Rytmterapi som behandlingsmetod vid stroke: en pilotstudie

Full text

(1)2003:003 HV. EXAMENSARBETE. Rytmterapi som behandlingsmetod vid stroke En pilotstudie. JENNY ANDERSSON HELENA GRÖNDAHL. HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR SJUKGYMNASTEXAMEN • C-NIVÅ Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik Vetenskaplig handledare: Anita Melander Wikman 2003:003 HV • ISSN: 1404 - 5516 • ISRN: LTU - HV - EX - - 03/3 - - SE.

(2) Rytmterapi som behandlingsmetod vid stroke - en pilotstudie Andersson, J., & Gröndahl, H. Institutionen för Hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet. Abstract Stroke is caused by a bleeding or infarct in the brain and is one of the most common diseases in Sweden today. The purpose of the study was to evaluate if Ronnie Gardiner’s Rhythm Therapy (RGR-therapy) has any effect, regarding motor control and the subjective experienced health related quality of life, on people who have been affected by stroke. The examination group consisted of eight people. The intervention consisted of RGR-therapy once a week during a period of nine weeks. Modified Motor Assessment Scale by Uppsala Akademiska Sjukhus-95 (M-MAS UAS-95), Sickness Impact Profile (SIP) and a descriptive interview were used as measurements. The persons were tested before and after the intervention period. Results from M-MAS UAS-95 and SIP did not indicate any improvements of motor control or the experienced health related quality of life. The interview indicated increased self-esteem, happiness and social intercourse. The conclusion of the study is that RGR-therapy does not indicate any improvements of motor control or the experienced health related quality of life as objectively measured by MMAS UAS-95 and SIP. However, subjectively the people reported a sense of increased well-being. Keywords: Motor Assessment Scale, music therapy, rhythm, Ronnie Gardiner Rhythm Therapy, Sickness Impact Profile, stroke.. 2.

(3) Slaganfall definieras enligt Världshälsoorganisationen (WHO) som ”snabbt påkommande fokal störning av hjärnans funktioner med symtom som varar minst 24 timmar eller leder till döden, där orsaken inte uppenbarligen är annat än vaskulär.” (Tunstall-Pedoe, 1988, sid.108). Om symtomen kvarstår kortare tid än 24 timmar används begreppet TIA1. Engelskans motsvarande benämning, stroke, används även i svenskan och torde vara en lika välkänd term bland allmänheten idag. Socialstyrelsen [SOS] (2000) anger inte några särskilda skäl att föredra den ena termen framför den andra i sina nationella riktlinjer. Slaganfall, eller stroke, är en av våra största folksjukdomar i Sverige. Slaganfall är den tredje vanligaste dödsorsaken, efter kranskärlssjukdomar och tumörsjukdomar (Asplund & Fugl-Meyer, 1997). Varje år insjuknar cirka 35 000 svenskar i slaganfall, varav 25 000 för första gången. Medelåldern vid insjuknandet är cirka 75 år. Cirka 20 % av de drabbade är yngre än 65 år. Risken att drabbas av slaganfall ökar starkt med stigande ålder. Andra riskfaktorer är rökning, högt blodtryck och övervikt (Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik [SBU], 1992). Stroke utgör en av de vanligaste orsakerna till neurologiskt handikapp hos vuxna (SOS, 2000). SBU-rapporten (1992) berättar om att 10 000 12 000 patienter varje år får bestående funktionsnedsättning till följd av stroke. Slaganfall orsakar en plötslig skada av en begränsad del av hjärnan på grund av bristning eller blockering av ett blodkärl i hjärnan. Båda tillstånden leder till skada och vävnadsdöd. Cirka 15 % av alla slaganfall yttrar sig som en blödning. Blödning orsakas av försvagningar i kärlväggen till följd av missbildning av blodkärl eller högt blodtryck. Cirka 85 % av alla slaganfall yttrar sig som en infarkt vilket beror på att en blodpropp bildats någonstans i kärlsystemet och blockerat tillförseln av blodet till hjärnan (SBU, 1992). Schematiskt kan man dela in de båda hjärnhalvorna efter funktion (Deutsch & Springer 1982/1983; Fagius, 2001). Förenklat kan man då säga att vänster hemisfär handhar språkfunktionen och den analytiska förmågan. En skada i 1. TIA - transitorisk ischemisk attack, övergående syrebrist i hjärnan. 3.

(4) vänster hjärnhalva kan således ge en störning i idémotoriken vilket innebär oförmåga att genomföra en meningsfull rörelsesekvens trots att muskelkraft och koordinationsförmågan är intakta. Höger hemisfär svarar för det visuella minnet såsom figur- och formuppfattning, verklighetsuppfattning, spatial2 orienteringsförmåga och kroppsuppfattning. En skada i höger hjärnhalva med en rubbning i verklighetsuppfattningen kan ge upphov till neglekt3 (Deutsch & Springer 1982/1983; Fagius, 2001). Varje hemisfär kan verkställa olika aktiviteter, men de flesta aktiviteter utförs via kommunikation med motsatt hemisfär (Benson, 1994). Symtombilden beror alltså helt på vilken del av hjärnan som drabbas. Vanliga symtom är dock: motoriska funktionsnedsättningar, sensoriska bortfall, halvsidig synfältsinskränkning, perceptionsstörningar4 samt kognitiva5 svårigheter såsom koncentrationssvårigheter, afasi6 och bristande initiativförmåga (Asplund & FuglMeyer, 1997). Motorik definieras enligt Larsson (2000) som enskilda musklers samverkan i mer eller mindre komplexa rörelsemönster, exempelvis finmotorik, grov motorik och koordination. Strokedrabbade personer kan rehabiliteras på många olika sätt för att förbättra de motoriska, sensoriska, kognitiva och psykosociala funktionerna (Asplund & FuglMeyer, 1997). Sjukgymnaster använder ofta musik som hjälp i behandling av personer som drabbats av stroke, framförallt vid gymnastik i grupp. Syftet är att utnyttja takten och rytmen för att underlätta genomförandet av koordinerade rörelser. Musikterapi är en relativt ny och växande metod (Purdie, 1997). Intresset för att använda musik som en alternativ behandlingsform har ökat under de senaste åren (Fagius, 2001; Marwick, 1996). I Nationalencyklopedin [NE], (1998) definieras musikterapi som en benämning på en rad olika behandlingsmetoder i vilka musik används för att lindra olika sjukdomstillstånd och/eller utveckla olika fysiska och psykiska funktioner. Enligt 2. spatial - rumslig neglekt - oförmåga eller svårighet att uppfatta stimuli på den ena sidan av kroppens medellinje 4 perception - varseblivning 5 kognitiv - intellektuell 6 afasi - oförmåga att tala eller förstå ord 3. 4.

(5) Purdie (1997) kan musikterapi även definieras som följande: ”the use of music and musical activities in the context of a therapeutic relationship, aiming to facilitate physical, cognitive, communicative, or psychological improvement.”(s.205). Effekterna av musikbehandling i grupp och individuellt har länge studerats på strokedrabbade som har rehabiliterats vid St. Mary’s of the Lake Hospital i Ontario. Slutsatsen som författarna har kunnat dra av sina observationer är att den generella rörelseförmågan och den sociala interaktionen förhöjs och att musik även kan förstärka patienternas känslomässiga stabilitet (Cross, McLellan, Vomberg, Monga, M. & Monga, T. N., 1984). Vi har ej funnit någon definition på begreppet rytmterapi men rytm beskrivs enligt Norstedts Svenska Ordbok (1999) som ”en växling mellan starkare och svagare moment som bildar ett regelbundet mönster i musik, dans eller poesi.”(s.817). Många forskare anser att hjärnans tolkning av musik och rytm är komplex och att det inte finns något specifikt musikcentrum i hjärnan (Fagius, 2001). Andra menar att naiv perception av musik bearbetas i den högra hemisfären medan mer komplicerad varseblivning av musik sker i den vänstra hemisfären (Knox & Jutai, 1996; Purdie, 1997). Jazztrumslagaren Ronnie Gardiner har sedan 1980-talet utvecklat konceptet Ronnie Gardiner Rhythm Therapy (RGR-terapi). RGR-terapi används främst för att rehabilitera personer som har drabbats av stroke och som har förlorat sin förmåga att koordinera hjärnans aktivitet med kroppens rörelser (Gardiner, 2002). Metoden bygger på rytm, färg, form, ord och ljud. Kroppen delas in i höger och vänster halva där blå färg står för höger och röd färg för vänster (Wengström, 2001). Den röda färgen representerar emotioner och den blå logik. Händerna klappas mot låren eller sträcks upp i luften och fötterna stampas i golvet (figur 1 & 2) i takt med att symbolerna läses på notbladet (bilaga 1). Terapin utförs med deltagarna stående eller sittande på stolar, allt efter egen förmåga (Josephsson, 2001).. 5.

(6) Figur 1. Här visas rörelsen BAAA.. Figur 2. Här visas rörelsen BICK.. Med hjälp av symboler av händer och fötter vet man vilken kroppsdel som rörelsen avser. Symbolerna förtydligas med hjälp av riktning och placering för den avsedda rörelsen. Varje symbol är en rörelse och utövandet blir ytterligare förstärkt då varje symbol har en ljudkod som skall uttalas i samband med att rörelsen utförs (Gardiner, 2002; Wengström, 2001). Ljudkoderna härstammar från trummans ljud och har anpassats för att gynna patienter med tal- och ljudsvårigheter, till exempel afasi (Gardiner, 2002). RGR-terapin består av nio grundrörelser samt nio påbyggnadsrörelser som man kan kombinera i all oändlighet.. Figur 3. RGR-terapins nio grundrörelser.. Figur 4. RGR-terapins resterande nio rörelser.. 6.

(7) När man lyssnar på rytmen från musiken och ser färgen och formen på symbolerna använder man höger hjärnhalva. Att läsa texten och säga orden högt aktiverar vänster hjärnhalva (Wengström, 2001). Syftet med rytmterapin är alltså att genom rörelse, röst och rytm få höger och vänster hjärnhalva att arbeta tillsammans (Josephsson, 2001). Terapin skall stimulera koncentration, balans, koordination, fysisk rörelseförmåga, minne, uthållighet, social samvaro och läsoch talförmåga (Gardiner, 2002). Tidigare utvärderingar av RGR-terapi på personer som drabbats av stroke har gjorts av bland annat Freinert & Svensson (1999) som studerade motorik och koordination, Vikström (1996) utvärderade RGR-terapi ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv och Rosqvist (2002) fokuserade på strokedrabbades erfarenhet av RGR-terapi. Dessutom har ett forskningsprojekt under ledning av Staffan Josephsson, professor i arbetsterapi, undersökt effekten av RGR-terapi på strokedrabbade. Resultatet från denna studie har ännu ej presenterats (S. Josephsson, personlig kommunikation, 10 oktober, 2002).. SYFTE Studiens syfte var att utvärdera effekten av Ronnie Gardiner Rhythm Therapy (RGR-terapi) på personer som drabbats av stroke.. Frågeställningar •. Hur påverkas den motoriska funktionen?. •. Hur påverkas den subjektiva upplevelsen av den hälsorelaterade livskvaliteten?. 7.

(8) METOD Försökspersoner Rekrytering av försökspersoner (fp) gjordes med hjälp av Strokeföreningen i Stockholm. Totalt tillfrågades 21 personer varav 8 överensstämde med studiens inklusionskriterier. Dessa var att ha insjuknat i stroke för minst ett år sedan, kvarstående funktionsnedsättningar samt utövade RGR-terapi i nybörjar- eller fortsättningsgruppen. Exklusionskriteriet var kognitiva svårigheter i form av att ej kunna läsa och förstå instruktioner. Fp kartlades innan interventionsperioden startade med avseende på kön, ålder, tidpunkt för insjuknande, lokalisering av skada, deltagande i annan sjukgymnastisk rehabilitering vid sidan om RGRterapin samt eventuellt gånghjälpmedel. Dessutom noterades antal terminer fp utövat RGR-terapi och närvarofrekvens under studiens interventionsperiod. Fp 7 och Fp 8 har ej redovisats då dessa föll bort under studiens gång.. Fp 1 Kvinna, 61 år. Insjuknade år 1997 med skada i höger hjärnhalva. Kvarstående funktionsnedsättning: vänstersidig svaghet, synfältsbortfall och huvudvärk. Ingen sjukgymnastik. Rullstolsburen. Nybörjare på RGR-terapi. Deltog åtta av totalt nio gånger.. Fp 2 Man, 61 år. Insjuknade år 2001 med skada i vänster hjärnhalva. Kvarstående funktionsnedsättning: högersidig svaghet, talsvårigheter, försämrad koncentrationsförmåga och försämrat minne. Går på sjukgymnastik. Inget gånghjälpmedel. Nybörjare på RGR- terapi. Deltog åtta av totalt nio gånger.. 8.

(9) Fp 3 Man, 74 år. Insjuknade år 1998 med skada i höger hjärnhalva. Kvarstående funktionsnedsättningar: vänstersidig svaghet, försämrad spatial förmåga och försämrat närminne. Går på sjukgymnastik. Inget gånghjälpmedel. Påbörjar sin fjärde termin på RGR-terapi. Deltog åtta av totalt nio gånger.. Fp 4 Man, 77 år. Insjuknade år 1994 med skada i vänster hjärnhalva och år 2000 med skada i höger hjärnhalva. Kvarstående funktionsnedsättning: svaghet i höger arm och gångsvårigheter. Går på sjukgymnastik. Använder rollator. Påbörjar sin åttonde termin på RGR- terapi. Deltog åtta av totalt nio gånger.. Fp 5 Man, 59 år. Insjuknade år 1977 första gången och senaste gången år 1998 med skada i vänster hjärnhalva. Sammanlagt åtta slaganfall i både höger och vänster hjärnhalva. Kvarstående funktionsnedsättning: framförallt högersidig svaghet, gångsvårigheter och afasi. Kräver personlig assistent dygnet runt. Ingen sjukgymnastik. Levande stöd vid förflyttning. Nybörjare på RGR-terapi. Deltog åtta av totalt nio gånger.. Fp 6 Man, 60 år. Insjuknade år 1993 med skada i höger hjärnhalva. Kvarstående funktionsnedsättning: svaghet i vänster arm, koncentrationssvårigheter och försämrat närminne. Ingen sjukgymnastik. Inget gånghjälpmedel. Påbörjar sin sjätte termin på RGR- terapi. Deltog fem av totalt nio gånger.. 9.

(10) Mätinstrument •. Motor Assessment Scale. •. Sickness Impact Profile. •. Kvalitativ intervju. Motor Assessment Scale Motor Assessment Scale (MAS) mäter den motoriska funktionen (Carr, Shepherd, Nordholm & Lynne, 1985). I studien användes den svenska versionen Modifierad Motor Assessment Scale enligt Uppsala Akademiska Sjukhus-95 (MMAS UAS-95). Fortsättningsvis benämner vi detta instrument som MAS. Bedömningen görs på 11 olika delmoment, där varje moment graderas enligt en sexgradig skala från 0 till 5. Den maximala poängen (55 poäng) anger i det närmaste normal funktion. Skalstegens kriterier beskrivs i en manual. Testet utfördes med standardiserat tillvägagångssätt och rekommenderad utrustning (Barkelius, Johansson, Kõrm & Lindmark, 1997). MAS interbedömarreliabilitet är fastställt av tre vana bedömare med goda resultat (Arnell, Sigge & Westlin, 1995). Även instrumentets validitet och interbedömarreliabilitet mellan tre ovana bedömare anses som god (Barkelius et al., 1997).. Sickness Impact Profile För att mäta den subjektiva upplevelsen av den hälsorelaterade livskvaliteten användes Sickness Impact Profile (SIP). SIP är ett beteendeinriktat mått på sjukdomsrelaterade förändringar i fysiska, psykiska och sociala avseenden. Testet är utformat som ett frågeformulär och omfattar 136 påståenden indelat i 12 delskalor. Varje jakande svar på ett påstående ger en i förväg bestämd vikt, som anger grad av funktionsinskränkning. Förutom grupperingen i tolv delskalor kan två delindex (fysiskt index, psykosocialt index) och ett totalindex beräknas för att övergripande beskriva den subjektiva upplevelsen av den hälsorelaterade livskvaliteten (Sullivan, 1985). Instrumentets poängskala är 0 - 100.. 10.

(11) Noll poäng betyder ingen dysfunktion, 1 - 10 klassificeras som liten dysfunktion och mer än 10 poäng innebär betydande dysfunktion (Sullivan, 1988). Tabell 1. SIP:s olika delskalor och antal påståenden per skala. Delskalor. Antal påståenden. 1. Gång. 12. 2. Personlig skötsel. 23. 3. Rörlighet. 10. 4. Psykisk balans. 9. 5. Social interaktion. 20. 6.Uppmärksamhet/koncentration. 10. 7. Kommunikation. 9. 8. Arbete. 9. 9. Sömn och vila. 7. 10. Födointag. 9. 11. Hushållsarbete. 10. 12. Fritid och rekreation. 8. Instrumentet har en god validitet och test-retest reliabilitet på patienter med reumatoid artrit7, ländryggsproblematik, total höftplastik och kroniska smärtsyndrom (Sullivan, Ahlmén, Archenholtz & Svensson, 1986). Mätmetodens säkerhet angående reliabilitet och validitet på personer som drabbats av stroke var fram till 1991 ej säkerställd (Nydevik & Hulter Åsberg, 1991).. Kvalitativ intervju För att få en djupare inblick i fp subjektiva upplevelse av RGR-terapi och den hälsorelaterade livskvaliteten gjordes en semistrukturerad intervju med tre av studiens sex fp. Urvalet skulle representera man, kvinna, nybörjare och deltagare i fortsättningsgruppen. Intervjun bestod av en intervjuguide med fem frågor (bilaga 2).. 7. Reumatoid Artit - ledgångsreumatism. 11.

(12) Syftet med en kvalitativ forskningsintervju är att erhålla kvalitativa beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka deras mening (Kvale, 1997). En intervjuguide användes för att ge en översikt över de ämnen som skall täckas och förslag till frågor. Inom den kvalitativa forskningsmetodiken skiljer man mellan strukturerad och öppen intervju. En strukturerad intervju är välorganiserad och följer en rad standardfrågor. I en öppen intervju står specifika teman i fokus men utan bestämd ordningsföljd och formulering av frågorna. En semistrukturerad intervju är således en blandning mellan en strukturerad och öppen intervju (Kvale, 1997). Procedur Fp rekryterades med hjälp av Strokeföreningen i Stockholm. Ett informationsbrev (bilaga 3) skickades ut som beskrev studiens syfte och upplägg. Information om att deltagandet var frivilligt samt att det kunde avbrytas när som helst utan att ange orsak förmedlades både muntligt och skriftligt. I brevet utlovades även full konfidentialitet. Därefter tog författarna personlig kontakt med de tillfrågade angående medverkan i studien samt kontrollerade att personerna överensstämde med studiens inklusions- och exklusionskriterier. Tid och plats avtalades för testtillfälle 1 som genomfördes cirka 1½ vecka innan RGR-terapin började. Testerna utfördes i lokaler på Axelsbergs Sjukhem i Stockholm. RGR-terapin som Strokeföreningen i Stockholm anordnade under hösten 2002 genomfördes under ledning av Simon Elvnäs, legitimerad arbetsterapeut som utbildats till rytmterapeut hos Ronnie Gardiner. Interventionsperioden sträckte sig över nio veckor med ett träningstillfälle per vecka. Varje träningstillfälle bestod av 2×45 minuters effektiv träning. Under interventionsperioden skickades ett brev (bilaga 4) ut till fp för att bestämma tid och plats till testtillfälle 2 samt för att få uppgift om vilken hjärnhalva som var drabbad. Dessutom gjordes en förfrågan angående en kompletterande intervju till tre av fp. Testtillfälle 2 utfördes efter nionde träningstillfället i samma lokaler som vid testtillfälle 1. Testerna MAS och SIP utfördes i samma ordning och vid samma tid på dygnet som vid första testtillfället. Testledare för MAS och SIP var författarna själva. MAS genomfördes under ledning av testledare 1 och SIP genomfördes under ledning av. 12.

(13) testledare 2 vid båda tillfällena. Den semistrukturerade intervjun gjordes vid testtillfälle 2. Testledare 1 intervjuade och testledare 2 förde anteckningar. Allt samlat material kodades så ingen identifiering av fp kunde ske. I intervjuns resultatdel benämns fp som informanter. Intervjuns data analyserades enligt den struktur som beskrivs av Downe-Wamboldt (1992). Alla intervjuer skrevs ned ordagrant under intervjutillfället. Innan dess avkodades informanternas namn. Därefter läste författarna texten var för sig och markerade textenheter som svarade mot syftet. Kodning av texten gjordes genom noteringar i marginalen av textmaterialet. Sedan kondenserades texten och text med liknande innehåll sammanfördes i kategorier. Dessa kategorier jämfördes ytterligare och sammanfördes till övergripande kategorier eller teman (tabell 3).. Statistik Den deskriptiva statistiken analyserades i Microsoft Excel 2000 och Microsoft Word 2000.. Etiska aspekter Alla personuppgifter hanterades konfidentiellt. Under studiens gång hade fp rätt att avbryta sin medverkan utan att ange orsak. Etikgruppen vid Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet, granskade och godkände studien 2002-05-30.. 13.

(14) RESULTAT Av studiens åtta försökspersoner har sammanlagt två bortfall skett på grund av dödsfall och sjukdomsåterfall. Resultatredovisningen av MAS och SIP visas både grafiskt och i tabellform. Inga jämförelser mellan fp görs, utan värdena presenteras var för sig, då det inte går att säga att resultatet gäller generellt. Intervjun redovisas med teman och kategorier samt exemplifieras med citat vilka är skrivna i kursiv stil.. Motor Assessment Scale MAS har en maximal poängsumma på 55 poäng. Den totala summan anger i det närmaste normal funktion (Barkelius et al., 1997). En fp förbättrade sitt resultat med 6 poäng (tabell 2). Tabell 2. Resultat på MAS samt skillnad för varje enskild fp vid båda testtillfällena. Försökspersoner. Test 1. Test 2. Skillnad. 1. 29. 33. +4. 2. 55. 55. +/-0. 3. 44. 45. +1. 4. 52. 52. +/-0. 5. 29. 35. +6. 6. 55. 54. -1. 14.

(15) Sickness Impact Profile SIP presenteras utifrån två delindex och ett totalindex. Gång, personlig skötsel och rörlighet sätts samman till ett fysiskt index. Psykisk balans, social interaktion, uppmärksamhet/koncentration och kommunikation bildar ett psykosocialt index. Delskalorna som bildar respektive index följs ej åt i frågeformuläret. Instrumentets skala är uppbyggd så att ju fler poäng man uppnår desto större dysfunktion föreligger. En fp resultat förbättrades med 16 poäng (figur 5). Därför redovisas detta resultat mer ingående i figur 6-8.. Total index 100. Antal poäng. 80 60 40. 34 33. 20. Test 1. 43 27. 25 22 10 9. Test 2 21 21. 6 5. 0 1. 2. 3. 4. 5. 6. Försökspersoner. Figur 5. Resultat på SIP för varje enskild fp vid de båda testtillfällena.. En betydande dysfunktion anses föreligga om total index visar mer än 10 poäng (Sullivan, 1988). Fyra av de sex fp i vår studie skattade mer än 10 poäng.. 15.

(16) Respektive index 100. Antal poäng. 80 53. 60. 50. 40. Test 1. 43. 39. Test 2 27. 13. 20 0 Fysiskt index. Psykosocialt index. Totalt index. Figur 6. Resultat på respektive index för fp 5.. Fysiskt index 100. Antal poäng. 80 60 40 20 0. Personlig skötsel. Rörlighet. Gång. Test 1. 63. 16. 60. Test 2. 59. 6. 20. Figur 7. Resultat på fysiskt index för fp 5.. Figur 7 visar att fp 5 resultat på delskalan rörlighet förändrades från betydande dysfunktion till liten dysfunktion mellan de båda testtillfällena.. 16.

(17) Psykosocialt index 100. Antal poäng. 80 60 40 20 0 Psykisk balans. Social interaktion. Uppmärksamhe Kommunikation t/koncentration. Test 1. 0. 32. 17. 100. Test 2. 0. 0. 0. 44. Figur 8. Resultat på psykosocialt index för fp 5.. Figur 8 visar att fp 5 resultat på delskalorna social interaktion och uppmärksamhet/koncentration förändrades från betydande dysfunktion till ingen dysfunktion mellan de båda testtillfällena.. Kvalitativ intervju Gemenskap Samtliga informanter talar om en samhörighet och en gemenskap bland deltagarna på RGR-terapin. De beskriver det som nyttigt att träffa likasinnade och se andra som är i samma situation. ”Jag trivs så bra, alla som är där har en hjärnskada, vi har en gemenskap. Jätteroligt.”. Självkänsla Vikten av att kunna ha en egen fritidssysselsättning är något som upplevs stärkande för egenvärdet enligt två av informanterna. Att våga aktivera sig genom att på egen hand färdas kommunalt eller att åka på långresor uppger två av informanterna som ett bevis på bra självkänsla.. 17.

(18) ”Har dåligt självförtroende, det säger även psykologen. Till rytmterapin känner att jag klarar av det, känner att jag är med. Ibland känner jag riktig glädje.”. Sinnesstämning Samtliga informanter beskriver musik som en källa till glädje. En informant berättar att han känner sig piggare när han varit på RGR-terapi. ”Ibland känner jag riktig glädje. Glädje från rytmterapin som ger en positiv bild, musik, glädje, ledaren utstrålar glädje som smittar av sig.”. Upplevelse av RGR-terapi Samtliga informanter upplever att RGR-terapin tillför en positiv känsla och beskriver det som gymnastik för hjärnan. Två av informanterna anger även att rytmterapin fokuserar på koncentrationsförmåga, minnesförmåga samt att koordinera kroppens rörelser till musik. En av informanterna uppger en bättre funktion i armen men kan ej säga om det beror på RGR-terapin, självträning eller annan rehabilitering. ”Tränar hjärnan att tänka, koncentration på vad man gör, pratar rörelsens namn, komma ihåg, röra på armar, tänka på att röra.”. Tabell 3. Teman i intervjumaterialet samt i varje tema ingående kategorier. Tema. Kategorier. Gemenskap. Trivsel, roligt, likasinnade, olyckskamrater, samhörighet, föreningsliv, social gemenskap, samvaro.. Självkänsla. Vågar, självförtroende, egenvärde.. Sinnesstämning. Gladare, piggare.. Upplevelse av RGR-terapi. Positiv stämning, positiv upplevelse, piggare, hjärngymnastik, koncentration, minne, rörelse till musik, roligt, glädje.. 18.

(19) DISKUSSION Studiens syfte var att undersöka hur den motoriska funktionen och den subjektiva hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av RGR-terapi. Fp rekryterades med hjälp av strategiskt urval och kan därför ej anses vara representativa varför en pilotstudie-design valdes som vetenskaplig metod. Här jämförs varje person med sig själv och inga generella slutsatser kan dras. RGR-terapi en gång i veckan under nio veckors tid visar i denna studie varken någon klar förbättring eller försämring av den funktionella motoriken hos studiens fp. Inte heller den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten har förändrats markant. Analysen av intervjun visar dock att RGR-terapi kan ha en positiv inverkan på självkänslan och det sociala umgänget.. Metoddiskussion För att studera hur den motoriska funktionen påverkas valde vi den svenska versionen av Motor Assessment Scale (M-MAS UAS-95) som mätinstrument. MAS är ett snabbt och relativt enkelt sätt att mäta den motoriska förmågan, men en mer utförlig manual skulle vara önskvärd eftersom vissa av skalstegens kriterier kan vara svårtolkade. Detta tror vi dock inte har påverkat utfallet av denna studie då vi hade en och samma testledare vid båda testtillfällena. Ett förtydligande av de olika skalstegen skulle ytterligare öka instrumentets reliabilitet (Barkelius et al., 1997). Tre av studiens sex fp uppnådde nästintill eller maximal poäng vilket gjorde att den motoriska utvecklingen ej kunde utvärderas. På grund av praktiska skäl var vi tvungna att använda en hårdare säng vid det andra testtillfället. Detta är något som kan ha påverkat resultatet hos fp 1 och fp 5 i två av de 11 delmomenten. I övrigt var lokal och utrustning likvärdiga. Ytterligare en brist med MAS är att det inte framgår vad poängskalan står för. Vad räknas som funktionsinskränkning? Innehållet i SIP är relevant för personer som drabbats av stroke men att det inte är reliabilitetsoch validitetstestat på nämnda målgrupp märktes tydligt angående formulärets upplägg och längd. Några av våra fp hade svårt att upprätthålla. 19.

(20) koncentrationen genom hela testet. Denna brist har även framkommit i tidigare studier (Nydevik, Hulter Åsberg, 1991). En annan stor brist är hur frågorna viktas då vissa påståenden värderas negativt. Ett exempel är att en av studiens fp sover mindre nu jämfört med tidigare. För honom innebär detta att han kan komma ut i naturen tidigare på morgonen, vilket han upplever som något positivt. Enligt SIP viktas detta påstående, att sova mindre och att vakna alltför tidigt, som något negativt. Denna synpunkt finner vi även stöd i Pollard & Johnston (2001) som beskriver bristerna i SIP som mätinstrument. Med SIP upplevde vi en brist i avsaknad av definition på vad som räknas som markant skillnad, marginell skillnad samt ingen skillnad alls mellan två testtillfällen. Dessutom saknas en värdering på poängen mellan 10 - 100. En studie på frisk population i medelåldern skattar medelvärdet på total index till fem poäng (Nydevik & Hulter Åsberg, 1991). Enligt Merriam (1994) är intervjuaren en faktor som påverkar reliabiliteten i en kvalitativ studie. Som oerfaren intervjuare är det mycket man bör tänka på och förbereda för att det ska gå korrekt till. Ekholm och Fransson (1992) ger beskrivningar på de vanligaste felen som nybörjare gör. En svårighet som tas upp är att intervjuaren ska lyssna både på den information som ges och på den information som inte sägs. Detta upplevde inte vi som något problem med tanke på att vi var två intervjuare med ansvar för olika områden. Ett annat fel man som oerfaren intervjuare ofta gör är att man inte är objektiv samt att man ställer ledande frågor. En möjlig felkälla i vårt fall är att vi under intervjun skrev ned svaren ordagrant istället för att använda bandupptagning. Detta valde vi för att få en mer avspänd stämning. Sammantaget tror vi inte att det har påverkat tolkningen av intervjun. För att få en ökad tillförlitlighet av svaren hade det varit bra om det varit möjligt att skicka ut frågorna samt de svar fp givit vid intervjutillfället. Enligt Miles och Huberman (1994) är det en bra metod för att på ett korrekt sätt verifiera hypoteser eller tolkningar samt för att eliminera eventuella förutfattade meningar. På grund av tidsbrist fanns ej möjlighet till detta utan vi valde att under intervjuns gång repetera svaren ordagrant för eventuell komplettering och/eller revidering. Vår upplevelse av att utföra en kvalitativ. 20.

(21) studie är att det, trots vår förberedelse genom inläsning av litteratur, krävs praktisk träning för att förbättra och förfina intervjutekniken. De öppna frågorna i intervjuguiden gav oss en djupare inblick i fp upplevelse av sin hälsa till skillnad från om vi bara använt SIP-formuläret som enbart består av slutna frågor. Vi kan se en klar fördel i att ha använt både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik. Det har givit en förståelse för respektive teknik med dess föroch nackdelar.. Resultatdiskussion Undersökningsgruppens resultat på MAS visar att tre fp förbättrat sin funktionella motorik, två fp har oförändrat resultat och en fp har försämrats. Eftersom undersökningsgruppen är så liten kan inga generella slutsatser av resultatet dras. Noterbart är att fp 5 visade förbättringar på MAS och SIP fastän ingen annan form av rehabilitering utövades under interventionsperioden. Påpekas bör också att den enda av fp som försämrat sitt resultat i MAS är fp 6 som deltagit i RGR-terapin vid minst antal tillfällen. Vi är medvetna om att resultatet framförallt i MAS kan ha påverkats av att författarna själva bedömde testerna. Detta har vi försökt undvika genom att utföra så standardiserade mätningar som möjligt. Undersökningsgruppens resultat på SIP visar en tendens till förbättring hos fyra av studiens sex fp. En av fp skattar oförändrat mellan de båda testtillfällena och fp 5 uppvisar en klar förbättring framförallt i psykosocialt index. Efter att ha sett fp 5 stora förbättringar, framförallt på SIP, skulle det ha varit intressant att veta hur han själv upplever sin hälsa nu jämfört med tidigare. Tyvärr var detta inte möjligt på grund av att fp 5 inte har förmåga att kommunicera via tal. En brist i tillvägagångssättet är att fp 5 hade en assistent närvarande under båda testtillfällena. Detta tror vi kan ha påverkat utfallet av resultatet framförallt på SIP.. 21.

(22) Efter testtillfälle 1 kände vi en avsaknad av de kvalitativa effekterna på RGRterapin som inte framkom i våra utvalda mätinstrument. Vi valde därför att lägga till en semistrukturerad intervju med tre av studiens fp. Analysen av intervjuerna pekar på att RGR-terapin bidrar till viktiga komponenter för den hälsorelaterade livskvaliteten såsom glädje, gemenskap och självkänsla. Det är sedan tidigare känt att en skada i vänster hjärnhalva kan ge afasi samt svårigheter med den viljemässiga finmotoriken och den motoriska kontrollen. Skador i höger hjärnhalva kan leda till spatiala svårigheter, neglekt och problem med att se helheter (Sjödén, 1998). Tre av studiens fp har skada i höger hjärnhalva, en fp har skada i vänster hjärnhalva och resterande två fp har skada i både höger och vänster hjärnhalva. Med tanke på undersökningsgruppens storlek kan inga generella slutsatser dras angående RGR-terapins betydelse för rehabilitering av skador i respektive hjärnhalva. Betydelsen och omfattningen av en funktionsstörning beror på en mängd olika faktorer såsom personlighetsegenskaper, emotionella reaktioner och anpassningsförmåga (Sonesson, 2000). I detta fall tror vi även att varje fp engagemang och inställning till RGR-terapi är av stor vikt för rehabiliteringens utfall. Incidensen av insjuknande i slaganfall är 25-40 % högre hos män än hos kvinnor och 20 % är yngre än 65 år (Norrving & Olsson, 2000). Denna studie består av fem män och en kvinna varav fyra av de sex fp är yngre än 65 år. Om interventionsperioden hade varit längre och med fler tillfällen per vecka hade vi kanske fått ett annat resultat. Det har visat sig att personer som insjuknat före 65 års ålder har en bättre prognos i sin rehabilitering (Normell & Fugl-Meyer, 1997). En tidigare studie om RGR-terapins effekt på motoriken gjord av Freinert & Svensson (1999) ger stöd för vårt resultat. Flera studier påvisar att musikterapi kan förbättra motoriken samt öka självförtroendet och självkänslan hos strokedrabbade (Cross et al., 1984; Evans, 2002). En annan studie av Widén Holmqvist (1997) visar att fritidssysselsättning oavsett karaktär utanför hemmet är en viktig del i rehabiliteringen för personer som drabbats av stroke.. 22.

(23) Med anledning av ovanstående fynd finner vi det intressant att vidare utforska vad det är för element i RGR-terapin som är av betydelse för den hälsorelaterade livskvaliteten då det inte framkommer i vår studie. Dessutom finner vi det nödvändigt att mätinstrumentet SIP reliabilitetsoch validitetstestas för nämnda målgrupp. Vikström (1996) redovisar i sin studie ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv att deltagarna uppvisar en signifikant förbättring i minnesförmåga, spatial förmåga, verbalt ordflöde samt hastighet och koordination i arm-hand. Koncentrationsförmågan däremot visar i samma studie ingen förbättring. I intervjudelen framkom, i likhet med denna studie, att deltagarna beskriver en ökad självkänsla och vikten av gemenskap. Resultaten som framkommer i Rosqvist (2002) studie visar att deltagarna inte kan vara tydliga över vad RGR-terapin har gett dem. Denna kvalitativa studie gjord på fyra personer som drabbats av stroke beskriver att det är viktigt att få träna ihop med andra trots en viss rädsla. Med tanke på att detta är ett relativt outforskat område bör fortsatta studier göras med en större undersökningsgrupp för att kunna dra några generella slutsatser.. KONKLUSION •. Nio veckors RGR-terapi på personer som drabbats av stroke visar varken någon klar förbättring eller försämring på den motoriska funktionen.. •. Ingen klar förändring kan ses i SIP, men fyra av sex fp visar en tendens till en förhöjd hälsorelaterad livskvalitet.. •. Intervjun pekar på att RGR-terapin bidrar till viktiga komponenter för den hälsorelaterade livskvaliteten såsom glädje, gemenskap och självkänsla.. 23.

(24) ACKNOWLEDGEMENT Vi vill rikta ett varmt tack till… …våra försökspersoner som har gjort denna studie genomförbar. …personalen på Sociomedicinska biblioteket, Institutionen för Hälsovetenskap i Boden, för all hjälp och service. …Ronnie Gardiner och Simon Elvnäs för all hjälp och Er positiva inställning till vår studie. Till sist ett hjärtligt tack till vår handledare, Anita Melander-Wikman, för Ditt stora engagemang och allt stöd som vi fått under arbetets gång.. 24.

(25) REFERENSER Arnell, M., Sigge, L,. & Westlin, C. (1995). Vidareutveckling och reliabilitetsprövning av Modifierad Motor Assessment Scale enligt Uppsala Akademiska Sjukhus. (Examensarbete, 10 poäng). Vårdhögskolan i Uppsala, 751 05 Uppsala Asplund, K., & Fugl-Meyer, A. (1997). Cerebrovaskulära sjukdomar: Vård under tidigt skede. I O. Höök (Red.), Rehabiliteringsmedicin (3:e rev. uppl.) (pp.287-294). Stockholm: Liber. Barkelius, K., Johansson, A., Kõrm, K., & Lindmark, B. (1997). Reliabilitetsoch validitetsprövning av Modifierad Motor Assessment Scale enligt Uppsala Akademiska Sjukhus-95. Nordisk Fysioterapi, 1, 121-126. Benson, D.F. (1994). The neurology of thinking. New York: Oxford University Press. Carr, J.H., Shepherd, R.B., Nordholm, L., & Lynne, D. (1985). Investigation of a New Motor Assessment Scale for Stroke Patients. Physical Therapy, 65, (2), 175-180. Cross, P., McLellan, M., Vomberg, E., Monga, M., & Monga, T.N. (1984). Observations on the use of music in rehabilitation of stroke patients. The Canadian Journal of Physiotherapy, 36, (4), 197-201. Deutsch, G., & Springer, S. (1983). Vänster hjärna höger hjärna (S. Karlsson övers.). Stockholm: Liber (Originalarbete publicerat 1982). Downe-Wamboldt, B. (1992). Content analysis: Method, applications and issues. Health Care for Women International, 13, 313-321..

(26) Ekholm, M., & Fransson, A. (1992). Praktisk intervjuteknik. Göteborg: Norstedts.. Evans, D. (2002). The effectiveness of music as an intervention for hospital patients: a systematic review. Journal of Advanced Nursing, 37, (1), 8-18. Fagius, Jan. (2001). Hemisfärernas musik. Göteborg: Bo Ejeby Förlag. Freinert, E.-L., & Svensson, L. (1999). Rytm och rörelse för personer som drabbats av stroke - en single case studie. (Examensarbete, 10 poäng). Göteborgs Universitet, Sektionen för vårdvetenskap, Institutionen för rehabilitering, 405 30 Göteborg. Gardiner, R. (2002). Ronnie Gardiner Rhythm Therapy [WWW dokument]. URL http://www.ronniegardiner.com/svensk/metod.htm Josephsson, Staffan. (2001). Klapp och klang på Stockholms Sjukhem. SSH-Nytt, 4, 6. Knox, R., & Jutai, J. (1996). Music-based Rehabilitation of Attention Following Brain Injury. The Canadian Journal of Rehabilitation, 9, (2), pp.169-181. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, L.-E. (2000). Neurofysiologi - en bok om hur hjärnan fungerar. Lund: Studentlitteratur. Marwick, C. (1996). Leaving concert hall for clinic: therapists now test music’s charms. Journal of the American Medical Association, 275, (4), 267-268. Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur..

(27) Miles, M.B., & Huberman, A.M. (1994). Qualitative Data Analysis (2nd ed.). Thousand Oaks, CA: Sage. Nationalencyklopedin. (1998). Höganäs: Bra Böcker. Normell, l., & Fugl-Meyer, A. (1997). Cerebrovaskulära sjukdomar: Rehabilitering efter slaganfall. I O. Höök (Red.), Rehabiliteringsmedicin (3:e rev.uppl.) (pp.295-302). Stockholm: Liber. Norstedts Svenska Ordbok. (1999). Stockholm: Norstedts. Norrving, B., & Olsson, J.-E. (2000). Cerebrovaskulära sjukdomar. I S.-M. Aquilonius & J. Fagius (Red.), Neurologi (pp. 187-217). Stockholm: Liber. Nydevik, I., & Hulter Åsberg, K. (1991). Subjective Dysfunction after Stroke. A study with Sickness Impact Profile. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 9, 271-275. Pollard, B., & Johnston, M. (2001). Problems with the Sickness Impact Profile: a theoretically based analysis and a proposal for a new method of implementation and scoring. Social Science and Medicine, 52, 921-934. Purdie, H. (1997). Music Therapy in Neurorehabilitation: Recent Developments and New Challenges. Critical Reviews in Physical and Rehabilitation Medicine, 9, (3&4), 205-217. Rosqvist, Mats. (2002). Fyra strokepatienters erfarenhet av The Ronnie Gardiner Rhythm Therapy. (Examensarbete, 10 poäng). Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Arbetsterapi och äldrevårdsforskning, 171 77 Stockholm. Sjödén, S. (1998). Hjärnan, människan och kulturen. Jönköping: Brain Books..

(28) Socialstyrelsen. (2000). Nationella riktlinjer för strokesjukvård - Version för hälso- och sjukvårdspersonal [WWW dokument]. URL http://www.sos.se/fulltext/0000-028/0000-028.htm Sonesson, B. (2000). Stroke. I H. Nyman & A. Bartfai (Red.), Klinisk neuropsykologi. (pp. 241-249). Lund: Studentlitteratur. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik. (1992). Slaganfall. Stockholm: Norstedts. Sullivan, M. (1985). Sickness Impact Profile: Introduktion av en svensk version för mätning av sjukdomskonsekvenser. Läkartidningen, 82, (20), 1861-1862. Sullivan, M. (1988). The Sickness Impact Profile (SIP): An instrument for overall health assessment; a basic evaluation. Journal for Drugtherapy and Research, 13, (5), 167-169. Sullivan, M., Ahlmén, M., Archenholtz, B., & Svensson, G. (1986). Measuring health in rheumatic disorders by means of a Swedish Version of the Sickness Impact Profile. Scandinavian Journal of Rheumatology, 15, 193200. Tunstall-Pedoe, H. (1988). The World Health Organisation Monica project (monitoring trends and determinants in cardiovascular disease): a major international collaboration. Journal of Clinical Epidemiology,41, 105-114.. Vikström, Sofia. (1996). Arbetsterapeutisk utvärdering av rytmikträning för personer som drabbats av stroke. (Examensarbete, 10 poäng). Hälsohögskolan i Stockholm, 114 86 Stockholm..

(29) Wengström, H. (2001). Rytmen får förmågor att växa. Landstingsvärlden, 35, 1617. Widén Holmqvist, L. (1997). Development and evaluation of rehabilitation at home after stroke in south-west Stockholm (avhandling för doktorsexamen, Karolinska Institutet)..

(30) Bilaga 1.

(31) Bilaga 2. INTERVJUGUIDE 1. Har rytmterapin påverkat dig i dina dagliga sysslor? - kan du ge exempel 2. Har din sinnesstämning påverkats sedan du började på rytmterapin? - i såfall hur? 3. Har ditt självförtroende förändrats/ din syn på dig själv sedan du började på rytmterapin? 4. Har ditt umgänge med andra människor förändrats? 5. Vad är ditt totala intryck av rytmterapin?.

(32) Bilaga 3 Boden 2002-05-11. INBJUDAN ATT DELTA I EN STUDIE OM RYTM- OCH RÖRELSETRÄNING Under hösten 2002 gör vi vårt examensarbete på sjukgymnastutbildningen i Boden (Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet). Det omfattar 10 veckors heltidsstudier. Vi är intresserade av att utvärdera effekten av Ronnie Gardiner Rhythm Therapy under höstens kurs under ledning av Simon Elvnäs i samarbete med Strokeföreningen i Stockholm. Studiens syfte är att undersöka om rytm- och rörelseträning påverkar funktionsförmågan och upplevelsen av hälsa. Då vi av Strokeföreningen har fått uppgifter om att Du kommer att delta i höstens kurs undrar vi om Du har möjlighet att delta i vår studie. Vi kommer att använda oss av två olika test, ett för att bedöma motoriken och ett för den upplevda hälsan. Detta innebär att vi skulle behöva träffa Dig en gång innan rytm- och rörelseträningens kurs startar och en gång i slutet av kursen. Första testtillfället kommer att vara under vecka 35 och det andra tillfället i slutet av vecka 45 eller i början av vecka 46. Varje tillfälle beräknas ta ca 60 minuter. Deltagandet är helt frivilligt och Du har rätt till att avbryta Ditt deltagande när Du så önskar utan att ange orsak. Alla personuppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och studien kommer att finnas tillgänglig våren 2003 på Sociomedicinska Biblioteket, Institutionen för Hälsovetenskap. Under de närmaste dagarna kommer vi att ringa Dig för att höra om Du är intresserad av att delta i vår studie. Mer detaljerad information kommer då att ges och vi kommer även att boka tid med Dig. Vid frågor eller funderingar är Du välkommen att höra av Dig till oss. Med vänliga hälsningar. Helena Gröndahl Landstingsvägen 3b 2:13 961 76 Boden Tel: 070 - 579 97 79 0921 - 509 79 / 08 - 35 51 55. Jenny Andersson Landstingsvägen 3b 3:14 961 76 Boden Tel: 0705 - 16 62 69 0921 - 130 43 / 031 - 23 84 60. Handledare/Universitetsadjunkt: Anita Melander Wikman, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet Hedenbrovägen, 961 36 Boden.

(33) Bilaga 4. Boden 2002-09-03 Hej! Tack än en gång för att Du deltar i vår studie. För att kunna få en så bra bild som möjligt angående Din skada, skulle vi behöva veta om den sitter på vänster- eller höger hjärnhalva. Efter avslutad kurs med Ronnie Gardiner vill vi gärna träffa Dig och göra om samma test som tidigare. Detta kommer att ske under vecka 46 i samma lokaler. Vi har reserverat en tid för Dig onsdagen 13 november kl. 10.00 på Axelsbergs Sjukhem, Axelsbergs Torg 3, Hägersten. Dessutom undrar vi om Du skulle ha möjlighet att ställa upp i en intervju angående rytmterapi. Denna intervju tar max 60 minuter. Testillfället beräknas ta ca 120 minuter (intervjun är inkluderad). Om Du inte har möjlighet att komma denna tid, hör av Dig till oss snarast, annars fyll i talongen nedan och returnera den i svarskuvertet. Lycka till med höstens träning! Vänliga hälsningar. Helena Gröndahl Landstingsvägen 3b 961 76 Boden Tfn: 0921 -509 79 070 -579 97 79. Jenny Andersson Landstingsvägen 3b 961 76 Boden Tfn: 0921 -130 43 0705 -16 62 69. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------. Vänster hjärnhalva. Höger hjärnhalva. Jag kan komma på den angivna tiden.. Jag vill ställa upp på intervjun. Namn: ___________________________. Jag vill inte ställa upp på intervjun.

(34)

No results found