Företagsekonomiska institutionen C-uppsats
Författare: Marcus Candert & Henrik Ström Handledare: Elving Gunnarsson
Vt. 2007
Avskaffandet av Revisionsplikten för mikroföretag
– Kommer storbankernas krav mot mikroföretagen att förändras?
Sammandrag
Syftet med denna uppsats är att undersöka om storbankernas kreditgivningskrav mot mikroföretagen kommer att förändras efter avskaffandet av revisionsplikten. Syftet är också att studera om storbankerna har dragit några lärdomar från sina förberedelseprocesser i Danmark och Finland inför avskaffandet. Vi har valt att använda samma definition av mikroföretag som svenskt näringsliv. Definitionsmässigt innebär detta en omsättning på 3 mkr eller mindre. För att besvara syftet har vi intervjuat fyra banktjänstemän från Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank. Samtliga banker är belägna i samma region, samtliga banktjänstemän har ansvar för kreditgivning mot mikroföretag. Vi har kommit fram till att storbankerna sinsemellan värderar betydelsen av revisionen vid kreditgivningen på olika sätt.
Avskaffandet av Revisionsplikten för mikroföretag ... 1
– Kommer storbankernas krav mot mikroföretagen att förändras? ... 1
Sammandrag ... 2
1 Inledning ... 4
1.1 Bakgrund ... 4
1.2 Problemdiskussion ... 6
1.3 Syfte ... 6
1.4 Definitioner av centrala begrepp ... 7
1.4.1 Svenskt Näringslivs definition av mikroföretag ... 7
1.4.2 Vad innebär revision? ... 7
1.5 Avgränsningar ... 8
2 Metod ... 9
2.1 Insamling av primär- och sekundärdata ... 9
2.2 Val av metod ... 9
2.3 Urvalsprocessen för intervjuer av banker ... 10
2.4 Operationalisering – från litteraturstudie till empiri ... 10
2.5 Källkritik ... 10
2.5.1 Samtidskrav ... 11
2.5.2 Tendeskritik ... 11
2.5.3 Beroendekritik ... 12
2.5.4 Äkthet ... 12
3 Litteraturstudie ... 12
3.1 Kreditgivningsprocessen i banker ... 12
3.2 Nyttan av revision för bankerna ... 14
3.3 Revisionsplikten ur ett internationellt perspektiv ... 15
3.3.1 Finland ... 15
3.3.2 Danmark ... 16
4 Empiri ... 16
4.1 Intervjuerna med kreditgivarna på bankerna ... 17
5 Analys ... 22
5.1 Vilka parametrar tittar kreditgivarna på när de gör en kreditbedömning av ett företag? . . . 22
5.2 Vad har kreditgivarna för inställning till avskaffandet av revisionsplikten för mikroföretag? ... 22
5.3 Kommer kreditgivarna fortsätta att kräva någon form av revision när revisionsplikten avskaffats? ... 23
5.4 Vad är kreditgivarnas bedömning av risken när revisionsplikten avskaffas? ... 23
5.5 Vilken är kreditgivarnas bedömning av kostnadsförändringen för mikroföretag när revisionsplikten avskaffas? ... 24
5.6 Vilka lärdomar har storbankerna dragit från sina förberedelseprocesser i Danmark och Finland inför revisionspliktens avskaffande? ... 24
6 Slutdiskussion ... 24
6.1 Dragna slutsatser ... 24
6.2 Förslag till vidare forskning ... 25
Källförteckning ... 26
Bilagor ... 29
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Som bekant segrade den borgerliga alliansen i valet 2006. Ett av alliansens vallöften var att minska regelkrånglet för företagen. Alliansen föreslog en rad regelförenklingar i sin rapport, en av de viktigaste var att slopa revisionsplikten för de små- och medelstora företagen.1 Revisionsplikten i Sverige har sitt ursprung i slutet av sjuttiotalet.
Som ett led i att bekämpa ekonomisk brottslighet gav regeringen i december 1977 Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att se över lagstiftningen mot organiserad brottslighet. En av de springande punkterna i BRÅ diskussionen var revisorns verksamhet. I den allmänna debatten hade det framförts att vissa revisorer genom rådgivning bidragit till en ökning av den ekonomiska brottsligheten.2 Det diskuterades även hur revisorn skulle arbeta för att förebygga och motverka ekonomisk brottslighet. 3
Enligt BRÅ undersökning framkom det att de företag som var revisionspliktiga generellt sett inte var den grupp som var mest drabbad av ekonomisk brottslighet, utan att det oftast var frågan om små företag med en ägare. Därför rekommenderade arbetsgruppen att en kvalificerad revisor skulle krävas i alla aktiebolag. För att försäkra sig om att tillgången på revisorer var tillräckligt stor för att praktiskt genomföra granskningen av alla aktiebolag, så gjordes en undersökning. Denna undersökning kom fram till att tillgången på revisorer var tillräcklig för att kunna genomföra förslaget om lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag. 4
Lagen om revisionsplikt i alla nyregistrerade noterade och onoterade aktiebolag trädde i kraft 1983.5 Det ansågs lämpligt med en stegvis övergång fram till 1/1 1988 för de övriga bolagen.
Den stegvisa anpassningen föreslogs anknyta till bolagets bundna kapital.6
1 Allians för Sverige 2007-04-15 s.22
2 Sjöström, 1994, s. 140
3 Ibid. s. 141
4 Ibid. s. 141
5 Ibid. s. 149
6 Ibid. s. 148
Debatten i media som initierades av den borgerliga alliansen har både förespråkare och motståndare. De som förespråkar ett avskaffande av revisionsplikten menar att det kommer att minska kostnaderna för mikroföretagen samt åstadkomma en harmonisering med en majoritet av de övriga västeuropeiska länderna.7 Vidare menar vissa av förespråkarna att det är fel att ha lagstiftad tvångsrevision. Motståndarna som vill ha kvar revisionsplikten menar att revisionen ger företaget viktiga kunskaper och lärdomar samt att revisionen ger en relativt hög nytta för kostnaden. De företagare som är mot avskaffandet, menar att revisionen är av nytta både internt i företaget och för företagets intressenter. Vissa företagare menar att den interna nyttan utgörs av att ekonomiska problem kan uppdagas och åtgärdas tidigare, samt att revisionen kan användas som styrverktyg.8
I tilläggsdirektivet till utredningen om revisorer och revision har utredarna fått i uppdrag av regeringen att;
• föreslå de ändringar i regelverket som krävs för att ta bort revisionsplikten för de små företagen,
• ta ställning till vilka företag som skall omfattas av förändringen,
• överväga om en inskränkning av revisionsplikten behöver kombineras med andra åtgärder som förebygger överträdelser av till exempel skatte- och redovisningsregler och i så fall förslå de åtgärder som behövs,
• utarbeta nödvändiga författningsförslag,
• allsidigt belysa konsekvenserna av författningsförslagen, och
• särskilt uppmärksamma situationen i de övriga nordiska länderna
Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete beträffande revisionsplikten för de små företagen i ett delbetänkande senast den 31 mars 2008. 9 Först då kommer vi att få svar på vilka gränsvärden som företagen i Sverige kan tänkas omfattas av.
Regeringens mål är att Sverige ska sälla sig till resten av EU-länderna och som ett första steg avskaffa revisionsplikten för mikroföretag. 10
7 Dagens Industri 2005-03-16 slopa revisionsplikten i de mindre företagen
8 Balans, nr 11 2006 s. 29 ff
9 Kommittédirektiv 2007-04-20 sid.1
10 Regeringen (2006) Del av budgetpropositionen 2007
1.2 Problemdiskussion
I slutet av 2005 lade den borgerliga alliansen fram ett förslagspaket där de beskrev hur de ville minska regelbördan för mindre företag. En av de springande punkterna i detta förslagspaket var att avskaffa revisionsplikten för småföretag om alliansen skulle vinna valet 2006. 11 I och med att revisionsplikten för småföretag i Danmark sedan första januari i år och i Finland första juli slutat gälla innebär det att Sverige är ett av de sista länderna att ha kvar detta regelverk.12 Frågan om revisionspliktens vara eller icke- vara har debatterats flitigt de senaste åren och intensifierats i samband med att den borgerliga alliansen vann valet 2006.
Vi har inför vår undersökning utgått från antagandet att revisionsplikten kommer att avskaffas någon gång under 2009, enligt en undersökning gjord hösten 2006 av Sandzelius &
Wallenborg.13
Frågan om revisionspliktens avskaffande är viktig för en rad aktörer som använder sig av redovisningsinformation; kreditgivare, revisorer, Skattemyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen, ägare, intresseorganisationer. Alla dessa aktörer kommer att påverkas i olika utsträckning av ett avskaffande. I den allmänna debatten som förts i media den senaste tiden har de flesta av aktörerna fört fram sina åsikter, men en av de aktörer som väger tungt på vågen, bankerna, har varit förvånansvärt fåordiga om sin roll. Detta ville vi studera närmare.
Hur tänker de beslutsfattare ute på bankerna som har ansvar för kreditutgivning till mikroföretag? Även om bankerna traditionellt sett har ställt sig positiva till revision så kan verkligheten se annorlunda ut idag. Hur stor vikt fäster bankerna vid att företag de lånar ut kapital har en revisor? Hur har bankerna uttalat sig i media och press? Efter att gått igenom ett antal artiklar i press, media och tidskrifter så upptäckte vi att det fanns många frågor som behövde granskas närmre.
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka om bankernas krav vid kreditgivning till mikroföretagen kommer att förändras när revisionsplikten avskaffats. Syftet är också att
11Göteborgs-Posten, Revisionsplikt för småföretag väntas slopas, s.1 2005-11-12
12 Balans, nr 4 2006, s. 11
13 Sandzelius & Wallenborg 2007
undersöka om storbankerna har dragit några lärdomar från sina förberedelseprocesser i Danmark och Finland.
1.4 Definitioner av centrala begrepp
Regeringens utredare av tilläggsdirektivet om revisorer och revision har inte tagit ställning till vilka företag som skall omfattas av revisionspliktens avskaffande.14 Denna uppsats kommer inte att analysera vilka eventuella gränsvärden som kommer att bli aktuella för mikroföretag i Sverige. Vi kommer att använda oss av Svenskt Näringslivs definition av mikroföretag.
1.4.1 Svenskt Näringslivs definition av mikroföretag
För att fastställa vilka gränsvärden som skall gälla för mikroföretag i Sverige och för att utreda vilka effekter ett avskaffande av revisionsplikten för Sverige, har regeringen tillsatt en utredning. Utredningen beräknas vara färdig i slutet av 2008, därför har vi idag inga säkra uppgifter på vilka mikroföretag som i ett första steg kommer att omfattas av avregleringen.15
Vi har valt att använda samma gränsvärde som Svenskt Näringslivs utredare Thorell och Norberg använder i sin undersökning ”revisionsplikten i små aktiebolag”.16 Enligt deras definition betraktas ett företag som mikroföretag om omsättningen inte överstiger 3 miljoner kronor. Detta gränsvärde tycker vi är helt acceptabelt då det inkluderar en klar majoritet av alla aktiva och vilande aktiebolag i Sverige, det vill säga cirka 80 procent.17 För att få fram de aktuella siffrorna på antalet registrerade aktiebolag i Sverige så kontaktade vi SCB. I Sverige finns ungefär 260 000 aktiebolag, av dessa har 200 000 en omsättning på 3 miljoner kronor eller mindre.
1.4.2 Vad innebär revision?
När man talar om revision i samband med redovisning avser man två typer av revision.
Sifferrevision, vilket innebär granskning av räkenskaper och sakrevision, granskning av
14 Kommittédirektiv 2007-04-20 sid.1
15 Regeringen (2006) Kommittédirektiv s. 1
16 Thorell & Norberg 2005, s. 4
17 Thorell & Norberg 2005 s. 4
förvaltning.18 Enligt den lagstadgade revisionen så är de områden som revisorn måste kontrollera: årsredovisningen, bokföringen och företagsledningens förvaltning.19 En revision innebär en oberoende granskning av ett företags årsredovisning, bokföring och förvaltning som leder till slutsatser som rapporteras i form av uttalanden. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.20
Med hjälp av sin granskning så skaffar sig revisorn tillräckliga revisionsbevis för att kunna dra slutsatser för sin rapportering. Detta går till på det sättet att revisorn med en ifrågasättande och opartisk attityd skapar sig en egen bild av de förhållanden som redovisas i årsredovisningen och bokföringen.21 Granskningen av förvaltningen i ett aktiebolag går ut på att granska väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldiga mot bolaget. Som en del i förvaltningsgranskningen ska man också granska om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen (ABL), årsredovisningslagen (ÅRL) eller bolagsordningen.22
1.5 Avgränsningar
Av de intressenter som berörs av revisionsplikten har vi valt att avgränsa oss till kreditgivare inom banksektorn. I litteraturstudien, har vi givit en kort redogörelse över revisionsplikten i Danmark och Finland. Vi valde också att avgränsa våra frågor att gälla mikroföretag. Detta är företag som enligt Svenskt näringslivs definition omsätter tre miljoner kronor eller mindre.23
18 Bonniers Svenska Ordbok, 1986, s. 505
19 FAR:s samlingsvolym 2004 del 2 s. 288
20 Ibid. s. 286
21 Ibid. s. 287
22FAR & SRS Branschorganisations hemsida 2007-04-28
23 Thorell & Norberg 2005, s. 9
2 Metod
2.1 Insamling av primär- och sekundärdata
Inledningsvis har vi hämtat information främst från tidigare uppsatser, undersökningar, debattartiklar, tidskrifter, databaser, enskilda hemsidor och direktiv. För att få en relativ bredd i uppsatsen har vi sökt och använt information som ger oss en djupare förståelse av dem bakomliggande faktorer som ligger till grund för avskaffandet av revisionsplikten. Exempel på sådana fakta och information är kreditgivningsprocesser, kreditgivningens historia och vi har även försökt följa och beskriva den förda debatt som förs angående revisionsplikten. I informationsinsamlingen har vi använt oss av främst databasen Artikelsök, mediearkivet, artiklar från Balans. Vi har även tagit del av publikationer och avhandlingar i ämnet. Det sökord som vi använt flest gånger är, revisionsplikt, kreditgivning, avskaffande, slopande och storbanker. Efter informationsinsamlingen avgränsade vi oss till de områden som behandlade revisionspliktens avskaffande och kreditgivningen inom bankväsendet.
2.2 Val av metod
Vi valde att göra ett frågeformulär där frågorna var av kvalitativ karaktär. Anledning till detta är att vi söker svar på frågor av den karaktär där frågorna inte kan besvaras med bara ja eller nej. Den kvalitativa metoden innebär till skillnad från den kvantitativa att man plockar ut färre objekt men sedan gör djupare intervjuer med.24 Styrkan i den kvalitativa intervjun ligger i att undersökningssituationen liknar en vardaglig situation och ett vanligt samtal. Det innebär att detta är den intervjuform där forskaren utövar den minsta styrningen vad det gäller undersökningspersonerna. Vi strävar tvärtom efter att låta dem få påverka samtalets utveckling. Forskaren har endast gett de tematiska ramarna – men man måste samtidigt försäkra sig om att få svar på de frågor man vill belysa. Detta angreppssätt behöver därför inte innebära någon radikal skillnad i jämförelse med ett vanligt samtal. Det är bättre att se det som att vi ur samtalet ”vaskar fram” den information vi kan få om de frågor vi är intresserade av.25
24 Jacobsen 2002 s. 38 - 39
25 Holme & Solvang (1997) Forskningsmetodik s. 47
2.3 Urvalsprocessen för intervjuer av banker
Under planeringsprocessen inför intervjuerna hade vi på förslag att intervjua ett brett urval av både små- och stora banker. Detta förslag förkastades ganska omgående då ett flertal faktorer kom att försvåra jämförelsen. För att en jämförelse mellan olika banker ska vara relevant så måste vissa kriterier vara uppfyllda. De fyra storbankerna i Sverige är lätta att jämföra då de alla har internationell verksamhet, eget kapital i ungefär samma storlek, liknande storlek på utlåningsverksamheten och en lång erfarenhet av kreditgivning till småföretagare i Sverige.
Dessutom så bidrog tidsramen på ca tio veckor till att ett projekt av denna omfattning var svår att göra mer omfattande. Då dessa bankers företagskunder omfattar allt från stora koncerner till småföretagare/mikroföretag anser vi att de får en bättre helhetsbild. Detta gör det möjligt för dem att jämföra de mindre företagen mot de större. Detta kommer att bidra till att avgränsningen av vår uppsats blir mer specificerad och utrymmet för spekulationer mer begränsat.
2.4 Operationalisering – från litteraturstudie till empiri
När vi utformade vårt frågeformulär så var vår intention att frågorna skulle knyta an till vad som togs upp i vår litteraturstudie. Innan vi genomförde våra intervjuer så studerade vi ett stort omfång av litteratur om kreditgivning i banker. I empirin har vi sammanställt svaren från kreditgivarna på ett sådant sätt att det i så mångt å mycket speglar intervjun. I den intervjufråga som berör om bankerna har dragit någon lärdom från avskaffandet i Danmark och Finland. I denna fråga vill vi förtydliga att vi syftar på förberedelseprocessen hos bankerna och inte på effekterna av ett avskaffande, då effekterna ännu ej är mätbara. Vidare i analysen jämförs dem olika kreditgivarna, där ställs olikheter mot likheter. I analysen nämner vi både kreditgivarnas syn på avskaffandet samt vilka parametrar kreditgivarna tittar på vid kreditgivning.
2.5 Källkritik
I vår källkritik har vi använt oss av begreppen; samtidskrav, tendenskritik, beroendekritik och äkthet. Samtidskravet ska besvara om de använda källorna ger en korrekt skildring av verkligheten, med betoning på tidsaspekten. Tendens kritik använder man för att besvara frågor som: Vilka egna intressen har uppgiftslämnare i den här frågan? Beroendekritik betyder att man kontrollerar om källorna är beroende av varandra, t ex om två intervjupersoner återger uppgifter som de hämtat från samma källa. Äkthetsproblemet kan variera från enstaka detaljer till hela webbplatser.26
2.5.1 Samtidskrav
Ett av alliansens vallöften var att slopa revisionsplikten för småföretag för att få en harmonisering med resten av EU. Alliansen vann som bekant valet 2006 och har nu i regeringsställning tillsatt en utredning om effekterna av ett avskaffande av revisionsplikten.
Utredningen beräknas vara slutförd i slutet av 2008. Om inte utredningen kommer fram till något exceptionellt så kommer Sverige enligt en att sälla sig till resten av EU-länderna och slopa revisionsplikten för små företag. Dock är det inte fastslaget vilka gränsvärden som Sverige kommer att införa, det är något som för tillfället utreds. I vår uppsats har vi valt samma gränsvärde som Svenskt Näringslivs utredare kommit fram till för att få relevans i våra frågor till intervjupersonerna.27 I och med att detta är en pågående händelse så anser vi att ämnet är högst aktuellt och att vår undersökning kan bidra till att ”räta ut vissa frågetecken”.
Vår litteraturstudie grundar sig på äldre och aktuella artiklar med relevans för ämnet. Även kreditcheferna på bankerna var väl uppdaterade inom ämnet, vilket gör att samtidskravet kan sägas vara uppfyllt.
2.5.2 Tendeskritik
Det kan finnas en risk att åsikterna på de fyra storbankerna kan färgas av dessa bankers internationella anknytning. Dessutom skulle undersökningen kunnat göras bredare genom att intervjua ett flertal banker av varierande storlek. Man kan vara kritiskt mot att vi i förväg skickade ut frågorna till intervjupersonerna och att detta gav dem en möjlighet att svara enligt bankens policy. Enligt oss är dock detta alternativ det bästa, då det ger intervjupersonerna tid
26 Eriksson & Wiedersheim-Paul 2001, s.150f
27 Thorell & Norberg 2005 s. 4
till att ta fram relevant information inför intervjun och på det sättet få ett större djup i diskussionen.
2.5.3 Beroendekritik
Huruvida de intervjuade personerna känner varandra privat kan man bara spekulera i, men ur ett rent affärsmässigt perspektiv är de oberoende av varandra då arbetar inom konkurrerande företag. Dock ingår de alla i samma branschorganisation, Svenska Bankföreningen vilket gör dem beroende i det hänseendet. För att kast ljus över hur Svenska Bankföreningen ser på avskaffandet av revisionsplikten, skickade vi ett e-brev till dem. Deras officiella ståndpunkt är att det inte finns några gemensamma riktlinjer inom branschen för hur man ska agera, utan att det är upp till var och en av bankerna själva hur man ska agera i frågan.28
2.5.4 Äkthet
Vi sammanställde svaren på frågorna direkt efter intervjuerna så att ingen relevant information skulle kunna misstolkas eller falla bort. Samtliga intervjuer har följts upp genom att de sammanställda svaren har skickats tillbaka till intervjupersonerna för verifikation och förändringar. Detta bidrar enligt vår mening till att markant höja trovärdigheten av vad som står i empirin. Trovärdigheten i våra intervjuer kan ifrågasättas, eftersom vi valt att anonymisera respondenterna på deras begäran.
3 Litteraturstudie
3.1 Kreditgivningsprocessen i banker
Kreditgivning har alltid haft en central roll i bankernas kärnverksamhet, eftersom banker ständigt haft behov av att bedöma, mäta och hantera de risker som uppstår till följd av denna verksamhet. 29 När ett lån till en privatperson eller en företagskredit skall beviljas, sker det på
28 E-post intervju med svenska bankföreningen
29Riksbanken 2001, finansiell stabilitet s.65
likartade sätt i de fyra storbankerna. Bankerna gör sin riskbedömning av företagskrediter utefter två kriterier, kundens återbetalningsförmåga och de panter som kan ställas som säkerhet mot kreditrisken.30
Innan en bank beviljar en kredit måste risker för avbetalningsinställelse eller konkurs bedömas. För en sådan bedömning utgår man i regel från bankens kunskap om kundspecifika förhållanden som till exempel kända egenskaper, finansiell styrka och kundens förväntade framtida kassaflöden. 31
I nästa steg i processen riskklassificeras företaget efter både kvantitativa och kvalitativa egenskaper. Dessa egenskaper kommer att ligga till grund för ett riskbetyg, som omprövas minst en gång per år. Den kvantitativa analysen grundar sig på rådata från företagets resultat och balansräkning, medan den kvalitativa analysen baseras på till exempel företagets konkurrenskraft och ledningens kvalité. Efter bankens sammanvägning av de olika bedömningsgrunderna graderas kunden oftast på en skala. Om kunden blir degraderade på denna skala kan det leda till åtgärder från bankens sida. 32
Arbete med att vidareutveckla de interna metoderna för kreditklassificering är en ständigt pågående process inom storbankerna. För att få ytterligare information om kunden använder bankerna sig av oberoende externa kreditbedömare. Ett exempel på en sådan extern kreditbedömare är Upplysningscentralen AB (UC), som de svenska bankerna äger tillsammans. Den interna och externa informationen utgör sedan det beslutsunderlag utifrån vilket banken fattar sitt kreditgivningsbeslut. 33
När en kredithandläggare på en bank ska göra en kreditbedömning av en företagskund så använder han/hon sig av en företagsanalys, analys av övriga bedömningsfaktorer, analys av finansieringsmöjligheter och analys av säkerhetskrav. En kreditbedömning bör innehålla en samlad bedömning av dessa fyra moment.34
I en doktorsavhandling författad av Birgitta Svensson har det framkommit att kreditgivarna i den datainsamling som hon utgått ifrån sätter stor vikt vid redovisningsinformationen, utan
30 Riksbanken 2001, finansiell stabilitet s.66
31 Ibid. s.66
32 Ibid. s.66
33 Riksbanken 2001, finansiell stabilitet. s.67
34 Kreditgivning till företag, Broomé, Elmér & Nylén, 1998, s. 62
årsredovisningar, periodrapporter, budgetar, prognoser och kreditupplysningar kommer inte en kredit att beviljas35 När det föreligger större risk för kreditgivarna inhämtas kreditgivningsrapporter och mindre standardiserade rapporter. Vidare hävdas att säkerheter betyder mer vid kreditgivning till små företag jämfört med medelstora företag. Det anses generellt föreligga en större risk med mindre jämfört med mellanstora företag. Tjänsteföretag anses ha större risk jämfört med industri och fastighetsbolag. Hur mycket redovisningsinformation som hämtas in är helt beroende på hur kredittagarens situation ser ut.
Kreditgivarna i denna undersökning ser inga problem i att tolka den information som finns i årsredovisningen. Dessa kreditgivare föredrar att själva utföra modeller för nyckeltal och upprättandet av kassaflödesanalyser.36 Problemet som många kreditgivare nämner är den möjlighet som företagen har att justera resultat i önskvärd riktning. Det som anses avgörande gällande revisionens tillförlitlighet och trovärdighet är vilken revisor/revisionsbyrå företagen anlitar. När det gäller rangordningen av årsredovisningen s specifika delar väljer kreditgivarna enligt följande, resultatrapporten, balansräkningen, noter/bokslutskommentarer, kassaflödesanalyser, delårsrapporter och förvaltningsberättelse.37
3.2 Nyttan av revision för bankerna
Ur ett traditionellt perspektiv så har bankerna varit positivt inställda till revision av aktiebolag, främst av tre olika anledningar; årsredovisningen ger ett trovärdigt intryck, ordningen i den löpande bokföringen och att det finns en revisor att tillgå vid olika frågor.38
Även om bankerna traditionellt sett har ställt sig positiva till revision så kan verkligheten se annorlunda ut idag. Hur stor vikt fäster bankerna idag vid att de företag de lånar ut kapital till har en revisor? Hur har bankerna uttalat sig i media? Efter att gått igenom ett omfattande material av artiklar i press, media och tidskrifter så upptäckte vi att här fanns det många frågor som behöver granskas närmare.
”Revisionen och årsredovisningen är viktiga pusselbitar i vårt arbete att göra så bra och noggranna undersökningar som möjligt, förklarar Anders Ekedahl, chef för Swedbanks
35 Balans 2004 nr 1 s. 16
36 Ibid. s. 17
37 Ibid. s. 17
38 Thorell & Norberg, 2005 s.38
företagsmarknad.” Han menar att bankerna givetvis måste anpassa sig de nya krav som kommer att gälla då revisionsplikten är avskaffad. Vidare menar han att det kommer att påverka bankens möjligheter att göra så säkra bedömningar som möjligt. ”Antingen kommer vi att behöva göra utvärderingen på ett annat sätt eller kompensera med högre prisuttag eftersom risken blir större. ”Det finns också risk att vi blir försiktigare med att låna ut. 39
Chefen för kredit- och branschanalys hos Nordea i Stockholm, Karin Markstedt, kan tänka sig att banken kommer att efterfråga reviderad årsredovisning av företag som ansöker om kredit, även om en sådan enligt lag inte behöver upprättas. ”Grunden för vårt beslut är alltid vad vi tror om framtiden. Kommer kunden att kunna betala räntor och amorteringar?” Får vi inte tillräckligt med information så kan vi ju inte bifalla en ansökan, säger hon.40
3.3 Revisionsplikten ur ett internationellt perspektiv
Vi kände att det var viktigt att belysa våra nordiska grannländers avskaffande av revisionsplikten. Detta för att i empirin försöka ta reda på om bankerna kan dra nytta av de eventuella synergieffekterna eller lärdomarna från sina verksamheter i dessa länder.
3.3.1 Finland
Finland har precis som i Sverige haft riksdagsval och samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen och hans parti gick kraftigt framåt och vann valet. Liksom Moderaterna i Sverige har också Samlingspartiet i Finland varit förespråkare för ett avskaffande av revisionsplikten för små företag. Det gick med andra ord väldigt snabbt för finländarna att avskaffa revisionsplikten. Den nya finska revisionslagen träder i kraft första juli 2007. Det syfte som regeringen har med lagen är att den ska förbättra bokslutens och revisionens trovärdighet, tillförlitlighet och jämförbarhet, samt att också borga för en hög kvalitet på revisionen.
Ett av syftena var också att minska kostnaderna samt regelkrånglet för småföretagen. Enligt den 4 paragrafen i den nya finska revisionslagen så behöver aktiebolag med flera bolagsformer inte välja en revisor då ett av följande tre villkor har uppfyllts under de två föregående räkenskapsåren: 1) Balansomslutning understiger 100´000 euro, 2) Omsättningen
39 Balans, 2007 nr.2 s. 7
40 Ibid. s.7
eller motsvarande avkastning understiger 200´000 euro eller 3) antalet anställda understiger 3 stycken.41
3.3.2 Danmark
Den 21 Mars 2006 beslutade den danska lagstiftaren att småföretag inte längre är skyldiga att utföra revision. Danmark är därmed det tredje sista landet inom EU som avskaffat revisionsplikten. Nu kvarstår endast Sverige och Malta med revisionsplikt för alla storleksklasser på företag. Avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag följer regelverket i EU: s fjärde bolagsdirektiv om årsbokslut. I detta slås fast att varje enskilt medlemsland kan avgöra om man ska ha revisionsplikt för småföretag eller inte. Tilläggas bör att avskaffandet av revisionsplikten i Danmark fortfarande, enligt EU: s fjärde bolagsrättsliga direktiv, lämnar utrymme för ytterligare lättnader.42
I Danmark har man ännu inte kunnat konstatera någon påtaglig effekt av att revisionsplikten avskaffats. En bidragande faktor som framhålls är hur tidsramen fungerar i praktiken. Företag kan endast välja bort revision på sin ordinarie bolagsstämma för det efterföljande året. Detta anses ha försenat avskaffandet av revisionsplikten i många små företag. Buden är många hur detta verkligen kommer att utveckla sig framöver i Danmark. En undersökning år 2006 visade att 70 procent av de berörda företagen tänker fortsätta med att få sina årsredovisningar
reviderade.43 I en nyare undersökning med information från 120 företag som berörs av den nya lagen, fann man att endast två procent redan har valt bort revision samtidigt som sju procent överväger möjligheten.44 Undersökningen visade vidare att hela 83 procent valt att fortsätta med revision. Ytterligare fem procent anmälde att de inte hade tillräckligt med kunskap om lagändringen för att i dagsläget kunna fatta beslut om revision ska väljas bort eller behållas.
4 Empiri
41Balans nr 4 2007 s. 50
42 Balans nr 2 2007 s. 31ff.
43 Ibid. s.32ff.
44 Ibid. s.34
I empirin redovisas svaren från våra genomförda intervjuer. Samtliga respondenter har en lång erfarenhet av kreditgivning till både små- och stora företag. Då en stor del av frågorna är av känslig karaktär, valde vi att anonymisera respondenterna och namnge dem med kreditgivare 1, kreditgivare 2 och så vidare. Det ska påpekas att vi, innan intervjuerna, tydliggjorde vår definition av små företag. Vi kallar dessa företag för mikroföretag och använder samma definition som Svenskt näringslivs utredare, att företagen i fråga har en omsättning på 3 miljoner kronor eller mindre.
4.1 Intervjuerna med kreditgivarna på bankerna
Vilka parametrar tittar kreditgivarna på när de gör en kreditbedömning av ett företag?
Kreditgivare 1 anger tre parametrar som är avgörande vid kreditgivning; förtroende för motparten, Cash flow, alltså framtida återbetalningsförmåga och rimlig balans mellan lånat och eget kapital. Samtliga tre parametrar är väldigt viktiga för kreditgivare 1, men om inte det första kriteriet är uppfyllt så spelar de andra kriterierna inte någon roll.
”Om jag inte känner något förtroende för kredittagaren, så har de andra parametrarna ingen betydelse” (Kreditgivare 1)
Kreditgivare 2 anger två parametrar som är avgörande vid kreditgivning; företagets framtida återbetalningsförmåga, framtida kassaflöde och att det finns någon säkerhet eller borgen att ställa. Den första och viktigaste parametern som kreditgivare 2 tittar på är företagets framtida återbetalningsförmåga, framtida kassaflöde.
”Om vi inte kan se att företaget kan producera ett sådan, så finns det ingen anledning att gå vidare.” (Kreditgivare 2)
Kreditgivare 3 anger tre viktiga parametrar som är avgörande vid kreditgivning; ägarrisken (förtroende för ägarnas/ägarens kompetens och förmåga), bransch och företagsrisk och finansiell risk (resultat och balansräkning, kassaflöde). Kreditgivare 3 anser att den övergripande parametern är återbetalningsförmåga. Kreditgivare 3 fäster vid kreditgivning till mikroföretag stor vikt på ägaren som person.
” Småföretagen har en tendens till att inte visa jättebra resultat. Om man bara ska titta på siffrorna från företaget så kan det förefalla att gå ganska dåligt. Det jag menar är att företagaren som driver företaget oftast är samma person som ägaren. För att göra utvärdera företaget måste vi även se ägarens privatekonomi. Han kan ha en bra eller dålig privatekonomi, han kan ha tagit ut mycket lön eller lite lön ur företaget.” (Kreditgivare 3)
Kreditgivare 4 anger följande parametrar som väsentliga; förtroende för personen, den privatekonomiska ställningen, verksamheten, kassaflödet och den finansiella styrkan.
” Vi har en analysavdelning inom banken, men den kopplar vi sällan in när det rör sig om företag som omsätter så lite som 3 miljoner och nedåt. Bara i vissa fall där vi är osäkra på marknaden så kan vi använda oss av analysavdelningens analyser.” (Kreditgivare 4)
Vad har kreditgivarna för inställning till avskaffandet av revisionsplikten för mikroföretag?
Kreditgivare 1 anser att revisionspliktens vara eller icke- vara inte har någon större påverkan på kreditgivningsprocessen.
”Det är ju dock ingen nackdel med en kvalitetssäkrad årsredovisning från en revisor, men man ska ha i åtanke att årsredovisningen i sig är tämligen töjbar.” (Kreditgivare 1)
Efter att kreditgivare 2 gjort en avstämning med huvudkontoret framkom att det inte finns några generellt utarbetade ståndpunkter gällande avskaffandet av revisionsplikten.
”Banken har ett nära samarbete med revisorerna och bokföringsbyråerna och ställer krav på att de är professionella som sköter det. Vi utgår från det senaste reviderade bokslutet.” (Kreditgivare 2)
Kreditgivare 3 sätter stort förtroende till revisorerna, när väl siffrorna är reviderade blir resultatet ibland sämre än de preliminära siffrorna. ”För mig är det en kvalitetsstämpel”
Enligt kreditgivare 3 florerar rykten i branschen om att ett avskaffande av revisionsplikten kommer att medföra ett marknadsstyrt system som i USA. Alltså, de företag som inte hade
något ”record” var tvungna att själva skaffa ett reviderat bokslut för att inte marknaden skulle bli misstänksam.
” Som bank kan man inte se något positivt i att revisionsplikten avskaffas, bara nackdelar.
Det bästa för bankerna vore om alla banker tillsammans nationellt bestämde vilka riktlinjer som skulle gälla.” (Kreditgivare 3)
Även fortsättningsvis kommer kreditgivare 4 att ställa höga krav på kvalitén i kreditgivningen, och då är det viktigt att redovisningen är på plats. Vidare menar kreditgivare 4 att när en årsredovisning är sex månader gammal så är den inte lika relevant, dock är den en bekräftelse på att redovisningen sköts.
”För att få ett relevant beslutsunderlag så krävs färsk information i form av rapporter för att se nuvarande finansiell ställning.” (Kreditgivare 4)
Kommer kreditgivarna fortsätta att kräva någon form av revision när revisionsplikten avskaffats?
Som kreditgivare 1 tidigare nämnde så tillhör revisionsplikten inte de viktigaste parametrarna när det gäller att göra en kreditbedömning. Men den kan få en avgörande roll i vissa fall när banken saknar den sista pusselbiten.
"Visar det sig att företaget uppvisar bristfällig information och vi ej kan göra en hygglig bedömning kommer vi att kräva någon form av revision.” (Kreditgivare 1)
Enligt kreditgivare 2 så sker bedömningen av kredittagaren från fall till fall på om banken kommer kräva revisor eller ej. Vidare menar kreditgivare 2 att bankens roll som kreditgivare mot vår definition av småföretag under 3 miljoner inte kommer att ändras.
”Jag tror inte att det kommer att bli så stor skillnad. Man har en bokföringsbyrå som sköter den löpande verksamheten. Vissa egna företagare sköter den löpande bokföringen själv mycket bra. Ser vi otydligheter, så kanske det blir aktuellt med en andra åsikt från en revisor.
Behöver de ingen revisor ska de ta bort den. Vi har företagare idag som driver företag där
det inte förekommer någon revisor, handelsbolag oh enskild firma där det inte förekommer någon revisor.” (Kreditgivare 2)
Kreditgivare 3 kommer att fortsätta att kräva revision, även om revisionsplikten är avskaffad.
För honom är det som han tidigare nämnde, en kvalitetsstämpel.
Enligt kreditgivare 4 kommer revision att krävas i de fall där det råder osäkerhet.
”Det kan hända att vi kommer kräva revision, dock beror det mycket på vem som sköter bokföringen. Är det en välrenommerad redovisningsbyrå, så kanske det räcker.”
(Kreditgivare 4)
Vad är kreditgivarnas bedömning av risken när revisionsplikten avskaffas?
Kreditgivare 1 ser inte någon som helst risk för banken då revisionsplikten har avskaffats.
”Vi bedömer att det inte finns någon risk för oss då vi redan har ett väl utvecklat arbetssätt för att göra den typen av bedömningar.” (Kreditgivare 1)
Kreditgivare 2 känner ingen oro över risken när om/när revisionsplikten har avskaffats.
”De företag som omsätter mindre än 3 miljoner per år har inte så stora kreditbehov. Om gränsvärdena skulle vara annorlunda, låt säga att ett företag skulle ha en omsättning över 20 miljoner, då är kreditrisken mycket större.” (Kreditgivare 2)
Kreditgivare 3 hävdar att vid kreditgivning till mindre företag så läggs mer energi på datastödsresurser. Kreditgivare 3 säger att de bedömningar som görs av företag med små kreditbehov sätts samman i UC av en klassificering från reviderade årsbokslut. När UC används, så indelas företagen i olika riskklasser, 1-5 och riskprognoser ställs.
”Vi kommer att kräva revision om vi ser att vi behöver det. När man tar bort en kvalitetsstämpel så ökar helt klart osäkerheten.” (Kreditgivare 3)
Kreditgivare 4 menar att revisionen ger banken en avstämning på redovisningen i företaget.
”Dock behöver inte risken för oss öka i och med att revisionsplikten avskaffas.” (Kreditgivare 4)
Vilken är kreditgivarnas bedömning av kostnadsförändringen för mikroföretag när revisionsplikten avskaffas?
Kreditgivare 1 svarade inte på denna fråga.
Kreditgivare 2 ansåg att det var svårt att bedöma, men spekulerade i att det kan ge en viss kostnadsbesparing.
Kreditgivare 3 svarade inte på denna fråga.
Kreditgivare 4 menar att företaget slipper kostnaden för revisionen, dock kan kostnaden för redovisningen/bokföringen öka något.
Vilken lärdom har kreditgivarna dragit från avskaffandet av revisionsplikten i Finland och Danmark?
Kreditgivare 1 saknar kunskap om detta, men betonar att kreditpolitiken är samma för hela koncernen.
”Jag hoppas att våra lärdomar på olika marknader speglas i kreditbedömningen.” (Kreditgivare 1)
Kreditgivare 2 hänvisar till ett arbete som pågår centralt. Idag finns det inga riktlinjer för banken.
Kreditgivare 3 har ingen vetskap om några centralt utformade riktlinjer.
Kreditgivare 4 lämnade inget svar.
5 Analys
För att göra analysen lättöverskådlig har vi valt att analysera varje fråga i empirin var för sig.
För att belysa eventuella likheter och olikheter mellan kreditgivarna, har vi jämfört dem med varandra. För att få ytterligare tyngd till analysen görs också en löpande återkopplig till litteraturstudien i de fall där information därifrån kan fungera som klargörande, eller på annat sätt kasta ljus över oklarheter.
5.1 Vilka parametrar tittar kreditgivarna på när de gör en
kreditbedömning av ett företag?
Samtliga banker tittar på följande parametrar när de gör en kreditbedömning: Framtida återbetalningsförmåga, balans mellan lånat och eget kapital, förtroende för personen, resultat och balansräkning, personlig borgen, revision, branschrisk, privatekonomiska ställningen samt kassaflödesanalyser. Detta stämmer också överens med vad som har skrivits om kreditgivningen i litteratur och press Det är dock en skillnad mellan bankerna i hur man rangordnar dessa parametrar. För kreditgivare 1 och 2 är en reviderad årsredovisning inte alltid nödvändig. I många fall behöver de inte ha informationen från en årsredovisning för att kunna bevilja krediter. Kreditgivare 3 och 4 fäster däremot en större vikt vid en reviderad årsredovisning. För dem är det en kvalitetsstämpel och utan den så är det ingen idé att gå vidare i kreditgivningsprocessen.
5.2 Vad har kreditgivarna för inställning till avskaffandet av
revisionsplikten för mikroföretag?
Samtliga kreditgivare hävdar att revisionen är kvalitetsstämpel. Dock skiftar graden av dess betydelse mellan kreditgivarna. Både kreditgivare 1 och 2 hävdar att revisionspliktens avskaffande inte nämnvärt kommer att påverka kreditgivningen. Kreditgivare 3 hävdar att det inte finns något som helst positivt med avskaffandet. Kreditgivare 4 betonar också att avskaffandet kommer att leda till negativa effekter för en säker kreditbedömning.
5.3 Kommer kreditgivarna fortsätta att kräva någon form av revision när
revisionsplikten avskaffats?
Samtliga kreditgivare kommer att kräva revision från fall till fall. Kreditgivare 1 och 2 kommer endast att kräva det i sällsynta fall där revisionen kan fungera som den sista pusselbiten. Kreditgivare 3 kommer att fortsätta att kräva revision i samtliga fall. Kreditgivare 4 kommer att kräva revision i de flesta fallen.
Vid en jämförelse mellan den undersökning författad av Birgitta Svensson och den undersökning som sammanställts av oss kan man se vissa nyansskillnader i svaren. De kreditgivare vi varit i kontakt med fäster inte lika stor vikt vid vem som har utfört själva revisionen i fråga som Svenssons undersökning kommer fram till. De menar att en välrenommerad bokföringsbyrå i vissa fall är att jämställa med en revisor i form av trovärdighet. Hon menar vidare att personlig borgen och säkerhet är viktigare när man talar om kreditgivning till småföretag jämfört med medelstor och stora företag. Detta är också i linje med vad våra fyra kreditgivare åsyftar.
5.4 Vad är kreditgivarnas bedömning av risken när revisionsplikten
avskaffas?
Både kreditgivare 1 och 2 ser ingen ökad risk vid ett avskaffande av revisionsplikten, eftersom dessa banker enligt dem själva har ett väl utvecklat arbetssätt för att göra den typen av bedömningar utan revision. Kreditgivare 3 hävdar att osäkerheten och därmed risken kommer att öka då man tar bort en kvalitetsstämpel. Kreditgivare 4 ställer sig tveksam till huruvida risken kommer att öka.
I tidskriften Balans så uttalar sig representanter för två av de fyra största bankerna i frågan om hur revisionspliktens avskaffande påverkar bankerna. Anders Ekedahl, chef för Swedbanks företagsmarknad och Karin Markstedt, chef för kredit- och branschanalys hos Nordea i Stockholm. Anders Ekedahl, menar att revisionen och årsredovisningen är viktiga pusselbitar i bankens arbete i att göra så bra och noggranna undersökningar som möjligt. Vidare menar han att det kommer att påverka bankens möjligheter att göra så säkra bedömningar som
möjligt. Risken finns att vi blir försiktigare i kreditgivningen avslutar Anders Ekedahl. Karin Markstedt, hävdar att banken kan tänka sig att efterfråga reviderad årsredovisning av företag som ansöker om kredit, även om en sådan enligt lag inte behöver upprättas.
5.5 Vilken är kreditgivarnas bedömning av kostnadsförändringen för
mikroföretag när revisionsplikten avskaffas?
Samtliga kreditgivare hade svårt att göra någon bedömning i denna fråga då dem var dåligt insatta i ämnet.
5.6 Vilka lärdomar har storbankerna dragit från sina
förberedelseprocesser i Danmark och Finland inför revisionspliktens
avskaffande?
Samtliga kreditgivare har ingen kännedom om något centralt utarbetat ställningstagande. De har inte fått några direktiv från högre beslutsnivå om hur de ska agera.
6 Slutdiskussion
6.1 Dragna slutsatser
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om bankernas krav vid kreditgivning till mikroföretagen kommer att förändras när revisionsplikten avskaffats. Syftet är också att undersöka om storbankerna har dragit några lärdomar från sina förberedelseprocesser i Danmark och Finland.
Om vår analys av intervjuerna speglar merparten av bankkontoren i Sverige korrekt, så kan de fyra storbankerna delas i två grupper. Den första gruppen fäster marginell betydelse vid revisionspliktens nytta. Enligt vår bedömning så skulle denna grupp klara sina
kreditgivningsbeslut utan revision i merparten av fallen om revisionsplikten inte fanns. Denna bedömning grundar vi på att dessa banker värderar andra parametrar som mer betydelsefulla.
Den andra gruppen förlitar sig i betydligt högre grad till revisionen för att fatta sina kreditgivningsbeslut. Vi tror att den andra gruppens tilltro till revisionen som riskverktyg i kreditbedömningen kan leda till ett visst kundbortfall till den första gruppen, då denna grupp inte i lika stor utsträckning betonar dess vikt.
Då Danmark avskaffade revisionsplikten vid årsskiftet 2006/2007 och Finland kommer att följa Danmarks linje med att genomföra avskaffandet i juli 2007, anser vi att det är svårt att dra några slutsatser om effekterna av avskaffandet. Däremot kan man dra en slutsats från förberedelseprocesserna i respektive banks kontor i Finland och Danmark. Vår slutsats är att det inte framkommer om storbankerna dragit några lärdomar från sina förberedelseprocesser i Finland och Danmark. Om det i så fall förekommer sådana processer i Sverige är vår bedömning att de inte har förmedlats vidare ut i de regionala kontoren.
6.2 Förslag till vidare forskning
Det skulle vara intressant att skriva hur UC kommer att påverkas av avskaffandet av revisionsplikten. Detta eftersom de sammanställer redovisningsinformation i sina register som sedan bankerna använder i sin kreditbedömning. Vidare när vi har läst och följt olika debatter angående revisionspliktens vara eller icke-vara har det med jämna mellanrum kommit på förslag att en ny bolagsform bör skapas alternativt utredas. Detta tycker vi också är ett intressant ämne att forska vidare på.
Källförteckning
Artiklar & Litteratur:
Balans nr 1, Redovisningsinformation och kreditgivares bedömning av små och medelstora företag, 2004
Balans nr 2, Bankerna vill ha reviderade årsredovisningar, 2007
Balans nr 2, När revisionsplikten avskaffades i Danmark, 2007
Balans nr 4, Danmark har avskaffat revisionsplikten för små företag, 2006
Balans nr 4, Snabba beslut i Finland, 2007
Balans nr 11, Företagen vill behålla revisionsplikten, 2006
Broomé, Per – Elmér, Leif - Nylén, Bertil, Kreditgivning till företag, Studentlitteratur, Lund 1998
Eriksson, Lars Torsten - Wiedersheim-Paul, Finn, Att utreda, forska och rapportera. Upplaga 7:1, Karlshamn Lagerblads Tryckeri AB 2001.
FARs samlingsvolym 2004- del 2, FAR förlag AB 1986
Göteborgs-Posten, Revisionsplikt för småföretag väntas slopas, 1 2005-11-12
Holme, Idar Magne – Solvang, Krohn, Bernt, Forskningsmetodik : om kvalitativa och kvantitativa metoder,
Upplaga 2 Lund; Studentlitteratur 1997
Jacobsen, Dag Ingvar, Vad, hur och varför? 2002.
Malmström, Sten - Györki, Iréne – Sjögren, Peter, Bonniers Svenska Ordbok, Otava Keuruu förlag Finland
Norberg, Claes - Thorell, Per, Revisionsplikten i små aktiebolag, Svenskt Näringsliv 2005.
Sandzelius, Allan - Wallenborg, Tommy, Revisionspliktens vara eller inte vara för mikroföretag, magisteruppsats Uppsala Universitet 2007
Sjöström, Camilla, Revision och lagreglering – ett historiskt perspektiv, Licentiatavhandling nr 417, EIS/IDA, Linköpings Universitet 1994.
Elektroniska källor:
Allians för Sverige 2007-04-15
http://www.maktskifte.se/uploads/tx_wupdocumentlist/allians_33.pdf
Dagens Industri, Slopa revisionsplikten i de mindre företagen, 2005-03-16,
Denna artikel kommer man åt genom att söka efter ovanstående rubrik i mediearkivet.
https://www-retriever-info-com.ezproxy.its.uu.se/services/archive.html
Dagens Industri,
FAR & SRS Branschorganisations hemsida
http://www.farsrs.se/portal/page?_Pageid=33, 58371 &_dad=portal&_schema=PORTAL
NUTEK – Verket för näringslivsutveckling, EU: s tröskelvärden för revisionsplikten http://www.nutek.se/sb/d/140/a/212
Regeringen (2006) Kommittédirektiv, tilläggsdirektiv till Utredningen om revisorer och revision; genomförande av EG-direktiv m.m. (2006:96)
http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/40/34/fdee7fb2.pdf
Regeringen (2006) Del av budgetpropositionen 2007, Näringsliv s.53 http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/96/26/5c0050c1.pdf
Riksbanken 2001, finansiell stabilitet
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_FS/finstab_01_2 _artikel2.pdf
Svenska Bankföreningen/Affärsbankernas Service AB
susanne.lindkvist@bankforeningen.se, http://www.bankforeningen.se/
Muntliga källor:
Intervjuerna skedde under anonymitet, därför anges dem på detta vis.
Kreditgivare 1 Tidpunkt för intervjun 2007-04-20 Kreditgivare 2 Tidpunkt för intervjun 2007-04-16 Kreditgivare 3 Tidpunkt för intervjun 2007-04-16 Kreditgivare 4 Tidpunkt för intervjun 2007-04-24
Bilagor
Bilaga 1
Hej Henrik,
Huruvida bankernas kreditgivningskrav mot småföretag kommer att förändras efter ett avskaffande av revisionsplikten har inte diskuterats djupgående, men en bank har gett uttryck för att man kanske kommer att kräva att företag låter revidera sina siffror i samband med kreditprövning även om revisionsplikten avskaffas.
Någon formell ställning har Bankföreningen inte intagit och kommer sannolikt inte att göra heller. Huruvida kreditbeviljningsprocessen kommer att ändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten är snarast ett beslut för varje enskild bank.
Hälsningar Susanne
*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*
Susanne Lindkvist VD-sekreterare
Svenska Bankföreningen / Affärsbankernas Service AB Swedish Bankers´ Association
Box 7603 -- SE-103 94 Stockholm
Phone +46 8 453 44 11 - Fax +46 8 796 93 95 susanne.lindkvist@bankforeningen.se
http://www.bankforeningen.se/
Henrik Ström
<henriq_strom@ho Till: info@bankforeningen.se tmail.com> Kopia:
Ärende: Revisionsplikten 2007-04-04 10:32
Hej,
jag heter Henrik Ström och skriver för tillfället en C-uppsats i ämnet
"kommer storbankernas kreditgivningskrav mot småföretag att förändras efter avskaffandet av revisionsplikten?"
Jag undrar om ni har tagit ställning i denna fråga? Om så är fallet, finns det information att ta del av?
Med vänliga hälsningar Henrik Ström
Bilaga 2
From: Wistrand Therese DFO/FDB-Ö <therese.wistrand@scb.se>
To: <henriq_strom@hotmail.com>
Subject: SCB:s Företagsregister: Aktiebolag Date: Wed, 18 Apr 2007 15:57:10 +0200
Hej Henrik,
Här kommer uppgifterna du efterfrågade:
Antal aktiebolag i Sverige: 262 951 st.
Antal aktiebolag i Sverige med omsättning på 3 mkr eller mindre (år 2005): 128 528 st.
Välkommen åter!
Med vänlig hälsning - Therese Wistrand - SCB:s Företagsdatabas Statistiska centralbyrån Phone: +46 (0)19 17 62 75 Fax: +46 (0)19 17 61 17 mailto: therese.wistrand@scb.se
www.scb.se/foretagsregistret
