Ätstörningar inom idrotten : Tränarens inställning och betydelse

Full text

(1)Ätstörningar inom idrotten - Tränarens inställning och betydelse. Frida Lundén. IDROTTSHÖGSKOLAN STOCKHOLM Examensarbete 66:2005 Tränarprogrammet 2003-2006 Handledare: Kristina Hård af Segerstad.

(2) Eating disorder in sport - Trainers´ adjustment and influence. Frida Lundén. STOCKHOLM UNIVERSITY COLLEGE OF PHYSICAL EDUCATION AND SPORT Graduate essay 66:2005 Trainerprogram 2003-2006 Supervisor: Kristina Hård af Segerstad.

(3) SAMMANFATTNING Syfte Syftet med denna C- uppsats har varit att ge en beskrivning av ätstörningar inom idrotten. Vidare vill jag kartlägga tränares kunskap och inställning till ätstörningar. Jag vill förmedla en helhetssyn av problemet. Min hypotes är att det finns en brist på kunskap samt en oförståelse för problemet. Genom en ökad kunskap om problemet kommer även problemet att få en ökad acceptans. Detta i sin tur kan förhoppningsvis bidra till att minska förekomsten samt underlätta för dem som drabbas, deras tränare och deras omgivning. Metod Jag har använt två metoder; en litteraturstudie av tidigare forskning och annat publicerat material samt en enkätundersökning. Enkätformulär med bifogat svarskuvert och missivbrev sändes per brev till 49 stycken tränare som representerar tre olika sorters idrotter; fotboll, längdskidåkning och gymnastik. Alla är aktiva ungdomstränare på hög nivå, för båda könen. Enkätundersökningen fick ett stort bortfall, 80 %. Detta trots att det även sändes ut en påminnelse. Dessa två metoder kombineras med kunskap som jag har fått genom kontakt med andra som har kunskap, insikt och upplevelser från området samt mina egna erfarenheter från att själv ha varit drabbad. Resultat Litteraturstudierna visar att det finns vissa skillnader mellan ätstörningar som drabbar individer i samhället jämfört med idrottsindivider. Studierna visar att problemet är vanligt förekommande inom idrotten. Vidare visar resultatet att det största problemet är att ätstörningar inte är ett accepterat problem samt att det därför associeras med en stor skam, både av de aktiva och av tränarna. Det visade sig även ett de flesta tränare har en relativt god kunskap om själva problemet men att det finns en osäkerhet till hur de ska använda denna praktiskt för att hjälpa någon. En del av tränarna uppger att de anser att det inte är deras sak att hantera. Slutsats Ätstörningar är ett stort problem inom idrotten, vilket med relativt små medel skulle kunna begränsas. För att åstadkomma detta behövs det främst en större acceptans och förståelse för problemet men även ökad kunskap. Detta för att ta bort skammen som förknippas med problemet. Tränarna har en stor inverkan och möjlighet att påverka sina aktiva. Det är också viktigt att tränarna inser deras viktiga uppgift att förebygga problemet, observera de som är i riskzonen i ett tidigt skede samt att de kan hjälpa och underlätta när någon drabbas.. -2-.

(4) ABSTRACT Purpose The purpose with this C-essay is to give a description of disordered eating in sports. Further, I also wanted to make a survey of the knowledge of the trainers and their attitudes to eating disorders within sports. I will bring a good view of the problem. I hope that it will give a wider knowledge, acceptance and understanding for the problem. Hopeful can that making the problem smaller and also making it easier for those who are afflicted, the trainer and other peoples. Method I have used two methods; a study of previous studies and other information and also a questionnaire. The questionnaire I sent out to 49 Swedish trainers in three different kinds of sports; football, cross-country skiing and gymnastics. All of them are active within youth sports at a high level, both girls and boys. 80% of the questionnaires don’t get back, in spite that a reminding was sent. This I combined with knowledge that I got from others who have been in this situation and also with my own experiences. Results The study shows there are some differences in the eating disorders which affect “ordinary” people and those which affect sportspeople. The study also shows that it is common with disordered eating in the sport. The biggest problem is that eating disorders isn’t an accepted problem and associated whit a big shame, both the suffered and trainers. There is also a lack of understanding. It was even evident that quite a number of trainers are aware of the problem but unsure what practical steps to take in order to help the afflicted. The trainers also seemed to take the attitude that it was not really their problem. Conclusion The result shows that this is a big problem which with relatively small means could be limited and reduced. It needs however an increased openness, acceptance and understanding. A wider knowledge is also desirable. I think that could take away the big shame of the problem. It is possible for the trainer to have a big influence. That is also important that the trainers understand that they are important for prevent the problem, observe the persons in an early step and also help.. -3-.

(5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord_________________________________________________________ 6 1. Introduktion_______________________________________________7 1.1 Ätstörningar inom idrotten____________________________________ 7 1.2 Min metafor________________________________________________ 9 1.3 Syfte_______________________________________________________ 9 1.4 Frågeställningar_____________________________________________ 9. 2. Bakgrund_________________________________________________10 2.1 Beskrivning & omfattning____________________________________10 2.2 Kliniska begrepp____________________________________________11 2.2.1 Anorexia nervosa_____________________________________________12 2.2.2 Bulimia nervosa______________________________________________13 2.2.3 Ätstörningar UNS/Eating Disorders Not Otherwise Specified (EDNOS)__14. 2.3 Icke kliniska begrepp________________________________________15 2.3.1 Hetsätningsstörning___________________________________________15 2.3.2 Idrottsanorexi________________________________________________15 2.3.3 Ortorexi_____________________________________________________16 2.3.4 Omvänd anorexi/body dysmorphic disorder________________________16 2.4 Mina definitioner____________________________________________17. 3. Metod____________________________________________________18 3.1 Käll- och litteraturdiskussion__________________________________18 3.2 Metodval___________________________________________________18 3.3 Litteraturstudie_____________________________________________18 3.4 Enkätstudie________________________________________________ 19 3.4.1 3.4.2 3.4.3 3.4.4 3.4.5 3.4.6. Pilotstudie_________________________________________________ 19 Enkätkonstruktion___________________________________________ 19 Urval______________________________________________________19 Försökspersoner_____________________________________________20 Genomförande______________________________________________ 20 Bortfall____________________________________________________20. 3.5 Validitet och reliabilitet______________________________________ 20 4. Resultat - Litteraturstudie_______________________________________22 4.1 Idrotten – riskfaktor eller skyddsfaktor_________________________22 4.2 Skillnader och karaktäristiska drag____________________________22 4.3 Förekomst__________________________________________________23 4.4 Orsaker____________________________________________________25 4.4.1 Psykologiska orsaker__________________________________________25 4.4.2 Biologiska orsaker____________________________________________26 4.4.3 Social orsaker________________________________________________26 4.4.4 Idrottsförknippade orsaker______________________________________27. -4-.

(6) 4.5 Beteendemönster____________________________________________28 4.6 Symtom och effekter_________________________________________29 4.6.1 Hälsoeffekter________________________________________________29 4.6.2 Idrottsliga effekter____________________________________________30. 4.7 Sjukdomsförlopp____________________________________________32 4.8 Behandling_________________________________________________32 4.8.1 Förutsättningar______________________________________________32 4.8.2 Genomförande______________________________________________33 4.8.3 Självhjälpsprogram__________________________________________34. 4.9 4.10 4.11 4.12. Tränarens roll – tidigare forskning___________________________35 Att förebygga_____________________________________________35 Att observera & identifiera_________________________________ 37 Att leda, hjälpa & underlätta________________________________38. 4.12.1 Handlingsplan______________________________________________38. 4.13 Resultatsammanfattning – Litteraturstudie___________________39. 5. Resultat - Enkätstudie______________________________________ 40 5.1 Verklighetsbild______________________________________________40 5.2 Tränarnas kunskap och inställning_____________________________41 5.2.1 Förekomst__________________________________________________41 5.2.2 Symtom och beteendeförändringar______________________________ 43. 5.3 Tränarnas identifikation och aktion_____________________________44 5.4 Tränarnas förebyggande______________________________________45 5.5 Resultatsammanfattning - Enkätstudie__________________________45. 6. Diskussion________________________________________________47 6.1 Resultatsummering__________________________________________47 6.2 Erfarenheter, tolkningar & resultatanalys_______________________47 6.3 Generaliserbarhet___________________________________________ 54 6.4 Självkritisk granskning_______________________________________54 6.5 Slutsatser__________________________________________________54 6.6 Fortsatt forskning___________________________________________55. Bilaga 1: Käll- och litteraturförteckning_____________________________ 57 Bilaga 2: Enkätformulär__________________________________________59 Bilaga 3: Missivbrev _____________________________________________64 Bilaga 4: Ordlista________________________________________________66 Bilaga 5: Käll- och litteratursökning________________________________ 67. -5-.

(7) FÖRORD Jag är en av de drabbade. En av de många som mot sin vilja blev någon annan för ett tag. Det var inte medvetet men ändå lät jag det ske. Tyvärr är jag medveten om att idrotten är en orsak till det jag drabbades av. Idrotten som jag bara förknippade med positiva saker. Många fantastiska upplevelser, vänner samt andra uppskattade och värdefulla relationer med motståndare och inte minst med mina tränare. Att idrotten under ett långt tag var en så stor del av mitt liv är inget jag ångrar men det är en nyttig erfarenhet att jag nu kan inse att det finns annat här i livet.. Jag känner ibland dock ilska och upplever en stor ånger trots att jag vet att det inte tjänar något till. Men orsaken till dessa känslor är det faktum att jag sårat och betett mig illa mot omgivningen. Jag har oroat och sårat de som betyder mest för mig. Därför hoppas jag innerligt att ingen känner sig utelämnad i och med detta arbete. Min förhoppning är att NI, för ni vet vilka ni är, ser detta som ett sätt att använda det negativa till det bästa: att hjälpa andra. Samtidigt vill jag passa på att säga förlåt och tack till er alla.. Jag vill även tillägna några rader till min mentor på Idrottshögskolan och tillika handledare för detta arbete. Ett stort tack för din omtanke, uppmuntran, förståelse och dina kloka ord samt att jag har fått använda dig som bollplank, på flera plan.. Sist men inte minst, till er mamma och pappa; jag vet att det inte behövs men ändå, TACK. Er kärlek, förståelse, envishet, omtanke, hjälp, tjat och kloka ord (ibland hårda) det gav näring till den sista delen av mig och bidrog till att inte jag försvann med sjukdomen. Detta har haft en stor betydelse och den fick mig dit jag är idag. Där jag lever idag kan beskrivas som en verklig drömvärld, dock med de svackor och toppar som är en naturlig del av livet. Men det viktigaste, jag är lycklig, nöjd med mig själv och kan njuta av en påse popcorn!. -6-.

(8) 1. INTRODUKTION Ätstörningar är ett samlingsnamn som omfattar ett antal olika sjukdomar och tillstånd som drabbar vissa människor i samhället. Jag anser att det är media som har en stor del i att fixeringen på att äta nyttigt och leva hälsosamt har ökat explosionsartat den senaste tiden. Det rapporteras ständigt om nya bantningsmetoder, dietprogram, nya ”lightprodukter”, ersättningslivsmedel, förbränningsmetoder, kosttillskott, GI-tabeller med mera. Jag anser att detta till stor del ger en felaktig och icke relevant kunskap samt ett felaktigt budskap om vad som är nyttigt och vad som är hälsosamt. I många fall är också detta ovetenskaplig fakta samt rent ohälsosamt för kroppen. Jag tror även att det hos många finns en brist på grundläggande kunskap om kroppens funktion och kostens betydelse vilket gör att denna information/kunskap misstolkas eller missförstås.. 1.1 Ätstörningar inom idrotten Tillgången på fakta om hälsa och mat är god, vilket jag beskrev tidigare. Det finns även relativt mycket fakta om ätstörningsproblematiken, även om människorna inte blir försedda med denna kunskap likt den som jag nämnde tidigare. Det finns dock brister på kunskap om ätstörningar kopplat till idrotten. Detta tror jag gör att många individer inom idrotten saknar relevant kunskap och då istället tar intryck av de ovetenskapliga fakta som media förmedlar. Detta utan att inse den inverkan och påverkan som idrotten har. Det är samma sjukdom som förekommer i samhället i stort men idrottsaktiva kan sägas vara en unik del av population, vilket gör att det förekommer en del skillnader i sjukdomen jämfört med det som förekommer i samhället i stort.. Antalet idrottare som drabbas av ätstörningar kan ge intryck av att ha ökat de senaste åren. Men jag tror dock att detta till stor del kan förklaras med att det bara rapporteras bättre nu än tidigare. Många framstående idrottspersonligheter har öppet gått ut och berättat att de är drabbade eller har varit. Följande profiler kan nämnas; Lena Udd, Sara Wedlund, Tina Nordlund, Alexander Östlund, Magdalena Forsberg, Emma Igelström. Detta har gjort att problemet har blivit känt bland allmänheten men jag anser att det fortfarande inte är ett erkänt och accepterat problem inom idrotten.. -7-.

(9) Faktum är att ätstörningsproblematiken ätstörningar är vanligare inom idrotten än i samhället i stort. 1 Konkreta siffror på detta och även förklaringen till varför det är så återkommer jag till senare i arbetet. De flesta idrottare är medvetna om att det krävs hård träning och sund kost för att kunna optimera prestationen. Ofta har de seriöst och hårt satsande idrottsindividerna också ett stort intresse för hälsa. Idrottare har ett specifikt behov av måltidsplanering och en hälsosam kosthållning. Detta för att kunna prestera optimalt men även för att kroppen ska klara av den påfrestningen som idrotten innebär. 2 Det är alltså svårt att avgöra vad som bara är ett stort intresse för att äta och leva nyttigt samt en uppskattning av att träna mycket till när det är ett överdrivet intresse/besatthet som kan definieras som en sjukdom. Men var går då gränsen mellan bara ett stort intresse och en besatthet? Ett alltför stort intresse och fixering kan förmodligen vara en inkörsport till ätstörningar. Jag återkommer till detta senare i arbetet.. Min uppfattning är att ätstörningsproblemet inom idrotten kan sägas förknippas med okunskap, dels hos idrottare och deras tränare men även hos samhället i stort. Bristen på kunskap anser jag är en stor bidragande orsak till att sjukdomen förknippas med en stor oacceptans och skam, både hos den som drabbas men även av omgivningen. Detta påstår jag delvis baserat på egna erfarenheter men även på fakta, vilket jag behandlar vidare senare i uppsatsen. Troligtvis beror detta till stor del på att ätstörningar förknippas som en psykisk sjukdom och då upplevs som ett misslyckande av den drabbade och dess tränare samt anses vara detta av omgivningen.. De idrottsliga riskfaktorerna för att utveckla ätstörningar kommer alltid att var en del av idrotten. Således kommer också problem som ätstörningar finnas inom idrotten liksom skador är och alltid kommer att vara en del av idrotten. Men likväl som man kan undvika skador med korrekt träning, tror jag att fallen av ätstörningssyndrom kan minskas. Detta hävdar jag till största del är tränarnas uppgift. Ofta är det tränaren, förutom föräldrarna, som står den aktive närmast. Tränaren har också ofta ett stort inflytande, ofta större än föräldrarna. Jag anser att en tränares främsta uppgift är att minimera riskerna för att deras aktiva ska drabbas. Men det är även viktigt att de kan identifiera tidiga symtom och stoppa sjukdomsförloppet - öka andelen som hänger kvar på brunnskanten (förklaras i 1.2 Min metafor) - vilket gör att fallet blir lindrigare och vägen tillbaka blir kortare och mindre krävande. För att detta ska kunna 1. Jorunn Sundgot-Borgen, ”Ätstörningar bland idrottskvinnor”, i Sporten eller livet: En antologi om huliganism, kroppsfixering och idrottsliga ideal, red. Ingrid Jacobsson (Stockholm: Heatware Förlag AB, 1996), s 113. 2 Marina Sjöberg, Agneta Andersson, ”Kostmedvetenhet och ätstörningar inom idrotten”, Idrottsmedicin, (2005:2), s. 21.. -8-.

(10) uppnås tror jag att tränarna behöver mera kunskap om problemet och information om hur de praktiskt ska tillämpa detta.. Som en avslutande del av uppsatsen, i diskussionsavsnittet, finns det en personlig reflektion där slutsatserna och resultaten från mina två studier sätts i ett sammanhang av mina egna erfarenheter av problemet. Jag vill poängtera redan här att de tolkningar och slutsatser som jag drar i uppsatsen influeras av mina egna erfarenheter och upplevelser samt även mina egna åsikter och uppfattningar.. 1.2 Min metafor Jag vill illustrera ätstörningsproblematiken med ett öppet brunnslock. Alla individer befinner sig i närheten av det öppna locket eftersom alla är en del av samhället och genom detta tar del av samma intryck. De flesta passerar bara förbi denna fara. Men en del snubblar till på locket och ramlar ner men lyckas klamra sig fast på vägen ner. Somliga individer faller handlöst till botten. Samtidigt går omgivningen förbi detta brunnslock, en del ser inte ens att locket är öppet, de inser inte faran, och fortsätter som om inget har hänt. En del går förbi och observerar locket, inser att det finns en fara men väljer att inget göra. Till sist finns det en liten del människor som observerar problemet, stannar och ser om det är någon som har råkat ramla ner – drabbats av ätstörningar, och även försöker hjälpa den upp.. 1.3 Syfte Syftet är att beskriva och redogöra för ätstörningar inom idrotten. Jag vill även kartlägga tränares kunskap och inställning till problemet. Jag vill förmedla en helhetssyn av problemet. Förhoppningsvis kan detta bidra till att öka kunskapen samt att ge en ökad acceptans och förståelse för problemet hos de berörda, deras närmaste omgivning och även den stora allmänheten. Detta i sin tur tror jag kan verka underlättande och minska lidandet för dem som drabbas, deras tränare och deras omgivning. Förhoppningsvis kan även detta bidra till att minska förekomsten.. 1.4 Frågeställningar •. Hur skall idrottsindivider som drabbas av ätstörningar bemötas och behandlas?. •. Hur kan ätstörningar inom idrotten förebyggas och på så vis kunna minska förekomsten?. -9-.

(11) •. Vilken kunskap och inställning har tränare till ätstörningar?. 2. BAKGRUND Som jag beskrev i introduktionen är detta ett mycket omfattande och komplext problem. Det finns en mängd olika begrepp för att beskriva de olika diagnoser och tillstånd ätstörningsproblematiken innefattar. För att förstå problemet är det av stor vikt att känna till och kunna skilja de olika begreppen samt att känna till olika definitioner. Därför inleds uppsatsen med ett avsnitt där dessa begrepp ge en beskrivning och olika uttryck definieras. Jag ger även en beskrivning av hur jag definierar begreppen samt vad som avses i detta arbete.. 2.1 Beskrivning & omfattning Ätstörningar karaktäriseras av olika grad av ett stört ätbeteende samt en störd inställning till träning. 3 Alla olika sorters ätstörningar kan övergripande sägas innebära att den drabbade är besatt av tankar om, och fixerade vid mat, vikt och träning. Deras liv styrs av en besatthet och tvångsmässighet kring detta. De befattas med onormala tankar på utseende och kropp, de har ofta ett lågt själförtroende som är kopplat till höga krav. Det förekommer också ofta ett stort kontrollbehov hos de drabbade. Till detta kan tilläggas ett missnöje med den egna personen och ett specifikt missnöje med kroppen. Detta kan dock anses var en sekundär följd av det tidigare nämnda. 4. Ätstörningsbegreppet omfattar tre kliniska diagnoser; anorexia nervosa, bulimia nervosa och anorexia UNS. Kriterierna för dessa diagnoser finns listade i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV). Detta är ett amerikanskt klassifikationssystem som används för att diagnostisera, se figur 1. 5. För att kunna beskriva alla olika tillstånd och svårighetsgrader av den komplexa sjukdomen som ätstörningar är, har de tre kliniska diagnoser kompletterats med tre subkliniska begrepp. Dessa används för att beskriva dem som lider av ett stört ätbeteende utan att uppfylla de 3. Jorunn Sundgot-Borgen, ”Weight and eating disorders in elite athletes”, Scandinavian Journal of Medicine and science in sports, (2002:12), p. 259. 4 Magnus Lindwall, ”Idrottens vikt på kroppen: Ätstörning och kroppsuppfattning inom idrotten”, Svensk Idrottsforskning, (2003:1), s. 27. 5 Monica Torstveit Klungland, The Female Athlete Triad in Norwegian Elite Athletes and Non-Athletic Controls: Identification and Prevalence of Disordered Eating, Menstrual Dysfunction and Osteoporosis (diss. Oslo 2004), Norges idrettshøgskole, pp. 6-7.. - 10 -.

(12) kliniska kriterierna. Dessa begrepp är hetsätningsstörning, idrottsanorexi och ortorexi. 6 Till detta kan även tilläggas en ännu inte vedertagen diagnos, omvänd anorexi. Detta tillstånd uppskattas till att utgöra en relativt stor del av de drabbade idrottarna med ätstörningar. 7 Uppskattningsvis lider ca 3 % av befolkningen av någon form av ätstörning, klinisk eller subklinisk. Motsvarande siffra för idrotten är 10 %. 8 Siffror från USA visar att 20-25 % att den amerikanska befolkningen uppvisar symtom på ett stört ätbeteende. 9. 2.2 Kliniska begrepp Någon av de tre kliniska diagnoserna förekommer hos 1.2 % av befolkningen och hos 3.2 % idrottare. 10 Figur 1. Definition av ätstörningar enligt DSM-IV. Bulimia nervosa. Anorexia nervosa. Diagnos Kriterier Personen vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd. Mindre än 85 % av förväntad vikt eller ett BMI under 18, 5. Personen har en intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli överviktig, detta trots att hon/han är underviktig. Personen uppvisar en störd upplevelse av den egna kroppen, avseende vikt och form. Mensbortfall hos menstruerande kvinnor, dvs. minst tre på varandra följande menstruationer uteblir. Återkommande episoder av hetsätning. En sådan episod kännetecknas av att; 1. Personen äter under en avgränsad tid en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständigheter. 2. Personen tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden. Återkommande förekomst av olämpligt kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt, t ex självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, lavemang, diuretika eller andra läkemedel, fasta eller överdriven motion. Både hetsätandet och det olämpliga kompensatoriska beteendet förekommer i genomsnitt minst två gånger i veckan under tre månader.. Ätstörningar UNS. Självkänslan överdrivet påverkad av kroppsform och vikt. Individens självkänsla är överdrivet påverkad av vikt och mat och/eller förnekelse av allvaret av den låga kroppsvikten. För kvinnor, alla kriterier för anorexia nervosa är uppfyllda, förutom att menstruationen är regelbunden. Alla kriterier för anorexia nervosa är uppfyllda, förutom att personens vikt ligger inom ett normalintervall trots en betydande viktnedgång Alla kriterier för bulimia nervosa är uppfyllda, förutom att hetsätandet och det olämpliga kompensatoriska beteendet förekommer två gånger/vecka eller under en kortare period än 3 månader.. 6. Helene Glant <info@medivia.se>, Ätstörningarna ökar och allt fler drabbas, 2005-04-02, <http://www.medivia.se/anorexi_bulimi.htm> (2005-04-04). 7 Katherine A. Beals, Disordered eating among athletes: A comprehensive guide for health professionals, (United States of America: Human Kinetics, 2004), p. 64. 8 Sundgot-Borgen, 2002, p. 259. 9 Beals, p. 22. 10 Sundgot-Borgen, 2002, p. 259.. - 11 -.

(13) En normalviktig person som regelmässigt använder olämpligt kompensatoriskt beteende efter att ha ätit endast små mängder mat (t ex självframkallad kräkning efter att ha ätit några godisbitar). En person som vid upprepade tillfällen tuggar och spottar ut, men inte sväljer ned, stora mängder mat.. 2.2.1 Anorexia nervosa Uppskattningsvis lider 0.2-0.4 % av alla kvinnor i samhället av anorexia nervosa. 11 Motsvarande siffror från en annan källa är något högre, ca 1 %. 12 Studier på amerikanska invånare redovisar att 0.5-1.0 % har denna diagnos. 13 Perfektionism och tvångsmässighet är vanliga personlighetsdrag hos anorektiker. 14 Sjukdomen börjar oftast med en önskan om att förändra kroppen och en viljemässig bantning. Individen uppvisar en uttalad ångest för att gå upp i vikt och känner sig trots den rådande undervikten tjock. Uppfattningen om, och relationen till den egna kroppen är störd på olika sätt. Ett av de första symtomen är att individen minskar matportionerna och reducerar fettkonsumtionen, en så kallad ”fettfobi” börjar utvecklas. Inställningen till mat är att den är en fiende och något som till varje pris ska undvikas. En övergång till vegetarisk kost är också vanligt. Att avstå från att äta trots hunger ger en skön känsla. Individen upprättar stränga rutiner med mat och träning samt blir irriterad om något/någon stör detta. Gemensamma måltider med familjen eller vänner undviks, ofta genom att ljuga och påstå att de redan har ätit. Däremot uppehåller sig individen gärna i köket för att övervaka matlagningen. 15. Till detta tillkommer också ett tvångsmässigt och överdrivet motionerande. Detta leder till att individen utvecklar en besatthet där all vaken tid och mycket energi går till tankar om mat och vikt. Efter en tid med detta leverne blir självkänslan direkt kopplad till hur personen lyckas kontrollera sitt ätande och tränande. Detta i sin tur leder till att individen blir alltmer självupptagen, tvångsmässig och socialt isolerad.16. Förnekelse är ett nyckelord i samband med anorexia nervosa. Den drabbade förnekar för sig själv den ständiga hungern som den upplever. De förnekar även sjukdomen inför omgivningen. Detta är en bidragande orsak till att det är svårt att diagnostisera och behandla. Ett annat nyckelord är kontroll. Individen söker ständig kontroll över träning, mat och 11. Helene Glant <info@medivia.se>, Ätstörningarna ökar och allt fler drabbas, 2005-04-02, <http://www.medivia.se/anorexi_bulimi.htm> (2005-04-04). 12 Sundgot-Borgen, 1996, s. 113. 13 Beals, p. 22. 14 Anna-Maria af Sandeberg, Olav Bengtsson, Ätstörningar, Läkemedelshandboken 2003/2004, s. 832. 15 Beals, pp. 4-10. 16 af Sandeberg, s. 833ff.. - 12 -.

(14) känslor. Detta behov av kontroll tros komma som ett resultat av det inre kaos som råder hos de drabbade och den kaosartade tillvaron som de lever i. 17. Det finns två typer av anorexia; den restriktiva typen och den rensande typen. Den förstnämnda innebär att de drabbade individerna går ner i vikt eller upprätthåller en låg kroppsvikt genom att begränsa energiintaget och träna extremt mycket. Dessa individer använder sig inte regelbundet av självframkallade kräkningar, laxermedel, läkemedel eller andrametoder för att rensa kroppen. Den andra typen innebär däremot ett regelbundet bruk av alla eller några av dessa metoder för att rena kroppen från det de har intagit. 18. Anorexia nervosa är en svårbehandlad sjukdom, ca 60 % av patienterna med anorexi är fria från ätstörningssymtom efter 5 år. Efter 10 år är ca 75 % friska. Risken för återfall är emellertid hög. 19. 2.2.2 Bulimia nervosa Detta tillstånd är något vanligare förekommande än anorexia nervosa, 3 % av alla kvinnor i samhället uppfyller de kliniska kriterierna. 20 Anorexia kan säga karaktäriseras av ett kontrollbehov, bulimier däremot har ofta impulsiva personlighetsdrag. 21. Bulimier är överdrivet fixerad vid sin kroppsform och vikt, detta ofta i kombination med ett intensivt och tvångsmässigt motionerande. Det är vanligt med en samtidig förekomst av depression. Självdestruktivitet och missbruk är vanligare hos bulimier än hos anorektiker. Den drabbade är oftast normalviktig. 22 Individerna döljer ofta det störda ätbeteendet mycket väl men talar gärna om för omgivningen att de är missnöjda med sin kropp. 23. Bulimier hetsäter regelbundet vilket väcker en intensiv ångest och ger upphov till en känsla av att måsta göra sig av med maten. Detta görs genom att bruka ett kompensatoriskt beteende. Oftast är det ”förbjudna” livsmedel som individen intar under hetsätningarna, framför allt mat. 17. Beals, pp. 4-9. Torstveit Klungland, pp. 6-7. 19 Af Sandeberg, s.832. 20 Lillemor Abrahamsson, Inger Andersson, Karin Aschan Åberg, Wulf Becker, Helen Görenzon, Britta Hagren, Lena Håglin, Inger Jonsson, Lena Jonsson, Gerd Nilsson, Näringslära för högskolan, Fjärde upplagan, 3, (Stockholm: Liber AB, 2003), s. 26. 21 Af Sandeberg, s. 832ff. 22 Ibid., s. 836ff. 23 Beals, p. 12. 18. - 13 -.

(15) som innehåller mycket fett och kolhydrater. En hetsätningsmåltid kan innehålla uppemot 10 000 kcal. Men det är inte den verkliga mängden mat som styr beteendet utan individens uppfattning om mängden. Den som lider av bulimi har ofta ett kärlekshat förhållande till mat. Detta eftersom maten ena stunden ger tröst och trygghet men även förknippas med viktuppgång och är då en fiende. 24. Det finns två typer av bulimia nervosa; den rensande typen och den icke-rensande. Individerna som lider av den första typen använder sig av självframkallande av kräkningar och/eller använder laxermedel, lavemang och andra läkemedel för att rensa kroppen. Den andra typen använder sig främst av andra kompensatoriska beteenden såsom fasta och/eller extrem träning. De rensande metoderna kan dock förekomma även hos dessa individer men inte regelbundet. Den icke-rensanse typen är den vanligaste typen som förekommer hos idrottare. Vilket kan förklaras med att det detta beteende är lättare att dölja och förklara inför omgivningen. Ofta används själva idrotten som ett sätt att dölja och/eller förklara beteendet. 25 Det anses vara lättare att behandla bulimia nervosa än anorexia nervosa. Siffrorna för andelen friskförklarade efter 6 år är 60 % medan ca 30 % har moderata kvarstående symtom. Även här gäller det faktum att risken för återfall är hög, antingen i bulimi eller något av de andra tillstånden. 26. 2.2.3 Anorexia UNS/Eating Disorders Not Otherwise Specified (EDNOS) Detta beskriver ett tillstånd där den drabbade uppvisar flera symtom på ätstörningar men utan att uppfylla kriterierna för anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Den här formen av ätstörning är minst 3-4 gånger vanligare än anorexia nervosa och bulimia nervosa. Denna diagnos kallas ibland felaktigt för ”anorexia light”. Men detta tillstånd är lika allvarligt som de övriga. Detta tillstånd kan även vara en början eller ett slut på de tidigare nämnda kliniska diagnoserna. 27. 24. Beals, pp. 10-13. Ibid., p. 16. 26 Af Sandeberg, s. 832. 27 Sjöberg, s. 19. 25. - 14 -.

(16) 2.3 Icke kliniska begrepp Det finns tre subkliniska tillstånd; hetsätningsstörning, idrottsanorexi och ortorexi. Dessa tillstånd uppskattas förekomma hos 2 % individer i samhället i stort och hos 6.5 % inom idrotten. 28 Till denna grupp kan också tilläggas den ännu ej vedertagna diagnosen omvänd anorexi.. 2.3.1 Hetsätningsstörning/Binge Eating Disorder (BED) Detta tillstånd är närbesläktat med bulimia nervosa men med den skillnaden att de med hetsätningsstörning inte använder sig av kompensatoriska beteenden. Denna störning leder vanligtvis till övervikt. Uppemot 30 % av alla svårt överviktiga lider av BED. 29. 2.3.2 Idrottsanorexi/Anorexia Athletica Följande samling kriterier definierar idrottsanorexi. Absoluta kriterier (som måste förekomma): •. Viktnedgång (större än 5 % av förväntad kroppsvikt). •. Mag- och tarmproblem. •. Avsaknad av sjukdom eller störning som kan förklara viktnedgången. •. Överdriven rädsla för att öka i vikt. •. Begränsning av kaloriintaget. Relativa kriterier (som kan förekomma, ett eller flera): •. Försenad pubertet. •. Menstruationsrubbningar. •. Störd kroppsuppfattning. •. Användande av kräkning, laxering och/eller andra läkemedel. •. Hetsätning. •. Tvångsmässigt tränande 30. 28. Sundgot-Borgen, 2002, p. 259. Helene Glant <info@medivia.se>, Ätstörningarna ökar och allt fler drabbas, 2005-04-02, <http://www.medivia.se/anorexi_bulimi.htm> (2005-04-04). 30 Beals, pp. 18-19. 29. - 15 -.

(17) 2.3.3 Ortorexi Det begreppet skapades i början av 1990-talet. Det beskriver ett tillstånd då individen har fastnat i ett tvångsmässigt beteende karaktäriserat av ett hälsosamt liv. För att kunna känna tillfredsställelse med livet måste dens vardag vara uppbyggt utifrån träning och mat. 31 Tillståndet innebär att den drabbade använder olika slags hälsodieter, extrem träning samt uppvisar ett stort intresse för mat, kaloriinnehåll och ”lightprodukter”. Det "hälsosamma" levernet innebär ett ständigt energiunderskott vilket leder till ett försämrat hälsotillstånd, både psykiskt och fysiskt. Det är även vanligt med viktnedgång trots att detta inte är en önskan. För den som lider av ortorexi innebär ett hälsosamt leverne ett starkt begränsat kaloriintag kombinerat med intensiv och hård träning. Att äta onyttigheter, sådant med ett högt fett- och sockerinnehåll, eller att strunta i att genomföra ett träningspass anses vara en stor synd. Detta upplevs som att det måste kompenseras genom ett extra träningspass nästa dag eller att hoppa över en måltid. Drivkraften hos den drabbade är en tvångsmässig strävan efter att ha kontroll över både kroppen och livet. Denna maniska kontroll och detta tvångsbeteende kan ta över hela livet och kan även utvecklas till något av de andra tillstånden. 32. 2.3.4 Omvänd anorexi/body dysmorphic disorder Detta tillstånd är (ännu) inte en vedertagen diagnos i Sverige. I Amerika används följande definition för att beskriva tillståndet. De drabbade individerna har en intensiv besatthet eller en upplevd otillfredsställelse med något i deras framtoning eller någon del av kroppen. De upplever och uppfattar sig själva som smala men är i själva verket i de flesta fall mycket muskulösa. Tillståndet karaktäriseras av ett onormalt stort intresse och missnöje med kroppsoch muskelstorlek. Det är också vanligt att de använder olika typer av prestationshöjande medel och kostersättningar för att öka muskeltillväxten och minska andelen kroppsfett.. Likheterna med de vedertagna ätstörningstillstånden är det upplevda missnöjet med den egna kroppen, besattheten av mat och träning samt användningen av viktkontrollerande beteenden och bantningsmetoder. Det ska dock även nämnas en avgörande skillnad. Individer med den omvända anorexi diagnosen vill öka i kroppsvikt och storlek men enbart genom en större andel muskler och mindre andel kroppsfett.. 31. Sjöberg, s. 19. Helene Glant <info@medivia.se>, Ätstörningarna ökar och allt fler drabbas, 2005-04-02, <http://www.medivia.se/anorexi_bulimi.htm> (2005-04-04). 32. - 16 -.

(18) Detta anses vara en mera accepterad diagnos för att beskriva ett ätstörningsliknande tillstånd hos det manliga könet. 33 Men det är alltså inte en vedertagen diagnos i Sverige. Det finns faktorer som tyder på att detta är ett vanligt förekommande främst inom gymkulturen.. 2.4 Mina definitioner I detta arbete har jag valt att använda uttrycket idrottsätstörningar eller ätstörningar inom idrotten. Detta begrepp innefattar alla olika diagnoser av ätstörningar, både de kliniska diagnoserna (anorexia nervosa, bulimia nervosa, ätstörningar UNS) och de subkliniska diagnoserna (hetsätningsstörningar, idrottsanorexi, ortorexi och omvänd anorexi) samt övriga individer som har en störd inställning till mat och träning (de flesta av dessa individer kan sorteras in i gruppen omvänd anorexi eller ortorexi).. Begreppet idrottsanorexi är ett populärt uttryck som dock inte ska förväxlas med min definition. Jag anser att detta begrepp kan ge intryck, eller kan missuppfattas, till att bara gälla idrottsindivider som har fått diagnosen anorexia nervosa. Men sjukdomens omfattning inom idrotten är mycket mer komplex och omfattande. Jag vill förtydliga detta med att nämna att samtliga olika tillstånd och diagnoser kan förekomma hos idrottare. Faktum är att både ortorexi och omvänd anorexi kan påstås till stor del bara förekomma inom idrotten. Det finns dock inga vetenskapliga fakta som stödjer detta påstående men det finns många faktorer som styrker det. En undersökning konstaterade att endast hälften av idrottandetjejer med ätstörningar uppfyller de kliniska kriterierna för anorexia nervosa. 34. Med idrott avser jag alla former av idrott och utövare på alla olika nivåer. Jag inkluderar alltså barn- och ungdomsidrotten, gymkulturen, fitnessvärlden, motionsidrotten samt och elitidrotten. Målgruppen för den genomförda enkätstudien är dock ungdomar som går på idrottsgymnasium. Detta för att det finns ett antal faktorer som gör dessa individer till en högrisk grupp för att drabbas av ätstörningar. Men problemet förekommer alltså inom alla olika former av idrott. Det finns en mängd indikationer som tyder på att problemet blir allt mer utbrett och omfattande. Detta kan till viss del på att uppmärksamheten och kunskapen ökar vilket gör att vissa tillstånd nu får en diagnos och ett namn.. 33. Beals, p. 64. Göran Andersson, ”Hur kan vi förebygga idrottsanorexi”?, i Sporten eller livet, red. Ingrid Jacobsson (Stockholm: Heatwave Förlag AB, 1996), s. 129.. 34. - 17 -.

(19) 3. METOD. 3.1 Käll- och litteraturdiskussion Det finns mycket fakta om ätstörningsproblematiken men en stor del utgörs av ”modefakta”. Det finns inte lika mycket information om ätstörningsproblematiken som är kopplad till idrotten. Uppgifter och studier om tränarens roll och påverkan är än mer begränsad. Jag har valt ut det material som är vetenskapligt belagt och uteslutit den ”modeinformation” som jag beskrev tidigare. Jag har även till stor del fokuserat på idrottsspecifik fakta och sådant som är producerat av dem som har fått erkännande om att de besitter goda insikter samt har god en förståelse för idrottens betydelse och inverkan på sjukdomen.. Litteratursökning genomfördes i PubMed, SveMed+, Sociological Abstracts, Sciencedirect och i Lund- och Uppsala universitet samt i Idrottshögskolans bibliotekskatalog. Resultat av detta återfinns i bilaga nummer fem.. 3.2 Metodval För att kunna ge en komplett bild och fullständiga svar på mina frågeställningar ansåg jag det befogat att använda flera metoder; en litteraturstudie och en enkätstudie.. 3.3 Litteraturstudie Litteraturstudien, insamling av fakta från tidigare forskning och studier, skulle ge en bred kunskapsbas och grundförståelse för problemet. Detta redovisas till stor del i kapitel fyra och fem. Dessa kapitel inkluderar även kunskap och fakta som jag har skaffat mig genom kontakt med andra personer som på olika sätt besitter kunskap och erfarenheter samt upplevelser från problemet. Dessa avsnitt influeras även av mina egna erfarenheter. Syftet med detta är främst att besvara mina första två frågeställningar. Vidare syftar detta till att få förstå och till att kunna tolka den information som förmedlas senare i uppsatsen.. För att kunna ge ett svar på den sista frågeställningen och även ett utökat svar på de två andra, genomfördes en enkätstudie.. - 18 -.

(20) 3.4 Enkätstudie Enkätstudiens syfte var att den skulle ge en insikt om tränarnas kunskap om ätstörningar och deras inställning till problemet inom idrotten i stort och inom deras specifikt. Målet med enkäten var också att den skulle ge information om tränarnas hanterande och praktiska tillämpning för att förebygga problemet samt hur de gör för att hjälpa de som drabbas. Enkäten ska alltså ge en aktuell bild av verkligheten och en insikt i verksamheten.. 3.4.1 Pilotstudie En enklare variant av enkäten utformades och sändes ut till fem personer. Detta för att ta få en uppfattning om frågorna var korrekt formulerade för att de skulle uppfattas rätt och ge de svar de var avsedda för. Dessa personer fick även ge deras syn på huruvida de ansåg skulle kunna uppfattas stötande. Eftersom det är ett känsligt ämne ansåg jag att det var viktigt att de tillfrågade inte kände sig obekväma och genom detta skulle välja att inte deltaga i undersökningen.. 3.4.2 Enkätkonstruktion Enkäten består av 33 stycken frågor och är kombinerad av öppna (utan svarsalternativ) och slutna (fasta svarsalternativ) frågor. Genom detta fick jag både data som kan jämföras samt en uppfattning om problemet beskrivit med deras egna ord. Detta möjliggjorde även att de kunde delge mig personliga upplevelser och tankar. Formuläret konstruerades med fyra delar. Dessa delar representerar frågor som kan delas upp i följande områden; bakgrundsfakta om tränaren, deras kunskap inom området, deras uppfattning av verksamheten och verkligheten samt till sist deras erfarenheter och hur de bemöter problemet.. 3.4.3 Urval Tre olika idrotter valdes ut att ingå i undersökningen; fotboll, gymnastik och längdskidåkning. Dessa anser jag representera tre olika kategorier av idrotter och skulle därför ge en god översikt om problemet inom idrotten. Det förstnämnda är en komplex idrott där prestationen inte enbart beror på den egna kroppens fysiska kapacitet. Gymnastik är en bedömningsidrott där kroppsformen har betydelse. Den sist nämnda idrotten representerar den kategori av idrotter där prestationen är starkt påverkad och beroende av kroppens fysiska kapacitet.. - 19 -.

(21) Vidare gjordes ett urval utifrån att mitt syfte och önskemål var att nå tränare som har någon form av tränarutbildning och även tränar idrottare som har höga ambitioner med sitt idrottande. Men jag ville inte nå dem som är verksamma inom toppeliten. Detta eftersom jag anser att de största insatserna för att förebygga och minska problemet bör ske på en nivå under eliten. Jag ville även att dessa tränare skulle ha erfarenheter från att träna båda könen. Valet föll därför på tränare som är verksamma på riksidrottsgymnasium. Detta val grundar sig även på det faktum att individer på idrottsgymnasium kan förknippas med många av de riskfaktorer som sätts i samband med ätstörningar, vilket jag återkommer till senare i arbetet. Det finns dock inget idrottsgymnasium för gymnastik. Därför fick denna idrott representeras av ungdomselittränare från en förening. Jag försökte även få till en jämn könsfördelning.. 3.4.4 Försökspersoner Sammanlagt ingick 49 personer (26 kvinnor och 23 män) i undersökningen. Fördelningen mellan dessa var 27 gymnastiktränare (22 kvinnor och 5 män), 16 längdskidåkningstränare (4 kvinnor och 12 män) samt 6 fotbollstränare (samtliga män). Gruppens medelålder är 40 år, med ett spann från 24 till 62 år. I genomsnitt har de varit verksamma som tränare i 14 år, rangen var 2-32 år.. 3.4.5 Genomförande Enkäten skickades ut till tränarna per brev med ett bifogat svarskuvert. Med enkäten bifogades även ett missivbrev där syftet beskrevs och informationen om att personerna fick vara anonyma samt övriga instruktioner och kontaktuppgifter till mig för frågor eller synpunkter. Efter att svarstiden gått ut sändes även en påminnelse per e-post till dem som inte svarat.. 3.4.6 Bortfall Studien fick ett stort externt bortfall, 80 %. Svar återficks endast från nio stycken, varav fem män och fyra kvinnor. Procentuellt sett blev deltagande från fotbollen högst med 33 %, följt av längdskidåkning med 20 % och till sist gymnastiken med 15 % deltagande.. 3.5 Validitet och reliabilitet Litteraturstudien har genomförts med en objektiv syn. Jag har alltså tagit till mig dessa fakta utan att värdera den med mina egna erfarenheter och åsikter. Jag har dock sedan kompletterat denna med information som jag har fått genom egna erfarenheter samt genom kontakt med - 20 -.

(22) andra som har upplevelser och kunskaper inom området. Den analys och de slutsatser som dras har till viss del påverkats av mina egna åsikter och erfarenheter.. Det stora externa bortfallet i enkätundersökningen gav ett begränsat analysunderlag och därför kan detta ifrågasätta undersökningens validitet. Min genomgång av tidigare studier och även mina egna erfarenheter styrker dock att de resultat som gavs ger en förhållandevis korrekt bild av ätstörningsproblematiken inom idrotten.. Reliabiliteten anser jag vara god eftersom undersökningen genomfördes med en i förväg provad enkät. Den interna reliabiliteten anser jag vara god eftersom jag vid analysen av resultaten har bortsett från mina egna erfarenheter och gjort en objektiv analys. För att kontrollera min objektivitet och stärka reliabiliteten lät jag två utomstående personer göra sina tolkningar av resultaten. Detta för att sedan delge detta så att jag kunde jämföra detta med mina egna tolkningar. Våra tolkningar visade sig sammanfalla nästan fullt ut. När de inte gjorde det genomfördes en diskussion oss emellan för att få förståelse för att det fanns flera innebörder och ta med detta som en del av resultatet. Min relation till dessa två personer är att vi är kända för varandra sedan knappt två år och de känner inte till mina tidigare upplevelser och erfarenheter av området.. - 21 -.

(23) 4. RESULTAT – LITTERATURSTUDIE Litteraturstudien berörde först och främst de två första frågeställningarna. Resultatredovisningen av detta är uppdelad i ett antal underrubriker där tyngdpunkten i de första rubrikerna är fakta om sjukdomen och de individer som drabbas. De senare avsnitten berör tränarens roll och betydelse.. 4.1 Idrotten – riskfaktor eller skyddsfaktor Det har diskuterats i stor omfattning, både i media och inom idrotten till viss del, huruvida idrotten är en riskfaktor för utvecklandet av ätstörningar. Det finns inget enkelt svar på den frågan eftersom ätstörningar är ett komplext problem och orsakerna är multifaktorella. Bakgrunden till detta är till stor del det faktum att ätstörningar är vanligare inom idrotten än samhället i stort. Detta tros till viss del kunna förklaras med att de egenskaper som är vanligt förekommande hos dem som drabbas av ätstörningar återfinns till större del hos idrottsaktiva. Dessa egenskaper är viljestyrka, arbetsvillighet, målfokusering, intelligens, plikttrogenhet, perfektionism och ambitiöshet.35. Idrotten har även diskuterats som en skyddsfaktor eller buffert för utvecklandet av ätstörningar. Detta för att idrotten kan bidra till att öka självkänslan och skapa en positiv självbild samt att den bidrar med ett tryggt klimat. 36 Icke-elitidrottare och idrottare som inte är aktiva i dans- och uppvisningsidrotter samt i viktberoende idrotter löper en mindre risk att drabbas av ätstörningar. De som regelbundet bedriver motion eller idrottar har även en mer positiv syn till sin kropp än övriga. Idrotten kan alltså var både kan vara positiv och negativ gällande ätstörningar. Avgörande för detta är till viss del beroende av idrottsval, nivå och till viss del även kön. 37. 4.2 Skillnader och karaktäristiska drag Liksom icke idrottare med ätstörningar är även de drabbade idrottare besatta av kroppsformen men det förekommer dock inte vanligtvis en störd inställning till detta. 38 Ofta finns det hos dessa individer istället en stark koppling till prestationen. De tror att en lägre kroppsvikt är gynnsamt för prestationen. Den drabbade individen anser ofta att det är en nödvändighet att 35. Sundgot-Borgen, s.115. Sjöberg, s. 20. 37 Lindwall, s.27-29. 38 Andersson, s. 130. 36. - 22 -.

(24) åstadkomma och upprätthålla en låg vikt för att optimera prestationen och för att bli framgångsrik. Att lyckas förknippar de i sin tur med styrka och självdisciplin. Att inte kunna kontrollera sin vikt, träning och kostintag däremot anser de symbolisera svaghet och ett tecken på bristande självkontroll.. Vidare är det vanligt att de drabbade individerna har ett lågt självförtroende. Deras känsla av att vara värdefulla och att de är bra människor förknippas starkt med lyckade idrottsliga resultat. De har ofta bedrivit idrottsträning specifikt under en längre tid och förknippar sin person starkt med idrotten. 39 Oftast är viktnedgången inte lika stor hos de idrottsindivider som drabbas jämfört med icke idrottare. 40. Idrottare med ätstörningar kan delas upp i två grupper. Den första gruppen består av individer som använder sig av självsvält och extrem träning för att ge ner i vikt. Deras dagliga kaloriintag kan vara mindre än 1200 kcal. Detta är vanligast förekommande inom uthållighets och viktidrotter där prestationsförmågan till en början kan öka med en viktnedgång. Denna prestationsförbättring är dock bara en kortsiktig effekt. Detta eftersom denna typ av viktnedgång leder till en förlust av muskelmassa och ett sämre hälsotillstånd, vilket inte på sikt gynnar den idrottsliga prestationsförmågan. Den andra gruppen beskriver främst de aktiva som i brist på kunskap om kosten inte klarar av att tillgodose kroppens energibehov. Det första steget är alltså ingen sjukdom utan ett ofrivilligt tillstånd av energibrist. Men en individ som under en längre tid befinner sig i detta tillstånd kan utveckla ätstörningsproblem. 41. 4.3 Förekomst Det är svårt att ge en exakt siffra på antalet drabbade individer. Det saknas goda epidemiologiska studier. Det finns även en mängd metodiska svårigheter förknippade med de studier som har genomförts. 42 Olika definitioner, olika sorters idrottare och olika discipliner inom idrotterna gör att resultatet varierar kraftigt i de studier som har gjorts. Uppskattningsvis 10 % av alla idrottare är drabbade av någon form av stört ätbeteende. 43 Vanligast. 39. Beals, pp. 18-19. Andersson, s.130. 41 Beals, p. 18-19. 42 Sundgot-Borgen, 1996, s. 112-ff. 43 Sungot-Borgen, 2002, p. 259. 40. - 23 -.

(25) förekommande är det i dans- och uppvisningsidrotter, hos elitidrottare samt inom idrotter som betonar en smal kropp och där detta gynnar prestationen. 44. Ätstörningsproblematiken är betydligt vanligare bland kvinnor jämfört med män, 20 % respektive 8 %. Dessa siffror visar på att problemen även är relativt vanligt förekommande hos det manliga könet, en grupp som ofta lämnas utanför ätstörningsproblematiken inom idrotten. 45 Att förekomsten är högre hos det kvinnliga könet har inte kunnat förklaras fullständigt. Troligtvis beror det till viss del på skillnader i socialkulturella och idrottsspecifika förväntningar. Kvinnor blir i större omfattning bedömda utifrån deras utseende vilket kan innebära att kvinnor utsätts för en större risk att utveckla missnöje med den egna kroppen. Studierna visar också att det manliga könet har en mera positiv inställning till sin kropp än det kvinnliga könet. Det finns dock många skäl att tro att antalet drabbade män är fler än de som finns rapporterade. Ätstörningar är ansedd som en kvinnosjukdom vilket gör att sjukdomen kan sägas förknippas med en ännu större skam för män. Detta bidrar även till att diagnosen ofta ignoreras gällande det manliga könet. Studier visar dock att idrottsmän har blivit mer medvetna och även mera missnöjda med sina kroppar. 46. Det finns dock andra studier som visar att förekomsten av ätstörningar hos idrottande kvinnor kan vara uppemot 30 %. 47 En studie på svenska elitidrottande tjejer visade att dessa individer löper 15 -20 gånger större risk att drabbas av ätstörningar jämfört med icke idrottande tjejer. Det är också klarlagt att var sjätte tjej på riksidrottsgymnasium visar symtom på ätstörningar. 48 En studie på 603 kvinnliga norska idrottare visade att förekomsten av ätstörningar var 1,3 %, 8,1 % och 8,3 % för anorexia nervosa, bulimia nervosa och idrottsanorexi. 49 En studie på 912 kvinnliga studenter i Norge fann att 15,1 % av kvinnorna hade någon form av ätstörning. De allra flesta av dessa (9,8 %) ingick i gruppen med diagnosen ätstörningar utan närmare specifikation.50. 44. Lindwall, s. 27-ff. Sundgot-Borgen 2002, pp. 259-260. 46 Beals, pp. 54-64. 47 Cecilia Odling, ”Ät ordentligt idrottskvinnor!”, Medicinsk Vetenskap, (2004:1), s. 14. 48 Andersson, s. 129. 49 Sundgot-Borgen, 1996, s. 114. 50 L.B Augestad, W.D.Flanders, “Eating disorder behavior in physically active norwegian women”, Scandinavian Journal of Medicine in Science and Sports, (2004: 12:4), s. 248-250. 45. - 24 -.

(26) 4.4 Orsaker Orsaksfaktorerna kan delas in i tre grupper; grundläggande, utlösande och upprätthållande faktorer. Till predisponerande faktorer hör genetisk sårbarhet samt vissa personlighetsdrag som perfektionism och tvångsmässighet samt impulsivitet. En negativ självbild och få nära vänner är andra riskfaktorer. Utlösande faktorer kan vara stressande och traumatiska händelser som t ex dödsfall, separationer i familjen och övergrepp. Upprätthållande faktorer är svälttillståndet och/eller kräkningsbeteendet i sig, som via vissa hormoner (endorfiner och kortisol) kan ge en positiv feedbackeffekt. Den drabbade skapar sig också en sjukdomsidentitet som i kan vara svår att ta sig ur. 51 Ätstörningar är ett resultat av en mängd olika samverkande faktorer. 52 Utvecklandet av ätstörningar är vidare en kombination av individens mottaglighet och de utlösande faktorerna. 53. Orsakerna kan delas upp i följande tre grupper; biologiska, psykologiska, och sociala. Till. detta kan även en fjärde grupp tilläggas. Denna grupp får representera de faktorer som kan förknippas med idrotten och dess effekter samt inverkan på individen. 54. 4.4.1 Psykologiska orsaker Det kan påstås finnas två läror angående huruvida det är psykiska orsaker som är grunden för utvecklandet av ätstörningar. Enligt den gamla synen kan ätstörningar vara ett sätt att försöka hantera en inre olöslig konflikt. Denna konflikt handlar vanligtvis om en vilja att göra sig oberoende, självständig samt ett försök att utveckla sin identitet. 55 En tidig pubertetsutveckling eller en subjektiv uppfattning om detta samt bantning vid ung ålder anses vara riskfaktorer. 56 Det är även vanligt att de individer som utvecklar ätstörningar kommer från familjer med kontrollerande föräldrar eller från familjen där det har förekommit andra problem som t ex alkoholism eller andra missförhållande. En svår uppväxt kan ge upphov till psykisk och känslomässig stress som i sin tur kan ligga till grund för att utveckla ätstörningar. 57 Men det finns som sagt även en nymodigare syn som menar att de psykiska problemen som kan förknippas med 51. af Sandeberg, s. 832ff. Beals, pp. 47-49. 53 Sundgot-Borgen, 1996, s. 115. 54 Beals, pp. 49-52. 55 Sandra Krenzisky, Veronica Persson, Ätstörningar - fem kvinnors upplevelser av sin ätstörning och behandling, Examensarbete 10 p vid Lunds universitet, Socialhögskolan, SOL 064 (Lund: Socialhögskolan, 2001), s. 13. 56 Sundgot-Borgen, 1996, s. 116. 57 Beals, p. 47. 52. - 25 -.

(27) ätstörningsproblematiken ska anses vara en följd av sjukdomen och inte en orsak. Denna uppfattning grundar sig i att förekomsten av ätstörningar är vanligare inom idrotten än i samhället i stort. Alltså skulle det även vara mycket vanligare med psykiska problem hos idrottande individer, vilket inga genomförda studier tyder på. 58. 4.4.2 Biologiska orsaker Fysisk träning aktiverar biologiska stressmekanismer i kroppen. Vid hård och mycket träning samt ett lågt kostintag stimuleras binjurebarken till produktion av stresshormon. Som svar på detta skickar hjärnan ut ett hormon, dopamin, som en form av belöning. Detta hormon ger en känsla av vällust. Detta är även ett kortsiktigt försvar av kroppen för att klara energibristen tillsammans med den hårda träningen. Ett minskat kostintag tillsammans med en ökad mängd träning ger alltså individen en känsla av välbefinnande. Alla människor har olika hormonbalans och utsöndrar olika mycket stresshormon. De individer som utsöndrar en större mängd stresshormon kan alltså löpa en större risk för att drabbas av ätstörningar.. 59. 4.4.3 Sociala orsaker Uppväxtvillkoren har en relativt stor roll i utvecklandet av ätstörningar. De drabbade individerna är ofta uppväxta i ett hem där konflikter och svårigheter förmildras, undviks eller sopas under mattan. Det är även vanligt att individerna som barn har betraktas som duktiga och oproblematiska. Detta är en bidragande orsak till att dessa individer ställer höga krav på sig själva och även får ett intryck av att omgivningen gör det samma.. 60. Det har även. konstaterats en högre förekomst av ätstörningar hos dem som har föräldrar som varit drabbade och även hos syskon till drabbade. 61. 4.4.4 Idrottsförknippade orsaker Det finns främst fyra faktorer som kan bidra till att trigga igång ätstörningar. •. Återkommande perioder av bantning eller viktvariationer. •. En plötslig ökning av träningsvolymen. •. Stress eller trauma (sjukdom, skada, byte av tränare). •. Press/krav från tränare 62. 58. Andersson, s. 131. Ibid., s. 129ff. 60 Ingrid Mogren, Lotta Trosell, Att spränga gränser: Små idrottsflickor blir stora, (SISU Idrottsböcker, 1993), s. 73. 61 Krenzisky, s. 12. 62 Beals, pp. 49-50. 59. - 26 -.

(28) Till detta kan även tilläggas att överträning kan vara en orsak till att utveckla ätstörningar. 63 De avgörande faktorerna som gör att idrottare drabbas är ett restriktivt ätande kombinerat med dessa individers prestationsinriktning och de höga krav de ställer på sig själva och som kommer från omgivningen. 64 Vidare kan en tränares fällande av kommentarer om idrottarens kroppsform vara en direkt utlösande faktor för ett utvecklande av sjukdomen. 65. Den idrottsliga miljön och det som en idrottssatsning innebär; en jakt på den perfekta kroppen och prestationen, accepterandet av perfektionism och kontroll anses vara faktorer som bidrar till den högre förekomsten av ätstörningar inom idrotten. Vidare kan sociokulturella normer och förväntningar på framförallt kvinnor som betonar en smal, vältränad och på gränsen till osund mängs kroppsfett även vara en stor bidragande faktor. 66. En tidig specialisering på sin idrott kan vara en riskfaktor för utvecklandet av ätstörningar. Detta minskar möjligheten att de väljer den sport som kommer att motsvara deras kroppsförutsättningar. En annan förklaring är att dessa individer ofta blir ett med idrotten. De skaffar sig en identitet som en idrottsutövare. Livet utgår från idrotten, alla kompisar har anknytning till idrotten och ofta har de inga andra intressen. 67 En plötslig ökning av träningsdosen kan leda till viktminskning bland tävlingsidrottare. Detta kan i sin tur leda till att ett stört ätbeteende utvecklas. Idrottsmiljön anses alltså dels påverka somliga individer till att bli sårbara och mottagliga för att drabbas av sjukdomen och även kunna påverka individer som ligger i riskzonen att utveckla sjukdomen. 68 Dock kan det likväl vara själva idrottsmiljön som attraherar personer med ätstörningsproblem, och alltså inte själva träningen som är den utlösande faktorn. 69. En norsk studie visade inte något samband mellan träningsmängd och förekomsten av ätstörningar. Alltså är antalet träningstimmar per vecka inte en avgörande faktor för utvecklandet av ätstörningar. Slutsatsen av detta är att den högre förekomsten av ätstörningar 63. Sundgot-Borgen, 2002, p. 259. Sundgot-Borgen, 1996, s.115-116. 65 Lindwall, s. 28. 66 Ibid., s27ff. 67 Beals, p. 49. 68 Lindwall, s. 28. 69 Karin Höglund, L Normén, "A high exercise load is linked to pathological weight control behavior and eating disorders in female intstructors”, Scandinavian Journal of Medicine in Science and Sports, (2002:12), p. 261275. 64. - 27 -.

(29) hos tävlingsidrottare beror på andra faktorer än träningsmängden. Däremot anses att träningens intensitet i kombination med en stressig livsstil i övrigt kan tänkas utlösa ett osunt ätbeteende. 70 Även en allt för hög fysisk aktivitet kombinerat med svårigheter att inta den energi som är nödvändig för att hålla energibalans kan vara en orsak till ätstörningar hos idrottare. 71. 4.5 Beteendemönster Oftast är det nya och avvikande beteenden som är de första tecknen på att en individ är drabbad av ätstörningar. Det är även dessa tecken som är lättast för omgivningen att observera och identifiera. Avvikande beteenden kan även till viss del benämnas som psykiska symtom. De vanligaste symtomen av denna art är sömnsvårigheter, ångest, koncentrationssvårigheter samt depression som visar sig genom humörsvängningar, instabilitet och lättretlighet. Ett övergripande beteende är att den drabbad uppvisar en tvångsinställning till träning och kostintag. 72 Den sjuka är väldigt duktig på att hitta på ursäkter för att förklara och/eller dölja sitt onormala ätande och tränande. För idrottsindivider med ätstörningar kan idrotten bli en täckmantel. Ursäkter som att de inte kan äta så tätt inför träning och på tidsbrist är vanliga. Det är vidare vanligt att de deltar i aktiviteter utöver den ordinarie träningen samt att individen tränar trots sjukdom och skada. 73. Ett av det första beteendeförändringen som tyder på ätstörningar visar sig i samband med måltider. Individen äter ofta ensam och ändrar sina matvanor. Förändringarna består vanligast av att de använder små tallrikar, äter mycket sallad, skär maten till mycket små bitar samt petar och flyttar runt maten på tallriken. Det är vidare vanligt att kostintaget är monotomt och fettreducerat. Regelbundna toalettbesök i samband med måltider förekommer ofta hos de drabbade. 74 Med rädsla för att det störda ätbeteendet ska upptäckas undviks situationer där måltiderna intas tillsammans med andra. Ett vanligt sätt att undvika detta är att påstå att den redan ätit när det är dags för gemensamma måltider. Resor med klubben/laget upplevs ofta som mycket stressande och skapar ofta en stor oro hos individen som blir större än nervositeten inför tävlingen/matchen. 75. 70. Augestad, pp. 248-250. Andersson, s. 129. 72 Ibid., s. 132. 73 Beals, pp. 8-9. 74 Andersson, s. 132. 75 Beals, pp. 15-16. 71. - 28 -.

(30) 4.6 Symtom & effekter Ätstörningar medför uppenbara psykiska och fysiska symtom samt allvarliga somatiska effekter. Symtomen och effekterna består av både farliga hälsoeffekter och effekter som påverkar den idrottsliga prestationsförmågan. 76. 4.6.1 Hälsoeffekter Ätstörningsbeteenden medför allvarliga medicinska komplikationer och farliga hälsoeffekter. Individer med ätstörningar får som en följd av sjukdomen en förhöjd nivå av stresshormonet CRF (corticotropin-releasing-factor). Detta är en substans som aktiverar belöningscentrat i hjärnan och ger personen en känsla av välbefinnande. Däremot sker det hos dessa personer ingen frisättning av de normala substanserna som ger mättnadskänslor, aminosyror och kolecystokinin CCK-8. 77 Sköldkörteln och levern påverkas, högt blodsocker är vanligt förekommande. Den allvarligaste komplikationen är hjärtpåverkan med hjärtsvikt, rytmrubbningar och hjärtinfarkt. 78 De kompensatoriska beteendena medför en rad konsekvenser och effekter som är direkt skadliga för hälsan. Fasta/självsvält eller energibrist innebär en förlust av kroppsmassa vilket medför en nedsatt tålighet för kyla eftersom kroppsfettet reduceras samt en sänkning av ämnesomsättning och benskörhet. Det ger även en brist på livsnödvändiga näringsämnen, främst fettlösliga vitaminer och mineraler. Mycket och intensiv träning medför en ökad risk för utbrändhet, kronisk uttröttning, skador samt nedsatt immunförsvar vilket innebär återkommande sjukdomar och infektioner samt mensrubbningar (hos kvinnor). 79. Ett svälttillstånd gör att kroppen försätts i en situation som resulterar i en ökning av adrenalinhormoner (cortisol, endorfiner och noradrenalin). Dessa hormoner stimulerar effekten av det centrala nervsystemet. Höga cirkulationsnivåer av dessa hormoner framkallar ett tillstånd som ger individen en känsla av tillfredsställelse. Cortisol har även en hämmande effekt på immunsystemet. En del använder även olika läke-, bantnings- och laxermedel vilket gör att viktnedgången består av en stor vätskeförlust. Detta medför uttorkning, förstoppning, tarmproblem och diarré samt rubbningar i elektrolytbalansen. En del av dessa medel kan även medföra en oregelbunden puls, oro, koncentrationssvårigheter, nervositet, sömnsvårigheter 76. Ibid., p. 70 Andersson, s. 134. 78 af Sandeberg, s. 832ff. 79 Beals, pp. 84-98. 77. - 29 -.

No results found