Livskvalitet hos personer med AlzheimerssjukdomEn litteraturstudie

(1)

Livskvalitet hos personer med Alzheimers

sjukdom

En litteraturstudie

Quality of life for people with Alzheimer´s

disease

A literature study

Författare: Ako Darwesh och Johan Saleh

HT 2017

Examensarbete: Kandidatnivå 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Sjuksköterskeprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Mona Ewertsson, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Sigrid Odencrants, Universitetslektor, Örebro universitet

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste formerna av demens. Sjukdomen karakteriseras av kognitiva nedgångar,

minnesstörningar. Personer med Alzheimers sjukdom kan ha svårt att orientera sig även i välkända miljöer.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan förbättra livskvalitet hos personer med Alzheimers sjukdom.

Metod: Litteraturstudie med systematisk litteraturgenomgång av tidigare forskning som leder fram till en fördjupning inom området med deskriptiv design.

Resultatet: Resultatet visar på tre faktorer som kan förbättra livskvaliteten hos personer med Alzheimers sjukdom. Miljöfaktorer påverkade positivt på personens beteende. Fysisk aktivitet minskade depression och ökade livskvaliteten om den anpassas till individens förmåga. Socialt var det viktigt att hitta gemensamma behov och intressen för att öka livskvaliteten.

Slutsats: Utifrån studien kan livskvalitet förbättras genom tillämpningar av olika faktorer i omvårdnaden för personer med Alzheimers sjukdom. Nyckelord: Alzheimers sjukdom, livskvalitet, miljö, fysisk aktivitet

(3)

Innehållsförteckning 1. Inledning ... 1 2. Bakgrund ... 1 2.1 Demens... 1 2.2 Alzheimer ... 1 2.3 Utredning ... 2

2.4 Sjuksköterska roll i omvårdnadsåtgärder ... 2

2.5 Livskvalitet ... 3 3. Problemformulering ... 4 4. Syfte ... 4 5. Metod ... 4 5.1 Design ... 4 5.2 Sökstrategi ... 4 5.2.1 Cinahl ... 5 5.2.2 PsycINFO ... 5 5.3 Urval... 5 5.3.1 Cinahl ... 6 5.3.2 PsycINFO ... 6 5.4 Granskning ... 6

5.5 Bearbetning och analys... 6

5.6 Etiska överväganden... 6

6. Resultat ... 8

6.1 Miljöfaktorer ... 8

6.2 Fysisk aktivitet faktorer... 8

6.3 Sociala faktorer ... 9 6.4 Resultatsammanfattning ... 10 7. Metoddiskussion ... 10 8. Resultat diskussion ... 11 9. Slutsats ... 14 10. Kliniska nytta ... 14

11. Förslag till fortsatt forskning ... 14

Referenser ... 15 Bilaga 1: Sökmatris

(4)

1

1. Inledning

”Inga sitter framför läkaren. Tankarna far i huvudet. Vilken dag är det? Vilket år är det? Vad heter min dotter? Vem är det han pratar om? Lägga pussel! Vad är det för barnsligheter? Vad gör jag egentligen här? Jag vill hem! Tror han att jag är dum i huvudet?”

(Abrahamsson, 2003, s.54).

Med åldrande befolkning följer naturligt ökande antal personer med demens i världen. Antalet personer med demens förväntas fördubblas var 20 år och antalet når ungefär 75 miljoner år 2030 i hela världen. Många människor med demens vårdas i vårdhem för att de är i behov av en komplex vård som inte kan utföras i familjekretsen (Boer et al., 2017). Alzheimers sjukdom är den vanligaste typen av demens. Sjukdomen börjar långsamt och karakteriseras av förlust av kognitiv förmåga, vilket orsakar en betydande försvagning i dagliga aktiviteter (Maci et al., 2012). Människans livslängd förväntas att öka i framtiden, vilket ställer högre kunskapskrav för Alzheimers sjukdom hos

sjuksköterskor och allmänheten (Socialstyrelsen, 2016).

2. Bakgrund

2.1 Demens

Det finns cirka 47 miljoner människor med demenssjukdom och varje år registreras 9,9 miljoner nya fall. I 60–70% av fallen är Alzheimer (WHO, 2017). Demens är en sjukdom som drabbar många äldre. Det innebär att personen får försämrat minne och personligheten förändras

(Sjöström & Ekwall, 2010). Demens utvecklas långsamt i flera

neurologiska funktioner bland annat i minnet, tänkande, beteende och förmåga (Page, Oza, Layton & Padila, 2017). I dag finns det cirka 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige (Socialstyrelsen, 2016).

2.2 Alzheimer

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. Sjukdomen upptäcktes av en tysk psykiatriker och forskare i början av 1900-talet

(5)

2

(Pete, 2016). Personer med Alzheimer har minskat kognitiva förmågor i form av minnesstörningar, att inte komma ihåg senaste händelser och namn på sina närstående. Sjukdomen Alzheimers skapar svårigheter hos människor, till exempel svårigheter att orientera sig i välkända miljöer eller förlust av förmågan att sätta i gång med meningsfulla aktiviteter och sociala samspel. I senare skede av sjukdomen förlorar personen kognitiva och verbala förmågor vilket leder till behov av mycket hjälp vid dagliga aktiviteter (ADL). Alzheimers sjukdom kan även öka risk för fall och förvirringstillstånd med hallucinationer (Gaugler, Yu, Davila & Shippee, 2014). Orsaken till sjukdomen är biokemiska förändringar och inlagring av substanser som hindrar nervcellsfunktionen (Sjöström & Ekwall, 2010). Riskfaktorer för Alzheimers sjukdom är bland annat hög ålder, ärftlig disposition, diabetes, högt blodtryck, förhöjda kolesterolvärden och låg utbildning (Berentsen, 2010).

2.3 Utredning

Alzheimers sjukdom kräver en noggrann utredning för att kunna diagnostiseras. Utredningen kan göras inom primärvården, geriatriska-, medicinska- och psykiatriska kliniker. Undersökningen görs av ett team som består av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och arbetsterapeuter samt andra specialister. I utredningen ingår bland annat noggrann somatisk anamnes, blodprover, elektroencefalogram, datortomografi och magnetröntgen.

Utredningen görs dels för att utesluta andra orsaker till de förändringar som uppkommit hos personen, till exempel en tumör eller depression och dels för att uppskatta hur personens funktionsförmåga är och hur stort

omvårdnadsbehov personen har (Marcusson, Blennow, Skoog & Wallin, 2011). Ett internationellt instrument är Mini Mental State Examination (MMSE) eller på svenska Mini Mental Test (MMT) används oftast för

bedömning av kognitiva funktioner. Instrumentet innehåller frågor om tid och rum, minne och spatial förmåga samt instruktionsförståelse (Edberg, 2014).

2.4 Sjuksköterska roll i omvårdnadsåtgärder

Björvell och Thorell-Ekstrand (2014) definierar omvårdnadsåtgärder som en individuell handling, procedur eller aktivitet, som syftar till att uppnå det

(6)

3

förväntade resultatet för en omvårdnadsdiagnos som sjuksköterskan är ansvarig för. Florin (2014) beskriver att syftet med omvårdnadsåtgärder är att främja och bibehålla hälsa, förebygga ohälsa eller sjukdom, samt att stärka personens välbefinnande. Vidare beskrivs att omvårdnadsåtgärderna måste vara väl formulerade så att det tydligt framgår vad som ska utföras, hur ofta det ska utföras och eventuellt vem som bör utföra åtgärden. Enligt ICN:s etiska koder är sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk

sjuksköterskeförening, 2014). Sjuksköterskor skall ha ansvar för att utveckla vårdplaner, utvärdera vårdbehov och ge kvalificerad omvårdnad (Bökberg et al., 2015). Sjuksköterskan skall ge högkvalitativ, evidensbaserad vård till patienter över hela sjukdomsförloppet samt samarbeta med andra olika yrkesvårdgivare och vårdtagare. Dessutom måste sjuksköterskan leda, delta och utveckla kvalitet och säkerhet inom vården (Paschke et al., 2017). En god omvårdnad kan lindra symptom och bidra till livskvalitet (SBU, 2006). Enligt personcentrerad vård skall sjuksköterskor synliggöra hela personen och

prioriterar tillgodoseende av mentala, existentiella, sociala och psykiska behov i likhet med fysiska behov samtidigt respektera och bekräfta personens

upplevelse av hälsa och sjukdom (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

2.5 Livskvalitet

Livskvalitet är ett komplext och mångsidigt begrepp som består av funktionella egenskaper, sociala funktion, bekvämlighet, säkerhet, emotionella och fysisk hälsa. Faktorer som kan påverka personens livskvalitet är bland annat

depression, funktionsnedsättning och beteendemässiga symptom (Gaugler et al., 2014). Livskvalitet är en individuell upplevelse som kan förändras med tiden beroende på individens hälsotillstånd (Karlsson & Tobiasson, 2010). Mätning av livskvalitet hos personer med Alzheimer är komplex och

utmanande på grund av individens förlust av förmåga att delta i diskussioner (Moyle et al., 2007).

(7)

4

3. Problemformulering

Alzheimers sjukdom är en vanlig sjukdom som minskar kognitiva förmågor i form av minnespåverkan och kommunikationssvårigheter.

Funktionsnedsättningar kan påverka känslan av livskvalitet. Antalet äldre personer med Alzheimers sjukdom utgör en stor del globalt. Alla

sjuksköterskor oavsett var de arbetar, kommer i kontakt med personer med Alzheimer sjukdom. Utifrån en personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskor främja hälsa och öka livskvalitet hos personer med Alzheimers sjukdom. En litteraturstudie utfördes för att sammanställa och beskriva relevanta faktorer som kan förbättra livskvalitet. Med hjälp av litteraturstudien kan

sjuksköterskans kunnande att upptäcka brister i livskvalitet förbättras och ge en fördjupande kunskap om olika faktorer som påverkar livskvalitet.

4. Syfte

Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan förbättra livskvalitet hos personer med Alzheimers sjukdom.

5. Metod

5.1 Design

Den metod som användes för studien var en litteraturstudie med deskriptiv design (Kristensson,2014).

5.2 Sökstrategi

För att ta reda och identifiera relevanta sökord och om det finns tillräckligt vetenskaplig litteratur inom det valda området gjordes en pilotsökning. Utifrån studiens syfte valdes relevanta sökord vilket översattes till engelska via

översätningsverktyget Svensk MeSH genom karolinska institutet

(http://mesh.kib.ki.se). Sökorden var Alzheimers sjukdom och livskvalitet och översattes till Alzheimer’s disease och Quality of life (Bilaga 1). I databaserna Cinahl plus with full text och PsycINFO som innehåller vetenskapliga artiklar inom omvårdnadsområdet genomfördes en systematisk litteratursökning (Kristensson, 2014). Sök operatorer ”AND” användes i sökningen för att

(8)

5

kombinera två sökord med varandra. För att kombinera söktermerna används booleska sök operatorerna AND (Kristensson, 2014).

5.2.1 Cinahl

I Cinahl gjordes en sökning. Genom sökfunktionen headings i Cinahl togs (MH” Alzheimer’s disease) AND (MH” Quality of life”) fram som ämnesord. Först söktes ämnesorderna var för sig sedan kombinerade de med booleska operatorer AND. Sökningen begränsades med tidsgräns 2007–2017, engelska och peer reviewed. Slutliga resultatet blev 370 träffar.

5.2.2 PsycINFO

I PsycINFO användes sökorden ”Alzheimer disease” och ” Quality of life. Genom sökfunktionen headings i PsycINFO togs (DE” Alzheimer’s disease) AND (DE” Quality of life”) fram som ämnesord. Sökningen begränsades med tidsgräns 2007–2017, engelska och peer reviewed. Sökningen resulterade 326 träffar.

5.3 Urval

Sökningen begränsades med inklusions och exklusionskriterier (Kristensson, 2014). Inklusionskriterier var att fokusera på faktorer som har betydelse för personens livskvalitet och omvårdnad av personer med Alzheimer sjukdom. Artiklarna skulle innehålla ämnen inom livskvalitet och personcentrerad vård. Manliga och kvinnliga deltagare var inkluderade.

Exklusionskriterier var att exkludera studier med anhöriga som deltagare fast de har en viktig roll i personens livskvalitet. Artiklarna som handlade om andra typer av demenssjukdomar än Alzheimer exkluderades.

Urvalet av artiklarna gjordes i tre steg för att hitta relevanta artiklar till

resultatet. Första steget gjordes genom att läsa de artiklar vars titlar motsvarade studiens syfte. I andra urvalet lästes abstrakt och de abstrakt som inte svarade mot syftet valdes bort. Tredje urvalet lästes hela artikeln noggrant. Efter

(9)

6

fulltextläsning gick resterande artiklar som svarade på syfte till kvalitetsgranskning.

5.3.1 Cinahl

I första urvalet lästes 370 artiklars titlar. Det resulterades 25 artiklar besvarade studiens syfte där lästes samtliga artiklars abstrakt, vilket var andra steget i urvalet. I tredje urvalet lästes åtta artiklar i fulltext och kvalitetsgranskades (se bilaga 1).

5.3.2 PsycINFO

I första urvalet lästes 326 artiklars titlar. I andra urvalet ansågs 20 artiklar vara relevanta mot syftet, där lästes samtliga artiklars abstrakt. Tre artiklar som besvarade syfte, lästes därefter i fulltext och kvalitetsgranskades (se bilaga 1).

5.4 Granskning

De 11 artiklar som valdes ut kvalitet granskades med kvalitativ och kvantitativ granskningsmall från Statens beredning för medicinska utvärdering (Statens beredningsmallar för medicinska utvärdering [SBU], 2014). Efter

kvalitetsgranskningen exkluderades en artikel på grund av otydligt urval och struktur. Total valdes 10 artikel efter kvalitetsgranskning (se bilaga 1).

5.5 Bearbetning och analys

En integrerad analys användes i tre steg för att presentera resultaten på ett överskådligt sätt (Se tabell 2). I det första steget lästes samtliga artiklar

noggrann för att identifiera likheter och skillnader i omvårdnadsåtgärder. I det andra steget skapades olika kategorier från artiklarnas resultat. I det tredje steget sammanställde de slutliga resultaten under tre kategorier utifrån likheter i artiklarnas resultat (Se tabell 1) (Kristensson, 2014).

5.6 Etiska överväganden

För att genomföra ett vetenskapligt arbete måste först etiska överväganden göras. Vid granskning av studier är det fyra etiska principer som betygsätts: autonomiprincipen, godhetsprincipen, princip att inte skada och rättviseprincip. Autonomiprincipen innebär att forskning sker med respekt för deltagarnas

(10)

7

självbestämmande och medverkan skall vara frivilligt. Nyttoprincipen

innefattar att nyttan och forskningen överväger risken för skada och obehag för deltagarna. Inte skada principen innebär att miljön och metoden skall vara så säkra som möjligt. Rättviseprincipen innebär att deltagarna behandlas rättvis och att medverkan på lika villkor (Beauchamp & Childress, 2013). Studien skall vara grundad på vetenskaplig grund och ske med respekt och omtanke till tidigare forskning inom det aktuella området. Samtidigt får inte innebörden ändras och tydlig referenshantering skall redovisas (Helsingforsdeklaration, 2013). Samtliga artiklar som användes i resultatet hade etikbeprövats och godkänts av respektive lands etiska prövningsnämnder. Resultatet har behandlats allmängiltigt för att inte påverka tolkningen av litteraturstudiens resultat.

Tabell 1

. Resultat översikt.

Författare Miljö Fysisk aktivitet Sociala

interaktioner Dassa & Amir,

(2014) X Cherry et al., (2008). X Hattori et al., (2011) X Hernandez (2007) X Maci et al., (2012). X Moyle et al., (2007) X X Shell, (2015). X Smit et al., (2015). X Wood et al., (2009). X Yu et al., (2013). X

(11)

8

6. Resultat

Figur 1.

Översikt över Huvudkategori och subkategori.

6.1 Miljöfaktorer

Omgivning hade betydelse för personer med Alzheimers sjukdom (Wood et al., 2009; Moyle et al., 2007; Hernandez, 2007). Personers interaktion till

omgivningen hade en positive påverkan på livskvalitet. Att delta i aktiviteter i form av pratstund, ritning och kortspel, hade ökat personers intresse att delta i aktiviteter. Personerna var mindre frustrerade och kunde behålla sin integritet och självbestämmande (Wood et al., 2009). Deltagare som deltog i

trädgårdsaktiviteter hade bättre humör, minskad oro och var mer engagerade och interagerade bättre socialt (Hernandez, 2007). Miljöombyte hade negativ påverkan hos personer med Alzheimer. Personer som nyligen hade flyttat till en nytt vårdboende hade sämre livskvalitet än de boende som hade varit på sina respektive anläggningar under längre period (Moyle et al., 2007).

6.2 Fysisk aktivitet faktorer

Studier som undersökte effekten på livskvalitet av fysisk träning hos personer med Alzheimers sjukdom, visade signifikant förbättring av livskvaliteten. Studien handlade om cykelträning 10 till 45 minuter tre gånger i veckan för vårdboende. Resultatet visade minskad depression och bättre livskvalitet hos deltagarna (Yu et al., 2013). Fysisk aktivitet och kognitiv stimulering hade positiv effekt på livskvalitet hos personer med Alzheimers sjukdom. Att delta i

Livskvalitet

(12)

9

aktivitet som att kasta en boll i en korg, vrida kroppen i olika riktningar och promenader hade en signifikant förbättring av apati, ångest och depression (Maci et al., 2012). Fysisk aktivitet för personer med Alzheimers sjukdom ska vara anpassad efter personens förmåga, behov, beteende och livshistoria. Resultatet visade att fysiska aktiviteter hade både positiva och negativa effekter på personer med Alzheimers sjukdom. Positiva effekter var att hjälp

accepterades, det blev färre konflikter och bättre humör hos personer med Alzheimers sjukdom samt något att göra. Negativa effekter var social isolering till följd av oförmåga att klara aktiviteten vilket lede till ångest och

nedstämdhet (Smit, 2015).

6.3 Sociala faktorer

Lämpliga sociala relationer och personalutbildningar var två viktiga element i omvårdnaden av personer med Alzheimer sjukdom. Att placera personer med olika behov i samma miljö påverkade negativt det sociala umgänget. Vidare beskrevs att utbildningen inom personcentrerad demensvård hjälpte personalen att skapa en miljö där personer med Alzheimers sjukdom upplevde positiva sociala interaktioner. Resultatet visade att vårdbehov kunde identifieras och den sociala miljön förbättras genom att gruppera boenden i närheten av varandra med liknande behov (Cherry, et al., 2008).

I en studie undersöktes vikten av att spela bekanta låtar för personer med Alzheimers sjukdom. Resultatet visade att musiken hade en positiv påverkan som gjorde det möjligt för deltagarna att kommunicera med varandra. Att använda gamla låtar, exempelvis låtar som tillhör deras sociala och nationella identitet, gav gruppmedlemmarna positiva känslor, bättre humör och de anslöt till varandra medan de sjöng ihop. Vidare beskrevs att sången främjade

välbefinnande och ökade intresset för deltagarna att delta i sociala aktiviteter (Dassa & Amir, 2014). En av faktorerna som påverkar livskvalitet var lycka. Lycka kan utvecklas av en personcentrerad insats som syftar till att förbättra livskvalitet. Att sjunga tillsammans, spela instrument och lyssna på musik var både en trevlig aktivitet och musikalisk händelse. I studien berättade en av deltagarna skrattande att ” musik påminner mig om min mamma eftersom min

(13)

10

mamma skulle gå runt i huset hela tiden sjungande ”dooh ooh ooh ohh”. Sånggrupper i undersökningen levererade en social aktivitet och ett slut på tystnad (Shell, 2015, s.30).

I en studie framkom att mental förbättring kan uppnås med hjälp av konstterapi i grupp. Resultatet visade att konstterapin minskade deltagarnas spänning och lugnade ner dem samt ökade deras livsglädje. Studien bekräftade att

konstterapi förbättrar kognitiva funktioner samtidigt observerades förbättring i vitalitet och livskvalitet hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien rapporterade förbättring i uppmärksamhet, intresse, känslor av glädje och värdighet hos deltagarna (Hattori, Hattori, Hokao, & Mizushima, 2011).

6.4 Resultatsammanfattning

Resultatet visar på tre faktorer som kan förbättra livskvaliteten hos personer med Alzheimers sjukdom. Miljön var avgörande för individens välbefinnande, i en obekant miljö är personer med alzheimer desorienterade. Fysisk träning hade positiv inverkan om den anpassas till individens förmåga. Socialt var det viktigt att hitta gemensamma behov och intressen för att öka livskvaliteten.

7. Metoddiskussion

Metoden litteraturöversikt som beskrivs av Kristensson (2014) användes under studien. Sökning genomfördes i två relevanta databaser Cinahl och PsycINFO. Databasen CINAHL innehåller vårdvetenskapliga artiklar och PsycINFO databasen innehåller artiklar inom psykologi och beteendevetenskap. Provsökningen gjordes i PubMed, som innehåller artiklar inom omvårdnad, biomedicinska och hälsa, men artiklarna valdes bort då resultatet inte svarade mot studiens syfte eller hade redan framkommit i Cinahl databas. Genom att ha använd sig av flera databaser blev sökresultatet brett, innehållsrikt och stärktes studiens trovärdighet (Kristensson, 2014).

Sökorden valdes ur studiens syfte. Vid identifiering av sökord användes MeSH som hjälp för översättning då det ansåg att det skulle bli en säker översättning. Sökorden Alzheimers sjukdom och livskvalitet användes som sökorden i både databaserna. Inga synonymer användes i sökningsprocessen på grund av att

(14)

11

inte fanns andra synonymer på livskvalitet och när sökning gjordes på

”Alzheimer sjukdom” kom flertal synonymer som ansågs att inte gav relevant sökresultat mot studiens syfte till exempel ”Alzheimer”, ”Dementia”,

”Alzheimer Scelerosis” och ”Early Onset”, vilket gjordes att den booleska sök operatorn OR inte användes i sökningar. Sökningen gjords för varje sökord i sökfunktionen Headings och sedan begränsades med booleska sök operatorn AND för att öka antal användbara artiklar i de olika databaserna.

Elva artiklar valdes att läsas i fulltext och kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s, för att bedöma trovärdighet och tillförlitlighet i artiklarna (SBU,2014). Efter kvalitetsgranskning exkluderades en artikel på grund av otydligt urval och struktur. En styrka med litteraturstudien var att artiklarna som användes i studiens resultat hade etikbeprövats och godkänts av respektive lands etiska prövningsnämnder. Att artiklarna är etiskt godkända innebär att de bör beskrivas val av deltagare, informerat samtycke, metodfrågor och konfidentialitet (Sandman& Kjellström, 2013).

En styrka kan vara att både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i studien samtidigt bortfall diskuterades av författarna. Artiklarna som

inkluderades i studien kom från olika länder vilket anses som en styrka för att gav olika perspektiv på hur livskvaliteten kan förbättras hos personer med Alzheimers sjukdom. Därför att anses att resultatet av studien bör kunna överföras och implementera i olika länder.

8. Resultat diskussion

Studiens resultat visade att livskvalitet kan förbättras genom olika faktorer såsom miljö, fysisk aktivitet och sociala umgänget. Studiens resultat förstärkas av Berentsen (2010) som påpekar att Alzheimers sjukdom inte kan botas, men med flera faktorer som miljö, fysisk aktivitet och sociala faktorer kan

livskvaliteten förbättras.

Studierna som ingår i resultat är från olika mångkulturella länder bland annat USA, Australien, Storbritannien vilket ger ett världsomfattande perspektiv. Samtidigt studierna har blandad antal män och kvinnor.

(15)

12

En studie av Wood et al., (2009) visade att en av viktiga faktorer som påverkar livskvalitet är utformning av miljön där individen bor. Vilket stärkas av Olmo et al., (2012) som påvisat att kvaliteten på den fysiska miljön påverkar

livskvalitet hos personer med Alzheimers sjukdom. Oddy (2013) belyser att inomhusmiljö har stor betydelse för människor med Alzheimers sjukdom. Förändringar i omgivningen som möbler, golvbeläggningens struktur, solljus och dörröppningar kan hindra gångrytm eller förvirra och leda till fallolyckor. Fänge & Calsson (2010) beskriver att äldres begränsade fysiska och

psykologiska förmåga ställer krav på utformning av omgivningarna utanför hemmet. Den fysiska miljön omkring boendet, såsom utomhusmiljöer och lokaler bör utformas efter individens fysiska och kognitiva behov. Det innebär att personer som har till exempel rullstol eller rullator kan förflytta sig utan hinder, samtidigt som andra personer med kognitiva svårigheter som

Alzheimers sjukdom skall kunna orientera sig och utnyttja sin omgivning utan svårighet. Personer med Alzheimers sjukdom behöver få miljön anpassad så att de kan uppleva glädje i vardag (Berentsen, 2010). När hemmet är lätthanterligt, välkänt och säkert kan personen vila och återhämta kraft och energi för att röra sig och vara aktiv i det dagliga livet (Fänge & Calsson, 2010). Hemmet skall vara anpassat till personens återstående kapacitet. Fritt tillgängligliga

utrymmen i miljön, såsom öppen utsikt och stora utomhus gårdar ökar känslan av autonomi och frihet (Boer et al., 2017).

Den sociala miljön spelar stor roll hos personer med alzheimer. Om personalen själv känner sig trygg kan den göra den sociala miljön trygg och trivsam. Om vårdpersonalen kommer in i boendesrum i full fart och drar från gardinerna är det inte konstigt att personen blir desorienterad. Därför det är viktigt att knacka på dörren, vänta några sekunder och sedan lugnt hälsa på personen samt ge den tid att prata. Ytterligare att motivera personen att själv göra sin personliga hygien och på klädning som den klarar av. Om personen vägrar att få hjälp, kan vårdpersonal motivera sin insatts exempelvis ” jag måste bli färdig nu så att jag får beröm av chef eller medarbetare” (Berentsen, 2010, s. 373).

(16)

13

Utomhus aktiviteter är trevliga och kan bidra till god social kontakt mellan boende och personal. I trädgårdar kan boende ta promenader, mata fåglar, plocka blommor. Aktiviteter i utomhusmiljö ger fysiska och psykiska välbefinnande (Berentsen, 2010). Sjuksköterskor i samarbete med övriga vårdpersonal kan ordna olika aktiviteter för att det har visat i flera

studieresultatet att fysisk aktivitet förbättrar humör och ökar känslan av bättre livskvalitet (Maci et al., 2012 & Yu et al., 2013). Fysisk aktivitet har en hälsofrämjande effekt. Att röra på sig påverkar kroppen fysiologiskt och förbättrar sömnkvalitet samt förebygger psykisk ohälsa, såsom depression (Ringsberg, 2014). Sjuksköterskan bör se till att fysiska aktiviteterna är anpassade till personens förmåga och intresse. Promenad är en enkel, trevlig och effektiv källa till fysisk aktivitet. Gångträning bevarar funktionsförmåga och ökar bentätheten samt minskar fallolyckor (Oddy, 2013).

Sociala relationer kan förbättras genom att personer lyssnar på musik i grupp, vilket kan utlösa positiva känslor hos personer med Alzheimers sjukdom (Shell, 2015). Personer med demens behöver lämplig sociala kontakter som ett sätt att känna sig välmående och upprätthålla

välbefinnande (Cherry et al., 2008). Personer med Alzheimers sjukdom kan ha glädje av musik även om dem inte tycker om att sjunga. Musik kan inte bota sjukdomen men kan påverka trivsel och välbefinnande. Melodin kan väcka minnen om hur texten lyder (Berentsen, 2010). Musikterapi kan var en metod för att uppnå lycka och uppmuntra till rörelse. Att sjunga tillsammans en känd låt kan öka trevliga stämningen i gruppen (Oddy, 2013).

Hauge, (2010) beskriver att det kan vara svårt att leva tillsammans med andra människor som inte har något gemensamt därför är det viktig för

sjuksköterskor att utforska vad personen vill göra under dagen och vilka intressen personen har. Det kan hjälpa personen att uppfatta

sammanhang i sitt livsvillkor, även om fysiska förmågan har minskat.

Det kan finnas möjligheter att förbättra livskvalitet för personer med

Alzheimers sjukdom, eftersom det finns områden som vårdpersonal, familj och vänner kan hjälpa till att förändra (Moyle et al., 2007). Svensk

(17)

14

sjuksköterskeförening (2016) beskriver att det är viktig för sjuksköterskor att arbete utifrån individens behov och alltid ha eget ansvar för etiken i relationen med patienterna.

9. Slutsats

Resultatet visade att en anpassad bostad med möjlighet att ta sig ut i naturen utan hinder ökar motivation till olika former av fysisk aktivitet. Det i sin tur leder till humör förbättringar och kan öka det sociala umgänget. Det finns många studier om hur livskvalitet kan förbättras eller vilka faktorer som påverkar, men behovet av att forska vidare är fortfarande stort. Resultatet kan öka sjuksköterskors och annan vårdpersonals kunskap om livskvalitet hos personer med Alzheimer. Utifrån studien kan livskvalitet förbättras genom tillämpningar av olika faktorer i omvårdanden för personer med Alzheimer.

10. Kliniska nytta

Litteraturstudien visar betydelsen av miljö, fysisk aktivitet och olika sociala faktorer för personers livskvalitet med Alzheimers sjukdom. Flera studier visar att olika faktorer kan främja personens livskvalitet, men det krävs mer

forskning inom området. Det är viktig att sjuksköterskor arbetar utifrån en personcentreratomvårdnad för att främja personens livskvalitet. Resultatet av litteraturstudien kan guida sjuksköterskor och övriga omvårdnadspersonal vid omvårdnad med Alzheimers sjukdom samt öka sin kunskap inom området. Resultaten kan vara användbart för att öka kunskap hos allmänheten.

11. Förslag till fortsatt forskning

Fortsatt forskning kan vara att forska hur livskvalitet kan förbättras med olika tekniska hjälpmedel till exempel elektroniska klockor som kan vara ett stöd i vardagen. Det vore intressant att forska om kulturens betydelse av

livskvaliteten för personer med utländsk bakgrund, för att vi lever i ett mångkulturellt samhälle.

(18)

15

Referenser

Abrahamsson, B.L. (2003). Demensomsorg och omvårdnad. Stockholm. Bonnier.

Beauchamp, T.L. & Childress, J.F. (2013). Principles of Biomedical Ethics. New York: Oxford university press.

Berentsen, V-D. (2010). Kognitiv svikt och demenssjukdom. I M. Kirkevold., K. Brodtkorb & A. Ranhoff (Red.), Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och vård till den äldre (s. 343–376). Stockholm: Liber.

Björvell, C. & Thorell-Ekstrand, I. (2014). Omvårdnadsåtgärder. I A. Ehrnberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadensgrunder: ansvar och utveckling (s. 113– 131). Lund: Studentlitteratur.

Boer, B. D., Hamers, J. P. H., Zwakhalen, S.M.G., Tan, F.E.S., & Verbeek, H. (2017). Quality of care and quality of life of people with dementia living at green care farms: a cross-sectional study: BMC Geriatrics, 17 (155), s 1-10. DOI 10.1186/s12877-017-0550-0

Bökberg, C., Ahlström, G., Leino-Kilpi, H., Soto-Martin, M., Cabrera, E., Verbeek, H., Saks, K., Stephan, A., Sutcliffe, C. & Karlsson, S. (2015). Care and service at home for persons with dementia in Europe. Journal of Nursing Scholarship, 47(5), 407–416. doi: 10,1111/jnu.12 158.

Cherry, B., Carpenter, K., Waters, P., Satterwhite, L., Stepien, J., Ruppelt, W., & Herring, K. (2008). Social compability as a consideration in caring for nursing home residents with dementia. American Journal of Alzheimer’s Disease & Other Dementia, 23(5), s 430–438. doi 10.1177/1533317508326046

Dassa, A., & Amir, D. (2014). The role of singing familiar song in encouraging conversation among people with middle to late stage Alzheimer’s disease. Journal of Music Therapy, 51(2), s 131-153.

(19)

16

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1093/jmt/thu007

Edberg, A-K. (2014). Kognitiv svikt. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.),

Omvårdnadensgrunder: hälsa och ohälsa (s. 645–680). Lund: Stundlitteratur.

Florin, J. (2014). Omvårdnadsprocess. I A. Ehrnberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadensgrunder: ansvar och utveckling (s. 47–75). Lund:

Studentlitteratur.

Fänge, A., & Carlsson, G. (2010). Aktivitet och delaktighet. I A. Ekwall (Red.), Äldre hälsa och ohälsa: en introduktion till geriatrisk omvårdnad (s. 105–114). Lund: Studentlitteratur.

Gaugler, J-E., Yu. F., Davila, H-W., & Shippee, T. (2014). Alzheimer’s Disease and Nursing Homes: Health Affairs, 4(2014), 650- 657. doi: 10.1377/hlthaff.2013.1268

Hattori, H., Hattori, C., Hokao, C., & Mizushima, K. (2011). Controlled study on the cognitive and psychological effect of coloring and drawing in mild Alzheimer’s disease patients. Japan Geriatrics Society, 11, s 431–437. doi: 10.1111/j.1447-0594.2011.00698.x

Hauge. S. (2010). Omvårdnad I särskilt boende. I M. Kirkevold., K. Brodtkorb & A. Ranhoff (Red.), Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och vård till den äldre (s. 218–233). Stockholm: Liber.

Helsingforsdeklaration. (2013). WMA Declaration of Helsinki: Ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad den 9 oktober 2017. Från

http://irb.sinica.edu.tw/doc/regulation/DECLARATION%20OF%20HELSINK I%20(2013).pdf

(20)

17

people with Dementia, Journal of Housing for The Elderly, 21:1–2, 117–152, DOI: 10.1300/J081v21n01_07

Karlsson, C., & Tobiasson, E. (2010). Vård i livets slut. I A. Ekwall (Red.), Äldre hälsa och ohälsa: en introduktion till geriatrisk omvårdnad (s. 293–301). Lund: Studentlitteratur.

Kristenssen, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso – och vårdvetenskap. Stockholm: natur & kultur.

Marcusson, J., Blennow, K., Skoog, I. & Wallin, A. (2011). Alzheimers sjukdom: och andra kognitiva sjukdomar. Stockholm: Liber.

Maci, T., Pira, F. L., Quattrocchi, G., Nuovo, S.D., Perciavalle, V., & Zappia, M. (2012). Physical and cognitive stimulation in Alzheimer disease. The GAIA project: A pilot study. American Journal of Alzheimer’s Disease & Other Dementia, 27(2), 107–113. DOI: 10.1177/1533317512440493

Moyle, W., Mcallster, M., Venturato, L., & Adams, T. (2007). Quality of life and dementia: the voice of the person with dementia. Dementia, 6 (2), 175-191. DOI: 10.1177/1471301207080362

Oddy, R. (2013). Aktivitet vid demenssjukdom: en praktisk vägledning. Stockholm: Liber.

Page, J., Oza, U., Layton, K. & Padila, C. (2017). Usefulness of positron emission tomography to detect cerebral amyloid as a means to diagnose. Baylor University Medical Center Proceedings, 30(3), 362–34. Från

http://web.b.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=65&s id=933b9058-58ba-4134-8847-e40fe070d17d%40sessionmgr102

Paschke, S-M., Witwer, S., Richards, W-C., Jessie, A., Harden, L., Martinez, K., Mastal, M-F., Murraym C-L., Power, M-T. & Vinson, H. (2017).

(21)

18

American academy of ambulatory care Nursing position paper: The role of the registered nurse in ambulatory care. Nursing Economic, 35(1), 39–47.

Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.

Pete, B. (2016). Alzheime´s disease. (2016). American Medical Technologists. 33(2), 68-78.

https://www.americanmedtech.org/Portals/0/PDF/Be%20Involved/publications -sample/AMT_JuneEvents_6-23-16_Preview.pdf

Ringsberg, K.C. (2014). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. (s.387–412). Lund: Studentlitteratur.

Sandman, L., & Kjellström, S. (2014). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Smit, D., Lange, J.D., Willemse, B, Twisk, J., & Pot, A.M. (2015). Activity involvement and quality of life of people at different stages of dementia in long term care facilities. Aging & Mental Health, 20(1), 100-109.

doi.org/10.1080/13607863.2015.1049116

Socialstyrelsen. (2016). Att nå personer med psykisk ohälsa – Uppsökande och informerande verksamhet [Broschyr]. Stockholm: Socialstyrelse. Från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20399/2016-11-7.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Från http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/

(22)

19

Sjöström, K., & Ekwall, A. (2010). Psykisk ohälsa. I A. Ekwall (Red.), Äldre hälsa och ohälsa: en introduktion till geriatrisk omvårdnad (s. 117–131). Lund. Studentlitteratur.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ och kvantitativ forskningsmetodik. Hämtad 9 september, 2017, från

http://www.sbu.se/sv/varmetod/

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Hämtad den 15 september 2017. Från https://www.swenurse.se/personcentrerad-vard.

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Sjuksköterskans profession – grunden för din legitimation. Stockholm: svensk sjuksköterskeförening. Från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationersvensk-sjukskoterskeforening/om-svensk-

sjukskoterskeforening-publikationer/sjukskoterskans_profession-grunden_for_din_legitimation.pdf

Shell, L. (2015). The picture of happiness in Alzheimer’s disease: Living a life congruent personal values. Geriatric Nursing, S26-S32.

doi.org/10.1016/j.gerinurse.2015,02.021

SBU. (2006). Sammanfattning av SBU:s rapport om: Demenssjukdomar. Hämtad 2017-09-21. Från

http://www.sbu.se/contentassets/2c12ea9230ef419a84a0078c5fa48ae7/demens _sammanfattning.pdf

Wood, W., Womack, J., & Hooper, B. (2009). Dying of boredom: an exploratory case study of time use, apparent affect, and routine activity situations on two Alzheimer’s special care units. The American Journal of Occupational Therapy, 63(3), 337-350.

(23)

20

http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs362/en/

Yu, F., Nielson, N., Savik, K., Wyman, J., Dysken, M., & Bronas, U. (2013). Affecting Cognition and quality of life via aerobic exercise in Alzheimer’s disease. Western Journal of Nursing Research, 35(1), 24-38. DOI:

(24)

21 Bilaga 1: Sökmatris Databas Sökord/ Begränsningar. Antal träffar Urval 1 lästa titlar Urval 2 lästa abstract Urval3 lästa artiklar Urval 4 granskning Valda artiklar CINAHL 2017-09-10 S1. (MH "Alzheimer's Disease") •Peer Reviewed •English Language •Publish date: 20070101–20171231 13,805 CINAHL 2017-09-10 S2. (MH "Quality of Life") •Peer Reviewed •English Language •Publish date: 20070101–20171231 52,514 CINAHL 2017-09-10 S1 AND S2 370 370 25 8 8 8 PsycINFO 2017-09-15 S1. DE "Alzheimer's Disease" •Peer Reviewed •English Language •Publish date: 20070101–20171231 21,455 PsycINFO 2017-09-15 S2. DE "Quality of Life" •Peer Reviewed •English Language •Publish date: 20070101–20171231 27,890 PsycINFO S1 AND S2 326 326 20 3 3 2

(25)

22

Bilaga 2: Artikelöversikt 1 av 10

1

Referens Land

Syfte Metod och design Värderingar Resultat

Cherry, B., Carpenter, K., Waters, P., Satterwhite, L., Stepien, J., Ruppelt, W., & Herring, K (2008). Social compability as a

consideration in caring for nursing home residents with dementia. American Journal of Alzheimer’s Disease & Other Dementia, 23(5), s 430–438. doi 10.1177/1533317508326046 USA Att ge vägledning till vårdgivare för att skapa en terapeutisk social miljö och en förbättrad livskvalitet i vårdhem.

Kvalitativ studie med deskriptiv design. Population

Inklusionskriterier: personer med måttlig till svår demens. Urval Personer från fyra demensvårdboende valdes i studien. Datainsamlingsmetod Observation. Analysmetod Subkategorier. Styrkor

Lämplig metod mot studiens syfte. Svagheter

Otydlig beskrivning av deltagare och kontext. Antal män och kvinnor är inte angiven.

Resultatet visade att sociala

grupperingar och personalutbildning var två viktiga element i

omvårdnaden av personer med Alzheimer sjukdom. Att placera personer med olika behov i samma miljö påverkade negativt det sociala umgänget

(26)

23

2

Dassa, A., & Amir, D. (2014). The role of singing familiar song in encouraging conversation among people with middle to late stage Alzheimer’s disease. Journal of Music Therapy, 51(2), s 131-153. Israel

Att utforska rollen av att sjunga bekanta låtar hos personer med Alzheimers sjukdom.

kvalitativ studie med explorativ design. Population

Inklusionskriterier: Personer med måttlig till svåra grad av Alzheimer sjukdom. Två män och fyra kvinnor. Urval Slumpmässigt urval. Deltagare: n= 6 Bortfall: n= 0 Medelålder: 73 år. Kvinnor: n= 4 Män: n= 2 Datainsamlingsmetod Observation. Analysmetod: Innehållsanalys. Styrkor Inga bortfall. Svagheter Litet urval.

Resultatet visade att musiken hade en positiv påverkan som gjorde det möjligt för deltagarna att kommunicera med varandra. Att använda gamla låtar, exempelvis låtar som tillhör deras sociala och nationella identitet, gav

gruppmedlemmarna positiva känslor, bättre humör och de anslöt till varandra medan de sjöng ihop.

(27)

24

3

Hattori, H., Hattori, C., Hokao, C., & Mizushima, K. (2011). Controlled study on the cognitive and psychological effect of coloring and drawing in mild Alzheimer’s disease patients. Japan Geriatrics Society, 11, 431–437. Japan

Syftet var att utvärdera användbarhet av

konstterapi i jämfört med beräkningsutbildning hos patienter med Alzheimers sjukdom.

Kvantitativ studie med explorativ design. Population

Inklusionskriterier: Patienter som kunde besöka sjukhuset en gång i veckan och hade MMSE 20 eller högre, Urval Stratifierad urval. Deltagare: n= 43 Bortfall: n= 4 Män: n= 18 Kvinnor: n= 21. Medelålder: 75 år. Datasamlingsmetod Strukturerade observation. Analysmetod Statistik. Styrkor

Resultatet är tydlig och syftet är besvarad. Tydlig beskrivning av deltagare och kontext.

Resultatet visade

signifikant förbättring i art terapigruppen. Signifikant förbättring i livskvalitet. Förbättring i vitalitet och livskvalitet hos personer med Alzheimers sjukdom efter konstterapi.

(28)

25

4

Referenser land

Hernandez, R-O. (2007). Effects of therapeutic gardens in special care units for people with Dementia, Journal of Housing for The Elderly, 21:1–2, 117–152, DOI: 10.1300/J081v21n01_07. USA

Att undersöka fördelar med utomhusmiljön för personer med Alzheimer.

Kvalitativ studie med deskriptiv design. Population Inklusionskriterier: Vårdpersonal och familjemedlemmar. Urval Strategiskt urval Deltagare: n= 45 Bortfall ej angivet. Datasamlingsmetod Intervju Analysmetod Innehållsanalys. Styrkor Tydlig beskrivning av metod och resultat. Svagheter

Oklar om deltagarnas ålder och kön.

Resultatet visade att personer som kunde delta i trädgårdsaktiviteter hade bättre humör, minskad oro, var mer engagerade och interagerade bättre socialt.

(29)

26

5

Maci, T., Pira, F. L., Quattrocchi, G., Nuovo, S.D., Perciavalle, V., & Zappia, M. (2012). Physical and cognitive stimulation in Alzheimer disease. The GAIA project: A pilot study. American Journal of Alzheimer’s Disease & Other Dementia, 27(2), 107–113.

USA

Att värdera effekten av kognitiv stimulering, fysiskaktivitet och socialisering på patienten med Alzheimers sjukdom.

Kvantitativ explorativ pilotstudie.

Population

Inklusionskriterier: personer med Alzheimers sjukdom som är inskriven i Catania universitet och är under 80 år. Urval Deltagare: n= 14 Män: n= 6 Kvinnor: n= 8 Medelålder: 72,6 Datainsamlingsmetod: Observation. Analysmetod: Statistik. Styrkor Tydligt syfte.

Tydligt beskrivet urval. Svagheter

Litet urval.

Resultatet visade att fysisk aktivitet och kognitiv stimulering hade positiv effekt på livskvalitet hos personer med Alzheimers sjukdom. Att delta i aktivitet i form av att kasta en boll i en korg, vridning i olika riktningar och promenad hade en signifikant förbättring av apati, ångest och

(30)

27

6

Moyle, w., Mcallster, M., Venturato, L., & Adams, T. (2007). Quality of life and dementia: the voice of the person with dementia. Dementia, 6 (2), 175-191.

Australia

Att bedöma livskvalitet hos personer med Alzheimers sjukdom

Kvantitativ studie med deskriptiv design. Population

Inklusionskriterier: personer som har Alzheimers sjukdom. Urval: Deltagare: n= 33 Bortfall: n= 0 Medelålder: 76,5 Datainsamlingsmetod ostrukturerade intervjuer Analysmetod Statistik. Styrkor

Erfaren intervjuare med kompetens inom demens. Inga bortfall.

Svagheter

Antal män och kvinnor är inte angiven.

Resultatet visade att personer med alzheimer som nyligen hade flyttat till vårdboende hade sämre livskvalitet än de boende som hade varit på sina respektive

anläggningar under längre period.

(31)

28

7

Shell, L. (2015). The picture of happiness in Alzheimer’s disease: Living a life congruent with personal values. Geriatric Nursing, S26-S32.

USA

Att beskriva upplevelsen av lycka hos personer med mild till måttlig

Alzheimers sjukdom.

Kvalitativ studie med deskriptiv design. Population

Inklusionskriterier: Personer med mild till måttlig alzheimers sjukdom. Personerna var 70 år eller äldre. Urval Deltagare: n= 12 Män: n= 5 Kvinnor: n= 7 Bekvämligetsurval. Bortfall: Inga bortfall. Datainsamlingsmetod Frågeformulär och semistrukturerade intervjuer. Analysmetod Innehållsanalys. Styrkor

Citat stärker resultatet. Svagheter

Bortfall är inte angiven.

Resultatet visades att en av faktorerna som påverkar livskvalitet är lycka. Lycka kan utvecklas av en personcentrerad insats som syftar till att förbättra livskvalitet. Att sjunga, spela instrument och lyssna på musik var både som en trevlig aktivitet och en trevlig musikalisk händelse för personer med Alzheimer.

(32)

29

8

Referenser Land

Smit, D., Lange, J.D., Willemse, B, Twisk, J., & Pot, A.M. (2015). Activity involvement and quality of life of people at different stages of

dementia in long term care facilities. Aging & Mental Health, 20(1),

Storbritannien och Irland

Att undersöka livskvalitet hos personer med

demenssjukdom.

Kvantitativa studie med deskriptiv.

population

Inklusionskriterier: Personer med mild till svår demens. Urval Deltagare: n= 1114 Medelålder: 71,5 Slumpmässigt urval. Datainsamlingsmetod Enkäter. Analysmetod Statistik analys. Styrkor Stort urval. Svagheter

Bortfall är inte angiven. Omvårdnadspersonal hjälpte deltagarna att fylla i enkäterna.

Resultatet visade att aktivitet hade både positiva och negativa effekt på personer med Alzheimers sjukdom. Positiva effekter var att hjälp accepterades, färre konflikter och bättre humör samt något att göra. Negativa effekter var social isolering, ångest och nedstämdhet

(33)

30

9

Wood, W., Womack, J., & Hooper, B. (2009). Dying of boredom: an

exploratory case study of time use, apparent affect, and routine activity situations on two

Alzheimer’s special care units. The American Journal of Occupational Therapy, 63(3), 337-350. USA

Syftet med studien var att undersöka sambandet i dagliga aktiviteter på två Alzheimer

specialvårdenheter och två vanlig hemlik vårdenhet i livskvalitet. Kvantitativ med explorativ design. Fallstudie. Population Inklusionskriterier:

Deltagarna fick diagnosen Alzheimers sjukdom eller en relaterad

neurodegenerativ demens för att kunna gå med eller utan hjälp för att kunna kommunicera behov. Urval Deltagare: n= 14 Kvinnor: n= 7 Män: n= 7 Medelålder: 82. Datainsamlingsmetod Observationer. Analysmetod: Statistik. Styrkor

Lämplig metod mot syfte. Validiteten diskuteras. Inga bortfall.

Svagheter Litet urval.

Studien visade att

personerna som bodde på ett anpassat vårdboende var mindre frustrerade och kunde behålla sina starka känslor som var viktiga för dem samt hade möjlighet att delta i aktiviteter i form av pratstund, ritning och kortlek. Dessa dagliga aktiviteter hade positiv påverkan på personens livskvalitet med Alzheimers sjukdom

(34)

31

10

Yu, F., Nielson, N., Savik, K., Wyman, J., Dysken, M., & Bronas, U. (2013). Affecting Cognition and quality of life via aerobic exercise in Alzheimer’s disease. Western Journal of Nursing Research, 35(1), 24-38.

USA

Syftet med studien var att undersöka effekten av 6-månaders aeroba träning på livskvalitet och depression hos äldre personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom. Kvalitativ deskriptiv pilotstudie. population Inklusionskriterier: Äldre än 60 år. Har medicinska genomgång av en primär läkare.

Deltagarnas MMSE poäng var <12. Urval Deltagare n= 11 Bortfall: n= 3 Datainsamlingsmetod intervju. Analysmetod Textanalys. Styrkor Följer IMRAD. Tydlig bortfallsanalys. Resultat är tydligt beskrivet. Svagheter. För lite urval.

Studien visade viktiga förändringar i depression, träning har positiva kognitiva fördelar hos personer med Alzheimer sjukdom.

(35)

32 11