• No results found

Om maktberusning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Om maktberusning"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

OM

maktberusning

skriver ordföranden i amerikanska senatens utrikesutskott, senator William Fulbright, i en debattbok om kriget i Vietnam. Boken heter The Arrogance of Power, och ti-teln förefaller när man först ser den att syfta på den inbilskhet, el-ler förmätenhet, som kan drabba den som har för mycket makt. Men Fulbright menar nog inte så. Han

pekar på att i USA finns en ut-bredd känsla av att man har ansvar för ordningen i hela världen, och samtidigt har man makt. Makten kan skapa förblindelse när det gäl-ler att utöva ett ansvar. Maktbe-rusning, arrogance of power, kan vara ett symptom både på förblin-delse och på förfall.

I dagens situation är denna bok av särskilt intresse. Först och främst måste senator Fulbrights olika förslag för att få slut på kri-get i Vietnam tagas med största allvar. Hans politiska position och långa erfarenhet gör detta själv-klart. Det visar sig också, att de

73

åtta punkter, som han ställer upp som villkor för en fred, är realis-tiska på ett sätt som borde få så-dana statsmän fundersamma, som i oengagerade länder gör svepande uttalanden om hur kriget skall stop-pas. Han föreslår t. ex. inte att USA i det avgörande skedet skall förhandla med FNL. Han föreslår att den sydvietnamesiska regering-en skall göra det. Det är regering-en högst betydande skillnad, som var och en kan förstå som vill tänka efter. Det är viktigt att inte förlora ansiktet vid ett förhandlingsbord i Asien. Däremot vore direkta fredsförhand-lingar mellan USA och FNL i da-gens läge en öppen desavouering av Sydvietnams regering, som hur den än är beskaffad dock är USA :s bundsförvant.

När en första kontakt nåtts, bör enligt Fulbright Nordvietnam och FNL gemensamt få motta förslag om fredsförhandlingar. Därmed skulle följa ett bombstopp. Det är ett tillvägagångssätt som förefaller möjligt, men det förutsätter alltså vilja till en anständig kompromiss från båda hållen. En sådan för-handlingsväg skulle däremot kan-ske inte mötas med entusiasm på de speciella håll, där man möjligen ömmar för Vietnam men framför allt hoppas på en försvagning av USA.

(2)

för-74

hoppningarna ändå tillfredsställda, ty försvagningen sköter USA självt. Att USA började stödja Sydvietnam är inte svårt att försvara. Inget tvi-vel råder om att det skedde just i en känsla av ansvar, nämligen för att hjälpa dem vilkas frihet var ho-tad och för att inte ett nytt kom-munistiskt maktövertagande skulle få försiggå obehindrat. Men att hjälpen inte kunnat genomföras inom den tid och ram, som man optimistiskt tänkte sig, måste för-svaga USA inte minst i dess egna ögon. Ingen önskade från början ett krig, och ingen lär ha räknat med att kriget skulle kräva en in-sats av snart bortåt 400 000 man. Däremot är det inte alls säkert att USA försvagat sin ställning i Syd-östasien. Där har man sett och re-flekterat över vilka resurser som kunnat sättas in. I Korea hejdades ett kommunistiskt anfall. Varför skulle inte detsamma kunna ske i Vietnam?

I USA tvivlar man väl inte på att kriget skall kunna bringas till ett slut, men det är inte på det pla-net som alla problem ligger. Det kan verka egendomligt för radika-ler, som avskaffat moralen och som samtidigt fördömer USA av moraliska skäl, men ett av proble-men där är faktiskt ett moraliskt. När New York Times mitt under kriget sänt en reporter till Nord-vietnam och publicerat hur ameri-kanska bomber fallit, har detta starkt påverkat den upplysta hem-maopinionen. Folk hade glömt att

inget bombkrig kan riktas bara mot vad som kallas militära mål, och Pentagon påminde inte om saken. Men i ett krig blir civilbefolkning-en alltid lidande. Hela problemet om ett krig som drabbar icke stri-dande har plötsligt rests i all sin kalla verklighet.

I den situationen kommer nu se-nator Fulbrights bok. Ingen kom-munistregim skulle under ett krig acceptera en bok som kritiserar dess politik. I USA sker det alltså, och man kommer att ta hänsyn till den. Det är ett demokratiskt hälso-tecken av betydelse. Inte minst däri ligger det märkvärdiga i den. Kan den dessutom bidra till att detta olyckliga krig tar slut, har den be-tytt än mera.

En gång kommer i USA vad som i detta sammanhang skulle kunna kallas tillnyktringens stund. En än noggrannare avvägning kommer där att ske mellan den oerhörda makt, som en regering har i sin hand, och ansvaret då man bör och måste utöva den. Ty den form av maktberusning, arrogance of power, som senator Fulbright åsyftar, går att bota. Den är en helt annan än den förblindelse genom makt, som uppstår då någon diktator eller några få politiker är ensamma om makten och glömmer hur det är att vara utan den. För att finna exem-pel på den sortens maktberusning behöver man inte gå runt halva jordklotet. Vi i vår generation har upplevt den.

References

Related documents

Detta till trots så anser lärarna att klass är ett utmärkt verktyg när man för eleverna vill förklara hur samhället ser ut och är uppbyggt, vilket i viss mån tyder på att

Min uppsats har i nuläget rubriken: Betygssättning av elever med hörselnedsättning i kursen Svenska 1 så de lärare som eventuellt kan tänka sig delta i undersökningen bör

Först har jag behållit konventionen om att om en pjäs utspelar sig i London, Paris eller New York, så låter man den göra det. Gator, platser, byggnader och

arbetsgruppens sociala relationer är en viktig faktor) i arbetet är betydelsefullt och det behövs även en förtrogenhet med planering, övergripande mål och alternativa lösningar

Notera: Två olika observatörer mäter upp samma sträcka men får olika svar. Ex: En partikel med halveringstiden t 1/2 =5,0 ns skapas vid

Maskrosbarnen släpper ogärna in någon för nära på familjelivet eller sig själva (Cronström, 2003), vilket skulle kunna vara en förklaring till varför barnen i denna studie

Forskning visar att många kvinnor som immigrerar till Sverige rör på sig mindre än i sitt hemland och upplever att de inte får det stöd de behöver för att kunna förändra

Forskning inom området intranät och organisation har till stor del en klassisk syn på intranät, där själva tekniken ligger i fokus för att söka kunskap i hur arbetsprocesser kan