Sidas årsredovisning 2008

Full text

(1)www.sida.se. Årsredovisning 2008.

(2)

(3)

(4)

(5) Årsredovisning 2008.

(6) Innehåll. Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Sidas organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Sidas insynsråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Sidas ledningsgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Sidas forskningsråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Politikområde Internationellt utvecklingssamarbete samt politikområde reformsamarbete i Östeuropa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Effektivitet i Sidas arbetsprocesser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Ökad resultatorientering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Policy- och Metodproduktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Sektor och insatskoncentration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Antikorruption . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Ökad samstämmighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Utveckling av samverkan med näringslivet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Politikområde Utrikes- och säkerhetspolitik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Organisationsstyrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Återrapporteringskrav utanför regleringsbrevet 2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Not till resultatredovisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Finansiella dokument. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Anslagsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Redovisning mot anslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Redovisning mot statsbudgetens inkomsttitlar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Bemyndiganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Finansiella villkor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Sammanställning över väsentliga uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Generaldirektörens fastställande av myndighetens årsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Tabeller och bilagor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109. 4. INNEHÅLL.

(7) Tabeller och bilagor. VERKSAMHETSOMRÅDE UTVECKLINGSSAMARBETE Verksamhetsområde Utvecklingssamarbete Verksamhetsgren 2 Genomförande av strategier inom utvecklingssamarbetet Tematiskt område Tabell 1. Kostnader och andel kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . .76 Tabell 2. Kostnader för administration mot beslutad sektorklassificering . . . . . . . . . . . . . . . .76 Tabell 3. Insatsavtalens medel/medianvolym och medel/medianlängd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .77. Biståndsform Tabell 4. Kostnader och andel kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . .77. TABELLBILAGOR Bilaga 1. Översikt över politikområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . .87 Bilaga 2. Kostnader för administration per verksamhetsgren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .87. Internationellt utvecklingssamarbete och Reformsamarbete i Östeuropa Bilaga 3. Kostnader per anslagspost och region . . . . . . . . . . . . .88 Bilaga 4. De 20 största samarbetsländerna 2008 . . . . . . . . . . . .89 Bilaga 5. Kostnader per anslagspost, region samt land . . . . . . . .90 Bilaga 6. Kostnader per huvudsektor, region samt land . . . . . . . .94 Bilaga 7. Anslagspost Humanitära insatser och konflikthantering: Största länderna, biståndsform, kanal, huvudsektor samt antal giltiga insatser . . . . . . .102. Tabell 5. Insatsavtalens medel/medianvolym och medel/medianlängd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .78. Bilaga 8. Anslagspost Informationsinsatser: Största länderna, biståndsform, kanal, huvudsektor samt antal giltiga insatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .103. Strategistyrd verksamhet Tabell 6. Kostnader, andel kostnader, kostnad för administration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .78. Bilaga 9. Anslagspost Globala utvecklingsinsatser: Största länderna, biståndsform, kanal, huvudsektor samt antal giltiga insatser . . . . . . . . . . . .104. Tabell 7. Insatsavtalens medel/medianvolym och medel/medianlängd samt antal insatser . . . . . . . . .79. Bilaga 10. Anslagspost Stöd till enskilda organisationer: Största länderna, biståndsform, kanal, huvudsektor samt antal giltiga insatser . . . . . . . . . .105. Tabell 8. Antal huvudsektorer i samarbetet med länder och regioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .80. Verksamhetsområde Samarbete inom Östersjöregionen Tabell 9. Kostnader per land . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .83 Tabell 10. Kostnader per område (sektor) . . . . . . . . . . . . . . . . .83 Tabell 11. Kostnader per samarbetspartner . . . . . . . . . . . . . . . .83. Kompetensförsörjning Tabell 12. Personalstatistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .84. Bilaga 11. Anslagspost Forskningssamarbete: Största länderna, biståndsform, kanal, huvudsektor samt antal giltiga insatser . . . . . . . . . .106 Bilaga 12. Anslagspost U-krediter: Största länderna, biståndsform, kanal, huvudsektor samt antal giltiga insatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .107 Bilaga 13. Stöd till ramorganisationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . .108. RESULTATBILAGA TILL ÅRSREDOVISNINGEN Redovisas separat. Not till resultatredovisning Tabell 13. Avstämning mellan resultatredovisningen och resultaträkningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .85 Tanell 14. Posterna i resultaträkningen fördelade per anslagspost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .86. INNEHÅLL. 5.

(8)

(9) Inledning 2008.

(10) Inledning. Det gångna året har på många sätt varit ett år av förändringar. Vi har sett att den långa trend av stabil tillväxt som under lång tid varit påtaglig i många av världens fattiga länder nu har mattats av den globala finanskrisen. De som drabbas hårdast är, som så ofta tidigare, de fattigaste människorna i de fattigaste länderna. I den för året nya resultatbilagan ges en bild av de resultat som det svenska utvecklingssamarbetet genom Sida har uppnått. Redovisningen följer en ny modell med större möjlighet att beskriva insatser och resultat över tid. Detta för att bättre återspegla den tid det tar från det att en insats genomförs till att det går att mäta dess resultat. Resultatbilagan presenteras från och med i år som en från årsredovisningen fristående skrift. Årsredovisningen redovisar endast de återrapporteringskrav som ställts till Sida i regeringens regleringsbrev för , samt myndighetens ekonomiska ställning. Tydlighet. Även inom Sida har  varit ett år av förändringar. Regeringen har förtydligat Sidas uppdrag och mandat genom att peka ut tre verksamhetsgrenar för Sidas arbete, där Sida ska: – bistå regeringen i utarbetandet av policys, strategier och metoder inom utvecklingssamarbetet. – ansvara för genomförandet av strategier eller motsvarande som regeringen beslutat för olika delar av utvecklingssamarbetet. – internationellt och nationellt samverka med och. 8. ge stöd till relevanta aktörer i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. De nya verksamhetsgrenarna innebär ett förtydligande av Sidas roll som dialogpartner både inom Sverige, men framför allt internationellt och globalt. För att bättre svara upp mot vårt uppdrag och våra huvuduppgifter har Sida under  infört en förnyad organisation för bättre resultat och ökad effektivitet. Den förnyade organisationen är indelad i tre pelare: – Operations – med ansvar för genomförandet av regeringens strategier – Policy – med ansvar för att svenskt bistånd genomförs i enlighet med svenska policys, global forskning och erfarenheter samt för global policydialog – Management – med ansvar för att verksamheten genomförs med hög effektivitet och med fokus på resultat. Regeringens fokusering av Sveriges samarbetsländer har varit central vid införandet av särskilda Country Teams med personal både i Stockholm och i samarbetslandet. Teamen har givits både ansvar och resurser för att kunna genomföra samarbetet i enlighet med gällande strategi. Vi är övertygade om att detta kommer att innebära en ökad effektivitet även om det ännu är för tidigt att mäta detta. För att ytterligare stärka effektiviteten inom organisationen har vi i påbörjat införandet av ett tydligt system för mål- och resultatstyrning där utgångspunkten är de mål och resultat som vi har i uppdrag att arbeta mot enligt. INLEDNING.

(11) 09-02-19. 16.18. Sida 9. regeringens strategier. Dessa bryts ned på teamnivå, och i sin förlängning på varje enskild medarbetare. Varje enskild medarbetare kommer med andra ord att veta vilka resultat som hon eller han har att uppnå och hur dessa är kopplade till Sidas övergripande mål och resultat. Kvalitet och resultat. En värld i ständig förändring skapar större utmaningar för en organisation som Sida. En viktig uppgift är därför att säkerställa kontinuerlig kompetensutveckling inom organisationen. För att hålla samman ämneskompetensen mellan teamen inom Operations, Policy och Management har kompetensbaserade nätverk etablerats inom organisationen för att stimulera utbyte och utveckling av kunskap och erfarenhet utifrån de ansvarsområden och arbetsuppgifter de olika pelarna har. På så sätt ska Sida effektivt kunna utnyttja den samlade kompetensen inom Sida för såväl global policydialog som för genomförande av insatser i samarbetsländerna. I syfte att säkerställa kvaliteten i Sidas processer och produkter har vi vidare förnyat och förstärkt Sidas kvalitetsledningssystem. Detta genom att inrätta tre verksövergripande rådgivande kommittéer: – Resultatkommittén – ska säkerställa att resultat och erfarenheter från utvecklingssamarbetet återförs vid planering och genomförande av nya insatser, – Policy- och strategikommittén – ska säkerställa god kvalitet i Sidas förslag till regeringen för policys och strategier, samt. INLEDNING. – Beslutsförberedande kommittén – ska säkerställa att underlag för beslut om större eller särskilt komplexa insatser är av god kvalitet. Under året har Sidas insynsråd fyllt en viktig funktion som rådgivande organ till Sidas ledning. Rådet har under året successivt utvecklat sina arbetsformer. Under året har vi påbörjat ett betydligt mer ambitiöst arbete med olika aktörer i det svenska samhället bland annat genom att tillhandahålla arenor och mötesplatser. Jag vill särskilt lyfta fram en fördjupad diskussion kring privata näringslivets roll och potential samt samverkan med svenska enskilda organisationer. Under  kommer vi även att mer systematiskt arbeta med andra svenska myndigheter och universitet Sammantaget ser vi att Sida efter ett år av förändringar både i omvärlden och internt nu står väl rustat för att med fokus på resultat och ökad effektivitet ta oss an vårt uppdrag. Grunden är lagd och  kommer att bli ett år där fokus är på genomförande och leverans.. FOTO : CHRIS BLACK. 1-40.qxp:Layout 1. Anders Nordström Generaldirektör Sida. 9.

(12) Sidas organisation. Utveckling och samstämmighet Forskningssamarbete Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Regionala team, landteam och tematiska team. Hälsa och kunskap Långsiktigt programsamarbete. Ekonomisk utveckling Miljö, klimat och samhällsbyggnad. Policy Konflikt- och postkonfliktsamarbete. Mänsklig säkerhet. GD. Operations Reformsamarbete i Europa. Utvärdering. Management. Verksamhetsstyrning. Samverkan med aktörer. Metodutveckling Personal och kompetens Juridik och upphandling Kommunikation IT och intern service. Sidas nya organisation består av tre delar; – Operations, – Policy och – Management.. 10. INLEDNING.

(13) Sidas insynsråd. Sidas ledningsgrupp. Göran Holmqvist, ordförande /–/, tf generaldirektör Sida Anders Nordström, ordförande /–/, generaldirektör Sida Charlotte Petri Gornitzka, generalsekreterare, Rädda Barnen Ari Kokko, professor, Handelshögskolan /–/ Marie Öberg Lindevall, VD, Helseplan Consulting Group  Lena Johansson, generaldirektör, Kommerskollegium Holger Gustafsson, riksdagsledamot, kristdemokraterna Kent Härstedt, riksdagsledamot, socialdemokraterna Marie Nordén, riksdagsledamot, socialdemokraterna Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot, folkpartiet Kerstin Lundgren, riksdagsledamot, centerpartiet. Anders Nordström generaldirektör Mia Horn af Rantzien ställföreträdande generaldirektör, Policy Magnus Lindell biträdande generaldirektör, Operation Anne-Charlotte Malm biträdande generaldirektör, Management Christina Wedekull chef, generaldirektörens sekretariat. Med anledning av Sidas ändrade ledningsform fr.o.m. 1 januari 2008 har myndighetens styrelse ersatts med ett insynsråd.. Sidas forskningsnämnd. Professor Gunnar Öquist, ordförande Kungliga Vetenskapsakademien Professor Sven Hessle Institutionen för socialarbete – Stockholms Universitet Professor Olle Stendahl Medicinska fakulteten– Linköpings universitet. Professor Ruth Haug NORAGRIC/Norwegian University of Life Sciences – Oslo, Norge Professor Hans C. Blomqvist Swedish School of Economics and Business Administration – Vasa Finland Från Sida:. Professor Inga Persson Nationalekonomiska institutionen – Lunds Universitet. Mia Horn af Rantzien Ställföreträdande generaldirektör, Policy. Professor Lena Gustafsson VINNOVA – Stockholm. Tomas Kjellqvist Avdelningschef, Forskningspolicy och Metodutveckling. Professor Ingrid Öborn Institutionen för Markvetenskap – Uppsala Universitet. Joakim Molander Sekretariatchef, Utvärdering. Professor Lars-Åke Persson International Maternal and Child Health (IMCH) – Uppsala Universitet. INLEDNING. 11.

(14)

(15) Politikområde Internationellt utvecklingssamarbete samt politikområde reformsamarbete i Östeuropa 2008.

(16) Effektivitet i Sidas arbetsprocesser ÅTERRAPPORTERING. Sida ska för verksamhetsgrenarna 1 till 3 bedöma den inre effektiviteten i myndighetens arbetsprocesser.. SIDAS INRE EFFEKTIVITET. Framtagande av Policys. Sida har under året separat återrapporterat regleringsbrevets uppdrag kring »Utveckling av kvalitativa indikatorer«. Sida redogör för de arbetsprocesser som organisationen i nuläget arbetar efter och föreslår indikatorer för att mäta inre effektivitet. Arbetet har under året fortsatt inom den förnyade organisationen med en kartläggning av Sidas arbetsprocesser för att i nästa steg införa indikatorer.. Under året har Sida utarbetat en underlagsrapport för regeringens nya tillväxtpolicy. Arbetsprocessen kring denna har kommit att utgöra en modell för myndighetens fortsatta arbete med framtagande av underlag för policys. För arbetet tillsatte Sida en mindre projektgrupp. Via interna och externa källor erhöll projektgruppen korta sammanfattningar över kunskapsläget inom specifika områden, vilket garanterade en snabb och kvalitetssäkrad rapportsammanställning. Ett begränsat samråd kring det första rapportutkastet hölls med en referensgrupp bestående av representanter för Sidas olika kunskapsteman. Kontakt skedde därefter med några utvalda svenska forskare samt med Världsbankens tillväxtkommission.  beslutade om det slutliga dokumentet efter samråd i Sidas ledningsgrupp. Sida bedömer att denna arbetsprocess har ökat den interna effektiviteten.. Effektivitet i arbetsprocesser inom verksamhetsgren 1: Policys, strategier och metoder i utvecklingssamarbetet Framtagande av strategier. Under  har Sida utarbetat  underlag till strategier som inlämnats till regeringen. Detta kan jämföras med att myndigheten under  och  i genomsnitt utarbetade  strategiunderlag per år. Sida har under året effektiviserat arbetsprocessen för att ta fram underlag för strategier. En åtgärd har varit att ta bort ett arbetsmoment i strategiprocessen. Förändringen innebär att ingen rapport från landmötet skrivs, utan ett slutligt strategiutkast sammanställs direkt. Sida bedömer att ledtiden för framtagandet har kortats utan att sänka förslagens kvalitet. Riktlinjerna för strategiarbetet har tydliggjorts och med mallar har enhetlighet tidigare i processen kunnat säkerställas. Sidas bedömning är att dessa åtgärder också har lett till en ökad inre effektivitet. I syfte att ytterligare effektivisera arbetet med att utarbeta förslag till samarbetsstrategier har myndigheten samarbetat över kompetensgränser, via så kallade »skrivarverkstäder«. Genom att på detta sätt tillvarata medarbetarnas olika kompetens och erfarenheter för att omsättas i konkreta förslag till samarbetsstrategier bedömer Sida att arbetssättet har blivit effektivare. Verkstäderna har även skapat ökat utrymme för analytisk reflektion kring utvecklingshinder och mål- och resultatstyrning.. 14. Effektivitet i arbetsprocesser inom verksamhetsgren 2: Genomförande av strategier inom utvecklingssamarbetet. De arbetsprocesser som dominerar verksamhetsgrenen ingår i den så kallade insatscykeln, däribland insatsberedning och insatsuppföljning. Arbetsprocesserna är definierade och beskrivna i metoddokumentet »Så arbetar Sida«. Under  var ambitionen att på ett omfattande sätt revidera arbetsprocesserna i »Så arbetar Sida«. Revideringen fick emellertid senareläggas med anledning av omorganisationen. För att minska den totala beredningstiden avskaffades i slutet av året den så kallade »inledande beredningen«, detta som ett första steg i omarbetningen av samtliga arbetsprocesser inom verksamhetsgrenen. Sidas bedömning är att förändringen kommer att avlasta medarbetarna så att de kan lägga mer tid på uppföljning och dialog, något som bedöms som avgörande för att effektivisera insatshanteringen.. EFFEKTIVITET I SIDAS ARBETSPROCESSER.

(17) Effektivitet i arbetsprocesser inom verksamhetsgren 3:. plan för . Detta arbete har lett till ökad kunskap om. Samverkan och rådgivning.  och om Kommissionens bistånd, samt till ett ökat. Under året har Sida fortsatt att genomföra den av regeringen antagna Svensk strategi för multilateralt utvecklingssamarbete. Strategin är vägledande för prioriteringar inom verksamhetsgrenen i syfte att effektivisera arbetet. Sida har tillsammans med  och övriga departement och utlandsmyndigheter verkat för ökad effektivitet i de multilaterala organisationerna genom att genomföra  organisationsbedömningar, enligt ett nytt format. Därutöver har Sida gemensamt med andra givare, inom ramen för  (Multilateral Organisations Performance Assessment Network), gjort bedömningar om hur dessa multilaterala organisationer verkar i fält. Sida har också varit behjälplig i en översyn av roll- och ansvarsfördelningen mellan  och myndigheten för det multilaterala samarbetet. Sida har som expertmyndighet bistått regeringen i styrningen av de multilaterala organisationerna och av  :s utvecklingsbistånd. Åtgärder för att länka erfarenheter från fältet till policy- och styrelsenivå i organisationerna har vidtagits, liksom ökad prioritet på att sprida erfarenheter av organisationernas specifika policy- och utvecklingsarbete inom Sida. Bland annat har åtgärdsplanen för  -arbetet från  uppdaterats i en arbets-. engagemang och samarbete med Kommissionen speciellt på landnivå. Arbetet har prioriterats med anledning av förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet. Sida har fortlöpande bistått regeringskansliet med ämnesmässig kompetens och deltagit i styrelsemöten och andra jämförbara möten med fokus på , , ,  ,  ,  och . Därutöver har Sida representerat Sverige på möten i Kommissionens verkställighetskommittéer. Exempel på uppnådda resultat av det prioriterade arbetet är svensk påverkan i Världsbankens arbete med att ta fram dels en ny policy för utlämnande av handlingar, dels tematiska prioriteringar för svenskt utvecklingssamarbete. Dessa har framför allt drivits gentemot organisationer såsom  ,  ,  och Världsbanken. Vidare har nya stöd till  och  tydligt anpassats enligt principerna i Multistrategin. Sidas bedömning är att myndigheten i huvudsak gjort motiverade prioriteringar enligt de genomförda organisationsbedömningarna samt levererat relevanta underlag. Sida har på så sätt säkrat att de resurser som lagts på verksamhetsgrenen använts effektivt och medverkat till en kvalitetshöjning av svenskt multilateralt utvecklingssamarbete.. EFFEKTIVITET I SIDAS ARBETSPROCESSER. 15.

(18) Ökad resultatorientering ÅTERRAPPORTERING. Sida ska för verksamhetsgrenarna 1 och 2 redovisa hur. myndigheten har ökat resultatorienteringen i genomförandet av utvecklingssamarbetet.. Sida har under året tagit fram en gemensam plattform för enhetliga processer och arbetsmetoder. Plattformen bygger dels på den för året framtagna skriften »Strengthening Sida Management for Development Results«, som anger hur myndigheten ska stärka resultatstyrningen i dess policy-, strategi- och metodarbete samt i genom-förandet av biståndet, dels på Sidas och regeringskansliets gemensamt framtagna begreppsöversättning som används för att skapa samstämmighet kring resultatstyrningsfrågor. Resultatmatriser. Sida har utvecklat resultatmatriser enligt internationell praxis parallellt med utarbetandet av nya samarbets-. 16. strategier. Omfattande utbildningsinsatser liksom medarbetarnära användarstöd har genomförts. Resultatmatrisen tjänar två syften. Dels är den ett redskap för den löpande uppföljningen av samarbetsstrategin, dels styr den insamlandet av resultatinformation samt utgör underlag i resultatanalyser och rapporter. Under året användes resultatmatriser i uppföjningen av samarbetsstrategier i ett fåtal länder. Sidas bedömning är att i takt med att ett enhetligare synsätt utvecklas och att resultatmatriserna integreras i verksamhetsplanerna, kommer resultatorienteringen i genomförandet av utvecklingsarbetet att få ett ökat genomslag.. ÖKAD RESULTATORIENTERING.

(19) Policy- och Metodproduktion ÅTERRAPPORTERING. Sida ska redovisa vilka policy- och metoddokument inom utvecklingssamarbetet som myndigheten. utarbetat under året som inte utgjort uppdrag från regeringen.Sida ska översiktligt redovisa hur policy- och metoddokumenten enligt ovan är avsedda att öka graden av resultatorientering och måluppfyllelse inom utvecklingssamarbetet.. Under året har myndigheten inte utarbetat några policydokument som inte efterfrågats av regeringen. Sida har på eget initiativ tagit fram två metoddokument: Guidance on Programme Based Approaches, samt Revisionshandledning. Guidance on Programme Based Approaches. Vägledningen Guidance on Programme Based Approaches utgör ett stöd för Sidas personal i arbetet med att främja programansatser i Sidas utvecklingssamarbete. Målsättningen är att, i enlighet med. POLICY - OCH METODPRODUKTION. biståndseffektivitetsagendan, fortsätta att öka andelen programstöd. Revisionshandledning. Revisionshandledningen är en vägledning för handläggare och controllers inom revision och vid misstankar om korruption. Revisionshandledningen syftar till att skapa en mer stringent regelföljning inom myndigheten samt en ökad resultatorientering och måluppfyllelse i utvecklingssamarbetet på alla nivåer, från den enskilda utvecklingsinsatsen till samarbetsstrateginivå.. 17.

(20) Sektor- och insatskoncentration ÅTERRAPPORTERING. Sida ska återrapportera hur myndigheten arbetat med att per land minska antal sektorer. samt hur myndigheten arbetat med att minska antalet insatser inom sektorer.. Arbetet med koncentration av sektorer per land. Sverige har varit pådrivande i arbetet inom Nordic+ och  om begränsning av antal sektorer per biståndsgivare och land. I enlighet med :s uppförandekod och komplementaritet har Sida fört fram att Sverige ska vara aktiv i högst tre sektorer per land. Utöver detta kan stöd ges som generellt budgetstöd och forskning. I anvisningarna från  för sektorfokusering tydliggörs hur sektorfokusering ska genomföras. Koncentrationen hittills har skett framförallt i samband med nya landstrategibeslut. Enligt en studie har antalet sektorer minskat från , till , sektorer i genomsnitt mellan samarbetsstrategier som beslutades före  och strategier som beslutades  eller senare. Sida bedömer att hela utfallet av arbetet med sektorkoncentrationen först kommer att kunna skönjas om några år. Man kan dock redan nu se att en minskning av antalet sektorer har skett mellan åren  till  i ungefär hälften av länderna där Sida är verksam i. Förutom. sektorkoncentration har Sida deltagit och varit pådrivande i andra former av arbetsdelning såsom gemensamma samarbetsstrategiprocesser och delegerade partnerskap. Minskning av antal insatser. Sida har verkat för att minska antalet insatser och öka dess avtalslängd och avtalat belopp. Målsättningen har varit att koncentrera den totala insatsportföljen i syfte effektivisera biståndshandläggningen. Resultatet, sett över perioden –, visar att insatserna har blivit färre och avtalsbeloppen högre, men att avtalslängden inte har blivit längre. Trolig bakomliggande faktor är kombinationen av senarelagda samarbetsstrategier under  och begränsningar i regleringsbrevet avseende åtaganden två år efter att en samarbetsstrategi löpt ut. Antalet nya insatser under  respektive  har sjunkit från   insatser till  .. Nyckeltal för insatser. 2006. 2007. 2008. Antal insatser. 5 294. 4 950. Antal nya insatser. 1 309. 1 165. 1 017. 13 333. 14 308. 15 651. Genomsnittligt avtalat belopp, tkr. 4 514. 4 000. 4 900. 5 474. Genomsnittlig avtalslängd per insats. 48,7. 47,0. 45,9. Median avtalslängd per insats. 42,0. 41,0. 40,0. Median avtalat belopp, tkr. 18. SEKTOR - OCH INSATSKONCENTRATION.

(21) Antikorruption ÅTERRAPPORTERING. Sida ska redovisa hur myndigheten har minskat riskerna för korruption. och oegentligheter inom ramen för verksamhetsgrenarna 1–3. Sida ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport Oegentligheter inom biståndet.. Att minska riskerna för korruption och oegentligheter i genomförandet av utvecklingssamarbetet kräver ett multidimensionellt arbetssätt. Sida har valt att verka på fyra nivåer: etik och integritet i den egna organisationen, system och aktioner som försäkrar effektiv användning av svenska biståndsmedel, strategiska stöd till samarbetsparternas eget anti-korruptinsarbete liksom deltagande i global policy och metodutveckling på området. I den följande redovisningen per verksamhetsgren vävs dessa nivåers betydelse för minskning av korruptionsrisk samman med respektive verksamhetsgren liksom genomförandet av  :s rekommendationer i sin utvärdering av » :s och Sidas arbete för att förebygga korruption inom svenskt utvecklingssamarbete«. Utvärderingen resulterade i en åtgärdsplan enligt följande: – Regelverk; revidering av Sidas antikorruptionsregel; framtagning av ny revisionsregel; översyn av strukturen i hela Sidas regelverk. – Kunskap och kapacitet: Fastställande av obligatoriska kompetenskrav inom anti-korruptionsområdet för olika typer av tjänster. – Riskbedömning: Översyn av checklista för korruptionsrisker. – Kontrollaktiviteter: Införande av system för anmälan och hantering av misstankar om oegentligheter. – Information och kommunikation: Framtagning av ny kommunikationsplan för Sida som inkorporerar antikorruption. Av ovanstående punkter är punkt ett och fyra genomförda medan övriga åtgärder skall genomföras under .. ANTIKORRUPTIOIN. Verksamhetsgren 1: Policys, strategier och metoder inom utvecklingssamarbetet Regelverk/policy. Övergripande antikorruptionspolicy för det svenska utvecklingssamarbetet återfinns i /:s antikorruptionspolicy. Sida har fattat beslut om en reviderad antikorruptionsregel  . I den nya regeln har hantering av korruptionsärenden reglerats och chefsansvaret tydliggjorts. Arbetet med att ta fram en antikorruptionshandbok innehållande existerande metodverktyg och anpassad till Sidas nya organisation och internationell policy- och metodutveckling, har inletts. I denna kommer en reviderad checklista för korruptionsriskanalys att ingå. Sidas hantering av korruptionsärenden. Sida har en etablerad process för hantering av korruptionsärenden, vilket s utvärdering rekommenderar. För att ytterligare förstärka och systematisera processen har Sida under året tillsatt en utredningsgrupp som stödjer ansvarig chef vid utredning av misstänkt korruption. Därmed säkerställs en effektiv hantering av utredningsprocessen. Utredningsgruppen består av en antikorruptionsrådgivare, en jurist och en controller. Till gruppens förfogande finns en revisionsrådgivare. Den ökade systematiken i ärendehanteringen gör det lättare att dra nytta av gjorda erfarenheter i Sidas interna kompetensutvecklingsplan och preventiva antikorruptionsarbete. Kompetensutveckling. Kompetensutveckling har utgjort en stor del av Sidas antikorruptionsarbete under . Ett -tal interna utbildningstillfällen har genomförts för Sidas chefer och medarbetare. Grundkurser och utbildning för utresande. 19.

(22) har kompletterats med avdelnings-, yrkesgrupps- och ambassadvisa utbildningar. De skräddarsydda kompetensutvecklingsinsatserna har givit insikt om medarbetarnas kunskapsbehov, vilket är en viktig grund för det av  rekommenderade fastställandet av kompetenskrav för olika tjänster. Externa utbildningar och seminarier har genomförts med exempelvis Global Forum, Nätverket mot korruption, Folk och Försvar i samarbete med försvarshögskolan samt vid Sida Civil Society Center i Härnösand. Kompetensutvecklingssatsningen under  har resulterat i ökad efterfrågan på information och rådgivning i anti-korruptionsfrågor, liksom en ökad medvetenhet om antikorruptionsområdet generellt sett. Satsningen på kompetensutveckling för svenska aktörer är ett sätt för Sida att förebygga risk i det utvecklingssamarbete där dessa utgör samarbetsparterna. Verksamhetsgren 2: Genomförande av strategier inom utvecklingssamarbetet. Insatser inom utvecklingssamarbetet behöver nödvändigtvis inte ha benämningen anti-korruption för att verka korruptionshämmande. Reformer av offentlig finansiell styrning, stöd till uppbyggnad av ett mottagarlands motsvarighet till Riksrevisionen samt stöd till fri media är några exempel på insatser som utgör en viktig del i Sidas anti-korruptionsarbete. Denna typ av strategiska stöd till samarbetsparternas egna kontrollfunktioner är ett viktigt sätt att minska korruptionsrisken i det övriga utvecklingssamarbetet. Korruptionsriskanalys har stor betydelse för kvaliteten i Sidas, liksom i andra biståndsaktörers och samarbetsparters antikorruptionssträvanden. Sida stödjer och deltar aktivt i två globala insatser;   Anticorruption Resource Centre, ett givargemensamt resurscentrum för analys och kapacitetsutveckling inom antikorruption samt Transparency International. Sidas bedömning är att dessa organisationers analytiska arbete, metodverktyg, utbildningar och helpdesk-funktioner har utnyttjats och utgjort ett viktigt stöd för att höja kompetensen inom Sida och kvaliteten i samarbetsstrategier och i insatsberedningar. Verksamhetsgren 3: Samverkan och rådgivning inom politikområde internationellt utvecklingssamarbete. Sverige bidrog aktivt till att Parisagendans transparensoch »mutual accountability«-formuleringar, ytterligare skärptes i Accra Agenda for Action ( ). Detta arbete har stärkt förutsättningarna för ytterligare partnerskap på antikorruptionsområdet inom det internationella utvecklingssamarbetet. Sida agerar även tillsammans med andra givare i att förebygga och bekämpa korruption. Sida har bland annat prioriterat policy- och. 20. metodutvecklingsarbetet inom  / och : s Antikorruptionskonvention, ( ). Sida har även finansierat en bakgrundsstudie om Världsbankens internkontroll och »disclosure policy« (offentlighetspolicy) som använts av Världsbanken i den interna reformprocessen. UNCAC-UN Convention on Anti-Corruption. Sida har tillsammans med  deltagit i den av Justitiedepartementet ledda svenska arbetsgruppen för implementering och utveckling av  . Sida har prioriterat utvecklingen av tekniskt bistånd i förhållande till  i enlighet med Parisdeklarationens principer. Genom sitt deltagande i den svenska arbetsgruppen har Sida haft möjlighet att bidra till Sveriges,  :s och  :s agerande i  :s arbetsgrupper. OECD/DAC. Huvudspåret för samarbetet inom  / :s Anti Corruption Task Team ( ) har varit utvecklingen av ett givargemensamt agerande i konkreta korruptionssituationer. Under  har en bakgrundsstudie, inkluderande tre erfarenhetsanalyser av korruptionsfall i Afghanistan, Indonesien och Moçambique, genomförts. Sida har utgjort en del av styrgruppen för studien och koordinerat erfarenhetsanalysen i Moçambique. Nationellt nätverk mot korruption. Sida har under året deltagit i »Nationellt nätverk mot korruption« som leds av Riksenheten mot Korruption. Nätverket har vid två tillfällen samlat ansvariga från ett -tal myndigheter med antikorruptionsansvar och där Sida aktivt deltagit vid organiseringen. Syftet har varit att öka medvetenheten om korruptionsfrågor samt att utveckla verksamhetsbaserade riskanalyser, liksom policys och handlingsplaner till stöd för riskhantering på området. Sidas vidtagna åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport Oegentligheter inom Biståndet (RiR 2007:20). Riksrevisionen (i ) gjorde  en granskning av oegentligheter inom biståndet. Urvalet av länder och projekt bestod av  projekt i fyra afrikanska länder; Namibia, Sydafrika, Tanzania och Kenya. Utgångspunkten vid urvalet av projekt var uppgifter om försenad projektrapportering som de enskilda organisastioner hade tillgängliga. Enligt Sida är förseningar en indikation på eventuella problem i verksamheten. Genom detta urval testades skyddet mot oegentligheter, kvaliteten i räkenskaperna samt resultatredovisning i projekt som antogs vara mer riskutsatta. Sida tillsatte en egen utredning för att utröna huruvida de framkomna slutsatserna i i :s granskningsrapport var korrekta. Denna visade att problemen var mindre än. SEKTOR - OCH INSATSKONCENTRATION.

(23) vad rapporten angivit. Sida har vidtagit åtgärder utgående från utredningen, men myndigheten ser i nuläget inte något behov av att vidta rättsliga åtgärder. Bland vissa ramorganisationer förekom emellertid intern oordning, vilket Sida ser allvarligt på och som föranlett upprättade åtgärdsplaner. Sida har vidtagit följande åtgärder med anledning av rapporten i :: – Avtalsfäst utökade krav avseende intern kontroll i relation till ramorganisationerna, vilket har ökat Sidas kännedom om ramorganisationernas system och vidtagna åtgärder. – Krävt samt mottagit åtgärdsplaner från Sidas ramorganisationer. – Genomfört och planerat för utbildningsinsatser kring antikorruption samt förbättrad handläggningskapacitet inom Sida. – Förbättrat bedömningen och uppföljningen av. ANTIKORRUPTION. ramorganisationerna och deras verksamhet, till exempel genom att öka avtalsrevisioner och utvärderingar. För ändamålet har  miljoner kronor avsatts. – Genomfört en fördjupad granskning av eventuella korruptionsfall, grundade på Riksrevisionens misstankar. – Reviderat antikorruptionsregeln. – Tagit fram ny revisionsregel och handläggningsinstruktion samt begärt in revisorsnämndens yttrande. Riksrevisionens granskning och efterföljande mediabevakning har medfört en hälsosam debatt om korruption såväl inom Sida som inom svenska enskilda organisationer. Diskussionen handlar dels om revisionsverktygets användbarhet och begränsningar, dels om revisorns ansvarsområde, och om behovet av förbättrad beställarkompetens inom Sida avseende revisioner.. 21.

(24) Ökad samstämmighet ÅTERRAPPORTERING. Sida ska redovisa:. -– på vilket sätt myndigheten genom samverkan och rådgivning har bidragit till ökad samstämmighet för utveckling inom andra politikområden. -– på vilket sätt myndigheten genom genomförande av strategier har bidragit till att komplettera andra politikområdens åtgärder för en rättvis och hållbar global utveckling.. Ökad samstämmighet för utvecklingen inom andra politikområden. Utvecklingssamarbetet i sin helhet utgör på ett övergripande plan ett bidrag till en samstämmig politik för en hållbar global utveckling. I flera fall kompletterar Sidas finansiella insatser de globala insatser som genomförs av andra aktörer i Sverige. I enskilda länder finns även exempel där biståndet på landnivå bidragit till att komplettera insatser inom andra politikområden. Arbetet med att omsätta politiken för global utveckling i praktiken, konkretiseras i regeringens sex globala utmaningar för målet om att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Redovisningen nedan utgår från dessa sex utmaningar. Förtryck. Sida har under året bidragit till att stärka justitiedepartementets kompetens för internationellt rättsligt samarbete gällande könsrelaterat våld. Sida deltog tillsammans med justitiedepartementet bland annat på  :s Commission on Crime Prevention and Criminal Justice årliga möte i syfte att dela med sig av erfarenheter av bekämpning av könsrelaterat våld och av vård inom utvecklingssamarbetet. Sidas stöd till nicaraguanska polisen togs upp som ett exempel där jämställdhet stått i fokus för institutionsuppbyggandet.. departementets arbetsgrupp för sanitära och fytosanitära frågor, det vill säga nationella säkerhets- och hälsoföreskrifter till skydd för människor, djur och växter. Inom ramen för handelsprocedurer har Sida bidragit med kommentarer till Tullverket gällande »World Customs Organsation«,  :s, utvecklingssamarbetsprojekt. Resultatet har varit en ökad kunskap om vikten av att beakta utvecklingsperspektivet inom ramen för samtliga politikområden. I samarbete med Kommerskollegium har Sida bidragit till att utveckla analyser och beslutsunderlag till Utrikesdepartementet ( ). I syfte att stödja u-länders kapacitet att anpassa sina livsmedelsprodukter till internationella krav och standarder för livsmedelskvalitet och i förlängningen öka deras möjligheter till export, har Sida stött Codex Alimentarius Commission Trust Fund samt Standards for Trade and Development Facility. Sidas stöd kompletterar den dialog som förs av Jordbruksdepartementet och Livsmedelsverket i Codex Alimentarius Commission ( / ), samt av  och Kommerskollegium inom Världshandelsorganisationen ( ). Inom ramen för det bredare ekonomiska samarbetet och i enlighet med samarbetsstrategin för Sydafrika, har Exportrådet och Sida samverkat för att bidra till ekonomisk utveckling för förfördelade grupper i det sydafrikanska samhället, såsom nyutexaminerade och arbetslösa ungdomar, svarta företagare och kvinnor.. Ekonomiskt utanförskap. På handelsområdet har Sida, inom ramen för Aid for Trade-initiativet, löpande tagit fram underlag för bevakning av utvecklingsdimensionen i de pågående  förhandlingarna. Sida har vidare bistått :s beredningsgrupp för extern handelspolitik samt deltagit i jordbruks-. 22. Migrationsströmmar. Sida, Utrikes- , Justitie-, Integrations samt Migrationsdepartementet har under året träffats regelbundet i en beredningsgrupp för migration och utveckling, där Sida lyft utvecklingsländernas intressen inom området. Sida. ÖKAD SAMSTÄMMIGHET.

(25) har även bidragit med underlag inom utvecklingsområdet till Utrikes- och Justitiedepartementets samverkan med  . I syfte att belysa migrationsströmmarnas betydelse för olika samhällssektorer har Sdia under året slutfört två studier om migration och finansiella transfereringar samt en studie om klimat och migration. »Söderköpingsprocessen« är ett projekt som strävar efter att stärka samarbetet mellan statliga institutioner och myndigheter i Ukraina, Vitryssland och Moldavien och detta i samband med asylprocesser. Projektet har finansierats av  och Sida. Verkställande part är Migrationsverket i samarbete med  och  . Klimatförändringar och miljöpåverkan. Miljö- och klimataspekterna spänner över flera politikområden. Sida har sedan länge arbetat med att öka samarbetet med olika departement, myndigheter och svenska aktörer i syfte att främja ett ökat utvecklingsperspektiv inom respektive delområde. Bland annat har Sida bidragit med kommentarer till ett flertal departement och myndigheter inom en mängd utvecklingsrelaterade frågor såsom vatten, sanitet, klimatförändringar och miljöintegrering. Under året har bland annat Miljödepartementet givits råd om svenskt stöd till vatten och sanitet inför den särskilda uppföljningen vid Commisssion on Sustainable Development ( ) och  inför instruktioner för Sveriges styrelsearbete inom Världsbanken. Sida har även bistått Fiskeriverket inför dialog med organ som Food and Agriculture Organization ( ) och  . Sida har vidare aktivt deltagit i föreberedelserna inför klimatförhandlingarna. Bland annat har Sida bidragit till att aspekter som rör ekosystemtjänster och lokal- och ursprungsbefolkningars rättigheter återspeglas i de svenska kommentarerna till  :s förslag till ståndpunkt rörande en mekanism för finansiering av minskad avskogning. Även i andra sammanhang har Sida med jordbruksdepartementet och Skogsstyrelsen börjat formulera den svenska synen på finansieringmekanismer för hållbart skogsbruk och klimat, till exempel Sustainable Forest Management (), i relation till - och . Sida håller även sedan  i ett initiativ om skogens betydelse för utveckling, i vilket ett flertal olika intressegrupper, myndigheter, universitet och högskolor medverkar. Att ingå i samarbetsprojekt och samrådsgrupper är ett annat sätt på vilket man kan stärka utvecklingsperspektivet. Under året har Sida och Naturvårdsverket samverkat i syfte att utveckla ett gemensamt lärande kring miljöförvaltning i utvecklingsländer. Arbetet skedde inom ramen för  :s gemensamma  - arbetsgrupp. Resultatet har publicerats av  . Tillsammans med Energimyndigheten har Sida verkat för. ÖKAD SAMSTÄMMIGHET. att stärka myndighetens kapacitet att hantera Kyotomekanismer samt tillgången till koldioxidmarknaden för utvecklingsländer. Sida har därutöver deltagit i en samrådsgrupp för alla forskningsråd i Sverige, däribland Vetenskapsrådet,  (miljö, areella näringar och samhällsbyggande) och Naturvårdsverket. Ett resultat av det är bland annat dialogen med  , vilken utmynnat i stöd till svenska forskare för deltagande i det europeiska forskningssamarbetet  - . Arbetet mot kemikalier och organiska föroreningar är ett viktigt område. Via Kemikalieinspektionen stödjer Sida aktiviteter för att utveckla lagar och institutioner på kemikalieområdet i utvecklingsländer i överenstämmelse med den globala kemikaliestrategin  (Strategic Approach to International Chemical Management) till exempel genom att ge vägledning till utvecklingsländer om hur ämnen kan ersättas med mindre farliga alternativ samt stöd för att övervaka förekomsten av sådana ämnen. Konflikter och sviktande stater. Sida deltar i den av Utrikes-, Försvars- och Justitiedepartementet etablerade nationella kontaktgrupp för säkerhetssektorreformer, bestående av bland andra Folke Bernadotte Akademin ( ), Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen, Försvarshögskolan och Försvarsmakten. Huvudsaklig uppgift är att upprätthålla en beredskap vid förfrågningar från styrgruppen ( / / ) att genomföra behovsanalyser och insatser för säkerhetssektorreformer ( ). Kontaktgruppen har under året fått i uppdrag att genomföra analyser och förslag på möjliga svenska  -insatser i Liberia. Sida har under året samarbetat med Folke Bernadotte Akademin kring samordning av utbildningsinsatser för utveckling av säkerhetssektorsystem med Totalförsvarets forskningsinstitut kring kopplingen miljö och säkerhet, samt med Försvarshögskolan och Centrum för Asymmetriska Hot- och Terrorismstudier ( ) kring motarbetande av terrorism. Vidare har avtal upprättats mellan Sida och Centrum för forskning och studier kring terrorism och kontraterrorism. Inom ramen för samarbetsstrategin för Afghanistan, har Sida bidragit till att stärka synergierna mellan de olika delarna av den svenska insatsen i Afghanistan. Detta genom upprättandet av en så kallad »lokal fond«. I fonden har militären möjlighet att bidra med idéer och lokalkännedom för mindre och flexibla projekt i norra Afghanistan. Tillsammans med  genomför Sida även utbildningsinsatser för den svenska  styrkan för Afghanistan kring civila och militära relationer, och utvecklingssamarbetet i Afghanistan. I Sydafrika har Sida under året medverkat i den Binationella kommissionens arbetsgrupp för fred och säkerhet i Afrika. Ett antal prioriterade samarbetsområ-. 23.

(26) den har identifierats där Sverige och Sydafrika kan utveckla samarbeten, baserat på nationellt ägarskap och efterfrågan från tredje land. Ett exempel är det Sidastödda polissamarbetet i Rwanda där landets nationella polis leder en trepartsinsats i vilken svensk och sydafrikansk polis medverkar. I syfte att vidareutveckla samarbetet mellan Sverige och Sydafrika, har en samnordisk intentionsförklaring under året tecknats med Sydafrika, »Declaration of Intent on Partnerships in Africa«. Denna ska utgöra en plattform för att stödja nationellt ägda och drivna processer i tredje land, till exempel inom säkerhetssektorreformer och nationell försoning. Smittsamma sjukdomar och andra hälsohot. Tillsammans med  och Socialdepartementet har Sida ingått i förberedelserna inför deltagandet i :s styrelse. 24. och i Världshälsoförsamlingen ( ). Utifrån strategin för globala program har Sida givit stöd till  . Stödet kompletterar den dialog som  och Socialstyrelsen för i syfte att öka institutionens kapacitet att hantera globala smittorisker samt att motverka hälsohot i relation till klimatförändringar. Inom hiv/aidsområdet har Sida tillsammans med Socialdepartementet, Socialstyrelsen och enskilda organisationer i Sverige, bistått  i att ta fram en ny policy för Sveriges internationella hiv/aidsarbete. Den nya policyn är utvecklad i  -anda och inkluderar även andra kanaler än utvecklingssamarbetet. I arbetet har Sida haft en instrumentell roll i valet och utformningen av fokusområden. Sida,  och Socialstyrelsen har även lyft temat »sexualundervisning för alla« på årets internationella hiv/aidskonferens i Mexico.. ÖKAD SAMSTÄMMIGHET.

(27) Utveckling av samverkan med näringslivet ÅTERRAPPORTERING. Sida ska redovisa hur myndigheten jämfört med föregående år har utvecklat sin. samverkan med näringslivet.. Sida har utvecklat sin samverkan med det svenska näringslivet i linje med den treårsplan som beslutades . I myndighetens nya organisation har samarbete med aktörer fått en ökad tyngd genom inrättandet av en särskild avdelning för samverkan med aktörer. De utvecklingsinsatser som Sida gjort under året är bland annat förslag till nytt låne- och garantisystem med en särskild miljöram vars syfte är att ge svenska företags potentiella kunder bättre möjligheter till finansiering. Med målsättning att skapa ytterligare möjligheter för svenska företag har Sida utvecklat stöd för Aktörssamverkan. Bland annat har Sida tillsammans med Exportrådet lanserat konceptet »Meeting Points« . Tillsammans med både Exportrådet och  har Sida under året sjösatt ett samarbete kring så kallad »Projektspaning«. Syftet är att kunna inhämta tidig information kring potentiella affärsmöjligheter. Härutöver har Sida upphandlat ett nytt upphandlingssystem, vars syfte är att ge överblick. UTVECKLING AV SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET. över Sidas kontrakt och avtal samt att ge information om vilka aktörskretsar myndigheten samarbetar med. Sida har låtit utföra en del studier och förstudier kring konkurrensneutralitet, respektive finansiering av läkemedelsutveckling. Den senare syftar till att utröna möjligheter till finansiering av läkemedelsutveckling via så kallade innovationslån och marknadsgarantier. Studien kring konkurrensneutralitet har bland annat lett fram till en regelförändring som ställer absoluta krav på konkurrensutsatt upphandling i de fall Sidas samarbete med myndigheter inte baseras på myndighetens unikhet. Ett ökat samarbete har skett under året med andra myndigheter och departement, bland annat med den så kallade -gruppen samt med intresseorganisationerna Svensk Projektexport och Swedish Consultants. Sida har också låtit ta fram en systemrevision av Näringslivets Internationella Råd i syfte att utveckla samarbetet med Svenskt Näringsliv.. 25.

(28)

(29) Politikområde Utrikesoch säkerhetspolitik 2008.

(30) Politikområde Utrikes- och säkerhetspolitik Mål 1 Att med Sveriges intresse som utgångspunkt och med nytta för samarbetsländerna bidra till att utveckla grannlandssamarbetet med Estland, Lettland, Litauen Polen och Ryssland. Samarbetetmed Ryssland avser i första hand S:t Petersburg, Leningsgrands län och Kaliningrads län.. ÅTERRAPPORTERING. Sida ska redovisa hur verksamheten. bidragit till att uppfylla målet för verksamhetsgrenen samt hur verksamheten främjat kunskapsutbyte och erferanhetsredovisning om EU:s territoriella och gränsöverskridande program i Östersjöområdet. Sida ska, inom ramen för redovisningen, redovisa, analysera och kommentera; utgifter per sektor, per land och per samarbetspartner. (Tabelluppgifterna finns som bilaga). Verksamhetsmålet uppfylls genom samarbete mellan kommuner, regioner, landsting, statliga myndigheter och enskilda organisationer inom områdena miljö och energi, civil säkerhet, social- och hälsofrågor samt regional utveckling. Särskild uppmärksamhet ges  -relaterat samarbete, främst territoriellt samarbete genom Interregprogrammen, som genomförs i samverkan med Nutek och Sveriges Kommuner och Landsting ( ). Länderna i Östersjöregionen har skilda ekonomiska förutsättningar och olika prioriteringar görs ofta i politiskt hänseende. Gränser, avstånd och andra barriärer medför att samarbete behöver stimuleras för att komma till stånd, upprätthållas och utvecklas. Inom vissa ämnesområden finns tydliga gemensamma problem som kräver samarbetslösningar. Sidas insatser inom politikområdet syftar till att åstadkomma långsiktiga samarbeten, främst inom breda aktörs- och samarbetskonstellationer, både nationellt och transnationellt.  är den största finansiären av projekt i Östersjöregionen genom Interregprogrammen. Sverige kan med begränsade, initiala insatser fungera som katalysator för större samarbeten som finansieras av  . Sida är idag enda officiella aktör i regionen som. 28. bistår med initial finansiering till samarbetsprojekt. Inom  :s Interregprogram finns dessutom begränsningar för samarbete med Ryssland. Sida spelar därför en viktig roll, dels för att öka ryskt aktörsdeltagande, dels för att stimulera samarbetsinitiativ som inte ryms inom ramen för  :s program, men som långsiktigt ökar integrationen i Östersjöområdet. Utgående från tabellerna – framgår att Sida finansierat initiala samarbetsinsatser till den sammanlagda kostnaden av  miljoner kronor. Totalt utgör detta  insatser. I  av dessa samarbeten ingår ryska parter, som därmed utgör den största andelen. Därefter följer Polen, vilket beror på att antalet samarbeten inom bioenergiområdet med polska aktörer ökat markant. Efterfrågan på stöd till samarbeten har varit störst inom miljöområdet, följt av samarbeten inom regional utveckling. Miljöområdet har väl utvecklade kanaler för samarbete och behovet av gemensam problemlösning är tydligt. Ökningen av samarbeten inom energiområdet är en följd av det ovan nämnda ökade intresset för samarbete med polska aktörer kring bioenergi. Efterfrågan på stöd för samarbeten inom social- och hälsofrågor har också ökat markant. Inom området civil säkerhet har efterfrågan däremot minskat. Informationsverksamheten har därför utökats under året. Sida bedömer att måluppfyllelsen varit god. Totalt har  av sammanlagt  aktörer varit nya inom Östersjösamarbetet. Stöd till att ta fram ett flertal projektansökningar till  :s Interregprogram, varav minst två beviljats, har ytterligare bidragit till måluppfyllelsen. Minst två projektansökningar har också beviljats annan finansiering efter inledande stöd från Sida. Civil säkerhet. Inom civil säkerhet har Sida under året bidragit med stöd till sju samarbeten inom bland annat gränsproblematik, polisiärt arbete, tullsamverkan och brottsbekämpning. Sjö- och trafiksäkerhetsfrågor har också en gräns-. POLITIKOMRÅDE UTRIKES - OCH SÄKERHETSPOLITIK.

(31) överskridande inverkan. Som en följd av Sidas verksamhet har en projektansökan till  :s Interregprogram  beviljats stöd för samordning av Östersjöländernas beredskap vid oljeolyckor. Miljö och energi. Samarbeten mellan aktörer inom miljöområdet är en vanlig form för gemensam problemlösning och kunskapsutbyte inom Östersjöregionen. Sidas insatser har under året främst inriktats mot klimat och energi, natur, fiske, samt miljöteknik, miljöanalys och miljöövervakning. Under året har stöd till  samarbeten finansierats. Prioriteringarna inom  Baltic Sea Action Plan har varit tydligt vägledande i arbetet. En viktig effekt av Sidas verksamhet inom miljö- och energiområdet är att insatser (ofta i form av förstudier) har medfört beviljade medel från andra större finansiärer av Östersjösamarbete. Av genomförda insatser har elva resulterat i inlämnade ansökningar till något av de tre Östersjörelaterade Interregprogrammen. Regional utveckling. Området regional utveckling syftar främst till att stärka genomförandet av regionala utvecklingsstrategier, särskilt nätverkssamarbeten kring forsknings- och utbildningsfrågor, ledarskap och entreprenörskap samt innovationer, kluster och nätverksbyggande mellan småföretag. Sida har under året finansierat  insatser inom området. Insatser som resulterat i planerade fortsättningar efter insatstidens slut är bland annat en ansökning till  :s Interregprogram rörande en förstudie kring ungt entreprenörskap som genomförts av Regionförbundet i Örebro (Central Balticprogrammet), samt en förstudie kring utveckling av en tillväxtregion i enlighet med  konceptet » -region«. Social- och hälsofrågor. Inom området social- och hälsofrågor har verksamheten under året inriktats mot rådgivning och finansiering av insatser som rör gränsöverskridande problemställningar som smittsamma sjukdomar, socialtjänst, vård och hälsa, samt demografi. Särskild vikt har lagts vid insatser som syftar till att stimulera ett utbyte av varor och tjänster inom hälsosektorn. En viktig del i arbetet rör vägledning gentemot aktörer i övergången från bistånds- till grannlandssamarbete. Sida har genomfört  insatser inom området, varav minst en resulterat i en ansökan till  :s Interregprogram. Sidas bidrag till kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte kring EU:s territoriella och ränsöverskridande program för Östersjöområdet. Sidas uppdrag om kunskapsutbyte kring  :s territoriella. POLITIKOMRÅDE UTRIKES - OCH SÄKERHETSPOLITIK. och gränsöverskridande program för Östersjöområdet (Interreg) riktar sig primärt mot svenska aktörer. För att öka kunskapsspridningen samarbetar Sida med Nutek och Sveriges Kommuner och Landsting ( ). I detta har Sida har huvudansvaret för uppföljning och analys av Interregprojektens arbetsformer samt för resultat och effekter på olika nivåer. Uppdraget genomförs i form av studier, analyser, seminarier och annan typ av informationsspridning. Sida har anordnat ett flertal seminarier och fora under året . I samverkan med Nutek,  , Boverket och Näringsdepartementet har Sida bland annat arrangerat ett forum kring Interregfrågor med cirka  representanter från kommuner, myndigheter och organisationer. Därtill har Sida anordnat ett större seminarium kring klimatfrågor tillsammans med  , en utbildningsdag för Räddningsverket samt ett tvådagarsseminarium under Almedalsveckan kring  :s Östersjöstrategi. Sida är vidare delansvarig för den officiella portalen www.interreg.se som fungerar som en officiell kunskapsbas över de aktiviteter och studier som produceras inom lärandeuppdraget. Portalen ger även samlad information kring de Interregprogram som innefattar Sverige. Mål 2 Att bidra till minskade utsläpp i Östersjön från främst S:t Petersburg och Kaliningrad. ÅTERRAPPORTERING. Sida ska redovisa de påverkanseffekter. på miljön som samarbetet resulterat i.. Utsläpp av avloppsvatten från S:t Petersburg är den enskilt största källan till förorening av Östersjön. Sida har regeringens uppdrag att stödja genomförandet av åtgärder som leder till minskade utsläpp av gränsöverskridande miljöföroreningar i nordvästra Ryssland med särskilt fokus på Östersjön. Sida bedömer att myndigheten bidragit till minskade utsläpp i Östersjön från främst S:t Petersburg genom stöd till investeringar i avloppsrening och medverkan i utredningar och överföring av kunskap om hur man på ett kostnadseffektivt kan nå målet att uppfylla : s och : s standard för avloppsvattenrening. Sidas insatser sker i huvudsak genom stöd i form av konsultinsatser, institutionsutveckling och utrustning till investeringsprojekt inom ramen för Northern Dimension Environmental Partnership ().  är ett samarbete mellan internationella finansieringsinstitutioner,  och den ryska federala regeringen. Den har sedan  finansierat  projekt med en total budget av   miljoner euro. Sida har bilateralt bidragit med cirka  miljoner kronor till  projekt. Det senaste året har Sida utbetalat  miljoner kronor, varav  miljoner kronor för delfinansiering av Neva projektet. Projektet syftar till att. 29.

(32) rena kvarvarande utsläpp av orenat avloppsvatten från S:t Petersburg och till att öka reningseffekten i reningsverken. Det svenska bidraget ska särskilt inriktas på att minska utsläppen av fosfor och kväve till Östersjön från Norra reningsverket i S:t Petersburg. Sida har även bidragit till förberedelser av ett nytt avloppsreningsverk i Kaliningrad, av ett program för upprustning av avloppsreningsverken i Tikhvin och Gatchina inom ett program för Leningrads län samt av ett samarbete avseende jordbruk och miljö i nordvästra Ryssland. De projekt som givits stöd är ännu inte avslutade, varför effekterna i form av minskade utsläpp kan ännu bara uppskattas genom beräkningar. Särskilt projekten i S:t Petersburg och Kaliningrad beräknas leda till stora utsläppsminskningar och minskade fosforutsläpp i storleken   ton per år. Detta kan jämföras med det totala målet att från  till  minska fosforutsläppen med   ton per år från alla länder i Östersjöns avrinningsområde. Därtill minskar bland annat kväveutsläppet med minst   ton per år. Mål 3 Att genom stöd till ryska MR-organisationer främja respekten för mänskliga rättigheter i Ryssland. Samarbetet ska i första hand inriktas på Norra Kaukasus.. ÅTERRAPPORTERING. Sida ska redovisa de effekter som. samarbetet resulterat i.. Bristen på respekt för mänskliga rättigheter och rättstatens principer är ett centralt och eskalerande problem i Ryssland. Efterlevnaden av mänskliga rättigheter har försämrats under året. Den särskilt svåra situationen i Norra Kaukasus, som har spridningseffekter över hela federationen, är bakgrund till uppdragets fokus på området. Trots detta bedömer Sida att myndigheten genom stöd till ryska  -organisationer bidragit till att. 30. främja respekten för mänskliga rättigheter i Ryssland. Organisationerna balanserar auktoritära tendenser hos statsmakten genom synliggörande av övergrepp, stöd till rättsprocesser samt utbildning i mänskliga rättigheter. Sidas totala stöd utgjorde under året , miljoner kronor. Stödet medverkar till utbildningar av personer från civilt samhälle och myndigheter, organisationsutveckling, rättshjälp och juridisk rådgivning, informationsinsamling och informationsspridning. Kapaciteten att motta stöd är liten hos de ryska organisationerna, varför medlen är fördelade på flera mindre projekt. Totalt har  projekt genomfört verksamhet under . Största delen av stödet går via svenska och internationella parter, men även i form av direktstöd till ryska organisationer. Av totalt utbetalade medel  gick , miljoner kronor ( procent) genom svenska och internationella parter och , miljoner kronor ( procent) direkt till ryska organisationer. Merparten av stödet går till att främja mänskliga rättigheter i Norra Kaukasus. Stödet är uppdelat på ett flertal mindre insatser. Sida väljer att här lyfta fram två områden som skapat särskilt viktiga effekter i arbetet för främjande av respekt för mänskliga rättigheter i enlighet med internationella konventioner och den ryska konstitutionen. Memorial informerar om situationen i Norra Kaukasus till ryska politiska institutioner och myndigheter och till , Europarådet och andra internationella organ. Organisationen har erhållit stöd av Sida i syfte att samla in information om övergrepp och att stärka respekten för mänskliga rättigheter. Stichting Russian Justice Initiatives arbetar med rättshjälp och juridisk rådgivning. Över  fall av övergrepp har representerats av organisationen vid Europa domstolen.  fall har totalt antagits av domstolen. Av dessa har domstolen utdelat fällande domar i  fall till förmån för : s klienter.. POLITIKOMRÅDE UTRIKES - OCH SÄKERHETSPOLITIK.

(33) Organisationsstyrning 2008.

No results found