Examensarbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö Mars 2013
FAMILJEHEMSVÅRD EN
INSATS FÖR BARNEN
EN KVALITATIV STUDIE OM
SOCIALTJÄNSTEN SÄTT ATT
SÄKERSTÄLLA KVALITEN
DRAGICA PAMUCINA
1
Pamucina, Dragica. Familjehemsvård en insats för barnen. En kvalitativ studie om socialtjänstens sätt att säkerställa kvalitén. Examensarbete socionomprogrammet, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Social arbete, Verksamhetsutveckling, 2013.
FAMILJEHEMSVÅRD EN
INSATS FÖR BARNEN
EN KVALITATIV STUDIE OM
SOCIALTJÄNSTENS SÄTT ATT
SÄKERSTÄLLA KVALITEN
DRAGICA PAMUCINA
Syftet med studien var att undersöka socialtjänstens tillvägagångssätt för att ta reda på och försäkra sig om att familjehemmen utför ett bra arbete. Metoden för undersökningen var kvalitativ och intervjuerna bestod av tre socialsekreterare och två familjehems par, i två olika kommuner. Barn placeras i familjehem dels på grund av bristande omsorg eller avvikande beteendemönster. För att uppnå god kvalité krävs goda och säkra insatser av kommunerna i form av
utredningsmetoder, uppföljning samt handledning. I resultatet av denna studie framgår det att rekrytering av familjehem blir allt svårare. Orsakerna uppges bero på att många placerade barn har beteendeproblem och blir därför svårhanterliga. Utredningsmetoden för nyrekryterade familjehem inom socialtjänsten är främst Kälvestens modellen. Det är djupgående intervjuer med de blivande
familjehemmen, som uppges ta 3 till 6 timmar. Resultatet visade på att socialsekreterarna har begränsad med tid för att träffa barnen utöver de uppföljningsmöten som utförs fyra gånger årligen. Handledningarna görs vid behov och beror på att det inte finns tillräckliga resurser samt att
socialsekreterarna inte hinner med vissa arbetsuppgifter på grund av överbelastning.
Nyckelord: familjehem, familjehems placerade barn, fosterbarn, fosterföräldrar, fostervård.
2
Pamucina,Dragica. Fostercare a effort for children. A study on the qualty of social service provoded care. Degree project in social work 15 credits. Malmö
University: Faculty of health and society, Department of Health and Society. 2013.
FOSTERCARE A EFFORT
FOR CHILDREN
A STUDY ON THE QUALTY OF SOCIAL
SERVICE PROVODED CARE
DRAGICA PAMUCINA
Abstract
The purpose of this study was to investigate how the social services assure that foster homes provide the best care possible. The investigation consisted of
interviews with three social workers and two foster home couples, in two different communities. Children placed in foster homes partly because of lack of care or abnormal behavior patterns. In order to maintain quality standard as a foster home it is necessary that communities investigate and do regular follow up meetings. The study shows a decreasing amount of foster homes. Reasons include that a lot of children are difficult to handle due to behavioral problems. The investigation method of recruiting new foster homes in the social services is primarily
Kälvestens model. The interview with new foster home candidates is thorough and takes 3 to 6 hours. Results show that social workers have limited amount of time due to work load and are only able to meet for four follow up meetings per year. These guides are made when necessary and because there are insufficient resources and social workers do not have time for certain tasks because of overload.
Keywords: children in fostercare, fostercare, fosterchildren, fosterhome, fosterparents.
3
FÖRORD
Jag vill tacka socialsekreterarna och familjehemmen för deras
medverkan till att dela deras erfarenheter och tankar kring
familjehemsuppdrag. Utan er medverkan hade denna studie inte varit
möjlig. Jag vill tacka min handledare Bengt Ingvad för hans hjälp och
synpunkter som varit av stor betydelse och som bidragit till uppsatsens
genomförande.
Slutligen vill jag passa på att rikta ett tack till min son som stått ut
med min stress under denna tid och mina två väninnor för deras stöd.
Malmö 2013-03-11
Dragica Pamucina
4
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 6
PROBLEMFORMULERING ... 7
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
BAKGRUND ... 8
HISTORISK UTVECKLING ... 8
VÅRD I FAMILJEHEM ... 9
FAMILJHEMSPLACERADE BARNS SKOLGÅNG ... 9
UPPFÖLJNING OCH STÖD TILL FAMILJEHEM ... 9
SAMVERKAN ...10
BARNS BEHOV I CENTRUM ...10
REKRYTERING AV FAMILJEHEM SAMT UTREDNINGSMODELLER ...11
Bedömning vid rekrytering av familjehem ... 11
Utredningsmodeller ... 12 Kälvestensmetod ... 12 Pride -utbildningsprogram ... 13 TIDIGARE FORSKNING ... 13 FAMILJEHEMSPÅVERKAN ...13 SAMMANBROTT ...14
OLIKA PÅVERKANDE FAKTORER ...14
STRESSRELATERAD MILJÖ ...15 METOD ... 15 METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN ...15 AVGRÄNSNINGAR ...15 URVALSFÖRFARANDE ...16 Socialsekreterarna ... 16 Familjehem... 16 DATAINSAMLINGSMETOD ...16 KONSTRUKTION AV INTERVJUGUIDEN ...17 LITTERATURANSKAFFNING ...17
GENOMFÖRANDET AV DE KVALITATIVA INTERVJUERNA ...17
BEARBETNING OCH ANALYS ...18
VALIDITET OCH RELIABILITET ...18
ETISKA ÖVERVÄGANDEN ...18
TEORI ... 19
ANKNYTNINGSTEORI ...19
SYSTEMTEORI ...20
RESULTAT OCH ANALYS ... 21
PRESENTATION AV SOCIALSEKRETERARNA ...21
Inför en placering ... 22
Analys inför en placering ... 22
Familjehem... 23 Analys familjehem... 23 Uppföljning ... 24 Analys uppföljning ... 24 Stöd och hjälp... 25 Analys stöd och hjälp ... 26
Vanvård, arbetet och förbättringar ... 26
Analys vanvård, arbete och förbättringar... 26
INTERVJUER MED FAMILJEHEMMEN ...27
Presentation av familjehemsföräldrarna ... 27
5
Analys processen ett godkänt familjehem ... 28
Barnen ... 29
Analys barnen ... 30
Stöd, hjälp och jourverksamheten ... 30
Analys stöd, hjälp och jourverksamheten ... 31
SAMMANFATTNING ... 32
AVSLUTANDE DISKUSSION ... 32
REFERENSER ... 36
INTERNETREFERENSER ...37
6
INLEDNING
Sverige har en lång tradition av fosterbarnsvård, den första fosterbarnsstadgan kom år 1785. Redan under denna tidsperiod gavs gällande att fosterbarnsformen var det bästa alternativet för övergivna och föräldralösa barn. Den
barnpsykologiska forskningen på området började först gälla under
efterkrigstiden. Den omfattades av de följder som fostervården hade haft på de placerade barnen. I mitten på 1970- talet, skapades ny kunskap om barnens reaktioner vid separationer från de biologiska föräldrarna och nya lagar kom till (Höjer, 2001).
Placering av barn i familjehem är en stor dela av den sociala barnvården vi har i Sverige idag (Höjer 2001). Den kommunala barnavården regleras med hjälp av Socialtjänstlagen SOL (2001:453) eller lagen om vård av unga LVU (1990:52). En placering av ett barn sker, dels genom ett medgivande från vårdnadshavaren eller med hjälp av ett omedelbart omhändertagande. Detta beror främst på bakgrundsbilden av problematiken i de specifika fallen (Socialstyrelsen, 2012). En fosterfamilj tar emot barn på grund av bristande omsorg eller andra
omständigheter, som därför inte kan leva tillsammans med sina biologiska
föräldrar. Familjehemmet bidrar till att fostra, vårda, ge stöd och hjälp som barnet är i behov av. För att öppna sitt hem krävs en markant förändring av familjens vardagsliv. Familjen bli dels granskad och får samtidigt lära känna en helt ny individ och dess nätverk. Den kontinuerliga kontakt familjehemmet har med socialtjänsten gör att familjen ändrar sina vardagliga rutiner, vilket kan bli en tydlig påfrestning på vardagen skriver Höjer (2001).
Under 2011 visade siffrorna att 26 200 barn omhändertagits och placerats enligt socialtjänstlagen eller lagen om vård av unga. I statistiken ingår både kort- och långtidsplaceringar. De senaste åren har det skett en ökning och detta främst bland pojkar i åldern 13- 17 år (Socialstyrelsen, 2012).
Pipping (2011) vill med sina berättelser i sin bok ”Familjehemsboken” ge en annan syn av familjehemmen och vilket enormt arbete som ligger bakom och hur viktiga dessa familjer är för barn som av olika anledningar placeras. Pipping menar att många av de omhändertagna barn känner en form av utanförskap, bristande tillhörighet och ensamhet, speciellt för de barn som varit placerade större delen av sitt liv. Detta kan bidra till att de fosterhemsplacerade barnen tar med sig dessa olika känslor in i sitt vuxna liv (Pipping, 2011).
”Det var jobbigt att längta efter en mamma man inte kunde bo hos. Det var väl också en del av mitt tonårstrots, att jag ville testa hur mycket Berit och Lennart älskade mig. Andra barn som bara har en familj kan ju inte testa på samma sätt, men för mig var det viktigt att få längta hem till mamma och våga testa om mitt familjehem fanns där för mig. Det gjorde de, och jag har alltid känt att det var bra hos dem.” Säger en placerad pojke (Pipping, 2011, s. 85).
7
PROBLEMFORMULERING
I Socialstyrelsens årliga rapport för 2011 framkom det att den vanligaste
anledningen till en placering var bristande hemförhållande dvs. att barnen inte kan få trygghet, kärlek och omvårdnad av de biologiska föräldrarna, som är varje barns fulla rätt . Dessa uppgick till 56 procent av alla placeringar. Det kan också vara att ett barn av olika anledningar inte vill rätta sig efter de normer och regler som finns i vårt samhälle. Siffrorna visade att 36 procent av alla placeringar berodde på barnens beteende. De slutliga 9 procent var både bristande hemförhållande och beteendeproblem hos barnen (Socialstyrelsen, 2012). I Socialtjänstlagen framgår det att för uppnå så goda förutsättningar för såväl barnen som familjehemmen krävs en hel del av kommunen som har det yttersta ansvaret för sina kommuninvånare (SoL 2001:453, 2 Kap 1§).
Socialstyrelsen(2012) menar att större vikt bör läggas vid de urval som görs av familjehemmen. Utredningarnas syfte är att komma fram till ett bra underlag gällande fosterföräldrarnas lämplighet och förutsättningar för att ta hand om ett barn i nöd (Svenska Kommunalförbundet, 2003). Det menar Socialstyrelsen görs redan vid det första urvalet dvs. vid ansökan med hjälp av BRA- fam (bedömning vid rekrytering av familjehem). BRA-fam omfattar instrument, en manual och bedömningsmall vilka bygger på internationell och svensk forskning inom problemområdet. Syftet med bedömningsmetoden är att i ett tidigt skede urskilja olämpliga familjehem. Tjänstemännen inriktas på att lägga fokus på de
riskfaktorer som kan uppkomma vid en fosterhemsplacering. Utifrån BRA-fam metoden utgår myndigheten vem som är mest lämpad för vidare utredning. Dessa utredningar bygger på att få kännedom om bakgrunden hos den sökande. Med hjälp av frågor gällande hälsa, missbruk, kriminalitet, uppfostringsstrategier samt den primära anledningen till att vilja utföra uppdraget. Det görs bl.a. med hjälp av registerutdrag, referenser och läkarintyg. Den slutliga delen omfattas av den vård som ska ges till det placerade barnet och vilka krav som ställs på den sökande gällande det nya ansvarsområdet. Det kan vara om det finns tillräckligt med tidsutrymme, fysisk och psykisk hälsa, tidigare erfarenhet av barn och unga, geografisk närhet till barnets biologiska föräldrar och ordnade ekonomiska förhållanden (Socialstyrelsen, 2012).
Det görs ständigt nya undersökningar inom alla samhällsområden och 2008 gjordes en undersökning av fosterhemsplacerade barns hälsa. Undersökningen gjordes av bl.a. läkare, psykologer, socionomer och tandläkare och omfattades av 100 placerade barn. Syftet med utredning var att ta reda på om ansvaret mellan socialtjänsten, hälsovården och fosterföräldrarna var tillfredställande, gällande de placerade barnens behov av hälso- och sjukvård. Enligt Kling (2010) var 71 procent av dessa barn placerade på frivillig basis d.v.s. med vårdnadshavarens medgivande. Det som var oroväckande var att de fosterhemsplacerade barnen saknade en eller två vaccinationer i basprogrammet innan skolåldern. Hälften av barnen saknade även en synundersökning vid fyra års ålder. Men även brister gällande tandvården kunde påvisas. Det framkom i studien att socialtjänsten brast beträffande dokumentationen. Endast 10 procent av de fosterhemsplacerade barnens hälsa samt behovet av hälso- och sjukvård var dokumenterat. Det visade sig vara svårt att få fram information om barnens hälsa, journalerna var spridda på olika ställen då barnen dels flyttat runt mellan olika vårdmiljöer och bytt skola många gånger. Barn-, skol- och tandhälsovård är en kostnadsfri förmån i Sverige för alla barn (Kling, 2010).
8
Det är viktigt att belysa att en placering av ett barn i familjehem kan ha en
långtgående påverkan på barnets framtid, det är därför viktigt att vården av barnen håller en god kvalitet. Därför bör tyngdpunkten läggas på att både barn och
fosterföräldrar får den möjlighet till stöd som krävs för att få den bästa utgången av placeringarna (Höjer, 2002). Det blir inte alltid som det var tänkt och i många fall kan det t.o.m. bli tvärtom. Detta kan bero på flera olika faktorer vilken utgång den vård som bedrivs får för de placerade barnen.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med mitt arbete är att undersöka hur socialtjänsten går tillväga för att ta reda på och försäkra sig om att deras familjehem utför ett bra arbete med de placerade barnen. För att besvara syftet kommer följande frågeställningar att behandlas.
1. Hur arbetar socialtjänsten med och för sina familjehem?
2. Hur görs urvalet och vilket stöd och hjälp får familjehemmen och barnen från socialtjänsten?
3. Vilken uppföljning gör socialtjänsten på sina familjehem för att säkerställa kvalitén?
BAKGRUND
Historisk utveckling
Fredriksson & Kakuli (2011) skildrar i sin bok Ett annat hemma den sociala barnavården och den hjälp som fanns att tillgå men även den utveckling som skedde under 1800-1900 talet, av fosterhems placerade barn. Tanken bakom den dåvarande lagstiftningen (under 1800- talet) var att upprätthålla de hot gällande människans moral och uppförande som uppkommit genom industrialisering av samhället. Den sociala kontrollen övergick i ett beskyddande tankesätt mot arbetarklassen. Den första lagen som skyddade fosterhemsbarnen kom 1902 men var inte speciellt omfattande och innehöll inte förhandsgranskning av familjehem, den kom först 1945. Sverige införde 1924 en modernisering av barnavården och rätten samt skyldigheten till ett ingripande, skrevs in i lagen. Dessa
arbetsuppgifter utfördes då av politiker och inte förrän under 1960 talet kom de att utföras av tjänstemän.
Under 1960-talet började diskussionerna om institutionsvård och dess nackdelar träda fram. Diskussionen grundades på den negativa effekten vården hade haft på de placerade barnen. Det påvisades genom utredningar att fosterbarnsvård var betydligt fördelaktigare än institutionsvård. Socialtjänstlagen sattes i bruk 1982 och byggde på frivillighet, service och den enskilde individens möjligheter till självbestämmande. Detta medförde ett nära samarbete med socialtjänsten, nykterhetsvården och barnavården. Samarbetet bidrog till att skapa en större genomslagskraft, dvs. att betydligt tidigare få en helhetsbild av ett barns liv samt att få kännedom om vilka barn som for illa (Fredriksson & Kakuli 2011). Lagen om vård av unga LVU (1990:52) möjliggjorde att ett omedelbart
omhändertagande av ett barn kunde äga rum. Denna lag är rätt unikt för Sverige (Lindberg, 2011).
9 Vård i familjehem
Som framkom i den historiska utvecklingen började diskussionen att befästas under 1960- talet om vilken vårdform som var fördelaktigast att använda sig av. Andersson (1995) menade att det var viktigt att belysa att familjehemsvård är att föredra framför institutionsvård. Barnen hade då möjlighet att knyta an till en vuxen som blir en tillfällig ersättning för den biologiska föräldern. En tillfällig ersättning av en annan vuxen person i familjehemmet möjliggör därmed en trygg och harmoniskt miljö samt en positivare utveckling för barnet. Det framkommer även enligt Andersson att det är mindre avvikande att bo i ett familjehem jämfört med institutionsvård. Det som var tydligt framträdande var valet och vikten av lämpliga familjehem samt att barnen fick behålla kontakten med de biologiska föräldrarna. Avsikten med att placera barn i familjehem var att det skulle vara tillfällig, för att sedan återförenas med föräldrarna. Andersson betonade även att viss kritik fanns mot bl.a. kommunerna som tidigare visat på bristande tillsyn av familjehemmen, uppföljningen av de placerade barnen, möjligheterna till
utbildning samt handledning till fosterföräldrarna (Andersson, 1995). Familjhemsplacerade barns skolgång
Kommunförbundets utgav 2003 boken Barnet och familjhemmet för att vägleda socialtjänsten i deras dagliga arbete gällande placeringar av barn i familjehem. Både internationell och svensk forskning gällande placerade barns skolgång visade på ökad risk för dels sämre resultat samt problemfylld skolgång. Denna studie omfattades av olika riskgrupper som innefattade dels barn som vuxit upp i familjhemmen eller under fattiga förhållanden. Bidragande orsaker till försämrade skolresultat var dels dysfunktionell och bristande vård eller otydlig
ansvarsfördelning mellan socialtjänsten och familjhemmen. Det fanns heller inget genuint intresse och engagemang för barnets skolgång, samt för låga
prestationskrav av familjehemsföräldrar. Författaren menar att det krävs stabilt boendet för att kunna uppnå goda prestationer i skolan. Många gånger flyttar barnen runt och bor inte i ett och samma hem dvs. byter olika hem under skoltiden. Förklaring till det kan även vara att barnet flyttar tillbaka hem till föräldrarna. Det är viktigt att belysa att goda skolresultat ger möjligheter till bättre arbetsförutsättningar i vuxen ålder. Författaren vill belysa en större medvetenhet för detta inom barnavårdsarbetet (a.a.).
Uppföljning och stöd till familjehem
Enligt Lindberg (2011) är syftet med handledning att rusta familjehemmen till att bli professionella i sin roll som familjehem . Det finns två olika tillvägagångssätt i hur handledningar av familjehem bedrivs, individuell- och grupphandledning. I en grupphandledning läggs fokus på själva ärendet, känslomässiga aspekter tas inte med. Detta är ytterst viktigt och välbehövligt för alla fosterfamiljer att få ventilera sitt innersta. Därför är en kombination av både enskilda och grupphandledningar att föredra till alla familjehem, påpekar Lindberg. Det finns många positiva aspekter av en grupphandledning då dessa omfattas av fem-sex olika familjer per gång som kan ge varandra stöd och utbyte av kunskap. Detta bidrar till att andra synvinklar och aspekter uppnås för den enskilde. Vidare belyser författaren när familjehemmen har tillgång till handledning så höjs kvalitén för de placerade barnen. Genom att ha tillgång till handledning kan dysfunktionella mönster upptäckas. En tydligare bild kan då skapas av föräldrarna, samt deras relation till varandra kan också stärkas. Lindberg menar att även familjehemsföräldrarnas
10
kompetens höjs. För att få kallas för handledning ställs kriterier som omfattas av att uppdragstagarna själva ska kunna välja handledare samt att gemensamt med handledaren sätta upp mål för handledningen. Handledningen bör ske regelbundet dvs. en- en halv timme per vecka. Lindberg menar att handledare och de ledda inte ska han någon kontakt med varandra mellan handledningstillfällena. Författaren betonar att handledningarna ska utföras av externa handledare (Lindberg, 2011).
Samverkan
Det är vid en familjehemplacering viktigt att de inblandade parterna är organiserade sinsemellan. Enligt Lindberg (2011) är det viktigt med tydlig struktur, samspel och kännedom av de olika arbetsuppgifterna som innefattar en placering dvs. att ha all den vetskap på området som krävs. Ett exempel på detta kan vara att familjehemsföräldrarnas roll framstår som otydlig pga. att de inte är anställda, utan de utför ett uppdrag. Familjehemmet har därför inte någon överordnad chef . Författaren vill belysa att socialsekreterarna ibland bemöter familjehemsföräldrarna som klienter.
Barnen som är placerade bör framför allt ha vetskap om de olika
uppgiftsområdena och vara delaktiga i olika processer beroende på åldern. Det kan vara vid vårdutredningar och genomförandeplaner. Det är viktigt att belysa att socialsekreterarnas tolkningar utgår ifrån egna riktlinjer dvs. hur en klientens livssituation uppfattas och bedöms. Därför är det väsentligt att socialarbetarna har en bra självkännedom, empati och förmåga att ta svåra beslut. Lindberg menar att dessa tre faktorer utvecklas via handledning i gruppform (a.a.).
”Har träffat handläggare som använder sig av BBIC- system (barns behov i centrum) som lyckas trolla bort både barnet och föräldern i systemet och skrivit genomförandeplanen själva” (Lindberg, 2011, s. 26).
Barns behov i centrum
BBIC (barns behov i centrum) bygger på att använda ett enhetligt system för utredning, planering och uppföljning inom social barnvård och innefattar barn mellan 0-20 år. Det är framtaget för att på bästa sätt stärka barns ställning,
underlätta samarbete med både barnet och dess nätverk samt skapa struktur i form av dokumentation. Detta
medför att insatser lättare kan följas upp och bidrar till en ökad säkerhet för barnet. BBIC utformades för att det i både England och Sverige påvisats brister gällande uppföljning av familjehemsvården, samt handläggningen av
barnavårdsutredningar. Det skapades en triangel som skulle fungera som en tankemodell
vilken skulle förtydliga de samspel som skulle omfattas av
triangels tre sidor och vara betydande för barns utveckling. BBIC grundtanke byggde på att allt runt ett barn ska samspela och överensstämma med triangeln
11
alla sidor. Därför skulle utredningarnas utgångspunkt vara att ta reda på barnets behov och därför utgå från dem. BBIC grundtanke var att matcha barnets behov vid utredningar av nya familjehem. En av triangelns tre sidor består av föräldraförmåga som är av stor betydelse i alla föräldraroller. Utredningen krävde en anpassning och utveckling av intervjun för att komma fram till vilken föräldrarförmåga som fanns att tillgå hos den tilltänkta familjen. I utredningen av familjehemmet ska det framkomma om rätta förutsättningarna finns utifrån föräldraförmågan och
miljöaspekterna (Dahlberg & Forsell, 2006).
Rekrytering av familjehem samt utredningsmodeller Bedömning vid rekrytering av familjehem
BRA- fam (bedömning vid rekrytering av familjehem) togs fram då tidigare kunskapsöversikt visade på avsaknad gällande forskning kring rekrytering och utredning av familjhem. Det påbörjades då en utveckling av bedömningsmetoden, på uppdrag av regeringen. Syftet med metoden var att användas initialt vid
utredningar samt rekryteringar av nya familjhem. Varje kommun hade sina egna tillvägagångssätt vilket därmed skapade stora skillnader kommuner emellan. För att få en mer likvärdig bedömning i hela landet skulle det därför tas fram nya bedömningsunderlag och omfatta en manual och bedömningsmall samt ny intervjuteknik med hjälp av vinjettmetod. Vinjetterna innefattade en beskrivning av ett visst antal komplicerade och utmärkande situationer som
familjehemsföräldrarna kan ställas inför under ett uppdrag dvs. vid en placering av ett barn. Syftet till den framtagna metoden var dels att få kommunernas tillvägagångssätt att bli mer identisk med varandra, att förbättra familjehems rekrytering samt att öka kunskapen om familjehemsvården. Vad som framstår som viktigt vid bedömningar och varför vissa familjehem anses som olämpliga (Socialstyrelsen, 2012).
Avsikten med metoden var att bedömningen av familjehem skulle främst inriktas på riskfaktorer. Fokus skulle ligga på familjehemsföräldrarnas egenskaper, för att urskilja familjer som kan bedömas som olämpliga. Enligt Socialstyrelsen(2012) kan en riskfaktor vara en egenskap, ett förhållande, en händelse eller en process som kan ses som fara för individen och dess vidare utveckling.
Bedömningsmallen används utifrån att visst antal frågor ställs till
familjehemsföräldrarna. Därefter sammanställs dessa frågor av utredaren
(socialsekreteraren). För varje frågeområde finns en riskbedömningen vilket utgå från två kriterier och omfattades av godtagbarhet (lämpligt) eller risk
föreligger(olämpligt). För detta används en skala mellan ett till elva. På så sätt möjliggörs en grov sortering bland de familjer som söker uppdragen och de familjer som ska genomgå vidare utredning (a.a.)
Vinjettmetoden härstammar från USA med har anpassats till svensk kontext dvs. användningsområde. Vinjettanvändning möjliggör att korta historier dels
beskriver den sökande och specificera ett karaktärsdrag som Socialstyrelsen menar är viktigt vid en bedömning. Men även att kunna urskilja den tillfrågades reaktion är av stor betydelse för bedömningen. Detta görs med hjälp av
verklighets anknutna situationer som sedan studeras och analyseras (Socialstyrelsen, 2012).
12
Enligt Socialstyrelsen belyser kommunerna att det blir allt svårare att rekrytera nya familjehem. Anledningen till detta är att allt fler barn med
beteendesvårigheter placeras i familjehem framför institutionsvård.
Många familjehem lämnar sina uppdrag pga. att de känner en press att ta emot barn med beteendeproblem, otillräckligt stöd och tidigare erfarenheter av
sammanbrott dvs. avbrutna placeringar. Vidare nämns att avbrutna placeringar ger konsekvenser främst för de barn som varit placerade länge i familjehemvården, som exempel kan ges sämre skolprestationer samt barnens fysiska och psykiska hälsotillstånd. Det framkommer också i rapporten att de familjer som fått stöd i form av handledning och utbildning visat på ett bättre resultat och färre avbrutna placeringar (a.a.)
De tidigare granskningar som gjorts av bland annat Länsstyrelsen (2006) menar att stödet till familjehemmen inte räcker till. Därför menar Socialstyrelsen att en enhetlighet för bedömning i hela landet är att rekommendera . BRA- fam som standardiserade bedömningsmetod kommer att ta tid att utveckla i praktiken och Socialstyrelsen påpekar att kommunernas arbete blir att följa upp dessa nya bedömningsmetoder. Även att ge de stöd som ska bidra till god placering. Det kan ändå inte garanteras att sammanbrott dvs. oplanerade avbrott inte sker vid nya placeringar (Socialstyrelsen, 2012).
Utredningsmodeller
I detta avsnitt har jag valt att beskriva de två olika modellerna som jag kommit i kontakt med under mina intervjuer. Dessa modeller är underlag för utredningar av familjehem. Socialtjänsten använder sig främst av Kälvestensmetod medan den privata aktörern använder sig av Pride- utbildningsprogram.
Kälvestensmetod
Kälvestens utredningsmetod går ut på att intervjua fosterhemsföräldrarna utifrån olika teman som därmed lägger strukturen för de frågor som ställs. Metoden används som ett viktigt verktyg för att utreda och välja familjehem, för att uppnå god kvalité i vård av barn (Kälvesten, 1982).
Beskrivning av de olika teman som ingår i intervjuerna.
Familjers sammansättning som omfattar ålder, kön, boendeformer, hur länge förhållandet pågått, om de egna barnen är biologiska eller adopterade och om barnen fortfarande bor i hemmet.
Kvinnans och mannens bakgrundbild och tar upp deras barndom och uppväxt miljö, relationen till deras föräldrar samt syskon.
Förhållandet till den egna uppfostran i form av vilken anknytning och identifikation de berörda haft till sina föräldrar och vilken form av uppfostringsmetod det förekommit i barndomshemmet.
Hälsoaspekter tar fram det fysiska och psykiska tillståndet i deras respektive familjer under uppväxten samt deras psykiska och fysiska hälsotillstånd i vuxen ålder.
Nutiden omfattas av relationsmönstret i äktenskapet, sexuell anpassning, respektive konflikter, kommunikation, fritidsaktiviteter och de ekonomiska förutsättningarna (a.a.)
13 Pride -utbildningsprogram
Pride betyder Parents resources for information development education (föräldrars resurser för information, utveckling och utbildning) och kommer ursprungligen från USA. Det började användas i Sverige på 90-talet. Det
innefattar kompetensbaserat utbildningsprogram som bl.a. utreder, utvecklar och ger stöd åt de familjer som arbetar eller kommer att arbeta som familjehem. Syftet med Pride utbildningen är att ge de barn som placeras en trygg uppväxt, att rusta barnens biologiska familjer samt ge familjehemmet goda förutsättningar för att klara av uppdraget. De aktörer som arbetar enligt denna metod både utreder och utbildar sina blivande familjehem och ser dem redan i inledningsfasen som en samarbetspartner. Redan vid utbildningens början ges familjehemmen information om de krav och villkor som ställs på dem vid ett familjehemsuppdrag.
Utbildningen pågår i tio veckor. Genom att öva och diskutera olika problemområden ges de kommande familjehemmen möjlighet till egna
reflektioner, samt att få en djupare insikt om motiv att ta ett uppdrag. Familjen får rannsaka sig själva, vad de har att erbjuda barnen. Under utbildningens gång görs flera besök i familjehemmet. Alla deltagare får skriva sina egna dagböcker och besvara frågor som ger dem svar på viktiga livshändelser. Pride programmet utgår från fem kompetenskategorier
• Att vårda och fostra barn.
• Att möta behov och hantera störningar i utvecklingen. • Att stödja relationerna mellan barnen och deras familjer.
• Att ge barn grund trygghet och utvecklande relationer som kan bestå livet ut • Att arbeta och vara del av ett professionellt team
(Allmänna barnhuset, 1996).
TIDIGARE FORSKNING
Familjehemspåverkan
Den studie som gjordes av Höjer (2001) gällande familjens inre liv, bygger på 17 intervjuer samt enkäter besvarade av 366 familjehemsföräldrar. I denna studie framkommer det att barnen som placeras ofta kommer från familjer med både sociala och ekonomiska svåra förhållanden samt ett svagare socialt nätverk. Det visar att barnen många gånger lever med bara en vårdnadshavare, vilket oftast är modern. Höjer (2001) menar att familjehemsplaceringar bidrar till att barnen får ett mer strukturerat liv och på så vis tillgodoses barnets behov. Enligt författaren uppnås struktur i barns liv pga. att familjehemmet har en helt annan social bakgrund, kompetens och levnadsstil. Det blir uppenbart att det ibland kan skapa problem för de biologiska föräldrarna. Redan i ett inledande skede är inte
föräldrarna på samma nivå. Höjer (2001) påstår att familjehemföräldrar är en annorlunda konstruktion av föräldraskap då inga känslomässiga band finns sedan tidigare till barnet. Det förutsätts ändå att familjehemmet ska ge barnet ett
kärleksfullt hem, utan att ersätta de biologiska föräldrarna. Familjehems-föräldrarna ska även vara med vid vårdplaneringarna och samarbeta med barn- och familjehemssekreterarna. Men även med andra berörda samarbetspartner som t.ex. skola, sjukvård samt barnpsykiatrin. Familjen ska även hjälpa barnet med att bevara kontakten med de biologiska föräldrarna och dess nätverk (a.a.).
14 Sammanbrott
Vinnerljung (m.fl. 2001) beskriver i sin studie orsakerna till sammanbrott vid tonårsplaceringar och att de är återkommande. Sammanbrott är när barn placeras i familjehem eller institutionsvård som plötsligt avbryts. Detta beror på olika faktorer och kan vara att barnet inte vill eller få vara kvar eller att uppdraget sägs upp av familjehemsföräldrarna. Enligt författaren är det viktigt att diskutera vad det är som påverkar ökningen respektive minskningen av dessa sammanbrott. Enligt tidigare amerikansk forskning visar sammanbrott på hur välfungerade vården är i verkligheten. Det framkommer även i studien att barnens upplevelser av sammanbrott inverkar negativ på dem i vuxen ålder. Det skapar också fler sammanbrott som en konsekvens av den dysfunktionella vården. De risker som finns vid sammanbrott och som omnämns i studien är bl.a. förvirrad identitet, övergivenhets känslor, ensamhet samt skuldkänslor. Det som tydligt framkommer är att fler äldre barn hamnar i sammanbrott än yngre. Sammanbrott kan dels bero på att socialtjänsten inte är nöjd med den vården som förs eller att barnet rymmer (a.a).
Olika påverkande faktorer
Bergmans (2011) har i sin avhandling Lämpliga eller olämpliga hem velat belysa fosterfamiljernas lämplighet och dess bedömning av vad som är lämpligt. Genom att studera barnavården under en längre tidperiod möjliggörs utvecklingslinjer, mönster, kontinuitet samt förändring. Bergman beskriver föreställningar om vad som är ett lämpligt föräldraskap. De som över tid förändrats menar författaren har varit synen på barnen, barndom, familj samt föräldraskapet. Även en större expertis har fått en väsentligare påverkan på barns uppväxt.
Inom det sociala arbetet finns inga rätt eller fel. Detta möjliggör att den enskilda socialarbetaren gör bedömningar utifrån bestämda tolkningsramar. Vidare menar författaren att makt är en grundläggande aspekt vid själva bedömningen, då de olika inblandade parterna inte alltid framstår som eniga. Bergman menar att professionella bedömningar kan innehålla godtycklighet, även om avsikten med de givna reglerna kan förminska dem. Tolkningen för vad en utredning ska omfatta kan ligga till grund för beslutet vem som ses som lämplig. De blanketter som används av Socialtjänsten är framtagna för att försäkra sig om den sociala barnavården. Blanketternas innehåll talar om vad som är viktigt att ta reda på vid en bedömning av familjehem och på samma gång utövas kontroll. Kontrollen står därmed för att rätt uppgifter samlas in. Blanketterna möjliggör en strävan om en enhetlig nationell hantering av barnavården.
Bergman nämner den kliniska blicken som ett verktyg för att inhämta kunskap gällande problemområdet. Detta görs genom att observera, intervjua, analysera samt dokumentera. Men även ett verktyg för att tolka, spärra risker, övervaka samt ingripa. Kontroll kan beskrivas utifrån två perspektiv, att disciplinera och normalisera. Det kan även vara att ge skydd och hjälp till de berörda parterna. Bergman åskådliggör i sin studie att under 1970- talet var avsikten att utveckla så normala förhållande för de placerade barnen. En placering i familjehem möjliggör därför en normal vårdprocess. Detta gör att barnen kan leva som andra jämnåriga och på så sätt få en verklig bild av samhället och dess omgivning (Bergman, 2012).
15 Stressrelaterad miljö
Fisher & Healey (2011) vill med sin studie, Young children in foster care and the development of favorable outcomes, visar hur barn på olika sätt påverkas vid familjehemsplaceringar. En dyster bild av negativa placeringar i USA
framkommer i studien av små barn under sex år. De representerar hälften av alla barn som hamnar i familjehem. Mer än två tredjedelar av dessa barn visade på känslomässiga svårigheter och beteendeproblem som indikerar på psykisk ohälsa. Därför är det ytterst viktigt att familjehemmen ger stöd till att barnen får terapi för att inte befästa psykisk ohälsa. Barn som fosterhemsplacerats och kommer från familjer med mycket stress kan kämpa med anpassningen till familjehemmet. Författarna vill belysa att de krav som ställs på familjehem kan skapa ytterligare stress hos de placerade barnen. Utsätts barnet för förhöjd stress medför det att familjehemmet inte kan stödja en återanpassningsprocess. Barnens påverkan av stress kan även uttrycka sig i att barnet är försiktigt med att visa känslor. Detta hämmar barnets vidare känslomässiga utveckling. Forskningen på små barns hjärnor, visade enligt författaren att om insatser sätts in i ett tidigt stadium avbryts det negativa banorna. Författarna vill belysa att med hjälp av program och
insatser förminskas negativ miljöpåverkan som t.ex. stress och psykisk ohälsa. Rätta insatser framkallar positiva förutsättningar för familjehemsbarns framtida möjligheter (Fisher & Healey, 2011).
METOD
I detta kapitel kommer jag att beskriva mitt tillvägagångssätt och tydliggöra mitt val av metod. Jag kommer att presentera och ta upp en diskussion om validiteten och reliabiliteten. I den avslutande delen kommer jag att diskutera de etiska aspekterna som jag tagit hänsyn till i denna undersökning.
Metodologiska överväganden
Syftet med arbetet var att skapa en bild och förståelse av hur socialtjänsten går tillväga för att försäkra sig om kvalitén i familjehem. Jag ville ta reda på hur familjhemsföräldrarna upplevde socialtjänstens tillvägagångssätt i deras dagliga arbete. Detta skulle ge mig möjligheter till att göra en jämförelse av
socialsekreterarna respektive familjehemmens uttalande.
Jag har valt att utgå från en kvalitativ forskningsmetod för studien i form av personliga intervjuer. Jag hoppades då att få en bredare förståelse för vad som kan påverka en placering av barn i familjehem. Utifrån vetenskapliga förklaringar försöker jag sätta det i ett sammanhang genom de intervjuade personernas tidigare erfarenhet samt deras syn på problemområdet. Intervjuerna har genomförts med tre socialsekreterare samt fyra familjehemsföräldrar i två olika familjehem. Den kvalitativa forskningsintervjun omfattas av ett samspel mellan individer
beträffande ett speciellt ämne och intresse för den specifika frågan (Kvale, 2008). Jag valde den kvalitativa metod för då skulle jag få utrymme till att tolka de insamlade materialet utifrån de frågor som intervjuerna omfattade, samt en möjlighet till diskussion vilket jag inte kunnat uppnå med enkät undersökning. Avgränsningar
För att försöka hålla mig inom ramen för uppsatsens syfte har jag gjort vissa avgränsningar inom ämnet. Jag har därför medvetet koncentrerat mig på placeringar för barnet okänt familjehem dvs. personer som barnet inte känner sedan tidigare. Jag har därför uteslutit placeringar inom det egna nätverket, som
16
kan omfattas av de närmaste släktingarna. Denna avgränsning är gjord för att jag tror att dessa två olika placeringsformer innebär olika sorters problematik. Urvalsförfarande
Min tanke från början var att jag skulle intervjua tre socialsekreterare i en gruppintervju samt tre familjehem. Med tanke på den korta tidramen för undersökningen samt den höga arbetsbelastningen på socialkontoren, blev det något färre intervjuer. Arbetsuppgifterna skiljer sig åt då två av socialsekreterarna arbetar med uppföljning och den tredje arbetar med barnutredningar. Det blev till slut endast två familjehem, i två olika kommuner. Åldern på de sju intervjuade personerna var mellan 30 och 60 år.
Socialsekreterarna
Jag kontaktade en socialförvaltning i en mindre kommun, som jag även tidigare samarbetat med. Samarbetet omfattades av att socialförvaltningen var utsedda av högskolan att vara min mentorsorganisation. Detta innebar att jag skulle följa deras verksamhet under en begränsad tid. Jag träffade två av cheferna som jag presenterade mitt uppsatsämne för. De gav mig tillåtelse till att intervjua deras familjehemsgrupp, som bestod av en barn- och två familjehemssekreterare. Därefter skickade jag ett informationsbrev till chefen för enheten. Hon lovade att vidarebefordra informationsbrevet och bad om att få intervjuguiden. Det visade sig att bara två av de tre socialsekreterarna kunde medverka. I detta skede insåg jag att jag måste leta efter ytterligare en intervjuperson. Jag ringde till ett socialkontor i en större kommun och frågade den ansvariga chefen för
avdelningen om jag kunde intervju en av hennes familjhemssekreterare. Fick själv prata med en familjehemssekreterare som gick med på att intervjuas bara någon dag senare. Till slut blev det två familjehems- och en barnsekreterare i två olika kommuner i Skåne.
Familjehem
Jag kontaktade därefter själv ett familjehem som jag fått reda på arbetade med familjehems placerade barn. Vid den första intervjun med de två
socialsekreterarna fick jag dessutom telefonnummer till ett annat familjehem, som bl.a. arbetade för samma socialförvaltning. Jag kontaktade familjehemmet samma dag och bestämde tid för intervjun några dagar senare. Efter att ha bokat mina intervjuer skickades informationsbrevet (bilaga 1) till dem via e-post.
De två familjehemmen omfattades av två par. I det ena hemmet fanns två biologiska barn och i det andra hemmet var de biologiska barnen utflugna. Båda familjerna bodde i villor belägna i en större och en mindre kommun. En av familjerna hade många års erfarenhet och den andra familjen endast några år. I familjerna fanns två respektive fyra placerade barn.
Datainsamlingsmetod
Jag valde semistrukturerade intervjuer som innebär att frågorna ger en större möjlighet till flexibilitet som ger informationen god kvalitet. Mitt val av semistrukturerade intervjuer berodde dels på att jag som forskare kan ställa följdfrågor om jag trodde att det fanns mer att tillägga eller att frågan inte blivit helt uttömd dvs. helt besvarad. På detta sätt möjliggjordes att informanten öppet prata om de specifika ämnen vilket de hade stor kunskap om (Kvale, 2008).
17 Konstruktion av intervjuguiden
Intervjuguide utformats utifrån min problemformulering, frågeställningar och det syftet jag hade med arbetet. Vidare konstruerade jag frågor utifrån tema för att lättare få in informatören i samtalet, allt för att får informatören att känna sig avslappnad och vilja öppna sig under samtalets gång. Begreppet tema tog upp de som var relevant för forskningsämnen, i detta fall familjehems placerade barn. Genom att använde mig av detta tillvägagångssätt kunde jag uppnå det bästa resultatet av intervjuerna (Kvale, 2008). Jag utformade två olika intervjuguider, ett för socialsekreterarna (bilaga 2) och ett för familjehemmen (bilaga 3). Konstruktionen av socialsekreterarnas intervjuguide framstod som lite röriga då jag inte sedan tidigare delat in dem utifrån socialsekreterarna arbetsfördelningarna dvs. familjehems- och barnsekreterares arbetsuppgifter. Från början hade jag tänkt att intervjuerna med de två socialsekreterarna skulle vara en gruppintervju. Jag valde att utföra intervjuerna var för sig för att erhåll så mycket information som möjligt. Jag insåg efter intervjun att jag hade fått en bättre dialog om jag valt en gruppintervju, då de arbetar i samma förvaltning.
Litteraturanskaffning
En litteraturundersökning genomfördes i syfte att få information om hur socialtjänsten arbetar med familjehemmen. Jag sökte litteratur genom Malmö Högskolas biblioteks databas men även genom Lunds Universitets bibliotek. I ett tidigt skede bokades tid för handledning hos en bibliotekarie på Malmö Högskola. Detta skulle ge mig möjlighet till att få en bra information och vägledning, även att söka den mest lämpade litteratur för just min uppsats. De val av böcker som gjordes grundade sig på att vara relevanta för studien gällande familjehemsvård, samt vilket år litteraturen var utgiven. Detta var främst ett försök till att hålla mig till den senaste forskningen och litteraturen gällande familjehemsplacerade barn. Någon bok var av äldre årtal, har då kommit fram till att de ändå är relevant för dagens barnvård. Jag har därför tagit ställning till att använda mig av den då jag inte kunde hitta mer uppdaterade litteratur inom valt ämne. Sökningen som jag gjorde omfattades av bl.a. tidigare forskning, böcker, vetenskapliga artiklar, rapporter och internet källor. Genom att söka på dessa olika ställen uppnåddes ett bredare perspektiv av den information som fanns att tillgå. De sökmotorer jag använde mig av var Libris, Artikelsök, Google Scholar och Summon. Som sökord användes familjehem, familjevård, barnvård, fosterbarn och familjehems
placerade barn.
Genomförandet av de kvalitativa intervjuerna
Intervjuerna med de tre socialsekreterarna utfördes på deras arbetsplats för att göra det så praktiskt som möjligt för dem. Intervjuerna med familjehemmen gjordes i deras respektive hem och de bestod av både männen och kvinnorna. Jag hade på förhand bestämt mig att ställa frågan och sen låta intervjupersonerna prata fritt. Intervjuguiden omfattade temaområden och ibland gick dessa in i varandra. Det hände att jag under samtalet glömde ställa någon fråga som jag sedan gick tillbaka till under intervjus gång. Ibland ville jag följa upp samtliga
intervjupersonernas svar genom att ställa följdfrågor. Enligt Kvale (2008) ställer forskaren frågor för att fånga något i svarsalternativet. Jag började med att ställa lätta frågor till samtliga personer i undersökningsgruppen. Denna typ av frågor menar Kvale (a.a) gör att intervjupersonerna slappnar av. Jag hade inte på förhand testat intervjuguiden, jag hade ont om tid och hade inte någon att utföra testen på. Vet att detta kan var en brist men anser att det inte påverkat min studie.
18
intervjuer spelades in efter ett inhämtat samtycke från intervjupersonerna. Kvale (a.a.) menar att om samtalet spelas in, fångas all information upp. Det var bara socialsekreterarna som på egen begäran ville ha intervjuguiden i förväg. Jag erbjöd samtliga intervjupersonerna att ta del av det färdiga materialet om så önskades. Två av socialsekreterarna begärde att titta på materialet innan det skickas in till Malmö Högskola.
Bearbetning och analys
Samtliga fem intervjuer transkriberades ordagrant, vilket bidrar till att ingen viktig information uteblir. När intervjuerna var renskrivna började jag leta efter tema. Jag valde att dela upp analysen och började med socialsekreterarna och sedan familjehemmen. Jag har gjort lite språklig redigering för att lättare förstå och använder mig av citat i uppsatsen. Jag anser att det varit av stor betydelse för studien att jag spelat in intervjuerna som därmed möjliggjort att jag lyssnat på dem vid behov om något framstått som oklart. På detta sätt har jag kunnat försäkra mig om att jag uppfattat informationen rätt (Kvale, 2008).
Validitet och reliabilitet
Validitet beskriver att de som har varit avsikt med mätningen verkligen mäts. Nackdelen kan vara att urvalsgruppen blir liten som i mitt fall endast sju personer och därför kan inte generella slutsatser dras av resultatet (Arvidsson & Rosengren, 2002). Intervjuguiden har konstruerats utifrån problemformulering och
frågeställningar som gör att mitt tillvägagångssätt varit relevant för studien. Jag har använt mig av två intervjuguider och anser att dessa omfattar samma tema. Detta har inte medfört några skillnader i mitt resultat. Det som skulle kunna vara en nackdel att en av socialförvaltningarna var uppdragsgivare till ett av
familjehemmen. Jag anser inte att familjehemmet har påverkats av denna bakgrundbild då familjhemmet har fler uppdragsgivare.
Reliabilitet innebär att andra utifrån samma metod ska kunna erhålla samma resultat. Det som kan påverka resultatet är tillfälliga egenskaper av den som utför undersökningen. Det kan vara författaren, omgivningen, de använda
mätinstrumentet som är intervjuguiden samt de som har mäts dvs.
intervjupersonerna (Arvidsson & Rosengren, 2002). Jag är medveten att det kan vara svårt att uppnå samma resultat då olika faktorer kan påverka detta oavsett om vi vill eller inte. Som ett exempel kan vara att någon knackar på dörren vilket hände mig vid två tillfällen under intervjuerna. Det kan också vara beroende av den rådande arbetsbelastningen för socialsekreterarna som kan påverka dem just denna specifika dag. Därför måste intervjuerna ses utifrån den givna situationen dvs. vad som påverkade intervjupersoner just i detta givna ögonblick.
Etiska överväganden
Genom hela denna studie har jag tagit hänsyn till vetenskapsrådets (2011) forskningsetiska principer som omfattas av informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav.
I denna forskningsstudie har den första kontakten tagits med två chefer på en mindre socialförvaltning. Besöket utfördes på deras kontor för att få ett samtycke till att intervjua de två socialsekreterare samt två familjehem. Jag beslutade mig för att skicka frågorna i förväg till de som frågade. Båda socialkontoren fick frågorna skickade på förhand.
19
Före intervjun informerade jag socialsekreterarna och familjehemmen om mitt syfte med arbete och de etiska reglerna (a.a.). Jag upprepade därmed vad som stått i informationsbrevet som jag skickade till den ansvariga chefen och
familjehemmen innan intervjutillfället. I informationsbrevet (Bilaga1) nämnde jag att deras deltagande var frivilligt och att de uppgifter som lämnades skulle
behandlas konfidentiellt. De kunde när som helst avbryta sin medverkan och ta tillbaka den information som de delgett mig. Nyttjandekrav omfattar den information som jag gav respondenterna vid intervjutillfället, att de insamlade materialet endast skulle användas i denna studie. Samtyckeskravet innebar även att jag hade med mig en försäkran (Bilaga 4) för detta ändamål till samtliga intervjuade personer. Alla fem intervjuade personer skrev under denna försäkran och samtyckte därmed till att vara med i denna studie. Kvale (2008) menar att om underskrift fås av de som är informatörer säkerställs eventuella tvivel (Kvale, 2008). Det var viktigt för mig att informanterna kände sig väl till mods vid intervjutillfällena. Jag har avidentifierat mina intervjupersoner i den utsträckning det går med tanke på att de är tre socialsekreterare och två familjehem.
Avidentifiering är viktigt i forskarsammanhang för den som läser studien skall inte kunna göra kopplingar mellan informationskällorna, vem som gett vilka svar. Konfidentialitetskrav har uppfyllts med den information som framkom i
informations och samtyckesbrev (bilaga 1), dvs. att ingen obehörig kommer att ta del av materialet. Informanterna kommer även att ges möjlighet att läsa det färdiga och godkända arbetet.
TEORI
I detta avsnitt kommer uppsatsens teoretiska utgångspunkter att presenteras som omfattas av anknytning - och systemteorin. Teorierna har valts för de ansågs lämpade för familjhemmens arbetsuppgifter med barnen samt samverkan med socialtjänsten. För vidare analys kommer dessa teoretiska begrepp att användas arbetsmodeller, trygg och otrygg bas samt återkoppling.
Anknytningsteori
Anknytningsteori går ut på den process som skapas mellan barnet och vårdaren och de samspel som uppstår dem emellan. Anknytningen handlar också om hur störningar i denna process kan hämma eller skada barnet permanent. John Bowlby en engelsk barnpsykiatriker och psykoanalytiker, som la grunden till
anknytningsteorin. Han menade att vi är sociala djur och behöver andra individer för att överleva. Bowlby fick i uppdrag att undersöka små barns psykiska hälsa, den bidragande orsaken var, andra världskrigets konsekvenser av alla de barn som varit åtskiljda ifrån sina föräldrar under längre tidperiod. Människans överlevnad bygger på den trygghet barnet får av sin vårdare. Vilken anknytning det blir, beror på vårdarens lyhördhet och beteende, som lägger grunden till den
anknytningskvalitén för barnets vidare utveckling (Broberg m.fl.2006).
Broberg (m.fl.2006) beskriver en del centrala begrepp om hur anknytningen delas in. Trygg bas beskriver föräldrarnas förmåga att tillfredsställa barnets behov, när barnet utforskar omvärlden, men även när barnet behöver trygghet vid eventuella faror som kan uppstå. Detta gör att barnet utvecklar inre trygghet och tilltro till sig själv, som därmed underlättar samspelet med andra. Barnet utvecklar anknytningsbeteende gradvis men är framträdande vid tio månader.
20
omfattas och utvecklas. Dessa modeller skapas utifrån de föreställningar barnet har om sig själv, relationen med föräldrarna och andra betydande personer i dess omgivning. Enligt författaren är arbetsmodeller viktiga, då barnet ska skapa och utveckla relationer, samt samspel till andra viktiga personer utanför hemmet. Om dessa arbetsmodeller är trygga, genereras däremot en positiv bild hos barnet och umgänget med andra blir av positiv karaktär. Om dessa kontakter är negativa sedan tidigare, blir det märkbart då barnets umgänge med andra försvåras. Det kan förklaras att barnet har en otrygg anknytning. Det finns två typer av otrygg
anknytning undvikande och ambivalent. Ett barn men undvikande anknytning använder inte anknytningspersonen som en trygg bas utan blir istället undvikande vid kontakt med denne. Föräldrar vars barn har detta beteendet bryr sin inte om när barnet visar känslomässiga behov. Därför undviker barnet istället att visa känslor för att inte få den negativa reaktionen av föräldern. Föräldrar till barn med ambivalent anknytning är oftast oförutsägbara och oberäkneliga i samspelet med barnet. Därför vet inte barnet när anknytningsbehovet aktiveras och vilken reaktion föräldern kommer visa. Samspelet styrs av förälderns vilja framför barnets behov och signaler. Barn med ambivalent anknytning får sämre tilltro till sig själv pga. samspelet till föräldern inte kan regleras. Det kan också uttrycka sig i att barnet blir klängigt, bevakande och ängslig vid förälderns närvaro. Den desorienterade anknytningen hos barn uttrycker sig i form av rädsla för föräldern. Samtidigt som det finns rädsla söker barnet ett skydd när anknytningen aktiveras hos föräldern. Detta skapar konflikt inom barnet (a.a.).
Anknytningen utvecklas därför utifrån våra tidigare erfarenheter, som sedan byggs på med nya och omformas utifrån dessa. Detta skapar grunden för barnets vidare utveckling och personlighet som präglar dem livet igenom. Anknytningsteorin ger kunskap om hur människor anpassar sig till närhet, beskydd och omsorg.
Arbetsmodellerna är föränderliga och kan bli både positiva och negativa beroende på faktorer i omgivningen (Broberg m.fl. 2006).
Systemteori
Inom socialt arbete är systemteorin inriktade på sociala mål, nätverk och relationer. De systemidéer som används inom socialt arbete har sitt ursprung i Bertalanffys generella systemteori. Precis som de flesta systemteorier har den sin grund i biologisk teori men tillämpas även på sociala system som familjer, grupper och samhällen. Systemteorins betonar samspelet mellan olika system samt subsystem och dess utveckling i en specifik situation. Teorins innebörd skapas genom sociala sammanhang och kommunikation mellan olika grupper (Payne, 2008).
Det mänskliga beteendet måste ses utifrån hela sammanhanget. Hur de olika delarna påverkar varandra och hur det sedan ger feedback, dvs. återkoppling är av stor betydelse för hela processen. Inom det sociala systemet så som myndigheter, sker en kontroll och den garanterar stabilitet och kontinuitet (Öqvist, 2003). Ett system beskriver helheten och är sammansatt av olika element som betonar ömsesidigt beroende till varandra. Detta innebär inte att enbart en del påverkas, utan alla olika delarna i systemet (Runfors & Wrangsjö, 2000). Enligt Öqvist (2003) bör fokus läggas på att hitta åtgärder i den del av systemet som kan ge den fördelaktigaste lösningen till problemet (a.a.).
Energin inom systemteorin är reaktionen som sker efter en handling eller en förändring hos någon komponent i systemet. Det som kännetecknar det mänskliga
21
systemet är att de antingen är öppna eller slutna. Det öppna systemet går ut på att utbyta information med omgivningen, på så sätt utvecklas och uppnås en större komplexitet (a.a.). Det slutna systemet kommer att upplösas om ingen information tas in. Det innebär om inte det slutna systemet har utbyte av energi över gränserna så kan det inte överleva. (Öqvist, 2003). För att hålla ihop ett system kan energi skapas inom det egna systemet, detta kallas för synenergi. De olika delarna inom ett system kan bevara och förstärka relationerna. Uppstår inte denna effekt måste systemet tillföra energi utifrån. Den energi samt kommunikationen som
uppkommer i det inledande skedet kallar författaren för inflöde. Genomflödet kännetecknar hur energin påverkar eller används i systemet. Utflödet beskriver effekten av den energi som passerar systemet och dess påverkan på omgivningen. Återkopplingsslingan (feedback) är den information samt energi som når fram till systemet, resultatet utmärks av hur utflödet påverkat omgivningen (Payne, 2008). Det mänskliga systemet omfattar en grupp människor och deras relation till varandra, under en tidsperiod. Den består av en ömsesidig lojalitet, beroende och funktionsuppdelning. Detta skapar en upplevelse av en helhet och tillhörighet. Familjen består av fler delsystem beroende av generation, funktion, intressen eller kön. Den består också av återkopplingskedjor som bildar ett mönster av
förväntningar och handlande. Varje delsystem inom en familj bevarar sina gränser i samverkan med övriga delsystem. Familjen som helhet upprätthåller sina gränser i form av samarbeta med omgivningen. Hur gränserna påverkas och förändras är beroende av yttre och inre omständigheter. Varje familj har gemensamma
föreställningar om vad som bör finnas i ett familjesamspel. Regler och olika roller är ett sätt att upprätthålla familjens samspel. Därför är det inom individ, grupp eller familj viktigt att kunna förstå och hantera gruppernas betydande relationer (Runfors & Wrangsjö, 2000).
Systemtänkandet kan förklaras utifrån hur vi människor förstår omvärlden, dess helhet, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. Ett cirkulärttänkande är ett ömsesidigt förlopp som påverkar hela processen. Individen bygger upp egna modeller av sin omvärld av tidigare erfarenheter under hela livstiden. Payne (2008) belyser att när det uppstår svårigheter beror det oftast på bristande samspel mellan olika parter. För att kunna förstå ett system behöver man uppmärksamma de personliga och sociala aspekterna i varje social situation (a.a.).
RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt kommer materialet som samlats in att presenteras, i slutet av varje resultatdel följer en analys. Utgångspunkten för analysen kommer att vara teoretiska aspekter, tidigare forskning samt övrig relevant litteratur. Presentation av socialsekreterarna
Intervjuerna gjordes med tre socialsekreterare varav två av dem arbetar i en mindre kommun som omfattades av cirka 18 000 invånare. Den andra socialsekreteraren arbetar i en statsdel i en större kommun som omfattas av 34 000 invånare. Har valt att ta upp invånarantalet för att förtydliga hur arbetssituation ser ut i förhållande till storleken av kommunerna. De tre socialsekreterarna är kvinnor i åldrarna 30-60. En av dem har många års
erfarenhet, de andra två har precis börjat med familjehemsvården. De har arbetat inom socialförvaltningen fyra - fem år. Intervjuerna var på deras respektive
22
arbetsplatser. För att underlätta läsningen har jag valt att benämna de tre intervjuade personerna som socialsekreterare och inte specificera om det är familjehems- eller barnsekreterare.
Inför en placering
När nya familjehem rekryteras tillfrågas släktingar först. Sedan använder man sig av annonser, rekommendationer av andra familjehem samt internet. De större städerna kan även ha en centralbank för de familjer som är intresserade. De senaste åren har det blivit allt svårare att rekrytera nya familjehem.
Båda socialkontoren nämner om de nya riktlinjerna som omfattas av BRA- fam och är framtaget för att socialtjänsten redan i ett inledande skede ska få bra bakgrundsbild, i form av en enkät som omfattar många informativa frågor.
Detta medför att socialsekreterarna kan göra en riskbedömning av de familjer som rekryteras. Riskfaktorerna bedöms utifrån en skala ett till elva. Socialsekreterarna gör även ett besök i familjehemmet, för att få en bild av hur familjen lever, vilken kontakt som finns med de biologiska barnen, samt att få kännedom om
familjernas tidigare erfarenheter. Det måste göras registerutdrag för att undersöka om familjen finns med i polismyndigheters belastning och misstankeregister samt kronofogden.
”Rekrytering av nya familjehem blir svårare och svårare, man är inte intresserad att ta på sig dessa uppdrag. Tyngre och tyngre ärende som t.ex.
beteendeproblematik och då får vi noll svar på våra tidningsannonser” (socialsekreterare nr 3).
Samtliga av de intervjuade socialsekreterarna påvisade att processen för urvalet görs med hjälp av Kälvestensutredningen efter ett godkännande av
socialnämnden. De påtalade att det är en djupgående intervju med
familjehemsföräldrarna och bottnar i relationen till den egna barndomen och deras föräldrar. En psykolog tolkar utredningen som sedan blir en vägledning för socialtjänstens bedömning. Socialsekreterarna belyste att Kälvestensutredningen är en del av en hel process. BBIC används vid utredning av familjehem för att säkerställa barnens behov, föräldrarnas förmåga samt familje- och miljöfaktorer. Analys inför en placering
Utifrån Payne (2008) är systemteorins grundtanke att se hur olika delar påverkar varandra i system och subsystem för att se samspelet och utvecklingen.
Socialstyrelsen har utifrån systemteorin sett behovet och granskat sin verksamhet dvs. familjhemsvården och kommit fram till att det förekommit brister i
utredningar och rekryteringar av familjehem. De har därför tagit fram enhetliga bedömningsunderlag dvs. bedömningsmallar för utredning av familjehem (BRA-fam), för hela landet som tidigare saknats (Socialstyrelsen, 2012). Enligt
systemteorin har det skett en kommunikation (inflöde) mellan olika myndigheter. Detta har i sin tur påverkat omgivningen (utflöde) dvs. de placerade barnen i form av att utredningarna blivit mer grundliga Detta medför att riskerna för att
olämpliga familjehem rekryteras minskar. Även att större kontroll (återkoppling) kan utövas då det finns enhetliga beslutsunderlag vid bedömning och rekrytering av familjehem (BRA-fam) av Socialtjänsten gällande utredningarna.
Det blir allt svårare att rekrytera nya familjer som vill ta på sig familjehems -uppdrag. I anknytningsteorin (Broberg, 2006) kan man urskilja att barnen som har beteendeproblematik inte kommer från hemmiljöer med trygg anknytning. Detta
23
kan bl.a. utrycka sig i barnets personlighetsutveckling som därmed präglar barnet och tenderar att visa sig i relationer till andra. Vid en matchning av familjehem ska barnets behov vara i centrum, samt utgå ifrån att ge barnet trygghet och behov av närhet. Det är även viktigt att utgå från den förmågan som finns hos
familjhemsföräldrarna utifrån barnet tidigare miljöpåverkan och mående. Detta möjliggör att barnets arbetsmodeller dvs. förställningar som barnet har om sig själv och andra kan förändras till det positiva. Det förutsätter därför en god omvårdnad av familjhemsföräldrarna.
Familjehem
För närvarande disponerar de två socialkontoren, 30 respektive 39 familjehem. De två kontoren skiljer sig åt, upptagningsområdets invånarantal är dubbelt så många i förhållande till varandra, men antal familjehem är nästan lika många. Det som även skiljer sig åt är antalet socialsekreterare i arbetsgruppen, det mindre kontoret omfattas av tre och det större kontoret av fem socialsekreterare . Detta visar att arbetsbelastningen är hög, vilket även styrks av samtliga socialsekreterare. Deras frustration över att inte hinna med de där besöken som hade varit så välbehövligt, är tydligt.
”Min känsla har varit att de får det stöd och hjälp genom att jag träffar dem regelbundet. Sen tänker jag att med de nya lagförslaget att man ska träffas oftare. Med den höga belastningen kan det bli en svårighet att hinna med allting, med att vara tillgänglig och att ringa tillbaka” (Socialsekreterare nr 2).
Vidare beskrev socialsekreterarna att kommunikationen mellan familjehems- föräldrarna och de biologiska föräldrarna kan vara problematisk ibland. Detta kan därmed skapa ytterligare problem vid en placering. Problemet kan även bottna i att socialtjänsten gjort en dålig matchning d.v.s. att barnets behov kontra
familjehemmes kunskaper och förmåga inte tillgodosetts. Det finns många aktörer kring ett placerat barn, som t.ex. biologiska föräldrar, familjehemsföräldrar, skolan samt socialtjänsten. Detta innebär att en bra samverkan mellan dessa olika parter måste vara god, annars finns det risk för att det uppstår missförstånd. På frågan vilka problem som kan uppstå vi en placering, framkommer det att det handlar främst om vilken problematik barnet har med sig, det kan också vara anknytningsproblemet till familjehemmet. Detta kan utrycka sig efter flera år, när barnet varit placerat en del år, i form av trots.
”Det är många aktörer vilket gör att jag tycker främst att om det är någonstans missförstånden uppstår, det är många i ärendet. Det är lätt att man inte förstått och det är där missuppfattningarna faktisk är” (Socialsekreterare nr 2).
”Barnet visar inte respekt mot familjhemmet, de upplever dessa barn som utan empati. Skolsituationen fungerar inte, ingen respekt för lärare och behandlar klasskamrater illa” (Socialsekreterare nr 1).
Analys familjehem
Enligt systemteorin kan relationen mellan familjehemsföräldrar och
socialsekreteraren ses som ett system och en helhet, då det finns en interaktion och ömsesidigt beroende. Familjehemsföräldrarna är beroende av
socialsekreterarna i form av stöd och juridiska bestämmelser. Socialsekreterarna i sin tur är beroende av familjehemsföräldrarna, för att garantera den vård och omsorg de placerade barn är i behov av. Det finns ett beroendeförhållande
24
parterna emellan, sker en förändring i detta system, påverkar det alla inblandade och hela processen. Ett system beskriver helheten och är sammansatt av olika komponenter (Runfors & Wrangsjö, 2000). Den biologiska familjen har eventuellt inte kunnat acceptera placeringen av barnet, vilket medför ovilja till samarbete. Enligt systemteorin påverkas den biologiska familjens gränser genom yttre omständigheter (omhändertagandet). Systemteorin menar att vid förändring i den biologiska familjens system påverkas alla delar både barnet och familjen, detta medför en reaktion (Runfors &Wrangsjö, 2000). Hos barnen kan det uttryckas i form av beteendeproblematik mot familjehemmet. Systemteorin belyser när det uppstår svårigheter beror det oftast på bristande samspel mellan olika parter. För att kunna förstå ett system behöver man uppmärksamma de personliga och sociala aspekterna i varje social situation (Payne (2008). Socialsekreterarna påtalade att det kan uppstå missförstånd pga. att det är många inblandade aktörer vid en placering. Familjehemmet påverkas därmed när ett barn placeras hos dem och deras vardag får därför ett annat sammanhang och innebörd. Det tar tid att komma in i rutiner och omformulera familjens system dvs. att både barnet och familjen gemensamt skapar nya roller, gränser och fördelar ansvaret mellan varandra. Uppföljning
Vid en ny placering träffar socialsekreteraren barnet och familjhemsföräldrar en gång per vecka. Det kan även bli oftare om det finns behov för det. Efterhand som barnet anpassat sig till familjehemmet avtar besöken och koncentreras på
eventuella skolmöten, umgängesplanering med de biologiska föräldrarna eller andra typ av möten. Det förutsätts att socialsekreteraren träffar barnen 2-4 gånger/ år, men oftast blir det endast två gånger per år, då tiden inte räcker till. För att få information om barnet krävs det att socialsekreteraren träffar familjehemmet, för att få en god bild av barnets tillvaro. Det som bör framkomma är vilka behov barnet har, om barnets behov tillgodoses av familjehemmet samt vilket stöd som bör ges till familjehemsföräldrarna.
På frågan om familjehemmen har tillgång till utbildningar var svaret att i dagsläget har det inte varit så, men från och med årsskiftet kommer alla ny rekryterade familjehem att utbildas. Det framkom att det gjorts en
försöksutbildning i sex kommuner, där resultatet framstod som mycket god. Den omfattades av åtta utbildningskvällar och kommer att sättas i bruk hösten 2013 i den större kommunen.
”Tanken är framöver att man ska så at säga satsa mer för att familjehemmen ska var så rustade så möjligt under hela placeringens gång. Man ska erbjuda
utbildning kontinuerligt, så har det inte riktigt varit tidigare. Större kommuner har varit duktigare på det, men de små kommunerna har haltat efter”
(socialsekreterare nr 2). Analys uppföljning
Eftersom system kan definieras och användas på olika sätt kan familjehemspar ses som ett system. Systemteorier är inom socialt arbete inriktade på sociala mål, nätverk och relationer (Payne, 2008). I detta sammanhang är det att
socialsekreterarna gör en god matchning som därmed är för barnets bästa och ett mål som måste uppfyllas. Detta kan skapa dåliga relationer mellan barnen och familjehemmet, som kan leda till sammanbrott. Barnet blir därmed lidande vid en förflyttning. Den generella systemteori har enligt Payne (2008) som de flesta systemteorier sin grund i biologisk teori, som även tillämpas på sociala system
