1 Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020
Depression bland universitetsstudenter
– en kartläggning av riskfaktorer
Författare: Per Göransson och Amanda Lilja Handledare: Erik Flygare Depression bland
universitetsstudenter – en kartläggning av riskfaktorer Per Göransson och Amanda Lilja Örebro Universitet
2
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020
Sammanfattning
Syftet med studien var att kartlägga de olika riskfaktorer som ökar risken för depression hos universitetsstudenter utsätts för under deras universitetstid och placera dessa riskfaktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå, med inspiration av Bronfenbrenners ekologiska
systemteori. I föreliggande studie används scoping review för att samla in data från vetenskapliga artiklar. Vi använde oss endast av studier med kvantitativ metodologi. Två databaser användes för att samla in empiri; PSYCINFO och PRIMO. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och centrala begrepp, depression, riskfaktorer,
determinanter, riskbeteenden och psykosociala riskfaktorer. Studiens resultat visar att
universitetsstudenter utsätts för flertalet olika riskfaktorer under studietiden. Under analysens gång upptäckte vi att de flesta riskfaktorer kunde placeras på gruppnivå. Vid diskussionen bemärkte och diskuterade vi djupet av riskfaktorerna och deras påverkan på studenternas liv, då komplexiteten av riskfaktorerna också härstammade från andra riskfaktorer, exempelvis stress. På grund av studiens begränsning kunde vi inte inkludera dessa faktorer eller finna en korrelation till depressiva symtom. Ytterligare forskning på en större skala behövs för att få en korrekt bild av hur olika riskfaktorer påverkar de depressiva symtomen.
Nyckelord: Depression, universitetsstudenter, riskfaktorer, psykosociala riskfaktorer, determinanter.
3
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020
Abstract
The aim of this study is to recognize risk factors which university students are exposed to during their time at the university, and to apply these risk factors in individual-, group- and societal level, inspired by Bronfenbrenner's ecological system theory. The study used scoping review to gather data from previous research. We only included research that used
quantitative methodology to answer this study's purpose. Two different databases were used to collect the data; PSYCINFO and PRIMO. The result has been analysed using thematic analysis method and theoretical concepts, depression, risk factors, determinant, risk
behaviors and psychosocial risk factors. The results of study show that university students are exposed to multiple risk factors while studying at the university. During the analysis we discovered that most of the risk factors were placed at group level. Throughout the discussion we acknowledged and discussed the depth of the risk factors impact on the students’ lives. Where the complexity of the factors also originated in other risk factors, for example stress. Because of the limitations of the study, we were not able to include these other risk factors, or their correlation to depressive symptoms. Further research on a bigger scale is needed to get a just image of how different risk factors impact the depressive symptoms.
Keywords: Depression, university students, risk factors, psychosocial risk factors, determinants.
4
Innehållsförteckning
1.0 Inledning och problemformulering ... 6
1.1 Syfte ... 7
1.2 Relevans för socialt arbete ... 7
2.0 Centrala begrepp ... 7
2.1 Riskfaktorer ... 8
2.1.1 Riskbeteenden ... 8
2.1.2 Psykosociala riskfaktorer ... 8
2.1.3 Determinanter ... 8
2.4 Nivåbeskrivningar - inspirerade utifrån ekologisk systemteori ... 9
2.4.1 Bronfenbrenners ekologiska systemteori ... 9
2.4.2 Individ-, grupp- och samhällsnivå ... 9
3.0 Metod ... 10 3.1 Etiskt övervägande... 10 3.2 Datainsamling ... 11 3.2.1 Scoping review ... 11 3.2.2 Inledande kartläggning ... 12 3.2.3 Urval ... 13
3.2.4 Relevansbedömning och inkluderande ... 13
3.2.5 Sökprocess (figur på processen och antal studier) ... 13
3.3 Dataanalysmetod ... 15
3.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ... 15
4.0 Resultat ... 17 4.1 Riskbeteenden ... 22 4.2 Psykosociala riskfaktorer ... 23 4.3 Determinanter ... 24 5.0 Analys ... 25 5.1 Riskbeteenden ... 25 5.2 Psykosociala riskfaktorer ... 27 5.3 Determinanter ... 28 6.0 Slutsats ... 31 6.1 Individnivå ... 31 6.2 Gruppnivå ... 31 6.3 Samhällsnivå ... 31 7.0 Diskussion ... 31
5 Referenslista ... 34
6
1.0 Inledning och problemformulering
Depression är i dagens samhälle en av de mest förekommande psykiska sjukdomarna och drabbar individer över hela världen (Merikangas, He, Burstein, Swanson, Avenevoli, Cui, Benjet, Georgiades & Swendsen, 2010). Vanliga kännetecken på depression kan vara långvariga känslor av sorg, avsaknad av glädje och intresse av tidigare roliga eller givande aktiviteter. Depression kan även kännetecknas genom bristande aptit, sömnproblem, låg självkänsla, ångest, irritation, kroppsliga besvär eller koncentrationsförmåga. Depression kan vara ett återkommande och långvarigt tillstånd, vilket kan påverka individens möjligheter att uppleva en god och givande vardag (WHO, u.å.). Enligt en nationell enkät gjord av
Folkhälsomyndigheten (2019) har 19% av Sveriges befolkning någon gång i livet
diagnostiserats med depression, varav nästan en tredjedel av dessa har diagnostiserats med depression mer än en gång. Enkäten visade också att fler kvinnor än män diagnostiseras med depression. Av enkätens respondenter var det 24% av kvinnorna och 13% av männen som någon gång fått diagnosen. Orsaker och bakomliggande faktorer till depression varierade från individ till individ (Folkhälsomyndigheten, 2019). Depression kan exempelvis orsakas av trauman, ärftlighet, stress eller genetisk sårbarhet. Ovanstående är något som ibland även drabbade studenter på högskolor och universitet (Hjärnfonden, 2020).
Enligt Schofield, O’Halloran, McLean, Forrester-Knauss & Paxton (2016) ökar antalet individer i Australien som väljer att studera på universitet eller högskolor ideligen. Bland dessa studenter var depression den mest förekommande psykiska sjukdomen. Omfattningen och frekvensen av depression hos studenter på högskolor och universitet ökar ständigt med tiden i Sverige och utgör således ett samhällsproblem (Takami Lagerborn, Ljung, Vaez & Dahlin, 2017). Internationella studier visade att mellan 14% och 39% av universitets- och högskolestudenter upplevde depression (Schofield et al., 2016). Enligt flertalet studier levde universitets- och högskolestudenter ett socialt liv, men trots detta var frekvensen av
depression högre inom denna grupp än hos andra samhällsgrupper (Ibrahim, Kelly, Adams & Glazebrook, 2013). Enligt Hunt och Eisenberg (2010) ökade både allvarlighetsgraden och antalet studenter med depression. Författarna beskrev att depression utan behandling kan leda till avsevärda konsekvenser för den akademiska karriären och att det därför var av vikt att studenter som upplevde depression fick den behandling och hjälp som var nödvändig. I en svensk studie av Takami Lageborn et al. (2017) beskrevs det att studenter på universitet löpte en högre risk att begå självmord under pågående studier, jämfört med individer som inte studerar, och att risken minskade efter att studenterna tagit examen. Enligt studien löpte studenterna en dubbelt så stor risk att begå självmord under pågående studier. Författarna menar även att manliga universitetsstudenter i viss utsträckning löpte en högre risk att begå självmord jämfört med kvinnliga universitetsstudenter. Orsaker och bakomliggande faktorer till depression kan vara upplevelse av stress under pågående studier. Stressen kan till exempel bero på kroppskomplex eller kraven på att få höga betyg (Takami Lageborn et al., 2017). En longitudinell studie gjord av Zivin, Eisenberg, Gollust & Golberstein (2009) visade att 50% av studenterna upplevde psykisk ohälsa på minst ett vis, däribland i form av depression. Vid studiens uppföljning två år senare framkom det att 60% av studenterna upplevde någon form
7
av psykisk ohälsa. Mindre än 50% av dessa sökte behandling eller fick behandling för sitt mående. Enligt Jönsson och Öjehagen (2006) upplevde läkarstudenter i Sverige stress och psykisk ohälsa i högre grad än universitetsstudenter vid andra program eller kurser.
Läkarstudenterna upplevde att studiemiljön och pedagogiken brast, samt att kraven för olika färdigheter var höga. Trots att studenterna i studien upplevde känslor av stimulation och stolthet över sina studier och kommande arbetsliv, upplevde de å andra sidan ängslan över kommande arbetsbelastning och stress, samt att de inte kommer ha tillräckliga kunskaper för det framtida arbetslivet. I studien beskrevs det att de manliga studenterna upplevde en lägre frekvens av psykisk ohälsa än de kvinnliga. Studenters upplevelser av depression och psykisk ohälsa kan bland annat bero på ålder, stress över att studera och samtidigt ansvara för arbete och familj, eller att studier och flytt hemifrån sker och därmed också en separation från familjen (Jönsson & Öjehagen, 2006). Pedrelli, Nyer, Yeung, Zulauf och Wilens (2014) menar att det var under pågående studier på universitet som individer för första gången upplevde psykisk ohälsa eller depression, introducerades för olika former av substanser eller att de tidigare upplevelserna av psykisk ohälsa eller depression förvärrades. Enligt författarna orsakades detta av pressen att börja studera på universitetsnivå. Det finns flertalet studier som visade på att det finns en hög förekomst av depression bland universitetsstudenter (Schofield et al., 2016: Pedrelli et al., 2016: Jönsson & Öjehagen, 2006). Däremot saknas det, bland annat enligt Schofield et al. (2016), forskning på vilka olika riskfaktorer, alltså riskbeteenden, psykosociala riskfaktorer och determinanter, som ökar risken för depression hos
universitetsstudenter. Avsaknaden av forskning inom området kan bidra till en bristande förståelse för problemet. Att ha kunskap om och förståelse för vilka risker
universitetsstudenter utsätts för under studietiden är av vikt att belysa för att kunna upprätta diverse insatser som krävs för att åtgärda problemet.
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att kartlägga riskfaktorer som ökar risken för depression hos universitetsstudenter utifrån individ-, grupp- och samhällsnivå. De riskfaktorer som kommer undersökas är riskbeteenden, psykosociala riskfaktorer och determinanter.
1.2 Relevans för socialt arbete
Socialt arbete syftar till att främja välmåendet och livsvillkoren för den enskilde. Det sociala arbetet utvecklas ständigt i takt med att samhället förändras och det krävs därför att forskning sker löpande för att kunna få kunskap om och åtgärda olika samhällsproblem (Meeuwisse & Swärd, 2016). Förekomsten av depression hos universitetsstudenter ökar ständigt och kan därmed ses som ett samhällsproblem (Takami Lageborn et al., 2017). Utifrån detta är föreliggande studie relevant för socialt arbete.
2.0 Centrala begrepp
Begreppen beskrivna nedan kommer i arbetet användas som sorterings- och analysmodell för att identifiera vilka riskfaktorer som ökar risken för depression, dess karaktär samt på vilken eller vilka nivåer (individ-, grupp- och samhällsnivå).
8
2.1 Riskfaktorer
Riskfaktor kan ses som ett paraplybegrepp där till exempel begreppen riskbeteende, psykosocial riskfaktor och determinant ingår. Begreppet syftar bland annat på ärftliga egenskaper, personligt beteende, livsstil och olika slag av miljöexponering (Skolnik, 2016). Riskfaktorer kan appliceras på individ-, grupp- och samhällsnivå. Exempel på detta kan vara bristande självkontroll med låg toleransnivå för stress och frustrationer (individnivå),
avsaknad av socialt nätverk (gruppnivå) och klass (samhällsnivå) (Forsberg & Wallmark, 2002). Ett bristande socialt nätverk (i form av släkt, familj, vänner eller kollegor) kan leda till psykisk ohälsa. Ett bristande socialt nätverk kan således sägas utgöra en riskfaktor (Forsberg & Wallmark, 2002). Begreppet riskfaktor syftar därmed på olika faktorer och omständigheter som kan påverka individen negativt på vissa sätt och som i sin tur kan leda till att individen drabbas av problem eller sjukdom, exempelvis depression (Uppdrag Psykisk Hälsa, u.å.).
2.1.1 Riskbeteenden
Riskbeteende är då individen på eget bevåg ägnar sig åt något som kan orsaka skada på något vis. Begreppet kan förklaras vara ett ohälsosamt beteende som kan få negativa konsekvenser i form av exempelvis nedsatt hälsa (Psykologiguiden, u.å.). Olika riskbeteenden kan bland annat vara konsumering av alkohol, brist på fysisk aktivitet eller ohälsosam kost. Normer, gener, händelser och sociala sammanhang kan vara orsaker till ett riskbeteende, men själva riskbeteendet är den aktiva handlingen individen utför som i sin tur kan leda till exempelvis nedsatt hälsa (Thonander, 2012).
2.1.2 Psykosociala riskfaktorer
Psykologiguiden (u.å.) beskriver att begreppet psykosocial används för att beskriva samspelet mellan individers sätt att reagera på sin sociala omvärld. Psykosociala faktorer handlar om skydds- och riskfaktorer som ingår i individens sociala omgivning, samt individens egna psykologiska resurser (Psykologiguiden, u.å.). En ökad risk för depression kan exempelvis orsakas av att individen har en begränsad tillgång till sociala nätverk eller olika psykologiska resurser, såsom förmåga att lita på andra eller sin egen duglighet. Det bristande sociala nätverket eller de bristande psykologiska resurserna utgör därmed psykosociala riskfaktorer (Kristenson, 2017).
2.1.3 Determinanter
Enligt Skolnik (2016) syftar determinanter på under vilka förhållanden individen föds, lever och åldras inom. Det kan exempelvis handla om medfödda egenskaper, barndom eller socioekonomisk status som på något vis påverkar individens hälsotillstånd. Determinanter är mestadels olika faktorer som individen själv inte direkt kan påverka, till exempel miljö eller barndom (Skolnik, 2016). Begreppet determinant är synonymt med “avgörande faktor” och “bestämmande faktor”. Determinanter är alltså inte något som nödvändigtvis orsakar depression, utan är snarare en avgörande faktor som påverkar riskerna att drabbas av någon form av psykisk ohälsa (Psykologiguiden, u.å.).
9
2.4 Nivåbeskrivningar - inspirerade utifrån ekologisk systemteori
Bronfenbrenners ekologiska systemteori beskriver hur olika system påverkar individen. Dessa system kallas mikro-, meso-, exo, makro och chronosystemet (Bronfenbrenner, 1979).
2.4.1 Bronfenbrenners ekologiska systemteori
Chronosystemet inkluderar en tidsaspekt i den ekologiska systemteorin. Det innebär sociohistoriska händelser eller tidigare händelser som på sikt förändrar samhället eller individens liv på något vis. Detta kan exempelvis handla om en skilsmässa mellan barnets föräldrar som påverkar barnet nu och senare i livet (Santrock, 2017). Makrosystemet består bland annat av allmänna normer, olika trossystem, politiska system och kulturer i samhället. Detta system påverkar indirekt individens beteenden, trosuppfattning och individens liv. Individen har en liten möjlighet att påverkan makrosystemet (Santrock, 2017). Exosystem syftar på de länkar som finns mellan individens direkta sammanhang och en social miljö där individen inte har en aktiv roll. Det kan exempelvis handla om grannar, massmedia, lagar eller familj. Ett exempel kan vara då en partners arbetssituation förändras och påverkar den andra individens vardagliga mönster eller om en förälder får fler arbetsuppgifter som gör att denne inte har lika mycket tid att interagera med barnet. Barnets direkta sammanhang påverkas därmed av förälderns sociala miljö som barnet själv inte har möjlighet att påverka (Santrock, 2017). Mesosystem refererar till kopplingar mellan sammanhang eller kopplingar mellan olika mikrosystem. Det kan bland annat handla om relationen mellan skola och familj eller relationen mellan familj och vänner. Ett barn kan exempelvis ha svårigheter att utveckla en god relation till lärare om barnet blivit avvisat av sina föräldrar (Santrock, 2017).
Mikrosystem är individens närliggande miljöer. Dessa miljöer inkluderar bland annat individens familj, vänner, skola och grannskap. I mikrosystemet sker den största delen av individens sociala interaktioner. Individen är inte en passiv del i detta system utan har en möjlighet att direkt påverka och konstruera miljön i systemet (Santrock, 2017). Individen själv syftar på alla attributer som gör individen specifik. De olika attributen som definierar individen kan bland annat vara dennes kognitiva förmågor, psykologiska utveckling, gener och karaktärsdrag. Som tidigare nämnt har dessutom utomstående system en påverkan på några av dessa attributer (Lindqvist & Nygren, 2016: Santrock, 2017).
Utifrån detta kan det sägas att systemen beskrivna ovan påverkar den enskilda människan på flera olika nivåer. Med inspiration av Bronfenbrenners ekologiska systemteori har vi valt att simplifiera systemen och utgå från individ-, grupp- och samhällsnivå. Valet gjordes på grund av att en simplifiering av systemen kan skapa en tydligare förståelse för de olika
riskfaktorerna samt på vilken eller vilka nivåer de kan placeras på.
2.4.2 Individ-, grupp- och samhällsnivå
Individnivån syftar på individens personliga drag och egenskaper som påverkar dennes beteende och handlande. Det kan exempelvis vara “[...] förhållningssätt, karaktärsdrag eller sätt att hantera svårigheter i livet. Vanligt förekommande begrepp som motivation,
copingförmåga och empati hänför sig just till individuella egenskaper” (Lindqvist & Nygren, 2016). Faktorer som kan kopplas samman med individnivå i denna studie kan exempelvis
10
vara alkoholkonsumtion, ärftliga egenskaper eller sömnbrist. Vi har valt att simplifiera meso- och mikrosystem genom att koppla samman dessa och benämna de som “gruppnivå”.
Gruppnivå refererar exempelvis till förväntningar och beteendemönster förknippade med sociala roller i olika slags sociala nätverk, exempelvis inom familjen eller vänskapskretsen. Det kan även handla om olika händelser inom den specifika gruppen, till exempel förlust av familjemedlem (Santrock, 2017). Vi har valt att simplifiera exo- och makrosystem genom att koppla samman dessa och benämna dem som “samhällsnivå”. Samhällsnivån refererar exempelvis till allmänna värderingar och normer samt olika funktioner som organisationer har i samhället, till exempel politiska system (Santrock, 2017). Faktorer som kan kopplas samman med samhällsnivå i denna studie kan vara länders normer och socioekonomiska situation. Chronosystemet kan sägas ingå i samtliga nivåer eftersom systemet refererar till hur händelser påverkar individer, grupper och/eller samhället över tid (Santrock, 2017). På grund av att samtliga system påverkar varandra kan samma riskfaktor placeras på flera nivåer. Sorteringen av riskfaktorerna kommer således präglas av huruvida de i grunden är av exempelvis genetisk, social eller psykisk karaktär och de kommer därefter placeras på individ-, grupp- och/eller samhällsnivå.
3.0 Metod
Föreliggande studie är en forskningsöversikt som kartlägger olika riskfaktorer som ökar risken för depression hos universitetsstudenter på individ-, grupp- och samhällsnivå. Vi använder oss avscoping review för att samla in material. Materialet som samlas in kommer bestå av kvantitativa vetenskapliga artiklar som berör studiens syfte, vilket i detta fall gäller artiklar som undersöker riskfaktorer som ökar risken för depression. Under rubriken Urval ges en detaljerad förklaring till vilka vetenskapliga artiklarna som inkluderas i studien.
3.1 Etiskt övervägande
Inledningsvis görs ett etiskt övervägande om studiens resultat kan komma att orsaka mer skada än nytta för forskningen vid publikation av studien. Det kan exempelvis ge men för enskilda individer, innehålla påhopp mot vissa grupper eller dylikt, och utifrån detta görs en avvägning (Bryman, 2011). Denna studie upplyser läsarna om vissa depressionsrisker förknippade med att vara universitetsstudent, vilket skulle kunna innebära att färre söker sig till en högre utbildning på universitet då det finns större risk att insjukna i depression om man studerar på universitet än om man inte studerar på universitet (Ibrahim et al., 2013). I studien upplyses läsaren även om vissa svårigheter med att vara universitetsstudent, vilket i sin tur skulle kunna väcka idéer till åtgärder mot dessa svårigheter.
En scoping review samlar in data från redan etablerade studier. Riktlinjer och etiskt
handlande gentemot forskningsdeltagare blir inte relevant för dessa typer av studier. Däremot finns det annan forskningsetik som måste tas i beaktande (Bryman, 2011). Vetenskapsrådet (2017) listar upp åtta riktlinjer som ska följas i produktion av forskning. Vi har valt att använda oss av fyra av dessa åtta riktlinjer, då enbart dessa fyra är relevanta för vår studie. Den första riktlinjen är att forskaren medvetet ska granska och redovisa utgångspunkterna för sina studier. Informationen som hämtas får ej vara moralbrytande och källan måste
11
referenslista, diskuterat information som kan misstänkas vara moralbrytande med
handledaren samt redovisat sökprocessen. Den andra riktlinjen är att forskaren öppet ska redovisa metoder och resultat. Föreliggande studie redovisar allt material utan att dölja något. Den tredje riktlinjen är att forskaren inte ska stjäla forskningsresultat från andra. För alla resultat som används i studien kommer vi att referera till grundkällan. Den fjärde riktlinjen är att forskaren ska vara rättvis i sin bedömning av annan forskning. Då vi har tidigare kunskap om hur forskningen fungerar och uppbyggnaden av forskningen har vi en rättvis bedömning och tolkning av tidigare forskning (Vetenskapsrådet, 2017).
3.2 Datainsamling
Data har samlats in genom strukturerade metodsteg. Det första steget var att göra en
inledande kartläggning för att utforska forskningsområdet. Det andra steget var att definiera urvalet. Studier har inkluderats och exkluderats beroende på om de uppfyller kriterierna. Det avslutande steget var att genomföra en relevansbedömning och endast inkludera relevanta studier, det vill säga de studier som uppfyllde urvalskriterierna för föreliggande studie.
3.2.1 Scoping review
Scoping review, även kallat kartläggande litteraturöversikt, användes för att besvara frågor av brådskande karaktär då processen är kortare och flexiblare än vissa andra metoder. Scoping review är till exempel användbart för att undersöka hur mycket forskning av kvantitativ karaktär det finns inom ett ämne, vilket i sin tur kan användas som underlag till en mer omfattande systematisk litteraturöversikt (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). Tiden för en begränsad kartläggande litteraturöversikt brukar uppskattas ta en dag till fyra månader beroende på hur brett syftet är, erfarenheten hos de som utför kartläggningen, litteraturens innehåll och vilka tillgångar till olika stödfunktioner som finns, till exempel handledning eller dylikt och andra liknande faktorer (Folkhälsomyndigheten, 2017). På grund av tidsbristen och det breda syftet blev scoping review lämpligt för denna studie.
Inledningsvis gjordes en första kartläggning på det valda ämnesområdet. Syftet, sökord och urvalskriterier formades under tidens gång menmestadels efter den inledande kartläggningen. Här upptäcks vanliga begrepp som är kopplade till ämnet samt teorier. Breda databaser används för att få ett bredare sökfält, det vill säga databaser som inkluderar ett flertal perspektiv, exempelvis PSYCINFO som inkluderar psykologi, folkhälsovetenskap, idrottsvetenskap, kriminologi, omvårdnadsvetenskap och socialt arbete. Utifrån det som uppkom efter en inledande kartläggning och tips från handledaren specificerades
ämnesområdet ytterligare och ett relevant syfte utformades. Faktorer som specificerades i detta skede av studien var typer av faktorer som ger upphov till depressiva symtom, exempelvis sociala faktorer, psykologiska faktorer, etcetera, begrepp som beskriver
problemet, exempelvis determinanter, riskfaktorer, riskbeteenden etcetera, samt teorier som underlättar placeringen av riskfaktorer i individ-, grupp- och samhällsnivå
(Folkhälsomyndigheten, 2017).
För att definiera scopet och ringa in potentiella artiklar av intresse, användes “Population, intervention/exposure, comparison, outcomes and context” (PICOC). Föreliggande studies målgrupp, universitetsstudenter med depression, undersöktes i relation till riskfaktorer,
12
determinanter, psykosociala riskfaktorer och riskbeteenden. Scopet syftar dessutom till att fånga upp artiklar som beskriver hur dessa faktorer påverkar de depressiva symtomen. Att använda denna metod och definiera scopet har underlättat urvalsprocessen. Detta har varit en utgångspunkt för att hjälpa oss snäva ner sökprocessen och definiera sökorden. Dessutom har exkludering- och inkluderingskriterier, urvalskriterier samt syftet med studien påverkat valet av artiklar (Booth et al., 2016).
Figur 1. Inkluderings- och exkluderingskriterier
3.2.2 Inledande kartläggning
Den första databasen som användes var PRIMO, vilken innehåller det mesta av Örebro universitetsbiblioteks samlingar av exempelvis tidskrifter och e-böcker. Denna databas är bred och en bra utgångspunkt för att hitta relevant litteratur om riskfaktorer för depression bland universitetsstudenter, då denna litteratur kan handla om allt från biologiska till samhälleliga faktorer (https://www.oru.se/ub/sok/primo/).
Den andra databasen som använts i studien är PSYCINFO. Även denna databas är bred och berör ämnet. Databasen beskrivs som en “[o]mfattande bibliografisk databas inom psykologi och angränsande områden” (https://www.oru.se/ub/sok/databaser/). Inga fler databaser användes på grund av att arbetet annars hade blivit för stort samt att dessa ansågs vara de mest relevanta för en scoping review.
I den inledande testkartläggningen användes sökorden som definierades med hjälp av
PICOC: ”University student”, ”depression” samt ”risk”. Dessa sökord utformades efter syftet med studien. I den första sökningen i databasen PSYCINFO blev det totalt 806 träffar (2020-11-23) då sökkombinationen “University student*” AND “Depression*” AND “Risk*” användes. I den första sökningen i databasen PRIMO blev det totalt 19 390 träffar (2020-11-23) då sökkombinationen “University student*” AND “Depression*” AND “Risk*
användes”. Begrepp som rör ämnet och som tillkom efter sökningarna var (på svenska) psykosociala riskfaktorer, riskfaktorer, riskbeteenden, ”mental health” samt determinanter. Inkluderingskriterier
1. Artiklar som blivit granskade av databasen och markerade som peer-reviewed.
2. I första huvudsökningen inkluderades artiklar som publicerades från 2000–2020 talet på grund av att involvera tidsaspekten i studien, till exempel teknikens påverkan, normers förändringar och så vidare. 3. Endast studier med kvantitativ ansats. För att kvantitativ metod undersöker förklarar samband och
resultatet kan därmed ses som representativt.
4. Undersökande målgruppen är universitetsstudenter/högskolestudenter (population). 5. Internationella studier.
6. Studier som är skriva på engelska inkluderades i studien. 7. Artiklarna innehåller minst ett av sökorden.
8. Depression är den beroende variabeln.
9. Studien har endast inkluderat vetenskapliga artiklar i resultatet, ej böcker eller dylikt.
Exkluderingskriterier
1. Alla studier som var skrivna på andra språk än engelska för att minska kulturellt bundna riskfaktorer och öka validiteten.
2. Pilotstudier används inte i föreliggande studie då resultat från pilotstudier används som kontrollvärden för en fullvärdig studie och har exempelvis inte en fullskalig population.
13
De inkluderings- och exkluderingskriterer som användes inför och eftersökningen beskrivs under rubriken Urval.
3.2.3 Urval
I studien har ett målinriktat urval använts. Eftersom scoping review använts i studien ansågs denna urvalsmetod lämpligast för att besvara syftet (Bryman, 2011). Under sökprocessen har bland annat boolean/phrase operatorer används för att precisera sökresultaten. För att inkludera vetenskapliga artiklar i föreliggande studie användes olika inklusions- och exklusionskriterier som redovisas i figur 1.
3.2.4 Relevansbedömning och inkluderande
Relevansbedömningens syfte är att endast inkludera studier som besvarar studiens syfte. Inledningsvis genomfördes en gallringsprocess för att avlägsna irrelevanta studier från de relevanta studierna. Gallringens första steg var att bedöma relevansen på artiklarna genom att läsa artiklarnas rubrik samt abstract. Artiklar som saknade fulltext och som behövde beställas bortsorterades. Artiklar som hade en relevans för studiens syfte gick vidare till nästa steg i gallringen. Nästa steg var en fulltext-läsning av dessa artiklar (Folkhälsomyndigheten, 2017). Här användes PICOC för att sålla bort de artiklar som ej ansågs vara relevanta. Artiklar som var relevanta innehöll antingen en analys av olika riskfaktorer och dess påverkan på
depressiva symtomen, eller så använde artikelförfattarna ett eller flera centrala begrepp som även föreliggande studie använt (riskfaktorer, riskbeteenden, psykosociala riskfaktorer, determinanter) för att beskriva fenomenet (depression hos universitetsstudenter).
Föreliggande studie har utifrån detta valt att endast använda artiklar av kvantitativ ansats, eftersom en kvantitativ metod förklarar samband och resultatet kan därmed ses som representativt (Rienecker & Stray Jørgensen, 2018). Alla artiklar som genomgått relevansbedömningen har uppfyllt kriterierna i urvalsavsnittet.
3.2.5 Sökprocess (figur på processen och antal studier)
Sökprocessen delades in i tre olika moment. Det första steget var att läsa artiklarnas rubriker. Flertalet studier exkluderades under detta moment då det till exempel i rubrikerna framkom att andra målgrupper än de den föreliggande studien eftersökte undersöktes, exempelvis gymnasiestudenter. Det andra steget var att läsa artiklarnas abstract. Under detta moment exkluderades exempelvis de studier som inte använt depression som den beroende variabeln. Det tredje steget var att läsa artiklarnas fulltext. Även under detta moment upptäcktes det att vissa artiklar inte använt depression som beroende variabel och därmed exkluderades. Tabell 1, 2 och 3 nedan visar hur många artiklar som inkluderades efter varje metodsteg. Sammanlagt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar.
Tabell 1. Sökningsprocessen på databasen PSYCINFO med sökorden - “Depression*” AND “University student*” AND “Risk factor*” AND “psychosocial”.
14 Tabell 1. Tabellen visar hur många artiklar som inkluderades efter varje metodsteg
Tabell 2. Sökningsprocessen på databasen PSYCINFO med sökorden - “Depression*” AND “University student*” AND “Determinant*”.
Tabell 2. Tabellen visar hur många artiklar som inkluderades efter varje metodsteg. Tabell 3. Sökningsprocessen på databasen PRIMO med sökorden - “University student*” AND “Risk factor*” AND “psychosocial” AND “Quantitative”.
Tabell 3. Tabellen visar hur många artiklar som inkluderades efter varje metodsteg. Artiklar inkluderade för vidare bedömning efter
läsning av artikelns titel. N= 13 artiklar av 22 sökträffar Artiklar inkluderade för vidare bedömning efter
läsning av artikelns abstract.
N= 11 artiklar
Artiklar inkluderade för vidare bedömning efter läsning av artikelns fulltext.
N= 11 artiklar
Relevansbedömning, artiklar inkluderade i
studien. N= 7 artiklar
Artiklar inkluderade för vidare bedömning efter läsning av artikelns titel.
N= 10 artiklar av 14 sökträffar
Artiklar inkluderade för vidare bedömning efter
läsning av artikelns abstract. N= 5 artiklar Artiklar inkluderade för vidare bedömning efter
läsning av artikelns fulltext. N= 2 artiklar Relevansbedömning, artiklar inkluderade i
studien. N= 2 artiklar
Artiklar inkluderade för vidare bedömning efter läsning av artikelns titel.
N= 68 artiklar av 978 sökträffar
Artiklar inkluderade för vidare bedömning efter
läsning av artikelns abstract. N= 29 artiklar Artiklar inkluderade för vidare bedömning efter
läsning av artikelns fulltext.
N= 10 artiklar
Relevansbedömning, artiklar inkluderade i
15
Det gjordes två huvudsökningar i databasen PSYCINFO. Den första sökningen bestod av sökordskombinationen “Depression*” AND “University student*” AND “Risk factor*” AND “psychosocial”. Antal träffar under första sökningen var 22 stycken.Under den andra sökningen på samma databas användes sökordskombinationen, “Depression*” AND “University student*” AND “Determinant*”. Den andra sökningen fick sammanlagt 14 träffar. Booleska operatorer, exempelvis AND och OR, är ord som använts under sökningen för att kombinera sökorden. I detta fall användes AND mellan alla ord för att snäva ner sökträffarna, då artiklarna som visas måste innehålla alla dessa ord. Anledningen till detta var att det redan vid den inledande sökningen visade sig bli alltför många sökträffar för att vi skulle hinna granska dem. Idatabasen PRIMO gjordes en huvudsökning. I huvudsökningen användes sökkombinationen “Depression*” AND “University student*” AND “Risk factor*” AND “psychosocial” AND “Quantitative”. Sammanlagt blev det 978 träffar. 910 artiklar exkluderades efter läsning av rubriker, exempelvis på grund av att artiklarna
undersökte en annan målgrupp än vad den föreliggande studien eftersökte. Efter läsning av rubriker lästes de kvarstående artiklarnas abstract. Under denna process exkluderades de artiklar som bland annat inte använde depression som den beroende variabeln.
3.3 Dataanalysmetod
Booth et al. (2016) skriver att en tematisk analys oftast är kopplad till kvalitativa studier då det underlättar att sammanställa data efter en intervju. Författarna beskriver dock att en tematisk analys kan vara relevant för litteraturstudier med kvantitativ karaktär. Tematisk analysmetod användes för att bearbeta insamlade data. Analysen bygger på två olika steg. Det första steget är att koda insamlade data. Data som samlas in fragmenteras in till mindre delar. Dessa små delar är data som är relevant för syftet. Delarna, det vill säga koderna, delades sedan in i olika kategorier där de karaktäriserades efter innehållet. Liknande koder som besvarar syftet placerades i samma teman (Bryman, 2011). Eftersom ämnesområdet i denna studie är komplext, där olika slags faktorer på individ- grupp- och samhällsnivå kan bidra till att studenter utvecklar depression, kan en tematisk analys underlätta processen att
sammanställa data för att tematisera de olika faktorerna. Vi har analyserat resultatet utifrån en tematisk analysmetod och studiens centrala begrepp, som sorterings- och analysmodell. Riskfaktorerna fragmenterades i olika beståndsdelar för att kunna utläsa huruvida de är riskbeteenden, psykosociala riskfaktorer eller determinanter. Därefter placerades de olika faktorerna i kategorierna riskbeteenden, psykosociala riskfaktorer och/eller determinanter.
3.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
Bryman (2011) beskriver reliabilitet som måttens och mätningarnas pålitlighet och
följdriktighet. Reliabilitet som metod syftar på att olika studier som tillämpar samma metod och urvalskriterier ska få samma resultat oberoende av vem som utför studien. Denna studie är en forskningsöversikt, vilket innebär att materialet som samlats in är en samling av olika vetenskapliga artiklar som berör ämnet. Ingen ny data har samlats in, utan via en scoping review har tidigare forskning sammanställts. Vid sökning av tidigare forskning påträffades ett stort antal artiklar, därför var det viktigt att inklusion- och exklusionskriterierna var väl
16
definierade. De artiklar som använts valdes ut baserat på relevans, studiens syfte, val av metod samt urvalskriterier. Då ämnet är brett kunde sökträffarna öka i antal från dag till dag. Vi löste detta problem genom att fastställa en dag där alla sökningar gjordes och att vi började urvalsprocessen från tillfället vi tryckte på “sök” på databaserna, och uppdaterade ej söksidan förrän vi plockat ut alla artiklar med relevanta titlar. Utifrån dessa faktorer kan det inte garanteras att en liknande studie i framtiden kommer baseras på just dessa specifika artiklar som använts i denna studie.
Validitet är ett mått gällande huruvida en studie faktiskt mäter det studien avser att mäta och om forskaren verkligen undersöker det ämnet som avses undersökas. Extern validitet väcker frågan om huruvida undersökningens resultat kan generaliseras eller ej, samt om resultatet är kontextbundet eller inte (Bryman, 2011). Den föreliggande studiens externa validitet
påverkas av vart de granskade studierna genomförts, eftersom normer och kulturer varierar mellan olika länder. Exempelvis var en studie gjord i Jordanien, där de undersöker
korrelationen mellan universitetsstudenters internetberoende och depression (Alzayyat, Al-Gamal & Ahmad, 2015). I studien framkommer det att forskningsdeltagarna använde sig av internetet som en form av mötesplats. Studenterna på universitet fick ej konsumera alkohol, droger eller tobak. I andra studier var dessa beroendeframkallande medel en medräknad variabel för att undersöka korrelationen mellan depression och universitetsstudenter. Dessa variabler har visats vara en riskfaktor för depression, vilket internetberoendet också tydde på. En fråga som väcks är om internetberoendet faktiskt har en kausal inverkan på depression ifall man inkluderar variabeln “beroendeframkallande medel”. Med andra ord kan kulturella samt normativa regler i Jordanien ha påverkat den ovannämnda artikelns resultat och
därigenom gjort studien bunden till sin kontext. Föreliggande studie har endast samlat in vetenskapliga artiklar med hjälp av de tidigare förklarade metodstegen. Den data som samlats in har en hög validitet då kriterierna för att inkluderas uppfyllts samt är relevanta för studiens syfte. Däremot kan den externa validiteten vara bristande, då det finns riskfaktorer som är bundna till var studien är gjord, exempelvis alkoholnormer i olika länder.
17
4.0 Resultat
Samtliga studier visade på att det finns flertalet riskfaktorer i form av riskbeteenden,
psykosociala riskfaktorer och determinanter som påverkar universitetsstudenters upplevelser av depression.
Tabell 4. Artikelsökning
Författare (år) och land där studien är genomför d Vilket problem utgår studien ifrån Syfte Datainsamlings metod samt population Slutsatser Brister i studien enligt författarna till artikeln Brown, R.F. & Schutte, N.S. (2006). Australien Utbrändhet har en koppling till somatiska besvär och psykosociala kopplingar som emotionell intelligens saknar forskning. Studiens syfte är att undersöka den indirekta samt den direkta relationen mellan emotionell intelligens och subjektiv utbrändhet. Enkätundersökn ing med en population på 167 universitetsstud enter. Emotionell intelligens var direkt och indirekt kopplat till erfarenheten av utbrändhet. Inkluderad måendet som depression och ångest. - Walker, R. L., Wingate, L.R., Obasi, E. M. & Joiner, T. E. (2008). USA Det finns forskning som tyder på att kulturella element påverkar individers risk för suicid. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan stress och depression med kulturell förändring och etnisk identitet. 459 högskolestudnte r deltog i studien och svarade på enkäter. Kulturell förändring påverkade de depressiva symtomen på både African Americans och European Americans. Lite information angående studenternas anamnes. Pekmezov ic, T., Popovic, A., Tepavcevi c, D. K., Gazibara, T. & Paunic, M. (2010). Serbien Universitetstide n är väl känd som en stor påverkan på unga vuxnas liv, då studietiden är en tid med mycket stress och press. Syftet med studien är att undersöka hälsorelaterade faktorer som påverkar livskvalitén hos universitetsstud enter i Belgrad, Serbien, i relation med depression. Enkätundersökn ing med demografisk information gällande utbildning, social status, bostad samt vanor (rökning, alkoholmissbru k och fysisk aktivitet). Med en population på 1624 universitetsstud enter. Män fick bättre resultat i alla faktorer gällande livskvalitén förutom rollfunktionen. Studenter som studerade social forskning och humanistisk hade bättre resultat än de som studerade biomedicin och tekniska fakulteter. Mer forskning angående rökning och dess effekt på livskvalitén.18 Fysisk aktivitet hade en direkt korrelation med depression. Al-Busaidi, Z. Al-Ismaily, A. & Bhargava, K. (2011). Oman Depression är den vanligaste emotionella stressen hos den generella befolkningen och olika typer av kliniska populationer. Tidigare forskning visar att kvinnor i högre utsträckning riskerar att hamna i depression än män. Syftet med studien är att undersöka depressiva symtom med koppling till kön, studieår och skola hos universitetsstud enter. 481 universitetsstud enter svarade på enkäter och skalor. Studien visar ingen skillnad mellan kvinnor och män vilket är motsägelsefullt mot vad tidigare forskning säger. Ingen koppling mellan vilket studieår studenterna befann sig på. Education, Arts, Science, engineering och Commerce var de skolorna som hade högst antal depressiva studenter. Materialet för skattning av depression ändrades för att få en tydligare gränsen mellan depression och ej depression. Vanligtvis diagnostisera s en med depression vid 10 poäng men i studien använde de sig av 11 poäng. Liew, S. M., Thevaraja , N., Jong, R. & Magiati, I. (2014). Singapore Autism spektrumsyndr om karakteriseras bland annat genom svårigheter med sociala interaktioner. Det har visat att bättre social kompetens minskar risken för depressiva symtom. Syftet med studien är att replikera ett arbete angående autism. 252 universitetsstud enter, självrapporterin g. Autism har en korrelation med både ångest och depressiva symtom. Social kompetens var huvudsakligen faktorn som gjorde att personer med autism är i högre risk för depressiva symtom. Studiens modell var baserad på en tidigare studie. Andra faktorer som ej mättes kunde ha påverkat resultatet. Oppong Asante, K., & Andoh- Arthur, J., (2014). Ghana
Det finns inte tillräckligt med förståelse för depressions-determinanter.
Att bidra till mer förståelse till depressions- determinanter för att kunna utveckla lämpliga inventioner. Frågeformulär/e nkät. 270 universitetsstud enter (132 män och 138 kvinnor). Tvärsnittskarakt är. Depression förekommer hos ett betydande antal studenter. Ett lämpligt ingripande måste Ytterligare forskning behövs på grund av studiens tvärsnittskar aktär. Ytterligare
19 genomföras för att minska depressionens börda, särskilt för dem som befinner sig i riskzonen. forskning vid andra universitet krävs också för att kunna generalisera. Alzayyat, A., Al-Gamal, E., & Ahmad, M. M. (2015). Jordanien Studier har visat att studenter är den mest sårbara gruppen för att etablera ett internetberoend e. Lättillgänglig plattform för att få kontakt med vänner. Undersöka korrelationen mellan internet- beroende och depression. Enkätinsamling på 587 förstaårs studenter på universitetet. Finns en korrelation mellan de två nämnda variablerna. Studien bör varit longitudinell samt att den design som användes (cross-sectional design) gav en för snäv bild. Brandy, J.M., Penckofer , S., Solari-Twadell, P.A. & Velsor-Friedrich, B. (2015). USA Universitetstide n är en svår tid för många personer då många kommer i kontakt med känslor som påverkar studieresultaten negativt. Studien undersöker om stress eller andra liknade faktorer har en påverkan på depression hos förstaårs- universitetsstud enter. Enkätundersökn ing med en population på 188 högskolestudent er. De fann en signifikant koppling mellan stress och depression. Studenter som hade effektiva coping strategier handskades bättre med stressen. Även en bra kontakt med familjen underlättade för studenterna. Själv- rapportering från studenterna kan vara bristande i noggrannhet en. Farrer, L.M., Gulliver, A., Bennett, K., Fassnacht , D. B. & Griffiths, K. M. (2016). Australien Unga personer som söker sig till universitet har en hög risk att drabbas av psykiska besvär och stress. Syftet med studien är att undersöka psykosociala och demografiska riskfaktorer för att få djup depression och generell ångestdiagnos (GAD). Enkätstudie med 611 universitetsstud enter som svarade. Universitetsstu denter upplever unika psykosociala stressfaktorer som ökar risken för djup depression och GAD. Kan ha funnits responsbias, vilket innebär att individer med historik av psykiska besvär är mer troliga att svara på enkäten. Schofield, M. J., Studenter är en riskgrupp som Studien undersöker hur Enkätundersökn ing på 800 Faktorer som associerades Studien var ej
20 O’Hallora n, P., McLean, S. A., Forrester-Knauss, C., & Paxton, S. J. (2016). Australien riskerar att hamna i en depression. vanligt det är med depression bland universitetsstud enter och vad som karakteriserar dem som får symptomen. deltagande universitetsstud enter. med de depressiva symptomen var hög ångest, stress, ensamhet, negativ kroppsbild, juridikstudenter , regelbunden alkoholkonsum tion samt låg fysisk aktivitet. longitudinell samt hade varit mer exakt om det hade varit en kvalitativ studie då det hade kunnat bli en mer exakt diagnostiseri ng. Saeed, H., Saleem, Z., Ashraf, M., Razzaq, N., Akhtar, K., Maryam, A., Abbas, N., Akhtar, A., Fatima, N., Khan, K., & Rasool, F. (2017). Pakistan Flertalet studier gjorda i Pakistan visar på att flera faktorer påverkar förekomsten av psykisk ohälsa. Däremot har ingen studie gjorts angående universitetsstud enter i Lahore. Att utvärdera depression och ångest bland universitetsstud enter i Lahore. Tvärsnittsstudie . 753 universitetsstud enter från två privata och två offentliga universitet i Lahore. Studenter som studerar program tenderade att ha högre förekomst av ångest än de studenter som studerade kurser. Män tenderade att ha högre förekomst av ångest än kvinnor. Ej generaliserba rt då studien inte inkluderat studenter från Lahores samtliga universitet. Diehl, K., Jansen, C., Ishchanov a, K. & Hilger-Kolb, J. (2018). Tyskland Övergången från grundskolan till universitetet kan vara påfrestande för många då nya sociala och strukturella beteenden förändras. Syftet med studien är att undersöka ensamhet och identifierar determinanter som påverkar detta. Internetenkät som 689 universitetsstud enter deltog i. Emotionell ensamhet och social ensamhet hade båda en koppling till depression och ångest. Emotionell ensamhet innebär saknad förmåga att anförtro dig själv och social är samhörighet till andra. Då alla variabler var självrapporte rade finns det en risk att studenterna varit partiska. Zochil, M. L. & Thorseins Universitetsstu denter bemöter många Syftet med studien var att undersöka 143 universitetsstud Höga nivåer av depression, ångest och Studiens brister var sample size
21 son, E. B. (2018). Autralien psykiska problem som depression, ångest och dålig sömnkvalitet. kopplingen mellan sömn och hjälpsökande beteende med psykisk hälsa. enter svarade på enkäter. stress hade en signifikant koppling till mindre kvalitetssömn och mindre benägenhet att söka hjälp. och att samplen representera nde mestadels kvinnor, vilket gör det svårt att generalisera. Al-Gamal, E., Saeed, S. B., Victor, A. & Long, T. (2019). Saudiarab ien Döden är oförneklig och sorgen som lämnas med de kvarlevande påverkar individer på olika sätt. Studiens syfte är att undersöka sorg, socialt stöd och djup depression hos studenter i Saudiarabien. Enkätundersökn ing på 226 universitetsstud enter i Saudiarabien. Det finns en korrelation mellan långvarig sorg syndrom, på grund av förlust av närstående, och depression. Dessa studenter behöver insatser för att bryta de depressiva symtomen. Ingen brist nämns i artikeln. Khumalo, T. & Plattner, I. E. (2019). Botswana Forskning har visat att det finns en positiv koppling mellan yttre kontrollfokus och depression. Begränsad forskning finns angående detta förhållande och kontexten i Botswana. Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan kontrollfokus och depression hos universitetsstud enter. 272 universitetsstud enter svarade på enkäter. Kontrollfokus är en av de kognitiva variablerna som påverkar depression. Går inte att generalisera då det är kontextbund et. Sheets, R. L. Jr. & Mohr, J. J. (2019). USA Många år av social forskning har påvisat att socialt stöd ska ha positiva effekter på ett emotionellt- och fysiskt plan. Många homosexuella och bisexuella unga vuxna påverkas på grund av Syftet med studien är att bidra med mer information angående socialt stöd från vänner och familj hos unga vuxna bisexuella. 210 universitetsstud enter besvarade internetenkäter. Socialt stöd påvisades ha en positiv effekt på studenternas välmående och motverkade depression samt ökade känslan av tillfredställelse med sitt liv.
Cross-sectional studie, svårt att avgöra vad som egentligen är orsaken till resultatet, då påverkande faktorer som ej mätts kunde ha påverkat resultatet.
22 stigmat gentemot deras sexuella läggning och väcker en känsla av att bli avvisade. Ahmed, G., Negash, A. Kerebih, H., Alemu, D. & Tesfaye, Y. (2020). Etiopien Depression är vanligt bland universitetsstud enter och påverkar studenten på många plan, bland annat emotionellt och psykosocialt. Studiens syfte är att undersöka faktorer som påverkar depression och hur depression ska hindras. Enkätinsamling på 556 universitetsstud enter. Historia av våld av sexuell partner, ha en mentalsjuk familjemedlem, ekonomiskt stöd av föräldrar, sex med andra efter konsumtion av alkohol samt knappt godkända betyg hade en koppling till depression. Resultatet visade att studenter som studerade på college of social science and humanity hade högre depressions- siffror än de som studerade i college of law and governance. Longitudinel la och kvalitativa studier behövs för att förstå problemet tydligare.
Tabell 4. Ovanstående tabell beskriver sammanfattningsvis de artiklarna som inkluderades i
föreliggande rapport efter rubrikerna ”Namn (år), land”, ”Vilket problem utgår studien ifrån?”, ”Syfte”, ””Datainsamlingsmetod samt population”, ”Slutsatser” och ”Brister i studien enligt författarna”. Artiklarna är hämtade från databasen PRIMO och PSYCINFO.
4.1 Riskbeteenden
De huvudsakliga riskbeteendena som upptäcktes av flertalet studier var alkoholkonsumtion, låg fysisk aktivitet och social ensamhet. Övriga riskbeteenden som upptäcktes var mindre benägenhet att söka hjälp, bristande akademisk prestation samt beroende av internet. Pekmezovic, Popovic, Tepavcevic, Gazibara & Paunic (2010) undersökte vilka
hälsorelaterade faktorer (låg fysisk aktivitet och rökning) som påverkade livskvalitén i relation till depression bland universitetsstudenter. Studiens resultat visade att låg fysisk aktivitet som riskbeteende hade ett direkt samband med studenternas välmående (Pekmezovic
23
et al., 2016). Även Schofield et al. (2016) undersökte huruvida låg fysisk aktivitet hade en korrelation till depression. Detta riskbeteende visade sig vara faktorn som karaktäriserade de studenter med depressiva symtom. I studien undersöktes även huruvida det förelåg ett samband mellan depressiva symtom och regelbunden alkoholkonsumtion. Resultatet visade på att det förelåg ett samband mellan dessa variabler (Schofield et al., 2016). Enligt Ahmed, Negash, Kerabih, Alemu och Tesfaye (2020) hade även alkoholkonsumtion i samband med ett destruktivt sexbeteenede en korrelation till depression.
En studie gjord av Diehl, Jansen, Ischanova & Hilger-Kolb (2018) undersökte social ensamhet som riskbeteende och dess eventuella koppling till depression. Detta undersöktes även av Schofield et al. (2016). Författarna beskrev social ensamhet som en bristande social samhörighet till andra individer. Studierna visade på att det fanns en koppling mellan denna variabel och depression (Schofield et al., 2016: Diehl et al., 2018). Ahmed et al. (2020) fann även en korrelation mellan depression och bristande akademisk prestation. Enligt författarna upplevde de universitetsstudenter med knappt godkända betyg en högre frekvens av
depression än de med högre betyg. Ett annat riskbeteende och dess korrelation till depression som Zochil och Thorseinsson (2018) undersökte var mindre benägenhet att söka hjälp som beteende. Studien visade på att de universitetsstudenter som i mindre utsträckning sökte hjälp för sitt psykiska mående upplevde högre nivåer av depression, ångest och stress än de som sökte hjälp. Ännu ett riskbeteende hos universitetsstudenter som visade sig ha ett samband till depression var beroende av internet (Alzayyat et al., 2015).
4.2 Psykosociala riskfaktorer
De huvudsakliga psykosociala riskfaktorerna som upptäcktes av majoriteten av studierna var stress och någon form av ensamhet, exempelvis emotionell och social ensamhet. Andra psykosociala riskfaktorer som upptäcktes var negativ kroppsbild, ångest, förlust av närstående, bristande coping-strategier och bristande kontrollfokus.
En studie gjord av Brandy, Penckofer, Solari-Twadell & Velsor-Friedrich (2015) visade att stress och mindre effektiva coping-strategier hade en signifikant inverkan på upplevelsen av depression. De universitetsstudenter i undersökningen som besatt effektiva coping-strategier samt hade en god relation till sin familj hade lägre nivå av depression samt en bättre förmåga att hantera stress och studier. Studien gjord av Schofield et al. (2016) visade också att stress kunde kopplas till upplevelsen av depression.
Andra psykosociala riskfaktorer som enligt studien visade sig ha en koppling till depression var hög ångest, negativ kroppsbild och ensamhet. Ensamhet i form av social och emotionell ensamhet visade sig även i andra studier ha en koppling till depression. Studierna visade att de universitetsstudenter som saknade socialt eller emotionellt stöd av exempelvis familj och vänner led av depression i större utsträckning jämfört med de som inte upplevde social eller emotionell ensamhet (Sheets & Mohr, 2019: Diehl et al. (2018). Vidare upptäckte Al-Gamal, Saeed, Victor och Long (2019) att universitetsstudenter som saknade socialt stöd under sorgeperioden efter förlust av närstående riskerade att uppleva högre frekvens av depression än de som inte saknade socialt stöd under en sådan period. Två andra psykosociala
riskfaktorer som upptäcktes ha en korrelation till depression var då en familjemedlem led av en psykisk sjukdom eller då en individ utsatts för våld av en sexuell partner (Ahmed et al. 2020). Khumalo och Plattner (2019) undersökte relationen mellan depression hos
24
kognitiv mekanism gällande huruvida individen har kontroll över en viss situation eller om kontrollen ligger utanför individens makt. Kontrollfokus beskrevs även som en del av individens självuppfattning. Studien visade att bristande kontrollfokus var en psykosocial riskfaktor i relation till depression.
4.3 Determinanter
De huvudsakliga determinanterna som upptäcktes av artiklarna var val av studieämne och kön. Övriga determinanter som förekom i artiklarna var programstudier jämfört med studier av fristående kurser, bristande akademisk prestation, emotionell kompetens, social kompetens samt kulturell förändring. Två olika studier kom fram till att val av studieämne som
determinant kunde kopplas till depression. Al-Busaidi, Al-Ismaily och Bhargava (2011) menade att de universitetsstudenter som studerade konst, handel, teknik eller vetenskap upplevde depression i högre utsträckning än de universitetsstudenter som studerade andra ämnen. Studien gjord av Pekmezovic et al. (2016) visade på samma sak, men att det även var studier av biomedicin som kunde kopplas till depression. Samma studie visade även på att det fanns en koppling mellan kön och depression, då kvinnor upplevde depression i större
utsträckning än män. Däremot visade studien gjord av Saeed, Saleem, Ashraf, Razzaq, Akhtar, Maryam, Abbas, Akhtar, Fatima, Khan och Rasool (2017) att de manliga universitetsstudenterna upplevde en högre förekomst av ångest och depression än de kvinnliga. Samma studie visade att studenterna som studerade program upplevde en högre förekomst av ångest än de studenter som endast studerade fristående kurser.
Ahmed et al. (2020) fann en korrelation mellan depression och bristande akademisk
prestation. Enligt författarna upplevde de universitetsstudenter med knappt godkända betyg en högre frekvens av depression än de med högre betyg. Brown och Schutte (2006) beskrev att emotionell intelligens syftar på individens förmåga att hantera sina egna och andra individers känslor, vara empatisk och ha fungerande relationer. Författarnas studie visade att emotionell intelligens både indirekt och direkt kunde kopplas till erfarenheter av utbrändhet, i form av till exempel depression. Även social kompetens visade sig ha en korrelation till depression, enligt Liew, Thevaraja, Jong och Magiati (2014). Enligt studien var det social kompetens som var den huvudsakliga faktorn till att universitetsstudenter med autism löpte högre risk för depressiva symtom än universitetsstudenter utan autism. En negativ kroppsbild som determinant visade sig enligt studien av Schofield et al. (2016) var en faktor som
karaktäriserade de studenter som upplevde depressiva symtom. Även determinanten kulturell förändring visade sig ha en koppling till depression. Walker, Wingate, Obasi och Joiner (2008) beskrev att African Americans och European Americans upplevde en högre frekvens av depression än universitetsstudenter från andra kulturer.
Sammanfattningsvis visar den tidigare forskningen att följande riskfaktorer är associerade med ökad risk för depression:
Riskbeteende
● Bristande akademisk prestation ● Destruktivt sexbeteende
● Internetberoende ● Låg fysisk aktivitet
25
● Regelbunden alkoholkonsumtion
● Social ensamhet (exempelvis isolering från vänner eller familj)
Psykosociala riskfaktorer
● Bristande coping-strategier (samlingsbegrepp för hur individen hanterar olika situationer, inte specifikt vilka strategier som ökar risken för depression eller inte) ● Bristande kontrollfokus
● Bristande socialt stöd
● Emotionell ensamhet (individen kan vara omgiven av vänner och familj men trots detta sakna djupare kontakter)
● Familjemedlem med psykisk sjukdom ● Förlust av närstående ● Negativ kroppsbild ● Social ensamhet ● Våld av sexuell partner Determinanter ● Autism/social kompetens ● Bristande akademisk prestation ● Emotionell intelligens
● Kulturell förändring ● Kön
● Negativ kroppsbild
● Programstudier kontra kurser ● Val av studieämne
5.0 Analys
Syftet med studien är att utforska vilka riskfaktorer i form av riskbeteenden, psykosociala riskfaktorer och determinanter det finns på individ-, grupp- och samhällsnivå. I denna del av studien kommer vi att sammanställa det som framkommit i resultatet och analysera detta utifrån studiens centrala begrepp.
5.1 Riskbeteenden
Enligt Thonander (2012) beskrivs riskbeteenden som något som är skadligt för individen. Det finns flertalet anledningar som ligger till grund för ett riskbeteende. Miljö, gener, och sociala faktorer påverkar individen att utföra en handling som är skadlig för individen. Olika
riskbeteenden har olika stor påverkan av faktorerna miljö, gener och sociala faktorer. Själva situationen påverkar dessutom individens riskbeteende, exempelvis en miljö som en fest där normerna uppmanar individen att konsumera alkohol ökar risken att individen konsumerar alkohol. Det som skiljer riskbeteende från de andra valda riskfaktorerna är att riskbeteende är en handling som ökar risken för depressiva symtom, medan de andra riskfaktorerna syftar mer på genetisk/psykologisk och social sårbarhet för depression (psykosociala riskfaktorer) eller den sociala miljön som ger upphov till depressiva symtom (determinanter). Med hjälp av den simplifierade nivåbeskrivningen kommer de riskbeteenden som lyfts fram i resultatet ordnas och placeras i korrekt systemnivå.
Destruktivt sexbeteende visade sig i form av sex efter konsumtion av alkohol och hade en korrelation till depression (Ahmed et al., 2020). Detta beteende ökade risken för depression
26
och anses därför vara ett riskbeteende. Riskbeteenden placerades på individnivå eftersom handlingen utförs av individen. Alzayyat et al. (2015) fann en korrelation mellan
internetberoende och depressiva symtom. Att surfa på webben är en handling som individen själv utför och en för hög konsumtion av det kan leda till ett beroende, och internetberoende kan således benämnas som ett riskbeteende. Detta riskbeteende hade en korrelation med depressiva symtom, då individen använder plattformen för att kommunicera med vänner samt för egna behov. Utifrån den simplifierade nivåbeskrivningen inspirerad av Bronfenbrenners ekologiska systemteori placerade vi internetberoendet på individnivå, eftersom individen själv utför denna handling. Schofield et al. (2016) påvisade i sin studie att låg fysisk aktivitet associerades med depressiva symtom. Låg fysisk aktivitet är ett beteende som individen själv fogar över och som ökar risken för depression, därför är detta ett riskbeteende. Fysisk
aktivitet placerades utifrån detta på individnivå.
Regelbunden alkoholkonsumtion visade sig ha en korrelation med depression hos
universitetsstudenter enligt en studie av Schofield et al. (2016). Eftersom en regelbunden alkoholkonsumtion är en aktiv handling betraktade vi riskfaktorn som ett riskbeteende. I studien av Schofield et al. (2016) undersöktes universitetsstudenters alkoholvanor. Detta riskbeteende kan betraktas vara på individnivå då individen själv utför handlingen (Lindqvist & Nygren., 2016). Social ensamhet hade en korrelation med depression enligt Diehl et al., (2018). Detta begrepp är komplext och kan inte endast tillämpas under riskfaktorn
riskbeteende, således tillämpas begreppet även under psykosociala riskfaktorer. Social ensamhet kan ske i många former då den kan vara ofrivillig eller ett aktivt val. Enligt nivåbeskrivningen placerades riskbeteendet under både individ- och gruppnivå, eftersom makten ligger både hos individen och hos gruppen.
Mindre benägenhet att söka hjälp visade sig ha en koppling till depression, då de
universitetsstudenter som i mindre utsträckning sökte hjälp för sitt psykiska mående upplevde en högre frekvens av depression än de studenter som sökte hjälp (Zochil & Thorseinsson, 2018). Eftersom individnivå syftar till den egna individens beteende och handlingar placerades mindre benägenhet att söka hjälp som riskbeteende på individnivå. Bristande akademisk prestation har korrelation med depression, vilket påvisades i en studie gjord av Ahmed et al. (2020). Den bristande akademiska prestationen kan tänkas bero på hur mycket tid individen lägger på studierna samt även individens begåvning eller dylika faktorer. Riskfaktorn kan sägas vara en determinant om den bristande akademiska prestationen beror på individens bristande begåvning. Däremot kan riskfaktorn även sägas vara ett riskbeteende om det handlar om att individen exempelvis inte prioriterar sina studier. Bristande akademisk prestation placerades på individnivå.
27
5.2 Psykosociala riskfaktorer
Psykosociala riskfaktorer refererar till individens psykologiska resurser, reaktioner på omvärlden samt de risk- och skyddsfaktorer som på något vis påverkar individen. Olika negativa reaktioner, exempelvis i form av stress eller upplevelse av depression kan
uppkomma då individens psykologiska resurser inte är tillräckliga, eller om riskfaktorerna är fler än skyddsfaktorerna (Kristenson, 2017). Eftersom begreppet syftar på individens omvärld påverkas individen av dennes sociala nätverk. Individen kan påverkas positivt eller negativt beroende på huruvida det sociala nätverket är starkt eller bristande. Ett bristande socialt nätverk kan ha en negativ påverkan på både den fysiska och psykiska hälsan, då dessa nätverk, enligt Forsberg och Wallmark (2002), har en större inverkan på individens mående än till exempel alkoholkonsumtion och rökning. Individen har ett behov av socialt stöd. Ett starkt socialt nätverk definieras inte av dess storlek, utan snarare av huruvida nätverket uppfyller det sociala stödet individen är i behov av (Forsberg & Wallmark, 2002).
Psykosociala riskfaktorer finns även inom andra situationer eller miljöer som individen vistas i. Detta kan exempelvis vara vid universitet eller inom familjen (Farrer et al., 2016). I denna studie har vi valt att undersöka psykosociala riskfaktorer på individ- grupp- och samhällsnivå i relation till depression. Med hjälp av den simplifierade nivåbeskrivningen kommer de psykosociala riskfaktorerna som lyfts fram i resultatet ordnas och placeras i korrekt systemnivå.
Ett bristande socialt stöd, som beskrivs ovan, syftar på att individen inte får sitt sociala behov uppfyllt, vilket kan leda till att individens psykiska hälsa påverkas negativt. Ett socialt
nätverk kan exempelvis bestå av familjemedlemmar och relationerna mellan dessa. Brister i ett sådant socialt nätverk menar Brandy et al. (2015) kan leda till att individen får svårigheter att hantera studier och stress. Ett socialt nätverk som uppfyller individens sociala behov kan däremot minska riskerna för depression (Sheets & Mohr, 2019). Bristande socialt nätverk som psykosocial riskfaktor kan kopplas till gruppnivå, eftersom denna nivå refererar till gemensamma händelser inom den specifika gruppen som på något vis påverkar individen. Emotionell ensamhet och social ensamhet kan kopplas samman med socialt nätverk eftersom även de syftar till det sociala stödet individen är i behov av. Emotionell ensamhet syftar på att individen inte har de djupare kontakterna som behövs, trots att individen har ett socialt
nätverk (Diehl et al., 2018). Social ensamhet innebär att individen av någon anledning är isolerad från sitt sociala nätverk, exempelvis vänner eller familj. Dessa två psykosociala riskfaktorer kan därmed kopplas samman med bristande socialt nätverk eller en bristande känsla av sammanhang och placerades på gruppnivån. Båda psykosociala riskfaktorerna placerades även på individnivå då individen på eget bevåg, socialt eller emotionellt, isolerar sig från sin omgivning, eftersom denna nivån syftar på att individen själv utför något som påverkar denne.
Schofield et al. (2016) fann att en negativ kroppsbild kunde kopplas till depressiva symtom. Den negativa kroppsbilden präglas av de normer och ideal som samhället skapar och det kan därmed tänkas att den negativa kroppsbilden inte skulle existera om inte dessa ideal och normer fanns. Negativ kroppsbild som psykosocial riskfaktor placerades utifrån detta på samhällsnivå.
