Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Yrkeskompetensbevis
Hur planerar lastbilschaufförer att göra sin YKB?
Certificate of professional competence
Stina Karlsson
Lärarexamen 180 hp GY Yrk ledare: Ange handledare
Lärarutbildning 90 hp 2011-06-15
Examinator: Haukur Viggósson Handledare: Jan Härdig
Lärarutbildningen Skolutveckling och Ledarskap
2
Sammanfattning
Yrkes Kompetens Bevis (kommer att förkortas YKB i detta arbete) är ett bevis som alla lastbils- och busschaufförer ska ha, vilket är beslutat genom ett lagkrav från EU. I detta arbete så kommer jag att begränsa mig till lastbilschaufförer.
Jag har genomfört en enkätundersökning. Syftet med enkäten var att försöka förstå hur förare planerar att göra sin fortbildning för YKB. Jag har även gjort en intervju.
I svaren visar det sig att lastbilschaufförer har en blandad kunskap om vad YKB in-nebär där en del chaufförer visar sig ha full koll på vad YKB är och en del har ingen aning. En del av svaren förvånade mig. Av den anledningen drar jag slutsatsen att alla inte vet vad YKB innebär även om det är lag på att man måste ha det om man är yrkes-chaufför.
Metoden jag använt mig av är en kvantitativ enkät. Resultatet har blivit väldigt varie-rande och av de olika svaren drar jag slutsatsen att informationen gällande YKB till de chaufförer som har C eller CE körkort kanske inte varit tillräcklig.
Nyckelord: YKB, Yrkeskompetensbevis, Transportstyrelsen, delkurs, fortbildning och EU.
3
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Syfte och frågeställningar... 6
Frågeställningar ... 7 Avgränsning ... 7 Litteratur ... 8 Lagen ... 10 Utbildningen ... 10 Grundutbildning ... 10 Fortbildning ... 11
Gymnasieskolan och den nya lagen ... 12
Yrkeskompetensbeviset ... 13
Undantag ... 14
Hävdvunna rättigheter ... 14
Kostnad för fortbildning ... 15
Föreslagna ändringar i YKB ... 15
Metod och genomförande... 16
Enkätundersökning ... 18
Bortfall ... 18
Resultat, analys och teoretisk tolkning ... 19
Enkätredovisning ... 19
Slutsats och diskussion ... 26
Ytterligare forskning ... 28 Referenser ... 29 Litteratur ... 29 Övriga källor ... 30 Internet ... 30 Muntliga källor ... 31 Bilagor ... 31
4
Inledning
Yrkeskompetensbevis är ett bevis som alla chaufförer i Europa ska ha innan 2016 (i Sverige), vilket är beslutat genom ett gemensamt lagkrav. Yrkeskompetensbevis kom-mer att förkortas YKB genom hela uppsatsen.
EU har länge pratat om ländernas olika utbildning, status och kvalitet för yrkeschauf-förer. Detta är ett utbildningsdirektiv från EU som alla EU länderna enats om och ett sätt att få en gemensam och bättre syn på yrkeschaufförer. Det är en gemensam lag för att höja status och kvalitet. Branschen ställer större krav på chaufförer, fordonen blir mer tekniska och fordonsantalet på våra vägar ökar. Alla yrkeschaufförer oavsett land ska ha uppdaterad kunskap om människosyn, lagar, regler, miljö, ekonomi, rättvisa, ergonomi, hälsa, teknik och sparsam körning. YKB är ett lagkrav från EU och ska gälla likadant i alla Europas länder vilket kommer att bli ett gemensamt sätt att öka kvalitén på alla yrkesförare.
Syftet med detta arbete är att ta reda på hur C/CE-körkortsinnehavare tänker planera att genomföra sin YKB innan 2016. Det finns många yrkesförare och jag har bara frågat en mycket liten del. Jag har valt att bara fråga lastbilschaufförer med körkorts behörig-het C och CE. Tung lastbil med släp.
Jag tycker att denna frågeställning är intressant ur ett mänskligt perspektiv. Vad är anledningen till att vissa människor tar tag i nya saker direkt och andra människor spa-rar allt till sista sekunden? Är det så att om föspa-rare vet vad som ingår i de olika delkur-serna kan få dem till att antingen skjuta upp kurdelkur-serna eller till att ta tag i dem direkt. Hur kommer olika förare att planera sin fortbildning?
Ett stort problem just nu, 2011, är att det finns ca 150 000-200 000 yrkesförare som ska ha sina YKB inom en snar framtid men det finns inte tillräckligt många av Trans-portstyrelsen godkända utbildare för att klara av att examinera alla inom denna tid. Om man som förare skjuter den obligatoriska utbildningen framför sig kommer det till slut inte finnas någon tid kvar att hinna göra den innan tidsfristen går ut. Det kommer att bli en enorm flaskhals om det inte tillkommer fler intressenter för att bli utbildare och det kräver även att chaufförer sätter fart nu.
5
Inom EU har man länge pratat om att de olika ländernas yrkestrafik utbildning, status och kvalitet behöver förbättras. Det gemensamma beslutet inom EU innebär att alla EU-länder ska ha ett gemensamt utbildningsdirektiv inom yrkestrafik vilket alla EU EU-länder har enats om. Det nya utbildningsdirektivet är en gemensam lag för att modernisera och höja status samt kvalitet på yrkestrafiken. Ett av de viktigaste målen med den nya lagen är att långsiktigt säkerställa att förare av person- och godstransporter verkligen har de kunskaper som krävs för att få utöva yrket. Branschen ställer hela tiden större krav på yrkeschaufförer samtidigt som fordonen blir mer tekniska och fordonsantalet på våra vägar ökar. Lagar och regler uppdateras och förnyas varje år och som man som förare behöver hålla sig ajour med. Alla yrkeschaufförer oavsett land behöver därmed ha upp-daterad kunskap om människosyn, lagar, regler, miljö, ekonomi, rättvisa, ergonomi, hälsa, teknik och sparsam körning. YKB är ett krav om de vill fortsätta att köra tung trafik.
Lagen kom i två etapper den första 10 september 2008 och den gäller för bussförare, den andra etappen kom 10 september 2009 och den gäller för lastbilschaufförer. Målet är att säkerställa att alla Europas yrkeschaufförer har jämn kvalité och för att höja statu-sen på detta yrke.
6
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna undersökning är att försöka ta reda på hur yrkeschaufförer tänker pla-nera att ta sin YKB innan 2016 Målet är att få svar från några yrkeschaufförer för att kunna göra en sammanställning av hur några planerar att göra sin YKB.
7
Frågeställningar
Jag har valt att skriva om YKB eftersom jag arbetar på ett transportgymnasium och kommer i kontakt med yrkeschaufförer som vill fortbilda sig.
Min största fråga är hur några lastbilschaufförer tänker planera sin YKB för att få sin kompetens innan 2016. Det florerar två olika årtal och anledningen till att det är två oli-ka årtal är beroende på om man är busschaufför (behörighet D) eller man är lastbils-chaufför (behörighet C). 2015 är för D och 2016 är för C. Det kommer att krävas många utbildare då det är många yrkesförare som ska ha YKB.
Hur kommer olika förare i min omgivning med behörighet C och CE att planera sin fortbildning?
Har förarna för avsikt att ta sin YKB?
Avgränsning
Jag har begränsat mig till att bara fråga lastbilschaufförer med C eller CE kort och hur de tänker planera att göra sin YKB. Jag har i detta arbete valt att bara studera hur ut-bildningen är upplagd enligt de svenska utbildningsdirektiven och svenska förhållanden
8
Litteratur
I Sverige finns enligt Trafikverkets uppdragsenhet ca 1 miljon tunga behörighetskörkort ute bland Sveriges befolkning. Här får man anta att många av dessa chaufförer inte kör i yrkesmässig trafik eller ens använder det till annat än att ha det på sitt körkort. Enligt trafikverkets kontakt som jag pratat med så visste man inte exakt hur många yrkesförare det finns och som är aktiva idag men man uppskattar det till ca 170 000 stycken. Av dessa är ca 40 000 busschaufförer och ska därmed vara klara med sin fortbildning före 2015, då reglerna för busschaufförer började gälla ett år tidigare än lastbilschaufförerna. Resterande ca 130 000 är lastbilschaufförer och de ska vara klara med sin fortbildning före 2016. Just nu finns det 395 915 stycken lastbilar inregistrerade i trafik, men det finns inte så många aktiva yrkeschaufförer.1
STR (Sveriges Trafikskolors Riksförbund) och SÅ (Svensk Åkeriförening) har ingått kompanjonskap 2 (15 mars 2011) för att kunna utbilda fler utbildare för att förhindra att
den väntande flaskhalseffekten uteblir. Organisationerna ska hjälpa varandra att klara av kommande efterfrågan på godkända YKB utbildare. De båda organisationerna är båda nöjda över att avsiktsförklaringen kom just nu, de tycker att timingen är helt rätt. Läget kan vara i en generationsväxling och det kan bli förarbrist men med detta samarbete känner både STR och SÅ att de har större chans att stävja att det bli på det viset. Vice ordförande i STR, Michael Axelsson, sa när avsiktsförklaringen presenterades i Åkarnas hus i Danderyd att ”inga lastbilar ska bli stående på grund av att det saknas lärare”. En gemensam plattform ska finnas utan att åkare ska behöva tänka på kvalitetsaspekter men som ger en hög likvärdig fortbildning och en ökad rörlighet
Kravet på YKB kommer att bli en förändring av ”andra ordningen” enligt skolut-vecklingens grunder3. Med förändring av andra ordningen innebär det att hela systemet förändras. I praktiken innebär det att hela det organisatoriska tänkandet och agerandet förändras kvalitativt. Grunden är att se verkligheten i nytt ljus med en annorlunda för-ståelse gällande tankemönster och agerande.
1 2010-12-30 Håkan …… Uppdragsenheten,Ttransportstyrelsen
2 http://www.strykb.se/Nyheter/YKB---ett-gemensamt-intresse-for-Sveriges-Akeriforetag-och-STR/ 3 Amhag, Lisbeth-kompendium 100907, s 2
9
Alla 30 EES länder kommer att kräva yrkeskompetensbevis. EUs medlemsstater är:
Belgien BE Nederländerna NL Bulgarien BG Polen PL Cypern CY Portugal PT Danmark DK Rumänien RU Estland EE Slovakien SI Finland FI Slovenien SL Frankrike FR Spanien ES Grekland GR Storbritannien GB Irland IR Sverige SE Italien IT Tjeckien CZ Lettland LV Tyskland DE Litauen LU Ungern HU Luxemburg LT Österrike AT Malta MT Bild 1 Källa: http://europa.eu/about-eu/countries/index_sv.htm, 42011-05-22
Förutom ovanstående EU länder så ingår även Norge (NO), Island (IS)och Lichtenstein (LI) inom EES.
10
Lagen
Lagen om Yrkeskompetensbevis började gälla i EU:s 27 medlemsländer samtidigt till-sammans med några icke EU länder såsom Norge, Island och Liechtenstein. Den 28 november 2007 tog Sveriges Riksdag beslut om att acceptera den nya lagen som innebär att alla som kör i yrkestrafik måste ha yrkeskompetensbevis efter ett antaget direktiv från EU. Lagen innebär krav på utbildning som ska vara likartad i alla länderna oavsett om man tar sin yrkeskompetens i Spanien eller Sverige.
Den grundläggande utbildningen ska leda till godkänt yrkeskompetensbevis. Beviset gäller fem år framåt och för att få behålla sitt bevis måste föraren gå fortlöpande utbild-ning per femårs period. Efter godkänd utbildutbild-ning får man ett litet bevis som man ska ha med sig och har man inte det får man böter.
Från den 10 september 2008 gäller den nya lagen för yrkeschaufförer som kör buss och den 10 september 2009 gäller den för lastbilschaufförer.5
Utbildningen
Utbildningen är obligatorisk. Var man inte yrkeschaufför innan 10 september 2008 för buss och 10 september 2009 för lastbil måste man gå en grundutbildning. Den är olika beroende på hur gammal man är. Var man yrkeschaufför innan 10 september 2008 resp. 10 september 2009 behöver man bara gå en fortbildning på 35 timmar varav minst 7 timmar per dag och minimum 5 tillfällen.
Grundutbildning
För ett YKB så krävs sedan den 10 september 2009 en grundutbildning. Denna utbild-ning kan man påbörja när man blir tillräckligt gammal för att få ta körkort för tung be-hörighet. Hade man behörigheten innan det datumet så behöver man bara gå fortbil-ningen på 35 timmar/5års period.
11
Är man under 21 år måste utbildningen omfatta minst 280 timmar och om man är över 21 år måste grundutbildningen vara minst 140 timmar. Grundutbildningen kan man få på gymnasieskolor, trafikskolor och av andra godkända utbildare. Det är Transport-styrelsen som godkänner vem som får vara utbildare.
Fortbildning
YKB innebär ett krav på fem dagars utbildning inom varje femårsperiod. Fortbildningen ska vara 35 timmar och med minst 7 timmar per tillfälle. Fortbildningen har ett särskilt fokus på trafiksäkerhet och miljö.
I Sverige har man valt att förlänga den första tidsperioden för fortbildningen till sju år, vilket betyder att de som redan var yrkesverksamma när lagen trädde ikraft den 10 september 2009 måste ha genomfört sin fortbildning innan den 10 september 2016. De som blir yrkesförare efter den 10 september 2009 måste genomgå sin fortbildning inom
fem år från det datum som hans/hennes yrkeskompetensbevis utfärdats.6
Delkurs 1 Sparsam körning
Syfte/innehåll: Kursdeltagaren ska få ökad förståelse för vikten av att spara bränsle ur
både miljöperspektiv och ekonomiskt perspektiv.
Mål: Kursdeltagaren ska kunna optimera bränsleförbrukningen.
Delkurs 2 Godstransporter
Syfte/innehåll: Kursdeltagaren uppdateras om de regler och bestämmelser som gäller
för lastsäkring och rutiner vid lastning och lossning. Kursdagen kan i viss utsträckning bransch anpassas då lastsäkring och lastning/lossning skiljer sig åt mellan de olika transportslagen.
Mål: Kursdeltagaren ska efter utbildningen kunna de regler som gäller för lastning,
lossning, lastsäkring och känna till de villkor som gäller för lagliga transporter.
12
Delkurs 3 Lagar och regler
Syfte/innehåll: Kursdeltagaren uppdateras om de lagar och bestämmelser som gäller för
arbetstider samt kör-och vilotider inom och utom Sverige. Man går även igenom regler-na för yrkesmässig trafik och övriga villkor som gäller för gods och transport. Kursen belyser problematiken med människosmuggling och annan brottslighet i samband med gränspassager.
Mål: Kursdeltagaren ska efter utbildningen kunna regler för arbetstider och färdskrivare
samt känna till bestämmelserna för gods och transport.
Delkurs 4 Ergonomi och hälsa
Syfte/innehåll: Upplysa kursdeltagaren om vikten av god hälsa, bra kosthållning och att
arbeta så ergonomiskt riktigt som möjligt.
Mål: Kursdeltagaren ska kunna förebygga fysiska risker samt vara medveten om fysisk
och psykisk förmåga.
Delkurs 5 Säkerhet och Kundfokus
Syfte/innehåll: Säkerställa förarnas och medtrafikanternas säkerhet och bekvämlighet.
Belysa riskerna i trafiken, agerande i krissituationer samt bidra till att företagets anseen-de höjs.
Mål: Kursdeltagaren ska kunna utföra en transport på ett tryggt och säkert sätt och vara
medveten om riskerna i trafiken. Kursdeltagaren ska därmed kunna bedöma krissitua-tioner och dessutom kunna arbeta för att det egna företagets profil höjs.
När man gått sin fortbildning klart så anmäler sista delkursens utbildare att fortbildning-en är avklarade för respektive förare till Transportstyrelsfortbildning-en som tillverkar ett yrkeskom-petensbevis. Handlingen heter ”YRKESKOMPETENSBEVIS FÖR FÖRARE”.
Gymnasieskolan och den nya lagen
På de elever som gått på gymnasiets transporttekniska utbildning och ska börja arbeta, ställs det inga ytterligare krav eftersom läroplanen redan är anpassad till den nya
lag-13
stiftningen. Som yrkesverksamma måste de dock genomgå fortbildningen vart 5:e år precis som övriga yrkeschaufförer.
Yrkeskompetensbeviset
Efter genomförd grundutbildning med godkänt prov eller med rätt genomförd fortbild-ning så utfärdas ett yrkeskompetensbevis. I Sverige så utfärdar Transportstyrelsen yr-keskompetensbeviset. Det är mycket likt ett körkort och skall alltid medföras vid färd och kunna visas upp vid en eventuell kontroll. Föraren kommer att kunna dömas till böter om inte beviset kan visas upp vid kontroll.
Bild 2
Källa: http://www.transportstyrelsen.se/Global/Regler/TSFS_svenska/TSFS%202010-38.pdf?epslanguage=sv7
14
Undantag
Om en yrkesförare inte tar sitt YKB så kommer inte han/hon att kunna fortsätta köra som yrkesförare. Det finns dock 8 undantag där föraren har möjlighet att kunna köra även utan YKB. Dessa 8 undantag gäller för fordon med behörighetskrav C, CE, D, DE och
1. vars högsta tillåtna hastighet inte överstiger 45 kilometer i timmen.
2. som används av eller står under kontroll av Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket, räddningstjänsten eller polisen.
3. som provas eller förflyttas på väg i samband med tekniskt utvecklingsarbete, re-paration eller underhåll.
4. som är nya eller ombyggda och ännu inte har tagits i drift i transportverksamhet. 5. som används i nödsituationer eller för räddningsinsatser.
6. som används vid övningskörning enligt författningar om körkort eller körträning för yrkeskompetensbevis enligt denna lag.
7. som används för icke-kommersiell persontransport eller för godstransport för privat bruk.
8. som används för att transportera material och utrustning som föraren ska använ-da i sitt arbete, under förutsättning att framförandet av fordonet inte är förarens huvudsakliga sysselsättning.
Avsikten med kraven på grundläggande utbildning och fortbildning är att göra det lätta-re att lätta-rekrytera föralätta-re i framtiden.8
Hävdvunna rättigheter
Vad är då hävdvunna rättigheter? Jo, hävdvunna rättigheter är förare som redan har be-hörighet för tung trafik och därmed bara behöver slutföra fortbildning för att få sitt YKB. Möjligheten för att kunna få sitt YKB via hävdvunna rättigheter är en övergångs-regel. Efter 2016 måste alla förare som haft tung behörighet gå fortbildningen på 35 timmar.
15
Kostnad för fortbildning
Enligt TYA:s (Transportfackens Yrkes och Arbetsmiljönämnd) hemsida får TYA-anslutna företag en delkurs för 1 000 kr exklusive moms och de som inte är TYA-anslutna till TYA får kontakta deras kursadministration för att få prisuppgifter.
Enligt STR:s hemsida är priset för varje enskild delkurs 1 600 kr exklusive moms per person utom sparsam körning som kostar 3 000 kr exklusive moms. Vid utbildning lör-dagar tillkommer 50 %, sönlör-dagar tillkommer 100 %.
Enligt Malenagymnasiets YKB enhet kostar alla delkurser utom sparsam körning 900 kr + moms och för sparsam körning så är kostnaden 1 500 kr + moms. Totalt blir kostnaden då 5 100 kr + moms, d.v.s. 6 375 kr.
Föreslagna ändringar i YKB
Transportstyrelsen är den myndighet som bestämmer över vilka/vem som får utbilda till YKB. Transportstyrelsen är lyhörd för de åsikter som finns i branschen och föreslår förändringar gällande YKB.9
Kursinnehåll
Transportstyrelsen föreslår att kraven på att innehåll i fortbildningen minskas i om-fattning. Den ska nu endast behöva omfatta en del av målen med tyngdpunkt på tra-fiksäkerhet, förarens säkerhet och rationell bränsleförbrukning.
Registrering av YKB kurser.
Frågan om registrering av genomförda delkurser har länge diskuterats och Trans-portstyrelsen föreslår nu att delkurser i fortbildningen ska kunna registreras i väg-trafikregistret hos myndigheten.
Kravet på praktisk körning.
Transportstyrelsen konstaterar vidare att nuvarande regler inte innehåller krav på praktisk körning i fortbildningen och anser att det inte finns anledning att nu införa ett sådant krav
Hämtat 2011-05-24 http://www.tya.se/
16
Metod och genomförande
Jag hoppas genom detta arbete få veta hur ett antal förare planerar och resonerar om hur de planerar att göra sitt YKB.
I mitt fall kan jag tycka att både kvalitativ och kvantitativ metod stämmer in på mina
frågor och enligt Trost, Jan10 menar han att om man ska göra en undersökning med ett
visst antal procent av befolkningen är en kvantitativ enkät att föredra men om man vill veta hur människor tänker eller resonerar är en kvalitativ enkät bättre. Metoden kan vara både en förstudie och en efterstudie enligt. honom. Jag har gjort en enkät till mitt exa-mensarbete med några viktiga frågor om hur några av alla dessa chaufförer har tänkt sig sin utbildning. Det handlar om alla yrkeschaufförer som ska få sin yrkesstatus höjd inom de närmsta åren.
Jag vill veta dels om föraren ska göra sin YKB, vilket kan fås fram via en kvantitativ undersökningsmetod, samt hur föraren planerar att genomföra sin YKB, som mer då är en kvalitativ undersökningsmetod. Jag anser dock att min undersökning till största del är kvantitativ på grund av de svar som jag har baserat min undersökning på. Enligt Bruce11 är den kvantitativa metoden bra när det man vill undersöka är stora grupper som det går att sätta siffror på eller när man vill generalisera. Jag har även haft stor nytta av den in-formation som jag samlat på mig genom att läsa i olika böcker om vetenskapliga meto-der. Den grupp som jag har valt är en liten del av en mycket stor grupp totalt. Det kom-mer att bli ett stratifierat urval, en given population. Det blir en beskrivande metod då fenomenet är känt. Det är ca 150 000-200 000 chaufförer som ska ha sin YKB behörig-het. Jag väljer självklart, för mig, den kvantitativa forskningsteorin då det handlar om hur ganska många chaufförer som ska hinna bli klara med sin utbildning inom loppet av några år.
Det är ingen som riktigt vet exakt hur många det är. Enligt Transportstyrelsen, upp-dragsenheten, är det ca 396 000 inregistrerade tunga lastbilar och om alla dessa lastbilar ska ha åtminstone en förare så är det lika många förare som ska ha YKB. Enligt
10 Trost,Jan (2007 s 23)
11
17
schen, TYA och åkeriföreningen, är det ca 150 000-200 000 förare. Sanningen ligger kanske någonstans emellan.
Att göra en enkät tror jag är den forskningsmetod som blir lättast i detta fall då det är många individer det handlar om. Alla som kommer att svara på enkäten är över 18 år och myndiga så jag kommer inte att behöva informera vårdnadshavare.
Jag ska i detta arbete utgå från att försöka skapa ett helhetsperspektiv på de som pla-nerar sin YKB fortbildning.
Jag har fått större förståelse för enkäter efter att ha satt mig in i vad enkäter är än vad jag har haft innan. Alla de enkäter som skickats hem till mig från SCB, Volvo, kommu-nen, musikskolan och ja överallt de nu kommit ifrån, har jag ibland svarat på, ibland inte. Jag har ofta tyckt att det bara är drygt att få dem.
Ur genusperspektiv är de allra flesta chaufförer manliga. Jag har ringt till olika in-rättningar för att få lite mer exakt svar på hur många herrar respektive damer det är som kör tung trafik. Trafikverket hänvisade mig vidare till Transportstyrelsen som i sin tur hänvisade mig vidare till yrkesenheten och uppdragsenheten på yrkestrafiken. Ingen av dem kunde ge exakta siffror på hur många manliga respektive kvinnliga förare det finns. Jag fick dock reda på att det finns ca 1 miljon tunga behörighetskörkort ute bland Sveri-ges befolkning och troligtvis ca 170 000 tunga yrkesförare. Av dessa 170 000 förare är ca 40 000 busschaufförer och resterande lastbilschaufförer. Från uppdragsenheten fick jag det exakta antalet inregistrerade lastbilar som är i bruk just idag, 395 915 st, (2010-12-30). På min fråga om man kunde anta att alla dessa lastbilar hade en chaufför hade han ingen kommentar.
18
Enkätundersökning
När jag nu har läst i olika metodböcker om enkäter 12 så har jag förstått dels varför man skickar ut en enkät och dels varför det är så viktigt att få in svaren. Man vill ha reda på ett antal okända människors vanor, ekonomi, miljötänk, resor och allt möjligt som kan vara av intresse att undersöka eller som i mitt fall nu, hur förare tänker planera sin YKB. Det krävs ju då att de som får hem enkäterna verkligen svarar på dem. Att människor inte svara på enkäterna kan vara ett undersökningsproblem bara det vilket inte är vad jag har tänkt undersöka i detta examensarbete. Jag ska dock i detta arbete använda mig av tekniken att göra en undersökning via enkäter.
Jag har tänkt fråga mina kollegor, använda mig av svärfars jobb och hans systers mans åkeri. Av dessa ställen räknar jag att få ihop ca 30-35 st.
Bortfall
Jag skickade ut 33 st enkäter totalt och fick tillbaka svar av 20 personer vilket då gav ett externt bortfall på 13 st. I de svar jag fick tillbaks så fanns inget internt bortfall. Alla hade tydligt förstått och svarat på alla frågor. Alla fick information om att svaren be-handlas anonymt och att de när de ville kunde avbryta och inte fullfölja enkät-undersökningen.
19
Resultat, analys och teoretisk tolkning
Jag kan konstatera att det är mest manliga förare oavsett om det är lastbil eller buss. Det blir mindre och mindre ovanligt att tjejer kör men det är fortfarande inte speciellt vanligt. På gymnasiet märker vi att det just nu går relativt många tjejer hos oss och det anser vi vara positivt inte minst då mycket forskning13 visar att tjejer kör lugnare och säkrare än killar. Många åkare anställer hellre en tjej ur det perspektivet än en kille, det är bättre bränsleekonomi, service och underhåll och det i sin tur inverkar positivt på miljön och såklart på åkarens totala ekonomi.
”Kvinnor anser inte att det finns någon nämnvärd skillnad mellan mäns och kvinnors körsätt medan många män har stereotypa och ofta negativa åsikter om kvinnors kör-stilar. Män tenderar att överskatta sin körförmåga och kvinnor generellt har ett mer, vad man kallar, ”passivt” körsätt. Även om man tar hänsyn till flera socioekonomis-ka faktorer så kör mannen generellt sätt mer än kvinnan. Genusskillnader i bilan-vändning verkar vara baserade på individuella faktorer som har att göra med prefe-renser, attityder, värderingar och erfarenheter som har med bilåkande att göra.”
Citat hämtat 2011-05-20:
http://www.vti.se/templates/Report____2796.aspx?reportid=4900
Enkätredovisning
Jag har säkerställt i min enkätundersökning att alla som svarat har körkortsbehörighet för tung trafik, antingen C eller CE och att alla har kunnat svara utan målsmans medgi-vande då alla varit över 18 år. Enkäten har besvarats frivilligt och anonymt. Se enkät-formulär i bilaga 1.
20
Nedan finns sammanställning av svaren på de frågor som jag ställde i min enkät:
1. Ska du göra din YKB?
Diagrammet visar att flertalet ska göra sin YKB vilket visar på ett stort intresse att hålla sig uppdaterad på vad som händer inom yrkestrafiken. Ett fåtal har ännu inte tagit ställ-ning till hur de ska göra vilket kan bero på olika anledställ-ningar som t.ex. brist på informa-tion. Några har tagit beslut om att inte ta sin YKB pga. t.ex. åldersskäl.
15 3 2 JA NEJ Vet ej
21
2. Om Ja. Planerar du att ta alla utbildningsdagarna samma vecka?
Diagrammet visar att de allra flesta inte tänker ta alla utbildningsdagarna på samma vecka. Detta kan bero på kostnaden och inkomstbortfall som uppkommer vid stillestånd.
3. Om Nej. Planerar du att ta en dag om året?
Diagrammet visa att det finns stora oenigheter om vilket som är bästa alternativ när man valt att inte ta hela fortbildningen på samma vecka.
1 18 1 JA NEJ Vet ej 6 9 5 JA NEJ Vet ej
22 4. Motiveringar till nej fråga 2 och 3.
Lite då och då.
Det beror på hur nuvarande arbetsgivare lägger upp det. Ska ej gå pga. ålder.
En gång i månaden känns bra. När jag har tid.
En planering föreligger.
Tar det när möjlighet och tid ges.
De olika fortbildningsdagarna kommer att läggas när tid finnes. Sista dagen lämpligtvis innan "av hävd" går ut 2015/2016.
När tiden finns och det är läge.
5. Kan du redogöra för vad som ingår i kursens olika delmoment?
Diagrammet visar att mer än hälften inte har en aning om vad som ingår i de olika del-kurserna. Knappt en tredjedel av de tillfrågade har viss kunskap om vilka moment som ingår i de olika delkurserna.
3 11 6 JA NEJ Delvis
23
6. Tycker du det är bra att alla yrkeschaufförer ska ha YKB?
Diagrammet visar att flertalet yrkeschaufförer tycker att det är bra att man måste uppda-teras inom sitt yrkeskunnande.
7. Är du yrkeschaufför men kör inte yrkesmässig trafik. Tänker du ta YKB ändå?
Diagrammet visar att strax över hälften som idag inte kör i yrkesmässig trafik ändå kommer att ta sin YKB. Andra hälften är jämt fördelad mellan att de inte ska ta sin YKB eller att de inte tagit något beslut i frågan än.
16 2 2 JA NEJ Vet ej 11 5 4 JA NEJ Vet ej
24
Min enkätundersökning kan sammanfattas i nedanstående diagram vilket visar att många har ganska bra koll på hur de tänker planer sin YKB fortbildning. De flesta kommer att ta sin YKB fortbildning men huvudsakligen dela upp de olika delkurserna till olika tillfällen, d.v.s. inte ta hela fortbildningen på en och samma vecka. De flesta anser att grundtanken med YKB är bra och att även de som inte kör i yrkesmässig trafik kommer att fortbilda sig vilket innebär att de vill behålla sitt ”körkort giltigt” och inte bara köra på de 8 undantagen där man inte behöver ha YKB. En av de tillfrågade berät-tade muntligen för mig att han inte visste att han kunde göra YKB, eftersom att han inte jobbade som yrkeschaufför och trodde därmed inte att han kunde eller fick.
Diagrammet ovan visar en sammanställning av antalet svar på respektive fråga.
Mina frågeställningar i detta examensarbete har varit:
Hur kommer olika förare i min omgivning med behörighet C och CE att planera sin fortbildning?
25
Dessa frågor har jag genom min enkät fått nedanstående svar på.
Hur kommer olika förare i min omgivning med behörighet C och CE att planera sin fortbildning?
Genom fråga 2 och 3 i enkäten så har det via svaren tydligt framkommit att 90 % d.v.s. de flesta inte kommer att ta sin YKB på en och samma vecka medan de flesta inte heller kommer att ta delkurserna en gång om året. Svaren är lite flytande när det gäller plane-ring av utbildning. De flesta hänvisar till tid och läge i förhållande till deras arbete.
Har förarna för avsikt att ta sin YKB?
I svaren på fråga 1 och 7 så har det klart framgått att de allra, allra flesta tänker göra sin YKB. I de fall när de bestämt sig för att inte ta sin YKB så är anledningen i många fall pga. ålder
26
Slutsats och diskussion
Kravet på en fortbildning kommer troligtvis att generera gnäll hos en del chaufförer men de flesta kommer antagligen att se verkligheten i ett nytt ljus. I det långa loppet kommer det att bli större förståelse för yrket som helhet.
En del av svaren förvånade mig. Det muntliga svaret jag fick från personen som inte trodde att han kunde göra YKB fast att han har C kort förvånade mig en aning, anled-ningen till detta missförstånd borde ju ha med informationen från Transportstyrelsen att göra. Även att det var en del som ansåg att fortbildning inte behövdes när det var saker som de och andra chaufförer gjorde dagligen förvånade mig. Enligt mig så är det alltid nyttigt med fortbildning och repetition för att säkerställa att de kunskaper man har är aktuella.
Av detta resultat drar jag slutsatsen att informationen gällande YKB till de chaufförer som har C eller CE körkort kanske inte varit tillräcklig. Denna typ av information är upp till var och en att söka efter själv vilket kanske är svårt för den enskilde körkortsin-nehavaren, speciellt de som inte kontinuerligt kör i yrkestrafik.
Enligt min åsikt tar stora delar av branschen det väldigt positivt att chaufförer ska ut-bildas med jämna mellanrum och att det är ett lagkrav från EU så det kommer att bli lika oavsett från vilket land man kommer ifrån, är bara positivt. Och har man ett giltigt YKB från ett land behöver man inte göra om det när man kommer till ett annat.
Vissa stora företag med uppemot 1000 eller fler förare har tagit beslutet att själva genomföra och stå för utbildningen och som jag ser det kommer det att underlätta för hur alla ”tunga” yrkeschaufförer ska hinna bli klara innan Sveriges tidsfrist går ut.
BDX-företaget 14 är ett sådant stort företag som har beslutat sig för att utbilda sina chaufförer själva. De ser fördelarna med egen utbildning och de har använt sig av Tya:s material som de tyckte var ett smidigt sätt som fungerade bra. Det tog bara tre veckor att bli godkända utbildare vilket BDX tyckte var mycket bra. Det tycker jag är snabbt och visar på ett bra samarbete mellan bransch och utbildare. Med tanke på hur många chauf-förer som ska hinna bli klara är det bara bra att så många så möjligt utbildar.
27
Jag anser att fortbildningen kommer att ge en uppdatering av de viktigaste kunska-perna och det är en förutsättning för att yrket ska följa med sin tid. Moderniserat och uppdaterat.
Kraven kommer inte att påverkaoss inom svenska gymnasieskolan eftersom dagens
utbildning enligt LPF 94 redan har dessa områden integrerat i yrkestrafikens vuxenut-bildning och gymnasiets fordonsprogram.
Alla länder i EU har fått bestämma hur lång tid man vill ha på sig att hinna bli klar. Max tid är sju år och det har Sverige valt att ha. Däremot har vårt grannland Danmark valt en kortare variant på tre år. Det innebär inga konstigheter för svenska förare så länge de väljer att bara köra i Sverige. Skulle de behöva köra till något land i EU och väljer att köra via Danmark måste även svenska förare ha klart sin YKB inom den tids-ramen som Danmark valt att ha. Man får således inte ens köra genom ett land utan YKB om det landet valt att ha en kortare tid att bli klar än vad sitt eget land har. Omvänt blir det inget problem.
I min undersökning borde jag haft med någon fråga om hur kostnaderna kan påverka planeringen av lastbilschaufförernas genomförande av sin YKB, både rena utbildnings-kostnader samt uteblivna inkomster i företaget pga. stillestånd med lastbilen. Svaren som framkom i enkätundersökningen tydde på att det fanns sådana aspekter som påver-kade planeringen för fortbildning. Jag trodde i början av min undersökning inte att kost-naden hade så stor betydelse som den i efterhand visat sig ha. På grund av detta hade jag inte med någon fråga gällande kostnader i min enkät.
Jag tror att YKB är viktigt då tanken är att hela branschen ska få ett uppsving och få bättre status samtidigt som kvaliteten ökar. Detta är ju också det som är meningen enligt lagen. 15
Rörelsefriheten i dagens Europa ställer större krav på att länderna skapar gemen-samma regler för att göra det enklare i längden för både yrkesverkgemen-samma personer och myndigheter. Detta anser jag är att steg i rätt riktning för framtida samarbete mellan Europas länder.
15
28
Ytterligare forskning
Det dyker upp några andra frågor när jag nu är i slutskedet av att analysera de fakta som framkommit under arbetets gång. Om det finns 170 000 yrkeschaufförer och 395 915 inregistrerade lastbilar, vem kör övriga lastbilar? Samtidigt så kan man även ställa sig frågande till att det finns 1 miljon personer med tung behörighet körkort men bara ca 170 000 som arbetar som yrkesförare, hur kommer alla övriga, ca 830 000 att göra när tidsfristen för YKB går ut? Tillhör alla dessa de 8 undantagskategorierna som inte behöver YKB för att köra sina fordon?
Det är inget jag ska spekulera i just nu men det skulle kunna bli en intressant fråge-ställning till ett annat examensarbete. En annan intressant fråga är vad är anledningen till att en del människor tar tag i saker direkt och andra sparar saker till sista sekunden.
29
Referenser
Litteratur
Ahrne Göran, Svensson Peter (Red.), Handbok i kvalitativa metoder, Liber AB, Malmö, 2011 (ISBN 978-91-47-09446-2)
Bryman Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (Andra upplagan), Liber AB, Malmö, 2011 (ISBN 978-91-47-09068-6)
Denscombe Martyn, Forskningens grundregler – Samhällsforskarens handbok i tio
punkter, Studentlitteratur AB, Lund, 2004 (ISBN 978-91-44-04234-3)
LPF 94 Läroplan för de frivilliga skolformerna , Skolverket, 2006 (ISBN
978-91-85545-14-8)
Ejlertsson Göran, Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik (Andra upplagan) Studentlitteratur AB, Lund, 2005 (ISBN 978-91-44-03164-4)
Ejvegård Rolf, Vetenskaplig metod (Fjärde upplagan) Studentlitteratur AB, Lund, 2009 (ISBN 978-91-44-05474-2)
Trost Jan, Enkätboken (Tredje upplagan), Studentlitteratur AB, Lund, 2007 (ISBN 978-91-44-04046-2)
30
Övriga källor
Internet
Lagtext: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2007:1157 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2007:1470 http://www.eu-upplysningen.se/Lagar-och-regler/ http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=20001&qry=Lagen+om+Yrkesf%C3 %B6rarkompetens http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?sok=Lagen+om+Yrkesf%C3%B6rarkom petens%22.+&titel=&bet=&rm=&nr=&sort=rel&nid=3910&a=s#soktraff Myndigheter Transportstyrelsen: http://www.transportstyrelsen.se/sv/Regler/Regler-for-vag/ http://www.transportstyrelsen.se/Global/Publikationer/Vag/infokit_nya_krav_pa_yrkesk ompetens_lastbil_200805.pdf http://transportstyrelsen.se/ Länsstyrelsen: http://www3.lansstyrelsen.se/lst/ EU kommissionen: http://europa.eu/about-eu/countries/index_sv.htm Övriga Högskolan: http://www.mah.se/upload/LUT/Kvantitativ%20metodteori%20Bruce.pdf Yrkestrafiken: http://www.yrkestrafiken.se/Yrkesforare1/Lastbilsforare/31 http://www.yrkestrafiken.se/Ny_i_branschen/Yrkeskompetensbevis/Yrkeskompetensbe vis/ TYA: http://tya.se/tya/utbildning/Forordning_yrkesforarkompetens.pdf http://www.tya.se/tya/utbildning/ykb.asp STR: http://www.str.se/ Transportarbetarförbundet http://www.transport.se/home/trp2/avd10/home.nsf/pages/114663F6E9E5F2EDC12574 9D003B5781
Muntliga källor
YKB Ansvarig, Malena Gymnasiet, Rolf Persson, 2010-12-06 Yrkesenheten, Transportstyrelsen, Bo Göingberg, 2010-12-30 Uppdragsenheten,Ttransportstyrelsen, Håkan ……, 2010-12-30
32 Bilaga 1 Enkäten
Yrkes Kompetens Bevis Detta är en del i ett examensarbete på Högskolan i Malmö. Undersökningen handlar om hur olika yrkeschaufförer och personer med tung körkortsbehörighet planerar att ta sin YKB (Yrkes Kompetens Bevis). Alla med behörighet ”D” ska vara klara före 2015 och alla med behörighet ”C” ska vara klara före 2016. Du svarar frivilligt och helt anonymt på dessa frågor.
Tack för att du tar dig tid att svara.
1. Ska du göra din YKB? JA NEJ
Motivera ditt svar.
2. Om Ja. Planerar du att ta alla utbildningsdagarna samma vecka? JA NEJ Motivera ditt svar.
3. Om Nej. Planerar du att ta en dag om året? JA NEJ
Motivera ditt svar.
33
5. Kan du redogöra för vad som ingår i kursens olika delmoment? Utan rangord-ning. Delkurs 1: Delkurs 2: Delkurs 3: Delkurs 4: Delkurs 5:
6. Tycker du det är bra att alla yrkeschaufförer ska ha YKB? JA NEJ
Motivera ditt svar.
7. Är du yrkeschaufför men kör inte yrkesmässig trafik. Tänker du ta YKB ändå? JA NEJ
Motivera ditt svar.
