Malmö högskola
Lärarutbildningen
SOL
Examensarbete
15 högskolepoäng
Flickors sociala skolmiljö på naturbruksprogrammets
hästinriktning
The social environment for girls attending agricultural school with horseprofile
Sara Mäkitalo
Lärarexamen 90hp Lärarutbildning 90hp 2010-06-03
Examinator: Björn Lundgren Handledare: Elisabeth Söderqvist
1
Sammanfattning
Mäkitalo, Sara. (2010). Flickors sociala skolmiljö på naturbruksprogrammets hästinriktning. (The social school environment for girls attending agricultural school with horse profile). Skolutveckling och Ledarskap (SOL), Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Syftet var att studera flickors sociala skolmiljö på naturbruksgymnasiets hästinriktning. Följande frågor har ställts:
• Hur upplever flickorna sin sociala skolmiljö på naturbruksprogrammets hästinriktning?
• Vilka upplevelser har de utifrån följande aspekter: relationer, grupprocesser och kvalitet?
Undersökningen är baserad på en fallstudie vid ett naturbruksgymnasium där jag använde mig utav en enkät för att besvara frågeställningarna. En klass av årskurs 3 elever besvarade en enkät med både öppna och slutna frågor. Mitt syfte var att jag skulle få en bättre förståelse för flickornas sociala skolmiljö för att hjälpa dem till en bättre utbildningsmiljö. Resultatet visade att eleverna hade varierande upplevelser kring sin sociala skolmiljö. Resultaten visade att det fanns skillnader i hur eleverna upplevde skolmiljön och aspekterna kring relationer, grupprocesser och kvalitet. De områden där eleverna hade mest åsikter och förslag om förbättringar rörde ridundervisningen, stalltjänsten och relationerna och kommunikationen mellan lärarna och eleverna. Många utav eleverna ansåg att ridundervisningen skedde på fel kunskapsnivå i förhållande till vart eleverna befann sig. Eleverna önskade en bättre kommunikation där lärarna lyssnade till elevernas åsikter i större utsträckning. Den sociala skolmiljön i flickklassen kunde ofta leda till mycket bråk och tjafs i gruppen och samtliga elever tyckte att det hade varit bättre om det hade varit pojkar i klassen. Kvalitén på hästmaterialet ansågs vara bristfälligt för att eleverna skulle kunna lära sig nog mycket. Överlag så svarade dock de flesta att de trivdes på skolan. Att samtliga elever hade sina bästa vänner på skolan övervägde således bristerna i den sociala skolmiljön som flickorna upplevde. Ämnesord: flickor, naturbruksprogrammet, hästar, grupper, sociala, skolmiljö,
2
Förord
Jag vill tacka eleverna på Naturbruksgymnasiets hästinriktning som tog sig tid och verkligen ansträngde sig för att besvara min enkät. Jag vill också tacka min chef Christel Lundin som stöttat mig och låtit mig vara ledig de fredagar jag har varit på skolan.
Sist men inte minst vill jag tacka min syster Hanna som har lyssnat och gett mig goda råd, korrekturläst och strukturerat. Utan hennes hjälp hade jag aldrig hunnit klart med mitt arbete i mitt fullspäckade liv med heltidsarbete, hästar och hundar. TACK!
3
Innehåll
Sammanfattning ... 1
Förord ... 2
1. Inledning ... 4
1.2 Bakgrund - Naturbruksgymnasiets hästinriktning ... 5
1.3 Utbildningens utformning ... 6
1.4 Syfte och frågeställningar ... 7
2. Litteratur ... 8
2.1 Ridsporten, flickornas arena ... 8
2.2 Hästar och utbildning som gemensam arena ... 9
2.3 Den sociala skolmiljön? Begreppsdefinition ... 9
2.4 Relationer ... 10
2.4.1 Relationer till vänner ... 10
2.4.2 Relationer till lärare ... 11
2.4.3 Relationer till hästen ... 12
2.5 Grupprocesser ... 14 2.5.1 Vad är en grupp? ... 14 2.6 Kvalitet ... 15 2.7 Avgränsning ... 17 3. Metod ... 17 3.1 Forskningsmetod ... 17
3.2 Förförståelse och Problemformulering ... 17
3.3 En kvalitativ fallstudie av hästinriktningen på ett naturbruksgymnasium ... 17
3.4 Enkätundersökning ... 19
3.5 Utformandet av enkäten ... 19
4
3.7 Bearbetning av empirin ... 20
3.8 Reliabilitet och validitet ... 21
3.9 Etiska överväganden ... 21
4. Resultat ... 22
4.1 Relationer till vänner ... 22
4.1.1 Analys ... 22
4.2 Hur ska en bra lärare vara? ... 23
4.3 Relationen till lärarna ... 23
4.3.1 Analys ... 24
4.4 Relationen till hästar och ridundervisning ... 25
4.4.1 Analys ... 27
4.5 Grupprocesser ... 28
4.5.1 Analys ... 30
4.6.1 Kvalitet och trivsel i ett socialt sammanhang ... 30
4.6.2 Kvalitet på undervisningen ... 31
4.6.3 Analys ... 32
5. Diskussion ... 33
5.1. Slutsats ... 35
5.2 Förslag till vidare forskning ... 36
Referenslista ... 36
Enkät till Naturbruksprogrammet inriktning hästhållning ... 39
1. Inledning
Redan innan jag startade arbetet med denna uppsats hade jag, i egenskap av utbildad hippolog samt en 20-årig erfarenhet från häst och stallmiljö, en förkunskap och förförståelse för det
5
valda uppsatsämnet. Jag har själv gått en gymnasial utbildning med hästinriktning samt arbetat med homogena flickgrupper i stall vid ett flertal ridskolor och naturbruksgymnasier. Min erfarenhet samt intresse för hästar och utbildning inom ridsporten har gett mig en relevant förförståelse för att utföra en vetenskaplig undersökning i det valda ämnet. Utifrån den verklighet jag är bekant med vill jag testa den bild av verkligheten genom en empirisk analys av den.
Jag har upplevt att stallets miljö och skolans miljö ofta ter sig väldigt olika för de hästintresserade tjejerna. Jag upplever oftast stallets miljö som väldigt hierarkisk. Där den duktigaste och tuffaste har större makt och inflytande. Jag är nyfiken att ta reda på om min föreställning om flickornas sociala skolmiljö överensstämmer med deras eget synsätt. För mig blir det intressant att vetenskapligt titta på vad som händer när stallet och skolans miljö kombineras till en enda? En rad faktorer som uppstått de senaste åren ger anledning till att utföra en undersökning inom ramen för dessa två arenor.
Förutom att hästintresset ökar och antalet flickor på naturbruksgymnasiet växer, har jag noterat ytterligare aspekter som indikerar att denna undersökning behövs.
Miljön som flickorna vistas i är i min mening krävande, med långa dagar av praktisk ridundervisning och hårt stallarbete i kombination med teoretisk klassrumsundervisning. Många av eleverna bor dessutom ofta på internat, långt ifrån sina föräldrahem. De tvingas till att själva ta ett stort ansvar för såväl sin utbildning samt de djur de tar hand om på skolan. Många av eleverna har dessutom egna hästar de tar hand om efter skoltid. Alla ovanstående faktorer samt förekomsten av sociala relationer i flickornas vardag påverkar hur de trivs och upplever sin vistelse på skolan. Det ökade antalet flickor inom naturbruksgymnasiet medför att det allt oftare uppstår homogena flickgrupper inom naturbruksgymnasiets häst och ridinriktning. Eftersom flickorna som söker sig till hästinriktningen ofta haft hästintresse en större del av livet tar de med sig sitt intresse från stallets och ridskolans arena till skolans. En ny social arena uppstår då inom naturbruksgymnasiets hästinriktning, en arena som kombinerar ett fritidsintresse med en utbildning. Detta är en arena som tidigare inte undersökts i stor utsträckning.
1.2 Bakgrund - Naturbruksgymnasiets hästinriktning
Ridsporten är den näst största ungdomssporten i Sverige efter fotbollen. Svenska ridsportförbundet (2010) Det ökade intresset för hästar och ridsport har även lett till att
6
flertalet utbildningar med hästinriktning vuxit fram de senaste åren. Detta märks tydligt inom gymnasieskolans nationella program där hästinriktningen är en utbildningsform som erbjuds till de som vill välja hästsport och ridning som utbildnings- och yrkesbana. Mellan 1998 och 2008 hade antalet flickor som läser på naturbruksgymnasiet ökat från 1420 till 1734 stycken. Skolverket (2010a). Ökningen gäller dock inte bara det senaste året, naturbruksgymnasiets popularitet har ökat under en längre tid. Skolverkets statistik visar dessutom att ökningen de senaste tio åren till stor del består av flickor och att dessa väljer häst och ridinriktningen skolverket (2010a)
Ett av naturbruksprogrammets uppdrag är enligt Skolverket att ge yrkeskunskaper och kompetenser för verksamheter inom naturbrukssektorn.
"Naturbruksprogrammet skall också utveckla känsla för och ge kunskap om naturen samt väcka intresse för naturkunskap och kunskap om hur naturresurserna kan nyttjas på ett hållbart sätt" (skolverket)
Inom naturbruksprogrammet ryms olika kurser som skall leda till dessa mål.
År 2003 gjorde Naturbrukets Yrkesnämnd (NYN) tillsammans med Skogbrukets Yrkesnämnd (SYN) en omfattande enkätundersökning i syfte att förbättra kommunikationen till framtida naturbrukselever samt locka fler till att söka Naturbruksgymnasium. Enkätundersökningen, som visar att flickor söker sig till hästinriktningen främst på grund av sitt hästintresse, presenterar motiven bakom flickornas val och kan därför fungera som en förklarande utgångspunkt i denna undersökning. Ericsson (2003)
1.3 Utbildningens utformning
Många utav kurserna på naturbruksgymnasiets hästinriktning har en praktisk inriktning och den traditionella klassrumsundervisningen byts ofta ut mot olika praktiska moment kopplade till kurserna.
Inom naturbruksprogrammet ryms olika inriktningar beroende på skolans profil. De olika inriktningarna kan vara skogsbruk, jordbruk, hästhållning, djurvård, greenkeeper, trädgårdsskötsel osv. Enligt Ericsson (2003) ökar utbildningarna i popularitet och skolorna måste hela tiden profilera sig efter den ökade efterfrågan.
7
har ca 99 % tjejer. Eleverna på hästinriktningen är under stora delar av sin skolgång ute på arbetsplats förlagd utbildning även kallat APU.
APU:n är fördelad på tre år och är totalt 15 veckor. Praktiken är till för att ge en inblick i hur arbetslivet fungerar samt att förbereda eleverna för arbete efter utbildningens slut. Eleverna har under det tredje året och sista terminen möjlighet att ta hästskötarexamen som ett bevis på sina färdigheter.
De ridinriktade kurserna är uppdelade i två kurser där varje skola själv kan fördela kurserna under de tre åren. I ridkurserna finner man både teoretiska och praktiska mål
En stor del utav elevernas kurser är förlagd till praktiskt arbete i stallet där det förekommer arbetsuppgifter som mockning, fodring, in och utsläpp av hästar, skötsel av hagar och ytterområden, hästskötsel osv. Denna typ av undervisningen kan se olika ut beroende på vilken skola man tittar på men finns i princip på alla naturbruksgymnasier.
De teoretiska hästkurserna inriktar sig på olika områden som hälsa och sjukdom, anatomi och fysiologi, avel och uppfödning, utfodring, hästens utveckling och utbildning, hästens historiska betydelse för att nämna några områden. Det finns även möjlighet för eleverna att inom ramen för det individuella valet välja till ytterligare kurser med häst eller ridinriktning.
1.4 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är undersöka hur flickors på naturbruksgymnasiets hästinriktning upplever sin sociala skolmiljö. En sådan undersökning kan hjälpa till att skapa en medvetenhet hos lärare, skolledare och övriga anställda på naturbruksgymnasium om hur flickornas sociala skolmiljö påverkas när fritidens och skolans arena möts. En undersökning baserad på elevernas perspektiv kan förhoppningsvis underlätta planering och genomförande av karaktärsämnesundervisningen samt se på vilka övriga områden där förbättringar krävs. Skolan som hela tiden bör vara i en ständig utveckling kan ha stor nytta av denna undersökning för att kunna möta den sociala skolmiljö som flickorna på naturbruksgymnasiet befinner sig i.
För att syftet ska uppnås på ett tydligt sätt har jag ställ mig följande frågeställningar.
• Hur upplever flickorna sin sociala skolmiljö på naturbruksprogrammet?
8
kvalitet?
För att visa min bakomliggande tankebana kring problemet har jag valt att illustrera det genom följande modell.
Flickor i stallet Flickor i skolanNy arena för fritid/utbildning upplevelser av den sociala skolmiljön
2. Litteratur
De teoretiska resonemangen i kommande kapitel kommer att cirkulera kring tre huvudteman, som även återfinns som grund i enkätundersökningen. Dessa är relationer, grupprocesser och kvalitet. Detta teoretiska ramverk kommer att fungera som tolkningsmodell för det empiriska materialet. Teorierna är valda på grund av dess relevans för ämnena skolutveckling och pedagogik samt för att de knyter an till syftet och den uppställda undersökningsproblematiken på ett relevant sätt. Genom att belysa teorier inom dessa områden får uppsatsen en bred grund vilket öppnar upp för olika möjligheter till analys av slutresultatet.
2.1 Ridsporten, flickornas arena
Varför är det mest flickor på naturbruksprogrammets hästinriktning?
Är det fortfarande förklaringen att ”tjejer rider och pojkar spelar fotboll” som Eichberg (2008) talar om. Författaren till artikeln skriver att dagens könsdominerande ridsektor är paradoxal i historisk bemärkelse. Ridning har genom hela historien, traditionellt varit en mansdominerad sport. I jordbruksamhället, där männen arbetade ute medan kvinnorna tog hand om hemmet och barnen, men även så långt tillbaka som medeltiden med dess riddarkultur och tornerspel, har ridning ansetts som manliga aktiviteter och hästen ansetts vara ett manligt attribut.
I Sverige rider ca 185 000 personer på ridskola. Hela 85 procent av ridsportsutövarna i Sverige är kvinnor och 65 procent av dessa utgör ungdomar under 18 år. Ridsportförbundet (2010) Stallet och ridsporten kan således, utan tvekan sägas vara flickornas och kvinnornas arena.
9
2.2 Hästar och utbildning som gemensam arena
Enligt Eriksson (2003) så genomfördes år 2000 en enkät av LRF Ungdomen, ”Naturbruksenkäten” som tog upp vissa frågor kring naturbrukselevers val av program, inriktning samt framtidsplaner. Som uppföljning och utveckling av denna samt andra tidigare undersökningar beslutade SLA och LRF via Naturbrukets Yrkesnämnd (NYN) att i ett parallellt samarbete med Skogbrukets Yrkesnämnd (SYN) utföra en omfattande enkätundersökning på ett antal naturbruksskolor runtom i landet. Man undersökte naturbrukselevers uppväxtmiljö, bakgrund och framtidsplaner med syfte att få fram viktig information i hur man kan marknadsföra naturbruksgymnasierna i Sverige och se om man under senare år har lyckat nå en annan målgrupp än tidigare.
Valet av inriktning på naturbruksgymnasiet speglar i stor utsträckning elevernas uppväxt. Hästtjejerna har markerat ”annat boende på landet”, vilket troligtvis innefattar hästgårdar och liknande.
Hos de här tjejerna är det självklart hästen som dominerar intresselistan, men de har även ett stort allmänt djurintresse. Hästarna upptar största delen av deras lediga tid och att rida, träna och jobba med favoritdjuren är vanligaste sysselsättningen.
Majoriteten av hästeleverna valde naturbruksprogrammets för att de ville gå en praktisk
utbildning. Det valet kom före intresset av ämnena. I tredje hand kom svaret jag kan börja
arbeta direkt efter.
2.3 Den sociala skolmiljön? Begreppsdefinition
Innebörden av begreppet social skolmiljö kan beskrivas på flera nivåer. Från en generell syn på social miljö till en avsmalnad påtaglig innebörd. Ur ett brett perspektiv kan den sociala miljön kopplas till ett sociologiskt samhällsperspektiv och till begreppet socialisation. Enligt Giddens (2003) handlar socialisation om en förståelse för människor och de förhållanden som råder mellan dem i samhället. En något smalare innebörd ges på Europeiska Unionens Folkhälsoportal som menar att en persons sociala miljö omfattar levnads- och arbetsförhållanden, inkomst, utbildning och de grupper som hon eller han ingår i. (EUs Folhälsoportal). Det går att bryta ner den breda förklaringen i mindre faktorer vilket är nödvändigt då jag vill undersöka och förstå hur den sociala skolmiljön yttrar sig i praktiken. Jag väljer att använda tre aspekter av den sociala skolmiljön som utgångspunkt för undersökningen nämligen relationer, grupprocesser och kvalitet.
10
2.4 Relationer
Relationer till andra människor har ett nära samband med hälsa och välbefinnande säger Nilsson (1993). Vidare säger forskaren att det är många undersökningar som visar att det som har störst betydelse i livet är bland annat att känna sig älskad, behövd, bekräftad, få trygghet och närhet. (Ibid) Renodlad forskning av flickors relationer inom naturbruksprogrammet har jag inte funnit någon forskning som berör . Tidigare undersökningar har i stället skett inom de två skilda kontexterna, stall och ridskolemiljö och skolan.
Hedén, A., m.fl. (2000) presenterar en essäsamling som vuxit fram efter observationer av olika stallmiljöer samt textanalyser av hästlitteratur för flickor. Medan Ambjörnsson (2004) undersökning från gymnasieskolans miljö fokuserar på flickors sociala miljö med tonvikt på relationer och genusnormer i skolan.
2.4.1 Relationer till vänner
För att förstå hur flickor på hästinriktningen upplever den sociala skolmiljön är det särskilt viktigt att beakta relationen till vännerna i skolan. Även här kan Forsbergs (2007) studie vara behjälplig. Främst därför att hon belyser vikten av att ingå i en gemenskap med andra som delar samma intresse. Den sociala miljön är av stor betydelse för att flickorna ska uppleva mening och motivation med ridningen. Stallet är i allra högsta grad en arena för att utveckla sociala färdigheter. Forsbergs studie (2007) lyfter fram att ridning uppfattas som en lagsport trots att den inte är det i teoretisk bemärkelse. ”De som kommer till stallet och enbart sköter sina uppgifter utan att delta i samtal eller gemensamma aktiviteter med andra blir ofta uppfattad som konstig och blir utanför” Forsberg (2007)
De sociala relationerna och samspelet mellan elever samt mellan elever och lärare i skolan är av stor betydelse för den sociala skolmiljön. Barnombudsmannens årsrapport (2004) Älskar, älskar inte- om barns och ungas nära relationer, lyfter fram de olika sociala relationer som ungdomar i skolåldern ingår i.
Relationerna till skolkamrater visade sig vara av största vikt för att ungdomarna ska vara nöjda med sin livssituation. Vidare i barnombudsmannen årsrapport (2004) kan man se att 85 procent av de tillfrågade var nöjda med sina skolkamrater. Kompisrelationer i och utanför skolan är en viktig faktor för en överlag lycklig ungdomstid. Ungdomar föredrar generellt att ha många vänner och det är viktigt för dem att hålla sams med sina kompisar. Det fanns en skillnad mellan pojkar och flickor angående vikten av att ha gemensamma intressen med sina
11
kompisar. 30 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna ansåg att ett gemensamt intresse var viktigt. Å andra sidan föredrar flickor i större utsträckning att umgås med bästisar medan pojkar föredrar att umgås i större grupper. Barnombudsmannens årsrapport (2004)
2.4.2 Relationer till lärare
Ridläraren är ofta den personen som eleverna har mycket kontakt med. Ridläraren finns i skolan och i stallet där personen handleder eleverna i praktiskt arbete med hästarna. Hästlärarna som håller i den teoretiska undervisningen inom hästämnena finns även de med i stallet under vissa moment.
Forsberg (2007) menar att relationen till ridläraren är en aspekt av den sociala miljön som kan förklara identitetsskapandet hos flickor i stallet. Ridläraren ska inta rollen som förebild för flickorna, någon som ska föregå med goda exempel samt inge respekt och motivera flickorna att utvecklas. Ridlärare som utövar makt genom favoriserande av vissa flickor eller använder nedlåtande retorik i undervisningen anses negativt (Ibid).
I barnombudsmannens årsrapport från 2004 belyses både positiva och negativa aspekter från elevernas sida gentemot lärare. I en undersökning svarade nästan alla barnen att de först och främst skulle kontakta sin lärare om någon mobbades i klassen. Med detta åskådliggjordes att läraren som den person som har det sociala ansvaret i klassen. Men i boken sägs det även att det finns uppenbara brister i skolan i relationer mellan eleverna. Men att det även finns brister mellan lärare och elever. Statistik som visar att fyra procent av eleverna har upplevt att de flera gånger under året blivit illa behandlade av en lärare. Tjugotvå procent uppger att de blivit illa behandlad av en lärare någon enstaka gång, flera gånger eller ofta. Barnombudsmannens rapport (2004)
Lärarens betydelse när det kommer till att förstå elevernas skolmiljö är också viktig. Barnombudsmannens undersökningar visar att läraren och annan skolpersonal har en viktig funktion att fylla när det gäller att minska den dagliga stressen hos elever. De måste kunna lyssna på vad eleverna tycker är en rimlig arbetsinsats samt att de måste ge eleverna möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation och få veta när de kan vara nöjda med sig själva.
Idagens skola får läraren arbeta hårdare för att förtjäna att bli sedd som en auktoritet av sina elever, det är inget som erhålls automatiskt. Skillnaden mellan en auktoritär lärare och en auktoritet är att en auktoritär lärare inte respekterar de som anses stå i lägre rang än sig själv medan en auktoritet ser till att kunna leda andra människor på ett bra och demokratiskt sätt.
12
Idag handlar skolan om en ömsesidig respekt mellan lärare och elev där en lärare bor förtjäna sin auktoritet Andersson & Runesson (2007).
En lärare bör kunna leda sin klass men samtidigt måste elevdemokrati komma in i tänkandet. Det är av viktigt att kunna styra klassen genom vissa grundläggande regler, till exempel ordningsregler, men samtidigt måste eleverna ges möjlighet att uttrycka sig på sitt sätt. Kan läraren vinna elevernas respekt, skapa ett bra socialt klimat i klassrummet samt få eleverna att känna sig trygga sa har denne skapat goda förutsättningar for att lärar-elev relationen ska fungera bra Andersson & Runesson (2007).
2.4.3 Relationer till hästen
Psykolog Sven Forsling arbetade under flera år som chef för en institution vid namn Stall Fossmo som arbetade för flickor med problem. Flickorna på institutionen utbildas under sin tid där till hästskötare. Forsling har i sin avhandling visat den speciella kontakten som flickorna fick till sina sköthästar och vilken enorm betydelse hästarna och stallmiljön har haft i flickornas utveckling. Forsling (2001). En flicka uttryckte sig något år efter sin utbildning på Stall Fossmo vid ett samtal med socialen. De menade att hon inte kunde hänga upp hela sitt liv på en häst. Hon svarade dem då.
”Jag hänger inte upp hela mitt liv på hästen, han är mitt liv” (Forsling 2001, sid 23)
Forskning visar att människors relation till djur kan vara av stor betydelse. Att klappa eller prata med ett djur kan ha en starkt lugnande effekt och används bl.a. Inom äldrevården och arbete med autistiska barn men även inom andra områden.
Norling (2000) talar om att flickor ofta har ett stort hästintresse i tonåren som kan förklaras genom evolutionsteorin och roll teorin. Han menar att det ingår mer i kvinnorollen att sköta och vårda det växande och levande och hit hör människor, djur och växter.
Nästan dubbelt så många kvinnor som män bedömer att djur har högt hälsovärde för dem (för välbefinnande, livskvalitet). Hälften av unga kvinnor i Sverige anger att djur har högt hälsovärde för dem och könsskillnader i intresse för djur finns tidigt, t.ex. i lågstadiet.
13
Trots att ridsporten är en sport som domineras av flickor är forskningen inom flickor och ridsport mycket begränsad. Det saknas generellt en insyn i hur utövande av ridning skapar mening till flickor samt bidrar till deras utveckling. Ett antal Svenska studier belyser dock flickors utövande av ridning med fokus på identitetsskapande.
Dels är relationen till hästen intressant för förståelsen av den sociala miljön på hästinriktningen. Enligt Forsberg (2007) intar flickorna en ledande roll i mötet med hästen där de bemästrar, bestämmer och manövrerar den. Detta menar Forsberg (2007) vara avgörande för hur en självbild utvecklas hos flickorna. I takt med att kunskapen om hästar och ridning ökar samt förmågan att hantera hästen blir större, stärks flickornas självförtroende. Samspelet med hästen innebär att samtidigt som flickorna intar en auktoritär roll gentemot hästen, är det med respekt för hästens bästa, dess välmående som alla aktiviteter utförs.
”Flickorna lär sig genom ridningen och umgänge med hästen att bedöma vad hästen mår bra av att göra, hur den ska behandlas, skötas och var gränserna går för hur mycket hästen orkar”. ( Forsberg. 2007. s. 73)
Kompetensen om hästen och ridningen används enligt Forsberg även som ett verktyg för att placera sig på en viss social skala inom stallet. Ju större kunskap flickorna skaffar sig om hästen och ju bättre ryttare de blir, desto högre social rang får de inom sporten. De som satsar på att kliva upp till mer avancerade nivåer av ridning och lyckas, får ett högre värde inom den sociala rankningen (ibid s. 73).
När Forsberg belyser stallkulturen avser hon ”livsstil, typiska beteenden, specifika traditioner, normer man lever efter, ideal och värden som är centrala sätt på vilka verkligheten uppfattas och tolkas eller hur något gestaltas och förmedlas”( Forsberg s. 74). Hon betonar att ansvarstagande och hårt arbete är något som karaktäriserar stallets kultur. Genom att jämföra med fotbollen, där man förväntas att endast delta i aktiviteter, belyser hon hur ansvaret i stallet sträcker sig utanför själva ridningen som aktivitet. ”Hästen kräver omsorg alla dagar, vid flera tidpunkter på dygnet. Det är detta som karaktäriserar deras fritidsintresse, nämligen hårt arbete. ” (ibid s.76).
Forsberg (2007) menar vidare att stallkulturen kan kopplas till en militär diskurs. Inom stallkulturen uttrycks ofta militära beteenden, regler och normer som flickorna anpassar sig till samt drar nytta av i sin egen identitetsutveckling. De militära dragen som återfinns i stallet
14
bidrar till disciplin, ordningsamhet, lojalitet och flitighet. Dessa är värden som stärker flickornas identitet samt ytterligare positionerar dem i den sociala rankningen. (ibid. S.92).
Övriga studier gjorda i flickors sociala stallmiljö styrker ytterligare Forsbergs studie. I boken att förstå ungdom av Löfgren & Norell (1991) ger författarna ett perspektiv på flickors utövande av ridning. Enligt författarna demonstrerar flickorna som ägnar sig åt hästar, ett behov av en läroprocess där de får träna sig i både förståelse och auktoritet.
Författarna menar att belöningen i form av ökat självförtroende och vuxenkänsla är som störst om man lär sig förstå sig på och med viss auktoritet handskas med en häst som från början varit svårhanterlig. (Ibid)
2.5 Grupprocesser
Teorier inom gruppsykologi kan bidra ytterligare till förståelsen för hur flickor upplever sin sociala miljö. Idrottsvärlden liksom skolvärlden består av en mängd olika gruppformationer som alla bidrar till ungdomars identitetsutveckling Stensaasen, S. & Sletta, O. (1997)
2.5.1 Vad är en grupp?
Det finns flertalet definitioner på en grupp. Svedberg (2000) sammanfattar ett antal definitioner med de gemensamma nämnarna att de innefattar fler än två individer som samspelar och kommunicerar med varandra i ett ömsesidigt och växlande beroende.
Stensaasen, S. & Sletta, O. (1997) betonar även dessa kriterier på en social grupp och menar att den ömsesidiga påverkan och det ömsesidiga beroendet mellan individerna är centralt i definitionen av en grupp.
Svedberg (2000) skriver vidare om olika typer av gruppsammansättningar och att dessa har olika funktioner som ger struktur åt olika vardagliga situationer. Svedberg delar in grupper i olika kategorier beroende på individernas relationer och samspelsgrad.
Primärgruppen beskriver en bestående grupp där relationerna mellan medlemmarna är nära. Denna typ av grupp är viktigt för individens identitetsskapande. Sekundärgruppen utgör en
15
grupp av individer där relationerna har större avstånd mellan varandra. Trots detta kan sekundärgruppernas relationer vara betydelsefulla för individerna som ingår i den.
Vidare fungerar en referensgrupp som en slags efterlevnads- och idealmall för individen. Individer använder referensgruppen i formulerandet av åsikter, värderingar och val av till exempel fritidsvanor och bilköp.
Vi och Dom grupper är en annan vanlig uppdelning som ofta återfinns i skolan. Vi- gruppen och Dom- gruppen står i relation till varandra och Dom- gruppen definierar Vi gruppen på ett sätt som bidrar till individens identitetsskapande. Dom-gruppens medlemmar är avvikande från Vi-gruppen och individer i Vi-gruppen uppfattar att Dom-gruppens medlemmar saknar Vi-gruppens positiva egenskaper. Svedberg (2000) menar att det kan uppstå motsättningar mellan dessa grupper som bidrar till att samhörigheten inom respektive grupp blir förstärkt. Vidare skriver Svedberg (2000) om de informella, formella och sociala gruppkategorierna. Den informella gruppen uppstår spontant och ur gemensamma intressen och förekommer i alla möjliga vardagssituationer. Tvärtom är den formella gruppen icke spontan: ”Formella grupper har ett bestämt och ofta uttalat syfte, med regler, rutiner och vanligen ett formellt ledarskap.” Svedberg (2000) s.18 . Den formella gruppen är av särskild betydelse för ämnet för den här uppsatsen då den används för att beskriva en skolklass som grupp. Svedberg (2000) påpekar dock att inom den formella gruppen kan informella grupper bildas utifrån gemensamma fritidsintressen och vänskapsband. Han beskriver även de formella och informella gruppernas samband genom att belysa att den formella ser till organisatoriska intressen, såsom skolans undervisningsplan, medan den informella tar till vara på individernas sociala behov.
För att förstå ungdomars uppfattning av den sociala miljön i skolan och därmed uppnå syftet med den här uppsatsen är det relevant att titta närmare på hur den typiska skolklassen eller arbetsgruppen fungerar.
2.6 Kvalitet
Jörbeck & Levén (1995) behandlar området kvalitet i skolan i sin bok Kvalitet i Skolan-ett sätt
att tänka, ett sätt att handla) Författarna använder sig utav begreppet ”den framgångsrika skolan” för att lyfta fram hur skolor som arbetar med att förbättra kvalitet utmärker sig från de som inte gör det. Ett exempel som författarna lyfter fram grundar sig på en undersökning
16
gjord i Täby Kyrkby. Eleverna som ingick i undersökningen lyfte fram att kvalitet för dem innebar bra mat, trivsel, rena toaletter, trevligt bemötande, trygghet, bra lärare samt en intressant och omväxlande undervisning. För lärarnas del var tillgång till resurser, välutbildade kollegor, stark ledning och begränsad storlek på elevgrupperna mått på kvalitet i skolan. Även föräldrarna tillfrågades och deras krav var en helhetssyn samt att den totala omvårdnaden om eleven fungerade på ett bra sätt (Jörbeck & Levén (1995). Det är tydligt att uppfattningen om kvalitet i skolans sociala miljö ser olika ut beroende på om det är elevernas, lärarnas eller föräldrarnas perspektiv som lyfts fram. Författarna lyfter fram att det traditionellt är lärarnas ord som i slutändan styr kvalitet i skolan. De efterfrågar ett mer rättvist inflytande på vad kvalitet innebär.
Kvaliteten i skolan måste beaktas dels utifrån uppdragsgivarnas perspektiv. Staten och kommunerna, de som sätter upp mål och skriver läroplaner ingår här. Dels måste de professionellas perspektiv beaktas. Detta utgörs av lärarna som har en god bild av vad kvalitet i skolan består av samt hur den bäst implementeras i undervisningen på ett sätt så att de övergripande målen uppfylls. Det tredje perspektivet utgörs av elever och föräldrar. Deras syn på kvalitet innehåller något som läraren och uppdragsgivaren saknar, nämligen en kunskap om elevernas individuella behov och utvecklingsmöjligheter. Jörbeck och Levén (1995) Då denna uppsats även avser att belysa elevernas syn på kvalitet kommer jag att lägga fokus på de aspekter de anser viktigast.
Trivselaspekten av den sociala skolmiljön behandlas även av Evenshaug & Hallén (2001). De skriver om klimatet och inlärningsmiljön i skolan och grundar sina antaganden på främst amerikanska och brittiska undersökningar. I de undersökta skolorna fann man att en god social miljö utmärks genom ett nära samarbete mellan skolledning och lärarkåren. Dessa ska vara överens vad det gäller att ställa upp mål, förhålla sig till sociala attityder och handlingar samt i krav på ämneskunskaper hos eleverna. Målen kommer till utryck i klart uttalade krav och förväntningar på elevernas arbete och på disciplin. Detta ska följas upp med konsekventa bedömningar, där läraren lägger stor vikt vid att berömma elevernas framsteg och ge positivt stöd och konstruktiv hjälp i stället för att fungera befallande och bestraffande. Dessutom understryker undersökningarna att eleverna måste ha ett ansvar och ett inflytande, både när det gäller inom och utanför klassrummet. Evenshaug & Hallén (2001)
17
ålder, storlek och struktur överlag tycktes vara av mindre betydelse för den sociala miljön än trivseln och klimatet. Evenshaug & Hallén (2001).
2.7 Avgränsning
Jag har valt att endast belysa flickors sociala miljö på naturbruksgymnasiets hästinriktning. Därmed är jag medveten om att jag bortser från pojkarnas uppfattning av den sociala miljön. Eftersom uppsatsen tar sin utgångspunkt i en fallstudie innebär det i mitt specifika fall att jag väljer att inte använda mig av eventuella pojkars svar på enkäten. Det ska därmed uppmärksammas att resultatet av uppsatsen endast kan användas som underlag för att förstå flickors sociala skolmiljö.
3. Metod
3.1 Forskningsmetod
I valet av metod ställde jag mig frågan. Vilka metoder förser mig med data av störst relevans för problemställningen? Halvorsen (1993). För att välja relevant metod beaktade jag främst undersökningens natur, som är att ge en inblick i det problem som jag formulerat. Syftet med uppsatsen är inte att generalisera utan att förklara något ur undersökningspersonernas subjektiva synvinkel och skapa en helhetsförståelse för deras arena och specifika situation . Därför valde jag att utföra en kvalitativ fallstudie av en gymnasieskola, som verktyg valde jag att utforma en enkät.
3.2 Förförståelse och Problemformulering
Forskningsprocessen som jag genomgått i arbetet med uppsatsen har följt Bryman (2001) riktlinjer för hur man forskar i samhällsvetenskapliga metoder. Jag har initialt fördjupat mig i teorier, forskning och litteratur inom mitt valda uppsatsämne. Detta var nödvändigt för att få en djupgående bild av bakgrunden till mitt valda problem och för att kunna formulera ett specifikt problem utifrån den bilden Halvorsen (1993). Uppsatsämnet tar utgångspunkt i tre
huvudteorier som berör skolans sociala miljö. Insamling av empiriskt material genomfördes genom enkät och genom att studera ämnesrelevanta teorier och böcker.
3.3 En kvalitativ fallstudie av hästinriktningen på ett
naturbruksgymnasium
För att samla in det empiriska material som ska ligga till grund för min undersökning har jag valt att genomföra en fallstudie av ett naturbruksgymnasium i Skåne. Jag har arbetat utifrån
18
en fallstudieansats av kvalitativ karaktär där jag undersökt ett litet antal elevers uppfattning om den sociala skolmiljön på hästinriktningen. Valet att använda mig av fallstudie motiverar jag genom metodens lämplighet när man vill undersöka komplexa sociala processer som vill förklara ”vad är det som händer”? ”hur det händer”? och ”varför det händer” Christensen m.fl. (2001).s.80. Fallstudien är även lämplig för att fånga processer där människor interagerar med varandra vilket är fallet i denna studie av flickor på naturbruksgymnasiets hästinriktning. Dessutom är den lämplig som metod när det är svårt att skilja mellan det fenomen (social miljö) man vill studera och den situation (stallet och skolan) i vilket fenomenet äger rum. Det är vid en fallstudie vanligt att använda flera olika datainsamlingstekniker till exempel djupintervjuer och en mindre enkätundersökning.
Jag har dock valt att enbart använda mig av en enkätundersökning som har egenskaper av en djupgående intervju. Anledningen till det förklarar jag genom olika etiska överväganden. Dels vill jag skydda flickornas identiteter och säkra deras anonymitet. Med tanke på att frågornas karaktär kan upplevas som personliga och privata vill jag få ärliga svar som möjligt. En personlig intervjusituation kan motverka detta syfte. Genom att få skriva med egna ord hur de upplever sin sociala miljö avser jag fånga djupliggande meningar som vid en intervju skulle gå förlorade. Christensen mfl .(2001)
En intervju, som ju är informell och flexibel till sin art hade försämrat validiteten i undersökningen. Rosengren, K E., Arvidsson, A. (2002). En strukturerad enkät, med öppna frågor där intervjupersonen ombeds berätta om sin egen syn och situation, hjälper mig att komma över problemet med ”intervjuar-objekt situatonen” Halvorsen (1992). s.85-86.
Valet av fallstudie som metod medför vissa reservationer för hur materialet tolkas. Bryman (2006) menar att reservationerna innebär att en fallstudie aldrig till hundra procent kan utgöra en sanningsenlig bild av verkligheten En fallstudie kan inte användas till att statistiskt generalisera. Det är heller inte mitt syfte att uppnå statistisk representativitet.
En undersökning av kvalitativ karaktär har för avsikt att skapa en helhetsförståelse för ett specifikt sammanhang. Det är min avsikt att få en helhetsbild av hur flickorna upplever den sociala skolmiljön på naturbruksgymnasiet. Valet av den kvalitativa ansatsen motiverar jag
19
genom min egen subjektiva förmåga att uppfatta underliggande meningar i det empiriska material som framkommer. Christensen, L. m.fl. (2001)
3.4 Enkätundersökning
I metodvalet har jag gjort en noggrann avvägning mellan de olika för och nackdelar som en kvalitativ respektive kvantitativ undersökning har. Det slutliga valet grundar sig i min önskan att få ett realistiskt perspektiv utifrån flickornas subjektiva uppfattning. Valet föll på att utföra en enkät med på förhand konstruerade frågor. Denna typ av undersökning faller oftast inom kategorin kvantitativ då en enkätundersökning syftar till att bearbeta en stor mängd kvantitativa data eller till att få standardiserade svar. Halvorsen (1992). Då jag i min undersökning ville undvika just standardiseringen, utan i stället försöka få en djupare inblick i den specifika skolan anser jag att en kvalitativ intervjuundersökning bättre uppfyller syftet med uppsatsen.
En besöksenkät av det slaget har enligt Christensen (2001) fördelen av att ge hög svarsfrekvens, vilket var viktigt för mig då resultatet grundar sig på en fallstudie av en enda gymnasieskola. Då jag arbetar heltid och har lite tid är besöksenkäten att föredra då den gick snabbt. Jag spenderade totalt tre timmar på skolan.
3.5 Utformandet av enkäten
Innan jag påbörjade utformandet av enkäten var det viktigt för mig att jag var helt på det klara med uppsatsens syfte. Christensen (2001). Detta för att frågorna skulle kunna belysa uppsatsens problematik samt bidra till att kunna svara på frågeställningarna. Av den anledningen utformade jag enkäten så sent som möjligt i forskningsprocessen, trots att jag var på det klara med syftet relativt tidigt, ville jag försäkra mig om, in i det sista, att detta syfte även blev det slutgiltiga.
Inledningsvis strukturerade jag enkätens innehåll kring tre huvudteman med tydliga avgränsningar Christensen (2001). De tre områden jag cirkulerade var: Relationer,
grupprocesser och kvalitet. De tre områdena delades sedan i sin tur in i mindre områden. Jag tog sen hänsyn till enkätens standardiseringsgrad och struktureringsgrad. Då jag ville utforma enkäten som en kvalitativ studie, med djupgående svar valde jag att göra en blandning av en icke-strukturerad och strukturerad enkätmall. Detta för att jag även ville ge respondenterna möjlighet att ge individuella svar som ej kan bestämmas på förhand. Standardiseringsgraden på enkäten är dock relativt hög då alla respondenterna fick exakt
20
likadana frågor. Däremot har respondenten möjlighet att hoppa mellan frågor beroende på hur de svarar vid varje specifik fråga
3.6 Genomförande
Den 7 april 2010 besökte jag Naturbruksgymnasiet. Den grupp flickor som skulle vara med i undersökningen var inte medveten om att jag skulle komma denna dag. Jag ville undvika att ge eleverna denna information eftersom jag då ansåg att det fanns risker med att de diskuterade om vissa saker och att några elever skulle blev influerad av andra elevers sätt att tänka. Jag hade bestämt mig innan att jag skulle finnas på plats under hela tiden eleverna besvarade enkäten. Flickorna skulle få en timme på sig att fyll i enkäten, de som behövde mer tid fick det. Jag började med att presentera mig själv, skapa rapport och tillit hos eleverna. Det var viktigt för mig att de fick veta att även jag hade en liknande bakgrund som dem. Jag berättade även att jag skulle använda materialet med syfte att förbättra och utveckla naturbruksgymnasiets hästinriktning. Det var viktigt att flickorna litade på att jag var på deras sida och att de litade på mitt omdöme när jag senare analyserade deras svar.
Besöksenkäten besvarades av samtliga elever i klassrummet. Totalt 13 personer. Jag satt hela tiden i klassrummet medan eleverna besvarade enkäten. Fördelen med att vara synlig medförde att jag kunde svara på frågor och oklarheter som uppstod vid tolkning av frågorna. Christensen mfl. (2001). De första eleverna var klara med enkäten redan efter 40 minuter medans de sista satt i 55 minuter.
3.7 Bearbetning av empirin
Vid bearbetning av empirin studerade jag först varje enkät för sig. Jag skrev en kort notering om varje enkät och tilldelade den ett nummer . Mitt syfte var att försöka få en förståelse för hur den enskilda individen som svarat på enkäten upplevde sin sociala skolmiljö. När jag analyserat och läst alla intervjuer så började jag strukturera upp varje fråga för sig. Jag antecknade ner alla svar som uppkommit till frågorna för att på så sett få en överblick över hur många som svarat lika eller hur svaren skiljde sig åt. Efter att alla frågorna med de enskilda svaren strukturerats upp började min tolkning av empirin. Jag räknade efter hur många som svarat på samma sätt och försökte skapa mig en bild av hur eleverna var inställda till de olika frågorna. Här var det lätt att skapa sig en uppfattning om eleverna hade positiva eller negativa svar. När jag sammanställt enkäten så strukturerade jag den efter de olika teman
21
som jag tyckte mig kunna se genom svaren. Rubrikerna i resultatet är baserade på dessa teman.
3.8 Reliabilitet och validitet
Inom all vetenskaplig forskning krävs det att materialet håller en viss standard vad gäller reliabilitet och validitet. Reliabilitet avser att de mätverktyg som används vid en studie ska vara tillförlitliga. För att reliabiliteten ska bli hög krävs stor noggrannhet i själva undersökningsprocessen. Christensen mfl (2001). Jag är medveten om min egen undersöknings begränsade användningsområde vad gäller att generalisera och finna absoluta sanningar.
Därför var noggrannhet en viktig aspekt i utformandet av mätverktyget.
Då reliabilitet även beskriver huruvida en undersökning kan återupprepas för att ge likartade resultat beaktade jag detta. Min bedömning är att den specifika fallstudie jag genomfört kan återupprepas men inte ge ett likartat resultat. Anledningen är att min egen erfarenhet och förförståelse inom hästinriktningen samt min kunskap inom ämnet var bidragande faktorer i analysen av empirin. Dessutom ingav min förförståelse ett förtroende hos respondenterna som en person utan insikt i hästvärlden saknar. Dessa faktorer sänker reliabiliteten i min studie något. Ingen skola är dessutom den andra lik och individers upplevelser kan inte standardiseras.
Med validitet menas att verkligen mäta det som från början var avsett att mäta. I en undersökning är det viktigt att ha en god validitet. I kvalitativa undersökningar ställs krav på att det resultat som undersökningen resulterar i ska vara trovärdigt. Yttre validitet avser hur generaliserbara resultaten är. Det mätinstrument jag valde för att uppnå god validitet var att genomföra enkätundersökningar. Jag har under de intervjuer jag gjort definierat de begrepp som varit problematiska för intervjupersonerna att förstå precis som Rosengren, K E., Arvidsson, A (2002) beskriver.
3.9 Etiska överväganden
Jag har i min undersökning beaktat begrepp som sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet, alla i riktlinjer med vad vetenskapsrådet (2010) anger. Sekretess och tystnadsplikt har jag beaktat genom att eleverna som genomförde enkäterna samt skolan där undersökningen genomfördes är anonyma. Detta framkom även i den inledande texten till
22
enkäten. Tystnadsplikt utlovades till eleverna då jag inte har för avsikt att diskutera enskilda elevers resultat med någon. Sekretess kan dock inte utlovas då alla kommer kunna ta del utav denna undersökning.
Eftersom enskilda människor inte ska kunna identifieras av utomstående, har jag - i enighet med gällande konfidentialitetskrav och etiska riktlinjer - valt att fingera samtliga namn i mitt arbete.
4. Resultat
4.1 Relationer till vänner
Flickornas relation till sina nära vänner var mycket viktig. Att ha goda vänner på skolan och i klassen var viktigt för hur man trivs på skolan. Vännerna på andra program hade mindre betydelse för trivseln på skolan. Alla utom två elever hade flest vänner i sin klass. De flesta flickorna hade även vänner på olika skolor och program. De som hade vänner på andra program svarade att de hade lärt känna andra genom att de bodde på internatet. De angav att man behövde ha en stor vänkrets. Samtliga elever hade sin allra bästa vän i klassen de gick.
4.1.1 Analys
Här kan man se hur viktigt det är för skolan att jobba aktivt med flickor i grupp för att det ska bildas en god sammanhållning redan från början. Om en elev har en vän i klassen eller i skolan har stor betydelse för hur hela skolsituationen upplevs. Jag är glad att samtliga flickor svarade att de hade sin bästa vän i klassen eftersom det gav ett bra utgångsläge för tolkning av enkäterna.
Relationer till andra människor har ett nära samband med hälsa och välbefinnande enligt Nilsson (1993) Vidare säger forskaren att det som har störst betydelse i livet är saker som har med nära relationer att göra, bland annat att känna sig älskad, behövd, bekräftad, få trygghet och närhet. Nilsson (1993) säger vidare att som barn och vuxen rör sid den största delen av våra tankar, känslor, behov, tvivel och drömmar kring andra människor. Nilsson menar även att relationer nu för tiden är mycket viktigare än det var för ex. 200 år sedan eftersom vi lever dubbelt så länge och arbetar hälften så mycket, således har den ”fria” tiden ökat och mer fokus läggs på att få ett bra liv och leva lyckligt. Detta har bidragit till att den psykologiska betydelsen av relationer och grupper har ökat.
23
4.2 Hur ska en bra lärare vara?
För att få förståelse för hur eleverna ser på en lärare var jag även tvungen att undersöka vilka kriterier de ansåg skulle finnas hos en ”bra lärare”
En bra lärare ska vara kompetenta i ämnet de undervisar i, de ska kunna hjälpa en med problem, de ska kunna lyssna på eleverna, vara engagerade, pedagogisk, vara lätta att förstå, satsa på alla elever inte bara de bästa, hålla tidsplaner, positiva, se till så alla kan få det betyg de satsar på inte bara G, glad, snäll, förstående, ibland lite sträng, sträng på ett bra sätt, konsekvent, kunna hålla sitt humör, kunna diskutera med eleverna, sansad, kunna motivera, kunna skämta, rättvis. Detta är ett axplock av kriterier som enligt eleverna kännetecknar en god lärare.
4.3 Relationen till lärarna
Majoriteten av flickorna ansåg att de hade bättre relation till hästlärarna än lärarna i övriga ämnen.(9 av 13) Det fans även en del flickor som hade en bättre relation till lärare i övriga ämnen. En elev angav att inga lärare var särskilt bra.
Majoriteten av flickorna angav att de hade en bra relation till lärarna inom hästinriktningen. Ett fåtal hade en mycket bra relation till lärarna inom inriktningen. En elev angav att hon hade en dålig relation.
Eleverna hade många förslag på hur relationen till lärarna skulle kunna förbättras. De önskade att lärarna kunde vara mer förstående för hur de mådde och hur de upplevde undervisningen. Andra aspekter som alla rörde undervisningen kunde även de bidra till att förbättra relationen till lärarna bl.a. Sakta ner tempot i undervisningen, kunna diskutera och ta emot kritik, inte vara så ojämna i humöret, inte ljuga, lyssna och försöka förstå det man säger, mer uppmuntrande, inte dra slutsatser om elever innan man lärt känna dem, vara mer konsekventa när de sagt något och inte ändra på det, trevligare, mer rättvisa och pedagogiska.
De viktigaste egenskaperna hos en lärare var att de kunde hjälper en med problem rörande skola och undervisning samt lyssnade på elevernas åsikter. Eleverna angav att det var mindre viktigt att lärarna var schyssta och kompisaktiga utanför klassrummet. Att lärarna kunde hjälpa dem med privata problem var heller inte särskilt viktigt för de flesta.
Här angav även en del elever att det ofta var dålig atmosfär och sura miner bland eleverna då vissa lärare ansågs ha för kort stubin och blev arga för ingenting. De önskade att
24
kommunikationen och arbetsklimatet kunde bli bättre både mellan lärare och lärare och mellan lärarna och eleverna.
Det svarsalternativ som återkom flest gånger var att lärarna kunde bli bättre på att lyssna på eleverna. Bara hälften av eleverna tyckte att lärarna lyssnade på deras åsikter. Hälften ansåg att lärarna lyssnade i liten utsträckning. Många ville även att lärarna skulle sakta ner tempot i undervisningen.
Lärarna hjälpte eleverna på olika sätt. Det kunde vara genom att de förklarade när eleverna frågade, de kunde ställa frågor, de gav eleverna möjlighet att rätta till eller bli klar med uppgifter. De peppade och motiverade eleverna osv. Några tyckte dock att hjälpen från vissa lärare var dålig.
Majoriteten av eleverna ansåg att lärarna var bra eller mycket bra på att förklara så att de förstod. Några få elever var kritiska till lärarnas insatser både inom ridundervisningen och till de teoretiska ämnena.
Lärarna och då i första hand ridlärarna var ytterst viktiga för kvalitén på utbildningen. Som en flicka svarade ”Lärarna är jätteviktiga eftersom det är ju trots allt hästar vi vill jobba med”
4.3.1 Analys
Att de flesta eleverna hade en närmare relation till sina hästlärare än till kärnämneslärarna kan bero på att det är inom hästämnena och ridningen som det verkliga intresset finns. Efter att ingående ha studerat enkäten kan jag se att eleverna baserar deras uppfattning om relationen till lärarna genom hur de upplever undervisningen. En god relation kunde de således ha till en lärare som lyssnade till dem, var pedagogiska, uppmuntrande och trevliga. Slutsatsen jag drar utav detta är att lärarna har en stor betydelse för hur flickorna upplever sin sociala skolmiljö. Denna aspekt är även starkt kopplad till trivsel och kvalitén på undervisningen och skolan, där lärarna nämndes som stora orsaker till hur eleverna uppfattade kvalitén och trivseln.
Det finns dock en annan aspekt där de elever som var kritiska till lärarna och undervisningen måste tolkas in. Dessa elever fick inte fick den hjälp de behövde för att utvecklas och de upplevde det som om de hade stagnerat. I denna grupp fanns några elever som själv tyckte att de kunde mer än alla andra, men även vissa elever med dåligt självförtroende inom ridningen som ansåg att de inte fick någon hjälp av lärarna.
25
Enligt Sigward Rubenowitz i Svedberg (2000) menar författaren att ett positivt arbetsklimat mellan anställda och ledare (som jag här jämför med elever och lärare) är viktigt. Det är den närmaste chefen som har störst inflytande på arbetsklimatet och som anger tonen.
Den dåliga attityden som flickorna uppgav fanns hos vissa lärare är inte gynnsamt för den sociala skolmiljön. Forskning visar t.ex. att ridlärare som utövar makt genom favoriserande av vissa flickor eller använder nedlåtande retorik i undervisningen anses negativt enligt Forsberg (2007) . För att den sociala skolmiljön ska upplevas som positiv måste lärarna kunna lyssna på vad eleverna tycker är en rimlig arbetsinsats samt att de måste ge eleverna möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation och få veta när de kan vara nöjda med sig själva. Andersson&Runesson (2007)
Det viktiga är att lärarna på skolan hittar ett system där man kan undervisa alla elever på deras egen nivå. Det är lätt att man tappar de mindre rutinerade samt att de mer rutinerade inte får den hjälp de behöver. Lärarna bör även använda sig utav mer elevdemokratiska arbetsätt i skolan för att få eleverna att känna att de kan påverka undervisningen. Värt att noter är att man kan se tendens till att de eleverna som generellt var missnöjda för övrigt inte var så positivt inställda till skolan och lärarna. Här kan jag inte dra några slutsatser om eleverna var negativ eftersom de inte kunde påverka eller om de bara var allmänt skoltrötta och leds på undervisningen och lärarna.
4.4 Relationen till hästar och ridundervisning
Frågorna kring relationen till hästarna och ridundervisningen hade som syfte att bidra med kunskap om hästarnas och ridningens betydelse för den sociala skolmiljön. Det var ibland svårt att skilja de två kategorierna åt i elevernas åsikter. Det var inte alla elever som hade en favorithäst på skolan. Åtta elever svarade att de hade en favorithäst på skolan. Det som gjorde att den hästen var favorit var just att eleverna kunde utvecklas tillsammans med hästen, att den lyssnade på elevernas kommandon och hjälper. Men att hästen var duktig inom sitt område var även viktigt. Dessa svarsalternativ återkom flitigt. Några elever svarade även att hästen var bråkig och ingen annan ville rida den.
De frågor som rörde hästarna och ridundervisningen kom att betyda mycket för analysen. Eleverna menade att kvalitén på hästarna var viktig för ridundervisningen. De hade många åsikter rörande antalet hästar på utbildningen, utbildningsnivån på hästarna, temperamentet hos hästarna samt lämpligheten som skolhästar. De tyckte att skolan hade för få hästar till
26
antalet elever på utbildningen, en del hästar var alldeles för svåra att rida och var för dåligt utbildade för att man skulle kunna lära sig av dem.
Ett viktigt utgångsläge i resultatet var att se vilken syn flickorna hade på sin egen ridskicklighet. Majoriteten av eleverna tycker att de är duktiga på att rida (nio st). Det som gjorde dem till duktiga ryttare var bl.a. En korrekt sits, Förmåga att ge korrekta hjälper, vilja att utvecklas, van att rida många typer av hästar, rutin från tävling, tar sig tid att lära känna hästen och är mjuk och smidig, lugn hantering och ridning, kan få hästen att arbeta i rätt form, kan kontrollera hästen i alla gångarter, tar till mig vad ridläraren säger, försöker förbättra mina fel, tävlat höga klasser och ridit länge.
De elever som inte tyckte att de var duktiga ryttare svarade i stora drag att de ville få mer självkänsla i ridningen, Känna när man gör något fel och kunna korrigera felen, rida hästen i en bättre form. Samtliga ville ha mer individuell hjälp för att kunna förbättras.
Det som eleverna angav som mest givande med ridundervisningen var när de gjorde som ridläraren sa och det fungerade mellan dem och hästen, att ridläraren berömmer deras ridning och att hästen gör som de säger upplevs också som väldigt givande. Att kunna rida en bråkig häst men att klara av den var också väldigt givande tyckte eleverna.
Fem elever angav här att ingenting är givande med ridundervisningen. En ansåg att ridningen inte hade gett henne någonting under dessa år.
Här kunde man se en klar positiv och negativ uppdelning i hur eleverna upplevde ridundervisningen på skolan. De som var positiva till undervisningen framhöll aspekter som att lektioner och hästar var bra. Det fanns olika typer av hästar och möjligheten att rida olika typer av hästar och att därigenom lära sig. De tyckte att ridlärarna var duktiga och hade roliga övningar. Man får hjälp om man vill och behöver. Man lärde sig mycket på lektionerna. De som upplevde ridundervisningen negativt tyckte att hästarna hade för låg utbildningsnivå, lärarna var dåliga, kompisarna var inte snälla mot varandra i stallet, lärarna hade olika ridsätt vilket de tyckte krockade i undervisningen. En del tyckte att betygen i ridundervisningen var orättvisa. En del lärare och elever blev arga för att man råkar göra något fel, man kände press på sig att prestera bra. De tyckte att lärarna anpassade sig efter de eleverna som kan minst. Eleverna svarade även att ”klassen har haft många lärare få av dem som lär ut ridning på ett
27
bra sätt”, ”för låg nivå för att kunna utvecklas”, ”ridlärarna undervisar bara de duktiga eleverna” kom även fram.
Eleverna önskade att lärarna kunde individanpassa ridundervisningen bättre. Här kunde man märka ett stort missnöje från både rutinerade och mindre rutinerade elever. En del elever uppfattade inte att de fick nog med hjälp i ridningen. Och en del elever kände att de stampat på samma nivå hela tiden och därför hade en del elever valt bort ridningen i åk 3. De önskade även att lärarna kunde ha ett lugnare tempo i undervisningen och förklara grundligare. De önskade även här en bättre kommunikation där lärarna kunde lyssna mer på eleverna.
4.4.1 Analys
Den sociala miljön är av stor betydelse för att flickorna ska uppleva mening och motivation med ridningen. Stallet är i allra högsta grad en arena för att utveckla sociala färdigheter. Många av flickorna kunde känna att stallmiljön var olustig då det ofta blev sura miner bland elever och lärare. Forsbergs studie (2007) lyfter fram att ridning uppfattas som en lagsport trots att den inte är det i teoretisk bemärkelse. De som kommer till stallet och enbart sköter sina uppgifter utan att delta i samtal eller gemensamma aktiviteter med andra blir ofta uppfattad som konstig och blir utanför (Ibid). De flickor som upplevde stallmiljön som negativ och jobbig antas då dra sig undan vilket i sin tur leder till det som Forsberg beskriver. Forskning säger att belöningen i form av ökat självförtroende och vuxenkänsla är som störst om man lär sig förstå sig på och med viss auktoritet handskas med en häst som från början varit svårhanterlig. (Ibid) Något som eleverna uppgav hade stor betydelse. Hästarnas och ridundervisningens verkade ha en stor betydelse då dessa frågor genererade långa och välskriva svar. Alla elever hade åsikter om hästarnas och ridundervisningens betydelse för dem.
Det som var mest givande i ridundervisningen stämmer väl överens med vad Forsberg (2007) säger, nämligen att flickorna intar en ledande roll i mötet med hästen där de bemästrar, bestämmer och manövrerar den. De elever som inte känner att de har lyckats med detta känner sig således misslyckade. Om man här lägger till att de inte anser sig få den hjälp de behöver och pressen de känner så upplevs heller inte ridundervisningen som något positivt. Över lag kunde jag se en tendens att de som var negativt inställda till ridutbildningen och lärarnas förmåga att förklara, var de elever som inte tyckte att ridundervisningen gav något.
28
Alltså de eleverna som ansåg sig ha kommit längre kunskapsmässigt i ridningen. Det borde i så fall vara tvärt om då dessa elever till följd av sin större skicklighet och större rutin borde ha lättare att förstå ridlärarens kommandon och kritik. Här kan man dra en slutsats att hur eleverna bedömer lärarnas förmåga att förklara inte alltid handlar om hur bra läraren är på att förklara utan här vägs även andra aspekter in ex. den egna förkunskapen och förmågan att kunna få hjälp och arbeta mot individuella mål. Får eleverna inte relevant mål uppsatta så försvinner viljan och motivationen till lärande.
Ett dilemma var att även de elever som trots allt trivdes med ridundervisningen tyckte ibland att lärarna bara undervisar de duktiga eleverna. Jag tror att ett stort problem i ridundervisningen var att eleverna inte fick arbeta efter individuella mål och att grupperna hade för stor spridning kunskapsmässigt. Problemet med blandade grupper blir även att de duktigare eleverna hamnar högre upp i hierarkin. Detta kan således borga för konflikter i gruppen. Jag ser här vikten av gruppindelning efter kunskap.
Överlag tyckte många att det var bra att de fick chansen att rida många olika typer av hästar även om den del hästar var lite svåra. Men de tyckte överlag att hästarna höll för låg utbildningsnivå för att det skulle vara optimalt. Således hade även elevernas syn på hästarna ett stort samband med hur de såg på kvalitén på utbildningen och skolan.
4.5 Grupprocesser
Klassen bestod av bara flickor. Majoriteten av flickorna ansåg att det skulle vara bättre med en jämnare fördelning mellan könen i klassen . Endast två stycken sa att ”det inte spelar någon roll så länge intresset för utbildningen finns”. Ingen trodde att det skulle bli sämre samvaro i klassen om det fanns pojkar i den. De angav bl.a. Att de trodde att det skulle bli mindre ”bråk”, ”tjafs” och lugnare med pojkar i klassen. Det enda de tyckte skulle kunna bli sämre om de var en blandad klass var att det skulle bli svårare att redovisa arbeten inför killar, nu var det lättare i och med att klassen bara bestod av flickor.
Några vedertagna åsikter från flickorna var att i klasser med bara tjejer så blev det lätt bråk mellan tjejer. De trodde pojkar bråkade mindre. Tjejgrupper ledde till vad som eleverna menade mera ”tjafs”. En del sa att det är lättare att umgås med pojkar än flickor. Det skapas mycket konflikter i klassen mellan flickorna pga. Att man ska hela tiden bevisa för varandra vem som kan mest och är bäst. De sa även också att en del klasskamrater hade mycket humör
29
vilket ofta ledde till ”bråk”, ”tjafs” och ”protester”. Någon nämnde även att det förekom hierarkier. Ibland blev det bråk mellan den som hade egen häst och dem som inte hade egen häst. Även om man var intresserad av olika ridsportgrenar kunde göra att man började ”bråka” eller ”tjafsa”.
Trots alla problem som uppkom i klassen kände 7 av 13 en samhörighet med sina klasskamrater. De som angav att de kände samhörighet med sina klasskamrater angav att de hade samma intressen, liknande bakgrund, de är nära vänner, och att de förstod varandra. De som inte kände samhörighet med sina klasskamrater svarade att de hade svårt att anförtro sig till andra människor, ”man har en samhörighet med de flesta men ändå inte”, ” Vet ej, de har sitt liv och jag har mitt”, ”det blir en mer taggad stämning med bara hästflickor”. En elev tyckte att ålderskillnad och utvecklingen i mognad var något som skilde i klassen vilket gjorde att man inte kände samhörighet med dessa elever.
Eleverna ansåg att kommunikationen mellan lärarna på skolan samt mellan personalen på internatet kunde vara bättre, men även kommunikationen mellan lärare och elever. De önskade att lärarna i högre utsträckning kunde lyssna på eleverna och låta dem komma med sina åsikter och idéer. Ibland upplevde eleverna att klimatet blev jobbigt då lärarna var sura. De önskade sig ett bättre arbetsklimat i stallarna. Kommunikationen mellan dag och nattpersonal på internatet borde också bli bättre samt att lärarna kunde lyssna på eleverna när de vill förändra något.
I gruppen finns en samhörighet mellan flickorna som de själva säger beror till störst del av att de delar samma intresse och att de förstår varandra. Intresset för flickorna samman men gör också att det lätt blir mycket tjafs och prestationsmätningar när de hela tiden vara bättre än varandra.
De flesta i klassen hade varit med om bråk eller konflikter i klassen 10 av 13 st. Bråken kunde handla om att eleverna tänkte olika på grund av faktorer som ålderskillnad, lögner, killar, ”skitsnack”, bråk mellan hopp och dressyrryttare, ”bitchiga tjejer”, ryktesspridning, privatstall och problem på fritiden.
30
4.5.1 Analys
Egidius (2007) menar att könssegregerad undervisning uppmuntrar flickor att ta för sig mer och pojkar upp muntras till att bry sig om andra. Egidius (2007) menar även att flickor kan få större självförtroende genom att vistas i homogena grupper. Den könssegregerade undervisningens syfte blir då att flickor och pojkar får träna sig på de saker de är mindre bra på utan att jämföra sig med det andra könet. I dessa grupper vägs det sista upp av att flickorna i stället jämför sig med varandra. Vilket jag anser ibland kan vara tuffare än att jämföra sig med en kille.
Jag tror att flickorna känner trygghet i att vistas i en skolmiljö där de slipper prestera inför pojkar ex. med muntliga redovisningar osv. På det sättet gynnas flickornas undervisning, men på ett annat sätt tror jag även att det missgynnas då det lätt blir mycket bråk och skitsnack i homogena flickgrupper. Prestationsmätningar mellan tjejer är i min mening också värre för flickorna än att mäta sig med en pojke, vilket inte är lika lätt.
Göran Ekvall i Svedberg (2000) har studerat hur kreativa resurser ska kunna frigöras hos människor. Frihet menar han måste finnas att själv kunna ta egna beslut och påverka arbetets upplägg. Vilket inte eleverna i så hög grad tyckte att de kunde göra. Tillit var en annan viktig punkt som handlar om hur personerna i organisationen behandlar varandra. Här kan man tänka sig att eleverna även indirekt påverkas av att lärarna inte alltid kommunicerade med varandra. Utmaning menar han det ska förekomma som höga och positiva krav och upplevelsen att den egna insatsen har betydelse. Svedberg (2000) menar att om kravnivån är utvattnat låg och den egna insatsen utan betydelse resignerar människan i organisationen och arbetsklimatet kommer att präglas av likgiltighet. Upplevelsen av arbetsklimatet förefaller alltså vara av stor betydelse säger han vidare.
Detta är en viktig aspekt då de grupprocesser som utspelar sig mellan personalen även har en stor betydelse för hur eleverna upplever sin sociala skolmiljö.
4.6.1 Kvalitet och trivsel i ett socialt sammanhang
10 av 13 sa att de trivdes på skolan. En elev svarade ”skulle inte trivas bättre på någon annan utbildning heller”. Två elever svarade att de både trivdes och inte trivdes. De trivdes med vännerna men inte med skolan. Majoriteten av eleverna (11 av 13) ansåg att de presterade bra i skolan.
