Fakulteten för lärande och samhälle Institutionen Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 HP
Landskrona Bois tjejfotbollssatsning och dess påverkan på
omgivningen
Landskrona Bois investment in girls´ football and its effect on the
environment
VT 2018
Didrik Ekstrand – 941027 - 5854
Idrottsvetenskapligt program 180 HP
Grundnivå Examinator: Tomas Petersson
Sport Management Handledare: Lars Lagergren
3
Förord
Jag vill tacka Landskrona Bois för den öppenhet och det välkomnande jag mötts av vid min insamling av empiri. Jag vill även rikta ett speciellt tack till Max Lundmark, klubbchef i Landskrona Bois som varit min kontaktperson, hjälp mig med
kontaktuppgifter och ställt upp på intervju för att göra denna studie möjligt. Slutligen vill jag tacka min handledare Lars Lagergren för feedback och hjälp under tiden jag skrivit min uppsats.
5
Sammanfattning
Studien ”Landskrona Bois tjejsatsning och dess påverkan på omgivningen” handlar om genomförandet av en satsning på tjejfotboll i en elitförening som under sin 103-åriga historia endast haft dam/tjej verksamhet under korta perioder. Fotbollen är en
mansdominerad idrott och sägs vara skapad ”av män för män” vilket visar på den underordnad kvinnorna har i förhållande till männen i denna idrott. Detta är något vi kan se sken av än idag, men klubbar runtom i Sverige blir allt mer medvetna om situationen och jobbar för en mer jämställd idrott. Men varför gör de det egentligen?
Studiens syfte är att lyfta frågan om varför det har blivit aktuellt just nu? Men behandlar även område såsom fotboll ur ett genusperspektiv och hur synen på fotboll utvecklats under de senaste åren ur ett genusperspektiv. Andra huvudfrågor som försöker besvaras i studien är hur andra föreningar med tjejverksamhet påverkas av ett tjejfotbollsprojekt i Landskrona Bois? Och hur väljer klubben att marknadsföra detta projekt, och varför gör klubben så?
Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där semi-strukturerade intervjuer och observationer har varit metoden för insamlingen av mitt empiriska material. Detta har genomförts med nyckelpersoner i föreningen och observationer vid tillfällen då projektet har genomförts.
Resultatet i studien visar tendenser på en medvetenhet om att jämställdheten är viktig, samtidigt som det visar sig att påtryckningar utifrån kan vara en förutsättning för att föreningar ska ta ansvar i frågan och skapa förutsättningar för just jämställdhet. Detta behöver nödvändigtvis inte vara något negativt utan kan istället vändas och tolkas som ett positivt arbete för en mer jämställd idrott. Vidare visar även resultatet att
genomförandet och balansen mellan att göra något för stort eller göra det tillräckligt är väldigt viktig. Det är viktigt vid denna typen av projekt att inte tar över tidigare
verksamheter. Detta skulle istället kunna ge motsatt effekt för projektet.
7
Abstract
The study "Landskrona Bois investment in women´s football and its effect on the environment" is about the implementation of an investment in girls football in an elite association that, during its 103-year history, only had women's / girls activities for short periods. The football is a male-dominated sport and is said to be created "by men for men", which shows that the subordinate women are in relation to the men in this sport. This is something we can see even today, but clubs around Sweden are becoming more aware of the situation and working for a more equal sport. But why do they do that? The purpose of the study is to raise the question of why it has become relevant right now? But it also mentions areas such as football from a gender perspective and how the view of football has evolved over the last few years from a gender perspective. Other main questions that are being answered in the study are how other girls football clubs are affected by a girls football project in Landskrona Bois? And how does the club choose to market this project, and why does the club do that? The study has been completed with a qualitative method, where semi-structured interviews and observations have been the method of collecting my empirical material. This has been done with key people in the club and observations on occasions when the project has been completed. The outcome of the study shows trends of awareness that gender equality is important, while it appears that external pressure is a prerequisite for football clubs to take responsibility for this issue and to create conditions for equal gender equality.
This does not necessarily need to be a negative thing. But can instead be reversed and interpreted as a positive work for a more equal sport. Furthermore, the result also shows that the implementation and balance between doing something too big or making it sufficient is very important. It is important for this type of project not to take over previous activities. This could instead give the opposite effect to the project.
9
Innehållsförteckning
Förord ... 3 Sammanfattning ... 52. Inledning ... 11
2.1 Problemformulering ... 11 2.2 Syfte ... 12 2.3 Frågeställningar ... 12 3.3 Begreppsredogörelse ... 123 Tidigare forskning ... 13
3.1 Idrotten ur ett genusperspektiv ... 13
3.2 ”Tjejfotboll” i Sverige... 14
3.3 När är det försent att börja spela fotboll?... 17
4 Teoretiskt perspektiv ... 18
4.1 Frontstage, Backstage ... 18
4.2 Maskulinitetsperspektivet ... 19
4.2.1 Homosocialt begär ... 19
5 Metodval och vetenskapligt förhållningssätt ... 20
5.1 Metodvalet ... 20 5.3 Insamling av empiri ... 22 5.4 Etiska övervägande ... 22 5.5 Bearbetning/analys av empiri ... 24 5.6 Tillförlitlighet/Metoddiskussion ... 25 5.7 Sökord ... 28
6 Resultat ... 29
6.1 Intervju med klubbchef Max Lundmark ... 29
6.1.1 Vad innebär projektet? ... 29
6.1.2 Andra aktörer och framtida satsningar ... 30
6.1.3 Medlemmarnas reaktioner på tjejfotboll ... 32
6.1.4 Marknadsföring av projektet ... 33
6.2 Observationstillfälle 1 planeringsmöte ... 34
6.3 Observationstillfälle 2 första träningen ... 35
6.3.2 Observationen med Landskrona Bois representanterna i fokus ... 36
7 Analys ... 38
7.1 Varför är Landskrona Bois intresserade av att starta ett tjejfotbollsprojekt idag? 3810
7.2 Hur påverkas föreningar i Landskrona med omnejd av att Bois startar ett
tjejfotbollsprojekt? ... 40
7.3 Hur marknadsför Landskrona Bois ett sådant projekt och varför? ... 41
8 Diskussion och slutsats ... 43
11
2. Inledning
I detta avsnitt kommer jag att redovisa en problemformulering, syftet med studien, de valda forskningsfrågorna och även genomföra en begreppsredogörelse för de centrala begrepp som kommer att användas i uppsatsen.
2.1 Problemformulering
”En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling.
Jämställdhetsperspektivet ska finnas med på alla nivåer, alla beslut och i all verksamhet. Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.”
Citatet kommer från riksidrottsförbundets hemsida och handlar om de mål och det synsätt som riksidrottsförbundet har vad det gäller jämställdheten inom idrotten. Riksidrottsförbundets uppgift är att stödja, företräda och leda idrottsrörelsen i
gemensamma frågor på nationell och internationell nivå. Med dessa mål och riktlinjer kan de hjälpa föreningar i Sverige att arbeta med jämställdhetsfrågor och styra dem i rätt riktning och för att underlätta för föreningar i deras arbete med jämställdhet (RF, 2017). Jämställdheten i dagens samhälle blir allt mer påtaglig och debatten kring ett jämställt samhälle är ständigt igång. Jag har valt att ta denna jämställdhet till idrottens värld och titta på vad som händer när någon annan inkräktar på en befintlig arena. Jag kommer att undersöka ett projekt som syftar till att gynna tjejfotbollen i en elitförening. Och
undersöka hur detta genomförs och vad anledningen till att detta genomförs just nu är. Olika föreningar skapar olika typer av projekt för att gynna fotbollen för både pojkar och flickor, men lägger vi verkligen lika mycket resurser på båda? Hur arbetar
föreningar i en sport där pojkar och män är normen med tjejers inkludering? Kan man prata om en form av integration där samhället behöver integrera tjejer i fotbollen? Frågorna är många och begreppen är svåra att definiera, men i denna uppsats kommer jag att fokusera på Landskrona Bois som bildades 1915 och ännu inte har någon form av tjejverksamhet, men som startar upp tjejfotboll i projektform under 2018.
12
2.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att förstå och förklara hur ett tjejfotbollsprojekt i
Landskrona Bois påverkar föreningen och föreningarna i dess omgivning, samt förstå de bakomliggande faktorerna till genomförandet av ett sådant projekt.
2.3 Frågeställningar
Varför är Landskrona Bois intresserade av att starta ett tjejfotbollsprojekt idag? Hur skulle föreningar i Landskrona med omnejd påverkas av att Bois startar ett tjejfotbollsprojekt?
Hur marknadsför Landskrona Bois ett sådant projekt och varför?
2.4 Begreppsredogörelse
I denna uppsats kommer begrepp såsom kön, genus, tjejfotboll och herrfotboll vara centrala. Jag använder mig av begreppet tjejfotboll och pojkfotboll, detta gör jag för att förtydliga vilken typ av fotboll som syftas till. Inte för att värdera någon av de två olika könen som spelar.
13
3 Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer jag att redogöra för tidigare forskning kopplat till idrott och framförallt fotboll. Fokus kommer ligga på tjejfotboll och hur detta har växt fram under historien. Samt att förstå bakgrunden till hur fotbollen ser ut idag ur ett
genusperspektiv.
3.1 Idrotten ur ett genusperspektiv
Idrotten i Sverige har under lång tid setts som en folkrörelse, där både män och kvinnor deltar på olika sätt. Men hur har det egentligen sett ut i Sverige historiskt sett?
Idrottsforskningen som vi känner den idag bidrar till ökad kunskap om både män och kvinnor inom idrotten. Men det har inte alltid varit så som det ser ut idag.
Jag har valt att starta på 60 och 70-talet, där det då genomfördes forskning på idrott, men man gjorde ingen skillnad på kvinnor och män inom densamma. Forskningen genomfördes med ett problematiskt förhållningssätt men relationen mellan kvinnor och män ansågs det inte finnas några problem i. Detta gjorde att vid forskning undersöktes både män och kvinnor utan att skiljas åt. Det var inte förrän 1989, som en kvinna vid namn Eva Olofsson skrev en doktorsavhandling om idrott ur ett feministiskt perspektiv.
”Har kvinnor en sportlig chans? – Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet”.
Detta var första gången någon tog upp ett kvinnligt perspektiv på idrotten och således också första gången man problematiserade idrotten ur ett kvinnligt perspektiv och särskilde män och kvinnor inom idrotten (Larsson 2003 s28).
Kvinnoidrotten i Sverige utövades i stort sett lika tidigt som männens idrott, men i mycket mindre utsträckning. Riksidrottsförbundet (RF), var ifrågasättande till kvinnors idrottande under första hälften av 1900-talet och man ansåg från RF att kvinnor inte skulle hålla på med tävlingsidrott utan fick nöja sig med motionsidrott, vilket skulle påverka dem positivt i sin roll som mödrar. Vid denna tid ansågs kvinnor för svaga både fysiskt och mentalt för att genomföra tävlingsidrottande. Detta fann även RF stöd för i dåtidens forskning (Larsson 2003 s28).
Från senare delen av 50-talet och fram till slutet av 70-talet växte kvinnoidrotten och inom ramen för RF´s organiserade idrott ökade kvinnorna från 15 - 35%.
14
Något som är anmärkningsvärt och som diskuteras mycket inom idrotten är jämställdhet. Men vad innebär jämställdhet inom idrotten?
Beroende på vilken sport vi pratar om kan vi också nämna olika typer av jämställdhet. Exempelvis damfotboll som har samma regler som herrfotbollen och liknar även herrfotbollen till punkt och pricka i spelet är målet att uppnå ett så lika utövande av fotbollen mellan könen som möjligt. Detta skiljer sig från jämställdheten inom artistisk gymnastik (AG), där man istället skiljer män från kvinnor i olika grenar och låter kvinnorna och männen tävla i olika grenar för att göra tävling så jämställd som möjligt. Detta var ett exempel på jämställdhet inom idrotten och hur sådan kan se olika ut beroende på vilken sport man syftar till (Larsson 2003, s29).
Historiskt sett har idrotten skapats ”av män för män” vilket ofta används i
historieböckerna inom idrotten. Detta skulle man kunna kategorisera som ett teoretiskt synsätt där kvinnor inkräktar på männens idrottsarena. Detta förstärktes under 1990-talet då man införde en jämställdhetsplan inom svensk idrott med utgång från synsättet att kvinnorna var sekundära och männen primära i idrottens värld (Larsson 2003, s29). Sammanfattningsvis konstaterar den tidigare forskningen inom detta ämne att det finns ett synsätt inom idrotten kopplat till genus där mannen är normen och kvinnan är en inkräktare på ny mark. Detta har sitt ursprung i den idrottsliga historien men är relevant i nutiden ur perspektivet att det påverkar vårt synsätt på dagens idrott och relationen mellan kvinnan och mannen i idrottskontexten (Andreasson 2007 s35 – 36).
3.2 ”Tjejfotboll” i Sverige
Som jag redogjort för tidigare i forskningsöversikten finns det ett teoretiskt synsätt där idrottskontexten styrs av männen och kvinnorna inkräktar på den samma (Larsson 2003 s29). I detta avsnitt vill jag beröra begreppet ”tjejfotboll” och redogöra för fotbollen som spelas av damer och hur den skiljer sig från fotbollen som utövas av herrar.
Fotbollen som vi känner den idag är könsuppdelad, vilket innebär att män och kvinnor spelar för sig. De spelar på med samma regler, och möter endast varandra. Historiskt sett har kvinnor ofta blivit tillsagda att inte idrotta och detta av olika anledningar. En av de främsta anledningarna var att idrotten skulle skada deras reproduktionsorgan, vilket ledde till att man tidigt tillät kvinnor att endast utöva
15
konståkning, artistisk gymnastik, tennis, golf och simning (Fundberg, Lagergren 2015 s68).
Förklaringen till att endast låta kvinnor utöva dessa idrotter låg i att man ansåg
kvinnorna vara ömtåliga och menade då att man gjorde detta med omsorg för kvinnorna. Det är viktigt att ha med sig denna bild av dåtidens syn på kvinnor inom idrott och framförallt fotboll då denna syn påverkar oss än idag. Som Fundberg och Lagergren 2015 nämner i ”Varför är det tjejer som spelar damfotboll”, är fotbollen en av de få sporter där skillnaden mellan det kvinnliga och det manliga utövandet är som störst. Detta kan exemplifieras när man pratar om Allsvenskan (herrar), och damallsvenskan för kvinnor, eller fotboll (herrar) och damfotboll för kvinnor (Funderberg, Lagergren 2015 s 68).
Denna sortens terminologi är även ett sätt att skilja på män och kvinnor inom
idrotten, och den påvisar i detta fall att mannen är normen och att kvinnan är någon som inkräktar på männens område (Funderberg, Lagergren 2015 s68). Något som alltså stärker den forskning som gjordes under större delen av 1900-talet.
Fundberg och Lagergren 2015 tar även upp olika roller inom fotbollen och hur dessa är viktiga ur ett genusperspektiv. Ett exempel på hur olika roller kan vara viktiga inom fotbollen ur detta perspektiv är det naturliga hos män/pojkar att ta plats och synas eller höras. Att detta är naturligt för män gör att de även agerar så på en fotbollsplan, vilket ger dem en fördel eftersom detta beteende på en fotbollsplan är något man gynnas av.
Tillskillnad från kvinnor/tjejer, där Fundberg och Lagergren beskriver utmaningen för en tränare som tränar en grupp tjejer ofta är att få dem att ta plats. Det finns alltså en uttalad fördel utöver den fysiska, hos killar, vilket även innebär att man som tränare för tjejer behöver utveckla denna förmåga och således jobba hårdare med detta som
tjejtränare. Detta innebär att genusrollerna förändras på fotbollsplanen och kvinnan behöver anpassa sig och ta sig an en ny genusroll som hon inte är van vid utanför fotbollsplanen.
Detta är främst applicerbart på spelare som vill nå till eliten av fotbollsspelare, där det krävs att spelarna har en bra anpassningsförmåga och kliver ur sina normativa
genusroller (Funderberg, Lagergren 2015 s74).
För att skapa oss en bild över hur genus och könsroller spelar stor roll i fotbollen kommer jag att påvisa ett exempel som tas upp i artikeln ”varför är det tjejer som
spelar damfotboll?” där en spelare som bryter mönster och könsroller sedan visar sig
16
I artikeln har en tränare blivit intervjuad och pratar om en tjejspelare som bryter mönster bland tjejerna och säger följande.
”Det syntes direkt att hon skulle bli något. Hon rörde sig annorlunda och betedde sig annorlunda. Mer som en kille faktiskt, när jag tänker efter. Och så gick hon sin egen väg. Jag blev ju vansinnig ibland på henne, ja inte bara jag förresten. Men så blev hon bra också, tills slut.” (Fundberg, Lagergren 2015 s79).
Författarna menar här att detta är en spelare som brutit mönster och på så vis också lyckats anpassa sig till fotbollens miljö på ett bättre sätt. De menar även att detta är ett sätt att påvisa att det finns en manlig hegemoni inom fotbollen och inom synen på hur fotbollen ska utövas (Fundberg, Lagergren 2015 s79).
Detta leder oss tillbaka till det jag inledde med i min tidigare forskning där idrotten är gjort av män för män och att tjejer/kvinnor skulle då inkräkta på ”männens fält”. För att återkoppla till det som jag nämnde tidigare angående fotboll och damfotboll, och som är ytterligare en bekräftelse på den syn som finns på fotbollen är att i verksamheten råder det en manlig norm. Detta menar författarna påvisas när man sätter olika delar av fotbollsspelare i centrum. Vid en manlig fotbollsspelare så är det fotbollsspelaren som är i centrum och det talas inte något om vilket kön han tillhör. Författarna menar att till skillnad från detta, när en tjej spelar fotboll är det könet som är i centrum, det är alltså en tjejfotbollsspelare istället (Fundberg, Lagergren 2015 s80).
För att ytterligare få klarhet i genuskopplingen till fotboll och hur det ser ut inom den svenska fotbollen har jag valt att titta på värdegrunderna för svenska fotbollsförbundet. Det svenska fotbollsförbundet ska vara den ledande organisationen mot de mål som fotbollen i Sverige har och skriver följande i deras värdegrund.
”Vi föregår med gott exempel och visar öppenhet och respekt för människors lika värde samt motverkar alla former av diskriminering och är pådrivande i arbetet för jämställdhet och
integration. Kränkande och sexistiska beteenden splittrar och skapar otrygghet. Fotbollen ska vara en arena som bygger på ömsesidig respekt och trygghet.”
Detta visar på ett arbete mot en mer jämställd fotbollsvärld och det visar även att
svenska fotbollsförbundet är medvetna om den problematik och vikten av att arbeta med jämställdheten inom idrotten (svenskfotboll.se 2018).
Det finns dock inga krav eller riktlinjer på hur detta ska arbetas med inom en
förening. Det enda som skulle kunna liknas vid något sådant är att det inte är tillåtet att utesluta någon från en förening p.g.a. deras kön eller etnicitet. Detta innebär dock inte att de ska få samma resurser som andra i föreningen vilket öppnar för att föreningar kan göra som de vill.
17
3.3 När är det försent att börja spela fotboll?
Här vill jag lyfta frågan om det någonsin är försent att börja spela fotboll. Det enkla svaret är givetvis nej. Men jag vill även ta reda på om det finns en koppling mellan när barn/ungdomar börjar idrotta/spela fotboll och hur länge de fortsätter.
I en studie som är gjord i syfte att studera antalet deltagartillfälle i förhållande till ålder visar det sig att fotbollen precis som många andra sporter har fler deltagartillfälle vid tidig ålder, och tappar sedan 25% av de deltagartillfällena i de övre tonåren. Detta förklaras i studien genom att många barn vill prova på olika idrotter i lägre åldrar för att sedan välja en eller max två idrotter i tonåren. Detta väcker en diskussion kring i vilken ålder man ska genomföra olika projekt för att locka fler utövare (Britta Thedin
Jakobsson, Lars-Magnus Engström 2008 s 18 - 19)
I studien förklaras även vikten av tävlingsmomenten i de olika idrotterna. Enligt studien beror idrottandet på det utbud som finns att tillgå. Finns det en idrott/förening som motsvarar de förväntningar personen har på sig själv och på sitt idrottande är sannolikheten större att personen fortsätter eller börjar med den idrotten. De menar även att i de äldre tonåren krävs det att man varit aktiv inom en tävlingsidrott tidigare för att ha förutsättningarna att börja med en idrott. Vidare menar de även att det nästintill är omöjligt att börja tävla inom en specifik idrott om du inte är tränad sedan tidigare i just den idrotten (Britta Thedin Jakobsson, Lars-Magnus Engström 2008 s 18 - 19).
Detta skapar ett dilemma och tyder på att det skulle vara försent att börja idrotta med en specifik idrott i 16 års ålder där det finns tävlingsmoment. Vidare skapar detta en konflikt mellan breddidrotten och elitidrotten. Tävlingsmomentet är centralt för att ungdomar ska fortsätta träna och vara aktiva, men den tidigare forskningen visar att det är viktigt att tävlingen är på rätt ”nivå” och att klubben har någorlunda samma
värderingar som utövarna för att kunna behålla dem under en längre tid. Resultatet i denna artikel tyder på att det är viktigt att låta unga prova på olika idrotter i tidig ålder och att ge dem förutsättningar för att fortsätta eller ta upp sin idrottsliga karriär vid ett senare tillfälle (Britta Thedin Jakobsson, Lars-Magnus Engström 2008 s 20).
18
4 Teoretiskt perspektiv
Jag kommer att använda mig av Ervin Goffmans teori som kallas ”frontstage, backstage” för att försöka förklara uppdelningen av resurser inom fotbollen och vad syftet är för olika satsningar inom en fotbollsklubb (Bergström 2015, s25). Detta för att jag vill sätta teorin på prov och se om det finns en koppling mellan de val av projekt eller vägval en fotbollsförening gör och om syftet med dessa val kommuniceras ut på ett rimligt sätt.
Jag kommer även att använda mig av ett maskulinitetsperspektiv som finns inom idrottsvärlden idag, för att förklara hur en fotbollsförening faktiskt kan skilja sig från den bild som skapats av idrotten och de teorier som finns runt idrotten idag. Detta perspektiv används främst som ett komplement till Goffmans teori för att förklara eventuella skillnader mellan män och kvinnor.
4.1 Frontstage, Backstage
Denna teori förklaras genom att det finns två olika scener som vi människor rör oss på i livet (Bergström 2015, s25). På den ena scenen visar vi vem vi vill vara och hur vi vill personer i vår omgivning ska uppfatta oss. På den andra scenen agerar vi utifrån hur vi faktiskt är. Det kan också användas för att dölja ett motiv till varför man gör en viss sak eller agerar på ett visst sätt. Dessa två olika sidor kan ofta skilja sig från varandra och denna teori kan även appliceras på en idrottsförening eller liknande. I det fallet skulle teorin kunna förklara hur en idrottsförening agerar i olika projekt exempelvis när man startar upp ett samhällsprojekt men inte tilldelar tillräckliga resurser, eller utger de faktiska anledningarna till varför man genomför ett projekt. Då kan man fråga sig enligt denna teori om de gör projektet frontstage för att verka som en ”bra” förening medans backstage ges det inte tillräckligt med resurser och man bryr sig inte om projektets resultat.
Vidare kan denna teori även appliceras på projekt eller vägval som görs av en förening och som ges tillräckliga resurser och utförs enligt de ramar som satts för
projektet. Men syftet för de olika projekten kan skilja sig från vad man kommunicerar ut och vad som är sagt inom föreningen. Detta skulle kunna leda till en god samhällsinsats
19
eller att en förening skapar goda förutsättningar för unga till exempel trots att deras motiv bakom satsningen är av någon annan anledning (Bergström 2015, s 25 - 29)
4.2 Maskulinitetsperspektivet
Det maskulinitetsperspektiv Raewyn Connell redogör för beskriver att det finns en process som pågår hela tiden där maskuliniteten förändras beroende på sammanhang. ”Det idealiserade sätt att vara man på, vilket kräver att andra män positionerar sig i relation till idealet och som legitimerar ”genusordningen”, d.v.s. mäns underordning av kvinnor” (Connell & Messerschmidt, 2005). Denna teori bygger på att andra män ger sitt samtycke till genusordningen och hierarkin. Vilket tydligt visar sig inom idrotten och i synnerhet inom fotbollen som är en mansdominerad idrott där kvinnorna på olika sätt benämns annorlunda än männen.
4.2.1 Homosocialt begär
Homosocialt begär är ett begrepp som används för att beskriva mäns relation till varandra inom olika grupper. Det handlar om att identifiera sig med andra män, det vill säga att män söker sig till män för att få bekräftelse och stöd från varandra. För det mesta utesluter man kvinnor ur dessa sammanhang utan att det är uttalat men man gör det undermedvetet. Etnologen Jesper Fundberg beskriver hur det homosociala begäret karakteriserar mäns uppmärksamhet till varandra och deras egenskaper, nätverk, kvaliteter och position i olika sammanhang (Fundberg, 2009 s19). Inom fotbollen existerar detta fenomen dagligen, och det är viktigt att föreningar ständigt jobbar för att minska skillnaden mellan kvinnor och män inom idrottens värld.
20
5 Metodval och vetenskapligt
förhållningssätt
I detta avsnitt kommer jag att redogöra för de olika metodval som gjorts och vilka fördelar respektive nackdelar som finns med dessa metoder vid insamling av empiri. Jag kommer även beröra etiska övervägande, urval, bearbetning av empiri,
avgränsningar, sökord och metoddiskussion i detta avsnitt.
5.1 Metodvalet
När jag genomfört min insamling av empiriskt material har jag använt mig av en kvalitativ metod, där jag genomfört en blandning mellan semi-strukturerade intervjuer och observationer vid tränings och planeringstillfälle.
Vid mina semi-strukturerade intervjuer valde jag att göra ett frågeschema som berörde olika tema som jag valt. Detta var min intervjuguide och hjälpte mig att genomföra intervjun. Utöver detta gav intervjuguiden mig möjligheten att ställa
följdfrågor som kunde knytas an till saker som respondenten sade (Bryman, 2008 s415). Mitt val av att använda en semi-strukturerad intervju var väldigt viktigt, då detta
möjliggjorde att jag fick information som jag i annat fall inte skulle kunna få.
Utöver intervjuerna har jag även valt att göra två observationer. Dessa observationer har varit vid två olika tillfällen varav ett var i planeringsfasen där jag satt med på ett möte, och det andra var vid den första träningen som ägde rum.
Vid observationer av denna typ är det viktigt att göra ett observationsschema. Detta schema hjälper mig att se och notera vad det är som händer och hur detta sedan ska tolkas. Det första steget i min utformning av observationsschemat var att hitta min fokusgrupp. Som Bryman nämner är det viktigt att observatören vet vilken eller vilka grupper som ska observeras. I mitt fall valde jag att observera tränarna för sig själva och spelarna för sig för att mitt intresse låg i att se på grupperna separat hur deras beteende såg ut.
Syftet med min observation var att se hur tränare och andra representanter från Landskrona Bois agerade i situationen vid och under ett projekt som är riktat mot en grupp som inte finns i föreningen idag. Samt att även bevaka hur spelarna och deras tränare (om de hade några) tog emot detta projekt och agerade under första tillfället.
21
Eftersom detta var mitt syfte med observationen så valde jag att kategorisera mitt kodningsschema enligt bilaga 2.
Utöver mitt kodningsschema gjorde jag specifika anteckningar då det var något extra ordinärt som inte passade in i mitt kodningsschema. Noteringar och anteckningar hjälper mig att komma ihåg och även reflektera över vad det var som jag såg vid observationen. Jag använde mig av en strategi som bygger på att man inväntar olika händelser och noterar vad som händer då och strax efter detta (Bryman 2008 s. 267 - 269).
Utöver detta var det ett antal tillfällen beteende eller aktioner som gjorde att jag reagerade, vilket jag kommer redovisa i mitt resultat, dessa händelser gjorde att jag även fick med mig en del citat från min observation som gav mig ett fylligt resultat.
En problematik som finns vid observationer av olika slag är att personen som ska observera ställs inför en rad svåra utmaningar. En av de främsta utmaningarna vid en observation är hur man ska veta om det man observerar stämmer överens med
verkligheten. Det kan därför ta lång tid innan observatören kommer in i sammanhanget så att personerna i fråga agerar som vanligt och observation kan bli användbar (Bryman, 2008 s.264 - 265).
5.2 Urval
För att genomföra mina intervjuer var det viktigt att jag gjorde ett urval av personer som är passande för att medverka i intervjuerna och att jag valde rätt tillfälle att observera. Jag valde att genomföra ett målinriktat urval där jag valde ut personer som var relevanta för frågeställningarna och intervjuade dessa genom en semistrukturerad intervju. Mina intervjupersoner bestod i största möjliga utsträckning av personer som sitter på relevant information angående satsningen på tjejfotboll, exempelvis klubbchef Max Lundmark och tränare för samarbetande klubbar. Vid mina observationer valde jag att observera ett planeringsmöte samt första träningen för projektet, vilket gjorde att jag fick observera både hur Landskrona Bois arbetar, men även hur projektet föll ut till en början. Jag kunde även observera andra parter i detta projekt såsom fotbollsspelarna och de andra tränarna (Bryman, 2008 s 434).
22
5.3 Insamling av empiri
Mitt tillvägagångssätt vid insamling av empiri bestod som bekant av semistrukturerade intervjuer och observationer av möte, förberedelse samt träning. Min första intervju var även i samband med min första observation. Jag deltog på ett av de första
planeringsmötena med tränarna samt klubbchefen som driver detta projekt. Detta var min första observation, då jag antecknade vad som skedde och framförallt lade fokus på hur de pratade om projektet och hur de skulle genomföra detta. Vid min första
observation hade jag inte något observationsschema, då jag avsåg att genomföra en ostrukturerad observation. Vid detta tillfälle antecknade jag hur de inblandade pratade angående projektet och även hur de pratade om vilka förberedelser som skulle göras etc. Därefter, när detta möte tog slut passade jag på att intervjua Max Lundmark, som är klubbchef i Landskrona Bois. Detta genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervju där jag använde mig av en intervjuguide, under denna intervju fokuserade jag på projektet i sin helhet, och att försöka ta reda på vilka faktorer som gör att Landskrona Bois satsar på detta projekt och även hur det skulle genomföras. Denna intervju gav mig en bra helhetsblick för projektets olika steg och gjorde även att jag kunde specificera min inriktning ytterligare.
För att uppnå mitt syfte med min uppsats valde jag sedan att göra en observation till. Detta vid det första träningstillfället för projektet. Detta var delvis en deltagande
observation då jag var med och förberedde inför träning i Landskrona under dagen, hälsade de andra tränarna och spelarna välkomna och även observerade träningen från sidan. Denna observation var nyckeln för att jag skulle få det resultat som jag fått. Här fick jag mycket bra information och gjorde att jag kunde gå vidare med min uppsats ganska snabbt.
5.4 Etiska övervägande
Under intervjuerna har jag kunnat använda mig av inspelningsverktyg, detta för att underlätta transkriberingen. Jag frågade respondenten inför intervjun om jag får lov att göra detta, vilket ingår i etikdokumentet som kommer från det vetenskapliga rådets riktlinjer och som jag använt mig av och utgått ifrån (Vetenskapliga rådet, s26 - 27 2017).
23
I mina semistrukturerade intervjuer informerade jag mina respondenter om
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att forskaren ska informera de personer som deltar i
undersökningen om syftet med forskningen. Deltagarna ska veta att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att hoppa av om de vill. Samtyckeskravet innebär att
deltagarna har rätt att själva bestämma över sin medverkan. För att ha eventuella minderåriga som medverkar i undersökningen krävs föräldrarnas godkännande. Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter om personerna i undersökningen ska behandlas med största konfidentialitet. Personuppgifter ska behandlas på ett sätt som gör att inte obehöriga får tillgång till dem. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter man samlar in om enskilda personer endast får användas i forskningsändamål. Dessa krav informerade jag om och tog hänsyn till när jag samlade in mitt empiriska material. Detta för att följa de regler som finns och för att respondenterna ska känna sig trygga
(Bryman, 2008 s 131 - 132).
Ett ytterligare etiskt perspektiv var när jag genomförde mina observationer. Jag har använt mig av en kombination mellan en dold och en öppen roll i min observation. Jag informerade klubbchefen om mina observationer och fick hans godkännande att genomföra mina observationer vid olika tillfällen. Dock informerade jag inte övriga som jag sedan observerade utan var ute och ”jobbade” för Landskrona Bois i detta projekt vilket gjorde det naturligt att jag var där. Detta hjälpte mig att komma in i miljön och få tillgång till bra observationstillfälle.
I mitt fall hade jag lyckan att få tillstånd av klubbchefen tidigt, vilket gjorde att jag sedan kunde observera utan problem, det är ofta viktigt att få tillstånd från en högt uppsatt person i organisationen för att få tillgång till dessa miljöer (Bryman 2008, s 380 - 381).
Slutligen kommer uppsatsen publiceras via Malmö Universitet, och kommer därefter vara tillgänglig för allmänheten. Detta är viktigt då alla deltagare i studien ska få
tillgång till den slutgiltiga versionen enligt Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration (Milton, 2002).
24
5.5 Bearbetning/analys av empiri
Jag genomförde en transkribering av de semistrukturerade intervjuer jag genomfört. Under intervjuerna fick jag möjlighet att använda mig av inspelningsfunktionen för att sedan transkribera detta i text. Som Bryman 2008 nämner i sin litteratur är det av stor vikt för mig att höra både vad personen säger men även hur personen säger det. Detta för att sedan kunna tolka resultatet på rätt sätt. När jag genomfört min transkribering kunde jag på så vis leta efter olika nyckelord eller meningar för att få fram mitt resultat. Målet med min intervju och transkribering var att hitta ett sätt att förklara och besvara mina frågeställningar, vilket jag lyckades med genom att få respondenten att ge fylliga och bra svar.
Mina observationer genomfördes inte endast vid samma tillfälle som intervjuerna vilket var positivt för mitt resultat för det ger en större trovärdighet då det tas upp vid flera tillfällen. Vid mina observationer lyckades jag få fram bra material som kunde komplettera mina intervjuer, vilket var mycket positivt (Bryman, 2008 s428-429). Några fördelar med att genomföra en deltagande observation är att man kan se saker från någon annans perspektiv, man kan analysera det som tas för givet, samt att man kan hitta kopplingar mellan beteende och kontexten. Något ytterligare som var mycket positivt vid min observation var att det möjliggjorde för mig att se en (som jag tolkade det) uppriktig och seriös sida från olika personer som observerades, resultatet av detta var häpnadsväckande och gjorde mycket positivt för min undersökning (Bryman, 2008 s440).
Det finns många fördelar med både deltagande observation och kvalitativ intervju, därför anser jag att kombinationen av dem två har varit mycket passande för att uppfylla mitt syfte med uppsatsen (Bryman, 2008 s517).
Bryman redogör i sin bok ”Samhällsvetenskapliga metoder” för två olika strategier för att analysera kvalitativa undersökningar. Dessa två kallas ”analytisk induktion” och ”grounded theory”. I detta fall valde jag att använda mig av strategin som kallas
grounded theory och som jag kommer redogöra för nedan. Metoden utgår från ett antal steg som hjälper till att bearbeta och analysera det empiriska material som har samlats in. Det är en process där jag utifrån mina frågeställningar, mitt teoretiska urval, och den insamling av data jag fått tillgång till tar fram en hypotes som sedan testas gentemot
25
min teori och på så vis kan förklara eller förneka mitt resultat som angivits (Bryman, 2008 s517).
5.6 Tillförlitlighet/Metoddiskussion
Tillförlitligheten baseras på det insamlade empiriska material som finns, samt resultatet och är en avgörande faktor för hur uppsatsen sedan blir användbar i andra sammanhang. Tillförlitligheten kan delas in i fyra olika delar, trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjligheten att styrka och konfirmera (Byrman 2008, s354).
I mitt fall anser jag att trovärdigheten är hög då föreningen varit väldigt öppen mot mig och vid de tillfällen jag genomfört intervjuer eller observationer har det varit en trivsam och öppen miljö. Undersökningarna har gjorts i enighet med de regler som finns och jag har även använt mig av respondentvalidering vid de tillfällen jag har intervjuat för att säkerställa trovärdigheten i mitt resultat. Överförbarheten i mitt fall är till viss grad genomförbar. Bryman 2008 beskriver att vid kvalitativa studier där det ofta fokuseras på djupet är det viktigare att ha tillräckligt med information för att läsaren själv ska kunna avgöra om det skulle vara överförbart för egen del eller inte (Bryman 2008 s355). I mitt fall anser jag att mitt resultat och slutsats av arbetet gör att det är överförbart på en större del av idrottssamhället och framförallt då, för andra föreningar som inte har denna typen av verksamhet i dagens läge, är det en bra lärdom om vad som kan hända om man bara vågar genomföra det.
För att öka pålitligheten i mitt tillvägagångssätt och mitt resultat har jag ovan redogjort för mitt urval och hur jag gått tillväga när jag genomfört mina insamlingar. Jag har diskuterat problemformulering, undersökningsprocessen, urval samt andra val som gjort för att i så stor utsträckning som möjligt stärka pålitligheten i min uppsats. Själv har jag försökt förhålla mig så objektivt som möjligt, vilket jag hoppas ska framgå i mitt metodkapitel. Något som jag tyvärr inte använt mig av, men som skulle stärka min pålitlighet ännu mer är triangulering (Bryman 2008 s354-355). Jag ansåg inte det vara passande för mig att ta in ytterligare en metod för insamling av empiri då jag ansåg att det räckte med de två jag använt mig av tidigare. Något jag också skulle kunna gjort för att ytterligare stärka pålitligheten är en pilotstudie. Detta skulle kunna hjälpa mig att själv vara säker på de frågor som krävs och bli bekväm i min intervjuposition. En pilotstudie har som syfte att testa frågorna som finns i frågeschemat för att se om det kan förbättras för att vid nästa tillfälle få ut så mycket som möjligt ur intervjun. I mitt
26
fall anser jag att jag lyckades bra utan en pilotstudie, framförallt i intervjun med klubbchefen Max Lundmark, då vi har en personlig relation sedan tidigare och han har erfarenheter av att vara i min situation, vilket gjorde att han delade med sig av mycket information och var öppen för att svara på mina frågor på ett bra sätt (Bryman 2008, s258).
Den sista kategorin är möjligheten att styrka sitt empiriska material och resultat. Detta innebär att jag ska kunna uppvisa mitt frågeschema och annat material som jag använt för att samla in empiri. Vid min intervju använde jag mig av inspelning, vilket innebär att jag kan styrka min insamlingsmetod med material. Utöver det har jag observationsanteckningar som gjorts vid de olika tillfällena, samt att det är viktigt att påvisa att man inte lagt några egna värderingar och varit objektiv i sin insamling. Dock är det inte upp till mig som skribent att avgöra om studien är transparent och möjlig att styrka tillräckligt utan detta görs av en granskare (Bryman 2008, s 355 - 356).
Något som också är viktigt att poängtera är att jag sedan tidigare har en personlig relation med Max Lundmark, som är klubbchef i Landskrona Bois och är en av mina respondenter vid intervju. Det gör att det finns en möjlighet att vår relation påverkat svaren i intervjun, dock upplever jag inte det som att svaren jag fått varit modifierade på något sätt. Jag skulle istället säga att vår relation gjorde att respondenten var mer öppen och svarade med längre och fylligare svar och på ett uppriktigt vis. Det är även så att min roll i projektet minskades från början till slut. Det var planerat att jag skulle ha en större roll i projektet och vara mer delaktig i planering och genomförande av
marknadsföring och beställningar till träningarna. Men eftersom tiden var knapp valde klubben att använda de resurser som fanns nära till hands, exempelvis A-lagsspelare från den egna föreningen som profiler etc.
Jag gav därför endast mina idéer och tankar på planeringsmötet som jag beskrev sedan tidigare. Vid träningstillfället var jag där som representant för Landskrona Bois iförd en tröja som visade att jag representerade klubben. Jag jobbade då med att hälsa spelarna välkomna och dela ut lite frukt och dricka. Med hjälp av detta fick jag
möjlighet att observera på ett naturligt sätt. Under träningen stod jag vid sidan av planen och tittade på medans tränarna bedrev träningen fullt ut. Eftersom jag fick en mindre roll i projektet fanns det mer tid för mig att ägna mig åt att observera och tänka efter vad det faktiskt var som hände på och utanför planen. Detta tror jag har påverkat
27
En deltagande observation bidrar även med att jag får uppleva miljön så som den skapas. En positiv aspekt i att ta en dold roll som observatör vilket jag har gjort i detta fall är att jag inte har någon påverkan på miljön. Min närvaro i miljön påverkar inte spelarna eller ledarna då de inte är medvetna om att jag observerar just dem (Bryman 2008, s382). I mitt fall var det endast ett fåtal som visste att jag observerade och förde anteckningar. Till skillnad från att sitta och skriva själv fick jag uppleva det som pågick och kunde även således göra mina egna tolkningar av händelseförloppet. En positiv aspekt med att genomföra observationer är att jag kan ta reda på hur något verkligen är, istället för att intervjua en person som varit på plats efteråt. Då skulle jag få en
återspegling av händelserna ur respondentensperspektiv medan i detta fall med
observationer kan jag se vad som faktiskt händer. Återigen har det varit viktigt för mig att få tillträde till den slutna miljön som funnits (Bryman 2008 s 383 – 384).
I mitt fall har jag endast observerat en träning och ett planeringsmöte vilket har gjort att jag inte krävt att ha kontinuerligt tillträde. Detta är annars något som kan ta lång tid och det krävs stor ansträngning för att få just kontinuerligt tillträde. På så vis kan man se en grupps sanna beteende genom att följa dem under en längre tid.
28
5.7 Sökord
Vid min informationssökning till min tidigare forskning använde jag mig av olika sökord i bland annat sportDISCUS, Libsearch, och google scholar. När jag valde mina sökord utgick jag främst från mina kategorier jag använt i min tidigare forskning. Främst siktade jag in mig på genus och fotboll och sökte information om tjejfotbollen i Sverige och hur denna har utvecklats. Exempel på sökord har varit tjejer, fotboll, Sverige.
Jag har använt mig av sökord både på engelska och svenska, då jag visste att det skrivits en del artiklar i detta ämne i Sverige och för att mitt intresse låg i hur det såg ut i Sverige.
Andra sökord som jag använt mig av är soccer, gender, women, fotboll, genus, gender, resources, damfotboll, talangutveckling, ålder, utveckling, försent att spela fotboll, och sedan kombinerat dessa på olika sätt för att hitta artiklar som passar till min studie.
Jag har även använt mig av funktionen peer review, för att få artiklar som är vetenskapligt publicerade.
Genom att läsa sammanfattningar och abstract kunde jag snabbare utläsa om artiklarna var av intresse för min studie och på så vis också välja vilka som var relevanta.
Jag har även använt mig av källor som inte varit peer reviewed, ett exempel på sådana källor har varit SvFFs hemsida, där jag tagit information om deras värdegrunder. Detta anser jag varit nödvändig och relevant information för min uppsats och har därför valt att ta med dessa källor.
29
6 Resultat
I detta avsnitt kommer jag att redogöra för mitt resultat från mina olika insamlingar av empiri. Jag kommer att starta med redogörelse från min intervju med klubbchefen Max Lundmark, för att sedan redogöra för vad som observerats vid olika tillfällen. Detta kommer att redovisas under olika rubriker så att det är lätt att följa vilket resultat som framkommit från vilken typ av insamling.
Då denna studie har skett på en fotbollsförening i Skåne går det inte att generalisera, framförallt eftersom varje förening befinner sig i en unik situation som inte går att jämföra med någon annan förening i Sverige, historiemässigt samt var klubben befinner sig idag. Däremot anser jag att detta kan vara applicerbart för andra föreningar som är villiga att göra en samhällsinsats och där man inte vet hur eller vad man ska göra.
Respondenterna har varit väldigt tillmötesgående och det har varit förhållandevis enkelt att få tag på intervjupersoner samt få tillgång till att observera viktiga tillfällen.
6.1 Intervju med klubbchef Max Lundmark
I detta avsnitt kommer jag redogöra för den intervju som jag gjort med Max Lundmark, klubbchef i Landskrona Bois och drivande i projektet för tjejfotboll.
6.1.1 Vad innebär projektet?
Max inleder med att berätta vad detta tjejfotbollsprojekt innebär, här förklarar han att de kommer att genomföra träningar för två olika ålderskategorier, där de är uppdelade från 7 - 9 år och 10 - 13 år. De kommer att träna en gång varannan vecka och det bjuds in tjejer från närliggande föreningar men även tjejer som inte spelar fotboll idag. Vidare berättar Max att det inte funnits någon kvinnlig fotboll i Landskrona Bois på väldigt länge och senaste gången var under en kortare period på 1950-talet. Han fortsätter med att berätta att det har blivit mer och mer aktuellt i samhället och att föreningen endast ska rikta sig till killar är inte i samklang med tiden som vi lever i idag. Samtidigt berättar även Max att de få klubbar som har tjejfotbollsverksamhet runt Landskrona idag har det tufft, och att de vill göra något för dem också, för att hjälpa dem att fortsätta med sin verksamhet. Han förklarar att projektet är ett samarbete med framförallt Wormo
30
IK som är en fotbollsförening i Landskrona, men att han även jobbar för att få med Asmundtorps IF och Glumslövs IF i satsningen som är två fotbollsklubbar belägna precis utanför Landskrona, även dessa klubbar med tjejverksamhet i sin förening. Utöver dessa klubbar är det viktigt som Max beskriver det att försöka få dit tjejer som inte tillhör någon förening idag, och som kan få upp intresset för fotbollen. Ett exempel på hur de ska få dit tjejer som inte spelar fotboll idag är att de håller träningar på
Exercisfältet, som är IK Wormos hemmaplan, detta för att komma ut mer i samhället och attrahera tjejer från hela Landskrona. Max berättar att de kommer varva träningar på Landskrona IP tillsammans med träningar på Exercisfältet.
6.1.2 Andra aktörer och framtida satsningar
Landskrona Bois har under en längre tid fått frågan varför sponsorer och
samarbetspartners ska stödja föreningen när den endast riktar sig till hälften av stadens befolkning. Detta har gjort att det blivit en självklarhet för Landskrona Bois att
engagera sig i denna fråga och därmed också rikta sig mot tjejer. Detta är aktörer som föreningen är beroende av för att överleva, vilket sätter press på föreningen att engagera sig. Däremot menar Max att det har påtalats för dem från flera håll att de inte ska starta upp en ny tjejverksamhet med seriespelande lag, detta för att inte konkurrera med den befintliga verksamheten i andra klubbar. Föreningen har fått stöd från bland annat kommunen som ställer upp och tar kostnaderna för denna satsning, alltså
tränar/ledarkostnader, planer, personal, material etc. Detta för att det är en viktig satsning för Landskrona som stad för att försöka få fler tjejer att engagera sig i idrott och inte hamna snett i livet. Max menar också att om de kan få fler tjejer att spela fotboll i Landskrona behöver detta nödvändigtvis inte vara i BOIS utan i de andra närliggande klubbarna.
Max berättar även att sponsorer och samarbetspartners som engagerat sig i detta och lyft frågan med Landskrona Bois inte skulle sluta sponsra föreningen om de inte bedrev någon form av tjejverksamhet men skära ner på sin sponsring i olika former, och detta ganska kraftigt. Ett exempel som lyftes upp var ett företag som sponsrade med
300 000kr, och utan någon form av verksamhet för tjejer skulle denna sponsringen minska kraftigt, vilket skulle påverka föreningen mycket. Det beskrivs också att
föreningen blir i och med denna satsning starkare att associeras med, och föreningen ser en möjlighet att skapa ytterligare marknadsintäkter genom denna satsning.
31
Kombinationen av påtryckningar av sponsorer och partners tillsammans med att det lyfts fram i styrelsen efter det styrelsebyte som skedde 2017 - 2018 har gjort att det blivit mer aktuellt att genomföra denna typen av projekt. Max berättar att han startade detta arbete i höstas men att det sedan dykt upp diskussioner i styrelsen kring detta och att det kom ett styrelsebeslut på att ett sådant projekt skulle genomföras, vilket
legitimerade det för Max som klubbchef att lägga mycket tid på projektet. Det skapades en strategi i föreningen, och det var Max ansvar att genomföra det. Det har han sedan gjort tillsammans med andra i föreningen. Max menar också att det fanns intentioner i föreningens före detta styrelse att genomföra liknande projekt men att det aldrig blev beslutat vilket gjorde att planerna försköts.
Max beskriver även hur detta underlättar vid förhandlingar av sponsoravtal etc. De får som sagt ofta frågan om varför de bara riktar sig till killar. Och Max menar att det finns ett mycket större värde i att både rikta sig till killar och tjejer. Samt att det blir möjligt att motivera för företag varför de ska sponsra föreningen.
Jag har valt att citera Max när vi pratar om förhållandet mellan sponsorer och föreningen. Vi diskuterade hur man kan bemöta företag som är intresserade av att sponsra:
”För när de ska motivera varför de lägger 300 000 i en fotbollsförening är det jävligt mycket enklare att säga att: Ja, det är till det A-lag som betyder jäkligt mycket för staden, det ska man inte glömma. Men det är också, till en fantastisk ungdomsverksamhet som visst, satsar elit för att det är en elitförening. Men som också gör en fantastisk samhällsinsats genom att ha
breddfotboll och ha tjej, eller ge tjejer möjligheten att göra en elitsatsning på fotbollen. För det finns ju trots allt inte idag.” – Max Lundmark, Klubbchef Landskrona Bois.
Detta projekt kommer att löpa på under året och målet är att fortsätta med denna typen av träning under resterande del av året, med ett visst uppehåll under sommaren. Max förklarar att framtidsplanerna för tjejfotbollen i klubben inte är att starta några nya lag för tillfället.
Klubben menar på att detta är en bra början för att introducera tjejfotboll i
föreningen. De menar även att de inte har resurser och kompetens att utveckla och utöka tjejfotbollen, och är istället ödmjuka med att säga att om det kan innebära att nya tjejer vill spela fotboll och det finns ett behov av nya lag och då i åldersgrupper som inte finns i andra föreningar så finns möjligheten att starta detta i Landskrona Bois regi. Man menar också att det inte kommer vara aktuellt inom den närmsta tiden, och hänvisar till att knattefotbollen är öppen för både killar och tjejer upp till 12 år på pappret, men Max
32
säger även att i praktiken är det upp till 10 år. Max kommenterar en eventuell satsning på tjejlag i föreningen såhär:
”Jag tror snarare såhär, att ska BOIS ha tjejverksamhet så ska det vara de yngre, unga tjejer som börjar spela, och det är det vi bygger här. Att de börjar spela här i väldigt ung ålder och att det i så fall fortsätter och blir ett rent tjejlag och att det är så denna verksamhet kommer att börja. Men detta kommer också att ta ett par år. ” Max Lundmark – Klubbchef Landskrona Bois.
Vidare fortsätter han och berättar om hur han upplevt ledarna i de andra föreningarna och deras reaktioner på denna satsning. Max berättar om att de upplevt en positiv feedback och grundar denna i att de har varit väldigt tydliga med att målet inte är att starta nya tjejlag för att konkurrera med befintlig verksamhet, han berättar även att han tror att detta är en viktig faktor för hur de andra klubbarna har reagerat på projektet. Det finns även ett tydligt problem för de föreningar som har tjejverksamhet att locka nya tjejer till sina lag vilket Landskrona Bois kan hjälpa till med genom detta projekt. Avslutningsvis berättar Max att det finns många olika anledningar till att företag
sponsrar Landskrona Bois, bland annat för hjärtepengar, business to business och för att ta del av det affärsnätverk som klubben har, men det finns även de som sponsrar för exponering för företaget eller att stödja en klubb som gör en samhällsinsats. Trenden som Landskrona Bois upplever är att det handlar mycket om CSR projekt och
samhällsnytta, vilket gör att klubbarna behöver engagera sig och visa på hur mycket man hjälper samhället. Öppnar klubben upp för tjejer tror Max att man kan höja samhällsinsatsen väldigt mycket och beskriver det som att man i förlängningen potentiellt kan dubblera samhällsinsatsen i Landskrona.
6.1.3 Medlemmarnas reaktioner på tjejfotboll
Klubben har varit väldigt öppna med att det ska startas ett tjejfotbollsprojekt och föreningen har upplevt att reaktionerna från medlemmarna har varit övergripande positiva. Reaktionerna som kommit har framförallt kommit från den egna klubben och de aktiva medlemmarna i föreningen. Det beskrivs som en nyfikenhet på att det görs något nytt, och att det funnits mycket frågor kring projektet inom föreningen. Går vi vidare till allmänheten och de så kallade fansen beskrivs mottagande som positivt där med. Max beskriver att många ser det som en positiv samhällsinsats och han beskriver att det fokuseras mycket på A-laget utifrån och att intresset under A-laget är väldigt
33
lågt, men han förklarar också att detta projekt sticker ut och menar att på så vis har det blivit ett positivt bemötande. Han väljer också att lägga stor tyngd vid att klubben har varit tydlig och gått ut med att det inte ska startas några nya lag, och tror också att detta har varit en nyckelfaktor till att mottagandet har varit så positivt.
Han förklarar också att klubben är i en ekonomiskt tuff situation och att det finns en risk att det höjs röster kring den ekonomiska biten, och frågetecken kring varför man lägger fokus på en sådan sak. Men menar samtidigt att denna sortens satsning givetvis beräknas dra in mer pengar än vad den kostar föreningen och hänvisar till att det finns en stor del partners som är intresserade av att göra en positiv ekonomisk insats för detta projektet. Några sådana är dock inte klara, utöver kommunen. Detta ser klubben också som en anledning att vara väldigt försiktiga när man startar detta projekt, och att det är viktigt att ha en kalkyl som håller och att det tvärt om kan innebära att man drar in mer intäkter än kostnader för föreningen.
Avslutningsvis tror inte Max att denna diskussion kommer bli aktuell förrän klubben väljer att starta egna lag, och detta är inget som klubben är intresserade av just nu.
6.1.4 Marknadsföring av projektet
Marknadsföringen av detta projekt planerades till en början att genomföras med bland annat posters på stan, utdelning av flyers till skolor och föreningar, göra snygga
designer på informationsblad som skulle distribueras genom staden på olika sätt samt att en representant från föreningen skulle komma ut i olika sammanhang och berätta om denna satsning.
Detta blev dock för tight med tiden och det genomfördes endast utdelning av enkla flyers på skolor och i föreningar tillsammans med att Landskrona Bois distribuerade ut detta projekt i sina sociala kanaler för att öka spridningen.
Trots den minskade marknadsföringen av projektet så fick det stort genomslag och på första träningen var det närmre 30 personer.
Detta resulterade i att HD, tidningen ”Hallå” och även SVT hörde av sig angående projektet i olika utsträckning. På första träningen fanns även tidningen ”Hallå” på plats för att intervjua både tränare från Bois, men även tjejer som var med och tränade. Man har även inför och efter de två första träningarna skrivit referat och lagt upp nyheter på hemsidan om hur det gått samt när nästa tillfälle är.
34
6.2 Observationstillfälle 1 planeringsmöte
Vid mitt första observationstillfälle deltog jag på ett planeringsmöte där deltagarna var Max Lundmark, klubbchef och Aloiz, ansvarig tränare för tjejfotbollen. Mötet ägde rum två veckor innan första träningen och var 18/4 2018. På mötet planerades det för
marknadsföring och genomförande av träningarna där det största ansvaret för
fotbollsbiten hamnade på tränaren Aloiz. Det diskuterades fram och tillbaka vilken nivå träningen skulle läggas på och hur man skulle kombinera spelare som spelat fotboll under flera år med spelare som aldrig spelat fotboll tidigare.
Under detta möte diskuterades det också hur många man trodde skulle komma och vilka dessa var. Under denna diskussion var det tydligt att man riktade sig mot laget IK Wormo då detta anses lättare eftersom de är vana vid att spela och träna fotboll. Det diskuterades lite om de som skulle komma utifrån och man trodde att det inte skulle komma någon de första gångerna, vilket nästan verkade som att de tyckt det var skönt. Till en början hade man höga ambitioner angående marknadsföring samtidigt som man lade mycket fokus på de lag som skulle komma och träna och mindre fokus på att få dit personer som inte tillhörde någon förening. Det diskuterades mycket angående
arrangemanget runt träningen, det skulle bjudas in profiler till träningarna, det skulle erbjudas frukt och dricka till deltagarna, och det skulle bland annat fixas en giveaway till de som deltagit i träningen.
Det bestämdes att jag skulle göra en action-plan för hur vi skulle lägga upp arbetet och vad som behövdes göras. Denna kom in dagen efter mötet, och återkoppling på denna skedde 1,5 veckor senare, där jag fick beskedet och jag citerar:
”Som vanligt får jag be om ursäkt för sen återkoppling.
Tyvärr har vi så jäkla mycket på gång att jag helt enkelt inte hinner med allt. Nu var jag tvungen att prioritera och då fick jag fokusera på att sätta igång Alojz. Vi körde egna enklare flyers som Alojz delar ut på skolor och i föreningar.” – Max Lundmark 1/5 2018.
Trots detta fick projektet en stor spridning och det nådde även stora medier såsom HD och SVT. Resultatet blev även att det serverades frukt och dricka till spelarna samt att A-lagets tränare och två spelare kom och presenterade sig och svarade på lite frågor från spelarna. Någon give-away blev det inte under den första träningen.
35
6.3 Observationstillfälle 2 första träningen
Här kommer jag redogöra för min observation som ägde rum 3/5 2018, vid projektets första träning, samt händelseförloppet innan träningen startade.
6.3.1 Genomförande av förberedelse och träning
Vid mitt andra observationstillfälle träffade jag Max och ytterligare en anställd som senare blivit inblandad i projektet också. Jag kom till klubben ca tre timmar innan träningen skulle starta för att hjälpa till att förbereda med bland annat dricka och frukter till spelarna. När jag kom till klubben visade det sig att det mesta redan var fixat och dricka togs från leverantören som levererar till Landskrona Bois A-lag. Därför fick jag möjlighet att sitta och jobba med annat i väntan på att klockan skulle närma sig 18:00. När klockan närmade sig 18:00 satte jag ut ett bord och lade fram bananer samt dricka till spelarna som kom, samtidigt stod jag där och välkomnade dem till träningen tillsammans med en annan representant från Landskrona Bois. Detta gav mig
möjligheten att se när spelarna anlände samt med vem de kom till träningen. Det var främst lagen från IK Wormo som kom tillsammans och dessa var direkt lite blyga och försiktiga. Samtidigt som jag hälsade spelarna välkomna fick jag möjligheten att prata lite med tränarna för IK Wormo. De upplevde projektet som mycket positivt och var på gott humör inför träningen. De berättade gladeligen om deras förening och att de tränade två gånger i veckan samt hur roligt de tyckte att detta skulle bli. Sedan
förberedde sig tjejerna för träningen och på planen väntade Bois-tränarna för att ta emot tjejerna. Väl på planen använde jag mig av mitt observationsschema (se bilaga 2). Utifrån detta antecknade jag för att komma ihåg olika händelser och kunna få en överblick av vad som skedde under träningen. Det var en tydlig uppdelning mellan de tjejer som spelade i Wormo och andra tjejer som inte tillhörde någon förening. Dessa tjejer som inte tillhörde någon förening var blyga och stod länge vid sidan innan de vågade sig ut på planen för att samlas. Wormo spelarna gick direkt ut på planen och började passa lite bollar mellan varandra i olika små grupper. Det var framförallt två tjejer i ca 12 års ålder som inte vågade vara med till en början, men efter att en av Bois-tränarna uppmärksammat dem och kände igen en av tjejerna så vågade de sig fram och delta i samlingen.
36
Det var framförallt intressant att observera tiden innan övningarna startade.
Händelseförloppet var att Bois-tränarna tillsammans med övriga tränare från Wormo samlade spelarna i en halvcirkel och förklarade vad som skulle hända och vilka de var. Varje tränare fick presentera sig själv och var denne kom ifrån, sedan kom Landskrona Bois A-lags tränare tillsammans med två spelare från laget. De presenterade sig och gick och hälsade på alla tjejerna genom att ta i hand. En av Bois ledarna höll i diskussionen och hjälpte tjejerna att ställa frågor till tränarna och spelarna.
Det var ingen av tjejerna som vågade ställa frågor till varken tränare eller spelare, vilket gjorde att en tränare från Landskrona Bois fick ställa lite frågor och skojade med
tjejerna så att de också blev involverade i frågorna. Därefter berättade tränare och spelare om sin vardag i föreningen och försökte motivera tjejerna till att ha så roligt som möjligt på träningarna.
Därefter gick Aloiz igenom första övningen och spelarna började sin träning. Enligt min observation var det 26st som deltog på träningen varav 9st inte tillhörde någon förening. Dessa siffror kom jag fram till genom att räkna alla spelare samt skilja på de som tillhörde IK Wormo eller inte.
6.3.2 Observationen med Landskrona Bois representanterna i fokus
Innan och i början av träningen, var som tidigare nämnts A-lagets tränare och två spelare på plats. Men det var även ordförande och klubbchef som var på plats utöver de tränare som representerade Landskrona Bois. Tidningen ”Hallå” var också närvarande och intervjuade bland annat en av tränarna som varit involverad i projektet. Vid observation av denna intervju var det tydligt att tränaren var väldigt stolt över sin förening och det var uteslutande positiva kommentarer från tränaren till tidningen. Kroppsspråket och tonläget på intervjun visade även det att han var mycket stolt över föreningen som startat detta projekt. Detta var även signifikativt för resterande representanter från klubben och min upplevelse var att de var förvånade över hur bra detta blivit och hur stolta de var för att ha startat upp detta projekt.
Även ordförande pratade inför en grupp föräldrar och andra tränare tillsammans med tidningen och han lade mycket fokus på att förklara att föreningen skulle vara öppen och att de vill jobba sakta men säkert för detta i framtiden. Ett citat som är plockat från ordförande i Landskrona Bois precis innan träningen startade är följande:
37
”Landskrona Bois ska vara öppen för alla, vi jobbar sakta och vill inte störa de andra föreningarna” – Ordförande Landskrona Bois
Alla tränare och representanter från klubben agerade väldigt serviceinriktat och jag upplevde en vilja att visa hur bra föreningen var och att de ville få spelarna att känna sig trygga och ha det roligt under träningen.
6.3.3 Observation med övriga tränare och spelare i fokus
Som jag nämnde tidigare i min observation visade tränarna upp en väldig stolthet för att bidra till detta projekt. Framförallt vid ett tillfälle där de övriga tränarna skulle
presentera sig. Det syntes tydligt på kroppsspråk och tonläge men även på vad de berättade att de var väldigt stolta över sig själva och detta projekt. De ville visa att de var en stor del av projektet och framförallt en viktig pusselbit för att genomföra detta projekt. Detta syntes vid deras presentationer och vid förberedelserna inför träningen. De var väldigt angelägna om att berätta om sig själva och hur mycket arbete de lade ner, samtidigt som de varje gång de fick frågan angående projektet svarade positivt.
Spelarna som var på träningen var framförallt väldigt blyga. Det var tydliga
uppdelningar mellan de som spelat fotboll tidigare eller tillhörde föreningen IK Wormo och de som inte tränat fotboll tidigare. Innan träningen fanns det många som var blyga och inte visste vad de skulle göra eller hur de skulle bete sig. Detta utstrålades i en osäkerhet då det var en ny miljö och nya personer som de inte tidigare träffat, och nu skulle de träna fotboll tillsammans med dem, en sport de kanske aldrig spelat tidigare. I detta fall blev tränarna en viktig del i att få med hela gruppen, vilket de lyckades bra med när träningen drog igång. Innan samling var det många som var på sin egen kant, men efterhand som de började prata med varandra och lärde känna varandra lite mer blev det bättre. Många spelare visade en nyfikenhet på vad man skulle göra, men även de spelare som tillhörde laget IK Wormo fanns det skillnader. Vissa av spelarna agerade som om detta var en provträning för en elitklubb medan vissa höll sig mer i bakgrunden och ville mer att det skulle ta slut, inte för att de inte hade roligt, utan för att de var en ovan miljö. Överlag var spelarna mycket nöjda och hade väldigt roligt, detta visades genom skratt och glada miner under träningen.
38
7 Analys
I detta avsnitt redovisas en analys av mitt resultat. Denna analys är uppdelad i tre olika avsnitt som också är kategoriserade utifrån mina frågeställningar.
7.1 Varför är Landskrona Bois intresserade av att starta ett
tjejfotbollsprojekt idag?
Efter att ha gjort intervjuer och observationer för att få fram ett resultat har jag även kunnat se en tydlig anledning till att Landskrona Bois startar denna typen av projekt just nu. Som min tidigare forskning visar är fotbollen skapad av män för män, och detta gör att det skapas en skillnad mellan män och kvinnor inom fotbollen. Det finns också exempel i min tidigare forskning som visar att jämställdheten inom idrott kan se olika ut beroende på vilken idrott det handlar om (Larsson, 2003). I detta fall riktar vi oss mot fotbollen, som är en värld där mannen anses vara ett ideal och kvinnan är någon som inkräktar på männens arena. Vid min intervju med Max Lundmark, berättar han om en rad olika anledningar som gjort att de valt att satsa på tjejer just nu. Han säger även till mig rakt ut att det finns påtryckningar från diverse sponsorer och partners som stödjer ekonomiskt och att de kommer minska sin ekonomiska sponsring rejält om föreningen inte satsar på tjejfotboll på något sätt. Detta för att det är viktigt för partners att stödja föreningar som är aktuella för alla. Detta gör att jag anser att jag kan applicera min teori angående frontstage, backstage då denna information inte är något som klubben går ut med. Istället marknadsför och pratar man om projektet som en självklarhet och att det är något klubben vill jobba med för att inkludera fler i samhället i fotbollen. Vilket
stämmer, men en annan anledning till att föreningen jobbar med detta projekt är också för att inte tappa marknadsintäkter (Bergström, 2015).
Det tyder även på att jag kan applicera maskulinitetsperspektivet, då min tidigare forskning bekräftar underordningen av kvinnor i förhållande till män inom fotbollen. För att koppla detta till Landskrona Bois och detta projekt har jag genom mina observationer uppfattat att det ställts mycket frågor och att det finns en skeptisk inställning till att lägga fokus på tjejer inom föreningen. Detta kommer främst från de aktiva i klubben (spelare, ledare i ungdomsleden) för att de anser att de själva vill ha resurserna som finns i klubben. Detta uttrycks i frågor och tankar riktade mot ledarna
