Det är inte bara att plocka fram material : - En kvalitativ studie om språkutvecklande miljöer i förskolan

ATT PLOCKA FRAM MATERIAL

IDA FALLÉN

FATIMA ASAD

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik

Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp

Handledare: Ulla Alsin

Examinator: Eva Ärlemalm-Hagsér

Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE kultur och kommunikation Kurskod: PEA 098 15 hp

Ht 20 År: 2020

SAMMANFATTNING

__________________________________________________________ Ida Fallén

Fatima Asad

Det är inte bara att plocka fram material -En kvalitativ studie om språkutvecklande miljöer i förskolan

It`s not just picking material out -A qualitative study on language development envi-ronments in preschool

Årtal: 2020 Antal sidor:32

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med språkutvecklande miljöer, hur de upplever att olika miljöer kan ge olika förutsättningar när det gäller språkundervisningen i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från halv-strukturerade intervjuer med förskolepersonal, vilket innefattar barnskötare och förs-kollärare. Studien tar stöd i det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att infor-manterna var överens om att språkutvecklande miljöer är en viktig aspekt inför barns språkutveckling. Även att förskolepersonals förhållningssätt och arbetssätt kan ha en inverkan på barns vidare språkutveckling. Det framkom även att förskolepersonals närvaro utgjorde en stor betydelse för barns språkutveckling. Slutsatsen är att miljön och dess utformning utgör en viktig del av den didaktiska planeringen i språkunder-visningen i förskolans utbildning.

Nyckelord: Språkutvecklande miljöer, språkutveckling, språkundervisning och försko-lepersonal.

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ...1

1.2 Begreppsdefinitioner ... 2 1.3 Uppsatsens disposition ... 2 2 Bakgrund ... 3 2.1 Tidigare forskning ... 4 2.2 Språkundervisning i förskolan ... 4 2.3 Språkutvecklande miljöer ... 4

2.4 Den fysiska miljöns betydelse för barns språkutveckling ... 5

2.5 Teoretiskt perspektiv ... 6 3 Metod ... 7 3.1 Forskningsdesign ... 7 3.2 Urval ... 8 3.3 Tillvägagångssätt ... 8 3.4 Dataanalys ... 9 3.5 Tillförlitlighet ... 9 3.6 Etiska aspekter ... 10 4 Resultat ... 11

4.1 Förskolepersonals betydelse i en språkutvecklande miljö ... 11

4.2 Miljöns inverkan på språkundervisning... 12

4.3 Den fysiska utformningen av en språkutvecklande miljö ... 15

5 Analys ... 16

5.1 Förskolepersonals roll och betydelse i en språkutvecklande miljö ... 16

6.1.1 Hur arbetar förskolepersonal med miljöer för att främja barns

språkutveckling? ... 19

6.1.2 Vilka aspekter anser förskolepersonal viktiga att utgå ifrån när en språkutvecklande miljö utformas? ... 20

6.1.3 Vilka effekter kan miljöns utformning ha på språkundervisningen i förskolan? ... 21

6.2 Metoddiskussion ... 22

6.3 Slutsats ... 23

6.4 Vidare forskning ... 24

6.5 Studiens betydelse för blivande förskollärare ... 24

Referenslista ... 24 Bilaga 1 Missivbrev ... Bilaga 2 Intervjuguide ...

1 Inledning

År 1998 fick förskolan en läroplan och blev en egen skolform i skollagen (Regeringen, 2020). Skolverket fick i uppdrag av regeringen 2017 att se över läroplanen för att tyd-liggöra förskolans uppdrag, vilket ledde fram till den senaste upplagan av förskolans läroplan (Skolverket, 2018). I läroplanen skrevs strävansmålen om för att tydliggöra undervisnings begreppet, språket fick en tydligare position än i tidigare läroplan (Re-geringen, 2020). En tydligare beskrivning utformades även av uppdraget och ansvars-fördelningen inom de olika yrkeskategorierna som arbetar i förskolan skulle göras. I förskolan kan både förskollärare och barnskötare genomföra undervisning, förskollä-rare har ansvar för undervisningens innehåll (Skolverket, 2018). Eftersom både förs-kollärare och barnskötare arbetar i förskolan har vi därför valt att i studien benämna dem som förskolepersonal.

Utifrån ett tidigare arbete under vår utbildning framkom miljön som en viktig faktor för barns språkutveckling, därför har intresset för förskolans miljö och dess betydelse ökat för oss. Enligt Skolverket (2018) ska förskolan arbeta med att skapa språkutveck-lande miljöer som kan främja och stimulera barns språkutveckling. Utifrån styrdoku-mentens beskrivning av barns språkutveckling är det därför intressant hur personal förhåller sig och utformar språkutvecklande miljöer. Hur förhåller förskole-personal till språket utifrån de särskilda strävansmålen? Och hur går arbetet till i prak-tiken?

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med språkutveck-lande miljöer, och hur de upplever att olika miljöer kan ge olika förutsättningar när det gäller språkundervisningen i förskolan.

• Hur arbetar förskolepersonal med miljöer för att främja barns språkutveckling?

• Vilka aspekter anser förskolepersonal är viktiga att utgå ifrån när en språkut-vecklande miljö utformas?

1.2 Begreppsdefinitioner

Nedan ges en definition av de begrepp som förekommer i studien. Begreppet förskole-personal används i studien som ett samlingsnamn för förskollärare och barnskötare. Begreppet språkundervisning används kontinuerligt i texten och innebär målstyrda processer som främjar för barns utveckling och lärande. Undervisning leds i denna kontext av förskollärare, barnskötare kan under ledning av förskollärare även under-visa (Pihlgren, 2017). I samband med språkundervisning kan begreppet språkutveck-lande miljö förekomma. Språkutveckspråkutveck-lande miljöer innebär en miljö som kan utgöra ett lärande för valt lärobjekt, som förskolepersonal byggt upp utifrån en didaktisk plane-ring (Pihlgren, 2017).

Tecken som stöd förekommer i texten, och det kan vara relevant att definiera begreppet för en god förståelse av texten. Tecken som stöd är en metod som innebär ett stöd i kommunikationen. Tecken som stöd bygger på teckenspråk, men det är endast det vik-tigaste i en mening som plockas ut och tecknas med handen. Tecken som stöd betyder, tecken som alternativ kommunikation och förkortas TAKK (Tecken som stöd, 2020). Begreppet symboler används även i texten och innebär i denna kontext dels som ett material, dels som metod. Smith (2010) beskriver det som Vygotskij definierar symbo-ler, innebörden av en symbol förmedlar något. Ett exempel är att ett rött kors står för sjukvård oavsett land.

Begreppet digitala verktyg används som ett samlingsnamn för alla de olika digitala hjälpmedel som används inom förskolan. Några exempel är lärplatta, dator, projektor, appar eller smarttelefon (Skolverket, 2020). Polyglutt definieras som ett interaktivt bibliotek i lärplattan, barn kan lyssna på böcker i appen på flera olika språk och få texten uppläst (Inläsningstjänst, 2020).

1.3 Uppsatsens disposition

Under avsnittet 2. Bakgrund presenteras studiens fokusområde i förhållande till för-skolans styrdokument och litteratur som behandlar barns språkutveckling och språk-utvecklande miljöer. Även tidigare forskning och studiens teoretiska perspektiv pre-senteras. I avsnittet 3. Metod beskrivs studiens metodologiska val samt dess tillförlit-lighet och etiska förhållningssätt. Därefter kommer avsnitt 4. Resultat där studiens resultat presenteras. I 5. Analysavsnittet analyseras resultatet utifrån det teoretiska perspektivet. Under avsnitt 6. Diskussion diskuteras resultatet utifrån tidigare forsk-ning. Metoddiskussionen innehåller även slutsats och studien diskuteras hur den kan ha betydelse för blivande förskollärare, samt förslag på vidare forskning inom området.

2 Bakgrund

Under detta avsnitt berörs språkundervisning i förskolan i förhållande till förskolans styrdokument. Miljöns betydelse för barns utveckling och lärande lyfts utifrån aktuell litteratur. Avsnittet berör även förskolepersonals uppdrag och betydelse i en språkut-vecklande miljö, samt vad lärares yrkesetik lyfter kring detta. Senare i avsnittet pre-senteras även tidigare forskning och det teoretiska perspektivet studien grundar sig i. Förskolepersonal ska arbeta utifrån en vetenskaplig kunskapsbas, vilket innebär att förskolepersonal skall vara uppdaterade i aktuell forskning kring undervisning i barns språkutveckling (Lärares yrkesetik, 2014). Förskolepersonals roll är enligt Svensson (2015) en viktig aspekt, författaren beskriver att förskolepersonal ska uppmuntra barn till att exempelvis leka med bokstäver, ord och språkljud som lägger grunden för barns vidare läs och skrivinlärning. Vidare menar författaren att förskolepersonals förhåll-ningssätt kan påverka barns lärprocess genom att visa glädje och engagemang i under-visningen.

I förskolan innebär undervisning att utmana och stimulera barn till utveckling och lä-rande. Undervisning skall därför utgå från läroplanens strävansmål och kan vara både planerad och spontan. Barn i förskolan ska därför erbjudas möjligheter till att samtala, tillägna sig olika begrepp och i vilket sammanhang de kan använda dessa. Barn ska även få möta olika texter, böcker och bilder, samt att möta det skrivna språket och innebörden av att förmedla ett budskap (Skolverket, 2018).

Miljöns utformning kan enligt Pihlgren (2017) vara avgörande för barns utveckling och lärande. Författaren beskriver hur förskolans miljö kan både gynna och förhindra barns utveckling och lärande, utifrån hur den är utformad. Enligt Isbell (2012) inne-fattar förskolans miljö, människor, föremål och upplevelser, som alla har stor bety-delse för barns utveckling. Fler aspekter som är viktiga för barns utveckling är lek, kommunikation och samspel. Författaren förklarar att när miljön är anpassad efter barns utvecklingsnivå kan det främja för interaktioner med andra barn. En språkut-vecklande miljö som kan främja interaktioner bör enligt Svensson (2005) inkludera språklekar. Författaren menar att barns språkliga egenskaper kan komma fram genom att barn får delta i flera olika språkliga sammanhang. Enligt Svensson kan barns språk hjälpa dem att förstå omvärlden och göra sig förstådda, där språket många gånger är en utgångspunkt till glädje. I språklekar kan barn på ett lustfyllt sätt utforska språket, språklekarna kan göra att barn kan få en förståelse för bland annat olika språkljud. En språkutvecklandemiljö kan även inbegripa olika textmiljöer. Damber och Nilsson (2013) förklarar att om barn inkluderas i rika textmiljöer, kan det ha en positiv inver-kan på barns senare läs och skrivinlärning. Rika textmiljöer innefattar böcker av olika slag, ordbilder och symboler. Förskolans miljö bör därför uppmärksammas och utfor-mas för att tala till barnet och främja för lärande och utveckling (Skolverket, 2018).

2.1 Tidigare forskning

Under detta avsnitt presenteras tidigare forskning kring området studien behandlar: språkundervisning i relation till miljöns betydelse och förskolepersonals uppdrag och betydelse i en språkutvecklande miljö. Den tidigare forskning som eftersökts och valts berör liknande områden som studien behandlar. Vi har funnit relevant forskning ge-nom att söka i Mälardalens högskolas bibliotek, mdh.se/bibliotek. Sökningen har gjorts i mdh:s databas Swepub, sökfraser som användes; språk i förskolan, barns språkutveckling, literacy, förskola som språkarena, språkutvecklande miljöer, miljö i förskolan, undervisning i förskolan med mera.

2.2 Språkundervisning i förskolan

Björk-Willén, Pramling och Simonsson (2018) har studerat förskolans språkundervis-ning. Forskarna menar att människor har en förmåga att vilja göra sådant som vi tidi-gare sett eller varit med om. Barn går in med olika förståelse och erfarenheter oavsett om språkundervisning är planerad eller spontan. Forskarna beskriver att även efter en aktivitet går barn därifrån med olika förståelser och erfarenheter, oavsett hur språkun-dervisningen varit upplagd. Björk-Willén, m.fl. menar att språkundervisning bör utfö-ras med rätt förutsättningar och stöttning för att barn ska kunna ta till sig nya förståel-ser och erfarenheter. Rätt förutsättningar för en språkundervisning menar forskarna är en undervisning med ett tydligt syfte. I resultatet framgick det att människan som individ är meningsskapande, det är därför av vikt att bygga en språkundervisning på intresse och tidigare erfarenheter.

Det har enligt Hagen (2018) visat sig att barn som tidigt innefattas i olika miljöer och aktiviteter som stödjer kommunikation och läsning, får ett ökat ordförråd och förstå-else för språket. Forskaren menar att det är en viktig aspekt för barns senare läs och skrivutveckling är kunskaper kring språket. Vidare beskrivs det att en fonologisk med-vetenhet behövs för att barn ska kunna utveckla sin förståelse för språket. Förskoleper-sonal bör därför erbjuda olika aktiviteter som kan stimulera barns språk och därmed kan den fonologiska medvetenheten utvecklas. Aktiviteter som exempelvis boksamtal och läsning har enligt Hagen främjat barns initiativtagande till att delta i olika samtal. Även Björk-Willén, m.fl. (2018) lyfter boksamtal som en metod i en spontan lässituat-ion i förskolan. De menar att det kan skapa en undervisningssituatlässituat-ion när förskoleper-sonal introducerar nya begrepp för barn.

2.3 Språkutvecklande miljöer

För att kunna främja barns språkutveckling menar Callahan, Cunningham och Zi-bulsky (2009) att förskolepersonal har bra möjligheter med sina kunskaper och

kom-petenser för att göra miljön språkutvecklande. Genom att tillföra olika språkutveck-lande aktiviteter som kan innefatta exempelvis ramsor, rim och sagor. Hagen (2018) beskriver att förskolepersonals användning av ett adekvat språk är en positiv bidra-gande faktor till att gynna barns språkutveckling i en språkutvecklande miljö. Även Björk-Willén, m.fl. (2018) beskriver att förskolepersonal bör vara medvetna om att de kan utmana barn begreppsmässigt och språkligt, för att barn ska få en god språkut-veckling. Callahan, m.fl. (2009) beskriver förskolepersonals uppdrag innebär att de ska erbjuda olika aktiviteter och miljöer där barn får möjligheter till att möta skrift-språket. Forskarna nämner exempel som tecken, symboler och böcker. I förskolan kan förskolepersonals förhållningssätt vara av stor vikt, vilket även Norling och Lillvist (2016) anser. De menar att beroende på förskolepersonals engagemang kan olika re-sultat på barns språkutveckling uppkomma. Forskarna har studerat förskolepersonals språkutvecklande metoder i olika leksituationer med hjälp av videoinspelningar. Re-sultatet visade att under olika planerade lekar och undervisningssituationer kunde för-skolepersonal stimulera barns språkutveckling. Detta bland annat genom att förskole-personal ställde öppna frågor till de barn som deltog. Norling och Lillvist beskrev även att i de planerade lekarna kunde dem se en utveckling hos barn, lekarna gjorde att barn fick möjlighet till att förmedla det de ville ha sagt till andra barn.

Olika tillvägagångssätt på hur förskolepersonal arbetade med att främja förskolans so-ciala språkmiljö är ett område Norling (2015) har studerat. Forskaren beskriver tre di-mensioner som framkom ur resultatet, lekstrategier, emotionella strategier och stöd-jande kommunikativa strategier. Dessa tre dimensioner har forskaren fått syn på ge-nom observationer, videosekvenser och enkäter. Norling förklarar att lekstrategi är den övergripande dimensionen och användes som ett verktyg för barns sociala språk-miljö och det som drev barns sociala relationer. Att dela in barn i mindre grupper, för att främja för interaktion mellan barn var även något som gjordes i lekstrategidimens-ionen. I lekstrategierna kunde det variera hur närvarande förskolepersonal var och även erbjudandet av språkutvecklande material. Emotionella strategier inkluderar för-skolepersonals närvaro och lyhördhet, vilket var att de anpassade fysisk nivå, ögonkon-takt och lyssnade in barn i syfte att barn skulle våga samspela. Studiens resultat visade att förskolepersonal var lyhörda och tog hänsyn till barns perspektiv i den emotionella dimensionen. I den stödjande kommunikativa dimensionen ingick sång och musik, ar-tefakter som lärplatta, bildstöd, även kroppsspråk och öppna frågor fanns represente-rat. Syftet enligt Norling (2015) med de kommunikativa strategierna var för att kunna lyssna in vad barn förmedlar. Strategierna varierade mellan de olika avdelningar som forskaren studerat.

2.4 Den fysiska miljöns betydelse för barns språkutveckling

Eriksson Bergström (2013) har genomfört en studie där barn och förskolepersonals fy-siska miljö har studerats. Studiens resultat beskrevs i tre delar. Första delen innefat-tade en struktur över barns aktiviteter som blev synliga i rummet. Forskarna beskrev

hur rummens utformning kunde ge en tydlig överblick över vad det var för olika akti-viteter som erbjöds. Forskarna menade att det kunde underlätta för aktiakti-viteter med fler barn. Den andra delen innebar en fysisk inramning som utgjorde en begränsning av barns handlingserbjudanden. Handlingserbjudande förklaras av forskarna som att när barn själva kan se vad de kan göra i en miljö. Den tredje och sista delen innefattade olika aktiviteter som barn kunde göra, dels själva och i samspel med andra. Eriksson Bergström beskrev dessa aktiviteter som att vissa föremål i miljön hade flera olika handlingserbjudanden. Det forskarna fann i de tre olika delarna var att materialets pla-cering hade betydelse för barns samspel. Det visade sig även att miljöerna bör vara för-änderliga för att motverka begränsningar av barns handlingserbjudanden. En större variation kunde ses, där miljöerna inte var begränsade och där det fanns neutralt och odefinierat material. Det visade sig också att förskolepersonal ville ha en struktur på avdelningarna, det kunde ses genom hur avdelningarna var utformade och på aktivite-ters innehåll.

2.5 Teoretiskt perspektiv

Det valda teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspek-tivet. Lev Vygotskij var en teoretiker och en nyckelperson inom teorin och enligt Vygotskij är språket bland det viktigaste redskapet för människan, då människors lä-rande skapas i samspel och i användande av redskap (Säljö, 2014). Eftersom förskolan ses som en social arena för barn och att de lär sig av och med varandra samt med när-varande vuxna, valdes därför denna teori för att analysera resultatet.

Enligt teorin är människan en social varelse som lär sig först i samspel med andra män-niskor och i mötet med olika artefakter. Artefakter inkluderar både fysiska och psy-kiska redskap. Redskapen är olika föremål som människan skapat och anpassat för att kunna tillgodose olika behov. Det kan till exempel vara föremål som en sax, penna eller en bok. De fysiska redskapen kan ha olika innebörder beroende på kontexten. (Vygotskij, 1995)

De psykiska redskapen innebär människans kognitiva förmågor som människans språk och tänkandet. För att en utveckling skall kunna ske hos en individ enligt Vygotskij (1995) bör de fysiska och psykiska redskapen samspela. När redskapen samspelar sker en interaktion mellan det fysiska redskapet och människans tänkande. Denna interakt-ion benämns mediering som är ett centralt begrepp inom teorin, och innebär att ett föremål exempelvis kan förmedla någonting till människan för att förstå sin omvärld. Enligt Vygotskij (1995) är mediering något som ständigt sker i varje möte, i interakt-ioner i en människas liv, lärandet sker därför hela tiden. Med hjälp av den medierande interaktionen kan människan skapa en relation till omvärlden.

Enligt Vygotskij (1995) är språket ett viktigt redskap som människan använder sig av för att förstå sin omvärld och göra sig förstådd. Oavsett språknivå kan människan lära

och ständigt utveckla sig. Via språket sker sociala interaktioner vilket är ett annat centralt begrepp, och innebär att människans tänkande kommer i uttryck via kommu-nikation med andra. Ett annat begrepp som används är att lärande och utveckling är situerat. Detta innebär enligt Vygotskij (1995) att ett lärande är beroende av omgiv-ningen, kontexten och syftet. För att skapa en god förutsättning för ett lärande bör människan befinna sig i en miljö som är anpassad och inspirerad av själva lärobjektet. Det här skulle kunna jämföras med att det är lättare att lära sig läsa i en läshörna som innehåller böcker och andra texter, än i en miljö som är fattig på texter. Miljön anses enligt Vygotskij (1995) ha en inverkan på barns lärande och utveckling. Miljön kan in-nefatta artefakter, barns egna förväntningar på sitt lärande och deras värderingar av vad lärande kan vara, och påverkas även av deras tidigare kunskaper och erfarenheter. Enligt teorin är människan kapabel till att omskapa sin egen värld som den befinner sig i. Barn konstruerar sin kunskap och lär sig med hjälp av andra. Den proximala utvecklingszonen är ett begrepp inom teorin vilket innebär att det barn inte klarar av på egen hand, kan de klara av med hjälp av en annan individ som har mer kunskap eller erfarenhet. Detta är en utvecklingsfas i människans utveckling, som uppstår i olika sammanhang där tankar medieras. En tankegång i det sociokulturella perspekti-vet angående den proximala utvecklingszonen, är ett sätt att studera barns färdigheter och vilka utmaningar barn kan behöva för att utveckla sin kunskap.

3 Metod

Under detta avsnitt presenteras metodval av studien, detta redogörs under rubrikerna forskningsdesign, urval, tillvägagångssätt, dataanalys, tillförlitlighet och etiska aspekter.

3.1 Forskningsdesign

Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med språkutveck-lande miljöer, och hur de upplever att olika miljöer kan ge olika förutsättningar när det gäller språkundervisning i förskolan. En kvalitativ forskningsansats valdes för att få en förståelse för hur förskolepersonal arbetar med språkutvecklande miljöer utifrån deras egna erfarenheter. En kvalitativ forskningsansats beskrivs enligt Bryman (2018) som en metod som skribenter kan använda sig av för att få en förståelse av det som infor-manter berättar. För att kunna ta reda på hur förskolepersonalen arbetade användes intervju som datainsamlingsmetod. En halvstrukturerad form på intervjuerna valdes för att öppna upp möjligheten till att ställa följdfrågor. Att använda en halvstrukture-rad intervjuform anser Bryman (2018) vara fördelaktigt då följdfrågor enklare kan stäl-las och att informanter får möjlighet att kunna utveckla sina svar. Halvstrukturerade intervjuer ger enligt Thomsson (2002) informanter möjlighet att uttrycka sig fritt med egna ord och beskriva de situationer som informanter har upplevt på sina arbetsplat-ser.

3.2 Urval

Åtta förskolepersonal deltog i studien, vilket ansågs vara rimligt i förhållande till stu-diens tidsram. Thomsson (2002) anser att antalet informanter bör anpassas efter den tidsram som är avsedd för studien, detta för att få tid till att bearbeta materialet or-dentligt på ett omsorgsfullt sätt. Alla åtta informanter intervjuades var och en för sig. Urvalet av informanter inkluderade både förskollärare och barnskötare. Detta då båda yrkeskategorierna bedriver förskolans utbildning och deras erfarenheter och upplevel-ser ansågs vara av vikt för studiens ändamål. Studien grundar sig i ett målstyrt och bekvämlighetsurval, urvalskriterierna var att inkludera åtta förskolepersonal som ar-betade i olika barngrupper. Det målstyrda urvalet beskriver Bryman (2018) som ett urval där informanternas erfarenheter och kunskaper i ämnet efterfrågas. Författaren beskriver även att om en studie utgår från ett målstyrt urval finns det oftast ytterligare ett urval som påverkar. Vi har vänt oss till personer som vi sedan tidigare träffat i ar-betsrelaterat sammanhang, deras kontaktuppgifter fick vi genom personlig kommuni-kation. Bryman (2018) nämner att informanter som ingår i ett bekvämlighetsurval kan vara de personer som finns tillgängliga, och har möjlighet att delta och bidra för att få mer kunskap om området som studeras. De tilltänkta deltagarna kontaktades via mejl, deras mejladresser fick vi av dem personligen.

3.3 Tillvägagångssätt

Innan kontakten med de tilltänkta informanterna skrevs ett missivbrev (se bilaga 1) och en intervjuguide (se bilaga 2) utformades. Informanterna blev kontaktade via mejl och deras mejladresser hade vi fått sedan tidigare. Ett missivbrev skickades sedan till de tilltänkta informanterna för de skulle få ta del av studiens fokusområde och meddela om de ville delta i studien. När informanterna svarat ja till förfrågan om deltagande i studien, fick de välja hur och när intervjun skulle genomföras. I missivbrevet erbjöds fyra olika alternativ att genomföra en intervju på via telefon, teams, zoom eller fysiskt möte. Thomsson (2002) förklarar att när informanten får möjligheten att välja hur en intervju ska genomföras och när, kan det i sin tur leda till att informanten väljer en tidpunkt och plats där hen anser slippa bli påverkad av andra störande moment. Detta tillvägagångssätt gjorde att intervjuerna genomfördes på olika sätt utifrån alternativen ovan. Vi som utförde studien har intervjuat fyra informanter var. Fyra av intervjuerna genomfördes via telefon, två via zoom och två intervjuer skedde utomhus. Tre av in-formanterna som deltog via telefon befann sig på sin arbetsplats i ett enskilt rum. I den fjärde telefonintervjun befann sig informanten i sitt hem i ett avskilt rum. De två in-formanterna som deltog via zoom befann sig ostört i sitt hem. Resterande två infor-manter valde att träffas och bli intervjuade utomhus på sin arbetsplats. De genomförda intervjuerna spelades in via mobiltelefon för att sedan transkriberas. Alla åtta inter-vjuer transkriberades och lästes av oss som genomförde studien för att sedan bearbe-tas. Transkriberingarna sparades av oss i ett delat Word dokument och transkribering-arna skrevs även ut i pappersform för att lättare kunna se koder och kategorier.

3.4 Dataanalys

Datainsamlingsmaterialet för studien analyserades utifrån en så kallad tematisk ana lys, där sökandet efter teman gjordes utifrån det som framkom i intervjuerna. Enligt Bryman (2018) går det att hitta teman genom att upprepade gånger läsa datain-samlingsmaterialet. Därför lästes transkriberingarna igenom flera gånger av oss båda, för att sedan färgkodas. Kodningen blev till olika teman utifrån datamaterialets inne-håll. Transkriberingarna lästes om och om igen för att hitta gemensamma nämnare i informanternas svar, för att sedan utforma olika teman. Dessa teman är; förskoleper-sonalens betydelse för en språkutvecklande miljö, miljöns inverkan på språkunder-visning, den fysiska utformningen av en språkutvecklande miljö.

3.5 Tillförlitlighet

Enligt Bryman (2018) används tillförlitligheten i en kvalitativ som en bedömning för att säkerställa dess kvalitet. Vidare beskriver författaren de fyra delarna som tillförlit-ligheten innefattar, trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera.

Bryman (2018) skriver att studien behöver utgå från de etiska aspekterna för att uppnå trovärdigheten. Utöver detta har det funnits flera tillfällen där en handledare och andra kurskollegor fått tagit del av processen och kommit med respons som sedan bearbetats. Att andra diskuterar och tar del av processen är också ett av kriterierna Bryman (2018) beskriver som kan öka studiens pålitlighet.

Enligt Bryman (2018) fokuserar en kvalitativ studie på det informanter berättar för att sedan hitta det unika i berättandet. I denna studie deltog åtta förskolepersonal, där tre av informanterna arbetade på samma förskola men i olika barngrupper och resterande på olika förskolor. Eftersom informanterna är få i studien upplever vi att en överför-barhet inte kan göras i förhållande till hur andra förskolor arbetar.

Att vara ärlig och tydlig är enligt Vetenskapsrådet (2017) ytterst viktigt när samlingen bearbetas. En transparens bör därför tillämpas i bearbetningen av datain-samlingsmaterialet. För att studiens resultat ska bli trovärdigt ska det enligt Bryman (2017) spegla det informanterna har att säga. För att tydliggöra och styrka trovärdig-heten har citat använts från transkriberingarna. Vi båda har även försökt att vara ne-utrala och inte lägga in egna värderingar. Detta har gjorts genom att vi reflekterat med varandra och gått tillbaka i transkriberingarna under processens gång, för att säker-ställa att det är endast resultatet som redovisas. Enligt Bryman (2018) bör skribenter försöka hålla tillbaka sina egna förförståelser och egna värderingar utanför studien. Detta görs bland annat genom att medvetandegöra de egna värderingarna (Bryman, 2017).

3.6 Etiska aspekter

Enligt Vetenskapsrådet (2017) finns det vissa regler att förhålla sig till. Vetenskapsrå-det betonar vikten av de etiska överväganden som gjorts i en studie. Därför ska proces-sen skrivas fram så det finns en transparens för att kunna värna om deltagarna i stu-dien. De fyra principerna som enligt Bryman (2018) bildar helheten i ett etiskt förhåll-ningsätt är, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjan-dekravet.

Informationskravet innebär enligt Bryman (2018) att forskaren har en skyldighet om att informera informanterna om vad som förväntas av de i deras deltagande. Forskaren ska även informera om studiens syfte och dess olika delar. Informanterna i denna stu-die fick därför information skickad i ett missivbrev (se bilaga 1) via mejl om vem som genomför studien och vad studiens syfte är, samt hur studien skulle genomföras. Studien innefattar totalt åtta intervjuer och sex informanter gav ett skriftligt samtycke till sitt deltagande via mejl efter att de mottagit missivbrevet. De andra två informan-terna gav ett muntligt godkännande i samband med genomförandet av intervjun. Alla informanter i studien informerades både skriftligt och muntligt om deras rättighet till att avbryta deltagandet i studien när som helst, utan att behöva ge en förklaring till det. Bryman (2018) förklarar att samtyckeskravet är när informanten bestämmer över sin medverkan i en studie. Informanten ska därmed efter att den tackat ja kunna avbryta sin medverkan i studien utan att förklara varför.

Konfidentialitetskravet innebär enligt Bryman (2018) att skydda informanternas iden-titeter. Informanterna i denna studie har därför fått fiktiva namn. Vetenskapsrådet (2017) belyser vikten av åtgärder som gör att deltagarnas personuppgifter inte sprids för allmänheten. Vi som genomför studien har därför redan i transkriberingen tagit bort namn, ortsnamn, arbetsplats, samt ord som kan vara specifika för en person att använda. Detta har gjorts för att skydda deltagarnas identitet. Datamaterialet kommer endast användas till studien, vilket informanterna blev informerade om skriftligt i missivbrevet (bilaga 1) och muntligt vid intervjutillfället.

När studien godkänns och publiceras på DIVA, raderas allt insamlat material för att hindra spridningen av informationen som informanterna har delgett. Detta förhåll-ningssätt kan ses instämma med det Bryman (2018) beskriver. Bryman menar att nytt-jandekravet innebär att all information och uppgifter som informanterna delgett skri-benterna skall skyddas och ej användas i andra syften än studiens.

4 Resultat

I Avsnittet presenteras teman som framkommit ur datainsamlingsmaterialet. Under temat förskolepersonals betydelse i en språkutvecklande miljö redogörs studiens re-sultat kring informanternas förhållningssätt i arbete med barns språkutveckling. Te-mat miljöns inverkan på språkundervisning presenterar studiens resultat gällande olika metoder som informanterna använde sig av i sin språkundervisning. Under temat den fysiska utformningen av en språkutvecklande miljö presenteras studiens resultat utifrån vad informanterna ansåg vara av vikt och bör finnas i en språkutvecklande miljö.

Namnen på informanterna i studien är fiktiva.

4.1 Förskolepersonals betydelse i en språkutvecklande miljö

En informant påtalar förskolepersonals betydelse för att främja barns intresse för språk. Informanten berättar att forskning visar att barns läsning har minskat och att förskolepersonal behöver vända denna trend. Citatet nedan beskriver detta:

man har hört i forskningen och larmrapporter att barns läsning har minskat oerhört mycket och vi måste verkligen i förskolan lägga grunden för barns intresse för språk, litteratur, lägga en bra grund till språket och att barnen hittar nyfikenheten med ord (Annika)

Förskolepersonalens närvaro och dess innebörd för barns språkutveckling är något som informanterna kontinuerligt nämner. Det beskrivs genom att finnas där barn be-finner sig, om man ser det barn gör och samtalar om det, kan förskolepersonal sätta ord på det som barn gör. Vidare beskrivs att en språkutvecklande miljö även innefattar förskolepersonals sätt att prata, utmana barns tankar, sätta ord på och finnas där för att kunna besvara deras frågor. Att använda sig av kroppsspråk förklarar en informant är språkutvecklande, vilket citatet nedan beskriver:

jag tänker hur vi pratar med barnen eller hur vi använder vårt kroppsspråk eller det visuella, vad de ser när dem möter oss hur vi pratar, på vilket sätt vi pratar med bar-nen (Fabian)

Flera av informanterna belyser att de arbetar med sin närvaro som ett aktivt arbetssätt, för att få syn på barns intresse och vad de riktar sin uppmärksamhet mot, för att kunna utforma språkutvecklande lärmiljöer. Flera av informanterna anser att närvarande för-skolepersonal är viktigt, de uttrycker att det har en stor betydelse för att barns språk ska kunna utvecklas. Nedan finns två exempel på hur förskolepersonal kan vara när-varande:

att vi finns till brukar man ju prata om men då menar jag mer hur vi rör oss i barn-gruppen, att man hela tiden rör sig runt om kring barnen och inte bara finns där rent fysiskt utan psykiskt vara med barnen (Fabian)

jag tror att nyckeln är att man är närvarande att man är lugn att man förklarar att man pratar mycket (Sandra)

Gestaltning lyfts som en metod i en språkutvecklande miljö som förskolepersonal an-vände sig av. Flera informanter lyfter två positiva effekter av gestaltning. Den ena ef-fekten är barns koncentration, genom att barn får vara med och använda sin kropp i en gestaltning eller i form av rekvisita, så blir de mer koncentrerade. Den andra effek-ten är social gemenskap, genom att barn får vara delaktiga i samspel med andra barn skapas interaktioner. I kommande citat beskrivs det:

läser man bara en saga så där då ser man hur de lyssnar på annat och börjar pilla på annat, har man någonting som de kan vara med och vara kanske ett troll en elefant så blir de mer koncentrerade (Sandra)

I flera av intervjuerna framkom det att upprepningar användes för att befästa kunskap hos barn. Upprepning kan vara att utföra en aktivitet eller en situation flera gånger. En informant menar när barn upprepade gånger får gestalta exempelvis en saga under en längre period kan språket stärkas. Ett exempel beskrivs i citatet nedan:

vi gestaltade sagorna, det är jätte språkinriktat. Vi gjorde Alfons Åberg som inte ville sova,vi hade rekvisita och lät barnen ha den, använda ”scenen” för att använda rekvisitan, vecka efter vecka. Man kanske frågade, ska ni inte göra så här istället? nej de ville göra som det hade varit och jag tror att det är bra att de får upprepa och upprepa då får du in språket och gemenskap, du får social träning, du får in många delar (Annika)

4.2 Miljöns inverkan på språkundervisning

Flera av informanterna belyser vikten av att barn är trygga för att kunna utvecklas i sin språkutveckling. En språkutvecklande miljö bör därför vara lustfylld, spännande, läro-rik och anpassad utifrån barngruppen. Sandras citat här nedan ger en beskrivning över vad det kan innebära:

har man roligt och man känner sig trygg, man känner sig trygg med sina pedagoger, man känner sig trygg med de barn som är nära, har man fått den basen man har hittat det, då blir man trygg i språk (Sandra)

Informanterna nämner olika metoder som de använde sig av i de olika försko-lornas språkundervisning. Tre metoder som lyftes var, språksamlingar, sång-samlingar och konkretiserande sagor. Att i en språksamling klappa stavelser kan ge en förståelse för antal bokstäver. Nedan förklarar Fabian detta på ett tydligt sätt:

man klappar stavelser och när man säger namnet och kopplar ihop det till ett namn. Eller kanske att man pratar om namnsdagar och vad det finns för bokstäver i det namnet, typ att idag har Ivar namnsdag och hur många bokstäver är det och hur många klappar (Fabian)

Flanosaga beskrevs som ett sätt att presentera en konkretiserande saga för barn. In-formanterna menade att det väcker ett intresse för ett objekt, man ger barn ord och en förståelse för orden genom att konkretisera sagan. Flera informanter nämner att sång-samling kan främja barns språk och socialt samspel. Enligt informanterna ansågs sång som metod vara ett lustfyllt sätt till att introducera ett lärobjekt. Maja förklarar detta på ett tydligt sätt i citatet nedan:

sjunga en sång på ett roligt sätt, om man tycker att bä bä vita lamm är en urtjatig sång, då kanske man kan sjunga den baklänges, sen kanske man kan sjunga den snabbt, man kanske kan använda konkreta material till den (Maja)

En kompletterande metod som är ett hjälpmedel för barn som inte har kommit igång med språket än kan vara att göra tecken med handen. Informanten menar att till ex-empel sjunga och göra tecken som stöd till orden i sången, kan vara bra för att förmedla något utan att behöva använda det verbala språket. En annan informant upplevde att barn visar mer respons på en instruktion om de vuxna använde sig av tecken, mer än om de använde sin egen röst. Citatet nedan beskriver detta:

det tysta tecknet ger mer respons från barnen för att, eller jag vet inte varför egentli-gen men jag tänker att jag märker att man får mer respons för att det blir mer kraft-fullt på något vis, för att man kan visa utan att höja sin röst utan att ljudnivån i rum-met ökar och man lägger inte på någon stress eller irritation. Jag märker att jag får bättre respons på till exempel att använda tecken som stöd (Fabian)

Annika lyfter att i en språkutvecklande miljö behöver barn ges tid och möjligheter till att föra dialoger med varandra. Informanten menar att vuxna är i sig språkutveck-lande, genom att vara nära barn och stötta och utmana med frågor som kan främja för samtal och berättande. Lina är av samma mening med detta citat:

vi vuxna är alltid med och kan vara med och komma in i ett i en pågående aktivitet där vi också kan ställa frågor till barnen, där barnen får berätta och även kunna sam-tala med varandra. Och en miljö som är språkutvecklande ser jag, det är ju ett verktyg där hur vi är, vi vuxna med barnen, alla miljöer ska vara språkutvecklande (Lina)

Några av informanterna nämner digitala verktyg som ett komplement till språkunder-visning. En lärplatta kan exempelvis förstärka en saga som de redan bearbetat i en fy-sisk bok, det kan skapa en större förståelse genom att barn får uppleva sagan igen. En språkutvecklande miljö bör erbjuda en variation till läsning. Digitala verktyg som dator kan vara ett komplement, genom att få texten uppläst kan barn lyssna på texten. Ett annat digitalt verktyg som användes var en tv-skärm, skärmen användes i syfte att

kommunicera kring ett sammanhang som berör barns vardag där de kan reflektera över vad som hänt och vad som ska komma. Nedanstående citat beskriver hur man kan arbeta på olika sätt med olika digitala verktyg:

jag vill inte bara läsa en saga på Polyglutt på paddan heller, det kan vara en förstärk-ning av det som dom inte förstått det vi har läst om (Sandra)

jag skulle nog se till att det finns tillgång till datorer kanske om man vill lyssna på en text eller så och jag skulle även erbjuda någon form av högläsning av en person (Fa-bian)

det är också för att få ge barnen ett sammanhang om vad som har hänt, vad som händer och vad som kanske kommer att hända och det är ju otroligt viktigt att man använder de begreppen med barnen (Lina)

Några av informanterna lyfter vikten av att vara flexibel som förskolepersonal. Att ha en plan över hur man bör introducera material för barn men samtidigt följa deras ini-tiativtagande och observera vad barn är intresserade av i stunden. I en språkutveck-lande miljö har placering och tillgänglighet av materialet betydelse för barns utveckling och lärande. Det är viktigt att materialet är föränderligt och att det går att byta ut, samt att placeringen är genomtänkt. Ett exempel är hyllor som är i barns höjd där de enkelt kan nå böckerna själva.

Många av informanterna ansåg att de materiella tingen har en stor betydelse i en miljö som främjar för barns språkutveckling. Material som informanterna nämnde var böcker, symboler, bilder, olika texter och bildstöd. Dessa bör enligt informan-terna finnas tillgängliga för barn, för att de ska kunna självmant upptäcka och ut-forska. Harald beskriver detta genom citatet nedan:

böckerna ska finnas tillgängliga lätt och man ska kunna välja och det ska vara inbju-dande, dom ska stå fint, så dom ser att det inte ska ligga i en hög (Harald)

I förskolemiljön är det av vikt att det finns rum där böcker och symboler finns repre-senterat, det är något som flera av informanterna nämner som en viktig faktor i en språkutvecklande miljö. Förskolepersonal kan introducera material som exempelvis olika symboler från böcker, som kan leda till att barns språk utvecklas. Det kan vara bilder ur böcker, symboler på väggar, bilder på sagofigurer som kan stimulera barns nyfikenhet. När barn blir intresserade av exempelvis en sagofigur väcks intresset till läsning. En informant berättar om symbolers betydelse i en miljö på förskolan och dess inverkan på barns språkutveckling i citatet nedan:

symboler till exempel stoppskyltar, det är också ett sätt att förstå att någonting bety-der någonting, det skapar också nyfikenhet McDonalds det är en symbol som barnen känner igen, genom och förstå att det betyder någonting och det skapar också en ny-fikenhet, det gäller att erbjuda mycket när det kommer till språkutveckling i försko-lan (Annika)

4.3 Den fysiska utformningen av en språkutvecklande miljö

En språkutvecklande miljö bör vara föränderlig, fysiskt utformad och anpassad efter barns fysiska nivå, det menar flera av informanterna är av vikt. Tillgängligheten av språkutvecklande material bör placeras i barns höjd, där barn själva kan ta initiativ till materialet. Men även belysning nämns som en aspekt att tänka på vid en fysisk utform-ning av miljön, informanterna menar att en stämutform-ningsfull belysutform-ning kan fånga barns intresse. I nedanstående citat beskrivs en god fysisk språkmiljö enligt Annika:

jag tänker då att barnen självmant kan gå dit till hyllan för det sitter lågt i barnhöjd, så det borde inte vara något problem att gå dit och låna en bok om man skulle vilja det (Annika)

det ska vara stämningsfullt, man ska kunna läsa ordentligt och rofyllt, det är det jag tänker med inlärningsmiljö, det ska vara lite extra på något vis, man kan belysa böck-erna till exempel, göra de mer intressanta (Annika)

Informanterna poängterar att möblera förskolan i olika stationer, de menar att det bör finnas olika mötesplatser på en avdelning för att främja för samtal. Något som även lyfts som en viktig aspekt är användandet av både versaler och gemener i den fysiska utformningen. En lärmiljö som innefattar exempelvis alfabetet kan enligt informanten påverka barns intresse för bokstäver och skriftspråket. Nedan beskriver Lina om en liknade situation:

just inför skolan sen, för att det är ju så man skriver i verkligheten, man skriver inte stor text på allting och när barnen ska lära sig och skriva så lär vi dem stora och små bokstäver (Lina)

Att variera materialet i den fysiska miljön nämner flera av informanterna. Det be-skrivs genom att kontinuerligt byta ut material kan det främja barns språk och deras sociala samspel. Detta beskrivs enligt citatet nedan:

det är inte bara att plocka fram material och sen så fixar det sig självt, det stimulerar inte språket utan de behöver ha någon att prata med. Det är i samspel med barnen att man är där som pedagog för att försöka tolka lite grann och åt barnen sinsemellan vad de vill, då främjar det till språket och till det sociala samspelet (Maria)

Miljöns utformning i relation till barns intresse och tidigare erfarenheter är något som nästan alla informanter nämner som en viktig aspekt. Genom att observera barngrup-pen kan en bild av deras olika intresse fångas upp och utifrån det kan olika språkut-vecklande miljöer utformas. Nedan beskrivs två exempel på ovannämnda text:

att man observerar och tittar hur barnen leker eller hur de pratar eller att det är vi som måste ge dem erfarenheter. Och utifrån erfarenheten som barnen har fått så kan de också leka eller utforska utifrån det vi har pratat om eller gjort och så skapar vi en miljö (Lina)

när man kan fånga barnens intresse som att man vet att barnen tycker om babblarna till exempel, att man använder sig av de i miljön och det gör så att det är babblarna som lockar barnen (Sanna)

En informant lyfter att alla barn i gruppen kan intressera sig för olika saker, informan-ten menar att förskolepersonal bör vara lyhörd och erbjuda olika material. Citatet ne-dan beskriver detta:

alla tycker ju inte om samma, alla har ju olika intressen. Man får lägga till annat material i miljöerna tror jag, som lockar olika (Harald)

Att göra barn delaktiga i utformningen av en miljö eller som i detta exempel en skap-ande språkaktivitet nämner en informant kan gynna barns språkutveckling. Maja be-skriver i citatet nedan hur detta synliggörs i praktiken:

det jag tänker är att jag kan ha med mig barn i det hela, dom kan ju vara med och kanske rita bokstäverna eller dra ut dom på lärplattan. Vilka bokstäver har vi med nu? har vi glömt någon? (Maja)

5 Analys

Analysen utgår ifrån det valda teoretiska perspektiv och resultatet analyseras utifrån följande centrala begrepp. Artefakter, mediering, sociala interaktioner, situerat och proximala utvecklingszon. Under detta avsnitt kommer resultatet att analyseras ge-nom två teman som är kopplade till studiens frågeställningar. Förskolepersonals roll och betydelse i en språkutvecklande miljö och språkutvecklande miljöer i förskolan. 5.1 Förskolepersonals roll och betydelse i en språkutvecklande miljö Resultaten visar att förskolepersonals förhållningssätt och arbetssätt är viktigt för barns utveckling och lärande. Resultaten visar även att förskolepersonal kan agera språkutvecklande. Genom att sätta ord på, finnas där och främja för samtal. När barn involveras i sammanhang som kan främja för olika dialoger kan interaktioner skapas och bidra till social gemenskap. Olika interaktioner kan främjas genom dialoger med andra barn och vuxna. Ett centralt begrepp inom teorin är sociala interaktioner som

förklaras av Säljö (2014) som att ett lärande kan uppstå i samspel med och av andra människor. Sociala interaktioner skulle därför kunna tolkas som en viktig del i barns utveckling och lärande.

Resultatet tyder på att förskolepersonal har en inverkan på barns intresse för språk och kommunikation. Genom att skapa en spännande, lustfylld och lärorik miljö bidrar det till barns språkutveckling. Människan är enligt Vygotskij (1995) en social varelse som lär i samspel med andra individer och med hjälp av olika redskap. Ett redskap som människan kan använda sig av i interaktion med andra individer är språket (Vygotskij, 1995). Förskolepersonals användning av ett adekvat språk har i resultatet visats vara betydelsefullt. Förmågan att använda ett adekvat språk kan tolkas vara ett redskap som förskolepersonal använder sig av för att barn ska få en förståelse för sin omvärld. När barn får en förståelse för de olika sammanhang som de kan befinna sig i, kan det bidra till barns språkutveckling. Miljön utifrån beskrivningen i resultatet som förekom i re-sultaten kan tolkas som att miljön är situerad. Detta eftersom miljön är anpassad och utformad för ett specifikt syfte där barns språkutveckling är i fokus. Resultatet visade även att förskolepersonal anpassade språkundervisning efter lärobjekt och miljö. Ett exempel som framkom var att förskolepersonal använde sig av versaler och gemener i den fysiska miljön. Detta är någonting som barn kan se under hela sin tid på förskolan, vilket kan göra att de då inte är obekanta med detta inför sin skolstart. I den situationen medieras språket både genom tal och skrift och det sker i en specifik, situerad miljö. Detta är ytterligare ett exempel som skulle kunna tolkas som situerat. Vilket innebär enligt Vygotskij (1995) att det är enklare att lära sig i en miljö som är anpassad och utformad utifrån ett specifikt syfte och innehåll.

För att kunna stötta och utmana barn vidare i sin utveckling använde sig förskoleper-sonal av olika metoder i sin språkundervisning,. Det gjordes genom att förskoleperso-nal erbjöd olika språkutvecklande aktiviteter. Tre metoder stack ut från resultatet, dessa var språksamlingar, sångsamlingar och konkretiserande sagor. Alla tre metoder användes enligt resultatet i syfte att utmana barns språk, deras sociala samspel och förståelse för olika begrepp. I resultatet nämns en strategi som ingick i alla tre meto-derna där förskolepersonalen använder upprepning i syfte att befästa barns kunskap. När barn upprepar olika aktiviteter skulle det kunna bidra till att de får möjligheter att omskapa och använda sig av sin kunskap i olika situationer. Vilket skulle kunna tolkas som det Vygotskij (1995) beskrev, att när barn får möjlighet att omskapa det som de tidigare varit med om kan fantasin utvidgas. I och med att fantasin och kreativiteten utvecklas kan barn använda sin kunskap i andra situationer, vilket kan ses ur perspek-tivet proximal utvecklingszon. När barn ser och hör det dem sett en annan individ göra, förmedlas någonting i mötet genom imitation eller upprepning. Detta kan även ses som medierande, där språket fungerar som ett verktyg för att skapa interaktioner i mötet med andra människor och få förståelse till omvärlden. I resultatet nämner en informant att hen använde sig av kroppsspråk när hen ska delge instruktioner till barn bland annat genom gestaltning. Informanten upplever en positiv reaktion och tydligare

respons än om hen bara använde sin röst. Människans kroppsspråk kan tolkas som en medierande artefakt där människan använder sin kropp som ett verktyg för att för-medla något.

5.2 Språkutvecklande miljöer i förskolan

Resultatet visar att förskolepersonal anpassar miljön efter barngrupp. Det ansågs vara en viktig aspekt att utgå ifrån när de utformar en lärmiljö. Förskolepersonalen nämner att det är viktigt att utgå från barns intresse och deras tidigare kunskaper. Miljöns ut-formning är enligt Säljö (2014) viktigt för barns utveckling och lärande, eftersom rum-met innefattar kunskaper, erfarenheter, känslor och förväntningar. I resultatet fram-kom även att en aspekt att utgå ifrån vid utformandet av en språkutvecklande miljö är material. Förskolepersonal ansåg att materialets tillgänglighet har en stor betydelse för själva utformningen. Det framkom även att material ska finnas tillgängligt och bör pla-ceras utifrån barns höjd. Förskolepersonal ansåg att materialets placering är betydel-sefullt för att barn skall kunna känna tillit till sin egen förmåga. Barn anses enligt Vygotskij (1995) kunna konstruera sin egen kunskap med hjälp av omvärlden. Materi-alet kan i detta fall ses som artefakter som förmedlar någonting till barn och kan vara en bidragande faktor till barns utveckling, lärande och koncentration. Böcker, symbo-ler, bilder, olika texter och bildstöd var material som framkom i resultatet, som försko-lepersonal använde för att främja för barns språkutveckling. Materialen bidrar på så sätt till att skapa det samspel som Säljö (2014) menar är viktigt i mötet mellan olika barn och material. I resultatet nämns digitala verktyg som ett komplement till språk-undervisning, för att erbjuda variation. De digitala verktygen är ytterligare artefakter som används för att skapa en förståelse av någonting och i förlängningen kan leda till en utveckling till barns lärande. Dessa olika verktyg kan användas för att förmedla en och samma innebörd i ett och samma kunskapsområde. Artefakter enligt Vygotskij (1995) kan förmedla något till människan och bidra till interaktioner mellan barnet och barns kognitiva förmågor.

Resultatet visar att barns intresse och inflytande är något som flera av informanterna nämner som en viktig aspekt inför en miljöutformning. Förskolepersonal menar att barn bör inkluderas i processen för att få en tydlig bild av deras intresse. Detta för att sedan kunna bygga upp en språkutvecklande miljö utifrån observationerna, som för-skolepersonal gör kontinuerligt. Barns delaktighet kan synliggöra och förmedla vad de är intresserade av till förskolepersonal. Barns val av lekar, material med mera medierar olika saker till förskolepersonal i och med att de interagerar med varandra, vilket för-skolepersonalen sedan kan använda i sina undervisningstillfällen. Förskolepersonal nämner i resultatet vikten av flexibilitet i förskolans arbete, för att kunna följa barns egna initiativtagande. Det kan tolkas utifrån teorin att lärandet ständigt sker och inte är beroende av ett planerat tillfälle (Vygotskij, 1995).

Förskolepersonals närvaro är enligt resultatet en viktig aspekt för att kunna utmana och stimulera barn i deras olika utvecklingsfaser. Utvecklingsfasen enligt Vygotskij (1995) är den promaximala utvecklingszonen. Denna fas kan innebära att barn med hjälp av en annan individ med mer kunskap, lyckas med något som barn sedan tidigare inte behärskat på egen hand. I resultatet nämner en informant att hen använde sig av kroppsspråk när hen ska delge instruktioner till barn bland annat genom gestaltning. Informanten upplever en positiv reaktion och tydligare respons än om hen bara an-vände sin röst.

6 Diskussion

Detta avsnitt behandlar resultatet genom en diskussion. Efter resultatdiskussionen kommer metoden för studien att diskuteras. Avslutningsvis kommer en slutsats pre-senteras, studien diskuteras även i förhållande till ett större sammanhang samt förslag på vidare forskning inom området.

6.1 Resultatdiskussion

Under denna rubrik diskuteras resultatet utifrån studiens syfte och frågeställningar. Detta diskuteras i relation till inledning, bakgrund, teoretiskt perspektiv och tidigare forskning.

6.1.1 Hur arbetar förskolepersonal med miljöer för att främja barns språkutveckling?

Syftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal arbetar med språkutveck-lande miljöer, och hur de upplevde att olika miljöer kan ge olika förutsättningar när det gäller språkundervisningen i förskolan. Analysen av resultatet visade att förskole-personalens närvaro är betydelsefullt för barns utveckling och lärande. Deras närvaro visade sig ha en inverkan på barns språkutveckling. Att vara närvarande som förskole-personal skulle även kunna innebära att de är lyhördhörda och använder ett adekvat språk. Genom att lyssna in barn och sätta ord på ting och händelser. Detta går att koppla till förskolans styrdokument. Enligt (Skolverket, 2018) ska förskolepersonal förhålla sig och arbeta utifrån styrdokument som läroplanen och de strävansmål som finns beskrivna. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) framskrivs det även att förskolan bör lägga stor vikt att stimulera barns språkutveckling. Vilket även Hagen (2018) påtalar, att när förskolepersonal tillämpar ett adekvat språk bidrar det till barns språkutveckling.

Resultatet visade att kroppsspråk var en strategi som förskolepersonal använde i sitt arbete med för att stärka barns språk. Detta arbetssätt kan ha en förstärkande och kompletterande betydelse till det adekvata språket för att tillgodose barns olika behov. Kroppsspråk anses tillhöra den stödjande kommunikativa dimensionen enligt Norling (2015). Detta arbetssätt anpassas utifrån barns behov, förmedla och stödja dem i sin

språkutveckling. Resultatet visade att förskolepersonal arbetade främjande för att kon-tinuerligt ge tid och utrymme i miljön för samtal mellan barn-barn, barn-vuxen. För-skolepersonalen beskrev främjande arbete som att skapa de förutsättningar som barn behöver för att kunna utveckla sitt språk. Svensson (2005) menar att barns språkliga egenskaper kan komma fram när barn får delta i olika språkliga sammanhang. Att er-bjuda olika material tillhör ett språkutvecklande arbetssätt enligt resultatet. Detta skulle kunna innebära att förskolepersonal tillför språkutvecklande material i miljön som exempelvis böcker, sagor och ramsor vilket (Callahan, Cunningham & Zibulsky 2009) beskriver i sin studie.

6.1.2 Vilka aspekter anser förskolepersonal viktiga att utgå ifrån när en språkutvecklande miljö utformas?

Resultatet visade att förskolepersonal använde sig av olika metoder i sin språkunder-visning som inkluderas i en språkutvecklande miljö. Användandet av olika metoder kan innebära att förskolepersonal behöver ta hänsyn till flera aspekter för att göra mil-jön stimulerande för barn. Björk-Willén, m.fl. (2018) beskriver människan som en me-ningsskapande individ och därför är det viktigt att skapa en språkundervisning utifrån barns intresse och tidigare erfarenhet. Detta synliggörs i resultatet genom att försko-lepersonal anpassar metod utifrån barns behov och förutsättningar, för att kunna ut-mana barn vidare i sin utveckling.

Resultatet visade att miljöns utformning är en aspekt som förskolepersonal tar hänsyn till i sitt arbete med barns språkutveckling. Detta gjorde förskolepersonalen genom att observera och samtala med barn, för att få en uppfattning om vad barnen vad intres-serad av och vilka utmaningar de var i behov av. Det kan tolkas vara viktigt eftersom miljön anses utgöra en inverkan på barns språkutveckling. I resultatet lyfts ett exempel om Babblarna, där förskolepersonalen väcker barns intresse med hjälp av figurerna för att sedan bygga upp en språkutvecklande miljö utifrån dem. Det kan tolkas att barns intresse delvis är beroende av omgivningen. Damberg och Nilsson (2013) förklarar att miljöns innehåll och utformning kan påverka barns språkutveckling.

Enligt tidigare forskning har det visat sig att barn som får befinna sig i miljöer och kontexter som innehåller läsning och kommunikation får de en annan förståelse till hur de kan använda språket och får ett ökat ordförråd (Hagen, 2018). Även Damber och Nilsson (2013) diskuterar att om barn inkluderas i miljöer som är rika på olika texter kan det visa sig vara positivt på barns senare läs och skrivinlärning. Resultatet visade även att miljöerna bör utformas så de kan förändras, samt att de behöver vara tillgängliga för barn. Att barn kan orientera sig själva och skapa en överblick av rum-met kan utgöra en känsla av att vara självständig. Detta är också någonting Isbell (2012) tar upp och menar att när förskolans miljö är anpassad och tillgänglig för barn kan det främja för lek, kommunikation och samspel.

Barns intresse och delaktighet framkommer i resultatet som en utav de viktigaste aspekterna att ta hänsyn till i arbetet med miljöns utformning. Förskolans miljö kan upplevas vara en form av kunskapsinhämtning och borde därför vara inspirerande. Enligt Pihlgren (2017) kan det vara avgörande hur miljön är utformad för barns veckl-ing och lärande. Förskolepersonals flexibilitet var en annan viktig aspekt att förhålla sig till enligt studiens resultat. Förskolepersonal bör följa barns initiativtagande och utgå från det när en språkutvecklande miljö ska utformas. Läroplanen för förskolan (2018) beskriver att förskolepersonal bör arbeta och skapa förskolans miljö så den är tillgänglig, utforskande och inspirerar till lärande och utveckling.

Materiella ting har enligt förskolepersonalen en stor betydelse för barns utveckling och lärande i arbetet med språkutvecklande miljö. Det bör av den anledningen finnas rik-ligt med flera olika typer av material som kan stimulera alla barn. Eriksson och Berg-ström (2013) har kommit fram till att materialets placering har betydelse för barns samspel och att miljön bör vara föränderlig för att inte begränsa barns handlingserbju-danden. Tecken som stöd och digitala verktyg användes enligt resultatet i denna studie som hjälpmedel i en språkutvecklande miljö. Tecken som stöd skulle kunna tolkas som ett material förskolepersonalen använder sig i tydliggörande syfte. Utifrån förskoleper-sonalens berättelser förstärker användandet av digitala verktyg förstärka det förskole-personal undervisar om. Digitala verktyg kan därmed tolkas som ett komplement. I läroplanen för förskolan (2018) står det skrivet att förskolepersonal gemensamt har ett ansvar över att barn ska få möjlighet att utveckla en egen digital kompetens och att de ska få använda digitala verktyg i syfte till utveckling och lärande. Även i studien som Norling (2015) genomfört framkommer det tre olika dimensioner, en av dessa; stöd-jande kommunikativa dimensionen skulle digitala verktyg kunna ses som stödstöd-jande. Detta skulle kunna innebära att alla förskolor bör ta vara på och de digitala verktyg som finns att tillgå.

6.1.3 Vilka effekter kan miljöns utformning ha på språkundervisningen i förskolan?

Resultatet och analysen visade att miljöns utformning har olika effekter på språkun-dervisningen i förskolan. De olika effekter som framkommit genom resultatet är barns självtillit, koncentration och social gemenskap.

Utifrån hur miljön är utformad kan den bidra till att barns förmågor utvecklas eller begränsas. Resultatet visar att när förskolepersonal utformar en språkutvecklande miljö blir effekten att barn i större utsträckning utforskar miljön på egen hand och därmed växer i sin egen tillit. Enligt förskolans läroplan (2018) bör miljön uppmärk-sammas och utformas för att tala till barn och främja för lärande och utveckling. När miljön talar till barnet kan det göra att dem blir mer koncentrerade. Koncentration är

en annan effekt som förskolepersonalen belyste. Resultatet visar att genom att försko-lepersonal använder tecken med handen i samband med en uppmaning eller dialog, visar barn mer koncentration, än om förskolepersonalen uttrycker samma budskap verbalt. Ytterligare en effekt som framkom i resultatet är social gemenskap. Förskole-personalen använder gestaltning i sin språkundervisning och de menar att gestaltning som aktivitet är beroende av miljös utformning. Därför kan miljön tolkas som en bi-dragande faktor till språkundervisning. Genom gestaltning har förskolepersonalen upplevt social gemenskap som effekt. Gestaltning kan tolkas som en form av lek där barn får leva sig in i en annan roll. Norling (2015) förklarar i sin studie att sociala re-lationer förekommer i den övergripande dimensionen som forskaren skriver om. Nor-ling beskriver att barns sociala relationer drev dem i lekstrategin.

6.2 Metoddiskussion

Under den här rubriken diskuteras metod, tillvägagångssätt, tillförlitlighet, de etiska aspekterna och studiens urval.

När studiens syfte och frågeställningar utformats, kom vi fram till att en kvalitativ stu-die med halv strukturerade intervjuer var passande. En kvalitativ forskningsansats val-des för att kunna fördjupa sig i informanternas berättelser och olika erfarenheter. Ef-tersom syftet var att undersöka hur förskolepersonal arbetar i språkutvecklande mil-jöer för att främja barns språkutveckling, föll intresset även för förskolepersonals er-farenhet och upplevelser. Enligt Bryman (2018) används halvstrukturerad intervju som metod för att på djupet kunna ställa följdfrågor och få större förståelse i informan-ternas svar. Med hjälp av en halvstrukturerad intervju blev övergången till följdfrågor spontan och upplevdes givande av oss som genomfört studien. Följdfrågorna gjorde det möjligt att fördjupa sig i informanternas svar. Att använda sig av halvstrukturerad intervju som datainsamlingsmetod begränsade vår insyn i förskolans utbildning. Med endast halvstrukturerade intervjuer som metod kan vi ha gått miste om hur personalens praktiska arbete genomförs. För att kunna få en bredare bild av förskole-personals arbetssätt med språkutvecklande miljöer, hade observationer varit ett gott komplement.

Valet att inkludera både förskollärare och barnskötare gjordes då både yrkeskategori-erna arbetar i förskolan. Förskolepersonalen valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Bryman (2018) förklarar det som när informanter väljs utifrån deras kunskap kring studiens fokusområde samt deras tillgänglighet för deltagandet. Vi upplever att pro-cessen till att få deltagare till studien var lite problematisk. Det kan antas bero på sjuk-frånvaro av förskolepersonal, det kan även bero på att förskolepersonal upplever ett deltagande i en studie är lite skrämmande och utelämnade. Det kan bero på att delta-garna kan känna sig lite nervösa och att de kanske känner att de ska ge ett tillrättalagt

svar, vilket inte är syftet utan det handlar om att få ta del av deras erfarenheter. Vår erfarenhet från intervjuerna var inte att de försökte svara rätt utan att de delgav oss sina egna upplevda erfarenheter och upplevelser. Alla informanter hade en arbetsrela-terad relation till oss som genomfört studien, detta kan medföra en positiv och trygg känsla för informanterna. Det kan även upplevas negativt eftersom informanterna kan vilja framställa ett tillrättalagt svar för att uppfylla en eventuell förväntan. Därför har vi försökt att klargöra för informanterna genom missivbrev (se bilaga 1) och muntligt, att deras deltagande är frivilligt och att de kan avsluta intervjun utan att nämna vad orsaken är. Vetenskapsrådets (2017) etiska aspekter skrevs i missivbrevet som manterna fick ta del av i början av arbetet. Det tydliggjordes även muntligt för infor-manterna i samband med intervjuernas genomförande. På så sätt baserades ternas deltagande på deras villkor. Under intervjuernas gång upplevde vi informan-terna trygga i sitt deltagande och en god känsla infann sig.

Det blev totalt åtta intervjuer. Vi valde att genomföra fyra intervjuer var för att dela på ansvaret och för att inte skapa en förhörs liknande situation där det skulle kunna bli en maktposition gentemot informanterna. Informanterna i studien fick möjlighet att välja hur intervjuerna skulle genomföras, det skedde på tre olika sätt, via telefon, zoom och fysiskt möte. Bryman (2018) beskriver att kvaliteten i intervjun inte påverkas om det sker via videosamtal eller i ett fysiskt möte. Vi försökte genom att erbjuda olika sätt att genomföra intervjun på, underlätta för informanterna genom att själva välja det som dem kände sig bekväma vid. Thomsson (2002) beskriver att när informanterna upplever bekvämhet i sitt deltagande kan det leda till en lyckad intervju. Studiens till-förlitlighet upplevs vara god eftersom informanterna gav en tydlig och konkret bild av deras arbetssätt. I studien har vi försökt att återge resultatet på ett neutralt sätt för att inte påverka resultatet utifrån egna värderingar. Under arbetet har vi försökt i största möjliga mån att skydda informanternas identitet, vilket Vetenskapsrådet (2017) ställer som krav. Informanterna i studien har därför fått fiktiva namn. Fyra av informanterna befann sig på sina arbetsplatser när vi genomförde intervjuerna. Det medför en risk då vi inte garantera informanternas konfidentialitet, då arbetskollegor till informanterna kan ha varit medvetna att de skulle medverka.

Utifrån studiens syfte, frågeställningar och den valda metoden samt den intervjuguide (se bilaga 2) som vi utformade, anser vi att studiens syfte och frågeställningarna vara besvarade. Studien har bidragit till att vi fått en större och djupare förståelse för för-skolepersonals arbete kring språkutvecklande miljöer och dess betydelse för barns språkutveckling.

6.3 Slutsats

I studien har förskolepersonalens arbete med språkutvecklande miljöer studerats. I re-sultatet framkom det att informanterna anser att arbetet med språkutvecklande