen gör att stålet passiveras i oxiderande miljöer, som till ex-empel utomhusmiljö då stålet utsätts för exponering av atmosfären.
Materialet är miljövänligt på så sätt att det har en lång livslängd och är helt återvinningsbart. När stålet återvinns görs miljövinster i form av en-ergibesparingar, det är alltså inte bara återvinningen av stålet som gör det
miljövänligt, utan också dess tillverkningsprocess.(10)
3.5 SKISSPROCESS OCH PRODUKTIONSUNDERLAG
Mitt produktionsunderlag består av ritningar, konstruktionsförslag och
produktblad.(11) Även materialprover skickades till producenten ateljé
Lyktan.
10. http://www.esdsverige.se/rostfritt-stal-ett-miljovanligt-alternativ/
11. Bilaga 2 Mitt underlag till Ateljén
20
4. PRODUKTUTVECKLING PÅ ATELJÉ LYKTAN
atelje Lyktan grundades år 1934 av Hans Bergström och har sedan 1935 varit belägen i Åhus i södra Sverige. Idag är ateljé Lyktan ett av Sveriges största belysningsföretag och de arbetar mycket med modern teknik så som LED-belysning. Designen på deras armaturer är gjord av externa formgivare då de inte har några formgivare anställda på företaget.
4.1 ATELJÉN
ateljé Lyktan har avsatt en egen avdelning för så kallade Ateljéprojekt. Ateljén är en 75 år gammal idé som är aktuellare nu är någonsin. Perso-nalen i Ateljén arbetar med unika projekt, allt från att tillverka enstaka prototyper, till armaturer för kontor, hotell, kyrkor eller bostäder. De gör armaturer för både inne- och utomhusmiljö i små som stora serier. De har mö lighet att obba med ertalet olika tekniker och material allt fr n svetsning och svarvning till alla typer av smidesarbeten. Kreativiteten och kunskapen inom teknik och ljus hos medarbetarna i Ateljén är stor. Här har man mö lighet att förverkliga n a id er för specifika pro ekt. Atel n
finns inga begr nsningar bara mö ligheter.(12)
12. http://www.atelje-lyktan.se/ateljen
4.2 EN TILLVERKNINGSBAR MÖBEL
Processen för ett ateljeprojekt följer vissa etapper. Hela processen börjar med en idé från en formgivare, ett arkitektkontor eller privatperson. Därefter görs en förstudie tillsammans med ekonomiavdelningen med ett enkelt konstruktionsunderlag som grund. En offert skickas, order från kund görs och en del av summan faktureras. Efter det börjar den kreati-va processen och konstruktionsarbetet. Sedan tillverkas och levereras
produkten.(13)
Jag skickade allt mitt produktionsunderlag samt materialprover till Ateljén i februari månad. Processen mellan mig som formgivare och produk-tionstekniker på Ateljén är lång och kräver ett nära samarbete för att alla parter ska bli nöjda med produkten. Det jag ritar måste i slutändan kunna gå att tillverka och konstruktionen måste bli hållbar.
I mitt underlag hade jag en idé om att belysningen skulle placeras som en krans kring sitsen, men enligt produktutvecklare på Ateljén är det mer lämpligt att placera belysningen i toppen av den solida delen. Lampan skulle då riktas upp mot sitsen och ljuset skulle sedan från sitsens under-sida studsa ned på marken och ge ett svagt sken runt ikring pallen. Av
era anledningar var detta ett förslag som ag accepterade. els bedömer
13. Bilaga 3 Etapper Ateljéprojekt
22
jag konstruktörerna som arbetar i Ateljén besitta mer kunskap om be-lysning än jag, dels är det en mer effektiv och produktionsvänlig lösning.
I en produktutvecklingsprocess som denna händer det att man stöter på vissa begränsningar vad gällande tillverkning. Det vill säga att vissa maskiner till exempel inte kan bocka metall i en viss radie eller att en sammansättning måste lösas på ett annat sätt än det formgivaren föresla-git. Produkten anpassas alltså till producentens förutsättningar att pro-ducera produkten. För mig som formgivare måste jag alltid väga för- och nackdelar med de olika förslagen som ges av produktutvecklaren. För min del är det viktigt att produkten inte tappar sitt uttryck och identitet. Små detaljer kan vara otroligt viktiga.
I mitt fall innebar detta förslag på förändringar vad gäller infästningen, monteringen, material på den solida delen, formen på sitsen och sitthöj-den på sitthöj-den lägre pallen.
Jag hade i mitt produktionsunderlag ritat på en lösning där betongen skulle gjutas kring ett stålskelett vari el skulle dras och fundament skulle sitta fast. etta ndrades sedan och anpassades till en redan befintlig förankring hos ateljé Lyktan och stålstagen som leder upp till sitsen monteras på i efterhand i förborrade hål. Utvecklingar som underlättar
i tillverkning för Ateljén men som inte syns på produkten har jag inga invändningar mot, så länge konstruktionen håller för ändamålet.
Under processens gång har även andra material diskuterats. Målet var att produkterna skulle vara klara till skolans årliga vårutställning i slutet av maj, men inom den snäva tidsramen var det en omöjlighet att hinna få fram gjutformar för betonggjutning och granit kom på tal. Granit är en sten som kan variera i färg, allt från en rödaktig till svart och grå. Alterna-tivet som diskuterades var en grå granit. Skulle mina produkter tillverkas i granit skulle dessa svarvas eller fräsas ut från stora stenblock, vilket hade blivit otroligt kostsamt. Jag valde bort graniten och största anledningen till detta var p grund av vad materialet uttr cker. raniten r för fin för mina pallar och ger en känsla av exklusivitet. Materialet associerar jag med fina gamla stat er och font ner i en innerstadsmil ö.
Pallarna och bordet blir tillverkade i betong men dessvärre blir leverans-datumet senare än den årliga vårutställningen.
På grund av begränsningar gällande tillverkning av metallsits har formen på sitsens ytterkant ritats om. Maskinen som bockar metallen kan endast bocka till en viss radie och i vissa begränsade vinklar. Även tjockleken på sitsen har ökats med fem millimeter på grund av detta.
24
23
Produktutvecklaren i Ateljén gav också förslag på en lösning där sitsen på den lägre pallen skulle hamna en längre bit från den solida kroppen på grund av att monteringen skulle densamma som på den högre pallen och därmed underlätta i tillverkningen. Men trots att det bara gällde två centimeter ansåg jag att det blev en för stor förändring i proportionerna, så därför placeras nu metallstagen som tidigare planerat en längre bit ner
på den solida kroppen på den längre pallen.(14)
4.3 EN PRODUKT FÖR ATELJÈ LYKTAN
Företaget ateljé Lyktan delar sig i tre olika huvudgrenar. Dessa huvudgre-nar är Ateljéprojekt, Nyutvecklingsprojekt och Trading. I ateljéprojekten tas specialarmaturer fram för specifika platser eller pro ekt. Formgivaren jobbar nära i samarbetet med konstruktörer och produktutvecklare i Atel-jén. Nyutvecklingsprojekten är de projekt som tas in i ordinarie sortiment för att kunna serieproduceras på ett effektivt sätt. Trading är den del av ateljé Lyktan som köper in färdiga armaturer av andra märken som till
e empel Bega och Artek. ribland finns armaturer ritade av bland annat
Alvar Aalto.
ett samtal med er ikström pro ektledare för n utvecklingspro ekt fick jag reda på hur processen går till när en produkt tas in i produktion på
ateljé Lyktan. Mina funderingar var vad som krävs av en produkt, och i synnerhet min produkt, att bli en del av det ordinarie sortimentet.
ateljé Lyktan jobbar endast med externa formgivare, det vill säga att de inte har några formgivare anställda. Per förklarade att det hela fungerar ungefär som ett bokförlag, det vill säga att det varje vecka kommer in cir-ka tre till fyra designförslag till företaget. Men många produkter kommer fram via andra vägar. Flera produkter har via Ateljéprojekt kommit in i det ordinarie sortimentet. Ett exempel på detta är den populära Stockhol-msarmaturen som yser upp många gator i Stockholm och samma med
den besläktade armaturen Glenn som pryder Göteborg på samma sätt.(15)
Vad som gör att en produkt kommer in i det ordinarie sortimentet beror p era faktorer men initialt handlar det om produkten till e empel i ett ateljéprojekt fått mycket uppmärksamhet via medier eller om produkten fyller en lucka i sortimentet. ateljé Lyktan har ett sortimentsråd som består av personal internt men också externt. Sortimentsrådet ser över ateljé Lyktans sortimentet, spanar på trender och bestämmer vilken design som kommer in i företaget. Även företagets säljare märker om de förlorar affärer på grund av att de saknar något som konkurrenterna har.
15. Studiebesök ateljé Lyktan, Åhus, okt 2015
När man gör nyutvecklingsprojekt går man igenom en rad olika etapper. Givetvis måste man se över eventuella risker och fel innan man trycker på ”Start” eftersom det hela blir oerhört mycket mer kostsamt om man upptäcker ett fel när produkten är i produktion.
Att gå igenom alla etapperna är en process som normalt sett tar minst ett år. Alla produkter, oavsett om den är helt ny eller om den tillkommit i Ateljén, går igenom samtliga etapper innan produkten först tillverkas i en
0-serie, sedan 1-serie och sedan kommer i produktion.(16)
et finns vissa krav p en produkt som tillverkas av atel ktan. pro-duktion måste varje produkt som kommer ut urfabriken se exakt likadan ut. Den ska vara snabb att tillverka och smidig att montera, utan lim. Detta gör det tidseffektivt i maskinparken och hos personalen som jobbar med montering vilket gör att man spar pengar, trots god och genomtänkt design.
ateljé Lyktan jobbar aktivt för att få ut sina produkter på marknaden och bli valda före konkurrenterna. Strategin är att ha ett nära samarbete med arkitektkontoren och komma in tidigt i processen för att inte bli utbytta mot billigare alternativ och vid ett gott samarbete väljer man gärna att samarbeta igen.
Huruvida Larsbergspallen skulle kunna bli en del i det ordinarie sorti-mentet är i nuläget svårt att diskutera. Så som pallen konstrueras i Ateljén för dessa första prototyper för entrén till Carl Malmsten Furniture Studies skulle antagligen inte vara hållbart i en serieproduktion. Pallen måste i sådana fall utvecklas så pass mycket att den fyller de krav som ställs på effektiv tillverkning med mera. Produkten kan inte kosta mer i produktion och montering än vad man kan ta betalt för den.
Jag diskuterade och försökte komma fram till vad Larsbergspallen skulle kosta om den skulle finnas med i det ordinarie sortimentet. m man kol-lar p de befintliga priserna p atel ktans polkol-lare ligger dessa mellan 5.000-7.000 kronor. Det går givetvis inte att sätta ett pris på produkten på rak arm då detta är en stor del i utvecklingsprocessen, men antagligen skulle man kunna anta att Larsbergspallen, tack vare de två funktioner-na - sittande och belysning- kunfunktioner-na ta ett högre pris än vad de ordifunktioner-narie pollarna kostar. Dessutom är Larsbergspallen mer av en solitär än ordina-rie pollare vilket befogar ett högre pris.
16. Bilaga 5 Etapper Nyutvecklingsprojekt
5. EN PLATS FÖR GEMENSKAP
Möblemanget arsbergsserien r mnat för att st p en specifik plats n mligen utanför entr n till arl Malmsten Furniture tudies. mitt kon-cept framg r det att ag med mina möbler vill uppmana till umg nge och skapa tr gghet n r det blir mörkt om kv llarna. etta kan dock se ut p
er olika s tt.
ituationen ag ville skapa r att man p platsen ska kunna samtala med varandra anv nda bordet och pallarna som studieplats eller ta sin lunch och ag ville att det ska vara l ttillg ngligt. ag hade en vision om att ska-pa rumsligheter kring n gra sittgrupper d r man k nner att man befinner sig n got avskilt fr n de andra utan att avgr nsa. ag ville ocks p platsen skapa en rörelse och f in organiska former. Möblerna ska uppfattas som halvprivata det vill s ga offentliga men nd ge en k nsla av att de tillhör Carl Malmsten Furniture Studies.
5.1 PLACERINGEN
ag best mde mig för att skapa n gra f sittgrupper. ag ritade upp olika varianter av placeringar p en planv av platsen och g orde en mindre undersökning med studenter p skolan som fick svara vad de t ckte om
de olika placeringarna. Med resultatet av undersökningen som grund bestämde jag mig för att fyra pallar skulle placeras kring ett bord för de personer som äter eller studerar, tre pallar i grupp för mindre möten och en ensam pall för den som avskilt vill tala i telefon. Jag bestämde också att de skulle placeras på endast ena sidan av grusgången, där det på kväl-len är som mörkast. För att inte blanda in för mycket olika material hade jag en tanke om att underlaget skulle vara av grus, precis som gången är idag. Att ställa möblerna på gräsmattan var uteslutet på grund av att man då inte skulle komma åt att klippa gräset kring dem.
5.2 SNAPP ARKITEKTER
Snapp Arkitekter är ett arkitektkontor som grundades 2007 och arbetar huvudsakligen med ombyggnationer, nybyggnation, lokalanpassning och hyresgästförhandlingar. De har jobbat med John Mattson Fastighets AB i Larsberg sedan 2013 och är fortfarande med i projekt om pågående
upprustning av området.(17)
Snapp Arkitekter kontaktades av John Mattson Fastighets AB i samband med diskussion om platsens utformning och möblering. Det blev ett sa-marbete där jag presenterade mina tankar och idéer och Snapp Arkitekter kom med konkreta förslag om ombyggnation och gestaltning av platsen. I deras förslag hade de placerat en armerad gräsmatta som skulle ersät-ta den nuvarande grusgången, de hade också gjort gången bredare så att möblemanget skulle få plats på den armerade gräsmattan. De hade placerat belysning i marken som riktas upp mot en trädkrona i anslutning till möblernas placering och tagit bort busken som idag slingrar sig runt
trädets stam.(18)
Efter att de presenterat sitt förslag upplevde jag att mina idéer om
rumslighet hade fallit bort och även mina tankar kring grus som underlag. En armerad gräsmatta och grus förmedlar två olika olika saker där grus
enligt mig känns mer modernt. Det passar möblerna bra i färg och mate-rial och risken för att gräset i en armerad gräsmatta blir för långt uteblir. Jag var också rädd att belysningen på marken kring pallarna skulle bli otydlig i en armerad gräsmatta. I det här läget valde jag att själv rita upp ett förslag som jag presenterade för John Mattson Fastighets AB och som godkändes.
5.3 EN ORGANISK FORM
I mitt förslag har jag placerat ut möblerna i den ordning som jag och de
esta studenter i min undersökning röstade fram. refter har ag ritat ut
cirklar kring möblemangen och låtit radierna på cirklarna tangera va-randra. Formen som kvarstod blev en organisk form som skapar rörelse i platsen. Jag valde att i mitt förslag placera grus även under Oppo som står utanför skolan idag för att skapa en sammanhängande plats. Jag bestäm-de mig också för att ha kvar Snapp Arkitekters förslag om belysning mot
trädkronan och ta bort busken kring stammen.(19)
17. http://www.snapparkitekter.se/
18. Bilaga 6 Snapp Arkitekter möbleringsförslag 19. Bilaga 7 Linda Anjou möbleringsförslag
32
6. MARKNADEN
Det här kapitlet handlar om marknaden och potentiella framtidsutsikter för Larsbergspallen. Förutom estetik, formgivning och uttryck handlar detta om marknad och ekonomi.
Under utbildningens gång fokuseras det mycket på sig själv som formgi-vare och vi arbetar oftast med producenten som kund. Men på grund av att pro ekten r korta finns ofta inte tid nog att undersöka marknaden p en djupare nivå. Det jag i detta kapitel presenterar är min undersökning hur jag gått tillväga för att lära mig hur processen går till från att man första gången sätter pennan mot pappret till att produkten står placerad på kommunens eller den privata kundens mark. Min huvudfråga för un-dersökningen är vem som bestämmer möblerna för det offentliga rummet.
Metoden jag har använt för att ta reda på detta är att träffa personer som gör de viktiga besluten i denna process, och vara frågvis. Jag låter dem ber tta hur det g r till hur de t nker i sina val och om det finns regelverk att förhålla sig till. Slutligen presenterar jag Larsbergspallen för att höra deras tankar och reaktioner p den specifika produkten. ag tr ffar po-tentiella säljare och köpare, men också de personer som ritar offentliga miljöer - arkitekterna.
6.1 JUST NU INOM OMRÅDET
Stockholms Stad satsar ständigt på att förbättra belysningen på platser som upplevs otrygga, senaste åren har de satsat extra mycket på om-råden som parkvägar och gångtunnlar. För att skapa en trygg belysning använder man ett varmvitt ljus och tänker på att klippa ner grenar och buskar som skapar skuggbilder. De närmsta åren kommer de investera 25 miljoner kronor för att öka tryggheten på platser som upplevs otrygga
med hjälp av belysning.(20)
Stockholms Stad ger exempel på trygghetssatsningar där man kombinerat konstinstallationer med belysning för att skapa trygghet. Ett exempel är ljusinstallationen i Hjulsta backar där Stockholms Stad tillsammans med fastighetsägare och studenter på Kungliga Tekniska Högskolan tagit fram LED-belysning med ett varmvitt ljus med vissa färginslag för att placeras i
trädkronor och kring bänkar.(21)
Ytterligare ett exempel är ljusmasten i Björns trädgård som placerades vintern 2015 i anslutning till Tunnelbanan vid Medborgarplatsen med tanken om att skapa trygghet och en fräschare miljö, men också för att få
in ett spektakulärt konstverk i staden.(22)
20. http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Gator-och-torg/Belysning/Trygghet/ 21. http://www.mynewsdesk.com/se/stockholms_stad/pressreleases/energisnaal-be-lysning- lyser-upp-hjulsta-949526 22. http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/ny-ljusmast-i-bjorns-tradgard/aRKoan! RWs-WEc5lqYNxxdSCyyuBJA/
33
34
Utvecklingen inom LED-belysning har möjliggjort att man kan placera ut energisnål belysning med bra belysningseffekt, och man anser att LED-be-lysningen tillhör framtiden. Stockholms Stad tänker på vår miljö och byter allt eftersom ut de äldre lamorna mot moderna och mer miljövänliga al-ternativ så som LED-belysning. Lamporna styrs av sensorer som mäter hur ljus himlen är och tänder och släcker lamporna efter förinställda värden. Ny teknik har testats där belysningen styrs av närvaro. Med närvarostyrda lampor ökar belysningen när du går eller cyklar förbi. Tekniken har än så länge bara testats på ett par platser i staden, men energiförbrukningen på
dessa platser har minskat betydligt.(23)
6.2 KONKURRERANDE PRODUKTER
Några av de ledande företagen inom utomhusmöbler i Sverige är Nola, Vestre, Hags, Smekab och Byarums Bruk. Men ingen av dessa
var-umärken har produkter som konkurrerar med Larsbergspallen eftersom de inte integrerar belysning till deras sortiment.
I samtal med Frida Erson, produktutvecklare på Nola berättar hon att de aktivt valt att inte arbeta med belysning i produkter på grund av att det
kr ver specifika mil öm rkningar och m rkning. remot kan de i
en specialritad produkt för ett visst projekt applicera en redan godkänd
armatur. nte heller bland de ovan n mnda företagen finns möbler med en mjuk sits för offentlig utomhusmiljö.
Några av de ledande belysningsföretagen, vars armaturer har placerats ut i bland annat Stockholms Stad är, förutom ateljé Lyktan, Fagerhult, Stock-holm Lightning, Anell, Erco och Louis Poulsen. Inte heller bland dessa kan man finna en produkt som konkurrerar med samma funktioner som Larsbergspallen har. De mest konkurrerande produkterna är så kallade pollare som är lyktstolpar i en höjd kring 80 cm. Dessa placerat ut för att dels l sa upp ett omr de dels avgr nsa för trafik.
Tack vare den unika designen och de två funktionerna (sittande och belysning) som Larsberspallen har kan man anta att kostnaden för denna produkt skulle kunna bli högre än för till exempel en traditionell pollare. Produkten som ensam eller i grupp blir mer av en funktionell ljusinstal-lation vilket ger ett mervärde för platsen den placeras på som befogar ett högre pris.
6.3 VEM BEHÖVER TRO PÅ MIN PRODUKT?
För att en produkt som Larsbergspallen ska ta steget från skisspappret till verklighet på offentlig mark behövs det att vissa parter tror på en framtid
23.
http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Gator-och-torg/Belysning/Kli-matsmart/ #KlimatsmartaLjuskallor
36
för produkten. I detta fall handlar det om tre olika parter. Dessa är, föru-tom formgivaren själv, producenten, arkitekten och kunden. Utan produ-cent har man ingen fysisk produkt, utan förtroendet av arkitekterna ritas produkten inte in i projekt och utan kundens intresse hamnar den inte på kundens mark.
6.4 DEN PRIVATA KUNDEN
Potentiella köpare av Larsbergspallen är privata kunder eller kommuner. Privata kunder kan vara fastighetsägare eller företag som av anledningar är intresserade av att renovera eller bygga om utomhusmiljön i anslutning till fastigheter eller kontor.
Intervju med två olika fastighetsägare har gett resultat hur de tänker och resonerar kring inköp av utomhusmöbler generellt och Larsbergspallen specifikt. e interv uade fastighets garna r ohn Mattson Fastighets AB (inköpare av Larsbergspallen) och Einar Mattsson Fastighets AB. Storleken på företagen varierar då Einar Mattsson Fastighets AB har ungefär 300 an-ställda medan John Mattson Fastighets av har ungefär 30 anan-ställda. Einar Mattsson Fastighets AB äger och förvaltar inte bara fastigheter utan bygger även mycket nytt i hela Stockholm. Inköpen av nya produkter skiljer sig därmed väsentligt företagen emellan.
Thomas Enmark och Jonas Hermansson på John Mattson Fastighets AB vill att hyresgästerna i Larsberg ska trivas, därför satsar de mycket på konst och design, speciellt i trapphusen och kring fastigheterna. De tror på att en vacker miljö leder till mindre vandalisering. De tänker alltid långsiktigt i sina sina val av inköp och material - därmed också miljövän-ligt. Inköp av utomhusmöbler gör de själva, men resonerar alltid tillsam-mans fram sina val. De tar ibland hjälp av konsulter inom landskapsar-kitektur för att formulera ett koncept inför en renovering av en plats.
gra specifika regler för bel sning och möbler kring fastigheter finns inte, men man bör kunna sitta ner i anslutning till sin port, man bör se till så att det är handikappsanpassat och man bör självklart ha belysning så att man ser tydligt trots att det är mörkt om kvällarna.
Charlotte Urhammar är inköpare på Einar Mattsson Fastighets AB. Einar Mattsson Fastighets AB är Stockholms största privata fastighetsägare. Just nu arbetar Charlotte i projekt där Einar Mattsson Fastighets AB agerar konsult åt en annan byggherre. Charlotte berättar att de huvudsakliga inköpen hon gör på Einar Mattsson Fastighets AB är byggmaterial och inte möbler för utomhusmiljö, men hon har i tidigare arbeten gjort inköp för utomhusmiljö och kan därmed dela med sig av erfarenheter.
38
37
Einar Mattsson Fastighets AB tar i jämförelse med John Mattson Fastighets AB större utsträckning hjälp av konsulter inom landskapsarkitektur när det ritas utomhusmiljöer. I nya projekt har de en viss budget att förhålla sig till och i de fall en likv rdig fast billigare produkt finns p marknaden köper man in den i stället för att på så sätt spara pengar. Är produkten som ritas in i det n a pro ektet unik r det dock sv rt att finna en likv rdig produkt. Man kan dra slutsatsen att en privat kund, till exempel ett företag eller fastighetsägare, bestämmer själv vilka produkter de köper in och till vilket pris.
6.5 STOCKHOLMS STAD SOM KUND
Skillnaden mellan upphandling av produkter av en privat kund och Stockholms Stad är att Stockholms Stad måste förhålla sig till lagen om offentlig upphandling (LOU). Lagen reglerar hur myndigheter eller den offentliga sektorn får agera vid inköp av varor och tjänster. Detta innebär att alla köp över 500 000 kronor som görs måste enligt lagen annonseras och hållas öppna så att intresserade företag kan lämna så kallade anbud. Alla anbud utvärderas på lika grunder och vinnaren av kontraktet baseras på pris och uppfyllande av krav.
Alla som fått lämna anbud och har invändningar mot myndighetens ag-erande i val om vinnare av kontrakt har rätt att vända sig till
förvaltnings-rätten och upphandlingen görs med en begäran om överprövning.(24)
Bengt Isling är landskapsarkitekt och arbetar på Noréns Arkitektkontor. I möte med honom förklarar han att de esta av deras pro ekt tillkommer via anbud, det vill säga att det arkitektkontor som uppfyller kraven för arbetet för lägst ersättning vinner kontraktet. Dessa regler gäller för den offentliga sektorn, en privat kund väljer givetvis själva vilket arkitektkon-tor de vill anlita.
Beroende på kunden och projektets storlek är det landskapsarkitekten som bestämmer eller ritar in utomhusmöblerna och armaturerna. Är det Stockholms Stad som är kunden utgår man oftast från Stockholms Stads egna möbelprogram som innefattar en rad olika utomhusmöbler, men i vissa fall kan de specialritas möbler för projekten. I stora och omfattade mil öer specificerar landskapsarkitekten att det till e empel ska placeras f ra parkb nkar i rad p ett specifikt st lle sedan r det tockholms tad som gör inköpen och bestämmer vilka parkbänkar som ska placeras på platsen. Oftast handlar dessa, precis som upphandlingen av själva tjän-sten, om pris och uppfyllande av krav.
24. https://www.verksamt.se/driva/offentlig-upphandling
40
I diskussion om Larsbergspallen gav han förutom värdefulla tips angående förankring och fundament positiva kommentarer. Han fascinerades av stoppningsmaterialet lab rinth och trodde att denna erfunktionsmöbel absolut kunde vara av intresse att rita in till olika projekt. Men man vill först försäkra sig om att den är hållbar för den tuffa utomhusmiljö vi har i Sverige.
6.5.1 MÖBELPROGRAMMET
Stockholms stads möbelprogram(25) är ett samlingsdokument av möbler,
skräpkorgar, pollare, cykelställ, markgaller, räcken och planteringsurnor. Syftet med möbelprogrammet är att ligga som grund vid upprustning, förnyelse och nyexploatering av offentliga miljöer i Stockholms Stad. Den är till för att skapa en väl sammanhållen helhet vad gällande produkter och färger. Men undantag från möbelprogrammet kan förekomma då spe-ciella skäl föreligger. Produkterna i möbelprogrammet är kategoriserade till olika miljöer. Dessa miljöer är: generell park- och gatumiljö, historisk miljö, modern miljö, kajer och marin miljö och naturmiljö. Möblerna i möbelprogrammet r fr n olika varum rken men de esta r fr n ordic Parks, Hags, Vestre, Nola och Byarums Bruk. Programmet presenterar också en färgpalett bestående av fem olika färger som rekommenderas att
användas vid val av nya möbler och produkter i det offentliga rummet. En konsekvent färgsättning samt kontraster underlättar för personer med synnedsättning.
6.5.2 ”VI SES VID DEN TURKOSA STOLEN”
Jean-Louis Dessalles är landskapsarkitekt och anställd av Stockholms Stad. Han har tillsammans med ett antal konsulter detta år (2016) up-pdaterat Stockholms Möbelprogram baserat på den tidigare utgåvan. I möte med Jean-Louis berättar han att syftet med Möbelprogrammet är att fungera som en riktlinje för möblering av det offentliga rummet. ”Hade vi inte haft detta möbelprogram hade man inte sett staden som en helhet, risken att det blivit för spretigt hade varit stor. Tanken är att man ska kän-na igen sig och att det ska finkän-nas en röd tr d.
Troligen är detta något gemene man inte reagerar på, hade däremot alla parkbänkar varit olika i staden hade man inte fått en helhetskänsla. Han poängterar också att möbelprogrammet inte är ett krav för möbler i utom-husmiljö inom Stockholms Stad, utan snarare en riktlinje. Undantag har förekommit i både möbler och färg. Jean-Louis menar att det viktigaste är att produkterna anpassas efter platsen och att man väljer att lägga energi och pengar på rätt platser. Ibland kan det till och med lätta upp med att
42
41
25.applicera en kontrastfärg i en miljö.
Det ger platsen ett mervärde och människor kan bestämma träff vid en specifik plats. ill e empel vi ses vid den turkosa stolen .
6.5.3 SJÄLVA ELLER MED HJÄLP AV KONSULTER
Stockholms Stad anlitar konsulter för större projekt i staden, men handlar det om ett mindre projekt gör de jobbet själva.W Att vid dessa tillfäl-len anlita ett större arkitektkontor blir mer kostsamt än nödvändigt. I de projekt Stockholms Stad anlitar arkitektkontor som konsulter har man ett nära samarbete för att se till att budgeten inte överskrids och se till att produkterna följer möbelprogrammets riktlinjer. Det är Stockholms Stad som sedan står för underhållningen av möblerna och man strävar alltid efter minsta möjliga underhåll. Till skillnad från privatägda platser har Stockholms Stad striktare regler som möjliggör att personer med funktion-snedsättning ska ha samma förutsättningar att ta sig fram. Till exempel bör det finnas utr mme för rullstol p minst en meter intill parkb nkar. Sitthöjden på möbler måste vara 450-500 mm och armstöd ska vara lika lång som sitsens djup.
Jean-Louis Dessalles fann Larsbergspallen intressant och unik. Han såg dock risker med vandalisering i en stadsmiljö. Pallen skulle enligt
Jean-Louis platsa bäst på en halvoffentlig plats, till exempel hos en fas-tighetsägare eller en bakgård till ett hotell. Han menade på att pallarna tillsammans blev mer som en installation än som möbler för den helof-fentliga miljön.
6.6 LJUSARKITEKTUR
På södermalm i Stockholm ligger arkitektkontoret ”Ljusrum” som har sin huvudinriktning på ljusarkitektur. Adam Martiin är ljusarkitekt och arbetar på företaget. Ljusrum kommer oftast in tidigt i ett projekt som konsult eller underkonsult. Adam berättar att märks att det satsas mer på belysning idag mot för några år sedan. Speciellt i utomhusmiljö tack vare LED- teknikens revolutionerande utveckling.
Ljusrum specialritar en del armaturer för projekt och när de jobbar med en utomhusmiljö tänker de absolut på människans trygghet. Han berät-tar att olika ljusfärger ger olika stämning. Det kallaste ljuset vi har är månljuset medan glödlampan ger en varm belysning. Det kalla ljuset är mer vanligt i utomhusmiljö, men en varm belysning kan skapa en mer gemytlig känsla. Belysning behöver nödvändigtvis inte lysa upp vägen där man går för att skapa en trygghet. Bara det faktum att man ser att det är upplyst någonstans skapar en trygghet. Man kan jämföra det med att kolla in i en lägereld.
7. RESULTAT
Resultatet av min undersökning är att det oftast är landskapsarkitekterna som bestämmer möblerna för det offentliga rummet. Arkitektkontorenas olika kunder har varierande krav att förhålla sig till. Inom Stockholms stad är kraven mer stränga. Lagen om offentlig upphandling reglerar hur den offentliga sektorn får agera i köp av varor och tjänster vilket gör att arkitektkontor vinner kontrakt via anbud. I dessa projekt är det ofta Stock-holms Stad som väljer möbler och produkter för det offentliga rummet baserat på ett visst möbelprogram. Privata kunder däremot väljer givetvis själva vad de placerar ut på sitt område. Landskapsarkitekterna har ofta nära kontakt med producenter och väljer många gånger möbler från sam-ma producenter.
Resultatet av min egen designprocess(26) och produktutvecklingsprocess
tillsammans med Ateljén återstår att se. Produkterna är ännu inte klara utan beräknas vara klara och monteras senare i år. Produkterna är föru-tom vissa detaljer vad gäller konstruktion färdiga och den tänka placerin-gen och möblerinplacerin-gen är klar.
8. REFLEKTION & ANALYS
En utvecklingsprocess för en produkt ämnad för serieproduktion är betyd-ligt l ngre och mer omfattande n vad ag hade trott. M cket finansiella satsningar läggs i början av processen för att undvika oupptäckta fel i ett senare skede. De mesta i en serietillverkning behöver vara väldigt ratio-nellt och produktionsvänligt för att inte bli för kostsamt. Utmaningen är att få det rationella att se unikt ut.
Jag insåg under min marknadsundersökning att den research jag innan hade gjort inför min designprocess kunde utökas mycket mer. Samtliga yrkespersoner, oavsett bransch, jag har träffat i denna process har gett mig något värdefullt tips att ta med i min designprocess, och även i fortsatta yrkesliv. Det kan handla om tips som jag inte ens visste att jag behövde som till exempel hur jag ska tänka vid infästningar av husmöbler eller vilken typ av belysning som passar bäst i en utom-husmiljö. Även tankar och åsikter om Larsbergspallen har varit mycket värdefulla. De är de personer som jobbat länge i branschen som har mest erfarenhet.
Min lärdom från det är att inför ett nytt projekt göra en mer grundläggan-de research och försöka leta efter all tänkbar information inom områgrundläggan-det och samtala med yrkeskunniga personer i tidigt skede. Det är viktigt att
46
prata med de tänka kunderna och alla berörda parter. Risken om man inte gör en grundlig research och undersöker marknaden är att man formger vackra produkter, men kanske helt utan framgång.
Jag har i denna process lärt mig hur jag hittar kanalerna ut till mark-naden. Skillnaden mellan att arbeta för privat kund och Stockholms Stad är att Stockholms Stad har ett strängare regelverk och privata kunder har oftast mer att tycka till om. Jag har lärt mig att samtala med personer jag riktar mig till är den bästa metoden för mig. Att vara intresserad, ödmjuk och lyssna på personer som kan sin sak är väldigt värdefullt.
Jag har under designprocessen lärt mig att det är viktigt att inte ge efter för mycket med sina egna tankar och idéer. Jag måste tydligt visa när det är jag som är formgivaren och inte låta mig påverkas av utomstående faktorer och åsikter för mycket utan vara lyhörd mot det som ger mig v gledning fram t och filtrera bort det som backar mig. et r ag som formgivare som bestämmer gestaltning och viktigt är att inte ge efter för att ett material till exempel skulle vara enklare att arbeta i än det tänkta. Risken med att låta designen förändras för mycket i en produktutveckling är jag inte längre har kunden med mig.
48
47
ag r otroligt tacksam att ag under min studietid fick denna mö lighet att jobba med ett så verklighetsförankrat projekt som detta är. Jag har tack vare det fått ett mer affärsmässigt tänk kring mig som designer. De har gett mig möjlighet att få testa på ett verkligt jobb och studera en verklig designprocess med värdefull uppbackning i form av handledning från lärare på skolan. Det har stärkt min roll som formgivare.
10. MUNTLIGA KÄLLOR
Per Wikström, Projektledare nyutvecklingsprojekt, ateljé Lyktan ateljé Lyktan, Åhus 160322
Bengt Isling, landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor Nyréns Arkitektkontor, Stockholm 160324
Frida Erson, produktutvecklare, Nola Nola, Stockholm 160405
Thomas Enmark & Jonas Hermansson, John Mattson Fastighets AB John Mattson Fastighets AB, Lidingö 160415
Charlotte Urhammar, inköpare, Einar Mattsson Fastighets AB Einar Mattsson Fastighets AB, Stockholm 160415
Adam Martiin, ljusarkitekt, Ljusrum Ljusrum, Stockholm 160421
Jean-Louis Dessalles, landskapsarkitekt, Stockholms Stad Tekniska nämndhuset, Stockholm 160427
50
49
9. REFERENSER http://kdb-5.liu.se/liu/lith/studiehandboken/svkursplan.lasso?&k_budget_ year=2016&k_kurskod=TCM016 https://www.johnmattson.se/ http://www.svenskbetong.se/om-betong/fakta-egenskaper/miljo http://ehandel.nevotex.se/sv-se/produkter/stoppningsmaterial-laby-rinth-1200x2000x50-mm-d60-.aspx http://www.ledbelysning.n.nu/ http://www.teknikhandboken.se/handboken/platmaterial-egenskaper/ olika-material/rostfri- stalplat/ http://www.esdsverige.se/rostfritt-stal-ett-miljovanligt-alternativ/ http://www.atelje-lyktan.se/ateljen http://www.snapparkitekter.se/http .stockholm.se rafik tadsplanering ator och torg Bel sning
Trygghet/
http://www.mynewsdesk.com/se/stockholms_stad/pressreleases/energis-naal-belysning- lyser-upp-hjulsta-949526
http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/ny-ljusmast-i-bjorns-tradgard/aR-oan s c l d uB A
http .stockholm.se rafik tadsplanering ator och torg Bel sning
Klimatsmart/ #KlimatsmartaLjuskallor
https://www.verksamt.se/driva/offentlig-upphandling
http foretag.stockholm.se ageFiles M B belprogram
Utomhuspall med belysning
Skissprocess
Bilaga 2 Mitt underlag till
Ateljén
Design: Linda Anjou 0735 25 21 51 linla619@student.liu.seLarsber
g
Design: Linda Anjou 0735 25 21 51 linla619@student.liu.se
op
p
o
ce
m
en
t
De si gn : St ef an Bo rs el iu s 2 O O 9-2O 1O OP POC EM EN T Op po L ar ge in c on cr ea te fo r o ut do or o r in do or u se . C ol ou rs : W hi te c on cr ea te , n at ur al g re y co nc re at e or g re y-bla ck co nc re at e. La rg e Sea t h ei gh t 45 0 Ov er al l h ei gh t 10 43 To ta l w id th 70 0 To ta l d ep th 90 0 Sea t d ep th 53 0 We ig ht 45 0k g bo x 1O O . S -2 96 2 2 Å hu s. S w ed en . Te l:+ 4 6 (O )4 4 2 49 O 7O . Fa x: + 4 6 (O )4 4 2 41 21 4 . e -m ai l: in fo @ bl as ta tio n. se w w w .b las ta tio n. seStoppningsma
terial lämplig för utomhusmiljö tillverk
ad i pet-plast.
Nevote
x
Rostfrit
t stål
Betong g
juten i form som ger blank yta - glasfiberform.
Pall i två olik
a höjder med integr
er
ad belysning,
samt bor
d - ej med belysning.
Sk
a klar
a utomhusmiljö år
et runt.
Sk
a placer
as utanför entr
en till C
arl Malmsten F
urnitur
e S
tudies,
fastighetsägar
e
John
Ma
ttson F
astighets
AB.
Bärväv i syntetma
terial.
Som bär
ande i k
onstruktion och klädsel.
Nevote
x
550 160 R140 460 400 480 140 R120 35 460 65 350 460 460 800 750 500 480800 25 180 60 54 750 200 R180 600 Ritad av: Datum: Granskad av: Vyplacering: Skala: Titel/Benämning Ritnings nr: Utgåva: Blad: Linda Anjou 2016-02-17 xx 1:1 20160217-2 1 1 av 2 Skivling bord
800 Ritad av: Datum: Granskad av: Vyplacering: Skala: Titel/Benämning Ritnings nr: Utgåva: Blad: Linda Anjou 2016-02-17 xx 1:1 20160217-2 1 2 av 2 Skivling bord
480 35 40 R120 140 20 132 65 350 460 340 Ritad av: Datum: Granskad av: Vyplacering: Skala: Titel/Benämning Ritnings nr: Utgåva: Blad: Linda Anjou 2016-02-17 xx 1:1 20160217-1 1 1 av 2 Skivling pall, låg
1. Yttre ram 2. Stoppning 3. Inre ram 2 av 2 1 20160217-1 1:1 xx 2016-02-17 Linda Anjou Blad: Utgåva: Ritnings nr: Titel/Benämning Skala: Vyplacering: Granskad av: Datum: Ritad av: Skivling pall, hög
1. Yttre ram - metall
2. Stoppning samt klädsel - PET, syntet
550 20 35 R140 160 40 65 400 140 460 340 Ritad av: Datum: Granskad av: Vyplacering: Skala: Titel/Benämning Ritnings nr: Utgåva: Blad: Linda Anjou 2016-02-17 xx 1:1 20160217-1 1 1 av 2 Skivling pall, hög
Bilaga 3 Etapper
A-A ( 1 : 4 )
B ( 1 )
Date
Edition Sheet
/ Tolerans enl ISO 2768-1 m där annat ej anges Tolerance acc. to ISO 2768-1 m unless otherwise stated
Denna handling är Ateljé Lyktan AB:s egendom och får ej kopieras, delgivas annan eller obehörigen användas utan vårt medgivande. Överträdelse beivras All rights reserved. Reproduction in whole or in part is prohibited without the written consent of the copyright owner.
Ateljé Lyktan AB 296 81 Åhus Sweden T: +4644289800 F: +4644289838 www.atelje-lyktan.se e-post: info@atelje-lyktan.se
Övre ring Carl Malmsten Furniture studies
0303955-2'
2016-04-18 P0 1 1ateljé Lyktan
krho Designed by Weight N/AA
A
B
This drawing is valid only toether with digital description of geometri as an DXF,STEP, IGES or similar file. All tolerances on digital file is controlled by this drawing. on this drawing missing dimensions is on the file overruled by the general tolerance.
3 0 R8 4, 8 30°
Bilaga 4 Produktutveckling Ateljén
A-A ( 1 : 4 )
B ( 1 )
Date
Edition Sheet
/ Tolerans enl ISO 2768-1 m där annat ej anges Tolerance acc. to ISO 2768-1 m unless otherwise stated
Denna handling är Ateljé Lyktan AB:s egendom och får ej kopieras, delgivas annan eller obehörigen användas utan vårt medgivande. Överträdelse beivras All rights reserved. Reproduction in whole or in part is prohibited without the written consent of the copyright owner.
Ateljé Lyktan AB 296 81 Åhus Sweden T: +4644289800 F: +4644289838 www.atelje-lyktan.se e-post: info@atelje-lyktan.se
Övre ring Carl Malmsten Furniture studies
0303955-2'
2016-04-18 P0 1 1ateljé Lyktan
krho Designed by Weight N/AA
A
B
This drawing is valid only toether with digital description of geometri as an DXF,STEP, IGES or similar file. All tolerances on digital file is controlled by this drawing. on this drawing missing dimensions is on the file overruled by the general tolerance.
3
0
R8
30°
Date
Edition Sheet
/ Tolerans enl ISO 2768-1 m där annat ej anges Tolerance acc. to ISO 2768-1 m unless otherwise stated
Denna handling är Ateljé Lyktan AB:s egendom och får ej kopieras, delgivas annan eller obehörigen användas utan vårt medgivande. Överträdelse beivras All rights reserved. Reproduction in whole or in part is prohibited without the written consent of the copyright owner.
Ateljé Lyktan AB 296 81 Åhus Sweden T: +4644289800 F: +4644289838 www.atelje-lyktan.se
e-post: info@atelje-lyktan.se
Fot L
2016-04-26 P0 1 1
ateljé Lyktan
krho Designed by Weight N/A This drawing is valid only toether with digital description of geometri as an DXF,STEP, IGESor similar file. All tolerances on digital file is controlled by this drawing. on this drawing missing dimensions is on the file overruled by the general tolerance.
55 2, 1 50 0, 9 4 24 475 460 42 ,1 39 4, 2 3 43 ,2 65
