Arbetsterapeutstudenters utvecklande av
”therapeutic use of self”
- En litteraturstudie
Occupational therapy students´ development
of therapeutic use of self
- A literature review
Författare: Jessica Kjellin och Sara Norman
Vårtermin 2020
Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet
Handledare: Jennie Liljehult, leg. Arbetsterapeut, Region Västmanland Examinator: Carin Fredriksson, universitetslektor, Örebro universitet
Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskaper
Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi. Svensk titel: Arbetsterapeutstudenters utvecklande av ”therapeutic use of self”
Engelsk titel: Occupational therapy students´ development of therapeutic use of self Författare: Jessica Kjellin och Sara Norman
Antal ord: 4918
Sammanfattning:
Bakgrund: Inom arbetsterapi är ”therapeutic use of self” ett begrepp som är en viktig del i
den arbetsterapeutiska behandlingen för att möta klientens behov. Genom olika
förhållningssätt och kliniskt resonemang skapas en terapeutisk relation. Detta kräver en medvetenhet om terapeutiska egenskaper som behöver utvecklas genom hela arbetslivet. Det handlar om personlighet, upplevelser, insikt och omdöme, samt olika sätt att bemöta och förstå klienten. Forskning inom området ”therapeutic use of self” kan med fördel utföras av arbetsterapeutstudenter under studieperioden för att inhämta kunskap och få en fördjupad förståelse för sin egen professionella utveckling. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån sammanställd litteratur beskriva hur arbetsterapeutstudenter lär sig ”therapeutic use of self” samt genom vilka metoder de utvecklar denna förmåga. Metod: En litteraturstudie har
utförts innehållande tio kvantitativa och kvalitativa studier som hämtades från CINAHL PLUS with full Text, AMED och MEDLINE. En granskning av artiklarna gjordes för att säkerställa kvaliteten, artiklarna sammanställdes därefter i teman, lärandetillfällen och utvecklade förmågor. Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeutstudenter kan utveckla ”therapeutic use of self” genom att kombinera teori, praktik och lära sig olika färdigheter.
Slutsats: Det är viktigt att studenter kopplar samman teori och praktik för att kunna utveckla
olika förmågor och stärka sin egen självkänsla. Vidare forskning på detta område krävs för att få starkare evidens för hur arbetsterapeutstudenter utvecklar ”therapeutic use of self”.
Nyckelord: arbetsterapi, arbetsterapeuter, student, utbildning professionell, kliniskt
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 4 2. Bakgrund ... 4 2.1 Arbetsterapi ... 4 2.2 Kliniskt resonemang ... 4 2.3 Terapeutisk relation ... 42.3.1 Intentional Relationship Model (IRM) ... 5
2.3.2 Therapeutic use of self ... 5
2.4 Professionell utveckling ... 5 2.5 Problemområde ... 6 3. Syfte ... 6 4. Metod ... 6 4.1 Design ... 6 4.2 Litteratursökning ... 7 4.3 Urval ... 7 4.4 Kvalitetsgranskning ... 7 4.5 Dataanalys ... 8 5. Resultat ... 8 5.1 Artikelbeskrivning ... 8 5.2 Lärandetillfällen ... 8 5.2.1 Praktiskt arbete ... 8 5.2.2 Teoretiskt arbete ... 9
5.2.3 Professionellt stöd, diskussioner och reflektion ... 9
5.3 Utvecklade förmågor ... 9 6. Diskussion ... 10 6.1 Resultatdiskussion ... 10 6.2 Metoddiskussion ... 11 6.3 Slutsats ... 13 7. Referenser ... 14
Bilaga 1: Tabell 1 Sökmatris Bilaga 2: Tabell 2 Artikelmatris Bilaga 3: Tabell 3 Artikelanalys Bilaga 4: Granskningsfrågor
4
1. Introduktion
I slutet av 1900-talet skedde ett paradigmskifte som innebar att arbetsterapin blev
klientcentrerad, och synen på klienten förändrades till att ses som en partner i terapin och någon som ska bemötas med respekt (1). Det klientcentrerade arbetssättet fokuserar på att se klienten som en unik individ med erfarenheter, styrkor och förmågan att göra egna val (1). Arbetsterapeuten bygger upp en relation med klienten och ger hen möjligheter och resurser att engagera sig i sina dagliga aktiviteter (2). ”Therapeutic use of self” används idag inom
arbetsterapi som ett verktyg där arbetsterapeuten genom professionella och personliga förmågor använder sig själv för att bygga en relation med klienten (1, 2).
2. Bakgrund
2.1 Arbetsterapi
Arbetsterapi innebär att hjälpa individer att utföra dagliga aktiviteter som är meningsfulla och viktiga för deras hälsa och välbefinnande (3). Kärnan i arbetsterapi är att klienten är i
centrum. Terapeuten utgår från klientens perspektiv, önskemål och behov med respekt för klientens rättighet att själv bestämma i den terapeutiska processen (1). Arbetsterapeuten arbetar klientcentrerat genom att stötta klienten till att utföra aktiviteter. Detta skapar en dynamisk helhet mellan den unika personen och aktiviteten som utförs vilket startar nya tankar, känslor och handlingar som ger positiva förändringar i livet (1). För att uppnå detta klientcentrerade sätt att arbeta behöver arbetsterapeuten skapa en terapeutisk relation och skapa en egen professionell identitet samt reflektera över sin roll (1). Den färdigutbildade arbetsterapeuten hittar sin egen stil under de första åren på arbetsplatsen. Den terapeutiska stilen utvecklas genom att arbetsterapeuten provar olika sätt att använda sig själv i mötet med klienter. Terapeuten väljer det som känns lämplig och fungerar i situationen (4).
2.2 Kliniskt resonemang
Kliniskt resonemang är processen som arbetsterapeuten använder för att planera, utföra och reflektera över klientens behandling (5). Med hjälp av teoretisk kunskap kan reflektion användas för att undvika ineffektiva behandlingstekniker och felaktiga antaganden (1, 5). Arbetsterapeuter använder det kliniska resonemanget och sina sociala förmågor för att avgöra hur interaktionen med klienter i en specifik kontext ska se ut (6). Resonemanget består av både personliga och professionella utgångspunkter enligt Schell (5) som används för att lösa problem som uppstår i praktiken. Arbetsterapeutens personlighet, värderingar,
livserfarenheter och världsbild skapar den personliga utgångspunkten. Den professionella utgångspunkten innefattar kunskap från utbildningen, erfarenheter av tidigare klienter, uppfattning av vad terapin bör innehålla och tekniska förmågor.
2.3 Terapeutisk relation
Arbetsterapi är en samarbetande process mellan arbetsterapeuten och klienten där båda parter har rättigheter samt skyldigheter gentemot varandra (4). Kielhofner (1) skriver att den
terapeutiska relationen startar i början av behandlingen, då terapeuten bygger upp ett
förtroende och skapar en relation som är anpassad efter klienten. Arbetsterapeuten bidrar med professionell kunskap till klienten som är en likvärdig partner och bidrar med expertis om sig själv samt på situationen den befinner sig i (7). Samarbetet sker inte enbart med klienten, utan
5
det kan innefatta ett samarbete med föräldrar, partners, vänner och andra professioner för att skapa förståelse och gynna behandlingen (1). Den terapeutiska relationen har en
evidensbaserad betydelse för behandlingsresultatet (8). En viktig del av att skapa den terapeutiska relationen är arbetsterapeutens ”therapeutic use of self” (2).
2.3.1 Intentional Relationship Model (IRM)
Intentional relationship model (IRM) är en modell som ger kunskap om hur relationen mellan terapeuten och klienten påverkar arbetsterapi processen, samt att relationen kan användas till att förbättra resultatet av arbetsterapin (1). Enligt IRM modellen är terapeuten ansvarig för att få relationen med klienten att fungera och har med sig tre interpersonella kapaciteter in i relationen som även kallas ”therapeutic use of self” (1). De tre interna kapaciteterna hos terapeuten definieras som ”Interpersonal skill base”, ”therapeutic mode”/ ”interpersonal style” och ”interpersonal reasoning” (1). ”Interpersonal skill base” innebär tillexempel terapeutisk kommunikation, skapa relationer, intervjutekniker, lösa konflikter, samarbeta med andra professioner och professionell utveckling. ”Therapeutic mode”/ ”interpersonal style” handlar om de sex olika förhållningssätt som beskrivs i modellen. Den tredje kapaciteten är
interpersonal reasoning vilket används bland annat för att identifiera händelser och förbereda för att möta klientens behov, välja mellan olika förhållningssätt att svara med, samla in feedback och sträva mot att uppnå en ömsesidig förståelse.
2.3.2 Therapeutic use of self
”Therapeutic use of self” är ett begrepp som används inom arbetsterapi för att beskriva arbetsterapeutens medvetna strävan efter att förbättra samspelet med klienten. Schell m. fl (9) skriver att en allmän beskrivning av ”therapeutic use of self” är terapeutens “planerade användande av sin personlighet, upplevelse, insikt och omdöme som en del av den terapeutiska processen”. ”Therapeutic use of self” innehåller referenser för hur arbetsterapeuten förväntas uppträda och resonera i den terapeutiska relationen (2). Ett medvetet användande av sig själv innebär att terapeuten styr sin egen reaktion för att hjälpa klienten upprätthålla eller återfå funktion (4). Tidigare studier som gjorts (10, 11, 12) visar att ”therapeutic use of self” används och är en viktig del i behandlingen för att klienten ska nå sitt mål. Genom att vara reflekterande och medvetet använda sig själv som verktyg ökar
möjligheten att uppnå en positiv atmosfär för behandlingen.
2.4 Professionell utveckling
Nyckeln till att avsiktligt kunna använda ”therapeutic use of self” handlar om att bli medveten om sina terapeutiska egenskaper genom att bygga på och förbättra dessa (13). ”Therapeutic use of self” går att utveckla på olika sätt, och är en livslång uppgift. Enligt Taylor (13) finns det fyra utmaningar som terapeuten ställs inför i utvecklingsprocessen. Första utmaningen är skapandet av kritisk självmedvetenhet, den andra är att kunna reflektera över sin livssyn, sina styrkor och svagheter samt begränsningar och erfarenheter. Den tredje utmaningen består i att identifiera medfödda egenskaper, stärka jaget och tillåta nya styrkor att växa fram. Den fjärde och sista utmaningen är att behålla fokus på varför man är arbetsterapeut (13). Studenter, utbildare och handledare kan med fördel använda koncepten som IRM-modellen beskriver för att diskutera interpersonella fenomen som påverkar den dagliga behandlingen (13).
Det krävs både erfarenheter och reflektioner för att utveckla ett avancerat kliniskt resonemang (5). Ett aktivt deltagande i lektionerna såsom i Case arbeten, rollspel och gruppuppgifter förbereder studenterna för kommande kliniskt arbete (14). Enligt Joann V Bush m. fl (14) så
6
är handledare/lärare förebilder och kan genom positiv feedback hjälpa
arbetsterapeutstudenterna att öka tilltron på sig själva. Tilltro till sig själv kallas självkänsla (15) och tilltro till sin egen förmåga är personens självförtroende vilket kallas ”self-efficacy”. Bandura definierar ”self-efficacy” som människors uppfattning av sina kapaciteter och reaktioner, vilket påverkar både positivt och negativt på motivationen och beteendet (14).
Genom att ta del av kunskap och utveckla förmågor skapas en positiv uppfattning av sin person (14). ”Self-efficacy” förstärks genom hur människor upplever sina framsteg snarare än framstegen i sig. Enligt Joann V Bush m. fl (14) förbereds inte studenter tillräckligt för
kliniskt ansvar och att diskussioner samt träning i copingstilar skulle hjälpa studenter att minska stressen som uppstår vid övergången från utbildning till klinisk verksamhet.
Arbetsterapeututbildning ger i övrigt kunskap, möjligheter till att lära sig nya förmågor och lägger en grund för upplevelsen av professionellt utförande (14) och genom olika lärande tillfällen får studenter en ökad tilltro till sig själva. Enligt Hickerson Crist (16) är workshops, rollspel, erfarenhetsbaserade och problembaserade kurser användbara lärandetillfällen för att utvecklas professionellt. Ett annat lärandetillfälle är fältarbete. På fältarbete får studenten vara ute i verksamhet och utveckla en mängd olika färdigheter i sin profession. Studenten ges möjlighet att engagera sig i aktiviteter som kräver kommunikation och samarbete, kritiskt tänkande samt etiskt resonemang (17).
2.5 Problemområde
Våra tidigare erfarenheter från VFU placeringarna har gett oss upplevelsen av att ”therapeutic use of self” är en tyst kunskap som är svår att sätta ord på för utövaren, samtidigt som det lyfts fram som viktig att lära sig och utveckla egenskapen. Resultatet i en studie som Taylor m. fl (18) gjort visar att ungefär hälften av de deltagande arbetsterapeuterna upplevde att de fått tillräckligt med kunskap från utbildningen i ”therapeutic use of self”, den andra hälften upplevde sig mindre osäkra på att ha tillräcklig kunskap med sig från utbildningen. Som kommande arbetsterapeuter upplever även vi en osäkerhet på vad ”therapeutic use of self” innebär, hur vi lär oss och utvecklar detta. Enligt Taylor (18) kan ”therapeutic use of self” med fördel utvecklas under studieperioden genom forskning, praktik och fortlöpande utbildning. Vi har inte hittat några tidigare publicerade litteraturstudier som sammanställer hur arbetsterapeutstudenter lär sig ”therapeutic use of self. Därför är det intressant att
sammanställa forskning som gjorts då detta kan bidra till att vi får en fördjupad kunskap inom området och förståelse för hur vi kan använda kunskapen till vår egen professionella
utveckling.
3. Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån sammanställd litteratur beskriva hur arbetsterapeutstudenter lär sig ”therapeutic use of self” samt genom vilka metoder de utvecklar denna förmåga.
4. Metod
4.1 Design
För att besvara syftet används en litteraturstudie som metod. Detta möjliggör en
sammanställning av tidigare forskning inom det valda området genom att både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskas. En litteraturstudie ger möjlighet att söka ny kunskap som värderas och sammanställts utifrån ett strukturerat samt systematiskt arbetssätt (19, 20).
7 4.2 Litteratursökning
Litteratursökningen startades med pilotsökningar, vilket enligt Axelsson (19) är ett bra tillvägagångssätt för att se om relevant material finns och vilka sökord som ska användas. Genom pilotsökningarna kunde alla förslag till sökord kontrolleras i databasernas
ämnesordslista, dessa passade inte till det valda ämnesområdet och ämnesordssökning valdes bort. Vid fritextsökningen upptäcktes att citationstecken behövdes till en del av sökorden. Citationstecken används för att databasen ska uppfatta sökordet som ett sammanhängande begrepp (21). Trunkering av orden gav få relevanta träffar och valdes därför bort.
Vid slutsökning användes tre databaser. Enligt Willman m. fl (22) är det viktigt att söka information från flera källor för att urvalet inte ska påverkas av publiceringsbias.
Inledningsvis valdes två databaser ut, dessa behövde kompletteras med en slutsökning i en tredje databas för att få fram önskat antal artiklar. Cinahl med full text, Medline och Amed är alla rekommenderade databaser för arbetsterapi och valdes därför att användas.
Vid slutsökningen användes olika sökord i de olika databaserna (se bilaga 1). Varje
databassökning behöver anpassas för att få ut så mycket som möjligt från sökningen (22). I enlighet med Östlund (21) kombinerades sökorden med Booleska termerna AND eller OR för att skapa möjlighet få fram litteratur där samtliga av de eftersökta orden fanns med. Materialet avgränsades (21, 22) till årtalen 2010-2020, engelska samt peer-reviewed i Cinahl och
Medline. Amed saknade funktionen peer-reviewed och hade få totala sökträffar vid
begränsning till årtal, därför avgränsas detta material endast till engelska. Slutsökningen är dokumenterad i en tabell (se bilaga 1).
4.3 Urval
Titlarna på de 184 artiklarna lästes samt granskades efter innehåll av inklusions kriterierna student/ arbetsterapeutstudent, olika interventioner för lärande, utveckling, professionella färdigheter och personlig utveckling. Detta resulterade i att 55 artiklar valdes till abstrakt läsning. Under läsningen av abstrakten exkluderades studier om klienters upplevelser av ”therapeutic use of self”, färdigutbildade arbetsterapeuter, studenters allmänna lärande, kursinstruktioner samt artiklar som inte var riktade mot arbetsterapi. Urvalet av databasernas träffar sorteras genom att kritiskt granska titel, abstract och fulltext med inklusion och exklusionskriterier för att få en överblick (20). Två dubbletter sållades bort och 39 artiklar lästes i fulltext. De artiklar som inte innehöll relevant information kopplat till studiens syfte, och som handlade om utveckling av bedömningsinstrument eller saknade kvantitativ/ kvalitativ design exkluderades. Efter urvalet återstod 10 artiklar till kvalitetsgranskning och analys.
4.4 Kvalitetsgranskning
För att säkra artiklarnas kvalitet bör artiklarnas innehåll granskas (23). Granskningen utfördes genom att läsa artiklarna flera gånger därefter diskuterades innehållet. Som stöd till
granskningen användes granskningsfrågor som Friberg sammanställt (se bilaga 4). Utifrån svaren på granskningsfrågorna bedömdes kvaliteten i artiklarna som hög, medel eller låg kvalitet.
Artiklar som innehöll alla delar av granskningsfrågorna och ett generaliserbart resultat tilldelades hög kvalitet. De artiklar som saknade en beskriven teoretisk utgångspunkt och resultat som inte var generaliserbart bedömdes inneha medel kvalitet. En artikel bedömdes
8
vara av låg kvalitet eftersom det fanns brister i metoden. Alla valda artiklar är etiskt granskade och godkända av etisk kommitté, vilken enligt Forsberg & Wengström (24) är viktigt vid en litteraturstudie för att säkerställa att en god medicinsk forskning utförts.
4.5 Dataanalys
Analysen i en litteraturstudie utförs genom ett systematiskt arbetssätt (20). Vid analysen granskades metod och resultatdelarna i de 10 utvalda artiklarna efter hur tillvägagångssättet för lärandet utfördes, vad studenterna lärde sig och vad resultatet från studien visade. Enligt Friberg (20) ger en analys en möjlighet att identifiera likheter och skillnader i texten, som sedan dokumenteras i en översiktstabell. Materialet som framkommer sammanställs till teman eller kategorier (20) enligt Forsberg & Wengström är detta ett induktivt angreppssätt (24). Det ihopsamlade materialet markerades, diskuterades och jämfördes för att identifiera
gemensamma teman utifrån syftet. Likheter och skillnader som framkom sammanställdes i en analysmatris med två teman (se bilaga 3). Materialet i analys matrisen sorterades i
underkategorier med likartad information för att skapa en överblick och att lättare kunna göra en syntes. Genom att skapa rubriker och sortera material från en helhet till delar kan en ny helhet skapas som ger läsaren förståelse (20).
5. Resultat
5.1 Artikelbeskrivning
Studierna som används i denna litteraturstudie är utförda i fyra olika länder. Två studier är från Norge (25, 26), en i från Sydafrika (27), två studier från Australien (28, 29) varav en är delvis utförd i Vietnam (28) och fem studier är från USA (30, 31, 32, 33, 34). Studierna är utförda mellan 1996-2019 och har undersökt arbetsterapeutstudenters upplevelser samt utvecklande i olika lärandesituationer. Designen i studierna har varierat, fyra studier har använt mixad metod där både kvalitativa och kvantitativa data har insamlats (29, 30, 33, 34), tre har använt kvalitativ metod (27, 28, 32) och tre studier har använt kvantitativ metod (25, 26, 31). Kvalitetsgranskningen av det 10 utvalda artiklarna (se bilaga 3) resulterade i tre artiklar av hög kvalitet (28, 31, 32), sex stycken (25, 26, 27, 29, 30, 33) av medel kvalitet och en med låg kvalitet (34).
Sammanställningen av studierna visar på två teman som redovisas nedan, det första temat är lärandetillfällen som studenterna deltagit i och har delats upp i underkategorier. Det andra temat som framkommit är studenternas utvecklade förmågor.
5.2 Lärandetillfällen
5.2.1 Praktiskt arbete
Alla studier (25-34) innehåller utföranden av praktiskt arbete. I fem av studierna fick deltagarna lösa uppgifter tillsammans i grupp (25, 26, 29, 32, 33,). Vanligtvis arbetade gruppen med Case (25, 26, 27, 32, 33) och rollspel användes även i några av studierna (25, 26, 27). Redovisning i grupp förekom i en av studierna (32) där deltagarna kunde tala fritt för att skapa teamkänsla. I en av studierna arbetade studenterna i små grupper via internet (29).
Fältarbete i olika former utfördes i fem av studierna (28, 29, 30, 31, 34). I en studie (28) åkte deltagarna från Australien på 12 veckors praktik i Vietnam, där de arbetade med barn som har fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Deltagarna i en annan studie (30) utförde 12
9
veckors fältarbete där de arbetade med allt ifrån ungdom till hemlösa veteraner och äldre människor med funktionsnedsättningar ingick. Simulerat lärande användes i två av studierna (27, 33), i den ena studien (27) användes inhyrda klienter i olika åldersgrupper och i den andra studien (33) användes teamarbete med fysioterapeuter där påhittade klienter bedömdes och behandlades. I en annan studie fick studenterna arbeta med riktiga klienter för att öva på planering, utföra behandling och utvärdera (34).
5.2.2 Teoretiskt arbete
Fem av studierna (25, 26, 29, 32, 33) innehöll någon form av teoretiskt arbete där studenterna medverkat på teoretiska genomgångar, fick teoretisk kunskap eller arbetade med modeller. IRM Workshops (25, 26) erbjöd studenterna introduktion i ”Intentional relationship model” där grundkoncept, teori och förhållningssätt förklarades. I tre andra studier (29, 32, 33) deltar studenterna i teoretiska kurser där kliniskt resonemang tillämpas (29, 33). I en studie (32) används kurslitteratur, uppslagsböcker och studenterna behövde läsa på teoretiska
baskunskaper om kliniskt resonemang samt problemlösning.
5.2.3 Professionellt stöd, diskussioner och reflektion
Nio studier (25, 26, 27, 28, 30, 31, 32, 33, 34) innehöll undervisning eller arbete med hjälp av professionellt stöd där studenterna fick handledning under utförandet av fältarbeten (28, 30, 31), i arbete med klienter (34) och i Case arbeten (25, 26, 27, 32, 33). Två av studierna hade lärardemonstrationer där de olika förhållningssätten visas (25, 26) och i en av studierna gavs feedback till studenterna från både personal och klienter (30).
Sju av studierna (25, 26, 27, 29, 32, 33, 34) tar upp diskussion och reflektion som en del av lärandet. I en artikel (34) träffas studenter för att diskutera om sina möten med klienter, deras kliniska resonemang och förbereda sig inför nästa möte. I en annan artikel (33) samlas deltagarna i en större grupp och diskuterar olika begrepp som; maximera bedömning och behandling, förebygga dubbelarbete, kompensering, professionell roll och ansvar. I två studier (25, 26) hålls en avslutande gemensam diskussion angående studenternas upplevelser under workshopen. Diskussionerna byggde på exempel från inspelade rollspel för identifiering av förhållningssätt, mellanmänskliga händelser som uppstod, samt varför och hur andra förhållningssätt hade kunnat användas.
I en studie (29) diskuteras kliniskt resonemang via internetforum där studenterna turades om att styra diskussionerna. I en annan studie (32) diskuteras etik, arbetsterapeutens roll,
behandling samt behandlingsstrategier och olika funktionsnedsättningar tas upp. Två av studierna innehåller reflektioner (27, 29). I en av studierna (27) utförs reflektioner för att identifiera sitt eget behov av fortsatt lärande. I den andra studien (29) arbetar studenterna med att reflektera över tre steg i arbetsterapiprocessen som sedan diskuteras.
5.3 Utvecklade förmågor
Nio studier (25, 26, 27, 28, 29, 30, 32, 33, 34) innehöll förbättrande av professionella
förmågor. Studenterna upplevde att deras basförståelse ökade i tre av studierna (27, 29, 34). I en studie ökade studenternas förmåga till ”therapeutic use of self” samt flertalet andra
arbetsterapeutiska förmågor efter fältarbetet (34). I en annan studie ökade basförståelsen för det kliniska resonemanget efter deltagandet i online diskussioner (29). I ytterligare en av studierna upplevde studenterna att lärandetillfället utvecklade deras ”therapeutic use of self” genom att studenterna ifrågasatte sig själva, anpassade sig efter situationen, hanterade
10
patienter och organiserade samt strukturerade tid med patienterna (27). I fem av studierna upplevde studenterna att deras kliniska resonemang förbättrades (28, 29, 32, 33, 34).
Studenternas samarbetsförmåga förbättrades (27, 28, 30, 33) genom att arbeta med människor från olika kulturer (28, 30) och genom att få ta del av andra professioners kunskap (33). I en av studierna upplevde studenterna som arbetade i par att dom kunde lära sig av varandra och att ett engagemang i patienten gav mer värdefull information och möjlighet att agera
professionellt (27).
I tre studier (27, 30, 34) framkom att studenterna upplevde sig osäkra innan och under utförandet. Studenterna uttryckte följande;
”I constantly evaluated myself and had thought such as: Am I doing it right?” (27).
” I don´t want to do this. I don’t want to be in this setting. I can’t do this. I´m not right for it “(30).
”..when I took the pre-test, i didn’t believe in myself or my ability to do a real evaluation or treatment plan” (34).
I åtta av studierna (25, 26, 27, 28, 30, 31, 32, 34) upplevde studenterna att deras självförtroende och tilltro till sig själv ökade efter att ha genomfört lärtillfället. I en av studierna upplevde studenterna att självförtroendet ökade genom praktiska erfarenheter och begränsad handledning som gjorde att studenterna blev tvungna att ta mer eget ansvar (28). I en annan studie (31) ökade studenternas självförtroende genom en öppen och varm kontakt med handledaren som gjorde praktikplatsen meningsfull. I två av studierna (25, 26) ökade studenternas tilltro till sin förmåga i ”interpersonal skills”, ”interpersonal reasoning” och ”therapeutic mode”.
6. Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån sammanställd litteratur beskriva hur arbetsterapeutstudenter lär sig ”therapeutic use of self” samt genom vilka metoder de utvecklar denna förmåga. En sammanställning av artiklarna visar att arbetsterapeutstudenter kan utveckla ”therapeutic use of self” genom praktiskt och teoretiskt arbete, professionellt stöd, diskussioner samt reflektion.
I litteraturstudien framkom att studenterna lär sig via praktiskt arbete i form av workshops, fältarbeten, praktikplatser, grupparbeten, Case arbeten, rollspel och simulerade lär tillfällen (25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34). Det kan vara så att enbart praktiskt arbete inte räcker. Teorin är viktig att ha med sig men det ger inte en helhetsbild av hur det fungerar i
verkligheten utan att ha fått prova på att använda tekniker eller tankesätt eller processen. En del av dessa studier beskriver ett integrerat teoretiskt och praktiskt arbete (25, 26, 29, 32, 33). Hickerson-Crist (16) anser att oavsett vilket utbildningsprogram som en student deltar i kommer inte enbart teori att räcka för att uppnå praktisk kompetens. Studenten behöver utföra praktik för att bli fulländad.
Vidare menar Hickerson-Crist (16) att workshops innehåller både pedagogisk undervisning och interaktiva delar som visat sig vara lättare att överföra i praktiken än enbart pedagogisk
11
undervisning. Även Evenson (17) menar att fältarbete eller en praktikplats är lärtillfällen som ger studenter möjlighet att koppla samman teori och praktik.
Professionellt stöd fanns i alla utom en av studierna (25, 26, 27, 28, 30, 31, 32, 33, 34) för studenterna att tillgå under det praktiska och teoretiska arbetet genom en handledare. Evenson (17) menar att studenterna utvecklas i sin profession under deltagande i fältarbete när de får samarbeta med en handledare. Genom att handledaren använder olika strategier uppmuntras studenten att inta en aktiv roll i klientens behandling. Samspelet mellan studenten som person, professionen och miljön stödjer utvecklandet av en professionell identitet (17). Under våra egna VFU perioder har en god kontakt med handledaren upplevts som betryggande och möjliggjort att vi vågat utvecklats.
En del studenter deltog i diskussioner under studierna, vilket enligt Adel Herge (35) hjälper studenten att reflektera över sitt utförande och sina upplevelser under lärtillfället. Reflektion genom samtal kan också hjälpa till att förtydliga kunskap och koppla samman teori med praktik (36). Detta stämmer överens med Tveiten (37) som menar att reflektion behövs för att utveckla sin kompetens. Vi kan även se kopplingar till vår egen utbildning där reflektion ingått i en del uppgifter och gett en ökad medvetenhet om hur man gjorde, kunde gjort istället och vad man lärt sig av uppgiften.
Något som framkom i flera av studierna var att studenterna utvecklade olika förmågor, såsom kliniskt resonemang, basförståelse, samarbetsförmåga, tilltro att använda ”therapeutic use of self” och självförtroende i sin arbetsterapeutiska roll. Det är detta som Taylor beskrivit som nyckeln till att kunna utveckla ”therapeutic use of self” (13) och som pågår under hela livet.
Något som vi själva kan relatera till som framkom i tre av de kvalitativa studierna är att studenterna upplevde en osäkerhet vid lärtillfället, men efteråt upplevde studenterna att deras självförtroende hade ökat. Detta kan tyda på att studenterna under lärtillfället har fått en positiv uppfattning av sina erfarenheter av kunskap samt förmågor som relateras till sin tilltro på sin egen förmåga (14). En annan aspekt är att det skulle kunna vara studenternas möte med någon av det fyra utmaningarna (13) i utvecklingsprocessen som Taylor beskrivit inom IRM modellen. Det skulle även kunna vara så som Joann V Bush (14) säger, att studenterna inte var tillräckligt förberedda med kunskap om kliniskt ansvar eller hade med sig utvecklade copingstilar som förberedelse innan lärtillfället och att studenterna utvecklade dessa kunskaper under tiden.
6.2 Metoddiskussion
Inför studien diskuterades olika metoder som kunde vara lämpliga att använda till det ämnet vi ville studera. Valet blev en litteraturstudie som gav möjlighet att genom en
sammanställning få överblick och fördjupad kunskap från forskning som gjorts inom området ”therapeutic use of self”. En litteraturstudie ger ny kunskap och möjligheter att bidra till utveckling inom verksamheter (19). Inför inledande litteratursökningen hade vi en vag kunskap om vad begreppet innebar. Det visade sig vara ett komplext område, och det var svårt att hitta relevant forskning till vårt syfte.
Syftet har ändrats flertalet gånger under arbetet eftersom det var svårt att formulera det vi ville få fram med rätt ord. Vi har hela tiden haft vetskap om vad vi vill undersöka därför har vi kunnat ha kvar fokus när vi kört fast eller att problem. Ett dokument gjordes i docs för att enkelt kunna dokumentera vad som utfördes i de olika stegen under tiden, en tidsplan upprättas men denna kunde inte efterföljas och fick justeras på grund av att sökningarna tog
12
längre tid än planerat. För att lyckas enligt Östlund (21) krävs planering, struktur, kritiskt tänkande, tid, behålla fokus genom dokumentation av tillvägagångssätt och att pendla mellan stegen i processen.
I pilotsökningen testades sökordet ”therapeutic use of self”, det var svårt att hitta synonymer till ordet och lämpliga kombinationer. Med hjälp av artiklar som framkom i sökningarna identifierades ytterligare sökord som användes. Ett av orden som vi kom fram till var
användbart var ”self-efficacy”, vilket vi i efterhand har resonerat kring. Sökordet skulle kunna ha bidragit påverkat resultat. För att säkerställa att det inte skedde så valdes ”self-efficacy” bort som sökord vid den kompletterande sökningen i databasen Medline. Det var även svårt att hitta sökord i databasernas ämnesordslista som passade in på området, så därför valdes ämnesord bort vid sökningarna. När vi sökte på ”therapeutic use of self” som ämnesord så kom förslag upp på ämnen som hade med beroende att göra. Fritextord gav mer träffar men flertalet av träffarna var irrelevanta och kan ha påverkat resultatet av träffar vid slutsökningen. Enligt Östlund (21) ska detta inte ses som ett misslyckande utan som nödvändigt under
processen då experimenterande leder till erfarenheter som bidrar till identifiering av den slutliga strategin.
Enbart två databaser gav inte tillräckligt med artiklar så därför kompletterades sökningen med en tredje databas, Medline. Anledningen till att en tredje databas behövdes kan ha varit att pilotsökningarna gjordes för snäva och att sökorden kombinerades på ett sätt som gav ett litet antal sökträffar. Därför valde vi att i den kompletterande sökningen använda andra sökord och kombinationer. Vi diskuterade även att om en annan databas än Amed valts kunde kanske en kompletterande sökning undvikits. Ett för få antal träffar kan enligt Friberg (23) orsakas av fel val av databas eller söktermer.
En annan faktor som kan ha påverkat är titelgranskningen i de två första databaserna. Där valde vi att ta med titlar som inte beskrev innehållet i artikeln till abstrakt läsning för att inte missa eventuella relevanta artiklar. Det kan ha varit en nackdel då det kan ha påverkat utfallet av den mängd irrelevanta artiklar vid fulltextgranskning. För att säkra att inte få ett
missvisande resultat så var vi noggranna vid fulltextläsning att artiklarna svarade mot syftet, genom inklusions och exklusionskriterierna. Detta gjorde att relevanta artiklar som innehöll arbetsterapeutstudenter och utveckling av lärandet kunde sorteras ut.
Studiernas undersökningsgrupper och undersökningsmetod gick att jämföra vilket förenklade analysen för att hitta teman då gemensamma nämnare blev synbara. I enlighet med Friberg (20) lästes texterna i artiklarna flera gånger och information som var av vikt för att besvarar syftet antecknades. Detta skapade en översikt som var till hjälp med strukturen och gav en grund till den fortsatta analysen. Det svåra var att hitta rätt ord till temat som beskrev en helhet på den insamlade informationen. Efter gemensamma diskussioner kom vi fram till två gemensamma nämnare: hur studenterna lär sig och vilka förmågor som de utvecklar. Vi valde därför att använda dessa som teman, och benämnde dem som lärandetillfällen och utvecklade förmågor. En styrka med studien är att vi har varit två som har granskat artiklarna och
sammanställt resultatet.
Den äldsta artikeln är från 1996, en diskussion fördes om den skulle väljas bort, detta avgjordes vid kvalitetsgranskningen. Artikeln hade hög kvalité och innehöll relevant information som är aktuell vilket gjorde att den valdes att ha kvar. En annan av artiklarna diskuterades även den då denna var av låg kvalitet pga. fel i datainsamlingen. I artikeln kunde inte kontrollgruppen användas eftersom före och efter bedömningarna inte samlats in,
13
denna studie. Det övriga nio artiklarna innehöll medel eller hög kvalitet vilket är en styrka. Artiklarna som användes i denna studie innehåller både kvalitativa och kvantitativa studier som fångar upp studenternas upplevelser samt mätbara värden på effekten av utförda lärandemoment.
Enligt Forsberg & Wengström (24) kan en kombination av kvantitativa och kvalitativa studier användas vid en litteraturstudie. Det ger möjlighet att se forskningsproblemet ur olika
perspektiv (24). Detta är endast en litteraturöversikt som sammanställer forskning inom ett område genom enbart tio studier, vilket inte ger en heltäckande bild. Ett större antal studier från flera olika länder hade behövts för att kunna uttala sig om generalisering på en större population. I enlighet med Baker & Tickle-Degnen (38) hade en systematisk litteraturstudie kunnat utförts istället för att få en bättre evidensbaserad forskning med generaliserbart resultat. Diskussioner fördes även om ekonomiska aspekter, likheter och skillnader i
utbildningsplan och kliniska riktlinjer som möjliga faktorer som kan påverka generalisering.
6.3 Slutsats
Resultatet i litteraturstudien visar att övning av professionella färdigheter samt stärkandet av sin egen självkänsla och tilltro till sin egen förmåga bidrar till att ”therapeutic use of self” utvecklas hos arbetsterapeutstudenter. Detta är en process som börjar under utbildningen och fortsätter under hela livet. ”Therapeutic use of self” är inte ett eget fristående begrepp utan ett integrerat utövande där ett kliniskt resonemang, den terapeutiska relationen, arbetsterapeutens personlighet och erfarenheter samarbetar. Därför är det viktigt att studenten kopplar samma teori och praktik samt reflekterar över sin professionella roll. Genom att inhämta teoretisk kunskap och öva olika förmågor i praktiska moment kan det skapas positiva erfarenheter som stärker tilltron till sin egen förmåga. Denna studie har ökat vår egen förståelse och kunskap om begreppet ”therapeutic use of self”, och vi hoppas att studien även kan vara till nytta för andra studenter inom arbetsterapi. Då denna studie bygger på resultat från studier utförda i andra länder än Sverige behövs vidare forskning för att undersöka det svenska
14
7. Referenser
1. Kielhofner G. Conceptual foundations of occupational therapy practice. 4. ed. Philadelphia: F. A Davis; 2009.
2. Taylor RR. Therapeutic Relationship and Client Collaboration: Applying the
Intentional Relationship Model. In: Boyt Schell BA, Gillen G, Scaffa ME, editors.
Willard & Spackman’s Occupational Therapy. 12. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. p. 425-36
3. Boyt Schell BA, Scaffa ME, Gillen G, Cohn SE. Contemporary Occupational
Therapy Practice. In: Boyt Schell BA, Gillen G, Scaffa ME, editors. Willard &
Spackman’s Occupational Therapy. 12. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. p. 47-58
4. Mosey, CA. Psychosocial Components of Occupational Therapy. 1. ed. New York: Raven Press; 1986.
5. Boyt Schell BA. Professional Reasoning in Practice. In: Boyt Schell BA, Gillen G, Scaffa ME, editors. Willard & Spackman’s Occupational Therapy. 12. ed.
Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. p.384-97 6. Tickle- Degnen L. Therapeutic Rapport. In: Radomski Vining M, Trombly Latham
CA, editors. Occupational Therapy for Physical Dysfunction. 7.ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. p. 412-27
7. Fisher AG, Nyman A. OTIPM: En modell för ett professionellt resonemang som
främjar bästa praxis i arbetsterapi (FOU-rapport 1/2007). 3 rev. uppl. Nacka:
Sveriges Arbetsterapeuter; 2011
8. Jonsson H. Behandlingsrelationens Betydelse. I: Eklund M, Gunnarsson B, redaktörer Leufstadius C. Aktivitet och Relation: Mål och medel inom psykosocial rehabilitering. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2010. s. 119-29
9. Gillen G. Occupational Therapy Interventions for Individuals. In: Boyt Schell BA, Gillen G, Scaffa ME, editors. Willard & Spackman’s Occupational Therapy. 12. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. p. 322-42 10. Holmqvist K, Holmefur M, Ivarsson A-B. Therapeutic use of self as defined by
Swedish occupational therapists working with clients with cognitive impairments following acquired brain injury: A Delphi Study. Aust Occup Ther J. 2013; 60
(1):48-55. doi: 10.1111/1440-1630.12001
11. D’Cruza K , Howie L, Lentin P. Client-centred practice: Perspectives of persons with
a traumatic brain injury: Scand J Occup Ther, 2016; 23(1): 30-8. doi:
10.3109/11038128.2015.1057521
12. Morrison TL, Smith JD. Working alliance development in occupational therapy: A
cross-case analysis: AUST OCCUP THER J, Oct 2013; 60(5): 326-33. doi:
10.1111/1440-1630.12053
13. Taylor RR. The Intentional Relationship Model: Occupational therapy and Use of
Self. 1.ed. Philadelphia: FA Davis Company.;2008.
14. Bush JV, Powell NJ, Herzberg Georgiana. Career self-Efficacy in Occupational
Therapy Practice: AM J OCCUP THER, Oct 1993; 47(10):
927-33. https://pdfs.semanticscholar.org/20e3/2cb0e1758cc5a029d3d867179859acb33c95. pdf
15. Helfrich CA. Principles of Learning and Behavior Change. In: Boyt Schell BA, Gillen G, Scaffa ME, editors. Willard & Spackman’s Occupational Therapy. 12. ed.
Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. p.588-603 16. Hickerson Crist PA. Competence and Professional Development. In: Boyt Schell BA,
15
Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. p.989-1003
17. Evenson ME. Fieldwork and Professional Entry. In: Boyt Schell BA, Gillen G, Scaffa ME, editors. Willard & Spackman’s Occupational Therapy. 12. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. p.973-88
18. Taylor RR, Wook Lee S, Kielhofner G, Ketkar M. Therapeutic Use of Self: A
nationwide survey of Practioners’ Attitudes and Experiences. AM J OCCUP THER,
Mar/Apr2009; 63(2): 198-207
doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.5014/ajot.63.2.198
19. Axelsson Å. Litteraturstudie. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B, redaktörer. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2 rev uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2012. s.203-20
20. Friberg F. Att göra en litteraturöversikt. I: Friberg F, redaktör. Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2017. s.141-52.
21. Östlundh L. Informationssökning. I: Friberg F, redaktör. Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2017. s.59-82
22. Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B. Evidensbaserad omvårdnad: En
bro mellan forskning & klinisk verksamhet. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2016.
23. Friberg F. Tankeprocessen under examensarbetet. I: Friberg F, redaktör. Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3 uppl. Lund:
Studentlitteratur AB; 2017.
24. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier. 2 uppl. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur; 2008.
25. Hussain RA, Carstensen T, Yazdani F, Ellingham B, Bonsaksen T. Short-term
changes in occupational therapy students´self-efficacy for therapeutic use of self. BR J
OCCUP THER, May 2018; 81(5): 276-84. doi: 10.1177/0308022617745007 26. Schwank K, Carstensen T, Yazdani F, Bonsaksen T. The course of self-efficacy for
therapeutic use of self in norweigan occupational therapy students: a 10-month follow-up study. OCCUP THER INT, 4/1/2018; 1-5.
doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1155/2018/2962747
27. Van Vuuren S. Reflections on simulated learning experiences of occupational therapy
students in clinical skills unit at an institution of higher learning. S AFR J OCCUP
THER), Dec 2016; 46(3): 80-84. doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.17159/2310-3833/2016/v46n3/a13
28. Davies K, Curtin M, Robson K. Impact of an International workplace learning
placement on personal and professional development. AUST OCCUP THER J, Apr
2017; 64(2): 121-28. doi: 10.1111/1440-1630.12338
29. Scanlan Newton J, Hancock N. Online discussions develop students´clinical reasoning
skills during fieldwork. AUST OCCUP THER J, Dec 2010; 57(6): 401-08.
doi: 10.1111/j.1440-1630.2010.00883.x
30. Mattila A. Perceptions and outcomes of occupational therapy students participating in
community engaged learning: a mixed-metods approach. OJOT, Fall 2019; 7(4): 1-17.
doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.15453/2168-6408.1612
31. Andonian L. Occupational therapy students’ self-efficacy, experience of supervision,
and perception of meaningfulness of Level II fieldwork. OJOT, Spring 2017; 5(2):
1-12. doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.15453/2168-6408.1220
32. Stern P. Student perceptions of a problem-based learning course. AM J OCCUP THER), Jul/Aug 1997; 51(7): 589-96. PMID: NLM9242867
16
33. Ivey CK, Bowman DH, Lockeman KS. Occupational therapy students´self-efficacy
using an interprofessional case-based educational experience. JOPTE, Jun 2018;
32(2): 199-205. DOI: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1097/JTE.0000000000000055 34. Knecht- Sabres LJ. The use of experiential learning in an occupational therapy
program: Can it foster skills for clinical practice. OCCUP THER HEALTH CARE,
Oct 2010; 24(4): 320-34.
doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.3109/07380577.2010.514382
35. Herge AE, Lorch A, DeAngelis T, Vause- Earland T, Mollo K, Zapletal A. The
standardized patient encounter: A Dynamic Educational Approach to Enhance Students' Clinical Healthcare Skills. J ALLIED HEALTH, Winter 2014; 42(4):
229-35.
36. Pettersson A. Att lära och utvecklas i sin profession. I: Biguet G, Lindquist I, Martin C, Pettersson A, redaktörer. Att lära och utvecklas i sin profession. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2015. s.19-37
37. Tveiten S. Hälsopedagogik. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2018
38. Baker N, Tickle-Degnen L. Evidence-Based Practice: Integrating evidenc to inform
Practice. In: Boyt Schell BA, Gillen G, Scaffa ME, editors. Willard & Spackman’s
Occupational Therapy. 12. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. p.398-412
Bilaga 1: Tabell 1 Sökmatris Datum
Databas
Söknings nr
Sökord Träffar Urval 1 Titlar Urval 2 Abstrakt Urval 3 Fulltext 200323 Cinahl Plus With Fulltext S1 ”Therapeutic use of self” (fritext) 87 S2 ”Self-efficacy” (fritext) 26,797 S3 S1 OR S2 26,879 S4 Student (fritext) 212,39 0 S5 ”Occuaptional therapy student” (fritext) 80 S6 ”Future occupational therapist” (fritext) 1 S7 S4 OR S5 OR S6 212,39 1 S8 ”Occupational therapy” (fritext) 34,420 S9 ”Professional education” (fritext) 2,954 S10 S8 OR S9 37,245 S11 S3 AND S7 AND S10 73 S12 Limits: Peer-reviewed Engelska 2010-2020 49 23 13 5 200323 AMED S1 Therapeutic use of self (fritext) 377 S2 Therapeutic mode use (fritext) 101
S3 Interpersonal skills (fritext) 318 S4 Self-efficacy (Fritext) 1,525 S5 Self-awareness(fritext) 694 S6 S1 OR S2 OR S3 OR S4 OR S5 2,913 S7 Learning Therapeutic use of self (fritext) 17 S8 Learning (fritext) 5,700 S9 Improving (fritext) 10,322 S10 S7 OR S8 OR S9 15,713 S11 Occupational therapy student (fritext) 1,331 S12 S6 AND S10 AND S11 25 S13 Limits: Engelska 25 16 15 2 200325 MEDLINE S1 Professional Development (fritext) 68,243 S2 Experiential learning (fritext) 3,148 S3 Occupational therapy education (fritext) 8,114
S4 Transformative learning (fritext) 586 S5 S1 OR S2 OR S3 OR S4 78,968 S6 Clincial Reasoning (fritext) 7,214 S7 Therapeutic use of self (fritext) 45,148 S8 S6 OR S7 52,338 S9 Occupational Therapy (fritext) 54,117 S10 Occupational therapy student (fritext) 2,613 S11 S9 OR S10 54,117 S12 S5 AND S8 AND S11 200 S13 Limits: Peer-reviewed Engelska 2010-2020 110 16 13 3 Totalt (inkl dubbletter) 184 55 41 10 Totalt (exkl dubbletter) 39
Bilaga 2: Tabell 2 Artikelmatris Författare, Årtal,
Land
Titel Syfte Datainsamlingsmetod Resultat Vetenska
plig kvalitet Etik (25) Ratna A Hussain, Tove Carstensen, Farzaneh Yazdani, Brian Ellingham & Tore Bonsaksen. 2017. Norge. Short-term changes in occupational therapy students´self-efficacy for therapeutic use of self. Att undersöka kortsiktiga förändringar i arbetsterapeut studenters self-efficacy för therapeutic mode use, känna igen klienters interpersonella karaktärer och hantera interpersonella händelser vid terapin. Studien undersöker även om ålder, kön, arbetsstatus, tidigare utbildning och betyg samt universitets program kan assossieras till förändringen. Design: Kvantitativ. Longitudinell observationsstudie. Baslinjen mätes vid 2-3 veckor efter en IRM workshop. Uppföljnings mätning efter 3 månader efter baslinje mätning. Intervju instrumentet ”self-efficacy for therapeutic use of self” används. Består av tre delar.
Urval:
Bekvämlighetsurval av två universitet som startat ett samarbete. Deltagarna är 111 st andra års studenter som studerar på arbetsterapi programmet och deltar frivilligt. 89 st deltar i den slutliga Deltagarna förbättrade self-efficacy för therapeutic use of selfs alla områden.
Medel Godkänd av Norska Data tillsynsnämnden. Deltagarna har fått information om syftet och tillvägagångssättet och deltagarna har skrivit på medgivande. Deltagarnas svar går ej att identifiera, deltagandet är frivilligt och inga fördelar relateras till deltagande eller ej.
undersökningen i studien. (26) Kathrin Schwank, Tove Carstensen, Farzaneh Yazdani och Tore Bonsaksen. 2017. Norge. The course of self-efficacy for therapeutic use of self in norweigan occupational therapy students: a 10-month follow-up study.
Studiens syfte är att undersöka förändringen hos arbetsterapeut studenters self-efficacy för therapeutic use of self under en 10 månaders period efter en IRM workshop.
Ett annat syfte med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan studenternas förändring och universitetsprogra mmet. Design: Kvantitativ. En longitudinal observations studie. Baslinje mätningar utfördes 2-3 veckor efter introduktions workshopen. Uppföljning ca 3 månader efter baslinjemätningen, andra mätningen 10 månader efter baslinjemätningen. Urval: Deltagarna är 89 st arbetsterapeut studenter som studerar andra året på
arbetsterapiprogrammet i Oslo eller Trondheim.
Studenterna förbättrade sin self-efficacy för användandet av terapeutiska förhållningssätt vid identifiering av klienters interpersonella kännetecken, samt att hantera interpersonella händelser.
Medel Studien är etiskt godkänd av Norska Data tillsynsnämnden. Deltagarna har fått information om studiens syfte och tillvägagångssätt, samt skrivit på skriftligt medgivande. (30) Amy Mattila. 2019. USA. Perceptions and outcomes of occupational therapy students participating in community engaged
Studiens syfte är att utforska uppfattningen av personliga och professionell utveckling hos arbetsterapeut studenter som
Design: Kvalitativ och kvantitativ. Pre/post
mixad metod med andra årets arbetsterapeut studenter. I CEL nivå 1 fältarbete placerades studenterna i små grupper där arbetsterapi
Resultatet redovisas i åtta stora teman som tyder på att CEL möjliggör self-efficacy, personlig och
Medel Studien är Godkänd av Institutional Review Board (IRB).
learning: a mixed-metods approach.
deltar i CEL och att identifiera områden av självupplevd utvecklingen av self-efficacy, personlig och professionell utveckling av placeringen. inte erbjöds. Randomiserat urval. Data samlades in genom att intervjuer gjordes före och efter fältarbetet samt skrivna reflektioner.
Urval: 36 studenter
deltar, sedan görs ett urval på 12 st deltagare, en student från varje community utifrån deras tidigare
kompetenser som ger ytterligare tillägg till upplevelser genom att sammanställa intervjuer och journalerna.
professionell utveckling.
(27)
Santie van Vuuren. 2016. Sydafrika Reflections on simulated learning experiences of occupational therapy students in clinical skills unit at an institution of higher learning Syftet är att utforska och beskriva uppfattning och upplevelser från lärande av simulerade kliniska färdigheters procedurer hos andra årets arbetsterapeut studenter. Design: Retrospektiv, utforskande deskriptiv kvalitativ studie.
Urval: Deltagarna var
81 st arbetsterapeut-studenter som gick andra året på
programmet åren 2013 och 2014. Från 2013 var det 38 studenter och från 2014 var det 43 st. Studenterna hade positiva upplevelser av att lära sig från simulerade upplevelser, det gav en trygg lärande miljö där studenterna fick möjlighet att slipa sina kliniska färdigheter.
Medel Godkänd av the ethics committee of the faculty of health sciences. Deltagarna fick skriva på medgivande.
Deltagarna ingick i simulerad träning och utförde anonyma skriftliga reflektioner efteråt. (31) Lynne Andonian. 2017. USA. Occupational therapy student´s self-efficacy, experience of supervision, and perception of meaningfulnes s of Level II fieldwork Syftet är att undersöka relationen mellan arbetsterapeut-studenters demografiska skillnader, meningsfullhet av fältarbete, upplevelsen av handledning och studenters upplevda self-efficacy under nivå II fältarbete.
Design: Kvantitativ.
Korrelation och regression metod. Två instrument har använts.
Urval: 306 st arbetsterapeut-studenter från 42 universitet i USA deltog. Tidigare professionell erfarenhet av liknande miljö var kopplat till upplevd self-efficacy. När fältarbetet var meningsfullt och möjliggjorde en personlig och professionell utveckling så fanns det en signifikant positiv koppling till self-efficacy. Studenter med större upplevd self-efficacy graderade erfarenheten av handledningen som mer positiv.
Hög Godkänd av
Institutional Review Board San Jose State University.
Deltagarna gav sitt medgivande att delta i studien innan dom gick vidare med undersökningen. (32) Perri Stern. 1996. USA Student perceptions of a
problem-Syftet med artikeln är att beskriva utvecklingen,
Design: Kvalitativ.
Data samlades in via Intervju, reflektiv Kursen förbättrade studenternas Hög Godkänd av American occupational therapy
based learning course användningen och utfallet av specifik problembaserad lärande kurs. journal, kursutvärdering, gruppintervjuer och semi strukturerade uppföljningsintervjuer. Urval: 11 st deltagande studenters upplevelse av utbildningen. professionella beteende, integrerade en mängd olika delar av studenternas akademiska utbildning, gav studenterna förberedelse inför kliniskt fältarbetet, förbättrade det kliniska resonemanget och utvecklade studenterna på ett personligt plan. Kursen deltog även till självförtroende under fältarbete och fortsatt lärande. foundation student research grant. (33) Carole K. Ivey, Dixie H. Bowman & Kelly S. Lockeman. 2018. USA Changes in physical and occupational therapy students´self-efficacy using an interprofession al case-based
Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av interprofessionellt experiment för self-efficacy av fysioterapeut och arbetsterapeut
Design: Kvalitativ och
kvantitativ. Mixad metod. Kvasi
experimentell före/efter test användes för att undersöka förändringar i self-efficacy samt kvalitativa metoder för att samla in feedback
Studenterna har ökat sina färdigheter i interprofessionell interaktion. Det fanns ingen skillnad på om dom var arbetsterapeutstud
Medel Godkända av The school´s institutional rewiew board. Deltagarnas medgivande bads om innan pretest mätningen. Deltagandet var anonymt och hade
educational experience studenter samt undersöka deltagarnas upplevelser av experimentet. från deltagare om den lärande aktiviteten. Urval: Bekvämlighetsurval Studenter från universitet i Richmond, Virginia deltog. 51 st fysioterapeut-studenter i första året, och 36 arbetsterapeut-studenter i tredje året. enter eller fysioterapeuter. Det fanns en signifikant skillnad mellan före och efter test gällande interprofessionell teamutvärdering och feedback. Alla studenter fick en ökad kunskap om varandras professioner, och att dom lärde sig mest genom att arbeta praktiskt.
ingen påverkan på studentens kurs betyg eller andra tillhörigheter. (28) Kerry Davies, Michael Curtin, Kristy Robson 2016. Australien Impact of an International workplace learning placement on personal and professional development
Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan en Internationell praktikplats i Vietnam har på den upplevd personlig och professionell utveckling på en grupp examinerade Australienska arbetsterapeuter. Design: En kvalitativ studie.
Urval: Deltagarna var
12 st examinerade arbetsterapeuter som hade fullgjort sin praktikplats i Vietnam mellan 2009 och 2012. Inkluderings kriterierna förstudien var att dom skulle vara registrerade vid Australien Health Practitioner Regulation
Alla deltagarna tyckte att den Internationella praktikplatsen hade påverkat deras personliga och professionella utvecklande mer än vad en praktikplats i hemlandet skulle ha gjort. Praktikplatsen gav dem
Hög Studien har godkänts av Charles Sturt Univeristiy Faculty of Science Human Etics Minimal Risk Commitee. Deltagarna i studien fick skriftlig information om studiens syfte, deltagarkrav samt potentiella risker för deltagarna.
Agency, samt arbeta som arbetsterapeuter. Deltagarna skulle även ha minst två år
arbetslivserfarenhet att reflektera över, men inte mer än fem år. Detta för att dom skulle kunna reflektera över praktikplatsens påverkan på deras personliga och professionella utvecklande efter kursens avslut.
möjlighet att lära sig mer om sig själva och yrket.
(29)
Julia Newton Scanlan
& Nicola Hancock. 2010. Australien. Online discussions develop students´clinic al reasoning skills during fieldwork
Syftet med studien är att undersöka om ett tillägg med tydlig teoretisk struktur ökade kvaliteten på kliniskt resonemang.
Design: Kvantitativ och kvalitativ. Pilotstudie. Kohort, före/ efter test.
Urval: Alla studenter
som gör tredje årets fältarbete under 2007 hade möjlighet att delta i ytterligare
strukturerade
diskussioner som en del av bedömningen av fältarbetet. Studenterna i varje fältarbetsblock Resultatet visar att introduktion av det teoretiska tillägget och strukturen minskade diskussionsinlägg relaterade till bas förståelse för kritiskt tänkande och ökade antalet inlägg med avancerade element. Studenterna upplevde en
Medel Studien har godkänts av University of Sydney Human Resercher Ethics Committee.
varierade, men var ungefär 90 st. förbättring inom kliniskt resonemang efter fältarbetet med områdes relaterade diskussioner, denna förbättring fanns även efter det andra fältarbetet och trenden visade på ytterligare förbättringar. (34)
Lisa Jean Knecht-Sabres. 2010. USA. The use of experiential learning in an occupational therapy program: can it foster skills for clinical practice Syftet med pilotstudien är att undersöka om integrationen av upplevelse lärande möjligheter nära slutet på studenternas didaktiska utbildning påverkade studenternas skickligheter av det kliniska resonemanget samt studenternas Design: Pilotstudie.
Mixad metod. Pre/post test. Kvalitativ och kvantitativ design användes för data insamling. Frågeformulär med 20 st frågor. Journal anteckning med reflektioner och deltagande i fokus grupp Urval: 11 st arbetsterapeut-studenter deltog. Resultatet visar att studenterna förbättrade sina skickligheter och förmågor efter att ha deltagit i upplevelse lärande tillfälle till 90 %. Studenterna upplevde deltagandet fördelsaktigt för användning av många arbetsterapi Låg Godkänd av University´s Institutional Review Board. Deltagarna har skrivit på ett medgivarintyg.
förmåga att utföra mångfaldiga arbetsterapi relaterade skickligheter. relaterade skickligheter bl.a i therapeutic use of self, Kliniskt resonemang, utvärdering och behandlingsplaner ing.
29 Bilaga 3: Tabell 3 Artikelanalys
Författare, Årtal, Land Titel Inlärningstillfälle Utvecklade förmågor (25) Ratna A Hussain, Tove Carstensen, Farzaneh Yazdani, Brian Ellingham & Tore Bonsaksen. 2017. Norge. Short-term changes in occupational therapy students´self-efficacy for therapeutic use of self. - IRM-workshops i klassrum, - Teori, introduktion av IRM-modellen med genomgång av grundkoncept - Lärardemonstrationer, - Student rollspel med olika förhållningssätt, - Case
- Handledning - Grupparbete - Diskussioner
- Ökad tilltro till sin egna förmåga inom therapeutic mode/interpersonal style, interpersonal skills, interpersonal reasoning (26) Kathrin Schwank, Tove Carstensen, Farzaneh Yazdani & Tore Bonsaksen. 2017. Norge
The course of self-efficacy for therapeutic use of self in norweigan occupational therapy students: a 10-month follow-up study. - IRM-workshops i klassrum, - Teori, introduktion av IRM-modellen med genomgång av grundkoncept, - Lärardemonstrationer, - Student rollspel med olika förhållningssätt, - Case, - Handledning - Grupparbete, - Diskussioner
- Ökad tilltro till sin egna förmåga inom therapeutic mode/interpersonal style, interpersonal skills, interpersonal reasoning (30) Amy Mattila. 2019. USA. Perceptions and outcomes of occupational therapy students participating in community engaged learning: a mixed-metods approach. - CEL- fältarbete, arbetar i små grupper utplacerade inom områden där arbetsterapi normalt inte ingår i servicen - Handledning - Feedback från klient och personal - Självförtroende, baskunskaper, self awareness, self-efficacy, personlig transformation-professionell, bättre förståelse vid teori till praktik, samarbete med personer med olika bakgrund-”bättre människosyn”
(27)
Santie van Vuuren. 2016. Sydafrika Reflections on simulated learning experiences of occupational therapy students in clinical skills unit at
- Simulerat lärande på universitetet. Case- Inhyrda klienter, olika åldersgrupp - Rollspel - Pararbete - Anpassnings förmåga - Praktiska förmågor, - Kommunikations förmågor, - Samarbete,
an institution of higher learning - Reflektioner - Handledning - Personlig utveckling genom självinsikt - Grundförståelse - Självförtroende (31) Lynne Andonian 2017. USA. Occupational therapy student´s self-efficacy, experience of supervision, and perception of meaningfulness of Level II fieldwork - Fältarbete - Handledarstöd samt dessa är förebilder. - Självförtroendet ökade vid god relation till handledaren. (32) Perri Stern. 1996. USA Students perceptions of a problem-based learning course -Kurs i problembaserat lärande.
- Case arbete i grupp - Handledarträffar - Teoretisk kunskap - Diskussion
- Redovisning fritt i grupp för att skapa teamkänsla. - Förbättrat kliniskt resonemang - Ökat självförtroende (33) Carole K.Ivey, Dixie H. Bowman & Kelly S.Lockeman 2018. USA Changes in physical and occupational therapy students´self-efficacy using an interprofessional case-based educational experience - Simulerade Case, - Klienter spelas av lärare
- Planerar och utför behandling tillsammans med fysioterapeut studenter, samt utvärderar i team. - Guidning och stöd av handledare. - Arbetar i små grupper. - Teori, kliniskt resonemang - Diskussioner. -Interprofessionella förmågor - Kliniska resonemang - Kommunikation samarbete med klient, andra professioner, familjer m. m, kunskap av andra professioner - Kunskap om processen. - Roll kunskap. (28) Kerry Davies, Michael Curtin, Kristy Robson 2016. Australien Impact of an International workplace learning placement on personal and professional development - Workplace learning placement-praktik. - Stöd av handledare. - Eget ansvar. - Självständighet. - Samarbetsförmåga - Ökat självförtroende (29) Julia Newton Scanlan
& Nicola Hancock. 2010. Australien. Online discussions develop students´clinical reasoning skills during fieldwork - Fältarbete. - Teoretiskt ramverk ges om kliniskt resonemang. - Reflektioner - Diskussioner om arbetsterapi processen. - Arbetar i små grupper. - Större basförståelse. - Ökat kliniskt resonemang
(34)
Lisa Jean Knecht-Sabres. 2010. USA The use of experiential learning in an occupational therapy program: can it foster skills for clinical practice
- Studenterna får möjlighet att bedöma och implementera arbetsterapi på klienter som var 65 år eller äldre
- Handledning - Diskussion
- Förbättrad
självupplevd förmåga att utföra arbetsterapi - Utveckling av kliniskt resonemang
Bilaga 4: Granskningsfrågor Kvalitativa:
• Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är det i så fall formulerat och avgränsat?
• Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
• Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall beskriven?
• Vad är syftet? Är det klart formulerat?
• Hur är metoden beskriven?
• Hur är undersökningspersonerna beskrivna?
• Hur har data analyserats?
• Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
• Vad visar resultatet?
• Hur har författarna tolkat studiens resultat?
• Vilka argument förs fram?
• Förs det några etiska resonemang?
• Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden isåfall?
• Sker en återkoppling till teoretiska antaganden?, till exempel vårdvetenskapliga antaganden?
Kvantitativa:
• Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är det i så fall formulerat och avgränsat?
• Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
• Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall beskriven?
• Vad är syftet? Är det klart formulerat?
• Hur är metoden beskriven?
• Hur har urvalet gjorts (t.ex. antal personer, ålder, inklusions- respektive exklusionskriterier)?
• Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? I så fall hur?
• Vad visar resultatet?
• Vilka argument har förts fram?
• Förs det några etiska resonemang?
• Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden isåfall, tillexempel vad gäller generaliserbarhet?
• Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, till exempel vårdvetenskapliga antaganden?
