• No results found

Ungdomsbrottslighet: En komparativ undersökning av två av Malmös stadsdelar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ungdomsbrottslighet: En komparativ undersökning av två av Malmös stadsdelar"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola C-nivå 15 Högskolepoäng Hälsa och samhälle

Socionomprogrammet 205 06 Malmö

Maj 2010

Hälsa och samhälle

Ungdomsbrottslighet

EN KOMPARATIV UNDERSÖKNING I TVÅ AV

MALMÖS STADSDELAR

Richard Bengtsson

Hamdija Imsirovic

(2)

1

Juvenile delinquency

A COMPARATIVE STUDY OF TWO DISTRICTS

IN MALMÖ

RICHARD BENGTSSON

HAMDIJA IMSIROVIC

Bengtsson, Richard & Imsirovic, Hamdija. Ungdomsbrottslighet. En komparativ undersökning i två av Malmös stadsdelar. Examensarbete i socialt arbete 15

högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete,

2010.

Abstrakt

Få samhällsproblem har under de senaste åren mött så allmän uppmärksamhet som ungdomsbrottsligheten. Den polisanmälda ungdomsbrottsligheten har i stort sett följt brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begångna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden.

Detta är en komparativ uppsats som är inriktad på ungdomsbrottsligheten i två av Malmö stadsdelar där vi undersöker antalet polisanmälda ungdomar till

socialtjänsten mellan åren 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmälda, analyserat brottstrender och i den mån det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillämpas från socialtjänstens håll för att motverka ungdomsbrottslighet samt förhindra fortsatt brottslighet hos redan polisanmälda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid våra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar

ungdomsbrottsligheten. Våra resultat har delvis ställts i relation till hur

ungdomsbrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige.

Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt ställt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.

Studiens resultat visar bland annat att antalet polisanmälningar till socialtjänsterna har ökat, att killar begår fler brott än tjejer, att brottstyperna skiljer sig åt beroende på kön samt att ett mindre antal ungdomar ansvarar för en stor del av

socialtjänsternas inkomna polisanmälningar.

Nyckelord: Brottstrend, insats, omfattning, polismyndighet, sociala band,

(3)

2

Förord

Vi vill först och främst tacka vår kontaktperson på Södra innerstadens socialtjänst för vänligt bemötande, tillhandahållet material samt förslag på intressanta och relevanta intervjupersoner.

Vi vill tacka våra informanter för att de tog sig tid att deltaga i denna studie trots den tunga arbetsbelastningen som förekommer i deras arbete. Vi vill även tacka för den snabba korrespondensen vi har haft under uppsatsens gång.

Ett stort tack riktas även till vår handledare Finnur Magnusson på Malmö

högskola för snabba, insiktsfulla och detaljerade kommentarer på arbetet. Vi vill även tacka för att du alltid hade dörren öppen och var villig att svara på våra frågor.

Malmö, 18 maj 2010

Richard Bengtsson & Hamdija Imsirovic

References

Related documents

Ungdomsvård har ersatt påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten medan ungdomstjänst numera har blivit en fristående påföljd för unga som är under 21

Min studie intresserar sig inte för vilka brott ungdomar har begått utan endast orsaker till varför unga begår brott enligt mina deltagare och därför har jag valt att avstå från

För många samhällsaktörer som arbetar med ett förebyggande arbete gällande ungdomsbrottslighet finns det andra kunskapsspridande aktörer som Brottsförebyggande rådet

Under intervjuerna lyfte även två av respondenterna hur grupptryck kunde ta sig form genom att andra i gruppen kunde peppa och uppmuntra varandra till att begå brottsliga

Valet att undersöka endast män berodde på att man ville undvika felkällor på grund av kön i studien exempel: om det är en högre procent kvinnor i Lidköping och lägre förekomst

Som nämnt här ovan är de teoretiska referenserna i denna uppsats hämtade från posthumanismen, allt från filosofen Jaques Derrida till kulturvetare och forskare som Donna Haraway,

Detta kan kopplas till att diskursen, som sådan, håller på att etablerats i de sociala och kulturella praktikerna, men ännu inte har funnit sin form, vilket innebär att diskursen

Just denna tilltro till konventionella värderingar gör att dessa individer uppvisar en dedikation och en hängivenhet till att lyckas ekonomiskt, inom utbildning samt inom