Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 p Fakulteten för Hälsa och samhälle
Institutionen för vårdvetenskap 205 06 Malmö Hälsa och samhälle
HUR UPPLEVER ASTMA
PATIENTER SITT
VARDAGSLIV?
EN LITTERATURSTUDIE
SAKHI FAZILA
HUR UPPLEVER ASTMA
PATIENTER SITT
VARDAGSLIV?
EN LITTERATURSTUDIE
SAKHI FAZILA
Sakhi, F. Hur upplever astmapatienter sitt vardagsliv? En litteraturstudie.
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för
Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012.
Astma är en folksjukdom och enligt Världshälsoorganisationen WHO drabbas ca 235 millioner människor av astma och dess incidents ökar i Sverige. 2300 dödsfall per år. Nu beräknas 6–8 procent av svenska skolbarn ha astma. Samtidigt har antalet astmapatienter som söker akut ökat. Personer med astma behöver
information om egenvård och behandling utanför sjukhusets väggar för att ha en bra kontroll över sjukdomen. Det är därför viktigt att veta hur dessa människor upplever sin vardag och på vilket sätt sjukdomen påverkar deras liv.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur människor med astma
upplever sin vardagssituation.
Metod: En litteraturstudie som översiktligt följer en arbetsprocess i sju steg
beskriven av Willman mfl (2011). Dessa sju steg är ett hjälpmedel för att systematiskt försöka finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur.
Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Att leva med astma; Astma påverkar
människors sociala- och arbetsliv; Patient delaktighet och dess konsekvenser samt upplevelser av sjukvården.
Slutsats: Astma innebär ett begränsat socialt liv och arbetsliv. I de flesta fall kan
livskvalitet höjas med bra information och patientutbildning avseende
sjukdomsförlopp, inhalation teknik och en bra uppföljningsplan. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientinformation och utbildning. Patienter måste vara delaktiga i planering av astmabehandling.
Nyckelord: astma, coping, litteraturstudie, patientupplevelse, patientuppfattning,
3
HOW DO ASTHMA PATIENTS
EXPERIENCE THEIR DAILY LIFE?
A LITERATURE REVIEW
SAKHI FAZILA
Sakhi, F. Asthma patients experiences of their day to day life. A literature review about the experiences of asthma patients in their daily life. Degree Project, 15
Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society,
Department of Nursing, 2012.
Asthma is one of the epidemic diseases throughout the world and according to World Health Organization (WHO) approximately 235 million persons suffers of asthma and its incidence is increasing in Sweden. Cause about 2300 deaths per year. An estimated of 6-8 % of Swedish school children have asthma. Meanwhile has the number of asthma patients who seek the emergency departments
increased. Self-knowledge and experiences about the disease and treatment outside the hospitals is important to control the disease. It is therefore important to know how a patient with asthma experiences their daily life and how the disease affects their life.
Purpose: The purpose of this study is to illustrate how people with asthma
experience their everyday situation.
Method: A literature review that briefly follows a work process in seven steps
described by Willman et al (2011). These seven steps are a means to systematically seek and evaluate relevant scientific literature.
Results: The analysis resulted in three themes: Living with asthma; Asthma
affects people's social and working life; Patient participation and its consequences and perception of care.
Conclusion: Asthma is a limitation in social life and working life. In most cases,
the quality of life increased with useful information and patient education
regarding disease process, inhalation technique and a good follow-up plan. Nurses have an important role in patient information and education. Patients must be involved in planning the management of asthma.
Key words: adults, asthma, coping, everyday life, literature review, patient
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... Fel! Bokmärket är inte definierat. BAKGRUND ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Patofysiologi vid astma ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Diagnostik ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Behandling ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Omvårdnad vid astma ... Fel! Bokmärket är inte definierat. SYFTE ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Frågeställningar: ... Fel! Bokmärket är inte definierat. METOD ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1- Forskningsproblem ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2- Inklusions- och Exklusionskriterier ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3- Formulering av en plan för litteratursökning ... Fel! Bokmärket är inte
definierat.
4- Genomförandet av litteratursökningen och insamling av de studier som möter inklusionskriterierna. ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5-Tolkning och granskning av artiklarna ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6- Sammanställning av resultaten... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7- Formulera slutsatser ... Fel! Bokmärket är inte definierat. RESULTAT ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Att leva med astma ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Astma påverkar människors sociala och arbetsliv ... Fel! Bokmärket är inte
definierat.
Patient delaktighet och dess konsekvenser .. Fel! Bokmärket är inte definierat. DISKUSSION ... Fel! Bokmärket är inte definierat.6 Metoddiskussion ... Fel! Bokmärket är inte definierat.6 Resultatdiskussion ... Fel! Bokmärket är inte definierat. SLUTSATS ... Fel! Bokmärket är inte definierat.9 REFERENSER ... Fel! Bokmärket är inte definierat.20 BILAGOR ... Fel! Bokmärket är inte definierat.2 Bilaga 1- Bedömningsmall för studier med kvalitativ metod Fel! Bokmärket är
inte definierat.3
Bilaga 2- Artikelgranskning ... Fel! Bokmärket är inte definierat.5 Bilaga 3- Sammanfattning av artiklarna .... Fel! Bokmärket är inte definierat.8 Bilaga 3- Sammanfattning av artiklarna .... Fel! Bokmärket är inte definierat.9 Bilaga 3- sammanfattning av artiklarna……….30 Bilaga 3- Sammanfattning av artiklarna .. Fel! Bokmärket är inte definierat.31
5
INLEDNING
Sjukdomen astma har blivit ett ökande problem i det svenska samhället och förekomsten i Sverige har ökat till 10 % bland den svenska befolkningen de senaste åren (Läkemedelsverket, 2007). Astma medför ofta oro, känsla av rädsla, individen hyser stor oro för framtiden. Tumulten av alla känslor och funderingar påverkar individens dagliga liv och livskvalitet. Medicinska behandlingar tillsammans med sjuksköterskans goda omvårdnad kan hjälpa astmapatienten att uppnå psykiskt, fysiskt och socialt optimalt välbefinnande (Socialstyrelsen, 2004). Beslutet att skriva om detta ämne kom till när författaren under sin
verksamhetsförlagda utbildning på en vårdcentral träffat flera astmapatienter med olika astmarelaterade besvär och problem, som påverkade deras liv avsevärt. Dessa möten, erfarenheter samt det faktum att astma har blivit en stor
samhällssjukdom gjorde att intresset att ta reda på hur människor med sjukdomen astma upplever sin vardagssituation väcktes.
BAKGRUND
Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna. Inflammationen ökar luftvägarnas känslighet som därmed blir lätt påverkad av irriterande ämnen. Astma är en episodiskt obstruktiv sjukdom som ger återkommande episoder av hosta, väsande och/eller pipande andning, tryckkänsla över bröstet och svårigheter att andas (Hedlin & Larsson, 2009). Mellan astma episoderna kan individen känna sig frisk, alternativt ha mindre uttalade symtom. Enligt Världshälsoorganisationen WHO drabbas ca 235 millioner människor årligen av astma (WHO, 2011). Astma utgör i dag en av våra stora folksjukdomar – förekomsten av astma har
fördubblats såväl hos barn som hos vuxna under de senaste två decennierna (WHO, 2011).
Enligt en rapport framtaget av Landstinget i Uppsala län (2005) är astma ett ”osynligt” funktionshinder. Det finns risk för social isolering eftersom exempelvis
rökning, användning av parfymer och förekomst av pälsdjur kan innebära att personer med astma inte kan vistas i vissa miljöer. Eftersom astmaattacker också kan utlösas av ansträngning så kan detta leda till inaktivitet som är begränsande för individens livskvalitet men också ger negativa hälsoeffekter (Landstinget i Uppsala län, 2005).
Enligt Mäkinen et al (2000) är astma en olikartad och multifaktoriell sjukdom och bör betraktas mera som ett syndrom än en likartad sjukdom. Astma har
omfattande konsekvenser för personens dagliga funktioner. Astmatiker gör betydande justeringar i sin livsstil, lär sig att klara olika begränsningar pga. sjukdomen och använder sina övriga färdigheter och förmågor (Mäkinen et al, 2000). Sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten och anhöriga att hitta egen styrka och vara delaktiga i behandlingsprocess och egenvård (Holmner &
Sundberg, 2000).För att ge en god vård vid astma är det av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkar livskvalitet för personer som insjuknat i astma. Information, kunskap och utbildning avseende dessa moment bör förbättras kontinuerligt (Holmner & Sundberg, 2000).Enligt CDC- Centre for Disease Control (2007) betraktas astma som en epidemisk sjukdom i industriländer. Enligt en CDC studie år 2007 hade 35 millioner människor astmadiagnos. Drygt en miljon människor i Sverige har folksjukdomarna astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL (SBU, 2000). Förutom starkt nedsatt livskvalitet orsakar dessa två sjukdomar tillsammans cirka 2300 dödsfall per år. Det beräknas 6–8 procent av svenska skolbarn ha astma. Sjukdomen är lika vanlig hos vuxna. Sammanlagt har cirka 700000 svenskar astma (SBU, 2000). Sjukdomen kan inte botas men det finns bra behandlingsmöjligheter och framgångsrik utveckling i astmabehandling (SBU, 2000).
Trots bättre riktlinjer och tillräcklig medicinbehandling lever många med okontrollerad astma. Bland individer med astma får 75 % återkommande
astmaepisoder och söker akut och kan bli inlagda för att få behandling (Loignon et al, 2009). Eftersom personens perception om sjukdomen och egenvård för att kontrollera och förebygga astmasymtom har stor betydelse, har studier gjorts för att undersöka hur astmatiker lever med astma och vilka egenvård strategier de använder för att ha kontroll över sin sjukdom (Loignon et al, 2009).
Patofysiologi vid astma
Vid astma uppstår en inflammation i luftväggar, slembildning och muskelkontraktion till följd av olika utlösande faktorer.
Följande faktorer kan försämra och utlösa astma symtom: – allergen
– luftvägsinfektioner
– ospecifika luftvägs irritanter – fysisk ansträngning
– kyla
– vissa läkemedel (t ex salicyl) – vissa födoämnen
– stress
(Hedlin & Larsson, 2009)
7
tryckkänsla över bröstet och hosta, speciellt nattetid eller tidigt på morgonen. Långdragen hosta, harklingar och orkeslöshet kan vara tecken på astma (Hedlin & Larsson, 2009).
Behandling
Behandlingen indelas i akut astmabehandling och underhållsbehandling så kallad förebyggande behandling. Vid akut astmaanfall eller försämring behandlas patienten med luftrörsvidgande inhalationsmediciner, inhalations eller per oral kortison och i svåra fall behövs inläggning på sjukhus och andra läkemedel (Hedlin & Larsson, 2009). Vid underhållsbehandling har patienter
inhalationssteroider som användas kontinuerlig och luftrörsvidgande medel samt ibland kortison tablett vid försämring. Före läkemedelsbehandling bör miljön undersökas för eventuella allergener som kan saneras och undvikas av patienter. Ibland behövs sjukgymnastik för andning och hostteknik, fysisk träning,
avslappning och kontroll av inhalationsteknik (Hedlin & Larsson, 2009).
Loignon et al, 2009). har fokuserat på fysiska, psykologiska och sociala aspekter av egenvård vid astma. Resultaten visade att astmapatienter hade tre typer egenvårdstrategier.
1) Strategier fokuserande på symtomkontroll: patienterna insåg allvaret av sjukdomen och betraktade medicinbehandling som bästa lösning för att kontrollera astmasymtom. Dock hade de vissa problem framför allt avseende rekommendationer från behandlande läkare, speciellt medicin kostnader, och att komma ihåg att ta sina läkemedel. Patienterna hade utvecklat egna strategier för att komma ihåg och ta mediciner och trodde att strategierna var effektiva för att de hade mindre akuta anfall.
2) Strategier för att förebygga symtom: att känna igen och motverka de faktorer som utlöser astmaanfall t ex virus, allergier och stress. Patienterna provade olika sätt för att förbättra sin hälsa inklusive alternativa medicin som homeopati och akupunktur, och hälsosam, balanserad livsstil. De nämnde vila, hälsosam kost, fysisk aktivitet och undvikande av konflikter och stressituationer. Vissa nämnde miljökontroll t ex luft kvalitet och allergen exponering i hemmiljö. Vissa använde astma mediciner i förebyggande syfte men vissa hade utvecklat alternativa metoder som ersatte bronk vidgande mediciner t ex avslappningsmetoder, att dricka svart kaffe, att duscha vilket utvecklade varm ånga och även inhalera marijuana för att öppna luftvägar.
3) Strategier för att tolerera symtom: vissa patienter tyckte att astmasymtom är oundvikliga och ska ibland accepteras. Dessa astmapatienter var lågutbildade, låginkomsttagare och arbetade i miljö som var potentiellt farliga för deras luftvägar. De upplevde astmasymtom nästan dagligen. De hade mindre resurser för förebyggande mediciner. De trodde
astmamediciner var farliga och skadliga för hälsan generellt, vissa
jämförde även astmamediciner med gift. Patienter med denna strategi hade ingen familjeläkare och ingen bra uppföljning, istället hade de flera akuta besök (Loignon et al, 2009).
Mäkinen et al, 2000 har också studerat hur väl astmapatienter klarar fysisk, psykologisk och social egenvård. Över 1/3 av deltagarna tog hand om sin fysiska hälsa, de flesta använde avslappningsmetoder vid akut astmaanfall och
majoriteten hade även kunskap om vilka akuta mediciner som skall användas vid ett astmaanfall. Humor och positiv tänkande var de mest populära medlen av psykologisk egenvård. Träning användes också för att reducera stress. Stöd och
support från närstående var den mest populära formen av social egenvård.
Majoriteten tänkte att samtal och diskussion med andra astmatiker för att dela med sig av upplevelser också var till hjälp. En tredje del ville inte tala med andra om sin sjukdom. En bakgrunds variabel avslöjade en intressant association, att kvinnor verkade ta ett mer aktivt förhållningssätt till den sociala egenvården än män (Mäkinen et al, 2000).
Omvårdnad vid astma
Omvårdnad för sjuksköterskan innebär de erfarenheter och kunskaper som ger sjuksköterskan förmåga att identifiera, åtgärda, stötta, informera och hjälpa individen och familjen om sjukdomen, dess behandling och egen vård. Patienten bör ha tillgång till vård när behovet uppstår (Socialstyrelsen, 2004). Vårdpersonal bör ha bra kontakt och kommunikation med patient och hjälpa närstående att finna förståelser och förklaring till sin sjukdom (Holmner och Sundberg, 2000). Syftet med en god omvårdnad är att tillgodose patienten med en adekvat planering och genomförande av handlingar som har syftet att återställa, det vill säga förbättra och bevara hälsa och välbefinnandet samt att förebygga ohälsa och sjukdom (Socialstyrelsen, 2005).
För att ge en god astma vård är det av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkar livskvalitet för personer som insjuknat i astma. Sjuksköterskan har huvudansvaret för att identifiera problemet, planera omvårdnads åtgärder, samt att genomföra och uppfölja dem (Holmner och Sundberg, 2000).
Sjuksköterskor bör enligt Eide och Eide (2009) vara lyhörda, lyssna på patienten och anhöriga så att tankar, känslor och funderingar ventileras och kommer upp till ytan. Dessa aspekter är viktiga för sjuksköterskan att ta hänsyn till, för att uppnå optimal vård. Sjuksköterskan och patienten tillsammans med anhöriga bör samarbeta och tillsammans sträva efter målet. Att hitta sin egen styrka och vara delaktiga i behandlingsprocess och egenvård samt strategier längre fram och i det akuta läget, medan sjuksköterska bör ha respekt för patients rätt till att bestämma själv och stödja patientens möjligheter till de väsentliga och patientanpassade informationen (Eide och Eide, 2009). Sjuksköterskan har en viktig roll i en framgångsrik behandling av astma. Patientundervisning avseende förebyggande av astmaanfall, undvikandet av faktorer som utlöser astma, användandet av astmamediciner och god och noggrann kontroll av inhalationsteknik är några exempel där sjuksköterskan kan ha en viktig roll. Vid en akut situation är det viktigt att minska patientens ångest, enligt Almås (2004). Kirkevold (2000) skriver att vårdpersonal och patient kan ha olika uppfattningar om sjukdomen. Vårdpersonal uppfattar sjukdom i första hand som förändringar i kroppen och dessa funktioner, medan patientens perspektiv är hur det är att leva med
sjukdomen och upplevelsen av att inte kunna vara som vanligt. Kirkevold (2000) hänvisar till Nightingale, som menar att i omvårdnadsarbete skall fokus inte vara bara på själva sjukdomen, utan även på vad som orsakar sjukdomen och vilka konsekvenser det kan ha för individen (Kirkevold, 2000).
9
SYFTE
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur människor med astma upplever sin vardagssituation.
Frågeställningar
− Hur upplever människor med astma sin vardagslivssituation? – Vilka strategier väljs för att klara sitt vardagsliv?
METOD
För att besvara studiens syfte och frågeställningar gjordes en litteraturöversikt som översiktligt följer en arbetsprocess i sju steg beskriven i Willman mfl (2011). Studien baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Artikelgranskningen har gjorts utifrån ett modifierat protokoll av Carlsson & Eiman (2003), (se bilaga 1).
1-Forskningsproblem
Problem preciserades enligt syfte att belysa hur människor med astma upplever sin vardagssituation.
2-Inklusions- och Exklusionskriterier
Artikelsökningen avgränsades till kvalitativa artiklar som publicerades mellan 2002 och 2011. Artiklarna skulle vara originalartiklar publicerade på engelska. Fokus skulle ligga på personer med astma. Studiepopulationen skulle bestå av vuxna, både män och kvinnor, från åldern 19 år och över. Artiklarna skulle ha vetenskapliga format och möjliga att nå som fulltextdokument via Malmö högskolas litteraturtjänster.
Exkluderade blev artiklar som hade medicinskt fokus, som handlade om
människor med astma och någon annan sjukdom. Exkluderade också artiklar som jämfört livskvaliteten hos astma drabbade människor med individer som
drabbades av annan sjukdom, artiklar som handlade om föräldrars upplevelser av att ha ett barn med astma, samt artiklar som hade låg kvalitet efter
kvalitetsgranskningen.
3-Formulering av en plan för litteratursökning
För att kunna hitta relevanta vetenskapliga artiklar har sökning skett på Malmö högskolas olika tillgängliga databaser, som CINAHL, PsycINFO och PubMed. För att hitta relevanta artiklar och för att öka träffsäkerheten i PubMed användes MeSh- termer, i CINAHL – Headings. Följande sök termer användes: astma, livskvalitet, egen vård, vardagsliv och coping ur patients perspektiv. I PsycINFO användes fritext sökning.
4-Genomförandet av litteratursökningen och insamling av de studier som möter inklusionskriterierna.
För att öka chanserna att hitta artiklar inom valt område genomfördes sökningarna i databaserna med följande begränsningar: artiklarna skulle ha full text, med
publiceringsdatum mellan 2002-2011, språk engelska, human, vuxen från19 år till över 65 års ålder. Insamling av artiklar gjordes genom att först läsa artiklarnas titel. Därefter lästes abstract av de 34 studier vars innehåll enligt titlarna ansågs vara relevanta inför studien. Läsningen av abstract ledde till att 21 artiklar valdes ut, vilka sedan efter genomläsning kvalitets granskades. Vid granskningen av 21 artiklar exkluderades 11 artiklar pga. att de inte uppfyllde inklusionskriterierna eller inte svarade på föreliggande litteraturstudies syfte och frågeställningar, till exempel artiklarna som hade låg kvalitet eller hade medicinskt fokus, eller handlade om människor med astma och någon annan sjukdom osv. Till slutet valdes 8 artiklar inför studien. Sökningsresultatet i de olika databaserna redovisas i tabell 1, 2 och 3.
Tabell 1: Förtydligande av sökningsresultat i PsycINFO. Databaser Sökord Antal träffar innan begränsning Begränsningar Antal träffar efter
begränsning Lästa abstract
Lästa och kvalitets granskade artiklar Använda artiklar PsykINFO (asthma) AND
(patient) AND (self-care 242 Date from: 2002-2011, Language English; Human, Adult: 19-over65 years 64 2 1 0 PsycINFO Asthma and patient and experien ces 194 Full Text, Published Date from: 2002-2011, Language English; Human, Adult: 19-over65 years 30 3 1 1 Resultat 436 94 5 2 1
Tabell 2: Förtydligande av sökningsresultat i CINAHL.
Databaser Sökord Antal träffar innan
begränsning Begränsningar Antal träffar efter begränsning
Lästa
abstract Lästa och kvalitets granskade artiklar
Använda artiklar
CINAHL Asthma AND patient adherenc e AND complia nce 542 Full Text, Published Date from: 2002-2011, Language English; Human, Adult: 19-over65 years 127 4 3 1
CINAHL Asthma AND self-care AND Coping 413 Date from: 2000-2011, Language English; Human, Adult: 19-over65 years 169 2 2 0 resultat 955 296 6 5 1
Tabell 3:Förtydligande av sökningsresultat i PubMed. Databaser Sökord Antal träffar innan begränsning Begränsningar Antal träffar efter begränsning Lästa abstract Lästa och kvalitets granskade artiklar Använda artiklar PubMed MESH patient AND asthma AND experien ces 274 Full Text, Published Date from: 2002-2011, Language English; Human, Adult: 19-over65år 63 4 3 1 PubMed
MESH asthma AND patient AND action plans
195 full Text, Published Date from: 2002-2011, Language English; Human, Adult: 19-over65 years 67 5 2 2 PubMed
MESH asthma AND patient AND views 117 full Text, Published Date from: 2002-2011, Language English; Human, Adult: 19-over65 years 28 4 2 1 PubMed MESH asthma AND patient AND experien ce 274 full Text, Published Date from: 2002-2011, Language English; Human, Adult: 19-over65 years 55 4 3 1 PubMed MESH asthma AND patient AND asthma knowled ge 1638 full Text, Published Date from: 2002-2011, Language English; Human, Adult: 19-over65 years 394 3 2 1 Resultat 2498 607 20 12 6
5-Tolkning och granskning av artiklarna
Efter noggrann genomläsning av artiklarna utfördes kvalitetsbedömningen enligt bedömningsmall för studier med kvalitativa metoder av Carlsson & Eiman (2003), (se bilaga 1). Kvalitetsbedömningen indelades sedan i procent poängskala där hög kvalitet innebär 80 % medelkvalitet innebär 70 % och låg kvalitet innebär 60 %. Artiklar vars innehåll bedömdes som hög respektive medel kvalitets grad
användes, däremot exkluderades studier som bedömdes vara av låg kvalitets grad från studien. Kvalitetsgardering redovisas i tabell 4.
Tabell 4.Kvalitetsgradering med hjälp av procentindelning
Kvalitetsgrad I Kvalitetsgrad II Kvalitetsgrad III
80% 70 % 60 %
6-Sammanställning av resultaten
I sammanställningen har totalt åtta vetenskapliga artiklar som bedömdes relevanta för studiens syfte inkluderats (se bilaga 2 och 3). Alla de inkluderade artiklarna bedömdes vara av hög eller medel kvalitets grad enligt bedömningsmall, se bilaga 1. Vid analysering av dessa artiklar framträdde fyra övergripande teman som
beskrev hur människor med astma upplever sitt vardagsliv. Dessa teman redovisas i resultatet.
Databearbetning:
Först genomlästes de vetenskapliga artiklarna noggrant, därefter analyserades de enligt Colaizzis analyssteg som lyder på följande sätt enligt Polit m fl. (2008):
- för att få en helhetsbild av text genomlästes alla texter.
- Signifikanta meningar och fraser tas ur varje text från artiklarnas resultat. - Förtydligas varje fras eller mening för varje text.
- Sammanföring av de förtydligade fraserna eller meningarna i ett tema.
- Resultatet koordinerades i en noggrann beskrivning av det granskade fenomenet. - För att undvika fel uppfattning formulerades det grundligt granskade fenomenet så tydligt som möjligt.
7-Formulera slutsatser
För att formulera slutsatser används en modell för evidensgradering av Willman m fl (2006), se tabell 5. Denna modell är användbar även vid sammanställning av resultaten. Willman m fl (2006) uppvisar att möjligheten att väga samman studier förutsätter att dessa är överensstämmande. Om så inte är fallet då få studien en låg evidensgrad. Då redovisat evidensgraderingssystem nedan bäst passar till
kvantitativa studier beslöts att i denna litteraturstudie enbart redovisa
övergripande slutsatser avseende inkluderade studiers resultat utan att anknyta detta till styrkan avseende vetenskapligt underlag.
Tabell 5.Gradering av evidensstyrka, enligt Willman m fl. (2006)
Starkt vetenskapligt underlag. Evidensgrad 1 Måttligt vetenskapligt underlag Evidensgrad 2 Begränsat vetenskapligt underlag Evidensgrad 3 Otillräckligt vetenskapligt underlag Evidensgrad 4 Minst två studier med högt bevisvärde, eller en systematisk Review/meta- analys med högt bevisvärde En studie med högt bevisvärde samt minst två studier med måttligt bevisvärde En studie med högt bevisvärde eller minst två studier med måttligt bevisvärde En studie med måttligt bevisvärde och/ eller studier med lågt bevisvärde
RESULTAT
Databearbetning och analys resulterade i tretema. Dessa teman beskriver astmapatienters upplevelser av olika omständigheter och situationer kring deras vardagsliv på följande sätt:
-Att leva med astma
-Astma påverkar människors sociala- och arbetsliv
-Patient delaktighet och dess konsekvenser samt upplevelser av sjukvården
Att leva med astma
Patienterna diskuterade upplevelse av rädsla och panik i samband med astmaanfall (Goeman et al, 2002). Vissa patienter uppgav att de drabbades av kontinuerlig oro och rädsla för att de kunde få ett astmaanfall och andningsbesvär när som helst. Vissa trodde att de måste skydda sitt eget liv genom att undvika damm, rök och lukt. De uppgav att de är väldigt oroliga och har konstant rädsla för astmaattack när som helst. Några deltagare har berättat att de har gett upp alla aktivitet på grund av rädsla. Vissa uppgav att de tänkte på astma mediciner konstant speciellt när de skulle lämna hemmet och var oroliga inför okända platser (Oncel et al, 2011). Samtliga deltagare i Emtner & Hedin (2005) studie uppgav att de hade problem att hantera sjukdomen effektivt. De visste inte hur de skulle hantera en astmaepisod. De var oroliga för biverkningar av astmamediciner och sin hälsa i framtiden (Emtner & Hedin, 2005). Enligt Hansson et al (2002) påverkades astma av emotionella reaktioner och problem.
Flera av astmapatienter berättade att de har lärt sig att leva med astma och att de var väl medvetna om det faktum att deras astma aldrig skulle botas helt och hållet, så de hade lärt sig att leva med sjukdomen och de har accepterade det. Patienterna uppgav att det tog tid att lära känna och bli van vid astmasjukdomens symtom och påverkan på kroppen. Först därefter kunde de planera sitt liv enligt de
begränsningar som sjukdomen medföljde (Oncel et al, 2011). Deltagare i samma studie har berättat att de är medvetna att det är svårt att leva med astma, men de har lärt sig att leva med sjukdomen. I Hansson et al (2001) studien har patienterna förklarat konceptet av sjukdomen som att känna för sig själv, det vill säga att patienten är sjuk när patienten själv upplever eller känner symtomen och sjukdomen. Då bestäms behandling beroende på hur man upplever symtomen (Hansson et al, 2001). För astmapatienter är det viktigt att veta om och undvika faktorer som utlöser en astmaattack. Deltagarna i studien Hansson et al (2001) berättade att de kunde förhindra försämring av astmasymtom eller ett anfall genom att undvika utlösande faktorer som t ex katt och hund om de har allergi mot pälsdjur. Detta har nämnts som naturlig behandlingsmetod och på detta sätt kunde personerna ha kontroll över sin sjukdom (Hansson et al, 2001).
Astma påverkar människors sociala och arbetsliv
Astmapatienter har ett begränsat social liv, de är rädda för att åka på semester, vara med familj och vänner. Astmapatienter vågar inte vara fysiskt aktiva, lukta på blommor, vara tillsammans med andra människor, och stanna längre i
för att få hjälp från dem resulterade detta i frånvaro från skola och arbete
(Goeman et al, 2002). Majoriteten av patienterna i en studie definierar astma som en sjukdom som begränsar livet och ger en utveckling av negativa känslor. De uppgav att en astmatisk patients liv måste planeras efter sjukdomen. Vissa berättade att de får depressionssymtom efter astmaattack (Oncel et al, 2011). I Newcomb et al (2010) studien har nästan en tredjedel (30 %) av patienterna diskuterat upplevelser av sociala situationer som påverkat astmabehandling. Förlust av sysselsättning, boendeproblem och utmaningar med personliga relationer kom fram som vanligt hinder för effektiv astmabehandling. Patienter som har allergi undviker kontakt med andra för att de är rädda att deras sjukdom blir sämre (Newcomb et al, 2010).
Enligt Newcomb et al (2010) hade astmapatienter som rest på semester glömt sina astmamediciner hemma och blivit sjukare. Rädslan för olika luftvägsinfektioner samt oro för att bli sjukare, hindrar på så vis många astmapatienter från att åka på semester (Newcomb et al, 2010). Eftersom astma är en kronisk sjukdom med upprepade anfall som kan orsaka frånvaro från arbete, upplever astmapatienter att de blir nekade vissa jobb på grund av sjukdomen (Goeman et al, 2002)
Patient delaktighet och dess konsekvenser
Astma patienter bör vara delaktiga när sjukvårdspersonal skriver
informationsbroschyr om astma för att människor som har astma vet vilka information som astmapatienter behöver enligt Raynor et al (2004).
Patienterna tyckte att muntlig information är det viktigaste, och enbart skriftlig information t ex broschyrer om astma och behandling sågs som oviktigt material (Douglass et al, 2002). Vissa patienter som endast fått skriftlig behandlingsplan (action plan) från sina läkare hade inte använt dem och vissa hade ändrat och anpassat behandlingsplanen till sin egen version som passade de bättre (Douglass et al, 2002). Vissa av patienter med svår astma som har sökt akutmottagning för behandling hade bristande information om sjukdomen och därför underbehandlad astma. Dessa episoder kunde förebyggas med bra information (Goeman et al, 2004). I Newcomb et al (2010) studien har cirka 59 % av deltagarna bristande följsamhet gällande de av läkaren rekommenderade medicinerna. Patienter som fick recept på sina mediciner kom inte tillbaka förrän de fick symtom och inte heller då har läkarna frågat dem om följsamhet för medicinering, rapporterade patienterna. Sannolikt har läkarna antagit att patienterna har följt rekommenderade mediciner. Vissa patienter hade bra följsamhet vid medicinering, medan andra hade tagit förskrivna mediciner enligt ordination bara för en begränsad tid (Hansson et al, (2002). Problem att ha tillgång till astmamediciner, avsaknad av försäkring och missförstånd mellan apotek och patient har rapporterats i
Newcombs et al studie (2010).
I Newcomb et al (2010) studien är medicinering, leveranssystem och
inhalationsteknik ett potentiellt problem för patienterna. Nästan en tredjedel av patienterna i detta urval demonstrerade betydande utmaningar med inhalator teknik och nödvändiga instruktioner. Många av dessa patienter rapporterade symptomförbättring efter att ha lärt sig att ta sina läkemedel på rätt sätt. Det blev klart genom dessa intervjuer att undervisningen av lämpliga inhalatorer och tekniken är mycket viktigt (Newcomb et al, 2010).
En tredjedel av deltagare i Raynor et al (2004) studie uppgav att de inte hade fått någon information om inhalationsteknik av sjukvårdspersonal när de fick sin
astmadiagnos. Istället hade vissa fått broschyrer. En deltagare i samma studie hade fel inhalationsteknik i flera år som upptäcktes av en sjuksköterska flera år efter astmadiagnos. Vissa av deltagarna visste inte vad deras mediciner heter och om de var steroider eller andra mediciner (Raynor et al, 2004). Deltagarna i samma studie rapporterade vikten av personlig information (av läkare eller sjuksköterska) och att enbart skriftlig information och astma broschyr inte är tillräckligt information för att använda mediciner på rätt sätt (Raynor et al, 2004). Ett av problemen på kliniker är byråkrati. I Newcomb et al (2010) studien
rapporterade patienter frustration över klinikens regler och förfaranden, men aldrig diskuterat dessa systemfrågor med vårdpersonalen Flera patienter rapporterade svårigheter att kunna komma i kontakt med sin primära klinik på grund av långa väntetider, obesvarade telefonmeddelanden eller förvirrande kommunikation med klinikens personal. Brist på kontinuitet i vården rapporterades av 20 % av patienterna som beskrev olika situationer i vilka vårdgivare inte fanns tillgängliga, exempelvis föräldraledighet eller på grund av andra ledigheter, ibland utan förvarning till patienter (Newcomb et al 2010). Kostnad av astmamediciner har betydelse. I en studie (Goeman et al, 2002) hade cirka 70 % ko-morbiditet, alltså samtidigt andra sjukdomar som också krävt behandling. Patienterna har antingen inte köpt mediciner eller använt låga doser (Goeman et al, 2002).
Många patienter var rädda för medicinbiverkningar. I Goeman et al studien (2002) var 73 % av studiedeltagarna oroliga för biverkningar av mediciner. Detta
påverkade astmatikernas egenvård avseende medicinanvändning. De vanligaste biverkningar som orsakade oro var bland annat skakningar, ömmande (sorensess) i patientens mun och hals, heshet, förändringar av hud och kroppens utseende, samt benskörhet och andra biverkningar mindre tydligt relaterade till kända farmakologiska effekter av steroider (Goeman et al, 2002). Enligt Raynor et al (2004) var långsiktiga effekter av steroider ett gemensamt intresse och oro, och en del ville väga riskerna mot fördelarna. Det fanns dock viss oro för hur risken för biverkningar beskrevs. Deltagarna hade försökt att få information från böcker, broschyrer, vänner och även från sin läkare (Raynor et al, 2004). Upplevelser avseende sjukvården, framförallt medicinsk information om astma har stor betydelse för patienter. Astmapatienter har olika upplevelser av sjukvårdssystem där information (eller brist på information) spelar en viktig roll. Raynor et al,( 2004) rapporterade att nästan hälften av upplevelser var positiva, information som tillgodoser patienternas behov hjälpte dem att kontrollera sina symtom (Raynor et al, 2004). Vissa har upplevt information som otillfredsställande, oklar och
förvirrande. Avseende information tyckte astmapatienter att sjuksköterskor var mer praktiska än läkare och hade mer tid att kunna lära känna patienter och anpassa information (Raynor et al, 2004).
DISKUSSION
Nedan följer först en metoddiskussion där genomförandet av litteraturstudien kritiskt värderas. Sedan följer en diskussion där resultat diskuterades. Till sist redogöras för en slutsats med förslag till fortsatt forskning.
Metoddiskussion
Denna litteraturstudie baserades på kvalitativa studier som ansågs ge svar på syftet och frågeställningar samt en bättre förståelse för astmatikernas upplevelser av sin livssituation.
För att belysa och kunna få en fördjupad förståelse kring människors uppfattning och upplevelser användes kvalitativa forskningsmetoder inom
omvårdnadsvetenskapen Willman m fl. (2006). Med litteraturstudie finns det möjligheter att sammanställa flera olika vetenskapliga artiklar vars resultat handlar om samma ämne. En litteraturstudie ger större möjlighet att studera ett förhållande med egna ögon och skaffa sig kunskap och sammanfattning av forskningarna som finns genom det valda ämnet, och redovisar behovet för vidare forskning (Polit & Beck, 2008). Denna litteraturstudie inspirerats av Goodmans modell som innefattar sju steg om hur vetenskapliga artiklar systematiskt samlas in och bedöms (Willman m fl. 2011). Goodmans sju steg modell är en bra metodvägledning som används för studentuppsatser på olika nivåer (Willman m fl., 2011).
Artikelsökning skedde i databaser som CINAHL, PsycINFO och PubMed. Det framkom att det räcker med tre databaser. Då många av artiklarna återkom i de tre databaserna vilket visar på en systematisk noggrannhet i sökningen. För att hitta relevanta artiklar och öka träffsäkerheten i PubMed omvandlades den till MeSh- termer som kom från Karolinska institutets hemsida och återfanns endast i PubMed. En brist kan ses då enbart sökningar med fritext gjordes i PsycINFO. PubMed var det databas som gav fler träffar, och de flesta artiklarna som
framkom, var nästan samma som i CINAHL. I PubMed och CINAHL var det lätt att söka relevanta artiklar och hade störst urval av vetenskapliga artiklar som koncentrerade sig mer på omvårdnad. En annan styrka var användning av AND som kombinerade ihop de olika nyckelorden med huvud nyckelordet asthma för ett specifik men bred artikelsökning. Syftet att söka via olika databaser var att uppsatsförfattaren skulle få möjligheten att ha tillgång till olika artiklar av olika forskare från olika världsdelar. Det kan vara en styrka i denna litteratursökning att uppsatsförfattaren kunde hitta olika artiklar från de olika databaserna. Av dessa uppfunna artiklar var tre från Australien, två från Sverige, en från UK, en från USA och en från Turkiet. En styrka till att ha artiklar från olika länder var att se om det fanns skillnader på resultaten på artiklarna beroende på vilket land de skrivit i. Å andra sida är förekomsten av astma inte lika i hela världen. Det var intressant att det inte fanns stor skillnad i resultaten bland de valda artiklarna. Resultaten från de olika länderna kan appliceras på den svenska sjukvården. Eftersom det har gjorts mycket forskning inom området, visas många artiklar vid litteratursökningarna. För att minska fler icke nödvändiga träff begränsades
sökningarna, det kan därför inte uteslutas att relevanta studier för detta arbete kan ha missats. Därför kan man inte utesluta att relevanta studier för detta arbete ha missats. Begränsningen (eller limit) av artiklarna som användes var att artiklarna skulle ha full Text, publicerades mellan 2002-2011 , handla om människor, språket skulle vara engelska. Artiklarna översätts från engelska till svenska. En svaghet med engelska artiklar kan vara feltolkningar på grund av kunskapsbrist i engelska språket, då lexikon används som hjälpmedel.
Syftet med begränsning av ålder mellan 19 och över 65år ålder var att studiens fokus skulle bli på upplevelser av astma patient och hanteringssätt av livssituation hos vuxna patienter med astma. Trots denna begränsning i sökningen framkom ändå vissa artiklar som hade medicinskt fokus, eller patient som hade astma och någon annan sjukdom, artiklarna som jämfört livskvaliteten hos astma drabbade människor med patienter som drabbades av annan sjukdom, artiklar som handlade om föräldrars upplevelser av att ha ett barn med astma, och artiklar som handlade om djur som hade astma. Vid artikelsökningen lästes alla titlar först, sedan lästes abstract av artiklarna som var intresseväckande. Om innehållet i artikelns abstrakt överensstämde med den här studiens syfte, lästes hela artikeln i fulltext. Därefter granskades de relevanta artiklarna med avseende på vetenskapliga kvalitet, med hjälp av en bedömningsmall (se bilaga 3) för studier med kvalitativ metod, framställd av Carlsson & Eiman (2003). Denna bedömningsmall passade för att den var tydlig och lätt att använda. Genom att få fram poängsumma, gradering och procentsats, förklaras tydligt vilken kvalitetsnivå artiklarna har. Därefter sammanställdes artiklarna gemensamt (se bilaga 3). Sammanlagt användes åtta artiklar till att färdigställa resultatet i denna studie Det här arbetet är en
litteraturstudie därför krävdes inget tillstånd av någon etisk kommitté. Däremot har reflektion gjorts till de artiklar som valts ut att ingå i denna sammanställning att de har redovisat sina etiska aspekter. Se bilaga 2.
Nackdelen med att skriva ensam var att det inte fanns någon att diskutera med, som ett bollplank när funderingar och svårigheter att tyda ett begrepp i texten kom upp. Således kan det inte uteslutas att kvalitetsgranskning och analys präglats av en ensam författares ej fullt så kritiska tolkningar som om det har varit två författare i studien.
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur astmapatienter upplever sin vardagssituation. Analys av utvalda artiklar resulterade i fyra teman: -Att leva med astma, -Astma påverkar människors sociala- och arbetsliv, -Upplevelse av sjukvården, -Patient delaktighet och dess konsekvenser.
Resultatet visade att människor som drabbas av astma lever ett begränsat liv på grund av sjukdomen. De förstod att astma är en livslång sjukdom som inte går att botas och lärde sig att leva med den. Enligt Emtner & Hedin (2005) hade patienter problem att hantera sjukdomen effektivt. Enligt Oncel et al (2011) var patienterna oroliga för att besöka främmande platser, var rädda för att lämna sitt hem och tänkte alltid på sina astmamediciner. Enligt Almås (2004) måste patienter med obstruktiv lungsjukdom anpassa sitt liv på grund av andningssvårigheter, många måste ha ett lättare arbete och en del kan inte arbeta. Almås (2004) skriver att många patienter är rädda för att vara ute på grund av osäkerhet om vad som skulle hända om t ex. man går på fest (Almås, 2004). Goeman et al (2002) visade att
patienterna accepterat sjukdomen och lärt att leva med den. Hansson et al (2002) visade att de drabbade hade lärt känna sjukdomen och dess symtom och anpassat sin behandling beroende på svårighetsgrad.
Newcomb et al (2010), Goeman et al (2002), Oncel et al (2011) bekräftar att astma medför begränsningar i patientens sociala relationer och umgås med andra människor. Goeman (2002) har dessutom beskrivit begränsning av det arbetslivet som är en viktig del och har ekonomiska och sociala konsekvenser.
Studieresultat visar att astmapatienter upplever sjukvården på olika sätt, speciellt när det gäller medicinsk information. Raynor et al (2004) beskrev att tillräcklig information är viktig för att patienterna ska hantera sin vardagssituation och ha kontroll över sjukdomen. Goeman et al (2004) beskrev att bristande information kan resultera i astmaförsämring och upprepade akutbesök. Enligt Emtner & Hedin (2005) hade patienter bristande information och mycket rädsla för biverkningar. Samma resultat visades av Goeman et al (2002) och Raynor et al (2004). En studie av Chi J & Chung (2010) visar att upprepade utbildningar behövs för att förbättra och bibehålla lungfunktion, symtomkontroll och hälsorelaterad livskvalitet hos astmapatienter. Zakirsson och Hägglund (2009) beskriver att sjuksköterskans osäkerhet att utbilda astmapatienter kan förstärkas med stöd från kollegor och utbildningar som handlar om hur undervisa patienter.
Resultatet visar att astmapatienter skulle vilja vara delaktiga i planeringen av sin astmabehandling. Detta är en viktig faktor för en bra följsamhet. Raynor et al (2004) beskrev att en framgångsrik astmabehandling kräver patient delaktighet. En kvalitativ studie visar att de flesta astmapatienter kände sig delaktiga i
planeringen av deras astmabehandling (Caress et al 2002). Newcomb et al (2010) visade att ca 60 % av patienter hade dålig följsamhet. Detta kan sannolikt bero på att planering inte har skett i samråd med patienten och därför blir patienten inte delaktig i hela processen. Enligt Douglass et al (2002) har patienter som fått skriftlig behandlingsplan ändrat planer enligt deras behov och inte följt exakt som rekommenderat av läkaren. Enligt Scherman et al (2001) använde patienter medicinen när deras sjukdom var värre och inte i förebyggande syfte. Resultatet av denna studie visar att en rad viktiga faktorer spelar roll varför patienter har dålig följsamhet och vilka åtgärder kan vidtas för att förbättra information, utbildning och följsamhet, vilket i sin tur hjälper patienten att få kontroll över sin astma sjukdom (Scherman et al 2001).
Enligt Newcomb et al (2010) hade patienter problem med tillgång till mediciner, problem i kommunikation mellan patient och sjukvården framför allt personal på apoteket in och fel inhalation teknik. Astmabesvär blev bättre efter korrigerad teknik. En tredjedel av deltagare i Ryanor et al (2004) hade bristande information om medicinering och vissa hade inte fått någon information alls vid astmadiagnos. Problem med sjukvården som t.ex. långa väntetider, inget svar på
telefonmeddelande, och förvirrande kommunikation mellan patient och personal beskrevs av Newcomb et al (2010). Enligt Goeman et al (2002) hade hög kostnad av astma mediciner betydelse för ca 70 % av deltagare i studien och betraktades som ett problem. Både Raynor et al (2004) och Goeman et al (2002) beskrev att patienter var rädda och oroliga för biverkningar av mediciner. Detta kan medföra ett stort problem i astma medicinering och sämre sjukdoms kontroll.
SLUTSATS
Astma innebär begränsningar inom individens sociala- och arbetsliv. I de flesta fall kan livskvalitet höjas med tydlig information och patientutbildning avseende sjukdomsförlopp, inhalationsteknik och en bra uppföljningsplan. Sjuksköterskan har en viktig roll inom patientinformation och utbildning. Patienter måste vara delaktiga vid planering av astmabehandlingen. Hänsyn bör tas till kostnader och val av mediciner och bör diskuteras med patienter innan förskrivning för att öka följsamhet och livskvalitet. Denna litteraturstudie kan möjligen öka
sjuksköterskors förståelse för hur personer med astma upplever hur sjukdom och behandling påverkar deras dagliga liv. Mer forskning i området är nödvändig för att undersöka patienters upplevelser, erfarenheter och eget behov som kan vara till hjälp för vårdpersonalen
REFERENSER
Almås, H., Rönningen, L & Wilberg, S (2004). Omvårdnad vid störningar i lungfunktionen. I: Almås, H (Red.) Klinisk omvårdnad 1 (kapitel 14) . Stockholm: Liber, s.284- 337
Caress A L, Luker K, Woodcock A, Beaver K (2002) A qualitative exploration of treatment decision-making role preference in adult asthma patients. Blackwell
Science Ltd, Health Expectations, 5, 223–235.
Carlsson, S & Eiman, M (2003) Evidensbaserad omvårdnad Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola. Malmö: Malmö högskola, Hälsa och samhälle, Evidensbaserad omvårdnad, Rapport nr 2 CDC (2007) (Centres for Disease Control and Prevention)
http://www.cdc.gov/asthma/pdfs/asthma_fast_facts_statistics.pdf 2011-11-12 Chi J & Chung H (2010) Effect of an individualised education programme on asthma control, inhaler use skill, asthma knowledge and health related quality of life among poorly compliant Korean adult patients with asthma. Journal of
Clinical Nursing, 20, 119-126.
Douglass, J et al (2002) A qualitative study of action plans for asthma.
BMJ, 324, (7344):1003-5.
Eide, H & Eide, T (2009) Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik,
Samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.
Emtner, M & Hedin, A (2005) Adherence to and effects of physical activity on health in adults with asthma. Advances in Physiotherapy, 7, 123-134.
Goeman, D P et al (2002) Patients' views of the burden of asthma: a qualitative study. Med J Aust, 177(6), 295-299.
Goeman, D P et al (2004) Back for more: a qualitative study of emergency department reattendance for asthma. MJA 2004; 180: 113–117.
Hansson, M et al (2002) Refusing to be ill: a longitudinal study of patients’ experiences of asthma/allergy. Disability and Rehabilitation, 24(6), 297-307. Hedlin G & Larsson, K (2009) Allergi och astma. Lund: Studentlitteratur. Holmner, E & Sundberg R (2000) Omvårdnad vid astma. Lund: Studentlitteratur. Kirkevold, M (2000) Omvårdnadsteorier. Lund: Studentlitteratur.
Landstinget i Uppsala län (2005) Astma och KOL Program för landstinget i Uppsala län
http://www.lul.se/upload/6693/6_Program%20Astma%20och%20KOL%20Ls.pdf 2011-11-12
Loignon, C et al (2009) Understanding the self –care strategies of patients with asthma: Patient education and consoling, 75, 256-262.
Caress AL, Luker K, Woodock A, Beavr K (2002) A qualitative exploration of treatment decision- making role preference in adult asthma patients. Blackwell
Science Ltd, Health Expectations, 2002 Sep:5(3): 223–235.
Läkemedelsverket (2007)
http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och
sjukvard/behandlingsrekommendationer/bakg_dok/astma_bakgrund2007.pdf 2011-11-12
Mäkinen, S et al (2000) Self-care in adults with asthma: how they cope. Journal
of Clinical Nursing, 9, 557-565.
Newcomb, P A et al (2010) Barriers to Patient-Clinician Collaboration in Asthma Management: The Patient Experience. Journal of Asthma, 47, 192–197.
Oncel, S et al (2011) Living with Asthma: An Analysis of Patients’ Perspectives.
Journal of Asthma, Early Online, 1–9, DOI: 10.3109/02770903.2011.642047
Polit, D., Beck, C & Hungler, B (2008) Essentials of nursing research. Methods,
Appraisal and Utilization. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Raynor, D K et al (2004) We are the experts: people with asthma talk about their medicine information needs. Patient Education and Counselling, 53, 167–174. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering)
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/astma_2000/astma/Astma_sa mm.pdf (2000) 2011-11-12
Socialstyrelsen (2004) Riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Faktadokument och beslutsstöd för prioriteringar (Artikelnummer 2004-102-6)
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10272/2004-102-6_20041027.pdf 2011-11-12
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen.
Tunsäter, A (2011) Astma, vuxna- utredning och behandling.> internetmedicin.se<2011-05-14.
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=230 2011-11-10 WHO http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs307/en/ May 2011
Willman, A m fl. (2011) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och
BILAGOR
Bilaga 1 Bedömningsmall för studier med kvalitativ metod Bilaga 2 Granskning av artiklarna
Bilaga 1- Bedömningsmall för studier med kvalitativ metod
Poängsättning 0
1
2
3
Abstrakt (Syfte, Metod, resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 SamtligaIntroduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat
till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig Triangulering Saknas Finns
Urval (antal, beskrivning, representativitet)
Ej acceptabel Låg Medel God Bortfall Ej angivet > 20 % 5 – 20 % < 5 % Bortfall med betydelse för resultatet Analys saknas/ja Nej Kvalitet på
analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivna Angivna Resultat Frågeställning besvarad Nej Ja Resultatbeskrivning (redovisning, kodning etc.)
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Tolkning av
resultatet (citat, kod, teori etc.)
Ej acceptabel Låg Medel God Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig Diskussion av egenkritik och felkällor Saknas Låg God Anknytning till tidigare forskning
Saknas Låg Medel God
Slutsatser Överensstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter Slutsats saknas Låg Medel God
slutsatser
Total poäng (max
45) p p p P P % Grad Grad I 80 % Grad II 70 % Grad III 60 %
Bilaga 2- Artikelgranskning
Artikel 1.
Författare/Land/År: Hansson Scherman M mfl/Sverige/2002
Titel: Refusing to be ill: a longitudinal study of patients’ experiences of
asthma/allergy.
Abstraktet innehåller alla väsentliga delar under rubrikerna syfte, metod, resultat och slutsatser. Introduktionen innehåller en bra beskrivning av problemområdet, hänvisning och information om tidigare gjorda studier och med en tydlig
beskrivning av behovet av studien och syftet. Författarna använder sig av
kvalitativa djupgående intervjuer vilket är ett relevant metodval till frågan/syftet. Metodbeskrivningen är utförlig och författarna gör en tydlig beskrivning av urvalet; antal, beskrivning och representativitet finns med. Bortfall finns med eventuellt betydelse för resultatet. Kvaliteten på analysmetoden är hög. Studien är godkänd av etisk kommitté. Frågeställningen/syftet besvaras i resultatet.
Resultatet redovisas i olika kategorier med hjälp av en tabell. Nästan alla kategorier har citat från deltagarna. Resultattolkning är tydlig och författarna använder sig av citat vilket ger en tydligare/djupare förståelse. I diskussionen diskuteras och tolkas resultatet. De diskuterar inte egenkritik och felkällor men anknyter tydligt till tidigare forskning.
Total poäng (max 45p): 38p Grad I: 84%
Artikel 2.
Författare/Land/År: Emtner M & Hedin A/Sverige/2005
Titel: Adherence to and effects of physical activity on health in adults with
asthma.
Något otydlig abstrakt, har inte alla nödvändiga rubriker, men syfte, metod och resultat beskrivs samt nyckelord. Introduktionen gör att läsaren blir insatt på ett smidigt sätt med en beskrivning av det centrala fenomenet, tidigare forskning varför studien behövs. Metodval är tydlig och beskrivs utförligt.
Inklusionskriterier och urval redovisas. Bortfall har inte diskuterats men studien hade inget bortfall och därför påverkar inte resultatet. Studien är godkänd av etisk kommitté. Resultatet redovisas som en kvalitativ del och en kvantitativ del under huvudtema- och undertema med hjälp av en tydlig tabell och citat från deltagarna. Det är lätt att följa med resultatet på grund av underrubrikerna och författaren valde att förtydliga sina resultat med citat från deltagarna. Författarna diskuterar egenkritik och felkällor samt svagheter tas upp i diskussionen. Tydlig anknytning ges till resultatet och till tidigare forskning. Författaren drar egna slutsatser av fynden och ger förslag till mer framtida forskning.
Total poäng (max 45p): 36p Grad I: 80 %
Artikel 3.
Författare/Land/År: Raynor D K mfl/ England/2002
Titel: We are the experts: people with asthma talk about their medicine
information needs.
Metodbeskrivningen är utförlig och författarna gör en tydlig beskrivning av urvalet, antal och könsfördelning. Bortfallet är inte omnämnt men bör i detta sammanhang inte påverkat studiens resultat. Kvaliteten på analysmetoden är hög. Ingen information att studien är godkänd av etisk kommitté.
Frågeställningen/syftet besvaras i resultatet. Resultatet redovisas i 10 olika
kategorier. Alla kategorier har citat från gruppdeltagare. I diskussion har resultatet diskuterats och även diskussion av egenkritik och studiens begränsningar. Konkret konklusion, förslag och praktiska implikationer eller konsekvenser.
Total poäng (max 45p): 32 Grad II: 70 %
Artikel 4.
Författare/Land/År: Douglass J mfl/Australien/2002 Titel:, A qualitative study of action plans for asthma.
Abstraktet innehåller all väsentliga delar i detaljer. Syfte, design, metod, resultat och slutsatser, men inga nyckelord. Introduktion beskriven på ett relevant sätt och hänvisning till tidigare litteratur gjort. Författarna använder sig av kvalitativa intervjuer vilket är relevant metodsval till frågan/syftet Metodbeskrivning är utförlig och författarna gör en tydlig beskrivning av urvalet, antal och
könsfördelning. Bortfall finns med. Resultat presenteras i olika tema. I diskussion ges tydlig anknytning till tidigare gjord forskning och resultatet av studien som kompletterar tidigare forskning. Ingen egenkritik.
Total poäng (max 45P): 31 Grad II: 70%
Artikel 5.
Författare/Land/År: Goeman D P mfl/Australien/2002
Titel:, Patients' views of the burden of asthma: a qualitative study.
Abstraktet har syfte, design, setting, deltagaren, resultat. Dock inga nyckelord. Kort introduktion men hänvisning till viktiga och relevanta forskning inom området. Behov av studien har beskrivits. Författarna har använt intervjuer med informanter för att få deras upplevelser om astma. Samtidigt har de använt kvantitativa metoden för att uppskatta och räkna astman svårighetsgrad, ålderfördelning, duration av sjukdomen hos olika patienter och behandling. Metodbeskrivning är tydlig. Resultat har presenterats i detaljer i olika tema med citat från deltagaren. En tabell finns för att visa den kvantitativa informationen. I diskussion har resultatet diskuterats och även diskussion av egenkritik och studiens begränsningar. Studien har konkreta konklusions förslag och praktiska implikationer eller konsekvenser.
Total poäng (max 45P): 34 Grad II: 70 %
Artikel 6.
Författare/Land/År: Newcomb P A mfl/USA/2010
Titel: Barriers to Patient-Clinician Collaboration in Asthma Management: The
Patient Experience.
Abstraktet innehåller alla väsentliga delar under rubrikerna syfte, metod, resultat och slutsatser. Introduktionen innehåller en tydlig beskrivning av
problemområdet, hänvisning och information om tidigare gjorda studier och med en tydlig beskrivning av behovet av studien och syftet. Författarna använder sig av kvalitativa djupgående intervjuer vilket är ett relevant metodsval till
frågan/syftet. Metodbeskrivningen är utförlig och författarna gör en tydlig
har inte diskuterats med det tycks vara inget bortfall och därför ingen påverkan på resultatet. Kvaliteten på analysmetoden är hög. Studien är godkänd av etisk kommitté. Frågeställningen besvaras i resultatet. Resultatet redovisas i olika kategorier med hjälp av en tabell. Nästan alla kategorier har citat från deltagarna. Den kvantitativa delen också presenteras utförligt. Resultattolkning är tydlig och författarna använder sig av citat vilket ger en tydligare/djupare förståelse. I diskussionen diskuteras och tolkas resultatet. De diskuterar inte egenkritik och felkällor men anknyter tydligt till tidigare forskning.
Total poäng (max 45p): 38p Grad I: 84 %
Artikel 7.
Författare/Land/År: Goeman D P mfl/Australien/2004
Titel: Back for more: a qualitative study of emergency department reattendance
for asthma.
Abstraktet har syfte, design, backgrund, deltagaren, resultat och resultat. Dock inga nyckelord. Kort introduktion men hänvisning till viktiga och relevanta forskning inom området. Behov av studien har beskrivits. Författarna har använt intervjuer med informanter för att få deras upplevelser om astma. Samtidigt har de använt kvantitativa metoden för att uppskatta och räkna astman svårighetsgrad, ålderfördelning, duration av sjukdomen hos olika patienter och behandling. Metodbeskrivning är tydlig. Resultat har presenterats i detaljer i olika tema med citat från deltagaren. En tabell finns för att visa den kvantitativa informationen. I diskussion har resultatet diskuterats och även diskussion av egenkritik och studiens begränsningar. Konkret konklusion, förslag och praktiska implikationer eller konsekvenser.
Total poäng (max 45P): 32 Grad II: 70%
Artikel 8.
Författare/Land/År: Oncel S mfl/Turkiet/2011
Titel: Living with Asthma: An Analysis of Patients’ Perspectives.
I abstraktet fnns syfte, metod, resultat och slutsatser samt nyckelord. Introduktionen innehåller en bra beskrivning av problemet, hänvisning och information om tidigare forskning inom området och med en tydlig beskrivning av behovet av studien och syftet. Författarna använder sig av fenomenologisk metod vilket r en relevant metodsval till frågan/syftet.
Metodbeskrivningen är utförlig och författarna gör en bra beskrivning av urvalet och antal. Bortfall har inte diskuterats med det tycks vara inget bortfall och därför ingen påverkan på resultatet. Kvaliteten på analysmetoden är hög. Studien är godkänd av etisk kommitté. Frågeställningen besvaras i resultatet. Resultatet redovisas i olika tema med hjälp av en tabell. Nästan alla kategorier har citat från deltagarna. Den kvantitativa delen också presenteras utförligt. Resultattolkning är tydlig och författarna använder sig av citat vilket ger en tydligare/djupare
förståelse. I diskussionen diskuteras och tolkas resultatet. De diskuterar inte egenkritik och felkällor men anknyter tydligt till tidigare forskning.
28
Bilaga 3- Sammanfattning av artiklarna
Title/Author/Year/Coun ty /Journal
Aim Method Result Quality Assessment
Refusing to be ill: a longitudinal study of patients’ experiences of asthma/allergy/ Hansson Scherman, M et al /2002/Sweden/Disability and rehabilitation
Syftet var att studera utförligt hur patienter med astma/allergi upplever sin sjukdomssituation.
Fenomengrafisk metod med open- ended intervju 2 gånger med 8 års mellanrum
30 patienter med symtom från luftvägar vid allergenexponering och positiv prick test deltog i studien.
Resultatet blev 14 olika
kategorier: Att veta för sig själv, kropp relaterade, miljörelaterade, psykosomatisk, magiska,
fatalism, efterlevnad, följsamhet för medicin, alternativ medicin, sjukvård, provokation,
undvikande, normalisering, och meningsfullt liv.
Grad 1
Adherence to and effects of physical activity on health in adults with Asthma/Emtner, M & Hedin, A /2005/ Sweden Advances in
physiotherapy
Att studera om det fanns en ändring i daglig fysisk aktivitetsnivå och
påverkan på astma efter 3 år mellan 2 olika grupper av astmapatienter.
Semi- strukturerade intervju användes.
21 vuxna, 2 kontrast grupper. 10 fortsatt träning två gånger dagligen i veckan i 3 år efter 10 veckors träningsprogram, och 11 som slutade regelbundet träning. Tränare skilde från icke-tränare med förvärvad astma i vuxenålder, hade Per-program träning, intresse och förväntningar av träningar.
Efter 3 år var alla deltagare aktiva i dagliga livet, mindre begränsade av sin sjukdom, och bättre förmåga att kontrollera sin astma oberoende av
träningsrekommendationer.
Bilaga 3- Sammanfattning av artiklarna
Title/Author/Year/County /Journal
Aim Method Result Quality
Assessment
We are experts: people with asthma talk about their medicine information needs/ Raynor, D K et al
/2004/UK/Patient Education and Counseling
Syftet var att ge en förståelse för vilka informationsbehov gällande behandling och medicinering astmapatienter hade.
Kvalitativ metodanalys. 23 astmapatienter (12 kvinnor, 11 män) från 10 olika
områden deltog i fokus grupper. Audioinspelning, anteckningar och icke-verbal interaktion var observerad.
Dataanalys gav 10 olika kategorier avseende behov av astmapatienters medicinska information. Informationen kunde bland annat upplevas innehållsrikt och positivt, men även att den delvis eller helt uteblivit.
Grad 2
A qualitative study of action plans for asthma/Douglass, J et al/2002/ Australia/BMJ
Att studera upplevelser hos astmapatienter avseende användning av aktionsplan and praktisk användning vid ett astmaanfall som
resulterade i ett akutbesök.
En kvalitativ intervjustudie. 62 astmapatienter i åldrar 18-69 som hade ingen effekt av aktuell astmabehandling och hade besökt akutmottagning under 2 månaders tid.
29 patienter hade aktionsplan från sina läkare. De flesta omtolkade planerna enligt deras egna erfarenheter. 33 patienter hade inte
aktionsplaner. De flesta med aktionsplaner tyckte att aktionsplanerna var viktiga för astmabehandling.
30
Bilaga 3- Sammanfattning av artiklarna
Title/Author/Year/Cou nty /Journal
Aim Method Result Quality
Assessment
Patients' views of the burden of asthma: a qualitative
study/Goeman et al/2002/
Australia/Med J Aust
Att studera bördan av astma hos patienter som söker akutmottagningar för astma behandling.
Kvalitativ studie med djupintervjuer och frågeformulär avseende medicinering och kunskap om luftvägshälsa och astma. 62 astmapatienter.
Astma påverkar det sociala livet, personliga relationer, sysselsättning
och ekonomi. Kostnaden för astmamedicin var en fråga för nästan två tredjedelar
av deltagarna. Som en konsekvens av kost-nytta analys och potentiella biverkningar av mediciner valde flera deltagare att ändra sin
medicinering dos eller inte ta läkemedel som förskrivs. För vissa deltagare bidrog astma direkt till minskade arbetstillfällen.
Grad 2 Barriers to Patient-Clinician Collaboration in Asthma Management: The Patient Experience/Newcomb, P A et al/2010/USA/ Journal of asthma
Att beskriva hur vuxna patienter med astma rapporterar
sina erfarenheter om sin egenvård och arbetar med sin läkare för att kontrollera astma.
Semistrukturerade intervjuer användes. Patienterna fyllde även i 2 utvärderings formulär om sin egen och sin läkares kommunikativa beteende.
104 patienter med kronisk astma deltog i 1 år i astma uppföljnings program planerat besök 1 gång per månad.
Fem teman om hinder för en
framgångsrik egenvård identifierades.
Personliga begränsningar, sociala begränsningar, misslyckanden kommunikation, medicinering frågor och sjukvårdshinder för att samarbeta med sin läkare.
Patienterna rapporterade brist på kommunikation avseende astmabehandling 31 % dagligen och 24 % i hemmet. Läkaren betygsatt icke-verbal lyhördhet 89 %, interaktivt samtal 93 %
Bilaga 3- Sammanfattning av artiklarna
Title/Author/Year/County /Journal
Aim Method Result Quality
Assessment
Back for more: a qualitative study of emergency
department reattendance for asthma/ Goeman et al/2004/ Australia/ MJA
För att utforska anledningar till varför individer söker akut mottagning upprepade gånger på grund av astmabesvär.
Kvalitativ studie med
djupintervjuer och information om medicin användning, kunskap om astma och astmans svårighetsgrad från medicinska journaler.
Av de astmapatienter som sökte vård på
akutmottagningen ansågs ca 75 % vara lämpliga. Dessa hade kronisk astma. Ca 25% som sökte vård, var på grund av dålig astma kunskap,samt ekonomiska och andra hinder för läkemedelsanvändningen.
Grad 2
Living with Asthma: An Analysis of Patients’ Perspectives/ Oncel, S et al/2011/Turkey/Journal of
Asthma
Att undersöka astmapatienters uppfattningar om sin sjukdom. Fenomenologisk metod användes. 23 astmapatienter vilkas astmaprogress övervakades via a universitetssjukhus,
tillfrågades att skriva ett brev och svara på en fråga om astma. Breven sedan analyserades.
Resultatet presenteras i olika teman som beskriver
astmapatienters uppfattningar om sin situation. Dessa är: svårt att vara astmapatient, att vara astmatiker betyder uppfattning om livets värde, att lära leva med astma, känsla av ilska och lidandet av kontinuerlig oro och rädsla.
