INNERSTADEN 30:40

INNERSTADEN 30:40

Kandidatexamen i arkitektur, visualisering och kommunikation på Malmö Universitet 2019

av Elisabet Pugachova och Hanna Amin 20 Högskolepoäng

Handledare: Jonas Alwall Byggd miljö

BY211C

CITY CENTER 30:40

TABLE OF CONTENTS

TACK ABSTRACT SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte Problemformulering Avgränsning FRÅGESTÄLLNING METOD Studieupplägg Instrument Intervjuer SWOT-analys Platsbesök Litteratur Sammarbete BEGREPP Utopia Heterotopia Terrain vague Slack space och hard space BAKGRUND Historia Verksamheter och service Grönstruktur Barriärer Buller SAMTID Cement på cement Gröna ytor i Malmö

Gröna ytor i Innerstaden 30:40 STADENS VISION

VARFÖR BEHÖVS OMGESTALTNINGEN De globala hållbarhetsmålen blir också lokala Lokala mål VÄRDEN PÅ PLATSEN Sociala Milo, 6 Maj Annie, 15 Maj Håkan, 21Maj Sammanfattning av intervjustudie Historiska Biologiska VARFÖR BEVARA Vem tilltalas av platsen? Innerstadens 30:40 gröna yta SWOT-Analys

HUR KAN VI BEVARA? AVSLUTANDE DISKUSSION REFERENSER 4 5 5 6 8 8 8 9 10 10 10 10 11 11 11 11 12 12 14 15 15 16 17 18 18 21 21 22 22 23 24 31 34 34 35 37 38 39 40 41 42 43 43 44 45 47 48 50 52

TACK

Platsen vi valde att utforska började som ett intresse för bara några månader sedan men utvecklades till ett betydelsefullt värde av vår uppsats. Vi kunde inte förutse att platsen skulle göra ett sådant stor avtryck på oss som det gjorde under dessa månader som vi studerade den. Samtidigt som studien av platsen utvecklades så gjorde även vi det. Under resans gång har vi skapat oss värdefulla kunskaper som vi tar med oss ut i livet efter vår utbildning och examen. Däremot hade den här studien inte vara möjlig utan vissa personers hjälp och guidning.

Vi vill börja med att tacka vår handledare, Jonas Alwall, som har hjälpt och stöttat oss i vårt arbete hela vägen ut. Vi har fått ta del av värdefulla handledningar och inspirationer tillsammans med föreläsningar och introduktion till forskning och vetenskapligt skrivande. Ditt engagemang och din vägledning har hjälpt oss genom arbetets motgångar och ständigt drivit oss vidare. Till sist vill vi även tacka alla personer som har tagit sig tiden från deras vardag för att låta oss intervjuer dem. Utan deras kunskap, röster och insikter kring vår utforskning hade studien inte varit genomförbar. Intervjuerna har öppnat nya dörrar och gett oss tillgång till lärdomar som vi annars inte hade kommit åt.

SAMMANFATTNING

Varje plats tillför någon sorts känsla. Det finns olika, specifika egenskaper som skiljer dessa platser från varandra och skapar en viss typ av karaktär som representerar platsen. I staden är det en del av människors vardagliga liv där det ger en särskild mening till platser och påverkar hur var och en upplever sitt grannskap. Detta är något som vi refererar till platsens identitet. I vår studie analyserar vi en viss plats karaktär och identitet tillsammans med hur den påverkar människor i dess omgivning. Vi undersöker vad för relation platsen har till människorna som använder den dagligen och vad för aktiviteter som äger rum på ytan. Platsen analyseras utifrån dess bakgrund och olika begrepp som hjälper oss att tydliggöra ytans karaktär och användning. För att kunna sammankoppla relationen mellan människan och platsen har vi valt att intervjua personer som använder ytan dagligen tillsammans med dem som jobbar med omgestaltningen av platsen och dess utveckling. De intervjuer som har gjorts med personer som är ansvariga för platsens vision och gestaltning ska tydliggöra hur platsen kommer att förändras och för vem det är som förändringen görs. I slutet av studien kommer en diskussion resonera kring hur platsens funktion ser ut idag kontra hur det är planerat att den ska fungera i framtiden. Diskussionen ska lyfta fram det värden som människor har sammankopplat med platsen, hur dessa är viktiga och vad som kommer att ske med dem i framtidsplanen.

ABSTRACT

Each place adds some kind of feeling. There are different, specific attributes that separate these from each other and create a certain type of character that the site represents. In the city, it is part of people’s everyday life, giving a special meaning to places and influencing how everyone experiences their neighborhood. This is something we refer to the site’s identity.

In our study we analyze a certain place of character and identity, together with how it affects people in its surroundings. We examine what relationship the site has with people who use it daily and what activities take place on its surface. The site is analyzed based on its background and various concepts that help us to clarify the nature and use of the area. In order to know the relationship between the individual and the site, we have chosen to interview people who use the area daily along with those who work in the formulation of the future plan and development of the site. The interviews that have been taken with persons responsible for the site’s vision and design will clarify how the site is going to change and for who it is that the change is being made. We conclude the study, a discussion will clarify how the function of the site looks today against how it is planned to work in the future. The discussion should also highlight the values that people have linked to the location, how these are important and what will happen to them in the future.

6

INLEDNING

En ödetomt mellan skilda liv, en passage från träd till träd, en park som har fått en egen identitet. Intill järnväg, vid öppenhet och grönt; en plats som trots avsaknad av tydlig roll i staden blivit ett väldigt omtyckt tillhåll för de närboende och andra grupper som bekantat sig med platsen. Vi befinner oss mellan Ellstop och Östervärn i Malmö, Innerstaden 30:40. En plats i staden som från början inte var ordnad eller hade någon bestämd användning, som växte fram med och av dem som faktiskt använder sig av den. Nu ska platsen tilldelas nya funktioner som bedöms vara nödvändiga för staden och dess invånare. För att svara på den rådande bostadsbristen i Malmö har staden vidareutvecklat visioner och byggprojekt i enlighet med de bostadspolitiska målen som är satta för staden. Dessa mål, som formulerats i Östervärns detaljplan, inbegriper bland annat förtätning i det centralt kollektivtrafiknära läget, skapa en funktionsblandad bebyggelse, koppa samman Kirseberg till den centrala delen av staden och bevara den gröna befintliga strukturen (Malmö. 2019. planbeskrivning. samrådshandling).

Stora delar av tomten kommer att genomgå en omvandling för att kunna rymma dessa byggplaner och människorna som kommer att använda sig av de nya samhällstjänsterna. Men om platsen ges ett bestämt användningssätt så förändras även tillgängligheten. Hur går det då att bevara delar av platsens karaktär inför de nykomna framtidsplanerna? Detta är utgångspunkten för vårt examensarbete och vår undersökning.

Problemformulering

Inom snar framtid står Innerstaden 30:40 inför en förän-dring, där platsen ska utvecklas till ett bostadsområde med skola, torg och mobilitetshus. Innerstaden 30:40 är en plats vars användning kan vara svår att förstå vid förs-ta mötet med platsen. Det är först efter man har besökt platsen flertal gånger som man kan börja uppfatta vad för olika relationer platsen har till olika individer. Förutom att flera sorters aktiviteter äger rum på platsen så bor det även vilda djur på ytan. Här finns mycket liv utan att det egentligen syns och de som brukar Innerstaden 30:40 ty-cker att platsen trivs i sin befintliga form.

I dag är Innerstaden 30:40 en grönyta väster om sta-den, en ödetomt som används mest utav närboende i områdena Ellstorp och Östervärn. Utifrån våra observa-tioner tycks platsen fylla lite olika funkobserva-tioner för dem som är bosatta i närheten. Människan går ut med sin hund, plockar bär och frukt, promenerar och brukar ytan med utomhusaktiviteter. För dem som inte bor i närområdet men har hittat hit så används platsen som ett husrum för

Avgränsningar

Undersökningen kring Innerstaden 30:40 riktar sig främst mot offentlig studie på platsen och analys kring påver-kande faktorer, såsom aktörer bakom platsens framtid-splan och människor i närområdet. Studien fokuserar på att studera hur platsen kan bevaras inför framtidsplanen och kommer därför inte att gå igenom vilka lösningar som är lämpligast för stadens vision utan istället vad som är lämpligast för människor som använder sig av ytan i nuläget. Eftersom studien riktar sig mot att studera bev-arande är det viktigt i vår studie att undersöka platsens bakgrund och förflutna.

8

Syfte

Avsikten med arbetet är att ta reda på vilka värden Inner-staden 30:40 bär på. Vi vill även ta reda på vilka värden som identifierats på platsen och hur staden jobbar med bevarandet av platsens karaktär. Med hjälp av kartlägg-ning, inläsning av litteratur som är relevant för ämnet, platsbesök och intervjuer med närboende ska vi försöka samla material för att förstå hur och om platsen delvis kan fortsätta användas som den gör i dagsläget. Genom att utföra en kvalitativ undersökning kan vi få en bild om hur och av vem platsen används idag. Intervjuerna kom-mer att vara en central del av vårt arbete. Med hjälp av litteratur och framtagning av äldre kartor, hoppas vi kun-na få en förståelse av hur platsen användes förr i tiden och vilken historia ytan bär på. En stor del av syftet är att ta reda på vad dessa framtidsidéer väcker för tankar och åsikter hos de närboende i denna stadsdel. Vi ställer oss frågor som: vad händer med platsens befintliga identitet, vilka positiva effekter, tror de, denna utvecklingen kom-mer att få, och vad blir nackdelarna?

Resultatet av studierna kommer att visa på hur och om den dagliga användningen av platsen och dess karaktär kan bibehållas inför framtidsplanen. Om inte platsens särdrag och historia omhändertas, är risken att de tynar bort under platsens omvandling till ett bostadsområde, som det bland annat är planerat ska bli.

bostadslösa. Eftersom platsen är rik på vegetation så an-vänds olika träd och buskar som ett tak över huvudet för dessa. Vegetationen som finns på platsen idag kommer främst från kolonitiden, år 1930(stengronberg. 2019. ös-tervärns station) Här står fruktträden och bärbuskarna kvar sedan 90 år tillbaka och används än idag av dem som bor i området. Innerstaden 30:40 har använts dagligen av Ellstorpsborna och även väldigt mycket av hemlösa som är i behov av sådana gömda grönytor i staden. Många av dem som av olika skäl kommit att besöka platsen regel-bundet har fått en relation till den.

FRÅGESTÄLLNING

Vad finns det för olika värden på platsen? Varför bör de bevaras?

Studieupplägg

I denna undersökning låter vi oss vägledas av olika analysmetoder som kommer att utföras på plats. Vi inleder med att kartlägga och upplysa om hur platsen är samt upplevs i dagsläget genom olika begrepp. Vi skriver sedan om platsens framtidsplaner samtidigt som vi följer platsens verkliga utvecklingsmetod. Med varje grund, med varje undersökning, följer ett ingrepp på platsen. Denna handling kommer att diskuteras om och bidra till att ingripa i den samtidigt som vi kan materialisera vår undersökning. Slutligen kommer vi att presentera ett lösningsalternativ som är ett svar på frågeställningen utifrå de resultat som vi har får från våra studier av platsen. Ändamålet med lösningsalternativet är att visa hur bevaringen av Innerstaden 30:40 kan integrera tillsammans med framtidsplanen.

Instrument

Att fotografera är ett sätt att ordna och tolka världen. Fotografiet är ett eget språk där gestaltningen ger en egen mening på ett synsätt som därigenom ger en form på världen. Fotografin tillåter oss att stanna tiden, gå tillbaka och observera mycket utav det som vi missade när vi levde i “nuet”. Parallellt med vår nämnda undersökning kommer fotografin vara vårt huvudinstrument där vi tydliggör för platsens karaktär och vårt deltagande på processmetoden.

10

Intervjuer

I vårt arbete är det viktigt att få intervjua människor som bor i närområdet och som har egna åsikter kring Innerstaden 30:40 och dess nuvarande användning och utformning. Därför väljer vi att ha intervjuerna som en central del av vårt arbete, då det ger oss som studerar platsen möjligheten att förstå hur olika närboende upplever Innerstaden 30:40. Vi ges även möjligheten att lyfta deras röster och se på platsen ur ett annat perspektiv. Intervjuer kommer att förtydliga för läsaren om närboendes åsikter kring framtidsplanen och om deras nuvarande relation till platsen.

METOD

I denna studie ligger fokus på Innerstaden 30:40, dess bakgrund och vad för faktorer som påverkar och interagerar på platsen. Arbetet kommer att delas upp i två delar, där författarna först skriver om platsens bakgrund och hur platsen fungerar samt används i dagsläget till den andra delen där vi framställer, skriver om framtidsplanen och vad som förväntas att ske på Innerstaden 30:40 utifrån förändringen. Med hjälp av litteraturstudier av böcker, tidskrifter samt tidigare examensarbeten kommer vi att ta fram material som hänvisar till hur platsen användes förr i tiden, om liknande studier förekommer och vad för utveckling platsen står inför. För att få en bättre förståelse om hur vi studerar Innerstaden 30:40 skriver vi en kort genomgång av de olika metoder som har använts till denna studie.

Platsbesök

Med hjälp av olika platsbesök har vi samlat information om den studerade platsens bakgrund och historia. Besök till stadsbyggnadskontoret har gjorts för att ta fram tidigare bygglov av Innerstaden 30:40 och se vad för verksamheter samt aktiviteter som har funnits på platsen sedan tidigare. Vi har även besökt andra platser likt Innerstaden 30:40, som stod inför en stadsutveckling och som idag står klarbyggda.

Litteratur

Genom en bred litteraturstudie av böcker, tidskrifter samt tidigare examensarbeten har information, begrepp och förhållningssätt tagits fram. Information om området har hämtats från historisk litteratur som rör platsens utveckling av utredningsområdet. Dokument från Malmö stad har använts för att få en uppfattning av vad deras vision är och vad för mål Malmö stad väntas att uppnå med deras utvecklingsförslag.

Samarbete

Arbetet har utförts av två personer och har genomförts enligt följande: Kartläggning, undersökning av studie och syftet av frågeställningen har genomförts och bearbetats tillsammans. Alla delar i denna uppsats har utarbetats av båda författarna. Fördelen med att jobba i par är att det tillför till ett mer sammanhängande arbete där utvecklande diskussioner ger fler lösningar och infallsvinklar. Kartläggning och dess innehåll har bearbetats både individuellt och i par.

SWOT-analys

För att kunna få en bättre förståelse om hur Innerstaden 30:40 fungerar i dagsläget samt hur den planeras på att tillämpas efter framtidsplanen kommer två SWOT-analyser att utföras. Den ena representerar områdets kvalitéer och brister av området i samtid och den andra representerar kvalitéer och brister av området utifrån framtidsplanen. Analysen kommer att främst baseras på intervjuer där vi utför kvalitativa studier av både de som bor i området men även de som står bakom framtidsprojektet. Denna analysmetod har använts för att få en översiktlig uppfattning av vad som bör utvecklas i området för att åtgärda de problem och möjligheter som finns idag men även dem som kan komma att uppstå efter framtidsplanen.

Utopia

First there are the utopias. Utopias are sites with no real place. They are sites that have a general relation of direct or inverted analogy with the real space of Society. They present society itself in a perfected form, or else society turned upside down, but in any case these utopias are fundamentally unreal spaces. (Foucault 1984: 3)

I boken The order of things skriver författaren Michel Foucault om hans färd där han analyserar någon viss ordning för ting, där dessa är något omedvetet, något som inte syns på rak arm eller pratas om. I boken försöker Foucault beskriva huruvida ett samhälle vill eller inte kommer att använda sig av den vetenskapliga metoden eftersom han skriver att samhället redan har antaganden om hur den perfekta verkligheten bör se ut. Därför skriver han om särskilda begrepp som han först kom att tänka på när Foucault analyserade en ritning av Diego Velàzquez’s, Las Meninas, som representer-ar en perfekt ordning av de levande. Michel Foucault beskriver begreppet utopia först. Utopia är en bestämd mening som ständigt strävar efter att nås, en idealisk bild av hur samhället bör se ut. De är lokaliseringar som har ett generellt förhållande med direkt eller omställd motsvarighet med det verkliga samhällsrummet. Utopia presenterar samhället i en perfekt form när i själva ver-ket samhället inte bedrivs felfritt, men i alla fall är dessa utopier grundläggande orealistiska rum (Foucault 1984: 3). Eftersom dessa platser är helt annorlunda till skillnad från de platser som existerar i samhället så fungerar dem som en motsats till utopier och kallas för

12

BEGREPP

För att kunna förstå på vilka olika sätt Innerstaden 30:40 användes, vad för ursprung platsen har och hur den integreras med människor som använder sig av platsen, har vi dels sökt upp nyckelord (exempelvis utopia, skräpmark och ruderatmark) som rör vårt ämne sedan har vi även använt oss av begrepp från tidigare kurser i utbildningen som är relevanta för vårt arbete. Dessa begrepp ska vägleda oss i vårt syfte och används som teoretisk inspiration för att få en bättre förståelse av vad platsen har för karaktär och vad för relation platsen har byggt med människor som nyttjar den.

heterotopier. Mellan utopier och dess motsatta plats, heterotopia, finns det en gemensam faktor som går att reflektera till som “spegeln”, där spegeln alltid visar på platsens förmåga även om den i själva verket inte existerar. Även fast utopier inte har någon riktig lokalitet finns det ändå ett starkt och effektivt fält som de kan utveckla. De öppnar en hel värld av möjligheter, där vision låter människan fly från verkligheten till en utopi, även om vägen dit oftast är en illusion. Heterotopier är besvärligt, för att de gör det omöjligt att namnge ting, för att de splittrar eller förvirrar vanlig ordning. Det är därför som utopier tillåter huvudhandling och diskurs: de löper med själva språket och ingår i tankegången. Heterotopier torrlägger röster, stoppar ord i spåren, motsätter sig mycket av verkligheten och vid dess källa: de visar alldeles för mycket av hur ordning inte följer ett visst mönster och näst intill inte förekommer som realiserad verklighet.

Figur 1: En bild som Michel Foucault refererar till som en dold ord-ning, en utopi bakom ett verk där varje detalj av objektet är en del av ordningen och den perfekta visionen av hur ett objekt ska vara.

Figur 2: Michel Foucault pratar om den perfekta disciplinära anordning som skulle göra det möjligt för ett öga att se allt från en central punkt. Bilden visar på en stadsdel som skulle göra det möjligt för människan att se allt som samspelar med stadsdelen på en och samma gång.

Figur 3: En bild som visar på ett intervall mellan aktivitet och, den “vanliga” bilden av ett vardagsliv. Heterotopia är i detta fall intervallet som människan inte ser i sin vardag, eftersom utopia är den “perfekta bilden av ett samhälle“ som Michel Foucault skriver, att människan ser upp till.

14

Heterotopia

Utopias afford consolation: although they have no real locality there is nevertheless a fantastic, untroubled region in which they are able to unfold; they open up cities with vast avenues, superbly planted gardens, countries where life is easy, even though the road to them is chimerical. Heterotopias are disturbing, probably because they secretly undermine language, because they make it impossible to name this and that, because they shatter or tangle common names,because they destroy ‘syntax’ in advance, and not only the syntax with which we construct sentences but also that less apparent syntax which causes words and things (next to and also opposite one another) to ‘hold together’. (Foucault 1966: 20)

Begreppet heterotopia är ursprungligen använt inom medicinering och betecknar förekomsten av en normalt uppbyggd vävnad i felaktigt anatomiskt läge (NE 2019). Filosofen Michel Foucault tog sig an begreppet och beskrev vissa kulturella, institutionella och diskursiva rum som på ett eller annat sätt är: störande, intensiva, oförenliga, motsägelsefulla eller omvandlade. Han framställde heterotopier som världar inom världar, vilket speglar störningar som ligger utanför världen (Foucault 2008: 16-17).

Foucault beskriver i sin bok Of other spaces att vi lever i en tid då en plats utgörs av sin position i relation till andra platser. Foucault intresserar sig speciellt för de platser som står i relation till alla andra platser. Han säger att det som intresserar honom allra mest är den egenskap att vara i förhållande till en plats men på ett sådant sätt att de utesluter, neutraliserar och inverterar platsen (Foucault 2008: 16-17).

Foucault fortsätter med att definierar och exemplifierar begreppet heterotopia genom att sätta begreppets värde i olika steg och vi vill lyfta upp de som har betydelse för vår undersökning.

- Platser där alternativa eller avvikande människor ges möjlighet att vara på.

- Heterotopia omfattar en mängd platser på en befintlig plats. Trots att det inte finns någon ömsesidig relation mellan platserna kan heterotopia rymma dessa platser och sammanföra dem.

- Platsen ger möjlighet till att vara isolerande och genomträngd (offentlig/privat). De har ett system för att vara både öppet eller stängt.

Som det nämndes tidigare så har Innerstaden 30:40 ingen bestäm användningsområde. Istället blev platsen populär utefter delvis dessa punkter då människan som befann sig på platsen fick en förståelse för platsens karaktär och styrka. I dagsläget används ytan och av främst närboende men även de som ser platsen som deras alternativa hem för bostadslösa. Då platsen är i ständigt bruk av individer och andra varelser tillsammans med bil- och tågtrafik finns det ingen känsla av obehag eller fruktan.

Terrain vague

Terrains vagues are everyday areas that expose the stratified or palimpsest nature of all places, especially those with the appearance of codified stability where there exists, a sense of “immobility” and “an illusory inertia” (Barron 2013: 2).

I boken Terrain Vague: Interstices at the Edge of the Pale skriver författaren Patrick Barron om begreppet Terrain vague som är ett vedertaget begrepp för vakanta tomter i stadsmiljö. Den svenska översättningen för begreppet är ödetomt, något som Barron refererar till ett dagligt fält och stadens mellanrum. Hans teori om Terrain Vague förklarar för läsaren att individer alltid rör sig mellan sådana platser, att fält som dessa förekommer mellan natur och arkitektur.

Terrains vagues are what the architect-and-artists call, in it’s manifesto, “spaces of confrontation and contamination between the organic and the inorganic, between nature and artifice” that “constitute the built city’s negative, the interstitial and the marginal, spaces abandoned or in the process of tranformation” (Barron 2013: 2).

Teorin om Terrain Vague är mest känd för att finna utanför storstäder och buller, där det samhället säger att det sociala livet inte händer. I modern tid hittar vi dessa platser även i staden men moderna arkitekter försöker smickra dessa fält genom att kalla dem för in-between spaces, något som författaren säger att arkitekter referera till platser i staden mellan stad och aktivitet; det ödetomma rummet mellan vägg till vägg. På in-between space så hittar vi oftast passager, genvägar eller någon sorts rörelse som har i syfte att ta en kropp från punkt A till punkt B. Det är något som Barron skriver om i sin bok där han förklarar att termen terrain vague har tappat sin intention, då fältet i dagsläget inte ses som ett rum utan mer som en förbindelseled (Barron 2013: 3).

Slack space och Hard space

Rum uppfattas och tolkas på olika sätt. Några av dessa kan bero på vad som finns på ytan, om kroppen befinner sig inomhus eller utomhus eller om andra människor förekommer på platsen. I boken Architecture depends av författaren Jeremy Till skriver han att det finns två grundprinciper för hur ett rum uppfattas, något som Till (2009) benämner som slack space och hard space. Slack space är något som skapas och är gjort på mänsklig aktivitet genom vardagliga och sociala interaktioner medan ett hard space är ett rum som definieras av fysiska element, såsom väggar och gränssnitt. Till (2009) pratar om de slack space som både kan vara privat och offentligt, begränsat och öppet, hårt och fritt. Det beror helt utifrån människans behov av en vardaglig aktivitet och en eller flera personer behöver inte vara medvetna om att det ett slack space förändras utefter människans sysselsättningar. Det är ett rum som skapas av sociala kroppar där kropparna använder rummet och rummet inte styr kroppen. Ett sådant rum kan skapas omedvetet. Rummet har inget beroende av objekt, beroendet ligger helt i vad människan gör rummet till. Slack space operates more as a robust background then a refined foreground (Till 2009, s.134). Ur ett större perspektiv går det att säga att dessa typer av rum inte är beroende av andra rum men kan komma att påverkas. Det funkar precis som människor, ett slack space påverkas av ett annat rum där människor befinner sig, men även detta kan sträcka ut sig i större skalor. Hard space däremot, är beroende av objekt och det är i ett sådant rum som kroppen styr av rummet. Rummet talar om för kroppen om hur rummet ska användas och i ett hard space så är det redan förutbestämt hur kroppen ska utnyttja rummet och dess element. Hard space är inte planerade för vardagliga aktiviteter utan utefter samhällets uppfattning om hur rum bör användas och vad för förrättning rummet ska ha. Till (2009) skriver att hard space oftast förekommer i stadsutveckling och gestaltningsförslag där arkitekten tillsammans med andra aktörer får friheten att skapa en utopi, en drömvision som samhället väljer att utgå ifrån (Till 2009, s.120).

16

BAKGRUND

Innerstaden 30:40 kan ses som ett mellanrum i staden. Det är en vildvuxen park som inte drar till sig mycket uppmärksamhet. För förbipasserande kanske platsen inte lämnar något större intryck, men för dem som bor i området och använder platsen betyder den ofta mer än så. Förutom att det är deras närmaste grönområde och en hundrastgård är den även en plats som många människor påstått sig kunna vara på utan att känna sig udda eller uttittade. För att få en inblick av vad som har funnits på Innerstaden 30:40 tidigare och förstå hur diverse verksamheter i området samordnade med platsen, valde vi att besöka stadsbyggnadskontoret i Malmö. Här fick vi fram alla slutgjorda och påbörjade bygglov av Innerstaden 30:40 och såg vad för olika yrkesutövningar platsen hade ända sedan år 1754 (stengronberg. 2019. östervärns station).

Historia

År 1953 beslöt Malmö stad att koppla Simrishamnsbanan till Kontinentalbanan och därmed blev det möjligt att riva den sista sträckan av järnvägen från Östervärns station in till Malmö C. Tillsammans med detta så rev man även Östervärns stationshus och sträckan blev en säckstation med godsbangård. Detta fick också en betydande funktion då godstågen här växlades till de andra industriområdena Johanneslust och Sorgenfri i Malmö. Godstågstrafikens omfattning minskade efter hand. Stationen blev av med sin huvudsakliga funktion i början av 1990-talet och godsbangården revs. Kontinentalbanan behövde nu utbyggnad för en ökad kapacitet och därmed försvann även en del koloniverksamhet i området (Tykesson 2002: 28).

Figur 4: Ett fotografi som visar på Östervärns tågstation från år 1892.

Figur 5: Ett fotografi på Östervärns tågstation precis innan stationen rivdes år 1960.

Grönstruktur

I dagsläget så är planområdet dominerat av stora byggnadskroppar med intilliggande hårdgjorda ytor för biltrafik. Som tidigare nämnts är detta ett gammalt koloniområde. Idag kan man se spår av koloniområdet i form av fruktträd, bär- och trädgårdsväxter. Olika sorters vidvuxna växtarter täcker de största delarna av grönytan. Området har idag upptrampade stigar, vilket visar på att platsen har använts under en lång tidsperiod. Grönytan används av många olika individer och varelser, men främst av de som redan bor i närområdet. Här utförs det olika aktiviteter och platsen används som ett husrum för bostadslösa med hjälp av den stora mängd av vegetation som finns på ytan. Grönytan bidrar till ett offentligt öppet ytterskikt, samtidigt som det går att bilda ett privat rum i den stora, öppna ytan.

18

Verksamheter & Service

I närområdet finns det ett stort utbud av handelsmöjligheter. Söder om utredningsområdet finns det stora livsmedelskedjor som Willys, Lidl och Lucu Food. Väster om området ligger Värnhemstorget med det tillhörande köpcentret Entré, där ett stort utbud av affärer, caféer, restauranger och matbutiker finns att hitta i både köpcentret och runt torget. I Kirsebergsstaden finns Netto och ett lokalt butiks- och restaurangstråk längs Vattenverksvägen. Byggnader runt Kirsebergstorget som ligger i anslutning till Vattenverksvägen innehåller Coop Konsum och apotek. Dessa områden med handelsmöjligheter utgör målpunkterna i närområdet, där det pågår mest aktivitet. Dock är aktiviteten kring Kirsebergstorget och stråket inte så omfattande. I utredningsområdet finns ett stort antal större och mindre verksamheter. Den största byggnaden används av Euromaint Rails och är en ombyggnadsverkstad för lokvagnar. I de västra byggnaderna finns idag företag inom återvinnings- och avfallshanterings branschen, därav förekommer stora ytor för sortering och förvaring. I områdets nordvästra del finns Kirsebergs ishall, Malmö Friskola och ett område med bilverkstäder. Längs Hornsgatan, som utgör området vid stadens entré, kan man hitta en bensinstation, McDonalds, hotell, klädoutlet och en bilhandel. Ytan i områdets östra del domineras av bussföretaget Nobina som har bussparkering och ett lokalt kontor etablerat på platsen. Området söder om Simrishamnsbanan är ett område med företag inom sport- och idrottsbranschen. Friskis & Svettis har etablerat sig här i en av de äldre byggnaderna som förr var Malmö-Simrishamns Järnvägs lokverkstad.

Buller

På platsen förekommer inte lika mycket biltrafik som tågtrafik. Eftersom tågsträckan mellan Simrishamn och Malmö passerar precis intill Innerstaden 30:40 så går det att höra mycket av tåget när det passerar förbi. I dagsläget så passerar det både vanliga pendeltåg och godståg, där godståget är en bit längre än pendeltåget och tar mer tid att köra förbi. Här hörs det redan när tågtrafiken är igång från de bostadshus som finns i området idag och för närvarande så finns det inget som dämpar bullret från trafiken.

Barriärer

Stora delar runt utredningsområdet har någon sorts barriär som är främst till för att säkra människor från järnvägen, som sträcker sig från Södra Bulltoftavägen hela vägen till industriverksamheten. Förutom denna långa inhägnad så finns det mindre galler runt ytan som omringar den öppna parkeringsplatsen. Markbeläggningen är dels i grusväg och dels gräs, vilket saktar ner biltrafiken och människan som passerar har inte samma risk för trafikolyckor. Hastigheten överlag är inte hög på platsen för varken cyklister, motortrafik och fotgängare, vilket utgör till att platsen uppfattas som lugn även om den används av många individer samtidigt. Platsen består av en stor mängd växtliv av olika arter, där träden får en indirekt funktion. Deras position på ytan och storlek utgör en sorts avgränsning, där det öppna fältet kan delas in i mindre delar men fortfarande fungera både allmänt och individuellt. Träden funkar som en barriär på utredningsområdet likaså som andra barriärer på platsen. Trädens avgränsning är däremot inte lika tydlig som de andra barriärerna.

22

SAMTID

Cement på cement

Östervärn is bordering the neighbourhood Slussen, and both are directly influenced by the railroad, the harbour industry and the highway coming into the city from the north. Östervarn lacks green areas in four categories. A green area of the type uncertain turned out to be the new shopping center Éntre. Just a green stripe is left around the center, called Hornsparken. It is framed by ´ the major road Hornsgatan, one of the most trafficated places in Malmo due to the strategic location at the northern entrance of the city, with nearly constant noise and air pollution (Wascher 2012: 33).

I Malmö så pågår det just nu ett flertal samråd, planup-pdrag och granskning över diverse stadsdelar och bygg-nader i staden. En av dessa är ett projekt som påbörjades år 2009 och som än idag inte står färdigt klart, köpcentret Entré. Köpcentret har haft en avsikt om att förvandlas till ett fullfjädrat upplevelsecentrum där människan skulle ha nära till handel och olika aktiviteter (Market, 2019). En-tré är placerad på samma stråk som Innerstaden 30:40, väster om parken. Det är knappt 5 minuters promenad mellan parken och köpcentret men ändå är idén och tan-ken stor om att gestalta en ny galleria som förekommer tillsammans med framtidsplanen för Innerstaden 30:40. Förutom att visionen för Innerstaden 30:40 dels var att anlägga nya bostadshus, så är det mins lika stort värde i att skapa ett torg med ett mobilitetshus för handel, akti-viteter och samhällsservice. Malmö stad (2018) skriver i deras handling, ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÖDRA KIRSEBERG OCH ÖSTERVÄRN, att tillsammans med det nya torget i Innerstaden 30:40 så kommer kopplingen och det mänsk-liga flödet mellan Värnhemstorget, Entré och Innerstaden 30:40 att stärkas. De tror på att den nya visionen för Ös-tervärn station kommer att komplettera Värnhemstorget och Entré när det gäller funktioner, utbud och kollek-tivtrafik (Larsson, 2018). Däremot så verkar det som att Malmö stad väljer att utesluta tanken av att det redan finns tillräckligt med handel och funktioner runt omkring området. I själva verket finns det nästan mer än vad det behövs, då Entré står tom nästintill dygnet runt (Larsson, 2018).

Här finns det många utbud av kost, hälsa och kollek-tivtrafik där de ligger till fots för de som redan bor i trak-ten att ta sig till och från. Redan nu visar våra studier att människan är tillfredsställd med de valmöjligheter av verksamheter som finns runt området. Trots detta är Malmö stad säker på att visionen av att anställa allt fler verksamheter vid Östervärn station kommer att bidra till en bonus för de som flyttar in i det nya bostadsområdet i Innerstaden 30:40. Något som individerna i området inte är särskilt tillfredsställda över är det faktum att en stor del av den gröna ytan kommer att försvinna och att enbart 30% av den öppna gröna ytan kommer att bevaras som “allmän”.

Gröna ytor i Malmö

Efter att ha läst ett tidigare examensarbete av Laura Wascher skriver hon i sin kandidat, Green and Just? Assessing the Socio-Spatial Distribution of Green Areas in Malmö (2012), angående grönområden i Malmö. Hon pratar mycket om att det nya konstruktionerna i staden och mångfalden av nybyggnation över de senaste 10 åren har gjort så att grönområden har försvunnit och att vissa grannskap saknar vegetation. Wascher (2012) skriver att i dagsläget så är det kortaste avståndet mellan ett bostadsområde och grönområdet i Malmö 300 meter (Wascher 2012: 33). Hon fortsätter förklara att vissa områden förevisar en fullständig brist på service i denna kategorin, områden såsom Slussen och Augustenborg (Wascher 2012: 34). När staden har en grönyta som är placerad vid ett bostadsområde som tydligt används av människor som bor i området så väcks det frågor om varför man väljer att bygga på ytan. Dessutom så skapar det en konflikt och motsägelse när staden skriver i sina visionsideér om hur viktigt det är med gröna ytor runt om i staden men samtidigt väljer att bygga över så många befintliga grönytor. Ronja Mårtensson från Sydsvenskan skriver i artikeln Malmö stad har bara uppfyllt 2 av 19 miljömål (2019) att Malmö har under 10 år försökt uppnå 19 miljömål som de presenterade i deras miljöprogram. Genom tiden så har det drastiskt minskat med grönområden i Malmö medan det har ökat kolossalt mycket när det kommer till personbilar. År 2009 så beslutade kommunfullmäktige att miljöförvaltningen i Malmö skulle jobba med ett miljöprogram fram tills år 2020, eftersom redan år 2009 var det brist på grönområden i staden. Hittills har endast två uppnåtts av dessa 19 (Mårtensson, 2019).

24

Gröna ytor i Innerstaden 30:40

För att kunna få en djupare förstålese av de olika faktorer som samspelar på Innerstaden 30:40, har vi valt att illustrerat olika kartläggningar som visar på platsens koppling mellan artifakter och utformning. Dessa faktorer delar vi in i vegetation, stråk ovh kopplingar samt risker och buller. Detta har gjorts i from av skilda kartläggningar som grundar sig i observationer, inläsning av kartor och genomgång av gamla bygglov på platsen.

Området utgörs huvudsakligen av tre olika vegetationskaraktärer: ruderatmarkskaraktären i söder, den öppna karaktären i norr med högt örtskikt, gamla fruktträd och trädridån däremellan. I den östra delen är ruderatmarken något mer igenvuxen. Ruderatmarkskaraktären präglas av ett begränsat vegetationstäcke med enstaka björkar och lägre örter. Bärlagret från den tidigare järnvägen (skrafferat) ger upphov till torra och magra markförhållanden. Något rikare markförhållanden finns i den norra delen (f.d. Koloniområdet) där det förutom fruktträd och högt örtskikt växer jordgubbar, doftschersmin, palsternacka och skogskornell. Trädbeståndet i mitten av området

Människor rör sig framförallt i de västra delarna av Innerstaden 30:40, utmed Södra Bulltoftavägen på väg mellanVärnhem och Kirseberg. Här ligger även en cykelväg som fortsätter utmed Nobelvägen. Vägen mellan Värnhem och Kirseberg upplevs som otrygg (röd skraffering), framförallt på Södra bulltoftavägen där man har ödetomten på ena sidan och handelsverksamheter på den andra. Många använder även genvägen genom Hagstorp mellan Ellstorpsgatan och S. Bulltoftavägen. Det finns gott om hundägare som tar längre promenader i området. Ett rikt nät av stigar går genom det höga örtskiktet i den norra delen av området. Längst bort i det sydöstra hörnet finns ett område som bildar en kil mellan bygghandeln och kontinentalbanan (vit skraffering).

26

Området är problematiskt såtillvida att det idag både saknar mål och rörelse. Med korrugerad och fönsterlös plåtfasad från bygghandeln på ena sidan och bullrande godståg på andra sidan blir platsen mindre trevlig att vistas på. Området är idag mindre bra integrerat med omgivande bostadsbebyggelse. Ett undantag är bostäderna i Ellstorp som skulle ligger i direkt anslutning till områdets södra del.

Platsen omgärdas av Södra bulltoftavägen i väster och av kontinentalbanan i norr. Båda dessa transportleder genererar buller som inverkar negativt på platsen. På kontinentalbanan sker även ibland transporter med farligt gods vilket medför risker i norra delen av området (Malmö stadsbyggnadskontor 2019). Med tanke på den tidigare användningen (järnvägsområde) finns de största markföroreningsriskerna i den södra delen av området.

28

En viktig utgångspunkt är att ta till vara på den vilda och frodiga karaktär som finns på platsen idag. Grönskan finns framförallt i den norra delen, där koloniområdet tidigare låg. Risken för föroreningar är även mindre här, vilket gör det lämpligt att utveckla de gröna kvalitéerna. I den södra del är riskerna något större. Funktioner som kräver åtgärder, t.ex. grävarbeten, som skulle kunna sprida markföroreningar är därför mindre lämpliga. Närheten till bostadshusen i Ellstorp gör att området skulle kunna användas för olika aktivitetsytor, där eventuella föroreningar i mark kan överdäckas. I områdets sydvästra hörn sammanflätas många av platsens stråk och ger möjligheter till verksamheter, t.ex odling och café. Kantzonen på området ger idag ett skräpigt intryck.

Området avgränsas av ett slitet gunnebostängsel. Såväl buller som trygghetsaspekter skulle kunna förbättras av ett nytt staket.

STADENS VISION

Som tidigare nämnt så står Innerstaden 30:40 inför en stor förändring. Platsen kommer att omvandlas till ett bostadsområde med skola, torg och mobilitetshus med varierande verksamheter. Den stora omvandlingen innebära att ytans nuvarande användning och karaktär kommer att förändras.

I planbeskrivningen av Innerstaden 30:40 skriver Daniel Eklund att syftet med gestaltningsförslaget är att tillvarata det centrala och stationsnära läget och möjliggöra för ny tät stadsbebyggelse. I samband med detta skulle även fler gator och cykelbanor etableras för att skapa en tydligare och smidigare trafik runt om området. I en intervju med Daniel Eklund(3), planhandläggare för detaljplanen av Innerstaden 30:40, säger han att det är viktigt att staden bygger i en miljö där människor har nära till växtliv och områdets historia.

Utvecklingen av det stationsnära läget innebär att en plats som idag präglas av vildvuxen grönska förtätas. För att i det nya området bejaka platsens historia och för att koppla ihop det med befintliga Ellstorps gröna karaktär möjliggörs ett grönt stråk från det nya stationstorget i nordväst via parken och förskolans utemiljö till Ellstorpsparken i sydöst. Där stationsläget möter en tät bostadsmiljö finns behov av tydlighet i bebyggelsestrukturen för att skilja det publika från det privata.

Eklund(3) förklarar att med hjälp av de historiska värden som redan finns på ytan så vill man lyfta fram dessa och göra så att de syns ännu tydligare inför framtidsutvecklingen. När frågor kring att bevara den nutida användningen av plasten ställdes, fick vi inget särskilt svar.

Där parkytor finns bör även gatulivet utformas för rekreation och vistelse med särskilt hög omsorg om gaturummens gröna kvaliteter. Planområdet ska utgöra vardagsmiljö för många boende och genompasserande resenärer, och ska genomföras med hög ambitionsnivå. Norra Ellstorp ska utformas med fokus på barns användning, och ambitionsnivån ska vara hög. Ett område som är bra för barn är bra för alla. Tillräcklig yta planläggs för lekplats i parken, samt för hundrastgård och multifunktionell aktivitetsyta söder om järnvägsspåren såsom platsen används

Svaret handlade mycket om att försöka få lyssnaren till att förstå hur viktigt och nödvändig den framtida planförändringen är och vad den innebär för staden och dess syfte. I detta planförslag vill Malmö stad satsa på de människor som kommer att flytta in till området och att anlägga ett bostadsområde nära växtliv. Projektet väcker därför inte lika stora intressen för de som redan bo i området eftersom förslagets mål strävar inte efter att sätta närboende i fokus. Eklund(3) förklarade att en viktig del med projektet är att det kommer tillbringa till mer existerande trygghet på ytan, då i dagsläget så finns det inga gatlampor eller existerande gator på ytan. Detta skulle göra så att människan skulle känna sig tryggare på platsen under kvällstid och använda ytan dygnet runt. Daniel(3) fortsätter med att förklara att bygga tätt har alltid varit stadens syfte. För Malmö stad har det varit extra viktigt i områden med kollektivtrafik och växtliv, då man strävar efter att få hela staden till att kännas mer eller mindre central(3). Men är det lika viktigt för människan att alla stadsdelar i Malmö uppfattas centralt?

För att få en bättre förståelse av vad som kommer att förändras inför framtidsplanen och hur hela området förväntas att se ut, har vi gjort en karta som är baserad på Malmö stads vision. Kartan är omgjord utifrån stadens upplysning.

De globala hållbarhetsmålen blir också

lokala

25 september 2015 godkände FN:S generalförsamling resolutionen “Agenda 2030 för hållbar utveckling” (motenmedborgarportal). Målen som formulerades av de 193 medlemsländerna har ändamålet att bygga och utveckla städer som är mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara. Agendan, bestående av 17 mål och 196 delmål, är bestämt ska vara uppfyllt år 2030. De globala målen som ska omsättas i verksamheter ska utveckla de ekonomiska, sociala och ekologiska värden staden har. För vidare utveckling av de globala målen står drygt 230 indikatorer till stadens förfogande som ser till att arbete sker i önskvärd riktning. För att stödja och hjälpa utvecklingen av arbetet har det tillsats en deligation vars huvudsyfte är att ta fram en övergripande handlingsplan för agenda 2030. Den ska även främja kunskapsspridning och se till så målen förankras i samhället genom exempelvis dialog och sammarbeten mellan olika samhällsaktörer(Miljöförvatningen. 2018. Uppföljning av Malmöprogram för Malmö stad 2009-2020).

34

VARFÖR BEHÖVS

OMGESTALTNINGEN

Den här delen av centrala Malmö är idag till största del hårdgjord med mycket trafikleder, järnvägar och industrimark som kan utnyttjas mycket mer än vad de gör i dagsläget. Det är en attraktiv del av staden som är väldigt lugn i förhållande till hur centralt belägen den är. Med FN:s hållbarhetsmål som underlag ska Malmö stad producera förtätningsförslag som är ekonomiskt, socialt och miljövänligt hållbart. Att knyta ihop stadens västra och östra del med kollektivtrafik, som dessutom kopplar områden som Svågertorp och Rosengård till centrala delen av staden, innebär lättare rörlighet för de som bor i dessa områden(Malmö. 2019. utställningsförslag) FN:S 17 mål som utformades 2016 med fokus på frågor om klimat, utbildning, jämställdhet och mänskliga rättigheter ska integreras i den sociala och fysiska planeringen av staden. Detta skulle kunna innebära en satsning på att kunskap gällande dessa målen diskuteras mer och i större skala, att olika professioner jobbar ihop för mer innovativa lösningar och att hitta sätt som engagerar och inkluderar även de inte är så insatta medborgaren i diskussionen. Med insikten att det sättet vi väljer att utveckla våra städer på även präglar andra delar av världen vill Malmö vara en god förebild som siktar på hållbara lösningar vad gäller exempelvis klimatfrågor.

Planerna för utvecklingen av platsen på Ellstorp ska utgå från vad som uttryckts som värdefulla värden. Det är viktigt för såväl de boende som för Malmö stad att de historiska dragen på platsen får finnas kvar. Man ska kunna se platsens förflutet även efter omvandlingen av platsen.

Lokala mål

För att de globala hållbarhetsmålen ska översättas till lokala måste de integreras i stadens verksamheter och i stadens utvecklingsstrategier. Dessa fem ikoner illustrerar de delmålen som Malmö stad jobbar med i riktningen mot ett mer klimatsmart Malmö (Miljöförvatningen. 2018. Uppföljning av Malmöprogram för Malmö stad 2009-2020).

Visionerna Malmö stad har för Innerstaden 30:40 kommer att innebära att den stora ödetomten delvis reduceras och delas in i mindre enheter, vilket per automatik också betyder mindre grönska i stadsdelen. Även tillgängligheten och platsens kapacitet kommer att minskas markant. Däremot kommer det att kompenseras med småskalighet i stadsdelen vilket främjar sociala möten och förenklar trafiksystemet. Förtätningen av staden möjliggör också för mer varierande boendeformer och ger bra förutsättningar för utökning av nya samhällsfunktioner såsom service och handel. Förutom att ett mindre område med tätare bebyggelse kan öka tryggheten kan den även bidra till en starkare tillhörighetskänsla. I många fall så utnyttjas även lite högre byggnader som bullerskydd mot omgivande större gator (Malmö. 2010. Så förtätar vi Malmö).

Figur 6: Malmös miljömål som ska integreras i stadsplaneringen består av fem delområden Samtliga mål fokuserar främst på klimatet.

SKL, Sveriges kommuner och landsting, diskuterade under en heldagskonferens fördelarna och utmaningarna i arbetet med förtätning av staden. Eva Hägglund, moderator på SKL, pratade bland annat om fördelarna med kollektivtrafik och om infratrukturen överlag- att den kommer att kunna användas mycket mer effektivt i den mer tättbebyggda staden. Bland utmaningarna som lyftes fram under konferensen är behoven av nybyggnation av bostäder, men att svårigheten gäller framförallt att samhällservicen byggs i samma takt som bostäderna. Förtätning av staden, speciellt i de mer centraltbelägna delarna, ger goda förutsättningar för nya mötesplatser och kluster till utbildning och innovation (Sjöström, Anna. 2015. Förtätning på gott och ont) Det planeras mycket nybyggnation i de centrala delarna av staden just för att det oftast upplevs mer attraktiva av stadens invånare. Det kan låta som en vinst för både parterna, alltså kommunen och malmöborna, eftersom båda är angelägna om att det byggs nytt i stadkärnan. Men det sker många gånger på grönytors bekostnad och konsekvenserna kan innebära mer buller, stress och trängsel.

VARFÖR BEVARA BEFINTLIGA SOCIALA OCH KULTURELLA VÄRDEN FÖRSV-AGAS MÖJLIGHET TILL APPROPRIERING AV BEFINTLIGA ANVÄNDARE MINSKAS LÄSA AV PLATSENS HISTORIA BRIST PÅ GRÖNYTOR GENERELLT I STADEN BRIST PÅ GRÖNYTOR I CENTRALA MALMÖ PLATSEN FÖRLORAR DEN

SEMI-PRIVATA KÄNSLAN SOM NÄRBORNA UPPLEVER

PÅ PLATSEN

PLATSEN HAR INTE EN SÄRSKILD BESTÄMD ANVÄNDNING MERPARTEN AV PLATSENS BEFINTLIGA VÄXTLIGHET ERSÄTTS MER ANPASSAT VARFÖR UTVECKLA OMRÅDET GE FÖRUTSÄTTNING-AR FÖR SKAPANDET AV NYA SOCIALA OCH KULTURELLA VÄRDEN NYA MÖJLIGA MÖTESPLATSER EFFEKTIVISERING AV KOLLEKTIVTRAFIK FUNKTIONS-VARIATION TESTA NYA ANVÄNDNIGAR PLATSEN BEDÖMS HA POTENTIAL FÖR BÄTTRE SOCIAL SAMMANHÅLLNING OCH MINDRE SEGREGATION MER MÄNNISKOR OCH

VERKSAMHETER KAN INNEBÄRA MER TRYGGHET PÅ PLATSEN KOPPLA SAMMAN STADEN

36

VÄRDEN PÅ PLATSEN

Det råder olika åsikter om den obebyggda tomten vid Ellstorp. De som känner till platsens historia tycker den har ett kulturhistoriskt värde som man bör värna om och ta hänsyn till. Andra betraktar den som ödetomt eller skräpmark som bör städas undan för att ge plats till något annat mer användbart. Stor del av Ellstorps närboende har kommit att tycka om Innerstaden 30:40 så som den är idag. Tomten är belägen i de centrala delarna av Malmö där det är brist på grönytor. Det är bland annat av den anledningen som den har vuxit fram till en yta som rymmer många olika målgrupper. Här vistas hundägare med sina hundar, ungdomar, hemlösa som trivs med att parken är gömt placerad. Parken kan benämnas som ruderatmark. Det innebär att marken ligger tom utan varken växtlighet eller andra störande objekt för att stå till tjänst för mänsklig verksamhet (Naturhistoriska riksmuseet 2010). Andra exempel på ruderatmark kan vara grusgångar, hamnar och industritomter. Sådana platser är bra grogrund för vildvuxna vegetation och trädgårdsväxter som uthärdar kyla och klarar sig länge utan mänsklig skötsel. Det tillhör vanligheten att ruderatmark besöks ofta av fåglar, kaniner och även i vissa fall rävar. Det är en plats som många djur och växtarter kan samsas om utan att störa eller bli störda.

38

Sociala

Individuals structure social information so that it is maximally coherent and easy to process. This information is organized into sets of cognitions, or schemas, which include knowledge and beliefs about particular objects, or the self. Schemas may be applied to place attachment. Views familiarity as the cognitive component of place attachment; to be attached is to know and organize the details of the environment. Feldman’s (1990) notion of settlement identity suggests that individuals are attached to certain types or categories of places (e.g., cottages in rural settings, suburban single-family dwellings,or downtowns). Stokols and Shumaker (1981) describe a similar concept, ‘‘generic place dependence’’ (p. 481). For these attachments, the schema contains information about the features common to the types of places to which one may become attached. A favorite place may be a kind of place schema of place-related knowledge and beliefs, which ultimately represents the special character of the place and one’s personal connections to it. In turn, these cognitions can become incorporated into one’s self-concept. (Scannell & Gifford s.3, 2009).

I tidskriften Defining place attachment: A tripartite organizing framework av Leila Scannell och Robert Gifford, skriver författarna om en forskning på människans bundna relation till en plats. Författarna förklarar att en individ eller en grupp kan få en personlig bindning till en plats, beroende på dess utseende, placering i miljön, rumsliga nivå och skilda fysiska särdrag (Scannell & Gifford s.3, 2009). De skriver att platsens identitet självdefinierar det som härrörs från platsen till individen. Detta inträffar när individer drar likheter mellan sig själva och platsen och därmed införlivar kognitioner om den fysiska miljön med hjälp av minnen, tankar, värderingar och preferenser in i deras självdefinition. Starka funktioner på en plats som exempelvis arkitektur och historiska monument kan kopplas till ens självkoncept, en process som kallas för platsrelaterad särskiljningsförmåga (Scannell & Gifford s.3, 2009). Den relaterade särskiljningsförmågan av platsen gör att människan bildar ett starkt band mellan sig själv och platsen, vilket gör att människan ser denna plats som betydelsefull och mycket mer som endast ett mellanrum eller en plats likt en annan. Innerstaden 30:40 kan ses som ett mellanrum i staden. Det är en vildvuxen park som inte drar till sig så mycket uppmärksamhet. Just på platsen händer det, till synes, inte speciellt mycket. För förbipasserare kanske platsen inte lämnar något större intryck hos. Men för dem som bor i området och använder platsen betyder den lite mer. Förutom att det är deras närmaste grönområde och en hundrastgård är den även en plats som många människor påstått sig kunna vara på utan att känna sig udda eller uttittade. Troligtvis för att den inte hade något specifikt syfte att fylla från början. Det var och är en gömd plats vars besökare har lärt sig att samsas om. Men vad händer när en sådan gömd plats blir en ny mötesplats i staden? Vad händer med dem som bosatte sig på det området just för att den var lugn och tyst? (Eklund 2019).

I vår undersökning har vi valt att intervjua närboende i området för att få en förståelse om hur de tänker och tycker kring framtidsplanen samt hur platsen fungerar i nuläget. Vi utförde därför en kvalitativ intervjustudie med fyra olika individer där de fick berätta om platsens värde för dem samt vad de tycker angående framtidsplanen.

Milo, 6 Maj

Milo, en kille på 27 år är en utav många människor som bor i området som äger hundar. Han berättar att det är kul att Malmö som stad försöker att växa ihop och få det att känna som att olika områden ligger nära till andra, men när det kommer till vegetation och hundrastgårdar i Malmö så är Milo inte lika glad i sin ton (1).

För mig som har 6 hundar så är platsen i sin form perfekt. Den är öppen, här finns det mycket grönt, inte för centralt men framför allt andra hundar och hundägare. För mina hundar har det alltid varit viktigt att träffa andra hundar, även fast jag har 6 i dagsläget. Folk förstår inte det men jag ser på mina hundar som människor och även för dem så måste de få umgås med andra hundar förutom sig själva. Jag tycker idéen av att bygga en tätare stad är bra, jag tror på att det förminskar attacker och övergrepp, men man kan inte blunda för ens plats användning och följa en idé som inte stöttar, i detta fall, denna platsens användningsområden. För någon som mig, som har flera hundar, måste jag gå ut flera gånger om dagen eftersom ibland kan jag inte ta ut dem på en och samma gång. Jag bryr mig därför inte om vad för sorts kläder jag har på mig eller hur jag ser ut då jag oftast hittar det som ligger närmast. Om området då blir till ett “finare område” med skola och torg och så vidare, då kommer jag, killen som har på sig mjukis och keps, att tros vara någon luffare utan att någon egentligen har pratar med mig och fått en bild av vem jag är. Idag får jag inte såna blickar men det är så människor funkar tyvärr, men utgår från sina egna värderingar och tankar när man egentligen inte har något att utgå ifrån. Tänk om jag får dessa blickar och jag var en av dem som flyttade till området först innan stadsdelen kom att utvecklas? Det vill jag inte men helt ärligt så är det ingen som riktigt frågar mig om vad jag vill (1).

40

Annie, 15 Maj

Annie, 26 år gammal, är en av de som bor närmast ut till Innerstaden 30:40. Annie är student och har en hund som hon förklarar som hennes bästa vän, Ginger. Hon har precis kommit hem från universitetet och ser glad ut när vi frågar om vi kan ta lite av hennes tid för att besvara vissa frågor. Annie berättar om varför hon flyttade till området och hur hon trivs här idag (2).

En vän till mig kände en person som bodde i det här området tidigare. Min vän rekommenderade mig att flytta hit då hon hade fått föra att det var ganska enkelt att få lägenhet i området och att det var ett perfekt ställe för att ha en hund. Så innan jag flyttade hit så åkte jag till Ellstorp för att se hur området såg ut och när jag kom hit så förväntade jag mig inte att se den här stora parken. Jag fick ju höra att det var ett bra område för att ha hund men parken är så stor och ytlig att det räcker till annat. Jag gymmade innan jag flyttade hit, men nu så har jag avslutat mitt gymkort eftersom jag väljer att jogga och springa här istället för att gå till ett gym. Helt ärligt så är det mycket bättre än att vara inomhus och sporta och med tanke på att det är så mycket grönska här så känns det inte konstigt heller, andra människor gör ju annat på platsen och jag är inte ensam om att sporta här.

När frågorna angående framtidsplanen började komma upp såg Annie förvirrad ut. Först antog hon att det var en idé för detta examensarbete, men vi förklarade ganska snabbt om vad som förväntades av platsen inom snar tid.

Jag hörde ju att Malmö stad kom hit för några månader sedan och pratade om något, men jag var nästan ganska säker på att det handlade angående den nya tågstationen som invigdes. Att platsen stod inför en sådan förändring det visste jag inte om. Det är absolut förståeligt att staden ständigt utvecklas och att stadens befolkning ökar, men jag är säker på att man hade kunnat hitta en bättre plats att utföra en sådan förändring på. Här är det bara konstigt att planera en sådan framtidsplan, mest för att järnvägen ligger mitt intill parken och hur skulle de lösa angående den ojämna marken från steg till steg? Det är bara konstigt och tråkigt att parken kommer att försvinna bara för att beroendet och behovet av att bygg har blivit så enorm nu förtiden. Jag är ju fullt medveten om att platsen är stor och ytlig, men det är så mycket grönska här och man blir tillräckligt deprimerad av betong och cement liksom. Jag kan bara inte föreställa mig hur allt det kommer att se ut här och framför allt hur glada de som flyttar in hit kommer att vara över det ständiga ljudet från tågtrafiken (2).

Håkan, 21 Maj

Håkan som är 56 år gammal, har bott i området sedan år 2005, säger att han trivs väldigt bra i Ellstorp (4).

Innan jag flyttade till Malmö så bodde jag i Hagfors och jobbade inom IT precis utanför staden. Till en början så handlade det om att jag flyttade ner till Malmö för att jag mer eller mindre var trött på staden jag bodde i tidigare och ville bosätta mig i ett annat län. Att jag flyttade just till Ellstorp var inte ett riktigt utval av vart i Malmö jag skulle bo, utan jag fick mer eller mindre ta den första bästa lägenheten jag kunde få tag på. I dagsläget är jag väldigt nöjd och tacksam över att jag hamnade just i denna stadsdel, eftersom området känns väldigt “fritt”. Uppe i Hagfors så bodde jag nära till natur men samtidigt staden, eller snarare byn. Anledningen att jag flyttade var för att jag blev trött på att bo där då Hagfors började växa in i naturen, eller kanske till och med ta över den. Sen så var även mitt jobb väldigt tråkigt men jag gillade aldrig idén av att man skulle alltid prioritera en persons komfort framför allt annat och det började synas väldigt tydligt där jag bodde för. Jag tänkte, eftersom jag då var 42, att det kanske var dags för mig att se andra delar av Sverige än endast Värmland. Nu har jag bott i Skåne i 14 år och jag trivs bra i Malmö. Jag tycker att det är mångkulturellt och rikt på åker men jag börjar få en hemlängtan efter skog och riktig natur.

Vi frågade Håkan om han var medveten om den nya framtidsplanen och vad han tyckte om visionen.

Jag var faktiskt på parken, eller vad man nu ska kalla den, och dels lyssnade och frågade angående denna plan som de hade. Först så trodde jag att det handlade om att bygga om förskolan som ligger precis bakom min byggnad, men det visade sig alltså dels vara en invigning för den nya tågstationen Östervärn och en kort planbeskrivning av denna framtidsplan. Jag gick faktiskt hem och läste mer om det och tycker väl att det är kul att staden verkar fokusera på ett så stort projekt. Däremot kan jag tycka att de kunde hitta en annan plats för det projektet. Det är redan “fullbokat” här, området har ett flertal stadsbostäder, skolor och nära till trafik. På en plats som denna kan jag inte riktigt begripa varför de vill bygga och ha sig. Det är ett stort industriområde, järnvägen som låter tillräckligt mycket när tågen passerar förbi och så många människor som redan bor här. Jag har absolut ingenting emot människor om ni tror det, men jag blir fundersam över hur det hela kommer att se ut när det är färdigt och om man kommer tycka om resultatet. Vi pratade en stund angående parkens nuvarande funktioner och om Håkan tyckte att den hade en viss karaktär.

I och med att jag har bott här i flera år så känner jag till området och vissa människor väldigt väl. Jag har sett folk flytta in, flytta ut och pratat med i princip alla mina grannar. Jag har även sett att många utan dem använder sig av parken precis framför byggnaden. Jag tycker absolut att den har en speciell karaktär, eftersom för vem som helst så är platsen inte värdefull på samma sätt som för de som använder sig av parken dagligen. Och jag kan tycka att det ligger något unikt i det (4).