NUMMER 1 1995
Är moderskap jämförbart
med husdjurskap ? En biologisk funktion
utan något inslag av normgenomsyrad
mänsklig praktik? Ar det bara en osynlig
och obetald fostrargärning? Eller en
politisk kraft, en förebild även
för våra manliga hjältar1
eningen Kvinnovetenskaplig tidskrift. Författarna ansvarar själva för innehållet i sina artiklar. För insända ej beställda manuskript ansvaras ej.
Ansvarig utgivare: Sylvia Benckert. Redaktörer: Gerd Lindgren och Carin Mann-berg-Zackari.
Redaktionskommitté: Eva Aniansson, Sylvia Benckert, Annelie Bränström O h m a n , Gunilla Domellöf, Lena Eskilsson. Eva Magnusson, Anna Sjödahl och Else-Marie Staberg.
son, Johanna Esseveld, Anita Göransson, Birgitta Holm, Ulla Tebelius och Gert-rud Aström.
Kvinnovetenskaplig tidskrift u t k o m m e r m e d fyra n u m m e r om året. Prenumerera g e n o m att sätta in 210 kr på pg 88 41 78-5. Stödprenumerationer ä 250 kr eller m e r är mycket välkomna.
Förteckning över tidigare utkomna tema-n u m m e r och samtliga artiklar katema-n be-ställas från redaktionen.
Kungsgatan 95, 903 31 Umeå 7W090-13 55 90, 13 57 30. Fa* 090-13 04 01.
Grafisk form: Leif Thollander. Vinjetter: Maria Persson. Tryckt på miljövänligt p a p p e r hos Centraltryckeriet, Umeå. ISSN 0348-8365.
Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Flumanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Utbildningsdepartementet.
Nr 1 1995 Årg 16
Från redaktionen 1ULLA M H O L M
Ar m o d e r s k a p djuriskt? 3
INGER ELISABETH HAAVET
Barnbidraget en kompromiss i k a m p e n för moderskapslön 17
MARIANNE LILIEQUIST
Den moderlige m a n n e n kvinnornas ideal i tvåloperan 25
SUSANNE L U N D I N
Längtan efter social och biologisk identitet 34
KERSTIN SANDELL
Lesbisk m o r och homosexuell far ny variant av styvfamiljen 43
DIANA MULINARI
Maria en motsägelsefull symbol för Latinamerikas feminister 48
SUSANNE SÖRENSEN P i p , p i p , p i p 6 0
Cecilia Sikström, Venus, gouache.
Från redaktionen
Ar m o d e r s k a p djuriskt?
Filosofen Ulla M Holm ställer frågan i sin arti-kel i det här n u m r e t av Kvinnovetenskaplig tid-skrift. O m m o d e r s k a p bara är en biologisk f u n k t i o n kan det enligt h e n n e s r e s o n e m a n g inte vara någon mänsklig praktik. I så fall är det jämförbart m e d husdjurskap. D ä r m e d fortsätter h o n d e n debatt om biologismen som inleddes av Ulla Wikander i förra n u m r e t .
Holm upptäcker ett sammelsurium av kli-niska iakttagelser, mytologi och folktro n ä r hon lägger biologisternas a r g u m e n t u n d e r l u p p e n . Framförallt blandar de n o r m e r m e d fakta. Biologisterna - eller könsfunktionalis-terna som H o l m kallar d e m - ser inte skillna-den mellan vad m ö d r a r är och vad d e bör göra.
Själv anser h o n att födandet och däggandet bara är en av alla dimensioner av ett både omfattande och omstritt moderskapsbegrepp. 1 sin avhandling Modrande och praxis. En
femi-nistfilosofisk undersökning lanserade h o n be-g r e p p e t " m o d r a n d e " för det samspel som uppstår mellan b a r n e t och vårdaren. Ofta -m e n inte alltid - är det den biologiska -ma-m- mam-m a n somam-m mam-m o d r a r barnet. Även mam-m ä n kan modra!
Den moderlige m a n n e n är faktiskt en lli-tigt f ö r e k o m m a n d e idealbild i tvåloperan. Men hjälten bör inte vara m j u k och vårdande redan i början av berättelsen. De kvinnor som etnologen Marianne Liliequist h a r inter-vjuat förväntar sig att m a n n e n s kärleksfulla sidor ska lockas f r a m av en speciell kvinna, den rätta. Kampen för att locka f r a m clessa inre egenskaper - m a n n e n s egentliga person-lighet - utgör själva historiens kärna. O c h motståndet får inte övervinnas för lätt. Då blir det inte s p ä n n a n d e !
Moderligheten är överlag ett viktigt attri-but för kvinnorna i tvåloperan, m e n det prak-tiska m o d r a n d e t får sällan något utrymme.
Ä n n u tydligare är mönstret på den samhälle-liga scenen i Latinamerika, där moderskapet lovordas samtidigt som m ö d r a r av kött och blod blir diskriminerade. Inom kvinnoforsk-ningen används b e g r e p p e t machismo för d e n specifika f o r m som patriarkatet har antagit i d e n n a världsdel. Enligt det bipolära begrep-pet marianismo tillskrivs kvinnorna en oändlig förmåga till ö d m j u k h e t och självuppoffring.
Många liar sett marianismon som förkla-ringen till att kvinnor blir förtryckta i Latinamerika. Men sociologen Diana Muli-nari hävdar i sin artikel att Maria-kulten kan uppfattas på olika sätt. Kvinnorna i d e latina-merikanska städernas fattigdisktrikt h a r inte tagit fasta på kyrkans officiella diskurs. I en-lighet m e d befrielseteologins tolkning tror de på en k ä m p a n d e Maria som fick lida när Jesus sökte rättvisa - precis som m å n g a av dagens kvinnor får lida när deras söner och döttrar verkar för sin d r ö m 0111 ett a n n a t Latinamerika.
Moderskapet står mitt i skärningspunkten mellan det privata och det offentliga. Samhället är b e r o e n d e av att det föds nya barn, m e d a n de enskilda föräldrarna upple-ver barnets födelse som något mycket privat och intimt. Samtidigt i n n e b ä r det en stor arbetsinsats atl uppfostra en ny människa. H u r mycket är d e n värd i ekonomiska ter-mer?
Historikern Inger Elisabeth Haavet ger i sin artikel en tillbakablick på d e n intensiva de-batten u n d e r mellankrigstiden när Katti Anker Möller f ö r d e f r a m kravet på moder-skapslön i Norge. Det väckte starka känslor och en storm av protester från både kvinnor och män. Kvinnorna tyckte inte o m att kärlek och m o d e r s k a p r e d u c e r a d e s till ett ekono-miskt kontrakt, och m ä n n e n kände sig hota-de i sin försörjarihota-dentitet. Först n ä r t e r m e n ä n d r a d e s till b a r n b i d r a g blev d e n politiskt gångbar och k u n d e klubbas i stortinget.
Att bilda familj har i alla tider varit betydel-sefullt. Våra föreställningar 0111 familjen står i c e n t r u m för vår u p p f a t t n i n g 0111 h u r ett
van-ligt liv ska levas. O m k r i n g en kvarts miljon svenska par är emellertid ofrivilligt barnlösa. Många av d e m ställer sin f ö r h o p p n i n g till olika f o r m e r av assisterad befruktning.
I sin studie av ofrivilligt barnlösa par har etnologen Susanne Lundin f u n n i t att även kvinnor som strävar efter ett könsjämlikt sam-hälle ger uttryck för schablonbilder av mo-derskapet. De beskriver d e n moderliga om-sorgen som något av en kvinnlig instinkt. O m d e inte kan bli gravida g e n o m samlag eller konstgjord b e f r u k t n i n g är d e b e r e d d a att adoptera. M ä n n e n är m e r tveksamma till adoption.
Den kulturella bilden av kön får tydligen kvinnor och män att se m e d olika ögon på biologiskt respektive socialt föräldraskap. Kvinnors upplevelse av kvinnlighet hålls intakt även g e n o m en adoption, m e d a n män-n e män-n ser simän-n virilitet och mamän-nliga idemän-ntitet ifrå-gasatt.
Trots att det är kvinnorna som står i cen-trum för b e h a n d l i n g e n mot barnlöshet är det kanske ä n n u viktigare för m ä n n e n att få en bekräftelse på sin fertilitet. Konstgjord be-f r u k t n i n g kan således hjälpa till att vidmakt-hålla traditionella tankar 0111 b å d e föräldra-skap och könsidentitet. T e k n i k e n möjliggör inte bara en biologisk utan också en social r e p r o d u k t i o n !
Lesbiska eller homosexuella par tillåts inte a d o p t e r a barn - inte ens sedan d e n nya part-nerskapslagen b ö r j a d e gälla 1 januari 1995. D ä r e m o t kan lesbiska kvinnor skaffa barn med homosexuella män. I familjebilden ingår i allmänhet också en m e d m a m m a . H o n har inte samma ansvar eller juridiska rättighe-ter som de biologiska föräldrarna.
Sociologen Kerstin Sandell kallar d e n här modellen för det perfekta (frånskilda) föräldra-paret eftersom d e n har stora likheter med styvfamiljen. Lesbiska väljer det här alternati-vet i första h a n d . För heterosexuella par blir det aktuellt först när förhållandet mellan för-äldrarna h a r havererat.
U U A M H O L M
Är moderskap djuriskt?
Vad mödrar är och hur de bör vara är inte samma sak.
Att föda fram och dägga en unge är bara en dimension av ett mycket
vitt, vagt, poröst och väsentligen omstritt moderskapsbegrepp. I ekonomiskt bistra
tider vinner emellertid sociobiologer och andra deterrninister lätt gehör när de reducerar
alla andra dimensioner av moderskap till blott en biologisk funktion. Då är det
inte längre tal om en normgenomsyrad mänsklig praktik. Snarare blir
det jämförbart med husdjurskap.
V e m som helst kan vara en mor. Ett ostron kan vara en mor. Det svåra är att vara en person.
Charlotte Perkins Gilman Långt f ö r e Darwin betonar Aristoteles män-skors, särskilt kvinnors, djuriskhet. Han skulle dock ha fnyst åt den biologistiska tanken.1
Enligt h o n o m finns en betydelse i vilken var och en av oss görs och gör si» till d e n h o n är. I d e n betydelsen torde också m ö d r a r s göran-den vara en konst - en konst som i Charlotte Perkins Gilmans feministiska utopi Herland blott får utövas av de därtill mest skickade och
tränade.-Vad m ö d r a r är är en sak. H u r d a n a d e bör vara är en a n n a n , vad de gör och bör göra en tredje respektive fjärde. Någon entydigt natur-given övergång mellan dessa olika ting finns inte.
Sociobiologer anser annat.3 De m e n a r att
h o n o r är den sorts organismer som g e n e r mejslat f r a m för att å s t a d k o m m a de flesta djurarters "moderskap": att föda, nära och fostra artegen avkomma. "Själviska" g e n e r dri-ver h o n o r n a att investera mer tid och energi än h a n a r n a i avkomman. De förras könsceller är i regel betydligt större, tyngre, energimäs-sigt kostsammare och färre än h a n a r n a s lätta, lättrörliga, s n a b b p r o d u c e r a d e myriader. Agg och spermier präglar sina p r o d u c e n t e r . H a n a r drivs i aggressiv tävlan att investera sina genanlag i så m å n g a lämpade h o n o r som möj-ligt. Däggande h o n o r "väljer" att vara långva-rigt dräktiga och ge di hellre än att ha m å n g a ungar. G e n e r n a p r o g r a m m e r a r
"moderskaps-kompetens" i m ä n s k o h o n o r s h j ä r n o r för långva-rig ungvårdnad. Naturligt urval o p d m e r a r sålunda genutveckling via två varandra kom-p l e m e n t e r a n d e kön, vilka m e d olika ekono-miska strategier samverkar i små inbördes k o n k u r r e r a n d e familjeföretag. Könens polari-serade, reproduktiva f u n k t i o n e r griper in i varandra och präglar inte bara d e n synliga a n a t o m i n utan även k r o p p och psyke som hel-het samt allt som företas i n o m och u t o m före-taget.
1970-talets n y m o r n a d e sociobiologi är bl a en respons på västvärldens senaste kvinnorö-relsevåg. Feministers tal o m sexism och an-drocentrism i samhälle och vetenskap är för zoologen David Barash konspirationsteore-tiskt. "Ironiskt n o g visar sig m o d e r n a t u r vara sexist".' H e n n e kan m a n inte a r g u m e n t e r a m e d . Biologiska faktorer är oundvikliga och oföränderliga. Vetenskapen bevisar detta. Ju mer kunskap vi får om geners DNA-informa-tion, desto bättre kan vi förklara k ö n e n s egen-skaper, sociala roller och samhälleliga positio-ner. Att g e n e r utnyttjar sina bärare för egen o p t i m e r i n g kan förklara sedesamhet, våld-täkt, polygyni, h a r e m , prostitution, främlings-fientlighet, rasism och krig.:'
Könsfunktionalismen
nygammal tendens
Studier och teorier f r å n en m ä n g d discipliner har mötts i ambitionen att utifrån biologisk g r u n d förklara det mänskliga samhällets socia-la och politiska organisering.
Maria Jonsson, Flicka, olja.
u p p m ä r k s a m h e t och vakenhet ä n " d e n som ges i sedvanligt manligt, "lineärt, logiskt och fokuserat tänkande".1 0
Polära m e n k o m p l e t t e r a n d e väsensegen-skaper, "krafter", "koder", "principer" sägs prägla allt könsligt från könsceller till k ö n a d e aktiviteter. Anatomiska särdrag svarar m o t fysiologiska, neurologiska, endokrinologiska, psykologiska och kognitiva samt ytterst mot personlighets- och begåvningstyper,
intresse-inriktningar och karak-tärsegenskaper.
Däggdjurshonan, i synnerhet d e n däggan-de kvinnan, är likt ur-tidskvinnan "specialut-rustad för moder-skap"." Prototypen är d e n storögda, av ytter-världen ointresserade Maria, vegeterande och i symbios m e d barnet. Psykiskt är h o n lugn, lyhörd, följsam, känslo-mässig etc.1
-M a d o n n a n har i m å n g a å r h u n d r a d e n varit en ges-talt som kvinnan i god m e n i n g k u n n a t identifie-ra sig m e d . H o n visar att d e t finns en d j u p biologisk avsikt med d e n kvinnliga konstitutionen prec is som m e d d e n manliga. Tillerkänner m a n M a d o n n a n d e n rollen blir kvinnor stolta över att vara kvinnor och vill inte bli ofärdiga m ä n .1 3
I d e n storsäljande h a n d b o k e n Sedan du fött tog journalisten Maria Borelius fasta på just d e n n a funktionalistiska avsiktstanke. Med pseudoreligiösa a r g u m e n t visar hon h u r m a n populariserar.1 4
Mycket grovt sagt blir en nybliven m a m m a slöare och m i n d r e tankeskarp. H o n blir också tjänstvillig, b e r e d d att offra all e g e n bekvämlighet för att tål-modigt lyssna på n å g o n a n n a n . H o n sänker utan k n o t e g n a krav på s p ä n n i n g och kan u t f ö r a s a m m a m o n o t o n a sysslor o m och o m igen. H o n lär sig lyss-n a ilyss-nåt, till d e lyss-n lilla g e m e lyss-n s k a p e lyss-n Del måste filyss-n- fin-nas en tanke bakom. ... Meningen måste förstås vara att n ä r m a m m o r beter sig just så överlever d e t nya livet allra bäst.1 5
nas evolutionära spekulationer delas m a o av en rad forskare som skyr mångdimensionella förklaringar av handlingar, praktiker, tradi-tioner, institutioner och kulturer.6
Låt "könsfunktionalism" vara n a m n på den-na nygamla tendens att förklara r å d a n d e socia-la förhålsocia-landen melsocia-lan kvinnor och m ä n uti-från föregivna biologiska fakta! Företagsläka-ren och djuppsykologforskaFöretagsläka-ren Rigmor Robert liksom farmakologidocenten och h o r m o n f o r -skaren Kerstin
Uvnäs-Mo-berg representerar en sådan könsfunktiona-lism. De g r u n d a r empi-riska skillnader mellan kvinnor och m ä n i en dikotomt strukturerad könsmetafysik, även o m deras bok HON & HAN födda olika inte åberopar sociobiologi.'
Deras könsmetafysik konstitueras av kliniska iakttagelser, tolkningar av egna och andras forskningsresultat, my-tologi, folktro och jungiansk arketyplära.
Så gott som utan be-lägg gör de h i s n a n d e
påståenden o m ett universellt och allmän-mänskligt begripligt kroppsspråk - "mänsklig-hetens modersmål".8
O m vi reser i...främmande l ä n d e r vars språk vi inte talar - kan vi ä n d å förstå... ö g o n e n s och ansiktets uttiyck, röstens tonfall, kroppshållning och rörel-ser. Detta språk är m e d f ö t t så att även b a r n som är f ö d d a döva och blinda, och alltså inte k u n n a t lära sig av andra, h a r samma sorts kroppsliga uttryck.9
Duon m e n a r sig utgå från "etablerade, grund-läggande, biologiska s a m m a n h a n g " för att därefter "för ett ögonblick" tillåta sig "att asso-ciera fritt r ö r a n d e d e n honliga och hanliga och den moderliga livsprincipen" - ett ögon-blick som får lejonparten av boken. Deras "förklaringsmodeller och analogier" motive-ras m e d bredspektrigt "kvinnligt" tänkande, ö p p e t för "associationer, m i n n e n och käns-loimpulser inifrån", samt av "en a n n a n sorts
M a n n e n h a r evolutionen mejslat f r a m till för-svarare, "jägare och krigare" enligt Robert och Uvnäs-Moberg. Fysiska och "mentala musk-ler" är hans egenskaper för k a m p och flykt. De förra spänns till muskelpansar i försvarsbe-redskap och i fokusering på byte och fiende. H u d e n kallnar, h å r d n a r och härdas m o t kän-sel när g e n o m b l ö d n i n g stryps. Ögat skärps till målsökande tunnelsyn i Clint Eastwoodskt kisande. Psykiskt är kamp-flyktmannen självsä-ker, a u t o n o m , avgränsande, icke-kommunice-rande, d o m i n a n t , aggressiv, känslokall och kylig. H a n är alltså "tjockhudad, kall och okänslig" såväl fysiskt som mentalt."'
Vilket hormon styr faderns omsorger?
Aggets passiva och spermiens aktiva princip sägs ta sig ett "fascinerande" uttryck i Octavio Paz beskrivning av "den extremt polariserade mexikanska machokulturen". Den hermetiskt tillslutne karlakarlen skyddar tufft sig själv och de sina. H a n dras till sin motsats, d e n gra-vitetiskt u p p h ö j d a , till synes driftslösa m e n
magnetiskt lockande g u d i n n a n . Hon uppsö-ker inte, h o n drar till sig.1' Därefter väljer
h o n kräset, för att till sist frivilligt u n d e r o r d n a sig d e n mäktige, gärna uniformsklädde kriga-ren.
Genetik och neurologi ska ha fastställt könad, tudelad olikhet i våra hjärnor.1 8
"Ma-d o n n a n "Ma-dväljs i högerhjärnans känslovärl"Ma-d".19
Potentialiteten för omsorg och omvårdnad aktualiseras g e n o m duschar av moderskaps-h o r m o n e r u n d e r moderskaps-havandeskap (progesteron), förlossning och a m n i n g (prolaktin och oxyto-cin). A m n i n g s h o r m o n e r n a får igång mjölkpro-duktionen, pressar mjölken ur brösten, binder h o n a till unge och väcker m o d e r n m e d förmå-ga att vårda och sörja om den nyfödda. Bind-ningen är selektiv, l.ikt chimpanshonan inves-terar h o n "näring, värme, tillgivenhet och om-sorg just i sin egen unge".-0
Vilket h o r m o n får igång f a d e r n att sörja för privatföretagets mor-bai n-dyad? Är det testo-steronet som trimmar hans fysiska jägar- och mentala stigfinnar- (läs: "forskar-") muskler? Är det adrenalinet som får h o n o m att pinka revir och våga livet i k a m p e n o m
middagsste-ken? M o d e r s k a p s h o r m o n e r är i varje fall sär-deles funktiondia för oss däggande djur, för-säkrar Robert och Uvnäs-Moberg. "Så viktig är alltså d e n n a vår f ö r m å g a att k u n n a ge di, att den fått ge n a m n åt hela vår djurgrupp!"-1
I Sverige har d u o n m e d a n h ä n g a r e utlöst en "Gröt-i-huvudet-debatt".2 2 Med
histori-kerns goda k u l t u r m i n n e och genusteoreti-kerns tränade öra för reprisering av könsreto-riska tongångar har ekonom-historikern, do-cent Ulla Wikander åtagit sig det otacksamma u p p d r a g e t att b e m ö t a dessa nygamla särarts-resonemang. Dels visar hon på metodologiska brister i och ifrågasätter de slutsatser färma-kologen drar av sin personlighets- och hor-m o n u n d e r s ö k n i n g . Dels nödgas h o n likt a n d r a biologismkritiker p å m i n n a o m reso-n e m a reso-n g e reso-n s allt a reso-n reso-n a t äreso-n heroiska förflutreso-na (jfr n e d a n ) . H e n n e s rent historievetenskap-liga bidrag till debatten ges i antologin Det evigt kvinnliga: en historia om förändring. Som redaktör och bidragsgivare visar h o n tillsam-mans m e d sju a n d r a kvinnoforskare h u r ny-gammal kvinnlighet, särskilt medicinskt fär-gad, socialt konstruerades kring förra sekel-skiftet.-1 Särartsresonemang fick förra
kvin-norörelsevågen att stillna och k a m p e n för jämställdhet mellan kvinnor och m ä n att stan-na av. Wikander befarar att vi är inne i ett lik-n a lik-n d e bakslag, elik-n "backlash" för att lålik-na elik-n a n n a n p o p u l ä r journalists uttryck.
Medicinhistorikern Bi Puranen söker medla i boken Att vara kvinna är ingen sjukdom. H o n m e n a r att bägge lägren i debatten går till ytterligheter.2 6 Karin Johannisson, likaledes
idé- och medicinhistoriker, refererar inte till gröt-debatten i sin bok Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siecte. Dess laqu-eurska typ av kulturkonstruktionism vad gäl-ler kön ger dock implicit starkt stöd för Wi-kanders ståndpunkt.2 7
O m danske biokemisten Jesper Hoffmeyer deltagit i debatten h a d e h a n nog ställt sig hos historikerna ett tag i bekymmer över biologis-ters huvudinnehåll och tal o m hans kära natur. Ty "natur", varnar han, är ett ord m a n b ö r handskas försiktigt med. "Ord k o m m e r ur m u n n e n , m u n n e n sitter i huvudet". H u r kom-mer n a t u r e n in i huvudet? "Och h u r skickar vi ut den igen, när vi pratar eller skriver?"
Den biologiska d e t e r m i n i s m e n s historia är en sann rysare. Och det senaste skottet på d e n n a gren, sorio-biologin, är j u s t n u u n d e r r a s a n d e utveckling. När det gäller kraniometrin, kriminalantropologin och e u g e n i k e n kan vi förlita oss p å efterklokhetens överblick vilket fritar oss f r å n att behöva a r g u m e n -tera yrkesbiologiskt. Så förhåller d e t sig inte m e d sociobiologin. En egentlig uppgörelse m e d socio-biologin kräver d ä r f ö r e t a b l e r a n d e t av en teoretisk biologisk begreppsapparat....Sociobiologin är allt-så b å d e mycket b r e d a r e och mycket m e r teoretisk än sina föregångare.
En sådan a p p a r a t kan en filosof knappast till-handahålla. H o n h a r inte heller mycken ern-piri. Vad h o n kan göra är å ena sidan att gran-ska debattörernas förutsättningar, a r g u m e n t och slutledningar, å a n d r a sidan ta normativ ställning.-9
Biologin kan inte specificera
våra kulturella drag
Könsfunktionalister är f ö r b l u f f a n d e omedvet-na om h u r de bak föregivet objektiva fakta döljer västerländskt ekonomistiska etno-, andro- och antropocentriska föreställningar o m honligt passiva och hanligt aktiva egen-skaper. Något analogt gällde biologen Edward O Wilsons verk Sociobiology: a new synthesis n ä r d e n publicerades 1975, en gigantisk förlags-satsning, en obegriplig publiksuccé och häf-tigt kritiserad b å d e i n o m och u t o m akademin. Socialantropologen Marshall Sahlins försökte
1976 d ä m p a populariteten inom bl a hans egen disciplin m e d The use and abuse ofhiology: an anthropological critique of sociobiology. H a n tror inte att Wilson och hans m e d a r b e t a r e var b e r e d d a på att uppfattas som försvarare av e n konservativ kapitalism, legitimerare av för-tryck eller arvtagare till socialdarwinismen.3 0
En forskares intention eller motivation är dock irrelevant, m e n a r Sahlins som inte ser något nödvändigt s a m b a n d mellan d e n kultu-rella karaktären hos en given handling, insti-tution eller trosföreställning och d e n motiva-tion folk må h a för att delta i den. D ä r e m o t tillskriver h a n sociobiologin en inre ideolo-gisk dimension, historiskt förknippad med västerländsk konkurrenskapitalism, i sig ett faktum som kräver kulturanalys. Sahlins
hu-vudbry är m e r d e f ö r h o p p n i n g a r och farhå-gor o m forskningens framtid som Wilsons vision väckt inom akademins discipliner. Ska samhällsvetenskaper och h u m a n i o r a bli d e yttersta g r e n a r n a på biologins enhetsveten-skapliga träd som Wilson vill? Ska socio-biologer o m f o r m u l e r a d e m på ett sådant sätt att de inkorporeras i syntesen? Nej, svarar Sahlins själv m e d emfas: "emedan biologi är ett absolut nödvändigt villkor för kultur, så är d e n samtidigt absolut otillräcklig: d e n är komplett o f ö r m ö g e n att specificera de kultu-rella dragen i mänskligt b e t e e n d e eller i deras variationer från en mänsklig g r u p p till en annan".3 1
När feministiska historiker kritiserar biolo-gism vänder de sig särskilt mot könsfunktio-nalismen. Dess rötter spåras till Darwin, dess intensiva odling till viktoriansk biologi och dess yppigaste blomstringstid till tiden kring förra sekelskiftet.3 2 En socialistisk forskartrio
bestående av evolutionsgenetikern 11 C Lewon-tin, neurobiologen Steven Rose och psykologen Leon Kamin ( h ä d a n e f t e r LRK) spårar biologis-mens ideologiska rötter tillbaka till åtminsto-ne det borgerliga samhällets framväxt u n d e r
1600-talet.33
Filosofiskt går biologisternas människosyn tillbaka till d e n politiska filosofen Thomas Hobbes syn på de atomistiska, automatiska människornas naturtillstånd som ett allas krig m o t alla, vilket ledde till att mänskliga relatio-ner präglas av konkurrens, ömsesidig rädsla och ärelystnad. Biologin ger villkoren. Sam-hällsorganiseringens syfte är att ta hänsyn till d e m , m e n reglera d e m till individernas gagn.3 4
Här finns enligt trion l.RK två filosofiska ståndpunkter. Den första är reduktionism. Ter-m e n betecknar en rad Ter-m e t o d e r och förkla-i förkla-ingssätt för b å d e fysförkla-iska föremål och mänsklförkla-i- mänskli-ga samhällen. Sammansatta helheter förkla-ras i termer av de delar de är sammansatta av. Dessa delar och deras egenskaper existerar före h e l h e t e n och orsakar den. H e l h e t e n sak-nar alltså s k "emergenta" kvaliteter, vilka gör helheten till något f ö r m e r än s u m m a n av sina delar.
Den a n d r a s t å n d p u n k t e n , d e n biologiska determinismen eller biologismen, är ett slags
Anna Sjödahl, Aftonstjärnan, äggtempera.
cialfall av reduktionismen. Biologister frågar sig varför vi är som vi är och varför vi gör vad vi gör. De svarar att våra liv och handlingar oundvikligen följer från biokemiska egenska-per i d e celler som bildar individen. De bioke-miska egenskaperna bestäms i sin tur entydigt av beståndsdelarna i varje individs gener. Alll mänskligt b e t e e n d e (och varje mänskligt sam-hälle) styrs ytterst av en kedja faktorer som
löper f r å n g e n e r till individ till s u m m a n av alla individers b e t e e n d e n .3 5
Biologiska "fakta " utan belägg
dyker envist upp igen
E n g r u p p f i l o s o f e r h j ä l p e r s o c i o b i o l o g e r i
antologin Sociobiology and epistemology att
tona n e d deras ideologiska f r a m t o n i n g , folkloristiska metaforik och förklaringar av förtrycksstrukturer.3 0 Istället ordineras
mate-matik, semantik och spelteori för en m e r sofistikerad teorikonstruktion. Introduktions-artikeln puffar för en modell som föreges för-klara geners och kulturers samutveckling. Det h i n d r a r inte att författarna fortsatt tar för givet en "mor-barn-bindning som skapar lång-variga effekter i senare moderlig omsorg".3 7
Feministiska biologer f ö r n e k a r inte evolu-tion.3 8 Deras antibiologism är en kritik av de
förklaringsmodeller som hävdar könsdikoto-mi m e d kvinnors u n d e r l ä g s e n h e t såsom bio-logiska fakta. Dessa föregivna fakta h a r gång på gång, n o g g r a n t och m e d rikliga belägg, till-bakavisats m e n de fortsätter att rapporteras som fakta.3'1 Biologi- och medicinprofessorn
Anne Fausto-Sterling frågar sig om 90-talet ska bli d e c e n n i e t för könsskillnader i h j ä r n a n .4 0
N e u r o e n d o k r i n o l o g i n (sambandet h j ä r n a / -h o r m o n e r ) -har ju "nyupptäckt" skillnader som föreges visa m ä n s spatiala och matema-tiska begåvning och kvinnors verbala och känsloinlevande.
LRK-trion m e n a r att biologismens försikti-gaste kritiker blott ifrågasätter extrapole-ringar av mänskors h a n d l i n g a r och samhäl-len. Det som t ex sägs om d j u r skulle då vara sant, det som sägs o m mänskor bli förvridet. LRK efterlyser ett skarpare ifrågasättande av biologisters föregivna fakta o m djur, gener, h o r m o n e r , etc. Misstanken är att dessa rap-porter speglar föreställningar och varsebliv-ningår n ä r a p å lika värdeladdade, metaforbe-r o e n d e och kultumetaforbe-rbetingade som spekulatio-n e r spekulatio-n a om mäspekulatio-nskligt beteespekulatio-nde.4 1 (Tänk på
gräsändernas gruppvåldtäkt!)
Kritikerna går för egen del med på att vetenskapligt e n g a g e m a n g inte kan rensas från värden och normativa ställningstagan-d e n m e n förutsätter givetvis existensen av en verklig värld att ta ställning till. De landar inte i kulturell reduktionism n ä r de tar avstånd från biologismen utan f ö r e d r a r någon tredje väg. Olika sådana tredje vägar finns. J a g
sak-nar d e empiriska kunskaper som krävs för att ta välgrundad ställning till d e m , m e n gene-rellt lockar d e m e d en helhetssyn på kom-plexa problem även i n o m fält som i vanliga
fall berör mig: praktikfilosofi, moralfilosofi och filosofisk antropologi. Enligt d e n synen interagerar organismer alltid m e d varandra och m e d sin omgivning. Influenser går i bäg-ge riktningarna även o m det kan vara svårt att fastställa exakt h u r och i vilken omfattning. En människa är vid födseln inte f ö r u t b e s t ä m d för f ö r m e n t a kvinno- eller manssysslor. Inte heller är hon vid födseln en lockesk eller sar-tresk "tabula rasa" för kulturen att motstånds-löst rista egenskaper, personlighet och karak-tär på. Kroppen varken upplöses eller förne-kas när kulturella föreställningar o m den kon-strueras eller kritiseras.4 2
Filosofer h a r u t n ä m n t själen, det mentala, tänkandet, rationaliteten, viljan, normativite-ten, h a n d l a n d e t , språket, d e n symbolmättade intentionaliteten, tidsmedvetenheten, projek-tiviteten eller kulturen som det som skiljer oss f r å n d j u r e n . Ofta görs detta på ett dikotomt värdeladdat sätt där k r o p p e n , det fysiska, e m o t i o n e r n a , passionerna, affektionerna, känslorna, b e g ä r e n och n a t u r e n ges en primi-tiv, outvecklad, djurisk, barnslig och kvinnlig status. Mot d e n synen behövs en som åter tar in k r o p p e n . Men inte en som gör d e n biolo-gistiskt allsmäktig.
Könsfunktionalismen
populär i bistra tider
I ekonomiskt bistra tider har dock biologistis-ka, särskilt könsfunktionalistiska (liksom ras-och klassfunktionalistiska) a r g u m e n t lättare att vinna g e h ö r i forskningsorgan. De är dess-utom alltid tacksamma att popularisera. A n a m m a d e m som sanning, så slipper d u ä n d r a i n g r o d d a f ö r d o m a r och de sociala insti-tutioner som vilar på de f ö r d o m a r n a !
Könsfunktionalisters a r g u m e n t gör sig ofta skyldiga till vad filosofer kallat "det naturalis-tiska misstaget". Då härleder d e vad m ö d r a r bör göra f r å n vad de är, n o r m e r från r e n a fak-ta, en logisk kullerbytta. Men fakta är sällan rena, ty ofta används cirkelresonemang där ett bör smugglas in före f örsta är-et. Envar som tänker efter inser att det normativa inte kan k o m m a från naturen själv. Därför å b e r o p a r könsfunktionalister ofta pseudoreligiös eller religiös auktoritet utöver naturvetenskaplig.
"Det måste finns en tanke bakom", sa Borelius ovan. Uvnäs-Moberg är lika f r o m i Storkyrkan i Stockholm:
Bilderna av Maria ocli Jesus kan ses som u r b i l d e n av en oxytocin-, prolaktin- och cholecystokininpå-verkad kvinna. Maria h a r inte bara mjölk i brösten. H e n n e s psyke är också f ö r ä n d r a t för att bättre pas-sa modersrollen. 4 S
Att låta b å d e Gud och vetenskap legitimera ett b e t e e n d e är att ta till b å d e r e g n k a p p a och paraply vid regn. Det är inget ovanligt i d e n nya h ö g e r n s ideologi, m a n m e n a r sig då stå i kontakt m e d de yttersta auktoriteterna beträf-f a n d e människans natur.4 4
Den funktionalistiska tanken i livsmenings-frågor kritiseras av filosofen Mats Furberg som bl a skiljer mellan olika syftesfrågor: syften med livet och syften i livet.4,r> I min tolkning lyder
lians tes så här: Att något eller n å g o n har en avsikt, syfte eller mening med mitt liv som j a g inte delar ger inte mig en livsmening. Jag mås-te själv accepmås-tera d e n . Ges d e n av Gud, stamås-ten, evolutionen, revolutionen eller feminismen så böjer jag mig e n d e r a för d e n n a auktoritet (och det ger inte mig n å g o n m e n i n g ) eller så internaliserar jag d e n till att bli min egen.
Biologerna Marian Lowe & Ruth Hubbard m e n a r att sociobiologer sanktionerar vardags-f ö r d o m a r g e n o m att å b e r o p a statusvardags-fylld m e n inte alltid välgrundad naturvetenskaplig auk-toritet.
Bara selektivt b r u k av data gör det möjligt för socio-biologer att hävda att det finns universella könsre-laterade beteendeskillnader; bara felaktiga resone-m a n g tillåter d e resone-m att från detta sluta att skillnader-na d ä r m e d är genetiskt betingade.4'1
Selektionen, hävdar de, startar ofta från socia-la mänskliga karakteristika. Sedan projiceras de på djurvärlden, ofta u t a n hänsyn till u p p e n b a r a avvikelser eller till att helt a n d r a karakteristika k u n d e ha valts ut. Primatologen Donna Haraway ser djur-mänskoJämförelser som m e r eller m i n d r e fantasifulla berättelser. Dessa är än så länge androcentriska. Femi-nisten h a r inte samma auktoritet att f o r m a verkligheten som mästarberättarna.4 7 Därför
är det generellt klokt av en feminist att vara vaksam g e n t e m o t djur-mänsko-jämförelser
och att fortsatt hävda även kvinnors mänsk-lighet, m e n a r biologen Lynda Birke. Samtidigt påpekar h o n att det finns feministiska argu-ment mot att skarpt skilja mänskor från a n d r a djur. Där finns risker för b å d e antropomorfi-sering och brutaliantropomorfi-sering. I det senare fallet uppfattar vi d j u r som r e n a naturvarelser opro-blematiskt styrda av instinkter, o b e r o e n d e av s a m m a n h a n g och människors k u l t u r b u n d n a föreställningar om d e m .4 8
S a m m a typ av problem finns i en oproble-matiseracl kön/genus-distinktion. I båda fal-len tänks en dikotomi: del e n a ledet tänks naturgivet, det a n d r a kulturgivet. Djur respek-tive kön föreställs vara skarpt avgränsade från mänskor respektive genus och gränserna tänks inte avhängiga av några som helst kon-ventioner. Företeelserna i n o m dikotomins e n a led kan studeras m e d naturvetenskaplig metod; företeelserna inom det a n d r a kräver m e t o d e r av a n n a n typ, t ex hermeneutiska.
Anta n u att det dels inte finns n å g o n diko-tomi utan blott llytande övergångar, dels att det föregivet naturgivna i avsevärd m å n är u t f o r m a t av sociala konventioner och omvänt! Då blir bilden t ex d e n att vi u n d a n h å l l e r oss en adekvat förståelse av d j u r e n och deras kon-textbetingade f ö r e h a v a n d e n om vi inte ser h u r vår varseblivning av d e m färgas av kultu-rella f ö r d o m a r . Vi kan dessutom paradoxalt nog missa deras eventuella a n n o r l u n d a h e t .4 9
T ä n k på fäder och a n d r a m ä n som vårdar! Eller på m ö d r a r och a n d r a kvinnor som inte vill eller dåligt klarar av att vårda! H u r går d e in i dikotoma modeller? Är de a b n o r m a eller häller de sig inte till n o r m e n ? Även o m m a n kan visa på förekomst av särskilda "omvård-nads"-hormoner kan det vara svårt att faststäl-la kausalitetens riktning. O m m a n såge efter kanske m a n f u n n e schackspels-, meditations-eller skogsvandrarhormoner utan att behöva se d e m som orsak till att m a n gillar sysslorna. Det kan vara tvärtom så att h o r m o n n i v å e r inte blott utlöser b e t e e n d e n , utan att b e t e e n d e n även ä n d r a r h o r m o n n i v å e r . S u e Rosser på-m i n n e r o på-m att h o r på-m o n e r inte flödar kontinu-erligt, att de är situationsbundna, att yttre fak-torer kan påverka vilket h o r m o n som utlöses, att s k "manliga" och "kvinnliga" h o r m o n e r f ö r e k o m m e r hos bägge könen, att dessa
hor-m o n e r har en snarlik biokehor-mi, att d e slår lätt över i varandra och att vi ä n n u vet mycket lite o m d e m .5 1
O m vi inte h a r att göra m e d en klyvning i två hälfter vars ena hälft är naturgiven och d e n a n d r a kulturgiven, mister reduktionis-m e n både sin lockelse och sitt f u n d a reduktionis-m e n t . Det är inte lockande att hävda att kultur egentligen är n a t u r (eller omvänt) o m d e inte ens skenbart är skarpt åtskilda; och f u n d a -m e n t e t är borta 0111 inte det senare är rent, naturgivet utan kulturell i n b l a n d n i n g (eller omvänt).
Är moderskap slaveri ?
D ä r m e d l ä m n a r jag sociobiologin. Gilmans aforism som inleder artikeln kan ge u p p h o v till en a n n a n tanke: O m det m ö d r a r görsåsom m ö d r a r inte vore en konst, vore det inget att b e d ö m a som skönt eller fult, gott eller o n t eller h u r m a n i övrigt b e d ö m e r mänskliga verksamheter. Det m ö d r a r gör är då något icke-mänskligt. O m m ö d r a r s g ö r a n d e n är på ostronnivå är det inget att skämmas över, m e n heller inget u p p h ö j t att yvas över.
Ät det skulle a n d r o c e n t r i k e r n Aristoteles ha nickat. H a n m e n a d e att vi blir mest män-niskor i de aktiviteter vi inte delar m e d a n d r a djur. Att så m å n g a kvinnor så stor del av sitt vuxna liv gör d e föregivet naturliga och olär-da ting som också a n d r a d j u r h o n o r gör var för h o n o m ett tungt skäl mot att de inte kan aktu-aliseras som människor av första graden. De förblir ofärdiga m ä n .5 2
Kontraktsteoretiker och romantiker är inte bättre. De m e n a r att m ö d r a r inte lär sig i verk-samheter vad d e ska göra och att "naturen" därför avsett d e m som ett slags u p p h ö j d a varelser, att utgöra moraliska f ö r e d ö m e n för kulturbyggare. Sådant morsdagstrams förtjä-nar Gilmans hån. Att vara det h o n kallar "per-son" och Aristoteles kallar "människa" är åta-ganden som kräver arbete, u p p m ä r k s a m h e t , fantasi, reflektion och självreflektion. Sådant u t m ä r k e r bl a d e m som är bra på att att vara m ö d r a r .
I en sexistisk kontext tvingas Leo Tolstoy beklagande e r k ä n n a att även m ö d r a r är män-niskor.5 3
...skillnaden är d e n att d j u r e t inte h a r n å g o n inbillningsförmåga, något f ö r u t s e e n d e , något o m d ö m e ...Om en h ö n a eller ko mister e n av sina u n g a r , så kacklar och r å m a r h o n litet och fortsätter att leva som förut. Men o m ett b a r n blir sjukt för oss, vilken u p p s t å n d e l s e blir det inte! ... O c h o m b a r n e t skulle dö...? Vartill t j ä n a d e allt detta? Varför alla dessa lidanden? Det frågar inte kon.... En ko h a r ingen fantasi och d ä r f ö r kan h o n inte tänka sig, att h o n skulle k u n n a r ä d d a b a r n e t , ifall h o n g j o r d e det eller det, och d ä r f ö r är h e n n e s sorg, som sammanfaller m e d h e n n e s kroppsliga tillstånd och varar en begränsad kort tid, bara ett visst tillstånd och inte en sorg... H o n h a r inget f ö r n u f t , som kan fråga - varför skedde detta? Varför alla dessa kval, vartill all min kärlek, o m det ä n d å skall dö? H o n h a r ingen o m d ö m e s f ö r m å g a , som kan säga h e n n e a u h o n f r a m d e l e s b ö r laga att inte få några b a r n .
Människor handlar, m e r eller m i n d r e fantasi-fullt och m e r eller m i n d r e förutseende. Här är kanske inte mer än en gradskillnad till vissa a n d r a d j u r m e n det är en väsentlig gradskill-nad.
Simone de Beauvoir är b e r ö m d och beryktad för att provocerande kritisera och ifrågasätta m o d e r s k a p u n d e r patriarkala villkor. Särskilt granskar h o n valet att bli mor. Kvinnor antas träffa det slentrianmässigt.5 4 I en intervju
för-klarar h o n att m o d e r s k a p är slaveri m e n att h o n inget har e m o t m ö d r a r , bara ideologin att varje kvinna ska ha barn.
Feministfilosoferna Jeffner Allén, Mary Daly och Monique Wittig går längre än l ä r o m o d e r n de Beauvoir i förkastande av traditionellt m o d e r s k a p som farligt och förtryckande för kvinnor.5 5 Moderskap sägs utplåna kvinnors
subjektivitet, h ä m m a och exploatera vår krea-tivitet. Speciellt heterosexuellt organiserat m o d e r s k a p ses som ett slavarbete och d e n institution f r a m f ö r a n d r a som vidmakthåller kvinnoförtryck. Wittig jämställer kvinna, mor och slav. Kvinnor finns bara så länge m ä n finns, på samma sätt som slavar bara finns om det finns herrar. Därför säger h o n helt logiskt att "lesbiskor är inte kvinnor".5 6
Adrianne Rich m e n a r d ä r e m o t att moder-skap frigjort från patriarkal kontroll skulle bli lustfyllt och g e n u i n t kreativt.5 7 Carol Gilligan
och Sara Ruddick m fl försöker dra f r a m värdi-ga drag i även traditionellt m o d e r s k a p fastän utövat u n d e r ovärdiga villkor.5 8
V o r e m o d e r s k a p s l a v e r i , v o r e d e t k n a p p a s t m ä n n i s k o v ä r d i g t m e n k a n h ä n d a f u n k t i o n e l l t i e n a n n a n m e n i n g ä n s o c i o b i o l o g e n s .
Rous-seaus, Kirkegaards o c h Hegels k o n s t r u k t i o n a v
d e n lilla världen, p r i v a t l i v e t d ä r k v i n n a n s å s o m n a t u r v a r e l s e k o m p l e t t e r a r o c h ä r b e h j ä l p l i g m a n n e n , m ö n s t e r m ä n n i s k a n , m e d b o r g a r e n , s a m h ä l l s b y g g a r e n i h a n s k u l t u r g ä r n i n g , k o m m i g i t a n k a r n a n ä r j a g l ä s t e i n l e d n i n g s k a p i t l e t
Hur husdjuren blev husdjur i l ä r o b o k e n Husdjur - ursprung, biologi och avel.
H u s d j u r b e t y d e r n ä r m a s t : d j u r s o m l e v e r i h u s . . . H u s d j u r ä r d o m e s t i c e r a d e d j u r . E g e n t l i g e n betyd e r betyd e t att betyd e t a g i t s u p p i h u s h å l l e t o c h blivit m ä n -n i s k a -n till h j ä l p . Att d e blivit h u s d j u r i -n -n e b ä r d o c k b e t y d l i g t m e r ä n att d e h å l l s i f å n g e n s k a p o c h blivit t a m a . D e t i n n e b ä r o c k s å a t t d e f ö r ä n d r a t s i f ö r h å l -l a n d e ti-l-l s i n a v i -l d a a n f ä d e r . D e n f ö r ä n d r i n g e n h a r s k e t t , o c h s k e r ä n n u i d a g , g e n o m u r v a l . D e d j u r , s o m i n o m e t t visst d j u r s l a g ä r b ä s t l ä m p a d e att b i s t å m ä n n i s k a n i n å g o t a v s e e n d e , f å r f ö r ö k a sig. A n d r a , s o m av n å g o t skäl a n s e s m i n d r e l ä m p a d e , slås u t . D e t t a u r v a l l e d e r så s m å n i n g o m till a t t h u s d j u r e n f ö r ä n d r a s a n a t o m i s k t o c h f u n k t i o n e l l t , så att d e b l i r a n n o r l u n d a ä n d e v i l d a s l ä k t i n g a r n a . . . M ä n -n i s k a -n l e v e r . . . i s y m b i o s m e d s i -n a h u s d j u r . B å d a p a r t e r h a r n y t t a av att s a m v e r k a . S e d a n k a n d e t givetvis d i s k u t e r a s o m i n t e n y t t a n ä r s t ö r r e f ö r d e n e n a p a r t e n - m ä n n i s k a n . M e n vi g ö r o c k s å e n d e l s o m ä r till n y t t a f ö r d e m . Vi s k y d d a r d e m f ö r rov-d j u r , v ä rov-d e r o c h v i n rov-d . Vi u t f o r rov-d r a r o c h v å r rov-d a r rov-d e m o c h vi s a m l a r f o d e r å t d e m . B e l ö n i n g e n f ö r o s s ä r k ö t t , m j ö l k , p ä l s , l ä d e r , fiber, d r a g k r a f t , l i m , g ö d -n i -n g s m e d e l , m e -n o c k s å s t a t u s o c h s ä l l s k a p .5 9
Ar moderskap funktionellt husdjurskap?
Begreppsligt ä r a t t h a f ö t t f r a m o c h d ä g g a t e n u n g e b l o t t e n d i m e n s i o n i e t t m y c k e t v i t t , v a g t , p o r ö s t o c h v ä s e n t l i g e n o m s t r i t t m o d e r s k a p s -b e g r e p p .1'0 D e n d i m e n s i o n e n i n f l u e r a s a v e n h e l r a d ö v r i g a m e d v i l k a d e n f l ä t a s t ä t t s a m -m a n i v å r a v a r d a g s f ö r e s t ä l l n i n g a r .6' A l l a d e s s a ö v r i g a d i m e n s i o n e r r e d u c e r a s d o c k till d e n f ö r s t a i k ö n s f u n k t i o n a l i s t e r s m y t o l o g i .6 -N O T K R
1 T e r m e n "biologism" b e t e c k n a r olika f o r m e r av
biolo-gisk d e t e r m i n i s m och r e d u k t i o n i s m . Se Lewontin 1984, s 5 ff samt f ö r k l a r i n g l ä n g r e f r a m i texten.
2 G i l m a n 1915. Den a m e r i k a n s k a feminist-socialisten
Charlotte Perkins Gilman verkade kring f ö r r a
sekel-skiftet g e n o m att kritiskt granska k ö n e n s f ö r h å l l a n d e n i historia o c h samhälle i b å d e skönlitterära o c h teore-tiska a r b e t e n ( o m f a t t a n d e e k o n o m i , statsvetenskap, a n t r o p o l o g i , historia. Filosofi o c h etik). H e n n e s tvngsta teoretiska verk Women and economics u t k o m 1898.
3 T ex Barash 1977, 1979, Dawkins 1976, 1988 och
Wilson 1975. 1978.
4 Barash 1977, s 283.
' Barash 1981, se kapitlen o m manschauvinism o c h kon-kurrens. 1 polemik m o t Susan Brownmillers tes i b o k e n
Against Our Wilt, d e n att blott m ä n våldtar, hävdar h a n
att våldtäkt är vanlig b l a n d fåglar och bin. G r ä s ä n d e r lär ä g n a sig åt gruppvåldtäkt, s 61 f.
N e u r o a n a t o m e n Ruth Bleier (1984 s 117) n ä m n e r dis-cipliner som sysslar m e d p r i m a t e r s a n a t o m i o c h fysio-logi, djursociofysio-logi, fysisk a n t r o p o l o g i och paleon-tologi, artkomparativ psykologi eller psvkobiologi, könslig o c h r e p r o d u k t i v fysiologi, n e u r o e n d o k r i n o -logi, p o p u l a t i o n s g e n e t i k , evolutionär o c h ekologisk fältbiologi samt social- och k u l t u r a n t r o p o l o g i .
7 R o b e r t o c h Uvnäs-Moberg 1994.
8 De e n d a beläggen för kroppsspråkets universalitet är
ett citat f r å n Augustinus och en r e f e r e n s till e t o l o g e n Eible-Eibesfeldt. A a s 51.
9 A st. 1 0 A a s 19, 45.
11 A a s 1(1, 25. J f r a n t r o p o l o g e n H e n r i e t t a M o o r e (1988 s
21 ff) som (i min terminologi) m e n a r att b e g r e p p e t
mor såsom inneslutet i b e g r e p p e t kvinna så att d e
näst-an helt s a m m a n f a l l e r är ett sentida, västerländskt feno-m e n .
' - S e polära s c h e m a t a över kroppsliga och psykiska sär-d r a g hos respektive u r m a n o c h -kvinna p å sisär-dorna 26 och 28 a a.
1 3 A a s 157. Min kursiv.
1 4 Borelius 1993. I januari 1995 h a r Borelius fortsatt d e n
-n a p o p u l a r i s e r i -n g i tre e -n t i m m a r s TV-program o m "All
föda".
1 5 A a s 95f. Min kursiv.
1 6 Robert & Uvnäs-Moberg 1994 s 28. 1 7 A a s 21 ff, 55.
1 8 Reminiscenser f r å n Aristoteles dubiösa könsmetafysik
m e d v ä r d e l a d d a d e höger-vänster-dimensioner? 1 9 A a s 34. 2 0 A a s 16. Konstaterar a n h ä n g a r e n Borelius 1993 s 70. 2 2 Uttrycket h ä r r ö r f r å n Borelius (1993 s 97) å b e r o p a n d e av folklore: "Mjölk i b r ö s t e n , gröt i huvet", "där mjöl-ken går in går vettet ut". Se r e f e r e n s e r till d e b a t t e n h o s W i k a n d e r 1994 a s 237, 1994 b s 71 o c h P u r a n e n 1994 s 361.
2 3 W i k a n d e r 1994 b s 68.
2 4 W i k a n d e r 1994 a. Se särskilt i n t r o d u k t i o n s a r t i k e l n s 7
ff.
2 5 Dvs Susan Faludi (1992) m e d storsäljaren Backlash. 2 6 P u r a n e n 1994 s 178 ff.
2 7J o h a n n i s s o n 1994. J f r L a q u e u r 1990. 2 8 H o f f m e y e r 1988 s 143.
2 9 Min a r g u m e n t a t i o n s a n a l y s finge n o g större tyngd o m
14
hos mig för vetenskapsfilosofi o c h å a n d r a sidan o m j a g vore k ö n a d i överensstämmelse m e d d e n n ä r a p å h u n -d r a p r o c e n t i g a m a j o r i t e t e n i n o m m i n -disciplin.
3 0 Sahlins 1976 sxii.
" A a s x i .
3 2 Se t ex: Russett 1989, J o h a n n i s s o n 1994 och W i k a n d e r
1994.
3 3 Fr a d e n llitigt citerade b o k e n Not in ourgenes: biology, ideology and human nature. LRk. 1984 s 5.
3 4 LRK1984 s 5, 204 ff Sahlins 1976 s 93 ff. 3 5 LRK1984 s 5 ff.
:,l> Se F e t c h e r 1985. J f r Elisabeth A Lloyd som m e d e n
modellteoretisk tolkning av vetenskapliga teorier i The
structure and confirmation of evolutionary themy (1994)
visar h u r m a n kan klargöra o c h testa evolutionsteorin.
3 7 L u m s d e n 1985 s 8.
3 8 Bleier 1984, Fausto-Sterling 1986, H u b b a r d 1979 a, b,
1983, 1990, Rosser 1992. Birke 1994. J f r Ulla M a n n s (1994 s 51 ff) s p ä n n a n d e r e d o g ö r e l s e f ö r h u r svenska likhetsfeminister i b ö l j a n av vårt sekel inte h a d e a n n a t än kristen s k "kreationism" att sätta e m o t Ellen Keys socialistiskt i n f l u e r a d e socialdarwinism n ä r d e ogillade h e n n e s s ä r a r t s h ä v d a n d e n o m m o d e r s k a p som evolu-t i o n e n s avsikevolu-t m e d kvinnor. Key gick h å r evolu-t åevolu-t vad h o n kallade "amaternella" feminister som C h a r l o t t e Per-kins G i l m a n och Rosa Mayreder vilka o m h u l d a d e s av likhetsfeministerna.
3 9 Så suckar b i o - o c h n e u r o k e m i s t e n Ruth B e r m a n (1989
s 227) i e n u n d r a n över vad det t j ä n a r till att kritisera brister i e n v e t e n s k a p som tycks sexistisk i g r u n d e n . 1 ett tillägg lill sin reviderade utgåva av Myths of Gender, Fausto-Sterling 1985. Sue Rosser (1992 s 53 ff, 70 ff) ger e n aktuell översikt över feministbiologers tillbaka-visanden.
4 1 LRK 1984 s 9 ff.
4 2 J f r d e n kritik f ö r e x t r e m k u l t u r k o n s t r u k t i o n i s m som
d r a b b a t J u d i t h Butler för Gender Trouble 1990. I Bodies
that malier 1993 försöker h o n b e m ö t a kritiken. 4 3 Citerat e f t e r Borelius 1993 s 94. 4 4 LRK 1984 s 6, 38. 4 5 F u r b e r g 1987 s 133 ff 4 6 H u b b a r d 1979 b s 97 f. 4 7 Haraway 1991 71 ff. 4 8 Birke 1994.
4 9 N å g o t a n a l o g t gäller enligt socialantropologen
Hen-rietta M o o r e (1988 s 25 fl) våra universaliserande ten-d e n s e r vaten-d b e t r ä f f a r mänskliga m ö ten-d r a r . Vi missar a n d r a k u l t u r e r s a n n o r l u n d a o r g a n i s e r i n g av b a r n s o m h ä n d e r t a g a n d e o m vi universaliserar e n viss f o r m av m o d e r s k a p lill att gälla kvinnor i a l l m ä n h e t
5 0 Shaw 1984, s 4. 5 1 Rosser 1992 s 74 ff. 5 2 Aristoteles 1953.
5 3 I K r e u t z e r s o n a t e n 1889 s 72 f. 5 4 d e Beauvoir 1949
5 5 Allén 1983, Daly 1979, Wittig 1992. 5 6 Wittig 1992 s 32.
5 7 Rich 1976.
5 8 Gilligan 1982, Ruddick 1989. 5 9 B j ö r n h a g 1989 s 9 f.
6 0 Se Gallie 1956 s 121 ff o m o m s t r i d d a b e g r e p p . 6 1 De a n d r a d i m e n s i o n e r n a , de som g ö r m ö d r a r till
kon-t e x kon-t b e r o e n d e , h a n d l a n d e , s a m h a n d l a n d e o c h reflekkon-te- reflekte-r a n d e subjekt h a reflekte-r jag utreflekte-rett n ä reflekte-r m reflekte-r e i m i n a v h a n d l i n g (1993). J a g f i n n e r inget skäl att restlöst å t e r f ö r a d e m pä n å g o n h o n l i g h e t . Män kan liksom kvinnor "modra". H a b i t u s m e r än g e n e r h i n d r a r d e m f r å n att g ö r a del.
B 2J a g vill tacka Mats Furberg, Björn H a g l u n d , Yvonne
H i r d m a n , H i l d u r Kalman o c h Lilla-Lima L e n t i n e n f ö r värdefulla k o m m e n t a r e r i a r b e t e t m e d d e n h ä r arti-keln.
LITTERATUR
Allén, Jeffner, " M o t h e r h o o d , T h e a n n i h i l a t i o n of wo-m e n " , i Trebilcot, Joyce (red), Mothering: essays in fewo-mi-
femi-nist Iheoiy, R o w m a n a n d Allanheld, Totowa, N J , 1983.
Aristoteles, Generation of animals, translated by A I. Peck. Rev ed, T h e L o e b Classical library, C a m e b r i d g e , 1953. Barasch, David, Sociobiology and behavior, Elsevier, New
York, 1977.
Barasch, David. The whispering within, H a r p e r a n d Row, New York, 1979.
B e r m a n , Ruth, "From Aristotle's dualism to materialist dialectics: feminist t r a n s f o r m a t i o n s of science a n d soci-ety" i J a g g a r , Alison & Bordo, Susan R. (red)
Gen-der/body/knowledge: Jeminist reconstructions of being and knowing, Rutgers University Press, New Brunswick, N J, 1989.
Birke, Lynda, Feminism, animals and science: the naming of
the shrew, O p e n University Press, B u c k i n g h a m , 1994.
Björnhag, G ö r a n m 11, Husdjur - ursprung, biologi och avel, I.Ts förlag. Stockholm, 1989.
Bleier, Ruth, Science and gender: a critique of biology and ils
theories on women, P e r g a m o n Press, New York, 1984.
Borelius, Maria, Sedan du fött: en bok om den nyblivna
mam-mans kropp och själ, Bokförlaget T Fischer & Co,
Stock-h o l m , 1993.
Butler, J u d i t h , Gender trouble: feminism and the subversion of
identity, Routledge, New York, 1990.
Butler, J u d i t h , Bodies that matter: on the discursive limits of
"sex", Routledge, New York, 1993.
Daly, Mary, Gyn/ecology: the metaethics of radical feminism, Beacon Press, Boston, 1978.
Dawkins, Richard, The blind watchmaker, P e n g u i n Books, H a r m o n d s w o r t h , 1988.
Dawkins, Richard, The selfish gene, O x f o r d University Press, O x f o r d , 1976.
d e Beauvoir, S i m o n e , Le deuxieme sexe, Paris, 1949. Faludi, Susan, Backlash: det dolda kriget mot kvinnorna,
Norstedt, Stockholm, 1992.
Fausto-Sterling, A n n e , Myths of gender: biological theories
about women and men, Basic Books, H a r p e r Collins, New
York, 1985.
Fet/er, James, H, Sociobiology and epistemology, Reidel. D o r d r e c h t . 1985.
F u r b e r g , Mats, Allting en trasa? en bok om livets mening, Doxa, L u n d , 1987.
Gallie, W B, "Essentially c o n t e s t e d concepts", i Black, Max (red) The importance of language, Prentice Hall Inc, E n g l e w o o d Cliffs, N J , 1962.
Gilligan, Carol, In a different voice: psychological theory and
women's development, Harvard University Press,
Cam-bridge. 1982.
Gilman, Charlotte Perkins, Herland, T h e W o m e n ' s Press, L o n d o n , (1915) 1979.
Haraway, D o n n a , Simians, Cyborgs, and women: Ihe
reinven-lion of nature, Free Association Books, L o n d o n , 1991.
H o f f m e y e r , Jesper, Naturen i huvudet: om biologisk
i>eten-skap, R a b é n &• Sjögren, S t o c k h o l m , 1988.
H o l m , Ulla M, Modrande och praxis: en feministfilosofisk
undersökning, Daidalos, G ö t e b o r g , 1993.
H u b b a r d , Man-, H e n i f i n , Sue & Fried, B a r b a r a (red), Women look at biology lookingat women : a collection offemi-nist critiques, C a m b r i d g e , Mass. 1979, a.
H u b b a r d , Ruth Lowe, Marian (red), GenesandgenderII:
pilfalls in research on sex and gender, G o r d i a n Press, New
York, 1979, b.
H u b b a r d , Ruth &: Lowe, Marian (red), Womans nature:
rationalizations of inequality, P e r g a m o n Press, New York,
1983.
H u b b a r d , Ruth, The politics of women's biology, Rutgers University Press, New Brunswick, 1990.
J o h a n n i s s o n , Karin, Den mörka kontinenten: kvinnan,
medi-cinen och fm-de-siecle, Norstedts, Stockholm, 1994.
L a q u e u r , T h o m a s , Mailing sex: body and gender from the
greeks to Freud, Harvard University Press, C a m b r i d g e ,
Mass, 1990.
Lewontin, R C, Rose, Steven & Kamin, Leon, Not in our
genes: biology, ideology and human nature, P a n t h e o n
books, New York, 1984.
Lloyd, Elisabeth, A, The Structure and confirmation of evolu
tionary theory, P r i n c e t o n University Press, Princeton, N
J , 1994.
L u m s d e n , Charles J. & Gushurst, A n n C, "Gene-culture coevolution: h u m a n k i n d in t h e m a k i n g " i Fet/er, J a m e s , H, Sociobiology and epistemology, Reidel,
Dord-recht, 1985.
Manus, Ulla, "Kvinnofrigörelse och m o d e r s k a p : e n dis-kussion mellan F r e d r i k a - B r e m e r - f ö r b u n d e t o c h Ellen Key" i W i k a n d e r , Ulla (red), I)et evigt kvinnliga: en
histo-ria om förändring. T i d e n s förlag, Stockholm, 1994.
M o o r e , H e n r i e t t a , I-, Feminism and anthropology, Politv Press, O x f o r d , 1988.
Rich, A d r i e n n e , Of woman bom: motherhood as experience
and institution, W W N o r t o n cop, New York, 1976.
Robert. R i g m o r & Uvnäs M o b e r g , Kerstin, Hon & han
föd-da olika, Brombergs, S t o c k h o l m , 1994.
Rosser, Sue, V, Biology & feminism: a dynamit interaction, Twayne Publishers, New York, 1992.
Ruddick, Sara, Maternal thinking, Beacon Press, Boston, 1989.
Russett, Cynthia Eagle, Sexual science: the Victorian C o n s t r u c t i o n of w o m a n h o o d , C a m b r i d g e , Mass, Har-vard University Press, 1989.
Shaw, Evelyn & Darling, J o a n , Slrategies ofbeingfemale:
ani-mal patterns, human choices, Harvester W h e a t s h e a f ,
Brighton, 1984.
Tolstoj, Leo, Kreulzersonaten, A l d u s / B o n n i e r s , Stock-holm, 1965.
W i k a n d e r , Ulla ( r e d ) . Det evigt kvinnliga: en historia
omför-ändring, T i d e n s förlag, Stockholm, 1994, a.
W i k a n d e r , Ulla, "Ensidig f o k u s e r i n g på särart istället f ö r jämställdhet" i Kvinnovetenskaplig tidskrift n r 4, 1994, s 65-72, 1994, b.
Wilson, Edward, O, On human nature, Harvard University Press, C a m b r i d g e , Mass, 1978.
Wilson, Edward, O, Sociobiology: The new synthesis, Harvard University Press, C a m b r i d g e , Mass, 1975.
Wittig M o n i q u e , The slraight mind and other essays, Harvester W h e a t s h e a f , H e m e l H e m p s t e a d , 1992. S U M M A R Y W h a t m o t h e r s are is o n e t h i n g . H o w t h e y ought t o be is a n o t h e r a n d w h a t t h e y do a n d oitglil t o do is a t h i r d a n d f o u r t h . T h e r e is n o u n i e q i v o c a l t r a n s i -t i o n b e -t w e e n -t l i e s e d i f f e r e n -t -t h i n g s . S o c i o b i o l o g i s -t s a n d t h e i r f o l l o w e r s , e s p e c i a l l y t h o s e I will c a i l " s e x f u n c t i o n a l i s t s " a r e o f a d i f f e r e n t o p i n i o n . T h e ind e p t h p s y c h o l o g i s t Rigmor Robert a n ind t h e p h a r m a c o l o g i s t Kerstin UvnäsMoberg a r e r e c e n t r e p r e s e n t a -tives o f s u c h a s e x f u n c t i o n a l i s m in S w e d e n . T h e y h a v e c a u s e d a s o c a l l e d " p o r r i d g e - i n - t h e - h e a d " d e b a t e c l a i m i n g i n b o r n g e n e t i c a l l v m o u l d e d d i f f e -r e n c e s b e t w e e n h i m a n d h e -r . T h e y f o u n d m o s t e m p i r i c a l d i f f e r e n c e s b e t w e e n w o m e n a n d m e n in a d i c h o t o m o u s l y s t r u c t u r e d m e t a p h y s i c s o f s e x , c o n s t i t u t e d f r o m c l i n i c a l o b s e r v a t i o n s a n d r e s e a r c h r e s u l t s w i t h l o t o f h e l p f r o m m y t h o l o g y , f o l k l o r e a n d J u n g i a n t h e o r y o f a r c h e t y p e s . B i p o l ä r b u t c o m p l e m e n t a r y q u a l i t i e s o f e s s e n c e a r e s a i d t o b e m o u l d e d b y g e n e s a n d t o s e x d e t e r -m i n e e v e r y t h i n g f r o -m c e l l s t o a c t i v i t i e s a n d social p o s i t i o n s . A n a t o m i c a l c h a r a c t e r i s t i c s c o r r e s p o n d t o p h y s i o l o g i c a l , n e u o r o l o g i c a l , e n d o c r i n o l o g i c a l , p s y c h o l o g i c a l , c o g n i t i v e a n d e v e n t o t y p e s o f p e r s o -n a l i t v a -n d t a l e -n t , i -n t e r e s t s a -n d c h a r a c t e r t r a i t s . T h e f e m a l e m a m m a l is " s p e c i a l l y e q u i p p e d f o r m o t h e r h o o d " . T h e p r o t o t y p e is t h e b i g e y e d , v e g e -t a -t i n g M a d o n n a s y m b i o -t i c a l l y -t i e d -t o h e r s u c k l i n g i n f a n t . M e n t a l l y M a r i a is d i s t i n t r e s t e d o f t h e o u t e r w o r l d , c a l m , s e n i s i t v e , a d a p t i v e a n d e m o t i o n a l . S h e s h o w s t h a t t h e r e is a d e e p b i o l o g i c a l i n t e n t i o n w i t h t h e f e m a l e c o n s t i t u t i o n p r e c i s e l y a s it is w i t h t h e m a l e . T h e m a l e p r o t o t y p e is o f c o u r s e t h e w a r r i o r / h u n t e r o r " t h e f i g h t f l i g h t m a n " w h o s e p h y s i -cal a n d m e n t a l " m u s c l e s " m a k e h i m t h i c k - s k i n n e d , c o l d a n d u n s e n s i t i v e . F e m i n i s t h i s t o r i a n s r e m i n d o f t h e d u b i o u s r e p u -t a -t i o n o f s u c h b i o l o g i c a l r e d u c -t i o n i s m in -t h e p a s -t a n d e s p e c i a l l y o f t h e c u l t u r a l c o n s t r u c t i o n o f m e d i -cally c o l o r e d g e n d e r d i f f e r e n c e s a t t h e t u m o f last c e n t u r y . A n g l o a m e r i c a n f e m i n i s t b i o l o g i s t s k e e p c r i t i c i s i n g s e x f u n c t i o n a l i s m g i v i n g c o u n t e r " f a c t s " b u t w i t h o u t q u e s t i o n i n g o u r a n i m a l h e r i t a g e o r e v o l u t i o n . S e x f u n c t i o n a l " f ä e t s " k e e p b e e i n g r e -15
16 p o r t e d a n d b r o a d l y p o p u l a r i z e d t h o u g h , t h r o u g h n s i n g p s e u d o r e l i g i o u s a n d s c i e n t i f i c a r g u m e n t s i n a n a u t h o r i t a t i v e t o n e . G i v i n g b i r t h t o a n d n u r s i n g a n i n f a n t is o n l y o n e d i m e n s i o n i n a b r o a d , v a g u e a n d e s s e n t i a l l y c o n t e s -t e d c o n c e p -t o f m o -t h e r h o o d . T h i s d i m e n s i o n is i n f l u e n c e d b y a n d t i g h t l y k n i t t e d t o a l o t o f o t h e r s i n o u r e v e r y d a y c o n c e p t i o n s . All t h e s e o t h e r d i m e n s i o n a r e r e d u c e d t o t h e f i r s t o n e i n t h e m y t h o -l o g y of s e x f u n c t i o n a -l i s t s . Ulla M Holm Depårt men t of Ph ilosophy
Umeå University S-901 87 Umeå e-mail: Ulla.Holm@philos.umu.se
vad har du för vittring?
S K R I V T I L L O S S O M S P Å R E N O C H D E N O B A N A D E T E R R Ä N G E N ! T I D S K R I F T E N
glänta
T E M A N U M R E T O M F E M I N I S M K O M M E R U T I S E P T E M B E R , S Ä V I B E H Ö V E R D I T T B I D R A G - T E X T E L L E R B I L D - S E N A S T D E N S I S T A J U L I . A D R E S S E N Ä R G L Ä N T A , C / O D A H L B E R G , G U D M U N D S G . 11 C , 4 1 2 5 1 G Ö T E B O R GHär hittar Du
GÄVLE: Alternativboden Lyktan, Kyrko-galan 14. GÖTEBORG: Antiquaria Bok & Bild AB, Kristinelundsgatan 7. Röda Rummet, Storgatan 15. Haga Bokcafé, T r e d j e I-ånggatan 8. Gumperts Bok-handel. Norra Hamngatan 26. Wetter-grens Bokhandel, Avenyn 21. Syndika-listiskt Forum, Heurlins Plats 15. Fxkersteins Universitetsbokhandel, Sö-dra Larmgatan 11. Bokhandeln Aniara, Linnégatan 49. Pressbutiken, Drott-ninggatan 58. Göteborgs Studentbok-handel, Götabergsgatan 17.
KARLS-HAMN: Antikvariat Bode Carlshamn, Ronnebygatan 15. KARLSTAD: Karlstad Bokcafé, Bergslagsgatan 2 B. LINKÖ-PING: Linköpings Bokcafé, Östgötaga-tan 18 B. LUND: Gleerupska Univer-sitetsbokhandeln, Stortorget 2. Bok-ladan, Botullsgatan 5. Tidskriftsbuti-ken, Mårtentorget 3. MALMÖ: Gregers Antikvariat o Boklåda, Helmfeldtsgatan 5. Café Nutiden, Davidshallsgatan 4. Internationell Press Stop, Södergatan 20. OSLO: Tronsmo Bokhandel, Kr Augusts Gt 19. STOCKHOLM: Nya Aka-d e m i b o k h a n Aka-d e l n , Mäster Samuels-gatan 32. H e d e n g r e n s Bokhandel, Stureplan 4. Kuijl & Söner, Sveavägen 41. Akademibokhandeln, Norrtulls-gatan 8. Ströms Tobaksbokhandel, Ost-götagatan 33. Kvinnobokhandeln Me-dusa, Wollmar Yxkullsgatan 33.
Bok-magasinet, Hornsgatan 80. Akademi-bokhandeln Frescati. Rosa Rummet, Sveavägen 57. Föreningen Bokhan-deln, Hornsgatan 151. Presscenter, H a m n g a t a n 37. Röda Rummet, Drott-ninggatan 100. Söderbokhandeln, Götagatan 37. Bokhandeln Konstig, Kulturhuset. Press Specialisten, Svea-vägen 52. SUNDSVALL: Tidspegeln, hör-net Sjög/Bankg. UMEÅ: Åkerbloms Universitetsbokhandel, Radhustorget. UPPSAIA: Röda Rummet, Dragar-brunnsgatan 56, lTppsala Bokcafé,
Kungsgatan 41. Lundequistska Bok-handeln, Östra Ägatan 31. Student-bokhandeln, Sysslomansgatan 7. Wahl-bergs Tidningar o Tobak, Drottning-gatan 2.
INGER ELISABETH HAAVET
Barnbidraget en kompromiss
i kampen för moderskapslön
Katti Anker Mfillers förslag om moderskapslön väckte mycket
starka känslor i Norge under mellankrigstiden. Kvinnorna tyckte inte
om att kärlek och moderskap reducerades till ett ekonomiskt kontrakt och männen
kände sig hotade i sin försörja/identitet. Först när termen ändrades
till barnbidrag blev den politiskt gångbar.
Hösten 1994 krävde en norsk lärarorganisa-tion en särskild "omsorgslönegrad" för alla kvinnliga lärare. Motiveringen var att kvinnor-n a i större utsträckkvinnor-nikvinnor-ng äkvinnor-n m ä kvinnor-n kvinnor-n e kvinnor-n tog på sig ansvar för h e m a r b e t e , och att de av d e n anled-ningen halkade efter sina manliga kollegor på löne- och karriärstegen. Samtidigt visar en färsk samhällsvetenskaplig u n d e r s ö k n i n g att endast tio p r o c e n t av befolkningen i åldern 2(i-40 år anser det vara önskvärt att kvinnor m e d småbarn har heltidsarbete.1
De här små nedslagen i det norska välfärds-samhället a n n o 1994 berättar något o m ge-n o m g å e ge-n d e temage-n i historiege-n. De berättar också något om den tvetydighet och ambiva-lens som m o d e r s k a p e t skapar i m ö t e t mellan kvinnorna och samhället. H u r m ö t e r kvinnor-na storsamhället när de blir mödrar? H u r möter samhället dem? Vilka lösningar väljer m a n för att lösa omsorgsproblemet — offentli-ga lösninoffentli-gar eller individuell anpassning till de praktiska problemen?
I början av vårt sekel f a n n s knappt ett e n d a d a g h e m , k n a p p t heller en e n d a m a n som k u n d e byta blöjor. 1994 är daghemstäckning-en n å g o r l u n d a tillfredsställande, föräldrale-digheten närmast en självklarhet, och det är pinsamt för en m a n att e r k ä n n a bristande k o m p e t e n s b e t r ä f f a n d e blöjbyte. O m h a n å a n d r a sidan byter blöjor särskilt ofta, är en helt a n n a n sak. Våra exempel visar att värd av barn i n o m stora g r u p p e r fortfarande uppfat-tas som i första h a n d kvinnornas ansvar. Faderskapet är ä n n u i hög grad ett akade-miskt begrepp.
Moderskapet både
privat och offentligt
Moderskapet står mitt i skärningspunkten mellan det privata och det offentliga. Sam-hället är b e r o e n d e av att det föds nya barn. För de enskilda föräldrarna upplevs ett barns födelse som något mycket privat och intimt, som f r u k t e n av deras egen kärlek. Att uppfos-tra en ny människa m e d f ö r också arbete, och i d e n här artikeln vill jag koncentrera mig på frågan h u r det arbetet värderas. G e n o m att anknyta moderskapet till b e g r e p p e t arbete, lägger jag också förhållandet mellan offent-ligt och privat u n d e r luppen. I det m o d e r n a samhället värderas arbetsinsatsen i stor ut-sträckning utifrån den ekonomiska belöning eller det ekonomiska resultat som arbetet frambringar. Moderskap är ett produktivt och nödvändigt arbete, m e n det är inte omedel-bart l ö n a n d e i den här m e n i n g e n .
P r o b l e m e n accentuerades i s a m b a n d med f ramväxten av det industrialiserade samhället som f ö r d e m e d sig ett större inslag av rollby-ten och åtskilda handlingsarenor än vad som h a d e varit fallet i bondesamhället. Barnen k u n d e inte följa m e d till arbetet som förr, vil-ket skapade ett behov av barnomsorg. För d e gifta kvinnorna betydde d e n ökade sociala rörligheten, de nya yrkesmöjligheterna och det ökade antalet sociala a r e n o r att de i stor utsträckning inkapslades i f a m i l j e r u m m e t -inte att de -integrerades bättre i storsamhället. Den norska socialantropologen Kirsten
