Örebro universitet Handelshögskolan Kandidatuppsats, 15 hp Handledare: Olle Westin Examinator: Gun Abrahamsson VT-12
2012-06-19
Kontrollant - kontrollerad
Avskaffande av revisionsplikten: Ett bokslut senareDavid Embretsen 900503 Philip Milanius 900224
2
Sammanfattning
Problem: Den första november år 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. Lagförändringen mötte dock motstånd från bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sämre kvalitet på bolagens rapporter.
Syfte: Syftet med undersökningen är att bidra till en djupare förståelse för konsekvenserna lagförändringen haft på små aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro.
Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem små aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma både före och efter avskaffandet av revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet.
Slutsats: Lagförändringen har ännu inte påverkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete. Skatteverket har fått en viss ökad arbetsbörda men kvaliteten på redovisningen är den samma som innan.
Undersökningen resulterar dock i vetskapen att de små aktiebolagen behåller revisorn tack vare rådgivarrollen och kunskapen denne besitter. Behovet av revision verkar alltså mer bero på vilka kunskapsluckor bolagen måste fylla med avseende på redovisning och rapportering än vad som är lagstadgat.
3
Abstract
Background: The first of November 2010 the statutory auditing was abolished for small companies in Sweden. The reason for this was to give the companies the opportunity to reduce costs and increase their level of freedom of choice. This was met with resistance from the Swedish tax agency, who feared an increase of their workload and a decrease of the quality of the companies’ financial reporting.
Purpose: The purpose of this essay is to find a deeper understanding of the consequences that the abolished statutory auditing brought to small companies and the tax office in the city of Örebro.
Method: The empirical findings have been collected through semi structured interviews with five small companies and the tax office in Örebro. The companies were active before as well as after the abolishment of statutory auditing and were selected from an alphabetical list. The empirical findings were analysed through the terms quality, control, workload and cost efficiency.
Conclusions: The abolishment of statutory auditing has not yet affected the small companies in terms of cost efficiency or workload. The Swedish tax agency has noticed some increase of their workload, but there has been no change in the quality of the companies’ financial
reporting.
The essay concludes that small companies keep an auditor due to the advisory role and the knowledge the auditor possesses. The need for the companies to consult an auditor seems to a greater extent depend on what knowledge about financial reporting the companies lacks rather than what is required by law.
4
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 6 1.1 Bakgrund ... 6 1.2 Problematisering ... 7 1.3 Forskningsfrågor ... 9 1.4 Avgränsning ... 9 1.5 Syfte ... 9 2 Referensram ... 10 2.1 Inledning ... 10 2.2 Revision ... 10 2.2.1 Revision i Sverige ... 11 2.3 Allmän revisionsplikt ... 11 2.3.1 Införandet ... 11 2.3.2 Avskaffandet ... 122.3.3 Nyttan med revisionsplikt ... 13
2.4 Agentteorin ... 13
2.4.1 Skatteverket som principal, bolagen som agent ... 15
2.5 Intressenter ... 16
2.6 Skatteverket ... 17
2.6.1 Skatteverket som intressent ... 17
2.6.2 Skatteverkets arbete och kontrollmöjligheter ... 17
2.6.3 Skatteverket och revision ... 18
2.7 Nyckelord ... 19 3 Metod ... 20 3.1 Ämnesval ... 20 3.2 Undersökningens upplägg ... 21 3.3 Undersökningsobjekt ... 21 3.3.1 Urvalsmetod ... 21 3.4 Insamling av data ... 22 3.5 Analysmetod ... 23 3.6 Trovärdighet ... 24 3.7 Metodreflektion ... 25 4. Empiri ... 26
5
4.1.1 Bergmans energioptimering AB ... 26
4.1.2 Barnens mode i Örebro AB ... 26
4.1.3 A-Energi AB ... 27
4.1.4 Butik 4025397 Örebro Åstadalsvägen AB (Pressbyrån) ... 27
4.1.5 B.G ADB – Konsult AB ... 27
4.2 Intervju med Skatteverket ... 28
5 Analys ... 30 5.1 Kvalitet ... 30 5.2 Kontroll ... 31 5.3 Arbetsbörda ... 32 5.4 Kostnadseffektivitet ... 32 6 Slutsats ... 34 6.1 Svar på frågeställningarna ... 34 6.2 Slutdiskussion ... 35
6.3 Uppmaning till vidare forskning ... 36
7 Litteraturförteckning ... 37
Bilaga 1 – Intervjuguide till små aktiebolag ... 39
Bilaga 2 – Intervjuguide till Skatteverket ... 41
6
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Enligt första paragrafen i andra kapitlet i bokföringslagen är juridiska personer i Sverige bokföringsskyldiga (BFL 2:1, 1990:1078), och enligt sjätte kapitlet i samma lag är alla aktiebolag skyldiga att upprätta en årsredovisning efter varje avslutat räkenskapsår (BFL 6:1, 1990:1078).
Redovisning behövs när det råder informationsasymmetri mellan ett bolag och dess
intressenter, det vill säga när ett bolag har mer information än intressenterna (Johansson et. al, 2009, s. 5). Redovisningen utgör då ett beslutsunderlag som leder till ekonomiska
konsekvenser för bolaget och intressenterna (Johansson et. al, 2009, s. 9). Ett exempel på en intressent är Skatteverket, som använder redovisning som information för att besluta om bolagets skatteskuld (Johansson et. al, 2009, s. 12).
Med en redovisning som granskas av en revisor, som saknar personligt intresse i bolaget, ökar chanserna för att intressenterna ska kunna lita på att redovisningen speglar bolagets
ekonomiska situation på ett korrekt sätt(Borg & Lundström, 2007, ss. 2-3). Revisorn och revisionens uppgift kan även härledas till en trygghet för den som framställer redovisningen vid eventuella granskningar av till exempel Skatteverket (Forsberg, Ingberg, & Malm, 2006, s. 5). Utöver detta ökar bolagets tillförlitlighet när dess finansiella rapporter granskas och kvalitetssäkras av en revisor (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011, s. 2).
Den första januari år 1983 infördes lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Detta efter en utredning från Kommerskollegium samt ett förslag från Brottsförebyggande rådet (Thorell & Norberg, 2005, s. 15). Kommerskollegium var från och med år 1973 en statlig tillsynsmyndighet för auktorisering av revisorer i Sverige (Artsberg, 2003, s. 107), och utredningen visade att det numera fanns tillräckligt många kvalificerade revisorer i Sverige för att täcka behovet vid revisionsplikt.
Brottsförebyggande rådets förslag baserades på att det oftast var i små bolag med litet aktiekapital, som bildats för att befria ägaren från personligt betalningsansvar, där förekomsten av ekonomisk brottslighet var högst. Införandet av krav på revision hos alla aktiebolag skulle då förebygga den ekonomiska brottsligheten (Thorell & Norberg, 2005, ss. 15-16).
7 År 2010 ändrades dock kravet på revision när Sveriges riksdag godkände en lagförändring gällande revisionsplikten för små aktiebolag. Lagförändringen gick ut på att små aktiebolag, från och med den första november år 2010, frivilligt kunde välja att anlita en revisor eller inte (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011).
För att räknas som ett litet aktiebolag ska bolaget uppfylla minst två av kriterierna, var och ett av de två senaste räkenskapsåren (ABL 9:1, 2005:551):
Högst tre miljoner kronor i nettoomsättning
Högst en och en halv miljon kronor i balansomslutning Högst tre anställda
Enligt beräkningar skulle dessa kriterier uppfyllas av cirka 72 procent av alla aktiebolag i Sverige (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011), vilket år 2010 motsvarades av cirka 250 000 bolag (Nordström, 2010, s. 46).
Syftet med lagförändringen var att, i linje med den borgerliga regeringens politik, öka
konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler och växande bolag. Regeringen ville även åstadkomma en minskning av de administrativa kostnaderna för bolagen, vilka till stor del består av kostnader för revision. Sammanfattningsvis kan sägas att huvudsyftet med lagförändringen var att öka valfriheten för de små aktiebolagen för att på bäst och mest kostnadseffektivt sätt hålla ordning och reda i verksamheten (Prop. (2009/10:204), 2010, s. 56).
Lagförändringen skulle även ske i enlighet med Europeiska Unionens arbete för
reglerförenkling för bolag och Sverige hade innan lagförändringen hårda krav på revision jämfört med andra medlemsländer (Prop. (2009/10:204), 2010, ss. 52-56).
1.2 Problematisering
Lagförslaget angående avskaffande av revisionsplikten möttes av motstånd från bland annat Skatteverket som befarade ett ökat, både medvetet och omedvetet, fusk (TT, 2010).
Skatteverket menade på att de brottskategorierna som skulle kunna öka vid ett borttagande av revisionsplikten bestod av bokföringsbrott och skattebrott (Engström & Lindh, 2006, s. 41).
Skatteverket befarande innan borttagandet av revisionsplikten att deras arbetsbörda skulle öka markant då de ansåg att de skulle tvingas ta över delar av arbetet som tidigare utförts av
8 revisorn (Engström & Lindh, 2006, s. 42). Detta eftersom myndigheten var rädd för att
kvaliteten på genomsnittsdeklarationen skulle sjunka (Lennartsson, 2010, s. 20). Kvalitet i detta sammanhang syftar till antalet fel, det vill säga fusk och brott, i ett bolags redovisning och skatterapportering. Färre fel innebär alltså högre kvalitet.
Många gånger är felaktigheter i ett bolags redovisning en följd av okunskap inom området och skulle kunna förhindras med revisionsplikt innan ett brott begås. Revisionsplikt kan således användas som ett verktyg för att förebygga ekonomisk brottslighet (Engström & Lindh, 2006, s. 42).
Vidare ansågs Sveriges höga skattetryck öka risken för skattebrott, vilket utan revisionsplikt, skulle innebära att Skatteverket skulle behöva utöka sin verksamhet (Engström & Lindh, 2006, s. 8). För detta extra arbete med ökade kontroller av företagens räkenskaper väntades Skatteverket få ett tillskott på 40 miljoner kronor (Lennartsson, 2010, s. 20). Regeringens beräkningar visade även att avskaffandet av revisionsplikten skulle komma att kosta cirka 1,3 miljarder kronor i förlorade skatteintäkter årligen på grund av ökat skattefel (Lennartsson, 2010, s. 21).
Både Danmark och Finland hade redan tidigare avskaffat revisionsplikten. I Danmark gjordes detta år 2006 och där har ungefär 25 procent av berörda bolag valt att inte använda sig av revisor (Danielsson, 2012, s. 7). Utvärderingar från det danska bolagsverket från 2008-2009 visar att frivillig revision inte har inneburit någon större förändring, men utvärderingarna har tolkats olika från olika håll. Svenska Skatteverket fann i utvärderingarna stöd för att
skattefelen ökade medan Svenskt Näringsliv ansåg de ökade skattefelen som försumbara (Lennartsson, 2010, s. 22).
I Sverige är siffran högre när det gäller aktiebolag som fortfarande efter lagförändringen väljer att använda sig av revision. Totalt väljer 85 procent av bolagen att anlita en revisor, men av aktiebolagen som var verksamma redan innan lagförändringen ligger denna siffra på 90 procent (Danielsson, 2012, s. 7). Samtidigt ökade anmälda ekobrott i Sverige med 50 procent mellan åren 2010 och 2011, vilka oftast handlar om skatte- och bokföringsbrott som är den vanligaste typen av ärende hos Ekobrottsmyndigheten (Stockholm TT, 2012).
9 I små aktiebolag är det oftast samma person som både är ägare av bolaget och som verkar som bolagsledare, vilket minskar behovet av revision. Då de flesta bolag ändå väljer att fortsätta använda sig av revision bör detta tyda på att nyttan av revisionen överstiger kostnaden för bolagen, vilket även statliga utredningar från 1990-talet bekräftar (Forsberg, Ingberg, & Malm, 2006, s. 3).
Problematiseringen i denna uppsats kan således sammanfattas med nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda samt kostnadseffektivitet.
1.3 Forskningsfrågor
Utifrån de sammanfattade nyckelorden iproblematiseringen vill vi undersöka följande forskningsfrågor:
Hur har lagförändringen, i enlighet med sitt syfte, påverkat små aktiebolag i Örebro gällande kostnadseffektivitet och förenklat administrativt arbete?
Hur har lagförändringen av revisionsplikt påverkat Skatteverket i Örebro med avseende på arbetsbördan?
Hur har lagförändringen påverkat kvaliteten på redovisningen? 1.4 Avgränsning
Undersökningen kommer avgränsa sig till små aktiebolag i Örebro samt Skatteverkets kontor i Örebro.
1.5 Syfte
Syftet med denna undersökning är att identifiera och beskriva de konsekvenser
lagförändringen av revisionsplikt för små aktiebolag har haft på små aktiebolag i Örebro och för Skatteverket i Örebros arbete. Detta för att bidra med en djupare förståelse för
10
2 Referensram
2.1 Inledning
Undersökningens referensram inleds med en historisk redogörelse av revision, både allmänt och i Sverige, där begreppet revision förklaras och definieras. Detta för att ge en allmän förståelse kring ämnet, vilket ger bättre förutsättningar för förståelse av undersökningen. Den historiska presentationen fortsätter sedan med införandet och avskaffandet av den allmänna revisionsplikten i Sverige samt motiven till dessa.
Vidare följer en beskrivning av den så kallade agentteorin. Detta för att belysa förhållandet mellan Skatteverket och de små aktiebolagen i denna undersökning. För ett helhetsintryck av förhållandet redogörs sedan för ett bolags intressenter, där Skatteverket utgör den viktigaste i undersökningen. Därefter presenteras därför Skatteverket och dess arbete utförligt.
Slutligen sammanfattas referensramen genom definitioner av de nyckelord som undersökningen bygger på.
2.2 Revision
Revision är den granskning av ett bolags eller organisations redovisning och förvaltning som sker i efterhand för att informera om redovisningens tillförlitlighet samt bolagsledningens förvaltning. Den externa revisionen som sker av revisorer utanför organisationen
avrapporteras tillsammans med bolagets årsredovisning i form av en revisionsberättelse. Redovisningsrevisionen har som syfte att undersöka om bolagets redovisning sker i enlighet med lag och god redovisningssed (Nationalencyklopedin).
Revision utförs för att bolagets intressenter ska kunna lita på att bolagets ekonomiska situation, på ett korrekt sätt, speglas i den finansiella information som ges ut av bolaget. Genom revisionen ökar den finansiella informationens trovärdighet och bolagets intressenter kan använda revisionsberättelsen som beslutsunderlag (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011, s. 13).
För att intressenterna ska ha förtroende för revisorn krävs att denne ska uppfylla kraven på kompetens, oberoende och tystnadsplikt i sitt arbete. Enligt lag ska revisionen utföras enligt god revisionssed, vilket står för god sed bland revisorer som besitter hög integritet samt professionalitet (FAR).
11 2.2.1 Revision i Sverige
I Sverige infördes krav på revision första gången i aktiebolagslagen från år 1895 med syftet att bolagets ägare skulle ha möjlighet att kontrollera sina investeringar. Det lagstadgades dock inget om vad revisionen skulle innehålla eller om vem som fick utföra revisionen (Borg & Lundström, 2007, s. 9).
År 1910 lagstadgades det, i aktiebolagslagen, för första gången om revisorns oberoende mot bolaget samt dess styrelse med avsikt att skydda bolagets ägarminoritet (Borg & Lundström, 2007, s. 10). Det lagstadgades dock inget om revisorns yrkeskunskaper. Däremot krävdes det både personliga egenskaper, såsom ärlighet, och professionella egenskaper i form kunskap för att bli medlem i en revisionsförening (Artsberg, 2003, s. 106).
Det dröjde fram till år 1944 tills det, i aktiebolagslagen, lagstadgades att större börsbolag och andra stora bolag skulle ha en auktoriserad revisor som varken VD eller bolagets styrelse varit med och anlitat. Revisorn var nu även tvungen att inneha en viss kompetens gällande
bokföring och bolagets ekonomiska förhållande.
Förändringarna i lagen år 1944 berodde till stor del på den så kallade Kreugerkraschen år 1932. Kraschen uppkom då Kreugerkoncernens bokslut varit missvisande, koncernen hade använt sig av förfalskade uppgifter och där koncernens revisor misstänktes befunnit sig i beroendeställning. Efter kraschen ökade medvetenhet angående vikten av kontroll av bolagen och den ekonomiska brottsligheten ansågs vara ett samhällsproblem mer än bara ett problem för näringslivet (Borg & Lundström, 2007, ss. 15-16).
I 1975 års aktiebolagslag utökades antalet bolag som förpliktades anlita en kvalificerad eller auktoriserad revisor. Bolag med mer än en miljon kronor i bundet eget kapital ålades nu anlita en kvalificerad revisor och bolag med tillgångar överstigande 1 000 basbelopp eller med över 200 anställda ålades anlita en auktoriserad revisor (Borg & Lundström, 2007, s. 23).
2.3 Allmän revisionsplikt 2.3.1 Införandet
År 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige och år 1987 lagstagades om att alla aktiebolag skulle ha en auktoriserad eller godkänd revisor.
Lagändringarna grundades i en utredning utförd av Brottsförebyggande rådet år 1977, där utredningen menade att bolag med redan lagstadgad revisionsplikt inte var de som var mest utsatta för ekonomisk brottslighet utan att det var aktiebolag med ett litet aktiekapital som var
12 det. Brottsförebyggande rådet ansåg att revisorn var ett viktigt hjälpmedel mot den
ekonomiska brottsligheten och att en rapporteringsplikt gällande om det granskade bolagets levt upp till sina skatteförpliktelser skulle införas. Detta menades vara till stor hjälp mot skattefusk. Det föreslogs även en skyldighet för revisorn att, på begäran från en myndighet eller brottsutredning, lämna ut uppgifter från det berörda bolaget (Borg & Lundström, 2007, ss. 24-25).
Den första januari år 1999 ökade revisorns skyldigheter, genom en ändring i aktiebolagslagen, till att även omfatta en rapporteringsskyldighet till åklagare vid misstanke om ekonomisk brottslighet. Detta hade tidigare varit omöjligt för revisorn att göra på grund av tystnadsplikt (Borg & Lundström, 2007, s. 29).
2.3.2 Avskaffandet
I mars år 2007 lade Europeiska Unionens kommission fram ett förslag, som genom nya förenklade regler, skulle minska bolag inom unionens administrativa kostnader med 25 procent till år 2012. Reglerna avsågs för små och medelstora bolag och fick till följd att Sveriges riksdag beslutade att små aktiebolag inte längre omfattades av revisionsplikten från och med den första november år 2010 (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011, s. 14).Detta skedde även i harmoni med Europeiska Unionens fjärde bolagsdirektiv som behandlar lagstadgad revision, och säger att unionens medlemsländer får befria vissa bolag från revisionsplikten. Bolag som är befriade från revisionsplikten får frivilligt använda sig av revision och ska befinna sig inom gränsvärdena:
Högst 8 800 000 euro i nettoomsättning Högst 4 400 000 euro i balansomslutning Högst 50 anställda
Sveriges regering ville även med borttagandet av revisionsplikten åstadkomma en ökad konkurrenskraft och en minskning av bolagens administrativa kostnader. Lagförändringen syftade även åt att öka valfriheten samt ge förutsättningar till ett kostnadseffektivt sätt att hålla ordning och reda i bolagen (Prop. (2009/10:204), ss. 51-56).
Genom avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag räknade regeringen med ett skattebortfall uppgående till 1,3 miljarder kronor, vilket till en nivå på 1,1 miljarder skulle finansieras med en höjd stämpelskatt för vissa juridiska personers förvärv av fast egendom och tomträtter samt höjd fastighetsskatt för vattenkraftverk (Lennartsson, 2010).
13 Enligt de första undersökningar som gjorts efter avskaffandet väljer nio av tio av de små aktiebolag som varit verksamma innan lagändringen att behålla revisorn. Samtidigt finns en trend att de bolag som startats efter lagändringen i mindre utsträckning väljer att anlita en revisor (Danielsson, 2012, s. 7).
2.3.3 Nyttan med revisionsplikt
Nyttan med den allmänna revisionsplikten för aktiebolag kommer bland annat från att revisionen ökar trovärdigheten i rapporteringen från bolagen till myndigheter och övriga intressenter genom den granskning som sker. Eftersom granskningen sker av en kompetent person med kunskaper inom området ökar detta även trovärdigheten i själva granskningen. Revisionen underlättar även för myndigheternas arbete gällande till exempel skattekontroll av bolaget samt bekämpningen av ekonomisk brottslighet (Thorell & Norberg, 2005, ss. 32-33). 2.4 Agentteorin
Under 1970-talet uppstod, till följd av redovisningens politiska karaktär, den så kallade agentteorin. Teorin beskriver verkligheten utifrån ekonomisk teori och kan användas för att förklara de flesta företeelser inom redovisningsområdet, bland annat reglering av
redovisningen (Artsberg, 2003, s. 84). Teorin riktar in sig på den allmänt förekommande relationen mellan de två parterna principalen och agenten; där principalen delegerar arbete till agenten som genomför arbetet. Vidare handlar det om att lösa två former av problem som kan uppstå i relationen mellan dessa parter. Det första problemet uppkommer då det råder
målinkongruens, eller när det är svårt för principalen att verifiera vad agenten egentligen gör. Det andra problemet uppstår när principalen och agenten föredrar olika lösningar på grund av olika uppfattningar och preferenser angående risk (Eisenhardt, 1989, s. 58).
Sedan teorins uppkomst har den delats upp och utvecklats i två linjer, den positivistiska agentteorin samt den så kallade principal-agentteorin. Dessa sammanfaller vad det gäller antaganden om människan, organisationer samt information. Människan antas föra med sig ett egenintresse och den antas vara rationell samt riskavert. Organisationer antas vara
nyttomaximerande och det antas råda informationsasymmetri mellan principal och agent. Dessutom antas att information är en vara som går att köpa (Eisenhardt, 1989, s. 59). Den positivistiska agentteorins huvudsakliga utgångspunkt har varit att inrikta sig på situationer där målinkongruens mellan principalen och agenten förmodas föreligga, det vill säga att parternas målsättning inte ligger i linje med varandra. Problematiken uppstår således då de två parternas intressen i organisationen prioriteras till olika grad, samtidigt som endast agenten agerar löpande inom verksamheten.
14 Principalen använder sig i detta skede av styrmekanismer för att begränsa agentens
egenintresse, antingen i form av resultatbaserade eller beteendebaserade mekanismer, och på så sätt säkerställa att dess intresse tillgodoses på ett önskvärt sätt. Resultatbaserade
styrmekanismer ser till att agenten belönas för ett, enligt principalen, korrekt förhållningssätt. När denna mekanism tillämpas är det därför mer troligt att agenten agerar i principalens intresse. Det andra alternativet, beteendebaserad styrning, tillämpas då principalen ämnar till att utvinna information om vad agenten faktiskt gör, ofta genom att kontrollera agenten. Då agenten inser att principalen har denna information är det mer troligt att denne agerar utifrån principalens intressen (Eisenhardt, 1989, ss. 59-60).
Forskningen kring principal-agentteorin har snarare inriktat sig på själva relationen mellan principalen och agenten i olika situationer, och är till skillnad från den positivistiska synen mer abstrakt. Fokus i denna inriktning ligger i att hitta de mest optimala styrmekanismer och incitament, för den situation som föreligger mellan de två parterna. Samtidigt är det viktigt att förstå att de två inriktningarna inte verkar varandra uteslutande, utan snarare fungerar
kompletterade. Den positivistiska grenen syftar till att identifiera olika styrningsalternativ, medan principal-agentgrenen ser till vilket alternativ som är mest effektivt givet den rådande relationen samt tidigare nämnda antaganden om människan, organisationer och information (Eisenhardt, 1989, s. 60).
Den enklaste form av relation förekommer vid fullständig information mellan parterna. Förutsatt att principalen accepterar agentens handlingar skulle beteendebaserad styrning verka optimalt, då resultatbaserad styrning endast skulle överföra en onödig risk till den antagna riskaverta agenten. Om principalen å andra sidan inte är helt insatt i agentens agerade kan inte principalen lita på agenten på grund av tidigare beskrivna antaganden (Eisenhardt, 1989, s. 61). Relationen blir således konfliktartad då agenten försöker maximera sin nytta på
bekostnad av principalen (Artsberg, 2003, s. 84). Detta är inte helt oproblematiskt då agenten har ett övertag gentemot principalen i form av mer information om verksamheten (Greve, 2009, s. 192).
I termer av adverse selection kan principalen inte heller lita på agentens förmåga att genomföra de önskvärda uppgifterna. Agenten kan i dessa fall ha påstådda förmågor och erfarenheter, som inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten, som principalen inte kunnat verifiera. I dessa fall krävs att principalen inför kontroll i form av exempelvis
rapporteringsprocesser för att säkerställa att agentens handlingar är korrekta (Eisenhardt, 1989, s. 61).
15 Om det istället antas att det inte råder någon konflikt mellan parternas målsättning, innebär detta att agenten agerar på samma sätt som principalen önskar utan att någon kontroll
föreligger. Då gapet mellan aktörernas målsättningar minskar kommer även motivationen en resultatbaserad styrning genererar minska, under antagandet att agenten är riskavert
(Eisenhardt, 1989, s. 62).
De arbetsuppgifter agenten genomför kan även avgöra vilken styrning som bör tillämpas. Graden programmeringsmöjligheter i arbetet ligger till grund för hur enkelt och tillgängligt det blir att följa upp arbetet. Om en arbetsuppgift i hög grad är programmerad, passar beteendestyrning bättre då agentens agerande blir mer förutsägbart.
Slutligen spelar även relationens längd mellan parterna en roll i utformningen av
styrningsalternativ. En långgående, förebyggande relation innebär att principalen tidigt lär känna agenten, vilket förenklar möjligheterna att utvärdera agentens tillvägagångssätt. I kortvariga relationer blir risken för informationsasymmetri mer påtaglig (Eisenhardt, 1989, s. 62).
Förekomsten av revisorn och dess omfattning kan på detta sätt förklaras utifrån denna beskrivning av agentteorin. Uppdragsgivaren kommer, för att försäkra sig att dennes intresse tillvaratas, anlita en revisor så länge nyttan revisionen bidrar med överstiger kostnaden den orsakar (Artsberg, 2003, s. 84).
2.4.1 Skatteverket som principal, bolagen som agent
Utifrån ett positivistiskt perspektiv av agentteorin verkar Skatteverket som principal, och de små bolagen som agenter i denna undersökning. Skatteverket har intresse i att dessa bolag deklarerar och betalar in korrekt mervärdesskatt, bolagsskatt, arbetsgivaravgifter samt sociala avgifter (Skatteverket, 2012). Bolagen har däremot som huvudsakligt mål och intresse att nyttomaximera och få ett så bra resultat som möjligt. Utifrån detta kan det antas att
Skatteverket och bolagens intressen inte helt ligger i linje med varandra. Omvänt, har bolagen i detta fall inget direkt intresse i Skatteverket, men då detta är en statlig myndighet kommer samarbetet verka tvingande och fortlöpa.
Tillämpas den beskrivna principal-agentteorin på denna relation blir det tydligt att
revisionsplikten har spelat en viktig roll för att Skatteverkets intressen ska tillgodoses på ett tillfredställande sätt. I samband med att ett bolag revideras tillgängliggörs och kontrolleras den information Skatteverket efterfrågar på ett tillförlitligt sätt, och det finns möjlighet för
16 Skatteverket att nyttja denna information. Revisorn fungerar alltså som en oberoende tredje part, vars uppgift i detta perspektiv är att kontrollera bolagen.
När lagstadgad revisionsplikt nu tagits bort, vilket betyder att tredje part kan väljas bort av bolagen, försvåras denna relation. Detta resulterar i att Skatteverkets intresse inte, i de fall bolagen anser att kostnaden för revisionen överstiger nyttan den ger, tillgodoses i samma grad som tidigare.
2.5 Intressenter
Ett bolag har ett antal intressenter, vilka definieras som någon som kan påverka eller själv påverkas av bolagets måluppfyllelse. Dessa kan till exempel vara långivare, ägare, kunder och/eller stat och kommun. Intressenten och bolaget har ett beroendeförhållande mot varandra genom ett dubbelriktat utbyte, där bolaget förser intressenten med ekonomisk avkastning och intressenten bidrar med samarbetet. Vid ett lyckat samarbete mellan intressent och bolag skapas välstånd (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011, s. 16).
Bolagets finansiella rapporter, det vill säga dess redovisning, utgör ett beslutsunderlag för intressenterna. Dessa beslut får ekonomiska konsekvenser både för intressenten själv och för ekonomin på makronivå (Johansson et. al, 2009, s. 9). Vid revision av den finansiella
informationen minskas intressenternas osäkerhet kring bolaget då revisionen kvalitetssäkrar tillförlitligheten i informationen (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011, ss. 15-16).
Tredje part
(Revisor)
Agent
(Bolagen)
Principal
(Skatteverket)
17 2.6 Skatteverket
2.6.1 Skatteverket som intressent
En av bolagens intressenter är Skatteverket, som använder den finansiella informationen från bolaget för att räkna ut taxeringsbeslut från föregående räkenskapsårs skattepliktiga resultat. På det sättet skiljer sig Skatteverket ifrån bolagets övriga intressenter då myndigheten, jämfört med att använda redovisningen till att göra prognoser för framtiden, tittar tillbaka i tiden för beslutstagande (Johansson et. al, 2009, ss. 12-13).
2.6.2 Skatteverkets arbete och kontrollmöjligheter
För optimalt utnyttjande av Skatteverkets resurser för bästa effekt på storleken på skattefelet, det vill säga alla avvikelser från teoretiskt uträknad skatt, har myndigheten utformat en riskhanteringsmodell. Modellen är det som styr Skatteverkets kontroller, men även inskickad information i form av deklarationer från bolagen samt revision av dessa används (Thorell & Norberg, 2005, s. 40).
Skatteverket kan således besluta, med stöd i skatteförfarandelagen, om revision på till exempel aktiebolag. Detta betyder att Skatteverket granskar underlagen för bolagens inkomstdeklaration i syfte att bolagets skatt ska bli lika stor som lagen säger (Skatteverket, 2012).
Skatteverkets revisioner är, tillsammans med granskning från konkursförvaltare, den åtgärd där flest bokföringsbrott upptäcks. Detta visade sig inte minst under slutet av 1990-talet då antalet bokföringsbrott minskade, vilket till stor del berodde på att antalet revisioner Skatteverket utförde på företag minskat (Borg & Lundström, 2007, s. 29).
Skatteverket
18 I propositionen till lagändringen gällande revisionsplikten för små aktiebolag föreslogs även en viss utökad kontrollmöjlighet för Skatteverket. Den utökade kontrollen skulle innebära att Skatteverket, genom möjligheten att begära in dokumentation av till exempel räkenskaper för en viss tidsperiod, skulle kunna säkerställa att företagens skyldigheter efterlevs. Förslaget bedömdes inte riskera att bolagen skulle känna sig tvingade att anlita externa revisions- eller redovisningstjänster i rädsla för den utökade kontrollen.
I samband med propositionen gjordes även en utredning angående möjligheten för
Skatteverket att utföra så kallad allmän bokföringskontroll. Allmän bokföringskontroll skulle innebära oannonserade besök hos bolagen av Skatteverket för kontroll av efterlevnaden av bokföringslagen. Skatteverket var positivt till detta medan regeringen, på grund av
rättsäkerhetsgarantier och konsekvenserna för bolagen, inte ville anta kontrollmöjligheten. Regeringen ansåg att det var först vid uppkomsten av eventuella negativa effekter av borttagandet av revisionsplikten som allmän bokföringskontroll bör överägas (Prop. (2009/10:204), 2010, ss. 88-92).
Eftersom propositionen antogs fick Skatteverket utökade kontrollmöjligheter, dock utan möjlighet till allmän bokföringskontroll (Sveriges riksdag).
2.6.3 Skatteverket och revision
Sedan år 1985 är det lagstadgat att ett aktiebolags revisionsberättelse måste innehålla
eventuella anmärkningar på huruvida bolaget efterlever sina skyldigheter gällande skatter och avgifter. Syftet med lagen är att revisorns granskning alltid måste omfatta skatter och avgifter, vilket är till nytta för samhället (Thorell & Norberg, 2005, s. 21).
Aktiebolaget ska även, i sin inkomstdeklaration, lämna upplysningar till Skatteverket om årsredovisningen blivit reviderad och/eller utförd genom en redovisningskonsult (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011, s. 39). Revisorn har även skyldighet att enligt 37 paragrafen i nionde kapitlet i aktiebolagslagen genast, i fall en sådan förekommer, skicka in en så kallad oren revisionsberättelse till Skatteverket.
Skyldigheten för revisorn att skicka in en oren revisionsberättelse till Skatteverket är en ändring av en tidigare regel, vilken sa att bolagen själva skulle skicka in den orena berättelsen. Anledningen till revisorns rapporteringsskylighet är att en oren revisionsberättelse
tillsammans med andra indikatorer kan leda till en närmare granskning av bolaget ur skattesynpunkt. Det är dock omdiskuterat vilken nytta reviderade räkenskaper och orena revisionsberättelser ger Skatteverket i sin kontroll (Thorell & Norberg, 2005, s. 21).
19 Revisionen innebär även en indirekt nytta för skattekontrollen. Detta genom revisorns
granskning av bolagets räkenskaper, vilket innebär en kvalitetskontroll av dessa som kan leda till att bolaget redan från början lämnar riktiga uppgifter i redovisningen och deklarationen. Revisorn får själv inte befatta sig med bolagets löpande bokföring, men kan genom att uppmärksamma företagsledningen på eventuella brister förbättra kvaliteten även på
skatteunderlaget. Det saknas dock entydigt stöd som visar att reviderade räkenskaper håller högre kvalitet än oreviderade. Kvaliteten på räkenskaperna bestäms även av bland annat vem som utför bokföringen (Prop. (2009/10:204), 2010, s. 89).
2.7 Nyckelord
Referensramen kan sammanfattas med samma nyckelord som problematiseringen, det vill säga kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet.
I undersökningen definieras nyckelorden på följande sätt:
Kvalitet: Antalet fel i bolagens redovisning- och skatterapportering avgör vilken kvalitet de håller, där färre fel innebär en högre kvalitet.
Kontroll: Granskning av redovisnings- och skatterapportering för förhindrande av uppkomsten av fel.
Arbetsbörda: Mängden arbete som krävs. Både för studieobjekten direkt och för samhället.
Kostnadseffektivitet: Fullgod redovisning samt skatterapportering för små aktiebolag till lägst kostnad.
20
3 Metod
3.1 Ämnesval
Valet av undersökningens ämne grundade sig i vår inriktning på utbildning, nämligen
redovisning inom företagsekonomi. Vi ville undersöka något som påverkar redovisningen för bolag och fann det intressant med förhållandenasom gäller mellan kontrollanten och de kontrollerade, i detta fall en statlig myndighet respektive små aktiebolag.
Ämnet är intressant eftersom det är aktuellt att undersöka nu, då det har gått lagom tid efter att lagen trätt i kraft och vi kan se tendenser till konsekvenserna av den nu. Dessutom har tidigare studier främst behandlat ämnet från kreditgivares perspektiv och vi kan således tillföra ny kunskap i form av Skatteverkets synvinkel. De studier vi kommit i kontakt med som tidigare behandlat ämnet är:
Titel Författare År
Revisionspliktens avskaffande – intressenternas ståndpunkter och åtgärder
J. Chamy och P. Hanouch 2011
Revisionspliktens avskaffande Ajamlou, A Ekberg och M. Gulunay
2011
Revisorrollens förändring – efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten
S. Ayoub, M. Josefson och B.Malaki
2008
Revisionspliktens avskaffande – en studie av dess inverkan på revisorns roll för småföretagare samt på information till kreditgivare
K. Ellström, J. Henning och E. Norberg
2007
Revisorns roll i mindre företag – Vilka effekter kan en eventuell avreglering på revisionsplikten få?
M. Forsberg, M. Ingberg och D. Malm
2006
Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten?
L. Engström och F. Lindh 2006
Det vi bidragit till, i motsats till ovanstående studier, är den faktiska kunskapen om konsekvenser lagförändringen inneburit snarare än spekulationer om den. I och med tidpunkten för lagförändringen har tidigare studier inte haft möjligheten att se konsekvenserna, då dessa studier är utförda innan det första bokslutet som berörs av lagförändringen är upprättade.
21 Tidigare har orena revisionsberättelser till viss del legat till grund för bolag Skatteverket granskat närmare och det är därför intressant hur Skatteverkets arbete nu har förändrats om bolagen väljer att inte anlita revisorer.
3.2 Undersökningens upplägg
Undersökningens design kan liknas vid en tvärsnittsstudie då vi både har jämfört aktiebolagen och deras åsikter och handlingar efter lagändringen med varandra, och dessa svar med
Skatteverkets uppfattningar. Detta gjordes för att vi, i motsats till om vi till exempel skulle gjort en fallstudie på enbart Skatteverket, fick fler vinklar och åsikter angående
lagförändringen och dess konsekvenser. Vi kunde även lättare urskilja mönster och samband då vi använde oss av fler än ett studieobjekt (Bryman & Bell, 2003, s. 65).
3.3 Undersökningsobjekt
Våra studieobjekt bestod av femsmå aktiebolag samt Skattverkets kontor i Örebro.
Aktiebolagen vi undersökt har alla säte i Örebro och hos alla bolag arbetar ägaren i bolaget och är därmed inte en utomstående intressent. Vi har försökt undersöka så många små aktiebolag som möjligt inom tidsramarna som satts för denna studie.
Aktiebolagen som undersökts bestod av sådana som är och har varit verksamma redan innan lagförändringen trätt i kraft. De har dessutom då som nu befunnit sig inom gränsvärdena för att klassificeras som små aktiebolag.
Aktiebolagen har, på grund av begränsningar i tid och finansiering, endast bestått av bolag i och runt omkring Örebro. Vi har dock försökt undersöka olika bolag från olika branscher för att öka trovärdigheten på resultatet då vi ansåg oss kunna minimera ett resultat som berott på just en specifik bransch.
3.3.1 Urvalsmetod
Urvalet av små aktiebolag, som varit studieobjekt i undersökningen, har valts ut från en alfabetiskt ordnad lista från den internetbaserade upplysningstjänsten 121.nu. Bolagen
kontaktades via telefon för bokning av intervju och valdes ut i alfabetisk ordning. Svarade inte bolaget eller avböjde att delta i undersökningen kontaktades nästa bolag på listan. De bolag som blev intervjuade i undersökningen var:
Bergmans energioptimering AB (Intervjuperson: Marcus Bergman) Barnens mode i Örebro AB (Intervjuperson: Anna-Lena Wallin) A-Energi AB (Intervjuperson: Herbert Lindgren)
22 B.G ADB-Konsult AB (Intervjuperson: Bengt Sääv)
På Skatteverket har Micaela Hoikkala Blomquist från Skatteverkets kontor i Örebro
intervjuats. Val av intervjuperson skedde genom hänvisning från Skatteverkets växel, vilka ansåg henne som mest lämpad att delta i denna undersökning.
3.4 Insamling av data
Insamlingen av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med Skatteverket samt strukturerade intervjuer med de små aktiebolagen vid personliga möten under perioden den 30 april till 2 maj 2012. Intervjuerna har spelats in för att minska risken för missförstånd samt eliminera distraktionsmoment som till exempel anteckningar (Bryman & Bell, 2003, s. 374). Detta gjordes för att intervjuer i motsats till exempelvis enkäter rymdes inom vår tidsram, finansiella budget och dessutom minskade risken för ett stort bortfall (Bryman & Bell, 2003, s. 122).
Utöver detta sökte vi, i enlighet med undersökningens syfte, en djupare förståelse för
undersökningens ämne vilket vi inte anser kunnat finna vid standardiserade svarsalternativ vid intervjun med Skatteverket. För att ha möjligheten att kunna uppfatta världen som
undersökningsobjekten gör krävs en närmare relation till dessa (Bryman & Bell, 2003, s. 322) vilket vi fick genom det personliga mötet, där vi förutom de verbala svaren kunde ta intryck av till exempel tonläge och kroppsspråk. Motivitet till detta val av datainsamlingsmetod grundade sig i den erfarenhet, kunskap och det helhetsperspektiv Skatteverket besitter och kunde bidra med. Vi ville genom detta erhålla möjligheten till kunskap kring ämnet som vi innan intervjun inte hade haft i åtanke.
Vi valde att utföra strukturerade intervjuer med aktiebolagen då vi ville kunna jämföra respondenternas svar med varandra, vilket underlättas genom denna metod (Bryman & Bell, 2003, s. 335). Dessutom rymde undersökningen specifika frågor som riskerades att inte kunna besvaras om vi utfört semi-strukturerade intervjuer. Syftet med datainsamlingen från de små aktiebolagen var inte att undersöka dessa och deras kontext specifikt, utan snarare att erhålla en mer generell bild av små aktiebolags förhållningssätt till lagförändringen.
Vid semi-strukturerade intervjuer används ofta en så kallad intervjuguide med teman eller frågor som ska beröras, där intervjupersonen kan utforma svaren fritt. Även undersökaren kan frångå intervjuguiden och ställa andra frågor om det skulle behövas (Bryman & Bell, 2003, s. 363). Intervjuguiderna, både strukturerad och semi-strukturerad, i denna undersökning
23 utformades och kategoriserades efter undersökningens forskningsfrågor, med syftet att
underlätta analysarbetet av empirin.
Frågorna i intervjuguiderna utformades och kontrollerades därför så att de alla var av väsentligt slag för att kunna besvara forskningsfrågorna. Eftersom undersökningens forskningsfrågor utformats relativt specifikt mot antingen de små aktiebolagen eller Skatteverket skiljde sig intervjuguiderna åt. Intervjuguiderna har dock i största möjliga utsträckning utformats att passa ihop för att skapa möjligheten för olika synvinklar på samma frågor eller problem.
Alla intervjuer började med att intervjupersonen fritt fick berätta om respektive
bolag/myndighets arbete inom ämnena redovisning och revision, varefter vi kunde ”bocka av” de frågor i intervjuguiden som redan då besvarats.
3.5 Analysmetod
Intervjuerna har transkriberats i sin helhet varefter vi lyft ut de väsentliga delarna, för denna undersökning, ur materialet. Empirin presenterades sedan som något som kan liknas vid en sammanhållen fallbeskrivning, vilken syftar till att visa datan som en logiskt strukturerad sammanhållen helhet. Detta blir då en relativt opersonlig berättelse där analysföreberedande data väljs ut och struktureras. Anledningen till detta sätt att presentera empirin är att
frambringa kunskap om den verklighet som studerats samt att lägga grunden för den kommande analysen (Nylén, 2005, ss. 70-71).
I undersökningens analysdel har sedan de delar ur det empiriska materialet som lyfts ut kategoriserats under de nyckelord som används genomgående under undersökningen, det vill säga kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet. Detta har gjorts med ambitionen att lättare hitta trender och mönster i och emellan undersökningsobjektens svar och
uppfattningar. Därefter har detta material analyserats genom undersökningens referensram för jämförelse mellan empirin och redan befintlig teori.
Anledningen till att undersökningens empiri och analys presenterats i olika avsnitt istället för sammanfogade är av trovärdighetsskäl. Att empirin är insamlad och beskriven innan
analysarbetet påbörjas skapar en kontroll mot själva analysen. Detta genom att det vid eventuella svårigheter att passa in empirin i analysen måste vara något fel på analysens framställande (Walcott, 1990, s. 28).
24 3.6 Trovärdighet
För en bedömning av kvaliteten på kvalitativ forskning kan, motsvarande till begreppen validitet och reliabilitet, trovärdighet användas. Trovärdigheten i en undersökning är vad som avgör hur acceptabel beskrivningen av den sociala verkligheten blir hos andra, då det finns olika uppfattningar om vad denna är. Trovärdighet kan delas upp i de fyra delarna
tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman & Bell, 2003, ss. 306-307).
Tillförlitlighet kan skapas i en undersökning genom att resultaten rapporteras till undersökningsobjekten/personerna för bekräftelse av forskarens uppfattade verklighet (Bryman & Bell, 2003, s. 307). Detta har gjorts i denna undersökning genom att vi, vid intervjutillfällena, muntligt frågat om vi uppfattat intervjupersonernas svar korrekt vilket dessa sedan bekräftat. Undersökningen har även skickats per e-post till samtliga
undersökningsobjekt efter färdigställandet.
Överförbarhet står för hur generella resultaten i en undersökning är, det vill säga hur bra de passar in på andra objekt än de som studeras (Bryman & Bell, 2003, s. 307). Resultaten från denna undersökning bör vara så pass generella att de går att överföra på andra små aktiebolag i Sverige eftersom små aktiebolag i Örebro troligtvis inte skiljer sig från övriga i landet. Däremot får andra personer bedöma, med hjälp av beskrivningen av bolagen och kontexten vi undersökt, hur överförbara resultaten är på till exempel bolag utomlands.
Pålitlighet i detta sammanhang innebär att en fullständig beskrivning av hela
undersökningsprocessen säkerställs och görs tillgänglig (Bryman & Bell, 2003, s. 307). Detta sker i metodavsnittet där vi redogjort för hur undersökningen gått till vid alla steg i processen, från problematisering och ämnesval till analysmetod och reflektion. I slutet av
undersökningen har även intervjuguiderna som använts vid intervjuerna med bolagen och Skatteverket bifogats.
Möjligheten att styrka och konfirmera innebär att resultatet och utförandet i en undersökning inte medvetet påverkats av undersökarens personliga värderingar (Bryman & Bell, 2003, s. 307). Detta har säkerställts genom bland annat ett kritiskt synsätt på källor som används, där vi är medvetna om att till exempel propositionen till lagförslaget skriven av Ask och Odell samt rapporten från Svenskt Näringsliv skriven av Thorell och Norberg är politiskt färgade i frågan.
25 3.7 Metodreflektion
Vid undersökningens början ansåg vi ämnet ligga bra i tiden för möjligheten att se
konsekvenser av lagförändringen. I efterhand kan vi konstatera att dessa effekter inte än varit så tydliga och av den betydelse vi hade förväntat oss, vilket även har påverkat
undersökningens resultat. Vid insamling av empiri var det i många avseenden svårt för respondenterna att ge konkreta svar snarare än teoretiska uppfattningar, vilket beror på att lagförändringen endast har påverkat ett bokslut. Dessutom kan det ha varit svårt för
Skatteverket att ge en uppfattning på till exempel förändring i kvaliteten på deklarationerna. Detta eftersom aktiebolagen har upp till sju månader efter räkenskapsårets slut på sig att rapportera och därmed finns risken att alla dessa ännu inte gjort det. Om undersökningen istället utförts ett år senare skulle därför minst en rapportering från samtliga bolag varit inskickad.
Om vi istället ser till bolagen som respondenter hade en kvantitativ undersökning passat bättre. Förhoppningen om en djupgående förståelse kring undersökningens ämne utifrån ett kvalitativt förhållningssätt kunde inte uppnås till önskad grad dels på grund av
respondenterna, och dels på grund av oss som undersökare. Då respondenterna till stor grad lämnat ifrån sig arbetet med löpande bokföring och bokslut utan större inblick själva, kunde de inte bidra med den djupgående information vi efterfrågade. Utöver detta hade vi som undersökare på ett bättre sätt kunnat utvinna denna information genom att vara mer lyhörda och ställa rätt följdfrågor under intervjuerna. Hade vi på förhand vetat detta tror vi att vi kunnat generera ett bättre och mer intressant resultat genom en kvantitativ undersökning med många fler, och mer ytliga intervjuer eller enkäter.
Under undersökningens förberedelser och genomförande har ett kritiskt synsätt används på de källor som används. Speciellt har en vetskap, vilket tidigare nämnts, funnits angående de politiska ståndpunkter som rapporten skriven av Svenskt Näringsliv samt den borgerliga regeringens proposition innehåller. Även information hittad i tidningen Balans som är utgiven av FAR, vilken är en branschorganisation för revisorer, kan misstänkas vara partisk. Detta då någon som sprider information angående en situation denne själv berörs av, kan det
26
4. Empiri
4.1 Intervjuer med små aktiebolag 4.1.1 Bergmans energioptimering AB
Bergmans energioptimering AB sköter den löpande bokföringen dels själva, genom ägarens egna program i syfte att lära sig, och dels genom en redovisnings/revisionsbyrå som utför den officiella redovisningen.
Bolaget litar på att redovisningsbyrån sköter redovisning, bokslut och revision på ett korrekt sätt, men anser att det är ett minus att det är företagsledningen som är ansvarig för att det blir rätt. Bolaget lämnar ifrån sig arbetet med redovisning på grund av osäkerhet och rädsla för fel som skulle kunna leda till exempelvis skattesmällar för bolaget.
Bergmans energioptimering AB har uppfattat att redovisningsbyrån ibland rättat den redovisning bolaget själva gjort, men tror att bolaget i framtiden själva kommer sköta den löpande bokföringen för att minska sina kostnader. Bolaget kommer trots detta troligen fortsätta använda sig av revision då denna ses som en trygghet genom kontrollen och det anses att det är kostnaden för den löpande bokföringen som tynger bolagets resultaträkning, inte kostnaden för revision.
Bolaget märker ingen skillnad i den administrativa arbetsbördan efter lagförändringen. De har ingen kontakt med Skatteverket då redovisningsbyrån sköter deklarationer och andra
rapporter som ska skickas in, och de har heller aldrig blivit reviderade av Skatteverket. Fördelen med revision anser bolaget vara tryggheten att en ämneskunnig person kontrollerar rapporterna och nackdelen anses vara företagsledningens ansvarsskylighet som föreligger trots att någon annan sköter rapporteringen.
4.1.2 Barnens mode i Örebro AB
Barnens mode i Örebro AB sköter både sin löpande bokföring och deklaration själva, och slutade använda sig av revision vid lagförändringen av revisionsplikten. Bolaget använder sig dock av en revisorsassistent vid uppförandet av bokslut, som gör vissa kontroller och går igenom misstänkta fel i redovisningen med bolaget.
Anledningen till att bolaget slutade med revision var på grund av kostnaden denna medförde, då de själva ansåg sig klara av redovisning och rapportering. Detta visar sig även i att de eventuella korregeringar av fel revisorn tidigare upptäckt redan känts till av bolaget.
27 Bolaget anser att det är vid en försäljning av bolaget som eventuellt nyttan med revision överstiger kostnaden för denna, då ett revisionsbokslut kan visas upp i samband med detta. Barnens Mode i Örebro AB har inte märkt någon skillnad i sin administrativa arbetsbörda, varken gällande redovisningsarbetet eller gällande arbetet mot Skatteverket, och bolaget har aldrig blivit reviderade av Skatteverket.
4.1.3 A-Energi AB
A-Energi AB sköter sin löpande bokföring själva, men anlitar en redovisningsbyrå som följer upp denna, sköter deklarationen samt upprättar och reviderar bolagets bokslut. Trots att bolaget inte är rädd för fel i redovisningen fortsätter man anlita revisorn även efter
lagförändringen, tack vare den kvalitetsstämpel och trovärdighet revisionen ger bolaget mot intressenter som till exempel banker. Detta görs även eftersom man i framtiden räknar med att expandera och då hamnar utanför gränsvärdena för ett litet aktiebolag och då återigen
omfattas av revisionsplikt. Skulle detta inte hända skulle A-Energi AB dock välja att sluta använda sig av revision, och bolaget anser att de med en duktig person som sköter
bokföringen kan slopa revisionen för att undgå den kostnaden.
Bolagets administrativa arbetsbörda har inte förändrats efter lagförändringens införande och de har aldrig blivit reviderade av Skatteverket.
4.1.4 Butik 4025397 Örebro Åstadalsvägen AB (Pressbyrån)
Butik 4025397 Örebro Åstadalsvägen AB ingår i ett franchisesystem hos Pressbyrån där den löpande bokföringen, upprättandet av bokslut och deklaration sker centralt. Boksluten revideras av en revisionsbyrå vilket franchisetagarna inte har möjlighet att välja bort. Bolaget litar på att de centrala delarna sköter bokföringen korrekt och kan, via ett intranät, kontrollera sin löpande bokföring. De hade även, utan krav från de centrala delarna, valt att behålla revisorn även efter lagförändringen då de anser denna kontroll viktig och som säkerhet på att allt sköts korrekt.
4.1.5 B.G ADB – Konsult AB
B.G ADB – Konsult AB sköter bolagets löpande bokföring samt bokslut själva, men har en auktoriserad revisor som reviderar boksluten. Revisorn fungerar, tack vare sin kunskap inom området, även som rådgivare vid avancerade frågor angående bland annat nya regler och bokslut. Detta resulterar i att det inte finns någon oro över eventuella fel som kan uppstå. Anledningen till att bolaget, även efter lagförändringen, fortsätter att anlita revisorn är den hjälp denne kan vara vid redovisnings- och skattefrågor samt att denne verkar som
28 kontrollfunktion vid till exempel regeländringar. Bolaget har även fått en kostnadsreducering då priset på revision sänktes vid lagförändringen.
Bolaget kommer även i framtiden att använda sig av revision då de anser nyttan överstiger kostnaden med denna. Däremot skulle de sluta anlita revisorn om omsättningen minskade. B.G ADB – Konsult AB har inte märkt någon förändring i sitt administrativa arbete efter lagförändringen och de har aldrig heller blivit reviderade av Skatteverket.
4.2 Intervju med Skatteverket
Skatteverket fick, genom lagförändringen, en utökad möjlighet för kontroll av
dokumentskyldigheten hos aktiebolagen. Myndigheten kan förelägga om denna, i förhållande till revision, lättare kontroll vilken syftar till att kontrollera att bolagen klarar av att sköta sin bokföring.
Kontrollen sker oftast mot nystartade bolag som registrerat sig hos Skatteverket och sker genom att bolagen antingen skickar in materialet som ska granskas alternativt får besök av Skatteverket. Myndigheten föredrar besöksalternativet då de anser att det är ett bra sätt att få kontakt med nystartade bolag och att det samtidigt ger bolagen möjligheten att ställa frågor kring skattefunderingar.
Skatteverket är positiva till den nya kontrollmöjligheten då de, på grund av avskaffandet av revisionsplikten, inte längre får in alla potentiella orena revisionsberättelser. Myndigheten anser dock inte att den så kallade allmänna bokföringskontrollen, som togs upp i
propositionen till lagförändringen, är nödvändig.
I och med den nya kontrollmöjligheten har Skatteverkets arbetsbörda ökat då detta är en ytterligare uppgift som ska utföras och som kräver resurser. De anser dock att kontrollen kan verka förebyggande då bolagens skatterapportering i ett tidigare skede kan bli korrekt och därmed minskar framtida resurskrävande åtgärder för Skatteverket. Skatteverkets arbetsbörda ökar även då aktiebolagen i Sverige, delvis på grund av revisionspliktens avskaffande, ökar i antal vilket gör att Skatteverket har fler att kontrollera.
Kontrollen ska främst inrikta sig på bolag som inte anlitar en extern part som sköter bokföring eller revision. Detta beror dels på att risken för att fel i dessa bolags rapportering är högre samt för att kontrollera att bolaget har förutsättningarna för en korrekt deklarering.
29 angett vid bolagsregistreringen samt genom deklarationen, där bolagen ska ange om de haft bokföringshjälp.
Skatteverket tror att de omedvetna skattefelen i framtiden kan komma att öka något då fler bolag väljer att inte anlita revisor och att kunskapen inom redovisning hos vissa av dessa inte är tillräcklig för att sköta rapporteringen själva. Myndigheten anser alltså att kostnaden för revision överstiger nyttan hos bolagen först då dessa besitter tillräcklig kunskap att sköta en korrekt redovisning.
30
5 Analys
5.1 Kvalitet
Skatteverket är den part, i egenskap av den i denna undersökning viktigaste intressenten för aktiebolagen, som är mest intresserade av att bolagens finansiella rapporter håller hög kvalitet. För att Skatteverket ska kunna utföra en av sina arbetsuppgifter vilken består i att räkna ut korrekt taxeringsbeslut för aktiebolagen krävs enligt Johansson et al (2009) och deras förklaring av intressenter att underlagen för detta, det vill säga bolagets finansiella rapporter, är korrekta och håller hög kvalitet.
För att kunna upprätthålla denna höga kvalitet på de finansiella rapporter aktiebolagen producerar kvävs att antalet fel i dessa minimeras. Detta kan enligt propositionsförfattarna Ask och Odell (2010) uppnås då den som tillverkar redovisningen besitter goda kunskaper inom ämnet, vilken kan vara antingen bolaget själva eller en extern part som till exempel en redovisningskonsult. Undersökningen bekräftar detta genom att de bolag som själva anser att de har kunskapen att tillverka en tillförlitlig redovisning gör detta själva, medan övriga anlitar antingen en redovisningskonsult och/eller en revisor. Det har ingen betydelse vem som besitter kunskapen då bolagen inte känner någon oro över bristande kvalitet oavsett vem som sköter redovisningen. Dock kan inte Skatteverket, enligt Eisenhardt (1989) och principal-agentteorin,lita på att kvaliteten på redovisningen hos de bolag som själva tillverkar denna är hög.
Kvaliteten på rapporterna blir tillförlitlig genom utförandet av revision, vilket även var syftet med införandet av allmän revisionsplikt. Revisionen fungerar, vilket Thorell och Norberg (2005) belyser i rapporten från Svenskt Näringsliv, som en kvalitetsstämpel på innehållet i rapporterna som gör att bolagets intressenter kan lita på dessa. Detta kan ske då revisorn, enligt Borg och Lundström (2007) angående revision i Sverige, enligt lag dels måste inneha ett oberoende mot bolaget denne granskar och dels måste besitta kunskaper inom
redovisningsområdet. Även rapporteringsplikten revisorn är lagstadgad gör att myndigheter som Skatteverket kan lita på att rapporter granskade av revisor är korrekta. Att revisionen fungerar som en kvalitetsstämpel framkommer då ingen, varken Skatteverket eller bolagen, i undersökningen visar någon begränsning i sin tillit till revisorns arbete.
Skatteverkets tillit till revisionen valideras även genom myndighetens val att inrikta sin utökade kontroll till bolag som inte väljer att anlita en revisor eller redovisningskonsult. Att Skatteverket anser att risken för fel är högre i dessa bolag och att myndigheten erfar att de
31 omedvetna skattefelen i framtiden kan komma att öka genom att fler aktiebolag väljer bort revision, visar på vilken påverkan kunskapen inom området har på kvaliteten på rapporterna. 5.2 Kontroll
Vid revisionspliktens avskaffande fick Skatteverket sin utökade kontrollmöjlighet, vilken främst riktar sig mot nystartade bolag. Eftersom dessa bolag utgör majoriteten av vilka som väljer att inte anlita revisor tyder detta på att Skatteverkets utökade kontroll i viss mån ska motsvara revisorns arbete.
I termer av principal-agentteorin betyder detta att principalen, det vill säga Skatteverket, tar över kontrollen som tidigare skedde genom tredje part. I och med att tredje part försvinner, försvinner även oberoendet mellan principalen och agenten. Principalen kan då inteenligt Eisenhardts (1989) beskrivning av beteendebaserad styrning utan egen kontroll, lita på att den nyttomaximerande agenten arbetar för principalens bästa. I denna undersökning betyder det att Skatteverket inte kan lita på att de små aktiebolagen deklarerar och betalar rätt skatt. Samtidigt erhåller inte bolagen en oberoende granskning, då Skatteverket verkar som en direkt intressent, och kan då inte enligt teorin lita på att denna granskning är korrekt. Beteendebaserad styrning i form av kontroll passar bäst i detta sammanhang då
arbetsuppgifterna med deklaration och rapportering kan anses vara programmerade, vilka som tidigare nämnts i referensramen effektivast kontrolleras genom denna typ av styrning.
Skatteverket verkar trots det inte behöva den utökade kontrollen, i fall med bolagen som redan innan lagförändringen existerat, då nästan alla bolag i denna undersökning fortsätter att anlita revisor. Eftersom bolagen är, som tidigare nämnts, nyttomaximerande torde då nyttan med revision överstiga kostnaden för bolagen. Bolagen bekräftar detta genom att vara överens om att revisorns kontroll är viktig även för egen del. Den nytta som bolaget erhåller av revision består i rättelse av fel samt den rådgivarroll revisorn utgör, vilket ska förebygga eventuella skattesmällar. Denna rädsla för skattesmällar hos bolagen gör att gapet mellan
målsättningarna hos dessa och Skatteverket minskar, då båda arbetar för ett så litet skattefel som möjligt. Enligt principal-agentteorin gör detta att behovet av kontroll från Skatteverket minskar.
Att kontrollen nu, efter lagförändringen, sker både genom revision av revisor samt
Skatteverkets utökade kontrollmöjligheter skulle kunna riskera att generera dubbelarbete då samma kontroll utförs av två olika parter. Eftersom majoriteten enligt Danielsson (2012) av
32 de nystartade aktiebolagen, vilka Skatteverket främst inriktar sig på, väljer att anlita revisor är denna risk relativt hög.
5.3 Arbetsbörda
För Skatteverket innebar lagförändringen en ökad arbetsbörda i form av den nya utökade kontrollmöjligheten som kräver ytterligare resurser. De menar ändå att sättet att arbeta mot nystartade bolag har en förebyggande effekt då dessa redan från början kan rapportera rätt. Detta sätt att arbeta sammanfaller med Eisenhardts (1989) beskrivning av en långgående relation mellan agent och principal, vilken förenklar möjligheten att utvärdera agenten. Dock riskerar arbetsbördan fortsätta att öka då revisionspliktens avskaffande kan leda till att fler aktiebolag grundas, vilket innebär fler bolag att kontrollera för Skatteverket.
Trenden att nystartade bolag, enligt Danielsson (2012), i lägre grad väljer att revidera sina finansiella rapporter kan även det generera en ökad arbetsbörda för Skatteverket då färre potentiella orena revisionsberättelser blir rapporterade. Detta skulle kunna leda till att Skatteverket måste kontrollera fler bolag.
Inget av aktiebolagen i undersökningen har upplevt någon reduktion i sin administrativa arbetsbörda efter lagförändringen. Detta kan bero på det faktum att alla bolag förutom ett anlitar någon som sköter den löpande bokföringen och/eller bolagets bokslut. Det bolag som sköter detta själv har emellertid valt att behålla revisorn i form av rådgivare, och har således inte kunna uppleva en lättare arbetsbörda gällande anlitandet av revisor.
5.4 Kostnadseffektivitet
En av anledningen till avskaffandet av revisionsplikten var, enligt Ask och Odell (2010), att minska de administrativa kostnaderna för små aktiebolag. Det verkar dock som att bolagen föredrar kvalitet i redovisningen och de finansiella rapporterna före kostnadsreduceringen slopandet av revision skulle innebära.
Det finns en viss vilja bland bolagen att skaffa sig kunskapen att själva utföra redovisningsarbetet, men de flesta anser att kostnaden för revision eller en
redovisningskonsult understiger kostnaden att erhålla egen kunskap inom området. Detta även då bolagen menar att kostnaden för revision blir onödig när kunskapen finns inom bolaget. Det verkar trots allt som att en kostnadseffektivitet uppnås genom valfriheten av revision då fler aktiebolag bildas efter lagförändringen till följd av den kostnadsreducering detta ger bolagen. Detta kan dock leda till en konfliktartad relation till Skatteverket, enligt Artsbergs
33 (2003) relationsbeskrivning inom principal-agentteorin,då bolagen genom denna
kostnadsreducering nyttomaximerar på bekostnad av Skatteverket som tvingas till fler kontroller samt medföljande kostnader.
34
6 Slutsats
6.1 Svar på frågeställningarna
Hur har lagförändringen, i enlighet med sitt syfte, påverkat små aktiebolag i Örebro gällande kostnadseffektivitet och förenklat administrativt arbete?
Lagförändringen gällande slopad revisionsplikt har inte nämnvärt påverkat små aktiebolag i Örebro gällande kostnadseffektivitet och förenklat administrativt arbete. De bolag där förändringen på något sätt påverkat det administrativa arbetet är de med redan befintlig kunskap i redovisningsfrågor, vilka har kunnat minska sitt samarbete med revisionsbyråerna något. I övrigt arbetar bolagen på samma sätt som tidigare, vilket skulle kunna bero på den rädsla för komplikationer som till exempel skattesmällar skulle kunna innebär för bolagen vid eventuella fel.
Då revisorn fungerar som både rådgivare och kvalitetskontrollant för bolagen, vilken behållits även efter lagförändringen, anses nyttan med denna överstiga kostnaden. Detta betyder att en ökad kostnadseffektivitet enligt definition inte uppnåtts genom slopandet av revisionsplikten. Vidare verkar det inte heller vara kostnadseffektivt för bolagen att själva skaffa sig
kunskapen, hos de som inte redan besitter denna, att tillverka till exempel bokslut och deklarering själva. Anledningen till detta skulle kunna bestå i den kostnad som tillkommer i form av till exempel utbildning, ökad arbetstid och större ansvarstagande.
Det som i viss mån skulle kunna tyda på att lagförändringen påverkat kostnadseffektiviteten är trenden att fler aktiebolag i Sverige grundas och avskaffar revisorn efter lagförändringen, vilket även borde vara fallet i Örebro.
Hur har lagförändringen av revisionsplikt påverkat Skatteverket i Örebro med avseende på arbetsbördan?
För Skatteverket i Örebro borde bolagens intresse att göra rätt för sig, och därmed
anledningen att behålla revisorn, betyda målkongruens och en arbetsbörda som inte påverkats av lagförändringen. Detta är dock inte fallet då myndighetens arbetsbörda ökat genom den nya utökade kontrollmöjligheten som används och som kräver resurser.
Då fler aktiebolag grundas efter lagförändringen betyder detta även fler bolag att granska för Skatteverket. Att dessa bolag i lägre grad väljer att anlita revisor kan även betyda ökat arbete för Skatteverket då myndigheten riktar sitt arbete mot bolag utan revision och kvaliteten på redovisningen hos dessa är lägre.
35 Även då arbetsbördan för Skatteverket i Örebro har ökat efter lagförändringen skulle den, i framtiden, kunna sjunka tillbaka till en nivå som innan förändringen. Detta tack vare det förebyggande arbetet som Skatteverket använder sig av mot nystartade aktiebolag, vilket skulle kunna förhindra framtida eventuella skattefel samt medförligt arbete med dessa.
Hur har lagförändringen påverkat kvaliteten på redovisningen?
Lagförändringen verkar inte ha påverkat kvaliteten på redovisningen från aktiebolagen. Detta kan anses logiskt då ingen av undersökningsobjekten har förändrat arbetet med löpande bokföring, bokslut och/eller skattedeklaration. Eftersom dessa rapporter tillverkas av samma personer som innan lagförändringen finns samma kunskap hos dessa som tidigare, vilket innebär samma kvalitet.
Att Skatteverket inte märkt någon ökning av fel i bolagens finansiella rapporter skulle kunna bero på att bolagen med obrutet räkenskapsår, det vill säga ett räkenskapsår som sträcker sig från januari till december, endast haft ett bokslut med avsaknad av revisionsplikt och att alla rapporter från dessa möjligen inte erhållits av Skatteverket än.
6.2 Slutdiskussion
Borttagandet av den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag verkar inte ha påverkat små aktiebolag i Örebro nämnvärt. Kostnaden för revision verkar inte procentuellt vara någon stor post i bolagens resultaträkning utan kunskapen bolagen betalar för överstiger denna. Det verkar alltså inte varit tvånget på revision som var anledningen till att bolagen redan innan lagförändringen anlitat revisorn utan kunskapen de fått genom denna.
Eftersom de bolag som påverkats av lagförändringen är små aktiebolag där ägaren många gånger arbetar inom bolagets löpande verksamhet och många av dessa möjligen består av enmansbolag så är sannolikheten hög att kunskapen och erfarenheten, som behövs utan revisor, inte finns. Detta betyder att revisorn behövs mer som en rådgivare än som en
granskningsman som rapporterar företagsledningens uppfyllande av förpliktelser till ägarna. Om dessa bolag, som använder revisorn som rådgivare och ofta även anlitar en extern part för den löpande bokföringen, väljer att slopa dessa tjänster krävs att egen kunskap erhålls. Då bolaget i sådana fall ska sköta löpande bokföring och bokslut själva ökar det bolagets administrativa arbete.
Det positiva med lagförändringen verkar ändå vara att den ökar friheten för bolagen att välja hur sina resurser ska spenderas. Detta verkar vara bra för motivationen för företagande då fler
