Uppsala Universitet
Institutionen för informatik och media
C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2020
Kampen om kommunikationen
En kvalitativ studie av Försvarsmaktens kommunikation och uppdrag
Abstract
During the last decade, the Swedish Armed Forces have been struggling to achieve recruitment goals and to retain military personnel. To attract more people to join the agency, and to increase the knowledge about the agency’s role and function in society, the Swedish Armed Forces continuously run campaigns. Furthermore, the Swedish Armed Forces is a government agency with a mission that is determined by the Swedish government through government decisions. It can therefore be argued that it is important that the campaigns portray the agency’s mission in a correct and truthful way. The purpose of this study has been to investigate how the Swedish Armed Forces portray their mission in their campaign films, and to what extent it corresponds with the agency’s official mission. The research questions are thereby: (1) How is the mission of the Swedish Armed Forces portrayed in two campaign films from 2018 and 2020? (2) To what extent does the Swedish Armed Forces' communication about the agency's mission correspond with their official mission presented in the government decision? (3) Based on identified semiotic resources, and with a neo-institutional perspective on strategic communication, what type of communication has been allowed to take place in the Swedish Armed Forces' campaign films?
To answer the research questions, a qualitative data analysis was conducted on a government decision constituting the overall direction of the Swedish Armed Forces, and a multimodal critical discourse analysis was conducted on two campaign films produced by the agency The results were compared, and analyzed through the lens of a neo-institutional perspective on strategic communication. In summary, it can be stated that the study finds that the Swedish Armed Forces, in the two campaign films, portray their mission in a way that greatly corresponds with their official mission as presented in the government decision.
Keywords: Swedish Armed Forces, neo-institutional theory, social-semiotic theory of
multimodality, multimodal discourse analysis, qualitative data analysis.
Course: Media and Communication studies C: Thesis. Department: Department of Informatics and Media. University: Uppsala University.
Tutor: Philip Zetterlund.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1.1 Problemformulering 1.2 Syfte 1.3 Frågeställningar 1.4 Avgränsningar 1.5 Disposition 2. Bakgrund 2.1 En statlig myndighet 2.2 Försvarsmakten2.3 Den allmänna värnplikten 2010-2020 2.4 Lagen om totalförsvarsplikt
2.5 Militär grundutbildning med värnplikt 2.6 Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet 2.7 Försvarsmaktens kampanjer
3. Tidigare forskning
3.1 Marknadisering av Försvarsmaktens kommunikation 3.2 Kommunikationsarbetet i svenska myndigheter 3.3 Humor i rekryteringsfilmer
3.4 Relevans till denna studie
4. Teoretiska perspektiv
4.1 Neoinstitutionellt perspektiv på strategisk kommunikation 4.1.1 Neoinstitutionell teori
4.1.2 Fredriksson och Pallas neoinstitutionella perspektiv på strategisk kommunikation
4.1.3 Juridiska processer - den reglerade kommunikationen 4.1.4 Normativa processer - den professionella kommunikationen 4.1.5 Kognitiva processer - den meningsskapande kommunikationen 4.1.6 Användning av teorin
4.2 Multimodal socialsemiotisk kommunikationsteori
4.2.1 Kress, Machin och Mayr – studiens socialsemiotiska inriktning 4.2.2 Användning av teorin
5. Material & urval
5.1 Regeringsbeslut beträffande Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet åren 2018-2020
5.2 Kampanjfilmer från Försvarsmakten 2018 och 2020 5.2.1 Kampanjfilm från 2018 - Vi låter Sverige vara i fred 5.2.2 Kampanjfilm från 2020 - Just nu
6.1 Kvalitativ dataanalys
6.2 Multimodal kritisk diskursanalys
6.3 Genomförande av kvalitativ dataanalys av regeringsbeslutetet
6.4 Genomförande av multimodal kritisk diskursanalys av kampanjfilmerna 6.4.1 Visuell analys
6.4.2 Lexikal analys 6.4.3 Analys av ljud
6.5 Genomförande av jämförelse
6.6 Validitet, reliabilitet, reflexivitet och transparens 6.7 Etiska överväganden
7. Resultat & analys
7.1 Dataanalys av regeringsbeslutet
7.1.1 Ny inriktning mot den nationella försvarsdimensionen 7.1.2 Öka den operativa förmågan i krigsförbanden
7.1.3 Säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret 7.1.4 Garantera Sveriges oberoende och självständighet
7.1.5 Solidaritet, gemenskap och samarbete med andra länder och organisationer 7.1.6 Utökad övningsverksamhet
7.1.7 Personalförsörjning 7.1.8 Materielförsörjning
7.2 Multimodal kritisk diskursanalys av kampanjfilmerna 7.2.1 Visuell analys av kampanjfilmernas miljö 7.2.2 Visuell analys av kampanjfilmernas händelser 7.2.3 Visuell analys av kampanjfilmernas objekt 7.2.4 Visuell analys av kampanjfilmernas deltagare 7.2.5 Lexikal analys av båda kampanjfilmerna 7.2.6 Analys av ljud i kampanjfilmen från 2018 7.2.7 Analys av ljud i kampanjfilmen från 2020 7.3 Jämförelse
7.4 Neoinstitutionellt perspektiv på resultatet
8. Avslutande diskussion & framtida forskning
8.1 Metodologiska reflektioner & framtida forskning
1. Inledning
“För att attrahera fler att bli en del av oss driver Försvarsmakten kontinuerligt kampanjer som beskriver hur det är att jobba hos oss, vilka vi är, vad vi gör, hur vi gör det och inte minst varför.
Samtidigt vill vi höja kunskapen om vår roll och funktion i samhället och stärka allmänhetens förtroende för försvaret. Det underlättar inte bara rekrytering, utan gagnar vårt uppdrag i stort – att
skydda Sverige och försvara vår frihet.” (Försvarsmakten, 2020 a)
Citatet ovan är Försvarsmaktens egna ord om de kampanjer som genomförts sedan 2011. I och med att man år 2010 beslöt om att låta den allmänna värnplikten vara vilande i fredstid förändrades nämligen det kommunikativa behovet hos Försvarsmakten. På grund av införandet av en frivillig militär grundutbildning behövde myndigheten nu aktivt arbeta med att rekrytera, då man inte längre kunde luta sig tillbaka på den allmänna värnplikten för mankraft.
Bara sju år senare förändrades dock situationen än en gång, då regeringen beslutade om att återinföra värnplikten (Rekryteringsmyndigheten, 2020 a). Alla delar av lagen om totalförsvarsplikt skulle nu tillämpas igen. Anledningen till detta är en kombination av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde samt Försvarsmaktens misslyckande med att rekrytera tillräckligt många frivilliga (SVT, 2017). Under de år som det var frivilligt att göra militärtjänst i Sverige lyckades nämligen Försvarsmakten inte nå rekryteringsmålen ett enda år (SVT, 2018).
åren haft svårigheter med att behålla personal inom myndigheten. Siffror från Försvarsmakten visar på att andelen som väljer ett fortsatt engagemang efter den militära grundutbildningen med värnplikt har minskat, om man jämför med åren med en frivillig militär grundutbildning (Försvarsmakten, 2020 c). År 2019 var det 4500 personer som påbörjade grundutbildningen, men det var enbart 3547 som slutförde - det vill säga ett avfall på nästan tusen rekryter (ibid). Därmed är det tydligt att det finns ett starkt intresse för Försvarsmakten att, bland annat genom lyckade kampanjer, uppnå och bibehålla ett starkt anseende i samhället , dels för att andelen frivilliga som söker till den militära grundutbildningen med värnplikt ska öka, dels för att behålla personal inom myndigheten.
1.1 Problemformulering
Försvarsmakten är en statlig myndighet med ett uppdrag som är politiskt beslutat av riksdagen. Till skillnad från ett företag, som har fria händer att styra verksamheten i den riktning som anses fördelaktigt för stunden, måste Försvarsmakten förhålla sig till det som bestäms åt dem. Det finns således en rad lagar, propositioner och beslut som styr Försvarsmakten, och som avgör dess verksamhet. De senaste åren har det dock konstaterats en utveckling gällande svenska statliga myndigheter som behandlar hur verksamheter inom den offentliga sektorn allt mer implementerar metoder från det privata näringslivet. Bland annat menar Fredriksson och Pallas att “myndigheters verksamheter - på samma sätt som andra typer av organisationer - utöver lagar, regler och förordningar, också styrs av normer och principer” (Fredriksson & Pallas, 2013, s. 5). Dessa normer och principer är konstruerade på samhällsnivå, och beskriver vad som anses vara rätt och fel, vad som är viktigt och vad man ska sträva efter.
säger Försvarsmaktens marknadschef att “vi vet att ju starkare vi visar upp uniform, kamouflage eller stridsliknande situationer, ju mindre tilltalade känner sig kvinnor” (ibid).
Det går således att argumentera för att Försvarsmaktens kommunikation befinner sig i en dragkamp. På ena sidan har vi de lagar, regler och förordningar som på olika sätt styr Försvarsmakten, och på andra sidan har vi de samhälleliga föreställningar och principer som existerar i Försvarsmaktens kontext. I mitten av denna dragkamp står kommunikationen - myndighetens ansikte utåt och ett fundamentalt verktyg för att Försvarsmakten ska kunna genomföra sitt uppdrag. Med ett personalförsörjningssystem som bygger på att individer frivilligt söker sig till Försvarsmakten, och ett alltmer angeläget behov av att bibehålla folk inom myndigheten, är det av stor vikt att studera hur detta fundamentala verktyg används. Frågan man därmed kan ställa sig är om Försvarsmakten faktiskt genomför det som påstås i citatet från Försvarsmakten (2020 a) som inleder studien. Är det en sanningsenlig bild av Försvarsmaktens uppdrag som framställs i deras kampanjer? Eller behandlar kampanjerna snarare sådant som kan tänkas attrahera nya rekryter, på bekostnad av en informerande och sanningsenlig skildring av myndighetens uppdrag? Om målet med kampanjerna, som framkommer i citatet, är att underlätta rekryteringen och att informera om myndighetens roll och funktion i samhället, är det viktigt att det som kommuniceras överensstämmer med det som Försvarsmakten har fått i uppdrag att genomföra.
1.2 Syfte
Studien är av jämförande karaktär med syfte att undersöka hur Försvarsmakten framställer sitt uppdrag i sina kampanjfilmer och i vilken mån det stämmer överens med myndighetens officiella uppdrag. Genom att undersöka detta önskar studien att besvara vilken typ av kommunikation som har fått ta plats i Försvarsmaktens kampanjfilmer.
1.3 Frågeställningar
● Hur framställs Försvarsmaktens uppdrag i två av deras kampanjfilmer från åren 2018 och 2020?
● I vilken mån stämmer Försvarsmaktens kommunikation om myndighetens uppdrag överens med deras officiella uppdrag som presenteras i regeringsbeslutet?
1.4 Avgränsningar
Studiens övergripande ämnesområde, Försvarsmaktens kommunikation, är brett, och åtskilliga kommunikationskanaler som används av Försvarsmakten, exempelvis affischer, kampanjfilmer och sociala medier, är möjliga att studera. Kampanjfilmer valdes till studiens empiri då dessa har flera samspelande element (det vill säga tal, text, bild och ljud) som tillsammans skapar en omfattande bild av myndighetens uppdrag. För att få en aktuell bild av Försvarsmaktens kommunikation och dess överrensstämmelse med myndighetens officiella uppdrag valdes det senast publicerade (vid tid för studiens start) regeringsbeslutet beträffande Försvarsmaktens verksamhet, vilket är beslutet gällande åren 2018-2020 (Regeringsbeslut, Fö2017/01724/MFI). Denna studie är av jämförande slag, och för att få en så likvärdig jämförelse som möjligt valdes kampanjfilmer från samma period som regeringsbeslutet behandlar. Detta resulterade i ett val av två kampanjfilmer, publicerade år 2018 och år 2020. Studien innebär även en avgränsning till material som inte inbegriper Försvarsmaktens perspektiv. Detta beror på att studiens fokus ligger på hur Försvarsmaktens uppdrag framställs genom deras kampanjer, snarare än på myndighetens egna tankar och motiv bakom kommunikationen.
1.5 Disposition
2. Bakgrund
I detta avsnitt redogörs relevant bakgrundsinformation. Inledningsvis presenteras bakgrund kring Försvarsmakten, samt den allmänna värnpliktens utveckling de senaste tio åren. Därefter tydliggörs vad den militära grundutbildningen med värnplikt innebär, samt den process som avgör inriktningen för Försvarsmaktens verksamhet. Slutligen beskrivs Försvarsmaktens kampanjer.
2.1 En statlig myndighet
Försvarsmakten är en statlig myndighet. En myndighet är en institution som tillhör ett av departementen i regeringskansliet (Regeringskansliet, 2020 a), och som således är en del av den offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen (Skatteverket, 2020). Myndigheter har i uppdrag att realisera de lagar som regeringen och riksdagen beslutar om (ibid).
2.2 Försvarsmakten
Försvarsmakten ligger under Försvarsdepartementet, som ansvarar för Sveriges militära försvar och dess stödmyndigheter. Försvarsmaktens främsta uppgift är att ansvara för Sveriges militära försvar, och att värna om Sverige. Försvarsmakten leds av överbefälhavaren, och består av de tre försvarsgrenarna armen, flygvapnet och marinen (Försvarsmakten, 2020 d).
2.3 Den allmänna värnplikten 2010-2020
År 2010 beslutade regeringen om att den allmänna värnplikten skulle vara vilande i fredstid, och en frivillig grundläggande militär utbildning infördes (Rekryteringsmyndigheten, 2020 a). 2014 återupptogs en del av värnplikten då regeringen beslutade att Försvarsmakten fick kalla till repetitionsutbildningar igen (Försvarsmakten, 2020 e). År 2017 återinfördes skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt, och samtliga delar av lagen om totalförsvarsplikt tillämpades återigen.
2.4 Lagen om totalförsvarsplikt
verksamhet som krävs för att förbereda Sverige för krig” (Rekryteringsmyndigheten, 2020 c). De plikter som ingår i totalförsvarsplikten är värnplikt, civilplikt och allmäntjänsteplikt (Rekryteringsmyndigheten, 2020 d).
Lagen om totalförsvarsplikt innebär således att man vid 18 års ålder är skyldig att lämna uppgifter till Rekryteringsmyndighetens (den myndighet som hanterar Försvarsmaktens rekrytering) mönstringsunderlag. Rekryteringsmyndigheten kallar sedan de personer som myndigheten bedömer har bäst förutsättningar för att klara av utbildningen till mönstring (Rekryteringsmyndigheten, 2020 b). Antal platser i mönstringen beror på det dåvarande behovet. Av de personer som genomför mönstring blir ett antal kallade till militär grundutbildning med värnplikt (ibid).
2.5 Militär grundutbildning med värnplikt
Militär grundutbildning med värnplikt inleds med tre månaders grundutbildning, som syftar att ge nya rekryter grundläggande kunskap och kompetens inom Försvarsmaktens olika arbetsområden (Försvarsmakten, 2020 f). Därefter påbörjas befattningsutbildningen, där rekryterna får välja vilket område de vill fördjupa sin utbildning inom (ibid).
2.6 Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet
Var femte år får Försvarsmakten ett försvarsbeslut från regeringen som innefattar den försvarspolitiska inriktningen för den kommande försvarsinriktningsperioden (Regeringskansliet, 2020 b). Processen inleds med att regeringen lämnar en inriktningsproposition om den kommande försvarspolitiska inriktningen till riksdagen. I propositionen redovisar regeringen sina förslag, och informerar om sin bedömning av det svenska försvaret de kommande åren. Förutsatt att riksdagen godkänner propositionen, blir propositionen det regeringsbeslut som avgör Försvarsmaktens inriktning. För att den föreslagna försvarspolitiken sedan ska verkställas omsätter regeringen vidare propositionen i sin styrning till myndigheten, exempelvis genom instruktioner och regleringsbrev (ibid).
2.7 Försvarsmaktens kampanjer
3. Tidigare forskning
I följande kapitel presenteras tidigare forskning som denna studie berör. Inledningsvis redovisas Deverell och Wagnssons (2016) forskning om hur Försvarsmaktens kommunikation har påverkats av förändringar inom myndigheten. Därefter presenteras Fredriksson och Pallas (2013) forskning om vilka principer som styr kommunikationsarbetet i svenska myndigheter, samt Beck och Spencers (2020) forskning kring användningen av humor i rekryteringsfilmer från militära styrkor. Slutligen presenteras hur den valda forskningen är relevant i förhållande till denna studie.
3.1 Marknadisering av Försvarsmaktens kommunikation
Deverell och Wagnsson (2016), verksamma vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan, har undersökt hur Försvarsmaktens kommunikation förhåller sig till interna och externa förändringar. Från ett neoinstitutionellt perspektiv analyserar författarna hur Försvarsmaktens kommunikation har marknadiserats under senare år. Med marknadisering av kommunikation menas att kommunikationen blir alltmer marknadsdriven och marknadsanpassad (Deverell & Wagnsson, 2016).
Deverell och Wagnssons artikel skrevs 2016, det vill säga innan regeringen återinförde den allmänna värnplikten, och Försvarsmaktens kommunikativa situation såg således annorlunda ut. Författarna menar att sedan man beslöt om att låta värnplikten vara vilande har Försvarsmakten “tvingats ut på en konkurrensmarknad för att locka, rekrytera och behålla personal” (Deverell & Wagnsson, 2016, s. 591), och att Försvarsmakten då befann sig på en marknad där de konkurrerar med andra arbetsgivare om arbetskraft. Detta, i kombination med att myndigheten har fått kraftigt förändrade uppgifter, innebar en stor kommunikativ utmaning för Försvarsmakten (Deverell & Wagnsson, 2016).
riskerar att negligeras när Försvarsmaktens uppmärksamhet och resurser läggs på marknadsföring och rekrytering. Deverell och Wagnasson (2016) påpekar även de även de tvära kast i Försvarsmaktens kommunikation som kan härledas till marknadskommunikationens genomslag, exempelvis att Försvarsmakten i ena stunden beskrivs som fokuserad på internationella insatser, och i nästa stund som en vanlig arbetsgivare.
3.2 Kommunikationsarbetet i svenska myndigheter
Fredriksson och Pallas (2013) har undersökt vilka principer som styr myndigheters kommunikationsarbete. Författarna konstaterar att svenska myndigheter lägger stor vikt vid kommunikation, men att “vi vet relativt lite om hur myndigheter ser på, och förhåller sig till, sin kommunikation som ett medel för att genomföra sina uppdrag” (Fredriksson & Pallas, 2013, s. 5). Författarna menar att myndigheter styrs av normer och föreställningar, lika mycket som de styrs av juridiskt bindande krav (Fredriksson & Pallas, 2013).
Genom en studie av myndigheters styrdokument för kommunikation har författarna identifierat tre dominerande föreställningar om vad kommunikationen bör göra för myndigheterna. Den första, och mest framträdande av dessa, är föreställningen beträffande att myndigheters kommunikation ska uppmärksamma verksamheten, och på så vis forma omvärldens uppfattningar om organisationen (Fredriksson & Pallas, 2013). Författarna menar att myndigheter kan stärka sitt varumärke genom att nå ut med sitt budskap, då detta dels anses underlätta för myndigheten att driva igenom beslut, påverka människor och rekrytera personal, dels att synlighet är ett värde i sig (ibid). Den andra föreställningen är att kommunikation betraktas som ett styrmedel som ska samordna myndigheternas respektive verksamheter, och den tredje föreställningen är att myndigheters kommunikation ska bidra till demokratins funktionssätt (Fredriksson & Pallas, 2013).
3.3 Humor i rekryteringsfilmer
livet, (4) bli tillräckligt kvalificerad för att inleda en önskvärd karriär och (5) att göra en väsentlig skillnad (Beck & Spencer, 2020). Vidare menar författarna att dessa teman även används för att ändra de dominanta kulturella uppfattningar av militären som existerar, samt för att presentera anställda i försvaret som vänliga och sympatiska människor (ibid).
Beck och Spencer menar att rekryteringsfilmerna använder sig av scener från vardagen för att möjliggöra en koppling mellan det civila livet och militären (Beck & Spencer, 2020). Användningen av humor hjälper till att dölja konsekvenserna, samt kamouflera de negativa aspekterna, av den presenterade informationen (ibid). Humorn möjliggör även förmedling av nya idéer, och författarna menar att humor används i filmerna för att vidga gränserna för vad som kan sägas vara “after all, it is ‘just a bit of fun’” (Beck & Spencer, 2020, s. 17). Beck och Spencer poängterar dock att det finns många faktorer i filmerna som bidrar till militarisering, exempelvis filmernas placering, deras underhållningskvaliteter och paralleller till populärkulturella produkter, samt kopplingen till det civila livet som får militären att framstå som naturlig och bra (2020).
3.4 Relevans till denna studie
Deverell och Wagnssons (2016) forskning om hur Försvarsmaktens kommunikation förhåller sig till interna och externa förändringar ger en bra förståelse för vilka faktorer, förändringar och processer som utformar och påverkar den kommunikation som denna studie ska studera. Dessutom antar forskningen ett neoinstitutionellt perspektiv, en teori som även denna studie har som utgångspunkt. Det bör dock poängteras, än en gång, att studien är från 2016, det vill säga innan regeringens beslut om att återinföra den allmänna värnplikten. Studien bygger således på kommunikation från en tid då Försvarsmakten var helt beroende av frivilliga till den militära grundutbildningen, något som måste tas i beaktande.
4. Teoretiska perspektiv
I detta avsnitt presenteras studiens teoretiska perspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkt är Fredriksson och Pallas (2011) neoinstitutionella perspektiv på strategisk kommunikation. Studiens analytiska perspektiv är multimodal socialsemiotisk kommunikationsteori.
4.1 Neoinstitutionellt perspektiv på strategisk kommunikation
Neoinstitutionell teori, som Fredriksson och Pallas (2011) perspektiv utgår ifrån, är en vidareutveckling av institutionell teori som är en organisationsteori med rötter inom nationalekonomin. Institutionell teori är ett alternativ till det klassiska synsättet inom organisationsteori som innebär att organisationer ses som rationella verktyg för att uppnå önskade mål (Eriksson-Zetterquist, 2009). Institutionell teori, som växte fram under slutet av 1800-talet, anser istället att institutioner skapas när människor konstruerar dess sociala verklighet (ibid). Snarare än att välja rationella sätt att handla, påverkas organisationer av sin omgivning, invanda mönster samt av det som tas för givet. Syftet med institutionell teori är därmed att belysa varför organisationer inte fungerar som de rationella verktyg de är tänkta att vara (Eriksson-Zetterquist, 2009). Vidare beskriver Hedlund (2007) syftet med institutionell teori som att förklara hur normer, regler och sanktionsmekanismer påverkar aktörernas (organisationer eller individer) handlande.
4.1.1 Neoinstitutionell teori
Neoinstitutionell teori anser att organisationer, oavsett om de är privata eller offentliga, drivs av globala idéer som utvecklats på makronivå genom sociala och kulturella processer (Christensen, 2012). Teorin utvecklades under slutet av 1970-talet och början på 1980-talet, med inflytelserika verk av författare såsom DiMaggio och Powell (1983), Meyer och Rowan (1977) samt Zucker (1977) (Lövgren, 2017). De idéer som presenterades i dessa verk behandlade förhållandet mellan en organisation, den omgivande miljön och det sociala sammanhang i vilket organisationen verkar, och den gemensamma slutsatsen var hur organisationer påverkas av det rådande sammanhanget (ibid).
miljö utformas globalt, snarare än nationellt eller lokalt, och värderar formella och rationaliserade arrangemang (Christensen, 2012). Ett centralt tema inom neoinsitutionell teori är institutionalisering, som kan beskrivas som “organisationers strävan efter att följa regler, normer och föreställningar som uppfattas som förgivettagna” (Fredriksson & Pallas, 2011, s. 47). Detta är ett uttryck för organisationers konformitet, en fråga som har upptagit neoinstitutionalister. Man eftersträvar nämligen att förstå och förklara varför organisationer som skiljer sig åt, exempelvis i storlek, omfattning och mål, är så lika i sin struktur (Lövgren, 2017). Precis som DiMaggio och Powell önskade förklara med begreppet isomorfism, som belyser hur organisationer tenderar att bli alltmer lika varandra i formen (Eriksson-Zetterquist, 2009), uppvisar organisationer allt större likheter. Denna likriktning sker enligt Meyer och Rowan på grund av att organisationers handlingsutrymme ökar om de bedriver sin verksamhet i linje med rådande normer för hur arbetet ska organiseras, vilka arbetsmetoder som ska användas och vilka kompetenser personalen som ska utföra arbetet bör inneha (Fredriksson & Pallas, 2011). Denna universalism av organisationer anses återspegla den moderna, globala miljön (Christensen, 2012), och man menar således inom neoinstitutionell teori att en organisations strukturer, processer och ansvarsfördelningar är ett resultat av att organisationen förhåller sig, både medvetet och omedvetet, till omgivningens förväntningar och krav (Fredriksson & Pallas, 2011). Denna syn antar att en organisation eftersträvar att reducera omvärldens osäkerhet kring vad man är, vad man står för och vad man strävar efter, i jakt på legitimitet, trovärdighet och anseende - kvaliteter som anses väsentliga för en organisations förmåga att överleva.
4.1.2 Fredriksson och Pallas neoinstitutionella perspektiv på strategisk kommunikation
faktorer: “tvingande, normerande och mimetiska, som kommer till uttryck i tre olika typer av villkor: regler, normer och föreställningar” (Fredriksson & Pallas, 2011, s. 50). Det är dessa tre villkor, Scotts institutionaliserade pelare, som Fredriksson och Pallas har som utgångspunkt i diskussionen kring vad det är som skapar förutsättningarna för, samt bestämmer, en organisations kommunikationsaktiviteter (ibid).
4.1.3 Juridiska processer - den reglerade kommunikationen
Den reglerade kommunikationen, utgår från Scotts regulativa pelare, och behandlar således villkoret regler. Detta villkor består av lagar och regler som i olika grad tvingar organisationens beteende (Lövgren, 2017). Anpassat till en organisations kommunikation är detta regler och bestämmelser som föreskriver på vilket sätt informationen och kommunikationen ska utformas, vad den ska innehålla, vem den ska riktas till samt på vilket sätt den ska distribueras och tillhandahållas (Fredriksson & Pallas, 2011). Exempel på lagar, direktiv och förordningar som styr en organisations kommunikationsarbete är offentlighetsprincipen och marknadsföringslagen. Den regulativa pelarens främsta tongivare är det politiska systemet, och förekomsten av regulativa processer grundar sig i regelskaparens och samhällets vilja att skapa förutsättningar för stabilitet och förutsägbarhet (ibid).
4.1.4 Normativa processer - den professionella kommunikationen
Den professionella kommunikationen utgår från Scotts normativa pelare, och behandlar således villkoret normer. Denna pelare baseras på gemensamma professionella normer och värderingar av vad som anses som lämpligt beteende (Lövgren, 2017). Anpassat till en organisations kommunikation menar Fredriksson och Pallas (2011) att detta innefattar den uppsättning tankegångar, ideal, modeller, metoder och strategier som majoriteten av dagens kommunikatörer faller tillbaka på när de utför sitt arbete. Dessa kan sammanfattas som det som anses vara mest effektivt, moraliskt, etiskt samt väletablerat och erkänt kommunikativt beteende (ibid).
4.1.5 Kognitiva processer - den meningsskapande kommunikationen
Fredriksson och Pallas (2011) menar att man, vid förståelse och förklaring av en organisations kommunikation, inte enbart kan undersöka regler och normer, utan att “kommunikatörens arbete sker också utifrån omedvetna och implicita föreställningar om arbetets olika delar - föreställningar som är tagna för givet och som utgör ett fundament för stora delar av individens strävanden och ageranden” (Fredriksson & Pallas, 2011, s. 57). De föreställningar som dominerar en praktik, i detta fall kommunikation, är en konsekvens av övergripande samhälleliga strukturer. Detta kan beskrivas som samhällstrender, det vill säga samhälleliga föreställningar som rör sig över stora ytor och tidsperioder. Den kultur-kognitiva pelarens bärare är det sociala livet (ibid).
4.1.6 Användning av teorin
Fredriksson och Pallas (2011) neoinstitutionella perspektiv på strategisk kommunikation är studiens teoretiska utgångspunkt. Teorin lägger en god grund för att förstå vilka faktorer som påverkar, skapar förutsättningarna för och bestämmer en organisations kommunikationsaktiviteter. Studien utgår ifrån att Fredriksson och Pallas (2011) tre typer av kommunikation är det som på något sätt styr Försvarsmaktens kampanjer.
kommunikatörer innehar. Studien kommer däremot att undersöka den meningsskapande kommunikationen, det vill säga villkoret föreställningar, och behandla denna som de samhälleliga föreställningar som existerar i Försvarsmaktens kontext.
4.2 Multimodal socialsemiotisk kommunikationsteori
Multimodal socialsemiotisk kommunikationsteori fungerar i denna studie som ett analytiskt perspektiv på kommunikation, för att förstå hur mening skapas i språk. Det analytiska perspektivet fungerar som utgångspunkt för den multimodala kritiska diskursanalysen, studiens analysmetod för de två kampanjfilmerna.
Att se multimodalt på kommunikation innebär att uppmärksamma de olika semiotiska elementen som används och samspelar i kommunikation för att skapa mening (Kress, 2010). Med semiotiska element menas samtliga former av språklig, visuell och auditiv kommunikation, exempelvis tal, text, bild, färg, gester, ljud och ansiktsuttryck (Jewitt & Kress, 2010). Multimodal socialsemiotisk kommunikationsteori är en vidareutveckling av socialsemiotisk teori (Kress, 2010).
4.2.1 Kress, Machin och Mayr – studiens socialsemiotiska inriktning
Denna studie tar sitt avstamp i verk av Kress (2010) samt Machin och Mayr (2012), som i sin tur bygger på Michael Hallidays lingvistiska och semiotiska angreppssätt och perspektiv på språk (Jewitt & Kress, 2010). Halliday har rötter inom det lingvistiska fältet och beskrev sig själv som en sociolingvist (Halliday, 2014), och socialsemiotiken har till stor del vuxit fram ur hans verk Language as Social Semiotics från 1978 (Jewitt & Kress, 2010).
mening och förverkliga sina intressen (Machin & Mayr, 2012). Semiotiska resurser kan exempelvis vara särskilda ord eller visuella element som bär på vissa associationer baserat på hur dessa har använts tidigare. Semiotiska resurser är således socialt konstruerade och bundna till en viss kultur eller social miljö (Bezemer & Jewitt, 2009).
Ett viktigt begrepp inom socialsemiotiken är tecken, vilket ursprungligen kommer från den traditionella semiotiken (Kress, 2010). Tecken är enligt Kress (2010) fusionen mellan form och mening. Med detta menas att semiotiska resurser (form) används för att skapa mening, och han betonar att tecken skapas snarare än används – ett synsätt som skiljer socialsemiotiken från andra semiotiska inriktningar. Kress (2010) förklarar att individer är medvetna om visuella elements sociala och kulturella innebörd, och tillämpar dessa i nya sociala kontexter, och skapar på så sätt nya tecken och ny mening, i syfte att förverkliga sina intressen. Teckenskapande är alltså resultatet av att semiotiska resurser används i nya sociala sammanhang för att skapa ny mening, och denna nya mening blir sedermera en del av den aktuella kulturens semiotiska resurser (ibid).
4.2.2 Användning av teorin
5. Material & urval
I följande avsnitt presenteras studiens empiriska material, samt de avgränsningar som gjorts i urvalet. Studiens empiriska material består av regeringsbeslutet om inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2018 till och med 2020, samt två kampanjfilmer som publicerats av Försvarsmakten år 2018 samt 2020.
5.1
Regeringsbeslut
beträffande
Inriktning
för
Försvarsmaktens
verksamhet åren 2018-2020
Försvarsmakten får var femte år ett försvarsbeslut från regeringen som innefattar den försvarspolitiska inriktningen för den kommande försvarsinriktningsperioden (Regeringskansliet, 2020 b). Försvarsbeslutet om inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 till och med 2020 beslutades om i juni 2015 (Försvarsbeslut, Fö2015/00953/MFI), och är vid studiens igångsättning det senast framtagna försvarsbeslutet. Under respektive försvarsinriktningsperiod kan det dock komma att fattas ytterligare beslut som exempelvis behandlar kompletteringar och justeringar av försvarsbeslutet. I december 2017 publicerades ett sådant beslut, där regeringen beslutade om inriktningen för Försvarsmaktens verksamhet under återstoden av försvarsinriktningsperioden, det vill säga år 2018 till och med 2020 (Regeringsbeslut, Fö2017/01724/MFI). Detta beslut fungerar som en uppdatering av, och en komplettering till, försvarsbeslutet för 2016-2020, samt som en specifikation av inriktningen för den återstående försvarsinriktningsperioden.
5.2 Kampanjfilmer från Försvarsmakten 2018 och 2020
Då studien är av jämförande karaktär ansågs det viktigt att de två delarna på vardera sida av jämförelsen är så likvärdiga som möjligt, så att en rättvis jämförelse kunde utföras. De år som regeringsbeslutet berör är 2018, 2019 och 2020. Försvarsmakten har under dessa tre år lanserat två kampanjer om året, vilket resulterar i sammanlagt sex kampanjer, som i sin tur innehåller sammanlagt tio kampanjfilmer. På grund av kampanjfilmernas längd, innehåll och komplexitet konstaterades att ett urval behövde genomföras. Först beslutades om att enbart analysera kampanjfilmer från kampanjer publicerade 2018, det vill säga början av regeringsbeslutets period, samt 2020, det vill säga slutet av regeringsbeslutets period. På så vis täcker studien den period som regeringsbeslutet behandlar.
Ovanstående urval resulterade i fyra kampanjer. Varje kampanj har olika antal kampanjfilmer, där två av kampanjerna består av ett flertal kortare kampanjfilmer, och två av kampanjerna består av en längre kampanjfilm. För att få en så täckande helhetsbild som möjligt så valde vi, för respektive år, den kampanj som innehöll enbart en kampanjfilm, vilket resulterade i två kampanjfilmer. Dessa två kampanjfilmer valdes även då de anses reflektera innehållet i de sex kampanjerna totalt.
5.2.1 Kampanjfilm från 2018 - Vi låter Sverige vara i fred
Den valda kampanjen från 2018 heter Vi låter Sverige vara i fred, och är en fortsättning på en kampanj vid samma namn som publicerades 2017 (Försvarsmakten, 2020 g). Syftet med kampanjen från 2017 var att skapa nyfikenhet och en vilja att ta reda på mer om försvaret (Försvarsmakten, 2020 h). Kampanjen från 2018 består av en kampanjfilm vid namn “Försvarsmakten reklamfilm: Vi låter Sverige vara i fred – 54 sek”, och är 54 sekunder lång (Försvarsmakten, 2020 g). Kampanjfilmen finns tillgänglig på Försvarsmaktens hemsida, och kommer att inhämtas därifrån.
5.2.2 Kampanjfilm från 2020 - Just nu
6. Metod
I detta avsnitt presenteras studiens metoder för analys av det empiriska materialet. Inledningsvis redogörs den kvalitativa dataanalysen som fungerar som analysmetod av regeringsbeslutet. Därefter presenteras multimodal kritisk diskursanalys, som fungerar som analysmetod av de två kampanjfilmerna. Slutligen redogörs genomförandet av de två analysmetoderna, samt metodologiska reflektioner och etiska överväganden som anses relevanta för studien.
6.1 Kvalitativ dataanalys
För analys av regeringsbeslutet har en kvalitativ dataanalys valts. Metoden bygger på en uppsättning grundprinciper som återspeglar hur kvalitativ data ofta bearbetas och analyseras (Lindgren, 2014 a). Analysmetoden består av de tre stegen kodning, tematisering och summering, och har som syfte att leda forskaren genom en innehållsanalys av materialet, från det att datan är insamlad och således ostrukturerad, tills det att man har identifierat mönster som slutligen kan fungera som utgångspunkt för analyser och slutsatser (ibid). Sammanfattningsvis innebär kodning reduktion av data, och har som syfte att göra det textbaserade materialet mer hanterbart. Målet är att reducera materialet till en uppsättning betydelsefulla beståndsdelar som man tillskriver nyckelord, så kallade koder. Tematisering innebär därefter att förfina analysen, och att identifiera kopplingar, mönster och tematiska relationer mellan koderna som anses betydelsefulla (Lindgren, 2020 a). Summering innebär slutligen att analysera och dra slutsatser av resultatet från kodningen och tematiseringen av materialet (ibid).
innebär att vi tog oss an texten med ett så öppet sinne som möjligt och lät koderna tas fram relativt fritt som en följd av närläsningen av texten (Lindgren, 2014 b).
En kvalitativ dataanalys lämpar sig väl vid analys av kvalitativ data, och metoden anses användbar vid analys av dokument såsom exempelvis brev, massmediedokument eller officiella dokument från statliga myndigheter (Bryman, 2018). Då denna studie avser att kartlägga det huvudsakliga budskapet av ett officiellt dokument från en statlig myndighet, anses denna metod lämplig.
6.2 Multimodal kritisk diskursanalys
För att analysera de två kampanjfilmerna har en multimodal kritisk diskursanalys tillämpats. Metoden utgår ifrån studiens analytiska perspektiv på kommunikation, det vill säga multimodal socialsemiotisk kommunikationsteori.
lexikala och grammatiska valen som gjorts. Dessa sju kategorier är lexikal analys, överlexikalisering, namn och referens, klassificering av sociala aktörer, representation av social handling, nominalisering, samt modals.
Den kritiska diskursanalysen är utformad för analys av text, och då denna studie avser att analysera filmer, med flera samspelande element, krävs en metod som möjliggör en analys av det visuella. Kritisk diskursanalys kompletteras därför i denna studie med verktyg från semiotiken. Semiotik innebär “studiet av, eller vetenskapen om, tecken” (Bryman, 2018, s. 832). Appliceringen av det semiotiska perspektivet på media initierades av Roland Barthes på 1950-talet, som genom tillämpning av grundläggande teckenteori vid analys av media eftersträvade att visa hur man kan avslöja den implicita meningen och betydelsen som finns inbyggd i en medieprodukt (Danesi, 2019). Barthes skapade en uppsättning frågor som kan ställas till en bild, och som ska leda fram till de ideér och värderingar som människorna, platserna och objekten i bilden står för (Hansen & Machin, 2019). Denna semiotiska bildanalys innefattar två moment: denotation och konnotation (ibid). Bildens denotativa nivå handlar om vad bilden rent objektivt föreställer. Att fråga sig vad en bild denoterar är helt enkelt att fråga sig vem och/eller vad som visas i bilden. Barthes menar att denotation är ett sätt att tänka på den första nivån av mening i en bild, och något som är viktigt för att kunna genomföra analysens kommande steg, konnotation (Hansen & Machin, 2019). Bildens konnotativa nivå består av de idéer och värderingar som kommuniceras genom bilden. I detta steg frågar man sig vad det som visas betyder, samt vilka kulturella associationer det bär på (ibid). Barthes angav ett antal så kallade bärare av konnotation, vilka är poser, blick, objekt samt miljö.
I enlighet med multimodal socialsemiotisk kommunikationsteori innebär en multimodal analys ett fokus på hur ett flertal semiotiska element samspelar med varandra för att skapa mening (Kress, 2010). Syftet med en multimodal kritisk diskursanalys är att “synliggöra underliggande idéer, värderingar och identiteter som präglar kommunikationen” (Eriksson & Machin, 2019, s. 255).
bygger på tidigare teorier av bland annat Barthes, som behandlar semiotisk analys, och av Kress, van Dijk, Fairclough, Wodak, van Leeuwen och Halliday, som behandlar kritisk diskursanalys, kritisk lingvistik och multimodal analys (Hansen & Machin, 2019).
Denna studies metod består av tre delar, en visuell analys, en lexikal analys och en analys av ljud. Den visuella analysen är influerad av Barthes semiotiska bildanalys samt efter Hansen och Machins (2019) tillämpning av en multimodal kritisk diskursanalys, med centrala begrepp som denotation och konnotation. Den lexikala analysen är en kritisk diskursanalys som utgår från Hansen och Machins (2019) sju verktyg för analys av text, med syfte att urskilja de lexikala och grammatiska valen som har gjorts av Försvarsmakten. Slutligen innebär analysen av ljud i denna studie att studera de ljud som inte är språkliga yttranden som förekommer i kampanjfilmerna, vilket exempelvis kan vara musik eller ljud från naturen (Hansen & Machin, 2019). Genom att på detta vis kombinera en metod för semiotisk bildanalys med en metod för kritisk diskursanalys, och med utgångspunkt i den tidigare presenterade multimodala socialsemiotiska teorin, har studien funnit en metod för att synliggöra de underliggande idéer, värderingar och motiv som präglar kampanjfilmernas multimodala kommunikation.
6.3 Genomförande av kvalitativ dataanalys av regeringsbeslutetet
Det följande steget i den kvalitativa dataanalysen av regeringsbeslutet var tematisering. Tematisering innebär en förfining av analysen, och syftet var att finna tematiska relationer mellan skapade koder (Lindgren, 2014 c). De grupperingar som skapas som en följd av mönster och relationer bland koderna benämns som teman. Vi inledde detta steg med att ordna och sortera bland våra koder, för att identifiera vad som är mest betydelsefullt och vad som är av underordnad betydelse (ibid). Detta beskrivs av Lindgren (2014 c) som en av den kvalitativa forskningens stora utmaningar, men något som är viktigt för bearbetningen mot alltmer förfinade och väl underbyggda analyser. Vi ställde därför frågor till vår text, exempelvis vilka koder som spelade störst roll, hur dessa koder kan förstås i relation till varandra och vilka mönster som ansågs återkommande till texten, för att lyckas urskilja och välja ut de teman som framstod som mest lovande inför den fortsatta analysen. Vi arbetade med detta steg tills dess att vi ansåg att mättnad uppnåtts.
6.4
Genomförande
av
multimodal
kritisk
diskursanalys
av
kampanjfilmerna
Figur 1. Modell av den multimodala kritiska diskursanalysen.
6.4.1 Visuell analys
innehåller ett stort antal sekvenser med ett stort antal deltagare, i vilka pose och blick inte gick att fastställa på samma sätt som är möjligt vid en stillbild. Dessa valdes således bort, och istället lades elementen händelser och deltagare till, i enlighet med Hansen och Machins (2019) metod. I analys av respektive element har denotation och konnotation tillämpats, där vi först identifierade och beskrev respektive element, och därefter intresserade oss för vilken mening det medförde. I samtliga delar av analysen, det vill säga även i den lexikala analysen samt i analysen av ljud, identifierades semiotiska resurser som Försvarsmakten använder sig av i kampanjfilmerna, samt tecken som skapas med hjälp av dessa.
Enligt Barthes är miljö en viktig bärare av konnotation (Hansen & Machin, 2019). Med miljö menas den omgivning och de omgivande förhållanden som porträtteras och visas i kampanjfilmerna, och fokus för analysen låg på vad respektive miljö konnoterar. Exempelvis reflekterade vi över om en viss effekt och en viss mening hade varit densamma om miljön hade varit annorlunda.
Elementet händelserinnebär att vi studerade vad som händer i kampanjfilmerna, samt vilken betydelse handlingen har för meningen i dessa (Hansen & Machin, 2019).
Med objekt menas de föremål som framkommer i kampanjfilmerna, och vilken meningspotential dessa föremål innehar (Hansen & Machin, 2019). I detta element inkluderas även deltagarnas kläder och utstyrsel. Vi reflekterade även över vilka föremål som inte framkom i kampanjfilmerna.
Elementet deltagare innebar en analys av medverkande och närvarande aktörer i kampanjfilmerna. Vi reflekterade exempelvis över antal deltagare, deltagarnas kön och etnicitet, samt hur de porträtterades. Även faktorer såsom om deltagarna var individualiserade, kollektiviserade eller anonymiserade undersöktes (Hansen & Machin, 2019).
6.4.2 Lexikal analys
analys av hur det visuella relaterar till, och interagerar med, det vi hör i form av språk. Den text och det tal som förekommer transkriberades, och analyserades därefter utifrån Hansen och Machins (2019) sju verktyg för en kritisk diskursanalys av text. På grund av frånvaron av dialog ansågs det möjligt att enbart utgå ifrån en transkribering av det tal som förekommer. Den eventuella betydelsen av deltagarens tonfall och frasering ansågs obetydlig på grund av hur lite sådant som förekommer. Däremot valde vi att analysera den transkriberade texten i relation till den visuella sekvens i vilken talet eller texten förekommer, istället för som en fristående text, för att inte mista effekten av den kontext i vilket talet eller texten förekommer.
Inledningsvis genomfördes en lexikal analys av texten. Syftet var att identifiera och reflektera över vilka ord som används, då det anses betydelsefullt att noggrant tänka över enskilda ord samt vilken mening dessa genererar (Hansen & Machin, 2019).
Nästkommande verktyg att studera var överlexikalisering, som inträffar när det existerar ett överflöd av vissa ord och deras synonymer, eller när något överbeskrivs (Hansen & Machin, 2019). Överlexikalisering pekar ofta på att någonting är problematiskt, eller att det finns en ideologisk konflikt inblandad, och syftet med överlexikalisering kan vara att signalera, poängtera eller betona något (ibid).
Följande verktyg benämns som namn och referens. Enligt Kress och Fairclough kan hur en person namnges i en text ha signifikant betydelse för hur de uppfattas och betraktas (Hansen & Machin, 2019). Det existerar nämligen en rad alternativ för hur man väljer att benämna en person, och dessa val gör det möjligt att lyfta fram vissa önskade aspekter och dölja andra.
Klassificering av sociala aktörer är en ytterligare analys av textens deltagare och hur de representeras (Hansen & Machin, 2019). Vi studerade exempelvis i vilken mån deltagarna presenteras som personliga eller opersonliga, om deltagarna beskrivs som individer eller som en del av ett kollektiv samt om deltagarna representerades som specifika individer eller en generisk typ.
Verktyget nominalisering innebär transformeringen vid vilken ett verb eller adjektiv omvandlas till ett substantiv (Hansen & Machin, 2019). Genom att exempelvis omvandla en handling till ett substantiv så framgår endast effekten av handlingen, medan processen och orsaken som ligger till grund för effekten döljs (ibid).
Verktyget modals utgår ifrån diskussioner av Hodge och Kress, samt Fairclough, som menar att språk kan visa på människors engagemang i relation till vad de säger, samt på deras självupplevda status (Hansen & Machin, 2019). Modals uttrycker olika grader av säkerhet i påståenden, exempelvis med hjälp av verb som ‘kan’, ‘ska’ eller ‘måste’, samt adjektiv som ‘möjligt’, ‘troligt’ eller ‘säkert’ (ibid).
6.4.3 Analys av ljud
Ljud avgränsas i denna studie till det ljud som inte består av språkliga yttranden (tal). Dessa går inte att transkribera på samma sätt som språkliga yttranden, men anses likväl viktiga. Hansen och Machin (2019) placerar analys av ljud under den lexikala delen av analysen, men vi valde att göra den till ett fristående steg. Vi reflekterade exempelvis över vilken musik som spelas i kampanjfilmerna, samt det ljud som uppstår från människor, objekt och miljö.
6.5 Genomförande av jämförelse
När de två analyserna var genomförda, det vill säga kvalitativ dataanalys av regeringsbeslutet samt multimodal kritisk diskursanalys av kampanjfilmerna, jämfördes resultatet med varandra. Resultatet av analysen av de två kampanjfilmerna sammansattes till ett resultat, och står således tillsammans på den sidan av jämförelsen. Vi utgick i jämförelsen från de teman som skapades i samband med dataanalysen av regeringsbeslutet, och undersökte vilka teman som går att identifiera i kampanjfilmerna. Syftet var att få svar på hur Försvarsmaktens kommunikation förhåller sig till det som presenteras i regeringsbeslutet, och att således se i vilken mån Försvarsmaktens kommunikation stämmer överens med myndighetens officiella uppdrag.
6.6 Validitet, reliabilitet, reflexivitet och transparens
En studies giltighet brukar benämnas som validitet, och tillförlitlighet som reliabilitet. Validitet handlar om att studien ska observera, identifiera eller mäta det studien avser att mäta (Bryman, 2018). Denna studie avser att studera Försvarsmaktens uppdrag för åren 2018-2020, samt hur uppdraget framställts i myndighetens kampanjfilmer. Detta mäts genom studiens empiriska material, som anses relevant för studiens syfte och frågeställningar som förklarat i kapitel 5.
Reliabilitet handlar snarare om studiens och mätningarnas tillförlitlighet och följdriktighet (Bryman, 2018), och ett kriterium för reliabilitet är en studies replikerbarhet. Vi har i denna studie varit transparenta med vårt tillvägagångssätt, samt redovisat varje steg i forskningsprocessen för att så gott som möjligt göra studien replikerbar. Ett argument för vikten av transparens i vår studie grundar sig i att den är tolkande, vilket kvalitativ forskning ofta är. Sådana studier kan kritiseras för att bli subjektiva och färgade av forskarens egna värderingar och åsikter (Ekström & Johansson, 2019). Det går däremot att genomföra kvalitativa, tolkande studier på ett vetenskapligt korrekt vis. I denna studie har vi varit öppna för olika resultat av våra två analysmetoder, och har inte låtit några förutfattade meningar eller förhoppningar leda studien till särskilda resultat. Vi har även varit medvetna om våra egna åsikter, föreställningar och uppfattningar för att undvika att dessa får ta för stor plats i våra tolkningar. Dessutom har vi varit transparenta med hur dessa tolkningar har genererats för att göra det möjligt för läsare att följa hur forskningsarbetet har gått till och hur studien har lett fram till dess resultat. Vidare är denna studie kvalitativ och ämnar således inte att generalisera resultatet (Bryman, 2018), utan snarare att skapa en kontextuell förståelse för den sociala företeelse som undersöks.
6.7 Etiska överväganden
7. Resultat & analys
I följande kapitel presenteras studiens resultat och analys. Inledningsvis presenteras resultatet av den kvalitativa dataanalysen av regeringsbeslutet, med syfte att redogöra för Försvarsmaktens officiella uppdrag. Fortsättningsvis presenteras resultatet av den multimodala kritiska diskursanalysen av de två kampanjfilmerna, med syfte att redogöra för hur Försvarsmaktens uppdrag framställs. Löpande jämförs de två resultaten med varandra, och frågeställningen beträffande i vilken mån Försvarsmaktens kommunikation om myndighetens uppdrag stämmer överens med deras officiella uppdrag besvaras. Slutligen presenteras ett neoinstitutionellt perspektiv på resultatet, som syftar att besvara vilken typ av kommunikation som har fått ta plats i Försvarsmaktens kampanjfilmer.
7.1 Dataanalys av regeringsbeslutet
En kvalitativ dataanalys av regeringsbeslutet beträffande inriktning för Försvarsmaktens verksamhet åren 2018-2020 genomfördes. De tre stegen kodning, tematisering och summering syftade att analysera Försvarsmaktens officiella uppdrag. I analysen kunde åtta teman urskiljas.
Tabell 2. Temat Ny inriktning mot den nationella försvarsdimensionen, med tillhörande koder.
7.1.1 Ny inriktning mot den nationella försvarsdimensionen
Det första temat behandlar den nya inriktning som fortsatt präglar Försvarsmaktens verksamhet. Försvaret går från ett insatsförsvar, till ett försvar som tydligare inriktas mot den nationella försvarsdimensionen (Regeringsbeslut, Fö2017/01724/MFI). Ett tydligare fokus på Sverige kan således urskiljas, med en stärkt svensk försvarsförmåga. Detta är en följd av det förändrade säkerhetspolitiska läget och de hot och utmaningar som uppstår i och med detta, och försvaret ska utformas för att kunna möta ett väpnat angrepp (ibid). En konsekvens av det ökade fokuset på Sverige är att handlingsutrymmet för deltagande i internationella operationer minskar.
7.1.2 Öka den operativa förmågan i krigsförbanden
Det andra temat är att Försvarsmakten bör öka den operativa förmågan i krigsförbanden. Detta, tillsammans med nästkommande tema, anses som de enskilt viktigaste att genomföra under denna försvarsinriktningsperiod (Regeringsbeslut, Fö2017/01724/MFI). Försvarsmakten ska uppnå detta genom att utveckla och vidmakthålla krigsförbanden. Särskilt viktigt är att säkerställa att krigsdugligheten hos krigsförbanden ökar, samt att Försvarsmakten, senast år 2020, kan agera med två brigader samtidigt. Temat behandlar även de tre förbandstyper som krigsförbanden ska bestå av (stående förband, kontraktsförband och hemvärnsförband), och vad deras huvuduppgifter är.
Tabell 4. Temat Säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret, med tillhörande koder.
7.1.3 Säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret
Tabell 5. Temat Garantera Sveriges oberoende och självständighet, med tillhörande koder.
7.1.4 Garantera Sveriges oberoende och självständighet
Tabell 6. Temat Solidaritet, gemenskap och samarbete med andra länder och organisationer, med tillhörande koder.
7.1.5 Solidaritet, gemenskap och samarbete med andra länder och organisationer
Det femte temat behandlar det faktum att internationella samarbeten, trots den nya inriktningen mot den nationella försvarsdimensionen, fortfarande beskrivs som en väsentlig del av Försvarsmaktens uppdrag i syfte att förebygga konflikter, säkerställa Sveriges säkerhet och skapa förutsättningar för hållbar fattigdomsbekämpning och utveckling. Det framgår av regeringsbeslutet att försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med andra aktörer bör fördjupas, och att deltagande och engagemang i internationella insatser ska fortsätta för att visa solidaritet. Europeisk sammanhållning, och framför allt samarbetet med Finland, beskrivs som viktigt för att kunna möta utmaningar mot vår säkerhet (ibid).
Tabell 7. Temat Utökad övningsverksamhet, med tillhörande koder.
7.1.6 Utökad övningsverksamhet
effektiviteten och förmågan till mobilisering. Större försvarsmaktsövningar ska genomföras under försvarsinriktningsperioden (ibid).
Tabell 8. Temat Personalförsörjning, med tillhörande koder.
7.1.7 Personalförsörjning
Tabell 9. Temat Materielförsörjning, med tillhörande koder.
7.1.8 Materielförsörjning
Det åttonde, och sista, temat behandlar Försvarsmaktens materielförsörjning. Regeringsbeslutet fastställer att Försvarsmaktens operativa behov ska vara styrande för materiel- och logistikförsörjningen, och att denna ska stödja målet att öka krigsdugligheten hos krigsförbanden (Regeringsbeslut, Fö2017/01724/MFI). Temat behandlar dels anskaffning av nytt materiel som Försvarsmakten bör genomföra, dels vidmakthållande och uppgradering av befintligt materiel. Regeringsbeslutet fastställer dock att Försvarsmakten ska prioritera att identifiera och utesluta omedelbara brister framför långsiktig förmågeutveckling (ibid)
7.2 Multimodal kritisk diskursanalys av kampanjfilmerna
En multimodal kritisk diskursanalys av två av Försvarsmaktens kampanjfilmer genomfördes, i syfte att besvara hur Försvarsmakten framställer sitt uppdrag samt i vilken mån detta stämmer överens med myndighetens officiella uppdrag. Den multimodala kritiska diskursanalysen består av en visuell analys, en lexikal analys och en analys av ljud. Den fullständiga denotationen finns att inhämta som bilaga.
Filmen från 2018 är uppbyggd på så vis att den växlar mellan sekvenser som kan härledas till Försvarsmakten och det militära, till sekvenser som kan härledas till ett civilt vardagligt liv. Respektive sekvens kan således delas in i ett par, där en sekvens från det militära liknas med en sekvens från det vardagliga.
Kampanjfilmen från 2020 är delvis uppbyggd på ett sätt som liknar kampanjfilmen från 2018, då den växlar mellan sekvenser som kan härledas till Försvarsmakten och det militära, och sekvenser som kan härledas till ett civilt vardagligt liv. Kampanjfilmen från 2020 har däremot en mer genomgående och sammanhängande handling, där vi får följa en vuxen kvinna som arbetar inom Försvarsmakten, samt hennes familj hemma i det civila livet.
7.2.1 Visuell analys av kampanjfilmernas miljö
I båda kampanjfilmerna skildras barrskogar, åkrar och sjöar, vilket är typiska svenska miljöer. Dessa kan, utifrån ett socialsemiotisk perspektiv (Kress, 2010; Machin & Mayr, 2012), ses som semiotiska resurser som används för att skapa en tydlig koppling mellan Försvarsmakten och Sverige. Detta skapar således ett tecken om att Försvarsmaktens uppdrag främst utspelar sig inom Sveriges gränser, vilket kan kopplas till temat Garantera Sveriges oberoende och självständighet, samt Ny inriktning mot den nationella försvarsdimensionen. Som konstaterat tidigare har förändringen av det säkerhetspolitiska läget i omvärlden lett till ett ökat fokus på Sverige för Försvarsmakten, och det framkommer tydligt i regeringsbeslutet att det är Sverige och dess säkerhet, oberoende och självständighet som är av största vikt.
Ett intressant stycke i kampanjfilmen från 2020 är de miljöer som porträtterar utlandet. Det förekommer fyra sekvenser som, genom ett pålagt brusigt filter, kan associeras med nyhetsklipp från händelser utomlands. Varje sådan sekvens porträtterar en miljö som på något sätt är aktuell i dagens samhälle, exempelvis konnoterar ett isblock som faller från en glaciär till klimatkrisen och en överblick av ett fält fullt av tält konnoteras till ett flyktingläger. Användningen av dessa semiotiska resurser skapar ett tecken om Försvarsmaktens uppdrag som något som påverkas av diverse händelser och företeelser runt om i världen, och som en myndighet som är aktuell i samtiden. Detta kan kopplas till temat Solidaritet, gemenskap och samarbete med andra länder och organisationer. Även om Försvarsmaktens handlingsutrymme att delta i internationella operationer har minskat, anses det enligt regeringsbeslutet som viktigt för Försvarsmakten att inneha ett fortsatt internationellt engagemang och ett fortsatt deltagande i internationella insatser. Intressant att notera är dock att det inte förekommer några deltagare från Försvarsmakten i dessa miljöer, utan de miljöer i vilka det förekommer deltagare från Försvarsmakten är typiskt svenska. Detta kan anses framställa Försvarsmaktens uppdrag som relaterat till omvärlden, men med ett primärt fokus på Sverige, vilket kan kopplas till temat Ny inriktning mot den nationella försvarsdimensionen.
7.2.2 Visuell analys av kampanjfilmernas händelser
väsentligt från det civila vardagslivet. Exempelvis visar kampanjfilmen hur soldater hoppar ut från ett flygplan och fångas upp av fallskärmar på liknande sätt som barn på en gymnastiklektion hoppar ner från en plint och landar mjukt på en madrass.
Det noterades även i kampanjfilmen från 2018 att deltagarna i de militära sekvenserna ofta är fullt utrustade med skyddsväst, vapen och hjälm, men att våld, konflikt och faktiska krigsituationer inte förekommer. Det förekommer inte heller några synliga motståndare eller fiender i filmerna. Detta kan, utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv (Kress, 2010; Machin & Mayr, 2012), ses som ett tecken om Försvarsmaktens uppdrag som fredligt inriktat, vilket kan kopplas till temat Garantera Sveriges oberoende och självständighet. En stor del av detta tema är nämligen Försvarsmaktens uppdrag om att verka krigsavhållande för en fortsatt fredlig utveckling. Utrustningen som används talar således för att Försvarsmakten är redo att möta ett eventuellt angrepp, att Försvarsmakten har det som krävs för att skydda svenskt territorium, vilket kan kopplas till temat Säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Försvarsmakten eftersträvar däremot fortfarande att, genom en fortsatt fredlig utveckling, inte behöva möta väpnat angrepp.
7.2.3 Visuell analys av kampanjfilmernas objekt
I kampanjfilmen från 2018 är det tydligt att man eftersträvar att likna objekt som kan konnoteras till det militära, med objekt som kan konnoteras till det civila. Hockeyutrustning liknas exempelvis med en skyddsväst, och headsets i ett kontrollrum på ett militärt fartyg liknas med headsets som används vid datorspel. Semiotiska resurser används således för att skapa igenkänning hos tittaren. Diverse objekt som framkommer i kampanjfilmen, exempelvis en mobiltelefon, barnleksaker på golvet eller en ölflaska på en kontorsfest, är sådant som många kan relatera till, och som konnoteras till det vardagliga livet.
I båda kampanjfilmerna används objekt som, enligt socialsemiotiken (Kress, 2010; Machin & Mayr, 2012), kan ses som semiotiska resurser som tydligt konnoteras till det militära. Dessa objekt, exempelvis vapen, skyddsväst och kamouflerade hjälmar, bekräftar troligtvis en del av tittarens tidigare åsikter, kunskap och erfarenhet av Försvarsmakten. Vapen är ett objekt som till stor del kan antas förknippas med Försvarsmaktens uppdrag. Av antalet skildrade vapen att döma i kampanjfilmen från 2018 kan det dock sägas vara tvärtom, då vapen som objekt förekommer relativt sällan och inte får ta särskilt stor plats i kampanjfilmen. I kampanjfilmen från 2018 används heller aldrig de vapen som förekommer. Detsamma kan inte riktigt konstateras om kampanjfilmen från 2020, i vilken användning av vapen faktiskt förekommer, men aldrig i konfliktsammanhang. Som motiverat ovan framstår händelserna i vilka vapen förekommer som kontrollerade och strukturerade, och kampanjfilmens skildring av vapen skapar således även här, precis som under elementet händelser, ett tecken om att dessa snarare förekommer i kontrollerade övningsmoment. I relation till studiens frågeställning kan detta kopplas till temat Utökad övningsverksamhet, samt Garantera Sveriges oberoende och självständighet med dess inriktning på Försvarsmaktens uppdrag om att fortsätta verka krigsavhållande för en fredlig utveckling.
genomföra sitt uppdrag. Detta kan kopplas till temat Materielförsörjning, i vilket Försvarsmaktens uppdrag kan beskrivas som att tillmötesgå operativa behov.
7.2.4 Visuell analys av kampanjfilmernas deltagare
I kampanjfilmen från 2018 används semiotiska resurser, enligt socialsemiotikens begreppsapparat (Kress, 2010; Machin & Mayr, 2012), för att likställa kampanjfilmens militära deltagare med dess civila deltagare. Vi får exempelvis se tre unga kvinnor, från Försvarsmakten, med headsets som sitter framför ett antal skärmar. I nästa sekvens får vi se tre andra unga kvinnor i vardaglig civil klädsel, som också sitter i headsets framför skärmar, men i en vardaglig miljö. Dessa deltagare kan således betraktas som semiotiska resurser som liknar det militära livet med det civila livet. Kampanjfilmen skildrar vanliga människor i vardagliga miljöer som många tittare troligtvis kan relatera till, och liknar dessa med personer som arbetar inom Försvarsmakten. Detta insinuerar att de civila deltagarna har intressen och kompetenser som kan komma till användning inom Försvarsmakten. Detta kan även uppfattas som ett sätt att skapa igenkänning hos tittaren, och ett tecken som skapas är således att tittaren är välkommen och väl lämpad för ett arbete inom Försvarsmakten. Detta kan kopplas till temat Personalförsörjning, som handlar om att tillgodose det personella behovet inom Försvarsmakten. Temat berör att Försvarsmakten ska öka sin rekrytering, samt att personalförsörjningen ska bygga både på totalförsvarsplikt och frivillighet. Det kan anses viktigt för Försvarsmakten att porträttera myndigheten som en lockande och givande arbetsplats, i syfte att uppnå Försvarsmaktens uppdrag inom Personalförsörjning.
