ENIG 2 – Nätverk för energieffektivisering

Slutrapport nr 2015-014

ENIG 2 – Nätverk för

energieffektivisering

Huvudförfattare: Anders Svensson, Swerea SWECAST

Medförfattare: Per Sommarin, Swerea SWECAST och Hans Lennart Norrblom och Anna Karin Jönbrink Swerea IVF

1885 ENIG 2 Författare/projektledare Rapport nr Utgåva Datum Anders Svensson 2015-014_ 2015-11-30

Sammanfattning

Swerea har under de senaste sex åren haft förtroendet att utveckla och koordinera nätverket ENIG i två faser. Projektets andra fas har nu avslutats. Syftet med ENIG är att bidra till att små- och medelstora företag i industrisektorn når en ökad energieffektivitet och en ökad medvetenhet om energianvändningen i sin verksamhet. Under projektperioden för ENIG 2, (2013-2015) har ett antal aktiviteter genomförts, bland annat tre energikonferenser med totalt 200 besökare.

Vidare har Swerea utvecklat ett förenklat energiledningssystem och en nyckeltalsdatabas med totalt 700 användare. Inom projektet har även en hemsida byggts för att samla och sprida information och kunskap om energifrågor till industrin. ENIG har också initierat nya och fördjupade samarbeten som ökat kunskapsnivån hos målgruppen. Ett exempel på sådana fördjupade samarbeten är att en användargrupp med företagarrepresentanter bildades, där företagens behov definierades och tillgodosågs via tematräffar. Tack vare träffarna med gruppen kunde också befintliga verktyg och metoder vidareutvecklas.

Sammanfattningsvis är måluppfyllelsen för projektet god, med 15 uppfyllda delmål av totalt 18 stycken. Utförarna har dock ofta påmints om målgruppens välkända hinder, såsom brist på tid, resurser och intresse för energieffektivisering.

Inför framtiden ser vi ett fortsatt behov hos målgruppen att vända sig till en oberoende part för informationsinhämtning och erfarenhetsutbyte med relevanta företag. Likaså har verktygen som utvecklats en stor potential att nyttiggöras i bredare omfattning i kommande satsningar. Att bygga ett erkänt och välkänt nätverk tar tid, och ENIG-nätverket är på god väg att etableras ute på marknaden.

Nätverket ENIG har koordinerats av Swereas dotterbolag Swerea SWECAST och Swerea IVF, där Swerea SWECAST varit projektägare. Swerea innehar nyttjanderätten av de projektresultat som utvecklats inom projektet.

Innehållsförteckning

2.6 VERKTYG OCH TJÄNSTER ... 6

2.6.1 Förenklat energiledningssystem... 6

2.6.2 Nyckeltalsdatabas ... 7

2.6.3 Energieffektiva produkter ... 9

3 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE... 10

3.1 ÖVERSIKTLIG MÅLUPPFYLLELSE ... 11

3.1.1 Utföra enkätstudier på representanter i användargruppen ... 11

3.1.2 30 energikartläggningar per år. ... 11

3.1.3 25 företag per år inför någon form av energiledningssystem ... 12

3.1.4 Användargrupp ... 12

3.1.5 Nollmätning och uppföljningsmätning ... 17

3.1.6 Vidareutveckling av nyckeltalsdatabasen ... 17

3.1.7 Utveckla förenklat energiledningssystem ... 18

3.1.8 Öka graden av självfinansiering i nätverket. ... 18

3.1.9 Sprida information om ENIG 70 % av tillverkningsföretagen inom målgruppen ... 19

4 SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 20

5 FORTSATT ARBETE ... 20

Bilageförteckning

Antal sidor Bilaga 1 – Artiklar etc (ej tillgänglig i publik version) 28

Bilaga 2 - Informationsmaterial 2

Bilaga 3 - Konferensinbjudningar (ej tillgänglig i publik version) 5 Bilaga 4 - Enkätundersökning +frågor (ej tillgänglig i publik version) 6

1 Introduktion

ENIG 2 är ett nätverksprojekt som har drivits under tre år. Syftet med ENIG är att stötta små- och medelstora industriföretag (SMF) i arbetet med energieffektivisering. Huvudaktiviteterna inom ENIG har varit att:

 Sprida information via seminarier, workshops och konferenser.  Utveckla behovsanpassade hjälpmedel för målgruppen.

 Utveckla ett nätverk för effektiv kunskapsöverföring och teknikspridning .

1.1 Mål

Projektmålet var att under ENIG 2 uppnå en energieffektivisering om 10 procent inom målgruppen. Detta skulle uppnås genom att:

 Bidra till att öka antalet genomförda energikartläggningar med minst 30 st./år.

 Bidra till att 25 företag per år inom målgruppen inför någon form av energiledningssystem.

 Bilda en användargrupp med fem olika företag efter ett år och 10 till 12 företag efter 3 år.

 Genomföra en omfattande nollmätning efter 1 år, och en resultatmätning och utvärdering efter 3 år.

 Vidareutveckla en databas med nyckeltal för målgruppen.  Utveckla och testa ett förenklat energiledningssystem.  Öka graden av självfinansiering i nätverket.

 Utföra enkätstudier på representanter i användargruppen.

 Sprida information om ENIG och energieffektivitet med målet att nå ut till 70 procent av tillverkningsföretagen inom de åtta målgruppbranscherna: Sandgjutning, pressgjutning, ytbehandling, värmebehandling, plastbearbetning, mekanisk tillverkning, smide och plåtformning.

2 Genomförande

I följande avsnitt presenteras nätverkets moduler, innehåll och organisation. ENIG ska stödja svensk industri att arbeta med effektiv energianvändning. Detta görs genom ENIGs ”3S”: samla, skapa och sprida information till identifierade intressenter. Se figur 1.

Figur 1 – ENIG överblick. (Egen bild. Svensson, 2015)

2.1 Organisation

Nätverket består av ett antal moduler. Modulerna har under projektperioden varit dynamiska och utvecklats efter intressenternas behov. Detta har bidragit till goda möjligheter att förstå och tillgodose nutida och framtida behov. Plattformen kommunicerar mellan moduler och ser till att information når rätt målgrupper. Figur 2 visar en bild över nätverkets olika delar.

Figur 2 – Organisation och moduler i nätverket ENIG (Egen bild. Svensson, 2015)

2.2 Plattform

Plattformen är det administrativa hjärtat i nätverket. Utifrån plattformen har nätverkets verksamhetsledare (projektledare) koordinerat nätverket. Projektledaren har haft ansvaret att se till att samtliga moduler hanterats enligt rutin och att projektgruppen agerat proaktivt för att utveckla nätverket i rätt riktning.

2.2.1 Hemsida

I den första projektperioden av ENIG utvecklades en enklare hemsida. Under ENIG 2 vidareutvecklades denna hemsida av Swerea i samverkan med intressenter. Avsikten med vidareutvecklingen var att underlätta för företag, inte minst SMF, att hitta relevant och viktig energiinformation.

Vidare har, Vinnovas FFI-program (Fordonsstrategisk Forskning och Innovation), sett en möjlighet i att använda ENIG:s hemsida för spridning av forskningsresultat inte bara till svenska företag, utan också till internationella underleverantörskedjor kopplade till svenska företag. Hemsidan har därför till stora delar översatts till engelska. Inte minst viktigt är också att nyckeltalsdatabasen numera är tillgänglig på engelska, vilket möjliggör att engelskspråkiga företag kan använda den, och jämföra sin energianvändning med andra företag. Databasen är gemensam för den engelska och den svenska sidan. Hemsidans adress är: www.enig.se.

Till hemsidan gjordes även en informationsvideo. Länken till denna är https://www.youtube.com/watch?v=tqJO2jn27cE.

2.3 Användargrupp

En användargrupp har skapats inom projektet ENIG. Gruppens funktion är att ge ENIG idéer och synpunkter om projektets innehåll och drift samt att ge ENIG en förankring i företagens verkliga behov. Användargruppen består av tillverkande företag som direkt strävar efter en effektivare energianvändning i den egna verksamheten eller att leverera energieffektiva produkter. Användargruppen verkade också för att aktiviteter i nätverket inriktades mot industrins behov. Rent konkret genomfördes tematräffar för att diskutera hur befintliga metoder och verktyg skulle kunna användas i industrin och i den egna verksamheten. Gapanalyser gav input till att i en kreativ process utveckla nya metoder, verktyg och arbetssätt för en ökad energieffektivitet i industrin. Denna input gav plattformen information om hur stort utvecklingsbehovet är och hur det behovet kan tillgodoses genom riktade insatser. Att engagera sig i ENIG:s användargrupp gav medlemmarna ett antal mervärden:

 Medverkan i forskningsprojekt.

 Branschövergripande perspektiv och samarbete.

 Expertkunskap i företagens processer och energianvändning.

 Stöd från plattform med administration samt kontakt med nätverk och kompetens.

 Kontakter med finansiärer och kontroll på utlysningar.

 Tillgång till nyckeldatabas och vägledning i hur nyckeltalen bör jämföras.

 Support och stöd i Energiledning light.  Nya kontaktytor.

2.4 Referensgrupp

För att kartlägga nya behov och möjligheter för målgruppen på en övergripande nivå knöts en referensgrupp till projektet. Referensgruppen bestod av personer med kompetens inom området och gediget intresse för industrins energifrågor. Representanterna hämtades från myndigheter, akademin, forskningsinstitut och industrin. Referensgruppen hade inte en beslutande roll, utan hade som sin största uppgift att stötta projektet med idéer och förslag kring aktiviteter och tillvägagångssätt för att nå framtida visioner om ett hållbart energisystem.

2.5 Arbetsgrupper

Arbetsgrupper bildades i ENIG 2 i de fall då det har behövts riktade satsningar för att lösa specifika problem. Arbetsgrupperna fokuserade därmed på enskilda frågeställningar och hade olika inriktning beroende på intresse och behov från företag och branscher. Grupperna bestod av företagsrepresentanter med ett intresse av att öka sin kunskap och lösa problemen som man ställs inför i sitt dagliga arbete. Även branschorganisationer som haft specifika frågeställningar engagerades för att gemensamt utveckla ny kunskap.

Områden som drevs som arbetsgrupper under ENIG 2 är:  Energikartläggningar

 Förenklat energiledningssystem, Energiledning Light  Energinyckeltal

2.6 Verktyg och tjänster

Under projektperioden vidareutvecklades två verktyg, ett förenklat energiledningssystem (Energiledning Light) och ENIGs nyckeltalsdatabas. Verktygen har i sin tur bidragit till att ett antal tjänster utvecklats, bland annat en utbildning i förenklat energiledningssystem och en metod för att ta fram företagsspecifika energinyckeltal.

2.6.1 Förenklat energiledningssystem

Ett sätt att arbeta systematiskt med energianvändningen är att införa ett energi-ledningssystem. Energiledning Light är ett koncept som bygger på att användaren genom självstudier och utbildning lär sig att driva ett energiledningssystem. Med hjälp av en utvecklad arbetsmetodik skapas goda förutsättningar för att implementera en struktur för att arbeta med energirelaterade frågor i verksamheten. Verktyget, som finns tillgängligt via webb, bidrar till att användaren utvecklar en djupare förståelse för hur ett ledningssystem fungerar och hur det kan bidra till att minska energianvändningen.

Ett ledningssystem bidrar till att en helhetssyn utvecklas samt säkerställer att åtgärder – både tekniska och mjuka – genomförs på rätt sätt och i rätt ordning.

Figur 3- Skärmdump på Energledning Light,

http://enig.se/energiinformation/energiledning-light/.

2.6.2 Nyckeltalsdatabas

I projektet arbetade Swerea med att tillgodose industrins behov av att jämföra och följa upp energiprestandan i verksamheten. Erfarenheten visar att de numeriska resultaten från en energikartläggning är svåra att sätta i relation till dess påverkan på energianvändningen. För att visualisera detta på ett översiktligt sätt utvecklades en nyckeltalsdatabas.

I energiarbetet kan nyckeltal tas fram för att analysera företagets energiprestanda. De kan användas för jämförelser (benchmarking), att illustera trender och att utvärdera om förbättringar verkligen sker i energieffektiviseringsarbetet. ENIG erbjuder numera företag ett benchmarking-verktyg för jämförelser mot andra företag men även som ett uppföljningsverktyg i det interna energiarbetet.

Nyckeltalsdatabasen är uppbyggd i tre nyckeltalsnivåer och dessa kan utnyttjas vartefter avändaren når en högre energimognadsgrad. Det innebär att ju mer man kan mäta sin energianvändning, desto djupare kan man gå i databasen för att öka sin kunskap.

Databasen ger därmed ett stöd för företagen att utöka sin kunskap om verksamhetens energianvändning och kärnprocesser. I figur 4 illustreras en jämförelse av ett företags energiprestanda inom mekanisk tillverkning. De markerade staplarna visar i det här fallet hur användarens verksamhet ligger till i jämförelse mot andra användare i samma bransch. Nyckeltalen som illusteras är energianvändning per omsättning, samt energianvändning per verksamhetsyta.

Figur 4 – Bild från ett resultat då ett företag matat in energidata i nyckeltalsdatabasen. (Egen bild. Svensson, 2015)

Om användaren anger mer indata, exempelvis i enlighet med riktlinjerna som finns för att göra en energikartläggning, kan mer jämförelsedata presenteras. Då kan användaren få nyckeltal som relaterar till stöd- produktionsprocesser. I figur 5 är det dock fortfarande på övergripande nivå som nyckeltalen visas.

Figur 5- Jämförelse av nyckeltal. (Egen bild. Svensson, 2015) http://enig.se/energiinformation/nyckeltalsdatabasen/

Nyckeltalen kan också vara vägledande för inom vilka delar av verksamheten som energiarbetet måste intensifieras. Internt leder rätt användning av nyckeltalen till att personalens kunskap och engagemang för energifrågor ökar. Externt förbättrar det kommunikationen gentemot de intressenter som företaget har.

Vidare ger det också företagen möjlighet att identifiera prioriterade energieffektiviseringsåtgärder. På så vis kan företagen fatta kvalificerade beslut om vilka åtgärdsförslag som ska genomföras och i vilken ordning.

Nyckeltalsdatabasen finns såväl på svenska som på engelska för att underlätta för olika typer av företag, exempelvis längs leverantörskedjor, att använda den.

2.6.3 Energieffektiva produkter

Utöver energieffektivitet i den egna verksamheten är tillgången på energieffektiv utrustning viktig för möjligheten att uppnå en effektivare energianvändning. ENIG har strävat mot att stödja företag att utveckla energieffektiva produkter. Det kan vara företag som utvecklar produkter som exempelvis belysning men också företag som utvecklar produktionsutrustning som plåtpressar eller liknande. Detta leder till att energi sparas och ger de företagen som säljer produkten en ökad konkurrenskraft. Företag som strävar efter att göra sina produkter mer energieffektiva kan se svårigheter av flera slag. Några exempel är:

 Tekniska sårigheter att göra produkten effektiv.

 Kunskapsbrist gällande lagar och regler som exempelvis ekodesigndirektivet.

 Svårigheter att använda energieffektivisering i marknadsföringssyfte. Den största svårigheten ligger i hur man ska informera och övertyga den potentiella köparen om vinsten med en produkt som kanske är något dyrare men har en lägre driftskostnad. Marknadsföring med livscykelkostnad som argument och upprättande av energideklarationer med mera är vägar som prövas. ENIG har strävat mot att stödja företag som vill utveckla energieffektiva produkter. Ett av de årliga seminarierna inriktades mot denna grupp och några av företagen i användargruppen har energieffektiva produkter som ett viktigt mål.

3 Resultat och måluppfyllelse

Det övergripande målet om 10 procent energieffektivisering har följts upp genom att jämföra de enkätstudier som gjordes i samarbete med SCB och Energimyndigheten. Sammafattningsvis utvecklades en enkät med relevanta frågor för att möjliggöra en uppföljning av projektet. Till enkäten kopplades även svar från SCB:s undersökning ISEN (Industrins Energianvändning). Mer om metoden finns i ett senare kapitel.

I första mätningen fick drygt 2000 arbetsställen möjlighet att besvara en enkät. Antalet svar blev drygt 1200. För varje svarande hämtades sedan data från ISEN. Första mätningen utgör alltså enkätsvar från 2013 och energidata från 2012. Anledningen till att energidatan redovisar 2012 är att ISEN har ett eftersläp på lite mer än ett år, samt att ENIG:s andra projektperiod började först i december 2012. Resultatet från den första mätningen visade bland annat att 34 procent av företagen inom målgruppen hade gjort en energikartläggning mellan 2009-2012, samt att mer än 47 procent inte använde sig av något energi- eller miljöledningssystem. Endast 0,6 procent av de företag som svarade hade implementerat något av systemen SS-EN 16001, ISO 50001 eller Energiledning Light.

Uppföljningsmätningen genomfördes under hösten 2015. Enkäten nådde denna gång ut till drygt 800 arbetsställen, varav drygt 400 besvarade enkäten. På samma sätt kopplades ISEN till de arbetsställen som svarade på enkäten. Energidatan avser 2014 medan enkätsvaren gäller för 2015. Den andra mätningen visar att antalet arbetsställen som genomfört en energikartläggning ökat från 36 procent till 40. Antalet arbetsställen som inte använder sig av något energi- eller miljöledningssystem hade minskat från 47 procent till 40 procent.

Tabell 1 – Urval av resultat från nollmätning och uppföljningsmätning

Fråga 2012 2015

Företag som genomfört en energikartläggning

36 % 40 %

Företag som inte använder energi- och/eller miljöledningssystem

47 % 40 %

Total energianvändning (GWh) 4519 (ISEN 2012) 4314 (ISEN 2014) Differensen i energianvändning är 4,5%.

3.1 Översiktlig måluppfyllelse

Utöver enkätstudierna har en intern resultatredovisningsmall bokförts under projektperioden.

3.1.1 Utföra enkätstudier på representanter i användargruppen

En uppföljningsstudie gjordes på ett representativt urval i slutet av projektperioden. Sammanfattningsvis indikerar svaren att ENIG har gett positiv inverkan på företagens energieffektiviseringsarbete. Detta redovisas senare i rapporten.

3.1.2 30 energikartläggningar per år.

Ett av delmålen under projektet var att öka antalet genomförda energikartläggningar med 90 stycken under en treårsperiod. En strategi och förhoppning som fanns i projektet var att ett ökat användande av verktyget Energiledning Light skulle ge en positiv effekt på antal genomförda kartläggningar. I energiledningssystemets första årscykel rekommenderas användaren att kartlägga energianvändningen i verksamheten. Denna effekt har dock låtit vänta på dig.

För att följa upp antalet kartläggningar gjordes en jämförelse mellan i differensen mellan nollmätning och uppföljningsmätning. Skillnaden blev 6 procent i positiv riktning och detta motsvarar att minst 75 stycken genomfört en kartläggning under projektperioden.

Andelen som svarade ”vet ej” var drygt 20 procent, vilket motsvarar cirka 380 arbetsställen. Det finns alltså ett mörkertal som inte är möjligt att följa upp.

Resultatredovisning ENIG 2 Resultat

(st) Mål (st) Anmärkning/kommentar

Plattform

Konferenser 3 3 Tre ENIG-konferenser enligt beslut

Seminarier 5 3

Artiklar 17 3

Workshops 4 3

Coaching av företag 38 30

Företag med inlagda nyckeltal 538 200

Avser antal mätningar som finns tillgängliga i databasen

Inleda sv. & int. Samarbeten 13 10 Uppföljningar hos företag telefon och fysiska

möten 100 100

Verktyg och tjänster

Energikartläggningar 75 90 Från nollmätning och uppföljningsmätning

Energiledning light 264 75

Avser antal användare som registrerat sig i webb-verktyget samt de som genomgått utbildning

Support vid aktiviteter initierade av andra 3 3

Användargrupp

Användargrupp 8 10 Målet anger antal företag i användargruppen Söka och starta projekt 22 25

Arbetsgrupper

Starta arbetsgrupper 3 3

Energiledningssystem, Energikartläggningar och nyckeltal.

Externa partners

Engagera externa partners 22 20

Involvera i projekt 17 15

Referensgrupp

Genomföra möten 3 2

3.1.3 25 företag per år inför någon form av energiledningssystem

Under projektperioden registrerade sig 264 personer som användare i verktyget, varav 50 procent har loggat in mer än en gång. Av det totala antalet användare befinner sig 60 procent inom ENIG:s målgrupp. Detta motsvarar 158 stycken företag. Det totala antalet företag som under projektperioden gick den fördjupade utbildningen var 35 stycken.

Resultatet på enkätfrågan ” Använder ni er av något energi- och/eller miljöledningssystem” i uppföljningsmätningen föll tyvärr under kategorin ”mikrodata”. Det ger följden att Swerea inte tillåts ta del av detta resultat på grund av sekretess. En utredning pågår för att finna en väg att agregera resultatet för att kunna ge svar på hur många arbetsställen som infört ett energiledningssystem under projektperioden.

3.1.4 Användargrupp

Under projektperioden var antalet företag i användargruppen som mest tio stycken. Avändargruppen träffades i snitt tre gånger per år, vilket resulterade i totalt nio sammankomster med varierat deltagarantal. Mellan träffarna fick användargruppens medlemmar besök och coaching i deras arbete med energieffektivisering. En uppföljningsstudie gjordes på ett representativt urval i slutet av projektperioden, se två nästkommande tabeller. Sammanfattningsvis indikerar svaren att ENIG 2 har gett positiv inverkan på deras energieffektiviseringsarbete. Detta kan dock inte verifieras med kvantitativa mått på samtliga svaranden.

I tabellerna nedan ses resultatet av den kvalitativa utvärdering som gjordes på ett representativt urval i användargruppen.

Svar/kommentarer Svar/kommentarer

Företag 1 Företag 2

Vilken generell nytta har ni haft av kontakten med ENIG och deltagandet i användargruppen?

Jättebra att kunna bolla energifrågona i grupp och lära av varandra.

Genom att delta i användargruppen har tillgången till ett nätverk där personer med likvärdiga arbetsuppgifter och

problemställningar möjliggjorts.

Det har även givits möjlighet att påverka insamling och

jämförelse av nyckeltal för att jämföra sin verksamhet med andra verksamheter inom samma bransch.

Har ert företag gjort eller

planerat några energirelaterade investeringar/åtgärder under perioden 2012-2015?

Ja vi har byggt nytt kontor med KNX styrning närvaro styrning av ventilation belysning.

Frico-fläktar i taket för att fördela värmen, samt närvarostyrd belysning, ett arbete som pågår i etapper

17000m2. Installerat en pilotanläggning på taket.

Ombyggnation kylvatten till kompressorer. Ombyggnation av UC till värmesystem. Frekvensstyrd pump till värmekrets. För tillfället pågår justeringar av vårt kylvatten i kärnprocessen för att dels plocka ut mer energi från systemet och skicka till vår

panncentral, men även genom intrimning minska behovet av externt kylvatten.

Vi upptäckte många brister i styrning och reglering när vi började ifrågasätta system som vi tidigare trodde fungerade.

Justering av driftsparametrar på processventilation. Har medlemskapet i

användargruppen bidragit till resultatet i föregående fråga?

Har höjt energikompetensen i företaget allmänt!

Jämförelse med andra deltagare gör att drivkraften ökar

Har åtgärdena gett sekundära effekter på exempelvis

arbetsmiljö, produktivitet, restprodukter (material), emissioner, drift och underhåll eller övrigt?

Arbetsmiljön har förbättrats samtidigt med lägre kostnader för underhåll energikostnader samt kvalitetshöjningar. Lättare att få finansiering till nya

effektiviseringsinvesteringar

Processventilationen kommer att skapa en bättre arbetsmiljö, samtidigt som en energibesparing uppnås.

Fokus på de stora aktiviteterna är att reducera vårt behov av fossila bränslen och därigenom minska CO2.

Hur ser trenden ut med avseende på er

energianvändning relaterat till produktionen under 2012-2015? Har den minskat, ökat eller är den oförändrad?

Minskat energianvändningen 15% på 10 år trots ökad omsättning 18%. Vi har börjat titta på relevanta nyckeltal att arbeta med.

Vi räknar med att under slutet på 2015 kraftigt reducerat vår användning av fossila bränslen, cirka 60% minskning sedan 2012. Istället återvinner vi samma mängd energi från processen. Därigenom kommer vår totala energianvändning som tillförs processen att minska. Vi fortsätter att arbeta målmedvetet och ger oss inte innan vi når 100%

Deltar du som representant i andra befintliga kontakter med nätverk, och i så fall vilket?

Miljönätverk, kvalitetsnätverk, Smålands produktivitetsförbättring

Inga för tillfället.

Om du fick erbjudande om att delta i ett liknande nätverk, vilket upplägg skulle du i så fall vara intresserad av?

Gärna om det är kopplat till energi- och miljöfrågor och kvalitet.

Branschöverskridandet har varit både bra och lite dåligt.

Svar/kommentarer Svar/kommentarer

Företag 3 Företag 4

Vilken generell nytta har ni haft av kontakten med ENIG och deltagandet i användargruppen?

Mycket stor nytta eftersom det gav mycket att träffa andra energiansvariga och byta idéer och kunskap med dem.

Har gett viss inspiration

Har ert företag gjort eller planerat några energirelaterade investeringar/åtgärder under perioden 2012-2015?

Vi gjorde en lista och prioriterade olika åtgärder men om de genomfört några av idéerna vet jag tyvärr inte eftersom jag bytte tjänst nyligen. Men känslan är att de

genomfört många av de föreslagna åtgärderna.

Har under perioden flyttat delar av

verksamheten till helt nya lokaler på annan ort. Detta har även gett energimässiga förbättringar. Har startat ett utvecklingsprojekt med syfte att minska energianvändning med 50% på en av sina produkter (en plåtpress).

Har medlemskapet i användargruppen bidragit till resultatet i föregående fråga?

N/A Ingen uppfattning

Har åtgärdena gett sekundära effekter på exempelvis arbetsmiljö, produktivitet, restprodukter (material), emissioner, drift och underhåll eller övrigt?

Svår att säga efter så kort tid. Jag upplevde att alla på driften blev mer medvetna om energiförbrukningen och hur de själva kunde påverka den.

Svårt att avgöra. Pga flytt är allt nytt.

Hur ser trenden ut med avseende på er energianvändning relaterat till produktionen under 2012-2015? Har den minskat, ökat eller är den oförändrad?

N/A Minskar pga flytt

Deltar du som representant i andra befintliga kontakter med nätverk, och i så fall vilket?

N/A Troligen mest med i mer tekniskt inriktade nätverk.

Om du fick erbjudande om att delta i ett liknande nätverk, vilket upplägg skulle du i så fall vara intresserad av?

Jag tycker det var ett väldigt bra och roligt koncept. Bra att företagen hade kommit olika långt i sitt arbete så att man kunde lära av varandra.

Ex lättvikt kan vara intressant.

Ett antal företag tillfrågades och visade intresse av att delta i användargruppen. Rent praktiskt visade det sig att – i den stressiga och föränderliga värld företagen lever i – det var svårt för företagen att fullt ut delta i alla träffar. Företagen deltog i olika omfattning i gruppens träffar. Alla företagen hade dock uttalat ett intresse för att delta men kunde inte alltid vara med. De har trots det genom kontakten med ENIG bidragit till projektet.

3.1.5 Nollmätning och uppföljningsmätning

Ett av målen för ENIG 2 var att en så kallad nollmätning skulle genomföras i början av projektet. Anledningen till att genomföra en så kallad nollmätning är att Energimyndigheten önskar tydligare underlag och statistik för att följa upp projektresultat, indikatorer och måluppfyllelse. Eftersom det inte fanns någon känd metod och struktur för att genomföra en nollmätning av denna karaktär genomfördes en pilotstudie. Nollmätningen utfördes i ett samarbete mellan Swerea SWECAST, SCB och Energimyndighetens statistikenhet. Slutleveransen kom projektet till del juli 2014. 1251 arbetsställen av totalt 2000 deltog i studien. Enkätresultatet kopplades sedan mot den redan etablerade ISEN (Industrins energianvändning). Tillvägagångsättet och beslutet att utnyttja resultat från ISEN ökar användningsområdet för befintliga undersökningsmetoder som redan är etablerade och känns igen ute i industrin. Sammanfattningsvis gäller att de arbetsställen som besvarat ENIG-enkäten utökas med ISEN och vice versa. Uppföljningsmätningen genomfördes hösten 2015 och data från ISEN avser 2014. Inför uppföljningen vidareutvecklades och förfinades metoden för enkätstudien. Denna gång nådde svarsfrekvensen 52 procent, och en statistiskt säkrad resultatredovisning har blivit möjlig genom de två mätningarna.

Att finna indikatorer för energieffektivisering i industrin är en stor utmaning, och kunskapen från ENIG;s mätningar används av Energimyndigheten i en större satsning för att ta fram nya indikatorer för att följa, utvärdera och analysera industrins energianvändning. I ENIG:s mätning finns i dagsläget ingen relation till marknadens ekonomiska utveckling (förädlingsvärde).

3.1.6 Vidareutveckling av nyckeltalsdatabasen

Nyckeltalsdatabasen har utvecklats i två separata etapper under projektperioden. I den första etappen förbättrades struktur och användarvänlighet. Dessutom skapades en engelskspråklig version för inmatning och redovisning av data. I den andra etappen förädlades den kunskap som hade utvecklats till en helt ny applikation. Applikationen för nu samman forskningsresultat från två olika projekt. Från ett projekt ”PROEFF” integrerades energitillsynsmetodik i energidatabasen och från ENIG integrerades nyckeltasstruktur och uppföljningsmetodik. Detta koncept förväntas att vidareutvecklas och kan bli en viktig inkomstkälla för att säkra ENIG:s framtida existens.

Vid projektslut fanns drygt 500 mätningar inlagda i den ursprungliga databasen. 70 procent av mätningarna är från företag inom målgruppen.

I nyckeltalsdatabasen delas nyckeltalen och inmatad data in i tre olika kategorier.  Övergripande data

 Data från stödprocesserna

 Data från produktionsprocesserna

Förstanivån i nyckeltalsdatabasen innebär rent praktiskt att företag dokumenterar sin energianvändning och får nyckeltal på en övergripande nivå för företaget. På denna nivå behövs ingen teknisk mätning utan baseras på tillgängliga data i företaget, exempelvis fakturor från elleverantör. Exempel på sådana nyckeltal kan vara energianvändning per anställd, eller energianvändning i förhållande till omsättning.

Andra nivån innehåller data från stödprocesser, det vill säga de tekniska system som ger stöd till produktionsprocesserna och företagets olika funktioner. Exempel på sådana är fastighetsuppvärmning, tryckluft, belysning och allmänventilation. Tredje nivån avser energianvändningen för de i företaget ingående produktionsprocesserna, vilka definieras som processer som är direkt anknutna till företagets tillverkning. I vardagligt tal kallas de även för kärnprocesser.

För några av kärnprocesserna har en förfinad uppdelning gjorts i enhetsprocesser. Detta möjliggör en djupare analys för användaren. Flera enhetprocesser bildar alltså en produktionsprocess.

3.1.7 Utveckla förenklat energiledningssystem

Sammanlagt registrerade sig 264 personer som användare av verktyget Energiledning Light.

Mot slutet av projektet genomfördes en mindre extern utvärdering av verktyget. Utvärderingen tyder på att Energiledning Light kan vara ett bra hjälpmedel för SMF för att arbeta strukturerat med energieffektivisering och kan vara en inkörsport till en framtida certifiering av ISO 50 001.

Under projektperioden vidareutvecklades verktyget i två faser. Under fas ett digitaliserades den ursprungliga PDF-filen och konstruerades om för att påminna mer om den nu gällande ISO 50 001 standarden.

Under fas två genomfördes ett antal pilotutbildningar i samarbete med företag som ingick i ett projekt ”hållbar kommun”. Deltagarna intervjuades efter utbildningstillfällena och förbättringsförslag samlades in. Dessa förslag fungerade som kravställning inför den senaste version som släpptes under hösten 2014. En slutsats som kan göras är att verktyget fungerar tillfredställande om det används på grundnivå. Vi ser också att verktyget kan vara ett bra stöd för energi- och klimatrådgivare, miljöinspektörer och konsulter.

Flera förbättringsförslag är fortfarande inte implementerade och kräver fortsatt utveckling. I en tredje version kan man tänka sig att verktyget kommunicerar direkt med en nyckeltalsdatabas och användaren kan lagra och uppdatera måldokument, handlingsplaner och energidata direkt på en gemensam server. Vidare fanns det önskemål om att koppla åtgärdsdatabaser direkt till branschvisa användargrupper, liksom att andra verktyg och hjälpmedel synliggörs på fler ställen i energiledningssystemets årscykel.

3.1.8 Öka graden av självfinansiering i nätverket.

Projektgruppen har under åren 2013-2015 arbetat med att växla upp finanseringen av nätverket. Motfinansiering i form av naturabidrag har varit tillfredställande. Dock har finansiering i kontanta medel varit svårt att attrahera. Det är en hård konkurrens om kunderna och målgruppen är bevisligen svår att sälja energitjänster till. Den alternativa vägen har i många fall varit att nationella parallellt löpande projekt har köpt tjänster som utvecklats inom ENIG. Exempel på detta är den satsning på ENIG:s hemsida som Vinnovas program bidragit till. FFI-programmet vill också nå ut till industrin, inte minst till fordonsindustrins leverantörskedjor, med kunskap om energieffektivisering, och såg en möjlighet att samordna detta arbete med ENIG. Detta koncept spås även vara en framtida

skulle öka i jämförelse mot föregående projektperiod är visserligen uppnått men lämnar mer att önska. Figuren nedan presenterar kontanta intäkter under projektperioden. De gråa staplarna är en estimerad utveckling om Swerea lyckas kommersialisera verktyg och tjänster som är framtagna inom projektet.

Figur 6 – Intäkter kontanta medel under projektperiod samt önskvärd utveckling fragment.

3.1.9 Sprida information om ENIG 70 % av tillverkningsföretagen inom målgruppen

Målet har uppnåtts genom de kontaktytor som skapats i projektet. Nollmätningen och utvärderingsmätningen bidrog till att målgruppen mottagit information om ENIGs syfte och informationsplattform.

Swerea har även spridit information om ENIG via artiklar i bland annat Teknik och tillväxt, Gjuteriet och Bergsmannen. I Teknik och Tillväxt, som sprids i över 10 000 exemplar 4-5 gånger årligen, har fem artiklar publicerats under projektperioden. I tidsskriften Gjuteriet har totalt tre artiklar publicerats. Utöver de tre nämnda tidsskrifterna har ett tiotal artiklar publicerats i lokala och nationella nyhetsbrev och papperstidningar.

Hemsidan har också varit ett framgångsrikt verktyg för informationsspridning. Ett stort antal företag och organisationer har under projektperioden besökt hemsidan. Sammanlagt har över tusen unika klick registrerats. Med unika menas att varje klick kommer från en enskild IP-adress.

Vidare har samarbetet med FFI-programmet gett möjlighet att nå fordonsindustrin och dess leverantörskedjor. Informationsspridning har inom detta forum skett via Vinnovas programkonferenser och övriga medier.

Swerea har också anordnat tre årliga energikonferenser med ett genomsnittligt besökarantal på 60 personer. Projektgruppen har också deltagit som föreläsare i ett antal seminarier och aktiviteter som initierats av andra, exempelvis Skånes energiting. 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 2013 2 014 2015 2016 2017 2018 TK r

4 Slutsats och diskussion

Projektgruppen bedömer måluppfyllelsen som god och projektet har som helhet utvecklats väl. Sammanfattningsvis uppfylldes 15 av 18 delmål. Det övergripande målet kan ännu inte följas upp pga. den eftersläpning som finns i SCBs mätningar i industrin. Under 2012-2014 visade mätningen att målgruppen reducerat energianvändningen med drygt 4,5 % och att andelen fossil energianvändning minskat. Om mätmetoden hade utökats med data från målgruppens ekonomiska utveckling och förädlingsvärde hade det varit möjligt att följa upp förändring i energieffektivitet, vilket ofta är mer relevant än kvantitativ energikonsumtion. Vidare har projektgruppen utvecklat ny kunskap om industrins behov och utmaningar samt förädlat denna kunskap till praktiska verktyg och vägledningar till målgruppen.

Ambitionen att ENIG som koncept skulle vara kommersiellt gångbart och självfinansierat skulle idag rent teoretiskt kunna bli verklighet. I synnerhet genom att sälja tjänster med de verktyg som utvecklats i projektet. De stöd (Stöd till studier inför energieffektiva investeringar, stöd till energikartläggning, nätverk för energieffektivisering etc) som Energimyndigheten lanserade under hösten 2015 spås öppna nya marknader. Nätverksinitiativen och stödpaketen ger stora möjligheter för de verktyg och tjänster som utvecklats i projektet. Dock är timingen inte optimal, på grund av vissa eftersläpningar, och det kommer bli en period där ENIG får ligga i träda. Strategin kring marknadsföring och tjänstefiering av projektresultaten är något som Swerea jobbar vidare med under 2016.

Projektet bedöms ha gett en positiv effekt på industrin i deras väg mot ökad medvetenhet om energifrågan och ökad energieffektivitet. Dock indikerar effekternas stora genomslag att fördröjas eftersom expolatering och affärsutveckling inte skett i tillräcklig grad under projektet. För ENIGs del har målgruppen ofta en begränsad betalningsvilja, vilket innebär att de ofta är i behov av statliga subventioner för att arbeta med energieffektivisering. Den nationella satsning som genomförs under 2015-2020 ökar dock chansen att projektresultatet kan nyttiggöras i större omfattning. Verktygen som utvecklats ligger i linje med de behov som föreligger i denna satsning. Vi ser det som synnerligen troligt att verktygen kan komma till stor nytta i industrin, under förutsättning att de sprids och underhålls på ett tillfredsställande sätt. Slutligen har projektet utöver att direkt verka för företagens energieffektivitet också arbetat för att svenska företag skall sträva efter att utveckla energieffektivare produkter. Detta gäller inte bara tekniska frågor utan framför allt vad gäller marknadsföringsaspekter.

5 Fortsatt arbete

Vi ser att det fortfarande finns en betydande potential i ökad energieffektivisering i svensk industri. Industrin behöver fortsatt upplysning, stöd och vägledning för att denna potential skall kunna realiseras. För att säkerställa att de verktyg och metoder som utvecklats under ENIG kommer till fortsatt nytta i svenskt energieffektiviseringsarbete, krävs ytterligare satsningar på att sprida, underhålla och vidareutveckla dem. Detta kan i viss mån ske med de medel som Swerea kan få in genom att sälja dem, men för att kunna nå större spridning, kan ytterligare offentligt stöd vara nödvändigt. Notera att Swerea inte har någon egen finansiering för denna typ av företagsstöd, utan måste få in alla medel från externa

Swerea SWECAST AB Box 2033, 550 02 Jönköping Telefon 036 - 30 12 00 Telefax 036 - 16 68 66 swecast@swerea.se http://www.swereaswecast.se © 2016, Swerea SWECAST AB

Anders Svensson, Swerea Swecast AB 2015-014_ 2015-11-30

Bilaga 2 – Informationsmaterial

Hemsida: www.enig.se