RAPPORT 2015:17
REGERINGSUPPDRAG
Uppföljning av
det prestationsbaserade
stimulansbidraget
– delrapport 2
Boverket
Uppföljning av det
prestationsbaserade
stimulansbidraget
– delrapport 2
Titel: Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrap-port 2
Rapportnummer: 2015:17 Utgivare: Boverket, mars, 2015 Upplaga: 50
Tryck: Boverket internt
ISBN tryck: 978-91-7563-241-4 ISBN pdf: 978-91-7563-242-1
Sökord: Uppföljning, prestationsbaserade stimulansmedel, arbetssätt, samverkan, effekter, Borås, Göteborg, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Växjö
Dnr: 861/2015 Process: 3.4
Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: 0455-35 30 00
Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.
3
Förord
Denna rapport är den andra av tre rapporter som följer upp regeringens satsning på ett prestationsbaserat stimulansbidrag. Rapporten följer upp hur kommunerna har valt att använda de 99 miljoner kronor som betala-des ut i den första utbetalningen i december 2013. Den följer även upp vilken påverkan bidraget har haft på kommunens arbete samt vilka effek-ter den statliga satsningen har haft. Rapporten bygger på ineffek-tervjuer som har gjorts vid platsbesök i samtliga nio berörda kommuner.
Rapporten är skriven av Helene Bogren (projektledare), Vanessa Stjern-borg och Charlotte Gustavsson. Intervjuerna har gjorts av Helene Bogren. Karlskrona mars 2015
Janna Valik
Innehåll
Förord ... 3
Sammanfattning ... 8
Inledning ... 10
Uppdraget ... 10
Syfte och frågeställningar ... 12
Avgränsningar ... 13
Metod ... 13
Disposition ... 16
Borås... 17
Borås arbetar mot de tre indikatorerna ... 17
Organisation för urbant utvecklingsarbete ... 18
Tydligt uppföljningsarbete ... 19
Det prestationsbaserade stimulansbidraget gör avtryck i Borås ... 20
Göteborg ... 21
Stadsdelarna har arbetat på olika sätt ... 21
Bergsjön har säkerställt pågående verksamheter ... 21
Gårdsten och Hjällbo prövar nya arbetsmetoder ... 22
Norra Biskopsgården satsar på nytänkande... 23
Arbetar i samma riktning 2015 ... 24
Insatser har beslutats i stadsdelarna ... 24
Olika vägar för egen uppföljning ... 27
Olika påverkan i stadsdelarna ... 28
Kristianstad ... 29
Kristianstad arbetar mot de tre indikatorerna ... 29
Fördelar det prestationsbaserade stimulansbidraget på tre år ... 30
Möten för att fånga upp behov ... 30
Uppföljning sker löpande ... 31
Ökat fokus på indikatorerna ... 32
Landskrona ... 33
Landskrona lägger fokus på barn och unga ... 33
Metodutveckling för effektivisering av den ordinarie verksamheten .. 33
Styrgrupp inom förvaltningen ... 34
Uppföljning sker löpande ... 35
Kan göra mer och arbeta snabbare ... 35
Malmö ... 36
Malmökommissionen och områdesprogrammen är viktiga för arbetet36 Arbetet i Herrgården utgår från Malmökommissionen ... 36
Södra Sofielund arbetar mot områdesprogrammet ... 37
Fortsätter arbetet utifrån Malmökommissionen och områdesprogrammen38 Decentraliserat arbete ... 38
Olika vägar för egen uppföljning ... 40
Skalar upp och utvecklar pågående verksamheter ... 40
Stockholm ... 41
Det prestationsbaserade stimulansbidraget ses som en belöning för tidigare arbete ... 41
Målet för användningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget inom Järvalyftet ... 43
Innehållsförteckning 5
Även den andra utbetalningen går in i Järvalyftet ... 43
Det prestationsbaserade stimulansbidraget ingår i Järvalyftet ... 43
Uppföljning genom verksamhetsrapporter och kvartalsrapporter ... 44
Påverkar inte inriktningen på arbetet ... 44
Södertälje ... 45
Södertälje lägger fokus på barn och unga ... 45
Inga förändringar inför 2015 ... 46
Södertälje har inte kommit igång med det urbana utvecklingsarbetet 46 Olika vägar för egen uppföljning ... 48
Skalar upp och utvecklar pågående verksamheter ... 48
Trollhättan ... 49
Trollhättan lägger fokus på barn och unga ... 49
Skalar upp och skalar ner verksamheter ... 50
Arbetet ligger på kommunstyrelsen... 50
Uppföljning genom verksamhetsrapporter och kvartalsrapporter ... 51
Skalar upp och utvecklar pågående verksamheter ... 51
Växjö ... 52
Växjö fokuserar på nya metoder och nya angreppsätt ... 52
Effektivisering genom projekt ... 53
Organisation för urbant utvecklingsarbete ... 54
Utvärdering med fokus på lärandet ... 55
Ökat fokus på indikatorerna ... 56
Sammanfattning av hur kommunerna har valt att arbeta med det prestationsbaserade stimulansbidraget ... 57
Regeringens politik kring det prestationsbaserade stimulansbidraget57 Kommunerna har arbetat på olika sätt ... 57
En del kommuner förskotterade medel ... 57
Medel har använts till ett brett spektrum av insatser ... 58
Kommunerna tänker långsiktigt vid fördelning av medel ... 58
Olika mål för arbetet med bidraget ... 59
Olika former av organisation ... 59
Organisationer för det urbana utvecklingsarbetet ... 59
Använder befintlig organisation ... 60
Arbetet ligger på förvaltning, nämnd eller kommunstyrelse ... 60
Samarbete mellan företrädare för de tre indikatorerna ... 61
Beslutsfattandet skiljer sig åt ... 62
Möjlighet att söka bidrag ... 62
Bidraget är olika känt ... 63
Egen uppföljning... 63
Trygghet – en prioriterad fråga ... 63
Känslan av trygghet varierar ... 63
Många insatser görs för att öka tryggheten ... 64
Tidiga insatser är viktiga... 64
Social mobilisering ökar tryggheten ... 65
Omflyttningen tycks minska överlag medan trångboddheten tycks öka markant ... 65
Minskad omflyttning på grund av ansträngd bostadsmarknad ... 65
Många vill bo kvar ... 66
En del väljer att förtäta ... 66
Trångboddhet är en stor utmaning ... 66
Ryktet påverkar ... 67
Ryktet bland utomstående ... 67
Ryktet påverkar skolvalet ... 68
Kommunernas uppfattning om den statliga politiken ... 69
Bidraget har fungerat som smörjmedel ... 69
Framförhållning och långsiktighet är viktigt ... 69
Indikatorerna anses generellt vara bra som riktlinjer men vissa aktörer anses saknas ... 70
Kommunernas inställning till det prestations- och stimulansbaserade inslaget ... 70
Har det prestationsbaserade stimulansbidraget bidragit till stigmatiseringen av områdena? ... 71
Delade meningar om Boverkets uppföljning ... 71
Slutsatser ... 72
Reflektioner kring arbetssätt ... 72
Behov av samverkan ... 72
Arbetsförmedlingens närvaro i området ... 73
Otrygghet och trivsel kombineras ... 74
Påverkar trots förhållandevis små summor ... 75
Det prestationsbaserade stimulansbidraget har gett positiva effekter 75 Politikens utformning ger svårigheter i implementeringen ... 76
Slutord ... 77
Bilaga 1: Information om intervjuer ... 79
Bilaga 2: Intervjufrågor ... 80
Samordnare ... 80
Styrande politiker ... 82
Kommunala bostadsbolag / Trygghetsvärdar ... 84
Företrädare för verksamheter ... 84
Bilaga 3: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Borås: ... 85
Arbetsmarknadsanställningar ... 85
Trygghetsskapande insatser på området ... 86
Ökad måluppfyllelse i skolan ... 87
Bilaga 4: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Göteborg: ... 90
Bergsjön: ... 90
Arbetsforum ... 90
Returhuset ... 90
Satsningar inom skolan ... 91
Gårdsten och Hjällbo: ... 91
Vuxencentrum ... 91
Folkhälsoutvecklare ... 92
Samordning av integrationsmentorer ... 92
Ökad närvaro i skolan ... 93
Barnbibliotekarier ... 93
Norra Biskopsgården: ... 94
Insatsområden 2013 ... 94
Insatsområden 2014 ... 96
Bilaga 5: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Kristianstad: ... 98
Arbete och sysselsättning ... 98
Nätverk och föreningar ... 101
Fysisk miljö ... 102
Innehållsförteckning 7
Bilaga 6: Verksamheter/projekt som har tagit del av
prestationsbaserat stimulansbidrag i Landskrona: ... 104
Näringslivets involvering i gymnasieskolans industriteknikprogram 104 Feriepraktik med erbjudande om sommarskola ... 104
Brobyggare på Landskrona Stadsbibliotek och Fritidsklubben Österbryggan ... 105
Innosport ... 105
Teknikens Hus ... 106
Utökat föräldrastöd ... 106
Ökad närvaro i skolan ... 106
Bilaga 7: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Malmö: ... 108
Herrgården: ... 108
Medborgarkontoret Varda... 108
Hela Familjen Öster ... 109
Y-allas väg till arbete ... 109
Södra Sofielund ... 111
Förstärkning av pågående processer i skolan ... 111
Förstärkning av pågående processer utanför skolan ... 114
Utvärderings- och forskningsinsatser ... 115
Bilaga 8: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Södertälje: ... 117
Stadsutveckling i Ronna ... 117
Berättarministeriet ... 117
El Sistema ... 118
Idrott utan gränser ... 119
Assyriska FF ... 119
Bilaga 9: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Trollhättan: ... 121
N3 - nodverksamhet ... 121
Utökad läxhjälp ... 121
Ung fritid ... 122
Utökad fältverksamhet inom socialtjänsten ... 122
Mötesplats för kvinnor ... 123
Bilaga 10: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Växjö: ... 124
Ungdomsarena Araby ... 124
Brobyggare ... 124
Football for lifeacademy ... 125
Hälsoskola för nyanlända kvinnor ... 126
Ungas väg in i arbetslivet ... 126
Sammanfattning
Boverket har i uppdrag av regeringen att följa upp det prestationsbaserade stimulansbidrag på 99 miljoner kronor som har betalats ut årligen under år 2013 och 2014 till de nio kommuner och femton stadsdelar som omfat-tas av det urbana utvecklingsarbetet. Bidraget har betalats ut utan specifi-cerade krav från regeringen kring hur bidraget ska användas. Uppfatt-ningen är att det är på kommunal nivå det bäst avgörs var bidraget gör mest nytta för att underlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsde-len och minska boendesegregationen.
Denna rapport följer upp hur kommunerna har använt bidraget, om det har påverkat kommunernas sätt att arbeta på, och om det går att se några effekter av bidraget. Den fokuserar på det bidrag som betalades ut vid det första tillfället, det vill säga i december 2013.
Materialet som ligger till grund för rapporten har samlats in genom inter-vjuer med berörda aktörer vid besök i respektive kommun under hösten 2014.
Uppföljningen visar att kommunerna har valt att arbeta på olika sätt gäl-lande beslutsfattande, hur man har organiserat arbetet, om man har valt att skala upp pågående verksamheter eller att testa nya idéer, samt hur man har valt att följa upp arbetet lokalt. Kommunerna uppfattar syssel-sättningen, nivån av långvarigt försörjningsstöd och skolresultaten i ni-onde klass, som är de tre indikatorer som ligger till grund för den statliga fördelningsmodellen, som relevanta för arbetet. De anser även att faktorer som långsiktighet i arbetet, trygghet, omflyttning, områdenas rykten och invånarnas hälsa är viktiga att beakta när det gäller utvecklingen av stadsdelarna.
Uppföljningen visar även att samverkan ses som en viktig faktor för framgång i arbetet. Det gäller både internt mellan olika förvaltningar och externt med det civila samhällets organisationer, och olika myndigheter. Samverkan efterfrågas både lokalt, regionalt och nationellt. Det är dock viktigt att man upplever att man gör ett reellt arbete tillsammans och att det inte begränsas till utbyte av information. Vidare kan vi se att det pre-stationsbaserade stimulansbidraget har haft en tydlig påverkan trots för-hållandevis små summor och att bidraget har gett positiva effekter på ar-betet i stadsdelarna. Att det beslutades för en period om två år har dock lett till svårigheter i implementeringen.
Sammanfattning 9
En utbredd uppfattning i kommunerna är att det krävs ett arbete över blockgränser och mandatperioder för att skapa möjlighet till långsiktigt arbete i stadsdelarna.
Inledning
Uppdraget
I mars 2013 beslutade regeringen att inom ramen för det urbana utveckl-ingsarbetet betala ut 100 miljoner kronor årligen i prestationsbaserat sti-mulansbidrag under 2013 och 2014. Samtidigt gavs Boverket i uppdrag att följa upp bidraget.
Det urbana utvecklingsarbetet är en del av regeringens integrationspolitik där fokus ligger på kunskapsbaserade och tvärsektoriellt samordnade in-satser för att nå en bättre utveckling i stadsdelar med brett utanförskap. Syftet är att skapa bättre levnadsvillkor i stadsdelar med brett utanför-skap, att minska socioekonomiska skillnader inom städer och regioner samt att minska antalet stadsdelar med ett brett utanförskap. Regeringen beslutade år 2012 att femton stadsdelar skulle ingå i satsningen.1 De val-des ut utifrån kriterierna: förvärvsfrekvens lägre än 52 procent, långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8 procent och gymnasiebehörighet lägre än 70 procent. Stadsdelarna skulle dessutom ha en befolkningsmängd på minst 4000 personer.
Inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet fanns under 2014 uppdrag till Boverket, Länsstyrelserna i Västra Götaland, Skåne, Stockholm och Kronoberg, Skolverket, Arbetsförmedlingen, Polisen, Statistiska central-byrån (SCB) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Det prestationsbaserade stimulansbidraget betalas ut till berörda kommu-ner utifrån en modell som har beslutats av regeringen.2 Modellen baseras på statistik kring tre indikatorer: andel av befolkningen i stadsdelen som förvärvsarbetar; andel av befolkningen som mottar långvarigt försörj-ningsstöd; samt andel av dem som det givna året gick ut nionde klass med behörighet till gymnasieskolans nationella program. I modellen tas även hänsyn till hur stort flyktingmottagandet har varit i respektive stads-del. Indikatorerna mäts utifrån resultatet föregående år, vilket innebär att den första utbetalningen som gjordes i december 2013 baserades på för-ändringen mellan år 2011 och 2012. Ju större positiv förändring desto högre andel av medlen får den kommun i vilken stadsdelen ligger. Ut-vecklingen i stadsdelen mäts även i förhållande till utUt-vecklingen i kom-munen som helhet samt det genomsnittliga resultatet för de femton
1
Regeringsbeslut A2012/174/IU
2
Inledning 11
delarna. Samtliga kommuner tilldelas medel – även de som har haft en negativ utveckling.
Syftet med bidraget är att stimulera kommunerna till att intensifiera sitt arbete för att minska utanförskapet i stadsdelarna. Regeringen har inte satt upp några regler kring hur bidraget ska användas i samband med ut-betalningarna. Deras utgångspunkt är att det är på kommunal nivå det bäst avgörs var medlen gör mest nytta för att på olika sätt underlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boendesegregat-ionen i kommunen. Det innebär att beslut om vad bidraget ska användas till, vilka mål man väljer att arbeta efter, hur man väljer att organisera sig, om beslut tas inom förvaltning, nämnd eller kommunstyrelse, samt på vilket sätt man väljer att följa upp arbetet internt är frågor som är oregle-rade och ska beslutas på kommunal nivå. De tre indikatorerna ligger till grund för den statliga fördelningsmodellen, men det finns inga krav på att indikatorerna ska vara vägledande i arbetet. Bidraget betalas ut till kom-munerna utan att de ansöker, men att de är med i det urbana utvecklings-arbetet är ett aktivt val.
Boverket har fått regeringens uppdrag att följa upp hur kommunerna har använt bidraget, hur det påverkar kommunernas arbete samt bedöma vilka effekter regeringens satsningar på urbant utvecklingsarbete har gett för att minska utanförskapet. Enligt uppdraget ska bedömningen i första hand bygga på kvalitativa underlag. Fokus ska ligga på de tre indikato-rerna samt andra relevanta faktorer som har betydels för utvecklingen i stadsdelarna. Som exempel nämns boendemiljö, trygghet, service, före-tagsetableringar och omflyttning. I uppdraget ligger även att titta på om det civila samhällets organisationer är en del av det urbana utvecklingsar-betet.
Denna rapport följer upp den utbetalning som gjordes i december 2013 då bidraget fördelades enligt nedanstående tabell:3
3
Se Boverkets beslut 10137-1668/2013. 1 miljon kronor avsätts enligt regleringsbeslut A2013/1192/IU till Boverkets uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget.
Fördelning av det prestationsbaserade stimulansbidraget år 2013 Kommun Stadsdelar Fördelning pre-stationsbaserat stimulansbidrag (tkr) Borås Hässleholmen 5 320 Göteborg Bergsjön 7 840 Göteborg Gårdsten 4 887 Göteborg Hjällbo 4 416
Göteborg Norra Biskopsgår-den
9 066
Kristianstad Gamlegården 11 426 Landskrona Centrum-Öster 5 349
Malmö Herrgården 5 665
Malmö Södra Sofielund 4 190
Stockholm Rinkeby 3 200 Stockholm Tensta 5 567 Södertälje Hovsjö 10 952 Södertälje Ronna 9 680 Trollhättan Kronogården Växjö Araby
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna rapport är att undersöka hur kommunerna och stadsde-larna har arbetat med det prestationsbaserade stimulansbidraget, varför de har valt att arbeta som de har gjort, om bidraget har påverkat kommuner-nas arbete samt om det går att se några effekter av bidraget som helhet. Våra frågeställningar är:
• Vad har bidraget använts till och vad har kommunerna haft för mål i arbetet?
• Hur har kommunerna arbetat med bidraget - organisatoriskt, gällande beslutsfattande m.m.?
• Hur ser det egna uppföljningsarbetet ut?
• Hur har situationen i stadsdelarna utvecklats?
• Vad tycker intervjupersonerna om politiken kring det prestationsbase-rade stimulansbidraget?
Inledning 13
Uppföljningens huvudfokus ligger på de tre indikatorerna vilka ger ra-marna för uppdraget, men den följer även upp andra relevanta faktorer så som anges i uppdraget. De faktorer och perspektiv som vi har valt att följa upp bidrar till en förståelse för hur den förda politiken har landat i respektive stadsdel, kommun, samt i de femton stadsdelarna som helhet. Då det inte har funnit några regler kring bidraget och det regeringen har formulerat går att sammanfatta i att kommunerna med hjälp av bidraget ska intensifiera sitt arbete för att underlätta den socioekonomiska utveckl-ingen i stadsdelen och minska boendesegregationen i kommunen, fokuse-rar uppföljningen på att följa upp hur kommunerna har arbetat och om bi-draget har inneburit en intensifiering av arbetet.
Avgränsningar
Denna rapport följer upp den första utbetalningen av det prestationsbase-rade stimulansbidraget, vilken gjordes i december 2013. Den andra utbe-talningen som gjordes i december 2014 följs upp i den slutrapport som Boverket lämnar till näringsdepartementet senast den 15 oktober 2015. Uppföljningen omfattar de femton stadsdelar som är del av det urbana ut-vecklingsarbetet och begränsas till de verksamheter som har tagit del av bidraget på lokal nivå. Kommunerna bedriver ett kontinuerligt utveckl-ingsarbete i stadsdelarna och det prestationsbaserade stimulansbidraget finansierar bara en begränsad del av det. Vårt uppdrag omfattar inte att följa upp stadsdelarnas totala utvecklingsarbete utan bara att följa hur detta bidrag har använts.
Vårt uppdrag är att göra en uppföljning av det prestationsbaserade stimu-lansbidraget. Det innebär att Boverket inte gör några värderingar av hur kommunerna har arbetat med bidraget. I rapporten beskriver vi de projekt som har tagit del av bidraget, men vi utvärderar inte vilken effekt de en-skilda projekten har haft. I uppdraget ingår att bedöma vilka effekter re-geringens satsningar på urbant utvecklingsarbete har gett för att minska utanförskapet. I detta ligger en värdering, men den begränsas i denna rap-port till att följa upp de effekter vi kan se av det prestationsbaserade sti-mulansbidraget som politik.
Eftersom fokus enligt uppdraget ska ligga på kvalitativa underlag
omfattar denna rapport inte någon statistisk uppföljning.
Metod
Under perioden augusti till december 2014 har Boverket besökt samtliga kommuner och stadsdelar som har tagit del av det prestationsbaserade
stimulansbidraget. Vi har genomfört intervjuer med fyra olika fokus vid våra besök. Vid intervjuerna har vi velat träffa: samordnare för
kommunens arbete med bidraget; ansvariga politiker; företrädare för de tre indikatorerna; samt företrädare för fastighetsägare, trygghetsvärdar el-ler andra som är lämpade att svara på frågor kring trygghet, omflyttning och stadsdelens rykte. Utöver dessa intervjuer har vi besökt de verksam-heter som har tagit del av bidraget, alternativt träffat någon som har berät-tat om verksamheterna.
I juni 2014 skickade Boverket ut information om vilka intervjuer vi ville göra, vilka fokus de skulle ha och vilka aktörer vi ville träffa vid de olika intervjuerna (se bilaga 1). Utifrån detta önskemål har sedan kommunerna satt samman program och bestämt vilka personer vi ska intervjua. Besö-ken har spänt över tre dagar per kommun. I en del kommuner har antalet intervjuer överensstämt med det antal perspektiv som vi ville fånga in, men i en del kommuner har samma intervju gjorts vid flera tillfällen ef-tersom alla intervjupersoner inte kunde närvara vid samma tid.
Studien har lagts upp så att samma intervjufrågor skulle ställas till samma aktörer i samtliga kommuner, gällande samtliga stadsdelar.4 Vi har dock tvingats att frångå det gällande några stadsdelar. I Angered i Göteborg där Gårdsten och Hjällbo ingår hade man ordnat en halvdagskonferens där de verksamheter som hade tagit del av bidraget fick presentera sig. Närvarande var även politiker från stadselsnämnden. Eftersom vi inte fick möjlighet att göra några intervjuer förutom den intervju som är riktad till samornare bad vi att få skriftliga svar på våra frågor i efterhand. Denna komplettering har vi inte fått in och vi saknar därför en del material. Viss information fick vi dock från den politiska representationen då de var på plats vid konferensen. I Bergsjön i Göteborg var den intervju som var in-riktad på trygghet och flyttmönster inte inbokad och intervjun med ansva-rig politiker kunde inte genomföras på grund av sjukdom. Dessa inter-vjuer har genomförts i efterhand i skriftlig form. Även gällande Herrgår-den i Malmö har intervjun med ansvarig politiker gjorts i efterhand i skriftig form på grund av sjukdom. I Stockholm gjordes inga besök av verksamheter eftersom det sätt på vilket de har använt bidraget gör att det inte går att peka ut vilka specifika verksamheter som har tagit del av bi-draget. Att allt material inte har kommit in och att tre av intervjuerna har gjorts skriftligt påverkar materialet. Det är dock viktigt att nämna att kommunernas medverkan i denna uppföljning är frivillig och att Boverket därför inte kan kräva in information.
4
Inledning 15
När det gäller intervjuerna med ansvariga politiker har det varierat om vi har intervjuat politiker i kommunstyrelsen eller politiker i ansvarig nämnd. Det har även varierat om vi bara har intervjuat politiker från ma-joriteten eller om även politiker från oppositionen har deltagit vid inter-vjun. Det har varit upp till kommunerna att bestämma vilka politiker som är mest lämpade att svara på Boverkets frågor utifrån hur man har valt att arbeta med bidraget i kommunen.
Även när det gäller intervjuerna med fokus på samarbete mellan företrä-dare för de tre indikatorerna samt intervjuerna med fokus på trygghet, omflyttning och rykte har det varierat vilka aktörer som har kallats till mötena. Detta beror på hur den kommunala organisationen ser ut och vilka aktörer som finns i stadsdelarna. Vi upplever att de personer som har intervjuats har haft det specifika perspektiv som vi har efterfrågat. Totalt har cirka 40 intervjuer genomförts inom ramen för uppföljningen. De flesta intervjuerna har varit gruppintervjuer och totalt har cirka 150 personer har intervjuats. Dessutom har drygt 60 verksamheter och projekt besökts, alternativt följts upp genom samtal som har genomförts på annan plats än platsen för verksamheten.
För att effektivisera platsbesöken bad Boverket kommunerna att skicka in viss information skriftligen i juni 2014. Det gällde vilka verksamheter el-ler projekt som hade tagit del av bidraget, en kort beskrivning av dessa, vilken summa som hade tilldelats respektive verksamhet eller projekt, samt beslutsunderlag, protokoll eller dylikt som visade när, samt av vem, beslut om fördelning av bidraget togs.
Vid platsbesöken deltog två utredare från Boverket.5 Samtliga intervjuer har gjorts av samma person. Kvalitetssäkring av att Boverkets utredare har uppfattat kommunernas information rätt har skett genom att alla kommuner har fått faktagranska de texter som har skrivits om deras spektive arbete. Kapitlen om respektive kommun har skickats ut till re-spektive samordnare som har ombetts att skicka det vidare till samtliga personer som vi har intervjuat.
Som en del av kvalitetssäkringen har uppföljningen även haft en intern, samt en extern, referensgrupp. I den interna referensgruppen har Micael Nilsson och Kerstin Andersson på Boverket ingått. I den externa
5
En utredare intervjuade och en skrev strukturerade anteckningar som sedan har legat till grund för texten i denna rapport. Vid ett fåtal tillfällen bandades även intervjuerna. I Stockholms stad bandades samtliga intervjuer eftersom endast en utredare närvarade. Att inte alla intervjuer har bandats beror på att det är resurskrävande att gå igenom ett så om-fattande material.
rensgruppen har Dag Forsström, Borås stad; Mari Tastare, Göteborgs stad; Marie Hendra, Malmö stad; samt Nihad Bunar, Stockholms univer-sitet ingått. Referensgrupperna har gett synpunkter på upplägget av stu-dien i det inledande skedet samt fått möjlighet att ge synpunkter på den färdiga rapporten. För uppföljningens upplägg och rapportens innehåll ansvarar Boverket.6
Disposition
Rapporten består av ett inledande kapitel där ramarna för uppföljningen som uppdragets utformning, syfte, frågeställningar, avgränsningar och metod presenteras. Därefter följer nio kapitel som beskriver hur respek-tive kommuner har arbetat, varför de har valt att arbeta så som de har gjort och om bidraget har påverkat deras sätt att arbeta i stadsdelarna. Ef-ter kommunkapitlen följer ett kapitel som sammanfattar den information som finns i de nio kommunkapitlen. Detta ger en tydligare bild av hur kommunerna har arbetat med det prestationsbaserade stimulansbidraget som helhet. Efter det följer ett kapitel som redogör för vad aktörerna i kommunerna tycker om den statliga politiken med prestationsbaserat sti-mulansbidrag. Slutligen följer ett kapitel med de slutsatser som Boverket drar utifrån det insamlade materialet. De verksamheter och projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag beskrivs i en bilaga för respektive kommun.
6
Vid ett möte med den externa referensgruppen framfördes synpunkter om ett annat upp-lägg av studien, vilket inte gick att förena med de datum då rapporter enligt uppdraget ska lämnas till näringslivsdepartementet. Det uppkom även en diskussion kring att studien borde läggas upp som en utvärdering, medan uppdraget är formulerat som en uppföljning.
17
Borås
Borås Stad har en stadsdel med i det urbana utvecklingsarbetet, Hässle-holmen. Hässleholmen hade år 2012 cirka 6 400 invånare7 och ligger i stadsdel Öster. Området uppfördes under senare delen av 1960-talet och tidigare delen av 1970-talet. Större delen av området består av flerbo-stadshus med både höghus och låghus, men även områden med villabe-byggelse finns i stadsdelen. Majoriteten av bostäderna är hyresrätter. I december 2013 tilldelades Hässleholmen 5 320 000 kronor i prestat-ionsbaserat stimulansbidrag.
Borås arbetar mot de tre indikatorerna
Borås Stad bestämde sig redan under våren 2013 för att förskottera sex miljoner kronor så att de kunde sätta igång med det arbete de ville göra med hjälp av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Under 2013 an-vände de drygt fyra miljoner kronor och förde över kvarvarande belopp till 2014 års verksamhet. De räknade med att få minst samma summa i december 2014 som de fick i december 2013 vilket gav en budget på sju miljoner kronor för 2014. Borås Stad har valt att arbeta mot de tre indika-torer som ligger till grund för fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget; ökad andel förvärvsarbetande, minskat beroende av långvarigt försörjningsstöd samt ökad andel elever från grundskolan med gymnasiebehörighet. Att nå en ökad samverkan har också varit av yttersta vikt.
Under våren 2013 anställdes en projektledare som har arbetat direkt mot det urbana utvecklingsarbetet och som är helt finansierad av det prestat-ionsbaserade stimulansbidraget. Utöver det har det prestatprestat-ionsbaserade stimulansbidraget fördelats mellan tre områden; arbetsmarknadsanställ-ningar, trygghetsskapande på området samt ökad måluppfyllelse i skolan. Satsningarna beskrivs mer utförligt i bilaga 3.
7
SCB.
http://www.scb.se/sv_/Hitta- statistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-per-stadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11.
Foto: Borås Stad
Borås arbetar med det prestationsbaserade stimulansbidraget un-der 2013 och 2014
Eftersom Borås stad förskotterade medel och startade upp sitt arbete med det prestationsbaserade stimulansbidraget redan i mars 2013 så avslutas arbetet vid årsskiftet 2014/2105 som en följd av att regeringen efter rege-ringsskiftet inte har beslutat om ytterligare bidrag. Det gör att Borås stad inte planerar för fortsatt arbete inom den statliga satsningen utan i stället är i en fas där de ska ta ställning till hur de ska kunna fortsätta med de pågående verksamheterna. Både styrgruppen, projektgruppen och verk-samheterna tycker att det arbete de har gjort har varit mycket fruktsamt och de vill gärna arbeta vidare på samma sätt. Verksamheterna berättade under hösten 2014 att det rådde en oro gällande om de kommer att kunna fortsätta. De talade om en rädsla för att den samverkan och den kompe-tens som har byggts upp kommer att förloras. Det innebär även att en-skilda individer oroade sig för sin sysselsättning efter årsskiftet. Från alla håll talades det om vikten av en långsiktighet som sträcker sig över man-datperioder. Man menar att det bästa vore om staten stod för en sådan långsiktighet, men när den inte gör det blir det viktigt att kommunled-ningen gör det.
Organisation för urbant utvecklingsarbete
Det urbana utvecklingsarbetet har en framträdande roll i Borås och man arbetar med detta på ett tydligt sätt. Begreppet är spritt bland berörda ak-törer och de är även insatta i målen för det urbana utvecklingsarbetet. Samverkan är framträdande i arbetet och det är även ett av kommunens mål med det urbana utvecklingsarbetet.
Borås 19
Borås stad satte under våren 2013 upp en tydlig struktur för hur de skulle samarbeta för att nå målen kopplade till de tre indikatorerna. Organisat-ionen består av en styrgrupp som diskuterar strategiska frågor och tar be-slut, samt en projektgrupp8 som ansvarar för genomförandet. I styrgrup-pen sitter politiker från arbetslivsnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnd Öster, förvaltningschefer från motsvarande förvaltningar, samt representanter för Arbetsförmedlingen och AB Bostäder. Det är bara politikerna som har rösträtt, men de uppger att de har varit eniga i alla frågor.
Både styrgruppen och projektgruppen tycker att organisationen, och att de möts regelbundet, ger en tydlighet så att alla vet hur de ska arbeta. De uppskattar även att det är en mix av politiker och tjänstemän i styrgrup-pen så att de båda perspektiven möts. Samarbetet i grupperna fungerar bra, men Arbetsförmedlingen har valt att vara mindre aktiv. De kom med i gruppen i ett senare skede och var inte med i planeringsstadiet. Det gör att de upplever att inriktningen på det urbana utvecklingsarbetet i Borås är svårt att kombinera med Arbetsförmedlingens huvuduppdrag och att deras roll därmed har begränsats till att rapportera och att informeras. Jobb Borås har en framträdande roll i projektgruppen. Arbetsförmedling-en har ingArbetsförmedling-en represArbetsförmedling-entant där utan det är Jobb Borås som har ansvar för arbetsfrågan. Även enheten för försörjningsstöd uppger att de represente-ras av Jobb Borås. Rektor för högstadieskolan i Hässleholmen sitter med i projektgruppen. I projektgruppen sitter även projektledaren för det urbana utvecklingsarbetet. Det är han som håller ihop Borås stads urbana ut-vecklingsarbete genom regelbundna möten med de verksamheter som tar del av bidraget, projektgruppen och styrgruppen.
Styrgruppen och projektgruppen är mycket nöjda med att arbeta på detta sätt och tycker att det är fruktsamt. De skulle dock vilja utveckla samar-betet så att även polisen satt med i styrgruppen. De har upplevt att styr-gruppen och polisen har olika uppfattning i en del frågor och tror att det skulle främja arbetet att ha ett gemensamt diskussionsforum.
Tydligt uppföljningsarbete
Borås stad rapporterar alla verksamheter i ett digitalt system för månatlig uppföljning och det urbana utvecklingsarbetet har en egen flik där. Där rapporteras det arbete som utförs, måluppfyllelse, planering av det fort-satta arbetet med mera. Redovisningen utgör även underlag för ett avsnitt
8 För mer information om projektgruppens sammansättning se Boverket (2014): Uppfölj-ning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 1.
i årsredovisningen. Projektledaren för det urbana utvecklingsarbetet rap-porterar även till styrgruppen på deras månadsvisa möten där de bland annat stämmer av måluppfyllelsen. Projektledaren skickar även ut må-nadsbrev till de som är involverade i det urbana utvecklingsarbetet. Borås stad här även lagt ett uppdrag på PayOff att utvärdera deras satsningar på arbetsmarknadsanställningar i kombination med studier.
Det prestationsbaserade stimulansbidraget gör
avtryck i Borås
Borås stad har inte ändrat inriktningen på sitt arbete med att minska utan-förskapet i Hässleholmen till följd av statens urbana utvecklingspolitik. Deras verksamhetsmål hade redan innan motsvarande inriktning. Den statliga politiken är dock mycket synlig i Borås eftersom man så tydligt har organiserat sig utifrån de indikatorer som staten anger och att man använder begreppet urban utveckling i sitt dagliga arbete. De tycker även att det prestationsbaserade stimulansbidraget har påverkat kommunens arbete och att det har gett mer konkreta resultat än tidigare statliga sats-ningar inriktade på dessa stadsdelar.
En anledning till detta är, enligt Borås stad, att bidraget tillfaller en stads-del. När 5 miljoner går till en stadsdel under ett år ger det avtryck i arbe-tet. De framhåller att satsningarna har blivit synliga bland annat genom att de under åren 2013 till 2014 fick ut 52 personer i arbetsmarknadsan-ställningar. Det prestationsbaserade stimulansbidraget var också upptak-ten till deras organisation kring det urbana utvecklingsarbetet. De menar att organisationen har underlättat och stärkt samarbetet mellan nämnder och förvaltningar. Den har också gjort det lättare att komma igång med olika insatser och kunna arbeta mer målinriktat med tydligare resultat. Slutligen tycker de att bidraget har gjort avtryck i kommunen genom den nya kunskap och de erfarenheter som det har gett.
21
Göteborg
Göteborg har fyra områden med i det urbana utvecklingsarbetet och dessa ingår i tre stadsdelsnämnder. Berörda områden är Bergsjön i Östra Göte-borgs stadsdelsnämnd, Gårdsten och Hjällbo i Angereds stadsdelsnämnd samt Norra Biskopsgården i Västra Hisingens stadsdelsnämnd.
Norra Biskopsgården är det av bostadsområdena som byggdes först. Det byggdes under andra halvan av 1950-talet. Bergsjön byggdes under andra halvan av 19talet och Gårdsten och Hjällbo under senare delen av 60-talet och början av 1970-60-talet. Alla bostadsområdena domineras av hyres-rätter i flerbostadshus men i Bergsjön, Gårdsten och Hjällbo finns det även radhus. Bergsjön och Gårdsten har även villabebyggelse. Bebyggel-sen domineras i alla fyra bostadsområdena av lamellhus som är tre till åtta våningar höga.
Invånarantalet var år 2012 cirka 16 400 i Bergsjön, cirka 8 200 i Gårds-ten, cirka 7 400 i Hjällbo och cirka 4 800 i Norra Biskopsgården.9 Totalt tilldelades Göteborg 26 209 000 kronor i december 2013 och var den kommun som fick störst andel av de prestationsbaserade stimulans-medlena vid denna utbetalning. Av dessa medel fördelades 9 066 000 kronor till Norra Biskopsgården, 7 840 000 kronor till Bergsjön, 4 887 000 kronor till Gårdsten och 4 416 000 kronor till Hjällbo.
Stadsdelarna har arbetat på olika sätt
Bergsjön har säkerställt pågående verksamheter
Östra Göteborg (Bergsjön) har under de senare åren tampats med ekono-miska underskott och på grund av det har de valt att inte utveckla några nya processer i samband med tilldelandet av det prestationsbaserade sti-mulansmedlet. Istället har de valt att långsiktigt säkerställa beprövade verksamheter som de vet fungerar för att öka förvärvsfrekvensen hos bo-ende i Östra Göteborg - Arbetsforum och Returhuset. De har även valt att avsätta prestationsbaserat stimulansbidrag för pågående insatser i grund-skolor i Bergsjön.
Stadsdelsförvaltningen i Bergsjön redogör för att de på grund av under-skott i budgeten för bland annat försörjningsstöd och köpta sociala
9
SCB.
http://www.scb.se/sv_/Hitta- statistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-per-stadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11.
delösningar skulle ha varit tvungna att skära ner nämnda verksamheter om de inte hade kunnat tillföra bidrag från det prestationsbaserade stimu-lansbidraget. Med detta tillskott har verksamheterna kunnat fortsätta i samma skala under 2014 som under föregående år, men det har inte inne-burit någon ökning av verksamheternas omfattning. Arbetsforum, Retur-huset och satsningarna i skolan finansieras sedan tidigare genom den kommunala budgeten. När det gäller satsningarna inom skolan finansieras de även genom öronmärkta kommunala medel samt Skolverkets satsning på handledning.
Stadsdelsförvaltningen har inte fattat beslut om specifika mål för fördel-ningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget utan arbetar efter de strategiska mål som har beslutats av kommunfullmäktige. De är att öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed ut-jämna dagens skillnader, samt att skolan ska öka barns och elevers möj-ligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden. Satsningarna på Arbetsforum, Returhuset och skolan beskrivs mer utför-ligt i bilaga 4.
Gårdsten och Hjällbo prövar nya arbetsmetoder
Angereds stadsdelsnämnd (Gårdsten och Hjällbo) tillsatte under 2013 en organisation som arbetade fram ett antal principer som utgångspunkter för det fortsatta arbetet med det prestationsbaserade stimulansmedlet. Ut-gångspunkterna var att det skulle finnas ett generellt invånarperspektiv, att det skulle bli en förstärkning av pågående utvecklingsarbete, samt att arbetet skulle präglas av en framåtsyn och hållbarhet över tid. Vid sidan av detta har stadsdelsförvaltningens tre egna mål, folkhälsa, trygghet samt skola in i arbete, varit vägledande för Angereds fördelning av det prestat-ionsbaserade stimulansbidraget tillsammans med de tre indikatorer som är med i den statliga fördelningsmodellen. Ambitionen har även varit att skapa en varaktighet när det gäller samverkan och verksamhetsutveckling utifrån en geografisk inriktning. Man upplever dock att synkroniseringen med den ordinarie organisationen har lett till en fördröjning i implemen-teringsprocessen och användningen av det prestationsbaserade stimulans-bidraget.
Angered använder bidraget för att testa nya vägar men har trots det ett ut-talat långsiktigt tänkande kring hur de använder det prestationsbaserade stimulansbidraget. Deras grundläggande tanke är att alla nya verksamhet-er som tar del av bidraget ska kunna fortsätta att arbeta inom ordinarie budget om de faller väl ut. Detta är en gemensam uppfattning hos både politiker och tjänstemän.
Göteborg 23
Under 2014 tog man beslut om att fördela prestationsbaserat stimulansbi-drag till två koordinatorer och två ungdomscoacher vid Vuxencentrum, en samordnare för integrationsmentorer, två kuratorer och två fältassi-stenter som arbetar med ökad närvaro i skolan, en folkhälsoutvecklare och tre barnbibliotekarier. Dessa verksamheter beskrivs mer utförligt i bilaga 4.
Norra Biskopsgården satsar på nytänkande
Västra Hisingens stadsdelsnämnd (Norra Biskopsgården) valde att under våren 2013 förskottera fyra miljoner kronor ur driftsbudgeten så att sats-ningar kunde göras tidigt under året. Västra Hisingen har utgått från de tre indikatorer som är med i den statliga fördelningsmodellen, tillsam-mans med de strategiska mål som anges i kommunfullmäktiges budget när de har fördelat det prestationsbaserade stimulansbidraget. De målen är, som tidigare har nämnts, att öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader, samt att sko-lan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kun-skaper, förmågor och värden. En viktig princip har även varit att satsa på någonting nytt samtidigt som man förstärker pågående insatser. Uppfatt-ningen är att bidraget inte ska finansiera basverksamheten utan att det ska användas för att testa nya metoder.
Uppfattningen från nämnden har varit att de inte ser tillräckligt tydliga re-sultat och att de därför vill använda de tillförda medlen till ett visst mått av nytänkande. De har även ställt krav på att alla nyanställningar som bi-draget finansierar skall vara heltidsanställningar och att de som anställs skall vara boende i området.
De medel som förskotterades under 2013 fördelades mellan åtta verk-samheter. Verksamheterna hade koppling till egenförsörjning och utbild-ning med ambitionen att förbättra levnadsvillkoren i Norra Biskopsgår-den. Av de fyra miljoner som förskotterades användes två och en halv miljoner. De fördelades mellan nio verksamheter: Förstärkning i ordinarie grundskoleverksamhet (inklusive förberedelseklasser); Kultur och värde-ringsarbete i skolan; Utökat samarbete mellan grundskolan och andra lo-kala aktörer för trygghet och bättre skolresultat; Utökning av IKT-utrustning (datorer, Ipads med mera); Mötesplats för samhällsinformat-ion/Infocenter; Ungdomsuppsökare; Förstärkning med en jobbcoach på Jobb-centrum Äpplet; Förstärkning med en socialsekreterare på Arbets-marknadstorget; samt Utbildning till samhällsinformatörer.
stimulansbidraget användes under 2013 återstod sex och en halv miljoner kronor att använda år 2014. Vid fördelningen av bidraget år 2014 valde stadsdelsnämnden att ta en mer aktiv roll och från politiskt håll menar man att fokus kom att ligga mer tydligt på de tre indikatorerna samt att arbetet präglades av mer nytänkande under år 2014. Bidraget fördelades 2014 på åtta olika satsningar: Mötesplats för
samhällsinformat-ion/Infocenter; Jobb-centrum Äpplet; Arbetsmarknadstorget; Stadsdels-värdar; samt Insatser vid Sjumilaskolan (Utveckling av det pedagogiska uppdraget och en gemensam värdegrund, Språkutveckling, Trygghet och studiero, Organisationsutveckling). Satsningarna beskrivs mer utförligt i bilaga 4.
Arbetar i samma riktning 2015
Samtliga stadsdelar som ingår i det urbana utvecklingsarbetet i Göteborgs stad har för avsikt att fortsätta i samma anda under 2015 som de har gjort under 2014.
Östra Göteborg (Bergsjön) förväntas ha ett fortsatt underskott för försörj-ningsstödet och köpta sociala boendelösningar under 2015. De ser det därför som troligt att även den andra utbetalningen av prestationsbaserat stimulansbidrag kommer att användas för att undvika att Arbetsforum, Returhuset och de satsningar som görs i skolan inte ska behöva minska i omfattning. Bidraget förväntas alltså inte heller under 2015 att innebära någon uppskalning av arbetet.
I Angered har man för avsikt att fortsätta att arbeta med att utveckla verk-samheten genom att delvis testa nya vägar. Man kommer att arbeta med en organisationsutveckling, men även den nya organisationen kommer att vara en tjänstemannaorganisation.
Även i Västra Hisingen har man för avsikt att fortsätta att använda det prestationsbaserade stimulansbidraget till att utveckla verksamheten ge-nom nytänkande. Stadsdelsnämnden har för avsikt att bli ännu mer invol-verad i fördelningen av det bidrag som betalas ut i december 2014. Mot bakgrund av att de var mer involverade under 2014 kommer de under 2015 att kunna ställa skarpa frågor i beredningsarbetet och lägga ännu skarpare förslag än tidigare.
Insatser har beslutats i stadsdelarna
I Göteborg stad har fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbi-draget beslutats av stadsdelsdirektörna i Östra Göteborg och Angered samt stadsdelsnämnden i Västra Hisingen. Att besluten skulle tas lokalt beslutades 2013 när regeringen informerade om att stödet skulle införas.
Göteborg 25
Bakgrunden till det är att de har det så kallade befolkningsansvaret i sta-dens organisation samt att de har den bästa kunskapen om vilka insatser som kan ge effekt på lång sikt för att förbättra levnadsförhållandena i de berörda områdena. De har även, tillsammans med stadsledningskontoret, mångårig erfarenhet av olika regeringsinitiativ som Storstadssatsningen, Blommansatsningen med flera, samt EU-initiativ som URBAN II. Beslu-tet påverkades även av att målet med det prestationsbaserade stimulans-bidraget ligger i linje med Göteborg stads syfte och mål inom området enligt exempelvis kommunfullmäktiges budgetmål och statens ambitioner att samarbeta med berörda organisationer som Arbetsförmedlingen. De gemensamma utgångspunkterna för hanteringen av det prestationsba-serade stödet i Göteborgs stad har varit att det:
• betraktats som ett ekonomiskt tillskott till stadsdelarnas satsningar.
• ska förstärka pågående utvecklingsarbeten med åtgärder som staden har goda erfarenheter av så att de ger effektiva vägar till bättre lev-nadsvillkor.
• har ett generellt invånarperspektiv som omfattar alla åldrar men med ett särskilt fokus på unga.
• har en framåtsyn med hållbarhet över tid, det vill säga att de är möj-liga att upprätthålla även efter att statens satsning på det prestationsba-serade stimulansbidraget har avslutats.
• består av förslag och åtgärder som har förankrats långt ned i organisat-ionen där ansvaret för genomförandet av åtgärderna ligger.
Eftersom besluten om hur bidraget ska fördelas har tagits lokalt i Östra Göteborg, Angered och Västra Hisingen skiljer de sig åt både gällande vem som har fattat besluten och processen kring hur bidraget ska förde-las.
I Östra Göteborg (Bergsjön) valde stadsdelsförvaltningen att inte göra något specifikt utvecklingsarbete kring bidraget. Att Arbetsforum, Retur-huset och skolan skulle tillföras prestationsbaserat stimulansbidrag så att de skulle kunna fortsätta i oförminskad skala beslutades av stadsdelsdi-rektören. Beslutet att bidraget skulle tilldelas de tre verksamheterna samt hur det skulle fördelas mellan dem finns inte dokumenterat. Den redovis-ning vi har fått ta del av visar enbart verksamheternas totala årsbudget. I Angered (Gårdsten och Hjällbo) följer politiken aktivt arbetet med det prestationsbaserade stimulansbidraget men besluten om hur bidraget ska
fördelas har tagits av stadsdelsdirektören, eftersom de anser att det ligger inom ramen för stadsdirektörens delegation. Från tjänstemännens sida ser man att det ger en större rörlighet och frihet vilket är en nödvändighet ef-tersom de fortfarande håller på att utveckla nya vägar för verksamheten och därför har ett behov av att ta löpande beslut.
I Angered inrättade man under våren 2013 en arbetsgrupp för det urbana utvecklingsarbetet. Arbetsgruppen bestod av representanter från utveckl-ingsavdelningen, sektor utbildning, sektor kultur och fritid samt sektor individ och familj. Gruppen tog fram förslag om hur det prestationsbase-rade stimulansmedlet skulle kunna användas för Gårdsten och Hjällbo och man fastslog även de generella principerna för arbetet. Det fortsatta arbetet följdes av två processledare som stöd samt en beredningsgrupp med ansvar för den ekonomiska uppföljningen. Sektorschefsgruppen kom att fungera som styrgrupp och de tog besluten om fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget. För att möjliggöra en snabbare be-slutsprocess genomför de nu en organisationsförändring så att nya beslut ska kunna fattas av berörda områdeschefer. Syftet är att förstärka den po-sitiva effekt man har sett av att arbeta sektorsövergripande inom organi-sationen. Beredningsgruppen ska vara kvar i den nya organisationen med ansvar för uppföljning och eventuell förankring av nya förslag. Organi-sationen är en tvärsektoriell förvaltningsgrupp, men har inga representan-ter från exempelvis den politiska organisationen eller Arbetsförmedling-en. Angered har under 2014 tagit beslut om drygt 4,8 miljoner kronor av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Resterande fyra och en halv miljoner kronor överförs till verksamhetsår 2015.
Västra Hisingen (Norra Biskopsgården) förskotterade 4 miljoner kronor för att kunna starta upp arbetet redan 2013. De använde dock bara två och en halv miljoner kronor under 2013 och tog därför beslut om en fördel-ning av sex och en halv miljoner kronor för verksamhetsår 2014. För po-litiken var det viktigt att bidraget inte skulle ingå i den ordinarie verk-samheten utan att det skulle gå att följa vad det gick till. Av denna anled-ning valde man att ta politiska beslut om inriktanled-ningen för hur bidraget skulle användas. Förvaltningen tog fram förslag på hur verksamheten skulle kunna utvecklas med hjälp av bidraget och efter en återremittering från politiken som resulterade i en tydlig lista på verksamheter togs beslut i stadsdelsnämnden. Politiken har under 2014 blivit mer involverad i det arbete som görs i Norra Biskopsgården. Det är en följd av att nya ordfö-randen i stadsdelsnämnden tyckte att de hade för liten insyn i arbetet. Förändringen är alltså generell och skulle ha skett även utan det prestat-ionsbaserade stimulansbidraget. För att ytterligare tydliggöra arbetet är man från politikens sida även intresserad av att under 2015 inrätta en
sär-Göteborg 27
skild organisation med ansvar för att följa upp hur arbetet går och att di-rektrapportera till presidiet. En sådan förändring skulle göra att politiken kunde följa arbetet på ett tydligare sätt. Organisationen skulle ligga utan-för linjeorganisationen och den skulle även kunna arbeta med strategiska frågor.
I samtliga stadsdelar i Göteborg som är del av det urbana utvecklingsar-betet sker ett löpande samarbete mellan företrädare för de tre indikatorer som är med i den statliga fördelningsmodellen i den dagliga verksamhet-en. Det gäller dels ett samarbete mellan olika kommunala verksamheter som arbetar för att öka sysselsättningen, Arbetsförmedlingen och enheten för försörjningsstöd, och dels skolan och enheten för försörjningsstöd. Mellan skolan och Arbetsförmedlingen sker inget löpande utbyte ef-tersom denna koppling inte ses som lika självklar. Östra Göteborg (Berg-sjön) och Västra Hisingen (Norra Biskopsgården) har ingen organisation för ett strategiskt arbete med specifikt fokus på de tre indikatorerna. Angered (Gårdsten och Hjällbo) har en sådan plattform, men den inklude-rar enbart förvaltningen och inte Arbetsförmedlingen.
Olika vägar för egen uppföljning
Stadsledningskontoret ansvarar för uppföljningen av stadens verksamhet-er i sin helhet. Uppföljningen genomförs till kommunstyrelsen och kom-munfullmäktige enligt ett övergripande rapporteringssystem och det pre-stationsbaserade stimulansbidragets effekter följs upp tillsammans med andra insatser som görs i stadsdelarna för att nå kommunfullmäktiges mål. Stadsledningskontoret rapporterar inte specifikt om effekter av det prestationsbaserade stimulansbidraget, då man menar att det inte går att urskilja från andra åtgärder och faktorer som har påverkat utvecklingen i stadsdelarna. Stadsledningskontoret följer också kontinuerligt stadsdelar-nas arbete med bidraget inom ramen för sitt samordningsansvar. Beslut om egen uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget har, liksom fördelningen av bidraget, beslutats i Östra Göteborg (Bergsjön), Angered (Gårdsten och Hjällbo) samt Västra Hisingen (Norra Biskops-gården). Östra Göteborg och Angered har valt att inte särredovisa det pre-stationsbaserade stimulansbidraget, men i Västra Hisingen har en särre-dovisning förberetts för rapportering till den lokala nämnden. I stadsde-larnas redovisning till stadsledningskontoret kommer hanteringen av det prestationsbaserade stimulansbidraget inte att särredovisas för Bergsjön, Gårdsten och Hjällbo medan Norra Biskopsgården kommer att ha ett eget fält för detta i rapporterna.
Östra Göteborg följer upp sitt arbete med det prestationsbaserade stimu-lansbidraget genom den ordinarie uppföljningen i årsredovisning och kvartalsrapporter.
Angered använder bidraget för att testa nya vägar för förvaltningarna att arbeta på, vilket gör att en kontinuerlig uppföljning blir viktig för att av-göra framtida satsningar. I dag gör beredningsgruppen en ostrukturerad uppföljning men de arbetar med att hitta en strukturerad form för detta genom att ta fram en modell för hur uppföljningen ska ske. Modellen syf-tar till att de ska kunna göra snabba uppföljningar för att kunna göra snabba åtgärder. Uppföljningen kommer även fortsättningsvis att ligga på beredningsgruppen.
I Västra Hisingen är stadsdelsnämnden involverad i uppföljningen av de satsningar som har tagit del av det prestationsbaserade stimulansbidraget. De har sedan tidigare ett system för avvikelserapportering till ledningen som används i alla verksamheter, och det används även för de verksam-heter som har tagit del av det prestationsbaserade stimulansbidraget.
Olika påverkan i stadsdelarna
Östra Göteborg (Bergsjön) har låtit bidraget gå in i den ordinarie verk-samheten för att stötta verksamheter som bedömdes vara relevanta för det urbana utvecklingsarbetet och som eventuellt hade behövts avvecklas utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. Bidraget är inte känt i stadsdelen i koppling till det urbana utvecklingsarbetet, det har inte har föranlett något internt utvecklingsarbete eller någon utökning av verk-samheter och det har därmed inte påverkat stadsdelens sätt att arbeta på. Bidraget gör dock skillnad för enskilda medarbetare och brukare genom att de berörda verksamheterna har kunnat fortsätta.
I Angered (Gårdsten och Hjällbo) och Västra Hisingen (Norra Biskops-gården) har man upplevt det som positivt att få anledning att fokusera lite extra på de utmaningar som man står inför genom de diskussioner som har föranlett den lokala fördelningen av det prestationsbaserade stimu-lansbidraget. Bidraget har använts till att pröva nya metoder och tillväga-gångssätt. Det har setts som lokala utvecklingspengar, vilket gör att man har vågat testa mer än vad man tycker att man kan med ordinarie budget. Genom denna möjlighet anser de att bidraget har haft en påverkan på det arbete som de bedriver.
29
Kristianstad
Kristianstad har en stadsdel med i det urbana utvecklingsarbetet
– Gamlegården. Gamlegården hade år 2012 cirka 4 800 invånare10 och är ett ytterområde beläget i norra Kristianstad. Gamlegården byggdes under åren 1965 till 1971. Totalt finns cirka 1850 lägenheter i stadsdelen, där samtliga av dessa är hyresrätter och ägs av det kommunala bostadsbola-get AB Kristianstadsbyggen. Även handelscentrumet i stadsdelen ägs av dem. Stadsdelen består av tre till sexvåningshus.
I december 2013 tilldelades Gamlegården 11 426 000 kronor i prestat-ionsbaserat stimulansbidrag och var därmed den enskilda stadsdel som tilldelades mest medel, vilket delvis förklaras av stadsdelens höga flyk-tingmottagande.
Kristianstad arbetar mot de tre indikatorerna
Kristianstad kommun valde att påbörja arbetet under 2013 utifrån anta-gandet att samtliga stadsdelar det första året skulle tilldelas lika mycket pengar som ett utgångsläge. När det stod klart att bidraget skulle fördelas utifrån den statliga fördelningsmodellen även vid den första utbetalningen kunde summan inte förutses och kommunen valde därför att avvakta med ytterligare insatser fram till besked om tilldelning kom i december. Detta innebar att endast tre miljoner hanterades under 2013. En miljon använ-des till att finansiera medborgarkontoret på Gamlegården centrum och resterande två miljoner användes till att bygga upp den Urbana Hem-bygdsgården samt till sommarjobb åt äldre ungdomar. Resterande del fördes över till 2014. För 2014 beslutade Arbete och välfärdsnämnden att fördela det prestationsbaserade stimulansbidraget inom fyra områden: ar-bete och sysselsättning, nätverk och föreningar, fysisk miljö samt skola. De har valt att arbeta mot de tre indikatorer som ligger till grund för den statliga fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget och har därmed ökad andel förvärvsarbetande, minskat beroende av försörjnings-stöd samt ökad andel elever från grundskolan med gymnasiebehörighet som målområden. De har dock valt att lägga betoningen vid en ökad an-del förvärvsarbetande och minskat försörjningsstöd, då de var överens om att många större satsningar på skolan redan har gjorts. Att nå en ökad samverkan har också varit av yttersta vikt i deras urbana arbete och i satsningarna som de har valt att fokusera på har samverkan med det civila
10
SCB.
http://www.scb.se/sv_/Hitta- statistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-per-stadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11.
samhället varit viktigt. En annan viktig del i deras val av hur det prestat-ionsbaserade stimulansbidraget skulle användas var att få möjlighet att testa nya metoder och angreppssätt.
För att arbeta mot de tre indikatorerna har Kristianstad kommun valt att lägga medlen på totalt sex olika satsningar inom området arbete och sysselsättning. (Nystartsjobb, Aktiviteter på den urbana hembygdsgården, Yalla Kristianstad, Till Rosenbad, Öresund 2020, fotbollsskola och som-marlovsaktiviteter för barn i området, Sambusa samt en socialsekreterar-tjänst för en riktad satsning för sjukskrivna med försörjningsstöd boende på Gamlegården.) De har även gjort fem olika satsningar inom området nätverk och föreningar (Antidiskrimineringsambassadörer, Näsby IF Fot-boll, Transformations torg entreprenörskap, Föreningen C-4 Integration läxläsning). Vidare har Kristianstad kommun valt att lägga medel på en satsning inom området fysisk miljö, genom den urbana hembygdsgården. För att arbeta mot indikatorn behörighet har de även valt att lägga medlen på två satsningar inom området skola (Lärarresurs Fröknegårdsskolan och Föräldrautbildning). Samtliga satsningar beskrivs i bilaga 5.
Fördelar det prestationsbaserade stimulansbidraget på tre år Kristianstad kommun valde att förskottera medel och började arbeta med det prestationsbaserade stimulansbidraget redan under 2013. Då de fick en större tilldelning än väntat i december 2013 har de använt de pengarna även under 2014. Det betyder att utbetalningen i december 2014 kommer att användas under 2015 och att de således använder den totala bidrags-summan under tre år.
Uppfattningen från både politiker- och tjänstemannasidan är att en del av de verksamheter som har fått pengar under 2013 och 2014 kommer att kunna fortsätta att få kommunal finansiering, medan andra kommer att behöva klara sig på egen hand. En del av de satsningar som har gjorts syf-tar till att stärka individer och föreningar så att de kan söka finansiering från annat håll och på det sättet driva verksamheten vidare. Genom att an-ställa personer som bor i området hoppas de även på att skapa förebilder som långsiktigt kan bidra till att lyfta området.
Möten för att fånga upp behov
Kristianstad kommun har inga strukturer sedan tidigare som kan fånga upp det prestationsbaserade stimulansbidraget, så de har behövt finna nya lösningar för detta. Bidraget har gått in till Arbete- och välfärdsnämnden som har beslutat om ramarna för hur det prestationsbaserade stimulansbi-draget ska fördelas. Innanför de ramarna har arbete- och välfärdsförvalt-ningen haft frihet att utforma arbetet.
Kristianstad 31
Kommunen har tidigare ordnat frukostmöten en gång i månaden där kommunpolitiker, kommuntjänstemän, arbetsförmedling, polis, förening-ar och boende hförening-ar vförening-arit inbjudna. Genom dessa hförening-ar de fått en bred kun-skap om det arbete som olika aktörer bedriver i Gamlegården. När det prestationsbaserade stimulansbidraget kom fanns det behov av ett större fokus på de tre indikatorerna och hur man kunde arbeta mot dessa. Ar-bete- och välfärdsförvaltningen valde då att minska frukostmötena till två per år samt att bjuda in till en ny mötesform med fokus på indikatorerna. Under våren 2014 har de hållit två möten med fokus på arbete och för-sörjningsstöd där de har bjudit in Arbetsförmedlingen och näringslivs-kontoret. De har även hållit två möten med fokus på behörighet till gym-nasiet där de har bjudit in skolan, den lokala hembygdsgården, läxläs-ningsverksamhet och kurator på gymnasiet. Syftet med mötena var att finna nya mer effektiva sätt att arbeta på, som stimulansbidraget kan fi-nansiera. Att det fanns möjlighet till finansiering gjorde att mötena upp-levdes som konkreta och handlingskraftiga. I nära anslutning till mötena tog chefen för arbete- och välfärdsförvaltningen tillsammans med sam-ordnaren beslut om hur bidraget skulle fördelas. Besluten är inte proto-kollförda men det finns en tydlig dokumentation av hur bidraget har för-delats.
Mötena var ett sätt att hitta det bästa sättet att använda det prestationsba-serade stimulansbidraget på, men de utgör inte någon organisation för det urbana utvecklingsarbetet. Det finns alltså ingen specifik organisation för det urbana utvecklingsarbetet där företrädarna från offentlig verksamhet möts regelbundet för att diskutera strategiska eller strukturella frågor. Fö-reträdarna för de tre indikatorerna träffas ofta i det dagliga arbetet kring enskilda individer, men de tycker att det skulle vara positivt med åter-kommande möten kring mer strukturella frågor med fokus på samverkan.
Uppföljning sker löpande
Arbete- och välfärdsförvaltningen gör inte någon strukturerad
ut-värderingav det prestationsbaserade stimulansbidraget. En del av
verksamheterna inkommer löpande med utvärderingar till
samord-naren, men förvaltningen håller sig även uppdaterad genom att
samordnaren har löpande kontakt med de verksamheter som
finan-sieras genom bidraget. Redovisning till nämndpolitikerna sker
ge-nom ordinarie strukturer för övrigt arbete i stadsdelen, samt då de
specifikt ber om en uppdatering.
Ökat fokus på indikatorerna
Det prestationsbaserade stimulansbidraget påverkar arbetet i Kristianstad kommun genom att fokus på de tre indikatorerna förstärks. Det påverkar även genom att mycket har möjliggjorts genom stimulansbidraget i sig, men också genom upplägget att regeringen inte har ställt upp regler för hur bidraget skulle användas. Det har gjort att de har kunnat satsa friare och bredare. Den lokala hembygdsgården är en satsning som kommer att finnas kvar som en bas för framtida arbete i stadsdelen och på detta sätt påverkar kommunens arbete.
33
Landskrona
Landskrona stad har en stadsdel med i det urbana utvecklingsarbetet, Centrum – Öster. Centrum-Öster ligger i centrala Landskrona och består till största delen av bebyggelse från 20-talet till 1940-talet. Den består främst av flerfamiljshus, men det finns även radhus och villor. Flerfa-miljshusen är till största delen hyresrätter. De är fördelade på ca 540 tighetsägare, vilket innebär att det i stor utsträckning är många små fas-tighetsägare. Invånarantalet var år 2012 cirka 11 100.11
I december 2013 tilldelades Centrum-Öster 5 349 000 kronor i prestat-ionsbaserat stimulansbidrag.
Landskrona lägger fokus på barn och unga
Landskrona stad har sedan tidigare fem mål som de arbetar mot. De är: ökat antal elever med fullständiga betyg; minskat antal individer som uppbär försörjningsstöd; ökad trygghet i Landskrona; bra och attraktiva bostäder; samt att utveckla samarbetet med näringslivet. Deras utgångs-punkt i det urbana utvecklingsarbetet är att de tre indikatorerna passar väl in i dessa mål och att de därför inte påverkar inriktningen på arbetet. Fo-kus för fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget är, utö-ver de tre indikatorerna, att satsa på ungdomar och att minska ungdoms-arbetslösheten.
Landskrona stad har valt att fördela de tilldelade medlen på sex olika satsningar. Beslut har fattats i kommunstyrelsen. Satsningarna är: ut-veckling av en lärlingsutbildning i nära samarbete med arbetslivet; ferie-praktik med kompletterande utbildning; brobyggarfunktion på stadsbib-lioteket och Fritidsklubben Österbryggan, Innosport; Teknikens Hus; för-äldrastöd; samt ett närvaroprojekt. Satsningarna beskrivs mer utförligt i bilaga 6.
Metodutveckling för effektivisering av den ordinarie
verksamheten
Landskrona stad har i stor utsträckning valt att använda det prestationsba-serade stimulansbidraget till nya projekt i syfte att utveckla nya metoder som kan effektivisera kommunens arbete. Målet är att projekten ska gå in i ordinarie budget om de faller väl ut. Kommunen har redan tidigare
11
SCB.
http://www.scb.se/sv_/Hitta- statistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-per-stadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11.
tat på detta sätt, med projekt som går över i ordinarie verksamhet. Bro-byggarfunktionen kommer att gå in i ordinarie verksamhet redan 2015. Det blir då en fast anställning på 30 procent. Inte heller lärlingsverksam-heten kommer att finansieras med det prestationsbaserade stimulansbi-drag som betalas ut i december 2014. De kommer dock att föra över en del av det bidrag som de har fått för 2014 till 2015. Övriga projekt beräk-nas få fortsatt finansiering via det prestationsbaserade stimulansbidrag som betalas ut i december 2014. Feriepraktiken kommer att upprepas och utvecklas ytterligare och Innosport som nu är en förstudie kommer att gå över till projektering. Teknikens hus och närvaroprojektet kommer inte att komma igång förrän i slutet av 2014 eller början av 2015, men de fi-nansieras av det bidrag som betalades ut i december 2013.
Styrgrupp inom förvaltningen
Landskrona stad har sedan början av 2014 en styrgrupp för det urbana ut-vecklingsarbetet. Styrgruppen består av fyra chefer inom den kommunala förvaltningen, VD för Landskrona stadsutveckling AB och samordnaren för det urbana utvecklingsarbetet.12 Det finns ingen politisk representat-ion i styrgruppen. Styrgruppen har i uppgift att ta fram underlag för de projekt som man vill ska ta del av det prestationsbaserade stimulansbi-draget och bereda dem som ärenden för beslut i kommunstyrelsen. Kom-munstyrelsen har inte tagit något övergripande beslut om hur bidraget ska fördelas utan tar ställning till ärendena då de tas upp för beslut. Kommu-nen har sedan tidigare fem övergripande mål för sitt sammanhållna arbete och det är de som anger ramverket för kommunstyrelsen.
Genom inrättandet av en styrgrupp har arbetet med bidraget blivit
tydligare och fått större transparens. Man menar att de två sista
ärendena som beslutades i december 2015 är bättre genomarbetade
med tydligare mål än de som beslutades tidigare under året, och att
detta är ett resultat av den organisation som man har byggt upp
un-der början av 2014.
Företrädare för Arbetsförmedlingen, försörjningsstöd och rektor
har inte varit med i några strategiska diskussioner kring hur det
prestationsbaserade stimulansbidraget ska användas. De samverkar
dock löpande genom flera olika organ, både på chefsnivå och på
handläggarnivå med fokus på angränsande frågor.
12
I styrgruppen sitter förvaltningscheferna för utbildningsförvaltningen, individ- och fa-miljeförvaltningen, fritids- och kulturförvaltningen och stadsledningskontoret, VD för Landskrona stadsutveckling AB samt samordnaren för det urbana utvecklingsarbetet.
