Nyanlända barn i förskolan ur pedagogperspektiv

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Nyanlända barn i förskolan ur

pedagogperspektiv

- När språket inte finns där än

Newly Arrived Children in Preschool From the Teachers

Perspective

- When The Language is not there yet

Dragana Djokic Mariam Al-Timimi

Förskollärarexamen 210hp

Barndom och lärande Slutseminarium 2016-12-05

Examinator: Hilma Holm

Handledare: Johan Lundin

Lärande och samhälle Barn – unga - samhälle

2

Förord

Först och främst vill vi tacka förskolan och kollegorna som ställt upp för oss och delat med sig av sina erfarenheter. Även våra familjer ska ha ett stort tack för att de stått ut med våra långa dagar och sena kvällar – framförallt våra män som tagit hand om barnen. Tack till Johan Lundin som väglett oss under arbetets gång och alltid försökt svara på våra frågor. Ett stort tack vill vi också ge till Sara Berglund som har ställt upp för oss och fört oss närmare slutet av detta arbete. Framförallt vill vi tacka varandra för ett gott samarbete.

2007 träffades vi för första gången då vi började arbeta som barnskötare på två olika avdelningar på samma förskola. Nu är vi snart färdiga förskollärare och påbörjar vår nya yrkesroll tillsammans på en ny förskola.

Arbetet har vi fördelat lika då vi haft ett gemensamt ansvar för dess innehåll. Tillsammans har vi gjort intervjuerna och därefter suttit ihop och skrivit. Dagarna har varit långa men lärorika. Förhoppningsvis kommer detta arbete inspirera andra pedagoger på fältet och i utbildningssammanhang lika mycket som det har inspirerat oss.

Stort tack!

4

Sammanfattning/ Abstrakt

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med nyanlända barns språkutveckling och hur pedagoger kommunicerar med barnen. Även pedagogernas arbetssätt kommer att undersökas för att ta reda på hur de får barnen att bli delaktiga och hur barnens inflytande syns i verksamheten då de saknar det svenska språket.

Materialet samlades in genom kvalitativ metod då vi intervjuade pedagoger från tre olika mångkulturella förskolor i Malmö. Resultatet visade att pedagogerna arbetar på olika sätt med språkutveckling. Angående barns inflytande var pedagogerna överens om att det är viktigt att vara lyhörda för barnens intresse och följa upp dem. På så sätt blir barnen mer och mer delaktiga då barnen får ta det i sin egen takt och utgå ifrån sin egen nivå. Pedagogerna ansåg att barnantalet och brist på tid hindrar dem från att arbeta på det sättet de vill. Med hjälp av detta kom vi fram till att pedagogerna måste vara engagerade, kunna kommunicera med barnen och skapa en relation till barnen för att barnen ska utveckla den sociala delen.

5

Innehåll

1. Inledning... 6

1.2 Syfte och frågeställningar ... 7

1.3 Nyanlända barn... 7 2. Litteraturgenomgång ... 9 2.1 Tidigare forskning ... 9 2.2 Kommunikation ...11 2.3 Flerspråkighet...12 2.4 Språkutveckling ...13 3. Metod ... 16 3.1 Metodval ...16 3.2 Urval...16

3.3 Genomförande och etiska överväganden...17

3.4 Analysmetod ...18

4. Resultat och analys ... 19

4.1 Att kommunicera med barn som inte kan svenska ...19

4.2 Att arbeta med nyanlända barns språkutveckling ...21

4.3 Barns delaktighet och inflytande över verksamheten ...24

4.4 Sammanfattning...26

5. Slutsats & Diskussion ... 28

5.1 Resultatdiskussion ...28

5.2 Metoddiskussion ...30

5.3 Vidare forskning ...31

Bilaga 1 ... 32

6

1. Inledning

Den senaste tiden har fler och fler nyanlända barn kommit till förskolor i Sverige. Pedagoger på förskolor har upptäckt svårigheter med kommunikationen mellan pedagoger och barn. De flesta barnen har kommit från ett krigsdrabbat land och de har svårt att anpassa sig till ett nytt samhälle och med en kultur. De här barnen möter ett okänt språk och en okänd miljö som vi förväntar oss att de ska anpassa sig till. Men hur kan barnen anpassa sig när de inte kan språket? Barnens frustationer blir tydliga för pedagogerna då de försöker förklara något som pedagogen inte förstår. Hur arbetar pedagoger med barn som inte kan svenska alls? Hur blir de delaktiga i verksamheten?

Då nyanlända barn och flerspråkighet är väldigt aktuellt i samhället just nu vill vi undersöka detta område. Med studien vill vi undersöka hur pedagogerna arbetar med de nyanlända barnen på förskolan. Vi har upplevt att det saknas forskning kring nyanlända barn i förskolan och hur man arbetar med detta, därför vill vi bidra med ny kunskap kring detta. Med arbetet hoppas vi på att få en ökad kunskap om hur vi kan arbeta med de nyanlända och flerspråkiga barnen på förskolan. Examensarbetet riktas till alla förskolor och vi vill med detta inspirera och stötta pedagoger till att arbeta med flerspråkighet och de nyanlända barnen.

Det här är en statistik som visar hur många som ansökt om och som fått tillstånd att stanna i Sverige enligt migrationsverket (2016).

7

Statistiken visar antal asylsökande från år 2013 till år 2016. Här visas den största ökningen vilket var år 2015 och det var då vi intresserade oss för att skriva om just nyanlända och flerspråkighet på förskolan.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med nyanlända barns språkutveckling. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar för att uppnå syftet.

• Hur kommunicerar pedagoger med barn som inte kan svenska?

• Hur kan pedagoger i förskolan arbeta med nyanlända barns språkutveckling? • Hur kan barnen bli delaktiga och få inflytande över verksamheten?

1.3 Nyanlända barn

Skolverket (2016) skriver att det kommer varje dag många barn till Sverige till en okänd miljö, där de stöter på en ny kultur. Barnen förväntas kunna skapa ett nytt liv och börja leva efter det svenska samhället. Vissa barn har kommit med sina föräldrar andra har kommit ensamma, dessa barn kallas för ensamkommande barn. Det första mötet börjar i förskolan där de skapar relationer mellan barn – barn och barn – vuxna. På förskolan möter de ett språk som är helt främmande för dem, likaväl som deras språk är främmande för pedagogerna på förskolan. Det tar sin tid att lära sig ett nytt språk och därför är det viktigt att pedagogerna finns där för barnen, skapar relationer till dem och ger barnen trygghet. När barnen känner sig trygga kan pedagogerna hjälpa och lära barnen med språket. (Skolverket, 2016)

Nedan bifogas ett diagram som är hämtad från migrationsverkets statistik. Där kan man se hur många nyanlända barn som är förskolebarn. (Skolverket, 2016)

8

Det här diagrammet visar antal personer som är inskrivna i migrationsverket och personer som fått uppehållstillstånd under året 2015. Förskolebarnen som är födda mellan 2010 till 2014 ligger nästan på samma antal vilket är ca 3000 barn per födelseår. Sammanlagt blir antalet ca 15 000 förskolebarn år 2015.

9

2. Litteraturgenomgång

I detta kapitel kommer teoretiska utgångspunkter presenteras, relevant forskning och litteratur. I vår forskning kring hur pedagoger i förskolan arbetar med nyanlända barns språkutveckling ville vi få pedagogernas perspektiv. Olika metoder som pedagogerna ansåg kunde vara hjälpsamma, utvecklande och metoder som pedagogerna hade velat arbeta med. Det har varit svårt att hitta forskning kring nyanlända barn i förskolan därför har vi valt att utgå ifrån flerspråkighet. Studier som lyfts fram har fokus på flerspråkighet i förskolan och eftersom nyanlända barn i förskolan kommer bli flerspråkiga har dessa två studier valts inför det här arbetet. Skans (2011) har undersökt hur pedagoger arbetar på en flerspråkig förskola och fokuserat på det didaktiska vad och hur frågor. Kultti (2012) har fokuserat kring villkoren förskolor ger för flerspråkiga barns språkliga och kommunikativa utveckling och för deltagandet av aktiviteter. Utifrån studierna och pedagogernas svar har vi sammanställt begrepp som är relevanta för vårt arbete och som kommer att förklaras. Vidare i texten analyseras pedagogernas svar med hjälp av relevant litteratur. Texten börjar med tidigare forskning, där presenteras studierna som Skans (2011) och Kultti (2012) genomfört och efter det kommer centrala begrepp som texten utgår ifrån som är kommunikation, flerspråkighet, språkutveckling och delaktighet.

2.1 Tidigare forskning

Kultti (2012) har forskat och analyserat vilka villkor förskolor ger för flerspråkiga barns språkliga och kommunikativa utveckling och för deltagandet av olika aktiviteter. Kultti (2012) betonar hur viktigt gruppaktiviteter är för barn med annat modersmål än svenska. Gruppaktiviteterna kan ge utrymme för enskilda barn att delta. Dessutom framhålls det som viktigt att barn erbjuds att delta i aktiviteter där olika uttryckssätt används och har lärare som stöttar deltagandet.

Skans (2011) har genomfört en studie på en förskola där hans syfte var att undersöka och analysera en flerspråkig förskolas didaktik. Hans centrala frågor är de didaktiska vad och hur frågor. Han har undersökt hur pedagoger arbetar på en flerspråkig förskola. Skans (2011) refererar till Dysthe (2003) som utifrån ett sociokulturellt perspektiv menar att språk och

10

tänkandet är sammanvävt. Genom språket som är kollektivt skapat upplever människan världen. Enligt ett sociokulturellt perspektiv är kommunikationsprocesser nödvändiga för människors lärande. Skans (2011) lyfter i sitt resultat att genom kommunikation utvecklar människan ett lärande i ett sociokulturellt perspektiv. Vidare skriver Skans (2011) att barnen strävar efter kontakt och kommunikation med andra människor. Men sociokulturella resurser och kommunikationer som skapas kan se olika ut i olika samhällen och kulturer. Innan barn kan sätta ord så kan de genomföra handlingar. Språket är en viktig del i den människliga kommunikationen.

Skans (2011) refererar till Cummins (2001) som lyfter fram lärandet mellan lärare och elev, att relationens betydelse och kommunikationen är viktig. Det är viktigt att pedagoger har en nära relation till barnen, det är då det skapas en möjlighet till lärande. Ahlberg (2001) menar att barnens lärande utvecklas i samspel och dialog. Pedagogernas val av didaktiskt synsätt har en betydelse för hur barns lärande utvecklas. Kommunikationen bygger en interaktion mellan pedagog och barn som har en didaktisk aspekt. Det kan både vara verbal och icke- verbal. Skans (2011) menar att relationerna till föräldrarna är en viktig del. Det är en viktig betydelse i mötet med barn och familjer att kunna känna till familjernas etnicitet och känna till anledningen till varför dem befinner sig i Sverige. Förskolan kan ha andra traditioner än vad föräldrarna är vana vid. Detta kan leda till att barnet hamnar i en dubbel ensamhet som skiljer sig från normen för att föräldrarna inte förstår barnets vardag i förskolan, samtidigt som lärarna kanske inte förstår föräldrarnas bakgrund.

I Skans (2011) studie skriver han att bokläsandet är ett avgörande för att gynna barnens andraspråkslärande. Förskolan måste väl planera sagoläsning och val av böcker för att uppnå en språkutvecklad effekt. Om pedagogerna bidrar med associationer utvecklas barns språk mer allsidig vid sagoläsning. Barnen får en gemensam upplevelse med pedagogen vid bokläsandet. För att öka förståelsen och dialogen kring innehållet är det viktigt att barnen har egna erfarenheter av innehållet i sagorna. Sagan kan läsas på barnets modersmål men sagorna kan också illustreras genom dramalekar. Pedagogerna behöver anpassa sig och använda gester, miner och andra uttryck för att stödja det talade språket. Det är viktigt att pedagogerna inte behandlar barnet yngre än vad de är i verkligheten, för barnens intellektuella nivå överensstämmer inte med deras språkliga nivå. Barnet kan därför stänga av om det behandlas yngre än det är och inte tillgodogör sig något (Skans, 2011).

11

2.2 Kommunikation

Westerlund (2009) berättar att när vi kommunicerar meddelar vi något till någon, medvetet eller omedvetet och kräver till följd, förutom en sändare, även en mottagare. Kommunikation kan uttryckas på olika sätt. Exempel på detta är genom dans och musik, bilder, blickar och leenden samt miner och kroppsspråk. Till skillnad från det övergripande begreppet kommunikation har begreppet språk bestämda regler som delas av sändare och mottagare, till exempel tal, skrift, chiffer och teckenspråk. Vidare skriver Westerlund (2009) att språket utvecklas genom kommunikation med andra. Det utvecklas genom samarbete mellan barnets egenskaper och barnets miljö. Grunden som samspelet bygger på är att se, observera och lyssna på vad barnet intresserar sig för. Att lyssna hjälper till att förstå och tolka barns meddelande oavsett hur det uttrycks, det är bättre att tolka för mycket än att inte alls försöka förstå. Det är även viktigt att avvakta barnets svar och ge barnet tid att svara (Westerlund, 2009).

Säljö (2014) anser att för att kunna skapa meningar som det mänskliga språket utgör finns det ingen annan genre som har den märkvärdiga och utvecklande mekanism. Genom en förståelse hos individ och kollektiv är språket en mekanism för att bildligt uttryckt lagra kunskaper. Vi kan lära och jämföra av erfarenheter genom att tolka en händelse i begreppsliga termer. Redan ganska tidigt börjar barnet samspela med personer i omgivningen. Barnet samspelar med olika kulturer, samhällen och historiska tidsskeden. De materiella förutsättningar och konkreta villkor som man socialiserar skiljer sig åt. Kända böcker förekommer inte runt alla barn, men lek och kommunikativ verksamhet kan uppta en stor del i vissa miljöer. Barnets kulturella normer varierar och hur barn ska agera i olika aktiviteter. I vissa samhällen ska vuxna och barn dela vardagssysslor, i andra inte alls. Pojkar och flickor har också olika förväntningar och sociala erfarenheter i olika samhällen. Kommunikativa processer blir därför centrala i ett sociokulturellt perspektiv på mänskligt lärande och utveckling. Genom kommunikation kan individen bli delaktig i kunskaper och färdigheter. Man föreställer sig världen genom att höra vad andra talat om och hur, genom det blir barnet medvetet vad som är intressant och värdefullt. Perspektivet finns redan och förhållningssätt till omvärlden är redan inbyggt när barnet föds och sätts in i interaktiva och kommunikativa förlopp som redan pågår. Om barnet talar svenska, då lär sig barnet svenska. Talar man arabiska hemma då lär sig barnet arabiska, men det är ”tala med” som är den verksamma substansen och det svåra, det är inte språket. Använder man inte det språket när man talar till barnet så lär sig inte barnet det språket som

12

föräldrar talar med varandra. Man lär sig inte ett språk bara för att man pratar det i ett rum. Man lär sig ett språk när man talar till en (Säljö, 2014).

Trygg (2004) skriver att kommunikation är en förutsättning för språk men att den även kan ske utan språk. Kommunikation och språk kan ske utan tal. Det finns många med språk och talsvårigheter som har en väl fungerande kommunikation med omvärlden. Kommunikation kan vara verbal och inte verbal, avsiktlig och inte avsiktlig och behöver en sändare, ett budskap och mottagare. Relationen mellan nära människor och andra är väsentligt för utvecklingen av kommunikationen där det används för att skapa kontakt och dela upplevelser (Trygg, 2004).

Chlapana och Tafa (2014) undersökte i sin studie effekten av direkt undervisning och dialog undervisning på flerspråkig förskola där ordförråd stärktes med hjälp av sago läsning. Barnen fick lära sig grekiska som ett andraspråk. De hade en undersökning mellan tre grupper av barn. Den första gruppen fick direkta mål innan sagoläsningen medan den andra gruppen fick diskutera målen tillsammans. Den tredje gruppen var en kontrollgrupp och där fick dem inga mål utan där lästes sagorna direkt. Resultaten visade att dialogformen för undervisning var mer fördelaktigt än direkt undervisning (Chalpana & Tafa, 2014).

2.3 Flerspråkighet

Sandvik och Spurkland (2012) skriver att förskolan och skolan är det första mötet med ett annat språk för många flerspråkiga barn. Familjens språk blir minoritetsspråk och majoritetsspråk blir samhället utanför. De barn lär sig nytt språk samtidigt som de utvecklat sitt modersmål, de är medvetna om att inte kommunicera på sitt modersmål om de vill bli förstådda. Sandvik och Spurkland (2012) menar att de flesta tvåspråkiga barn har en icke-verbal period då de endast talar sitt modersmål. En del barn väljer att prata det nya språket med en gång, andra väljer att lyssna till språket under en period utan att prata. Barnen använder ofta olika strategier när de vill förmedla något. De kan ersätta ord, omformulera sig, använda gester och mimik eller ibland låter de bli att säga det de egentligen vill förmedla. Som vuxen är det viktigt att vara uppmärksam och skapa trygghet, att försöka förstå vad barnet vill med eller utan ord. När man arbetar med flerspråkiga barn är det viktigt att ge dem möjligheter att fortsätta utveckla modersmålet och samtidigt skapa förutsättningar att lära sig andraspråket. Barn bör utveckla sitt modersmål för att kunna ha kommunikation med sin

13

familj och släkt, för att få möjlighet att kommunicera på samma nivå som ålder och kognitiv utveckling, för att modersmålet har betydelse för utvecklingen av andraspråket (Sandvik och Spurkland, 2012).

Sandvik och Spurkland (2012) menar att genom litteratur kan man möta barns behov, matcha deras strategier för lärande och ge dem erfarenhet av olika texter. När man läser och berättar för barn används språket. Bilderböcker illustrerar verbalspråket som vidare inspirerar till att kommentera, fråga och tänka vidare. Verbalspråket stimuleras av bilderna och barnen lär sig läsa bilder. Barn lär sig bäst i konkreta situationer, de lär sig språket genom konkreta språkliga aktiviteter. Litteraturen bidrar till ett ökat ordförråd på områden som inte tillhör vardagen på förskolan. Barnen kan förstå att ord kan användas på olika sätt i olika sammanhang. Även om barnen inte förstår boken kan förståelsen komma senare under samtalet om boken (Sandvik & Spurkland, 2012).

Håkansson (2003) skriver att tvåspråkighet kan delas in i två delar, simultan och successiv tvåspråkighet. Det är inlärningsprocessen som är skillnaden mellan dem två begreppen. Barn som lär sig två språk samtidigt är simultan tvåspråkighet och barn som först lär sig ett språk och sedan ett annat språk är successiv tvåspråkiga. Vidare skriver Håkansson (2003) att under 50-talet dominerade ett behavioristiskt synsätt som påstod att barn lär sig sitt modersmål genom att härma dem vuxna men studier av hur man lär sig språk visade senare på kognitiv inlärningsteori. Att barn kan lära sig genom att härma men inte lära sig grammatiken i språket. Språkinlärningsprocessen enligt dem flesta idag är en blandning av medfödda kognitiva strategier och samspel med föräldrar och syskon (Håkansson, 2003).

Håkansson (2003) menar att växa upp med två språk, ett hemma och ett borta förekommer mest för barn i invandrarfamiljer. Där är det förstaspråksinlärning hemma och andraspråksinlärning borta men för dem barn som föds i Sverige och börjar förskolan vid ett års ålder kan det vara en simultan inlärning av två språk (Håkansson, 2003).

2.4 Språkutveckling

Bruce (2007) berättar att barnets språkutvecklings inifrånperspektiv handlar om egen nyfikenhet och strävan efter bekräftelse, delaktighet och gemenskap. Utifrånperspektivet beskrivs mer i olika utvecklingsstadier från joller till ord. Språkförmågan utvecklas i samspel med personer som har en relation till barnet. För att språket ska utvecklas måste barnet själv

14

ha ett intresse av att kommunicera med andra. Det kräver både intuition och medveten kunskap när barnets språkutveckling bör stimuleras. Det är viktigt att det finns en språkstimulerande miljö som möjligt. Det kan innebära mindre grupper så man kan lättare komma in i andra barns lek. Det är viktigt att vuxna är engagerade för att barn ska utveckla sin språkförmåga. Man ska ha tilltro till barnets kompetens (Sandberg, 2009).

Sandvik och Spurkland (2012) skriver att språk lärs bäst i naturliga sammanhang som när barn och vuxna utforskar något i samtal som förs vidare i t.ex. diskussion av vad man läst. Språklärande pågår även när barn använder språket för att komma vidare när de leker eller pratar. Barn stimulerar varandra på olika sätt och olika avseenden. Det enkla och naturliga sättet att stimulera barn är att utgå ifrån deras intresse och bekräfta det barnet visar, förmedlar samt hjälpa barnet med den språkliga formen. Den vuxne ska ta barns perspektiv i samspelet och förstå vad barn vill uttrycka. Barnet är subjektiv i sitt eget språk och kommunikationsutveckling (Sandvik och Spurkland, 2012).

2.5 Delaktighet

Eriksson (2007) tar upp att delaktighet handlar om att få uttrycka sina uppfattningar och få uppleva samtidigt att någon intresserar sig för det som uttrycks. Delaktighet är ett begrepp som innebär att få bli sedd och hörd. Barnets känsla stärks av kompetens när det får uppleva sig själv delaktig. Man ska kunna inta barns perspektiv för att kunna göra barn delaktiga. Man ska kunna se världen med barns ögon och ha ett barns synsätt (Johansson & Pramling Samuelsson, 2003). Man ska vara lyhörd för barns uttryck för att kunna tolka barns perspektiv. Det är viktigt att man tar barns handlande på allvar. Det pedagogiska perspektivet har fått en mer framskriven roll i läroplanen för förskolan än tidigare. Barns delaktighet sägs vara en förutsättning i den egna läroprocessen och barn uttrycks av medkonstruktörer i skapandet av kunskap i läroplanen. Pedagogerna ska kommunicera vad som händer på förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv så att både pedagogerna och barnen blir delaktiga hur vardagen ska förstås. Pedagogerna ska utmana barnen, visa engagemang, stödja och möta barnen. Pedagogerna ska visa funderingar, handlingar och reflektioner för varje barns intresse. Det handlar om pedagogernas förhållningssätt i arbetslaget och till barnen. Barns möjligheter till delaktighet handlar om att inte hindra barnen utan att vara tillåtande och tro på barnens förmågor och kompetenser. Det visar sig också att lärarna är väldigt påverkningsbara när det tillåtande förhållningssättet används, genom att lärarna vill göra det barnen föreslår fast det

15

redan finns någon annan aktivitet inplanerad av personalen. Pedagoger ska också vara observanta. Det innebär att personalen ska uppmärksamma barnen, se barnen och göra barn sedda. Att inspirera barnen och motivera dem är ett viktigt inslag i det delaktighetsfrämjande arbetssättet. Den vanligaste uppfattning vad delaktighet innebär är utifrån lärarna i förskolan att det har på ett eller annat sätt med beslut och inflytande att göra. Det handlar även om hur delaktiga är barnen i förskolan och hur mycket får barn vara med och bestämma. Barnens inflytande genom att välja en sång på samling är ett mått på hur delaktiga barn är i förskolans vardag. Att ett barn leker ihop med sina kompisar på förskolan är ett tecken på att barnet har stark känsla av tillhörighet och samhörighet. Att visa upp sina känslor och även uppleva samhörighet och gemenskap med sina kompisar är också en definition av delaktighet bland lärarna (Johansson & Pramling Samuelsson, 2003).

16

3. Metod

I detta kapitel kommer vi att redogöra för det material som vi samlat in och hur vi har analyserat det. En kvalitativ metod har använts och vi kommer redogöra varför vi valt just denna metod till studien. Vi kommer beskriva hur vi genomförde intervjuerna och vilka etiska överväganden vi tagit ställning till.

3.1 Metodval

Utifrån frågeställningarna intervjuades pedagoger i förskolan. Frågeställningar som vi utgick ifrån är: hur kommunicerar du med barn som inte kan svenska? Hur kan man arbeta med nyanlända barns språkutveckling? Hur kan barnen bli delaktiga och få inflytande genom verksamheten? Syftet med frågeställningarna var att ta reda på vilka arbetssätt pedagoger använder när de arbetar med nyanlända och flerspråkiga barn. Vi tyckte därför att den kvalitativa metoden var mest relevant till studien för att uppnå svar på våra frågeställningar. Enligt Dalen (2015) är syftet med en intervju att få fram passande och beskrivande information om hur människor upplever olika sidor av sin livssituation. Den kvalitativa intervjun är avsedd att få uppfattning om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor. Kvale och Brinkmann (2014) skriver att den kvalitativa forskningsintervjun försöker förstå världen genom intervjupersonernas synvinkel, formulera meningar genom personernas upplevelser, visa deras livsvärld innan man tar hjälp av de vetenskapliga förklaringarna. Enligt Johan Alvehus (2014) är en kvalitativ metod att intressera sig mer för meningar än för statistiskt verifierbara samband. Alvehus (2014) skriver vidare att det är ett begrepp som innefattar många, och olika varianter. Genom intervjuer blir det ett sätt att komma närmare respondenterna.

3.2 Urval

Intervjuerna gjordes i Malmö. Området valdes för att vi själva arbetar där och har upplevt nyanlända barns ökning i förskolan. Vi har intervjuat tre pedagoger från tre olika förskolor där alla har blandad bakgrund och är flerspråkiga. Alla tre förskolor är mångkulturella och barnen är flerspråkiga. Dessa förskolor valde vi för att vi har frågat runt och just de här förskolorna hade erfarenhet utav nyanlända. Anledningen till att vi enbart koncentrerade oss på tre

17

förskolor och inte fler var för att vi kände att tiden inte hade räckt till om vi hade valt fler. Eftersom syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetade med nyanlända barns språkutveckling, koncentrerade vi oss mest på de nyanlända barnen.

Bamses förskola har på deras avdelning 3-4 år gamla barn, varav alla är flerspråkiga och tre nyanlända barn som inte kan det svenska språket.

Pippis förskola har en avdelning med 3-5 år gamla barn, alla är flerspråkiga och två är nyanlända barn.

Alfons förskola har en avdelning med barn som är 5 år gamla, de flesta är flerspråkiga och tre är nyanlända.

Vi skriver inte fram specifikt vilket språk barnen talar, därför har vi använt oss utav begreppet ”flerspråkiga barn” även när det gäller nyanlända, vi syftar på de barn som har fler än ett språk.

3.3 Genomförande och etiska överväganden

Vi började med att vi skrev upp frågeställningarna, sedan gick vi runt till de olika förskolorna, frågade om de har erfarenhet av nyanlända barn och om de ville vara med på vår studie. Vi gav då ut pappret med frågorna så de kunde förberedda sig inför intervjun. Pedagogerna fick en vecka att förberedda sig innan vi gick ut och påbörjade intervjuerna. Innan intervjun informerade vi pedagogerna om studien och syftet med studien. Vid intervjuerna var vi båda närvarande och det skedde enskilt med pedagogen vi intervjuade. Vi spelade in intervjuerna med hjälp av en smartphone och sedan transkriberade vi samtalen som vi sammanställde och analyserade. När vi analyserade intervjuerna såg vi sammanhang och upprepade begrepp som lyftes fram. Anledningen till att vi valde att göra intervjuer med en ljudfil var för att vi senare skulle kunna gå tillbaka och lyssna på det pedagogerna har sagt. Om vi bara hade använt oss utav papper och penna känner vi att vi kanske hade missat något. Vi intervjuade personalen enskild och mycket berodde på att personalen inte kunde lämna barnsgruppen tillsammans men också för att vi kände att när man är ensam talar man mer än när man sitter i grupp. Vi hade informerat pedagoger om de olika krav som finns inom det etiska övervägande. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att man ska informera deltagarna om sitt syfte med forskningen. Vi informerade personalen om syftet när vi frågade dem i början om de ville vara med.

18

Samtyckekravet innebär att deltagarna får bestämma hur länge de vill delta och att de kan avbryta när de vill. När vi började intervjua personalen berättade vi att de kunde avbryta intervjun och sitt deltagande när de ville. Konfidentialitetskravet innebär att personerna som deltar ska vara anonyma och att obehöriga inte kan ta del av deras personuppgifter. Vi har inte förskolornas riktiga namn eller personalens namn i detta arbete och valde istället att benämna förskolorna som Bamses, Pippis och Alfons förskolor. Vi har valt att använda fiktiva namn på förskolor/pedagoger vid intervjuerna. Nyttjandekravet innebär att uppgifterna endast får användas inom forskningsändamål. Personalen fick den informationen även i början när vi skulle berätta om arbetet och syftet (Vetenskapsrådet, 2002).

3.4 Analysmetod

Alvehus (2014) skriver att analys är en fundamental del av en uppsats. Genom analysen ska läsaren kunna se hur argumentet är uppbyggt. Vi har gjort analysen i olika steg. I början fick pedagogerna läsa frågorna. Vi ville att pedagogerna skulle vara förbereda och kunna fundera i lugn och ro och förmedla sina innersta tankar till oss. Vi började med att spela in intervjun med följdfrågor efter det diskuterade vi med pedagogerna om de ville tillägga något mer (allt spelades in). En av oss skrev på papper samtidigt. Vi samtalade med varje pedagog ca 30 min sedan transkriberade vi ljudmaterialet tillsammans för att få en klarare bild framför oss. Vi sammanställde materialet och såg mycket sammanhang som de olika pedagogerna tog upp som till exempel TAKK, kroppsspråket, kommunikation, sagor, lära av varandra och tiden. Genom vårt sammanställda material använde vi sedan relevant litteratur och studier. Vi ville att pedagogerna skulle känna sig bekväma när de svarade på frågorna och därför förde vi det som ett samtal och inte som ett förhör

19

4. Resultat och analys

I detta kapitel kommer vi att redovisa resultatet och analysen av materialet som har genomförts på tre olika förskolor. Det empiriska materialet är grundat på en kvalitativ metod som är utifrån intervjuerna. Vi kommer att besvara frågeställningarna utifrån intervjuerna och pedagogernas svar med hjälp av relevant litteratur samt lyfta fram begreppen som vi beskrivit i teoridelen. Frågeställningar är uppdelade per fråga i stycken utifrån pedagogernas svar. Förskolorna har fått fingerade namn som Bamses, Pippis och Alfons och även pedagogernas namn är fingerade.

Pedagogerna vi intervjuat är barnskötare, har pedagogisk utbildning och förskollärare. Deras ålder har varit mellan 28-49 år och erfarenhet ifrån förskoleverksamhet har varit mellan 8 år till 29 år. Vissa av dem har arbetat på olika förskolor medan andra har varit på samma förskola. Arbetet med flerspråkiga och nyanlända hade alla erfarenhet av.

4.1 Att kommunicera med barn som inte kan svenska

På Bamses förskola berättar pedagogerna att de tar hjälp av vissa ord på barnets språk genom föräldrar, internet och om det finns möjlighet tar de även hjälp av pedagoger i huset som talar samma språk. Pedagogerna kommunicerar så gott de kan genom kroppsspråk. Carina berättar för oss att hon tycker att det är viktigt att upprepa och vara tydlig när man pratar till det barnet och helst i barnets nivå. Andreas säger att det är viktigt att skapa en trygg relation till barnen. De flesta barnen är flerspråkiga på Bamse och vissa barn kan inte prata svenska flytande men pedagogerna kan förstå vad barnen försöker säga och barnen förstår de vuxna. Zahra säger att det svåra är när barn inte alls kan svenska som dem nyanlända barnen som kanske endast hört svenska språket enstaka gång. Det blir då i uppgift att först skapa en trygg miljö för barnen och att de känner sig välkomna.

- Carina: Man kan använda kroppsspråket som stöd för att kommunicera med barnen. - Andreas: Att skapa en relation till barnen är det viktigaste för oss så de kan känna sig

20

- Zahra: Barnen kan bli väldigt frustrerande när vi inte förstår vad de vill säga till oss

eller tvärttom. Vi försöker kommunicera med barnen genom bilder, musik, föräldrar, andra pedagoger m.m.

På Pippis förskola berättar Melissa att det är viktigt att lära sig några ord på barnets språk. Pedagogerna arbetar med kroppsspråk, genom att peka och visa konkret på föremål. Att benämna det man vill säga t.ex. ”vill du ha mer mjölk?”, istället för att bara fråga vill du ha mer. Hanna tycker att det är viktigt att kommunicera med barnen i olika vardagssituationer och tycker det är viktigt för barnens språkutveckling. Hanna berättar vidare för oss att hon tycker det är svårast i början när man försöker kommunicera med barn som inte förstår svenska. Men efter en tid börjar barnen känna igen vissa ord som upprepas varje dag och det blir lite lättare att prata med barnen. Hanna menar att det är mest svårt när man ställer någon fråga till barnen och de inte kan svara, vissa nickar och andra svarar bara kort med ja eller nej. Oftast är det frågor t.ex. om de vill gå på toaletten eller om de vill ha mer mat som man får svaret ja eller nej. Men frågar man vad barnet vill göra eller vad dem gjort under helgen så får man inget svar alls från barnen. Adam tycker som Melissa, att använda kroppsspråk är viktigt. Att betona saker och sätta ord på saker är något som Adam tror ska underlätta för barnen att lära sig föremål och förstå saker bättre.

- Melissa: Vi använder google translate för att översätta något ord på barnets språk

eller frågar någon pedagog i huset om de kan tala barnets språk för att det ska underlätta att förstå varandra lite mer.

- Hanna: Det är viktigt att hela tiden kommunicera med barnen.

- Adam: Genom att peka och benämna ett föremål är det lättare för barnen att komma

ihåg saker.

På Alfons förskola svarade pedagogerna att de arbetar med tecken, bilder på olika rutiner, aktiviteter och föremål. Nadia tar hjälp av andra personal som kan barnets språk om det finns möjlighet. Nadia tar också hjälp utav IKT där barnen kan lyssna på musik och spela lärorika pedagogiska spel. Kevin säger till oss att det är oftast pedagogerna som pratar med barnen, det blir inte någon kommunikation för vissa barn förstår inte mycket utav det dem vuxna säger eller frågar. Lejla berättar för oss att barnen är ca 5 år på Alfons förskola. Barnen är nyfikna av sig och vill lära sig att förstå vad pedagoger och deras kompisar säger till dem. Lejla berättar att det syns väldigt tydligt på barnens uttryck och kroppsspråk att de är intresserade

21

och nyfikna. Pedagogerna berättar för oss att de brukar ta hjälp av andra barn som har samma modersmål som kan översätta det enklaste.

- Nadia: På surfplatta finns det massor med lärolika spel som barnen kan ha nytta av

t.ex. att räkna, lära sig djuren m.m.

- Lejla: Jag hade velat läsa mycket mer för barnen. Kunna ha längre samlingar men det

beror allt på barnen och hur länge de orkar sitta still, men genom samling hade de kunnat lära sig fler ord, sånger, få den sociala biten tillsammans med andra barn m.m.

- Kevin: Jag hade velat ha mer tid till det enskilda barnet som hade behövt extra stöd

med språk, få mer tid för att kunna läsa mer för barnen.

Utifrån pedagogernas svar på frågan ovanför ser vi att alla pedagoger stödjer barnens kommunikation oavsett vilket språk de pratar. Pedagoger arbetar med språk för att utveckla barnens svenska men även barnens modersmål. Att ta hjälp av en annan pedagog eller barn som talar barnets språk upprepades ifrån några pedagoger. Att kunna kommunicera och inte bara tala till barnet tyckte de flesta var viktigt. Pedagogerna använder kroppsspråk, bilder, konkreta föremål och betonar ord och meningar för att barnen ska förstå och för att man ska kunna få en kommunikation tillsammans med barnen. Pedagogerna vill att barnet ska förstå och kommunicera tillbaka. Westerlund (2009) nämner att språket utvecklas genom kommunikation med andra. Det utvecklas genom samarbete mellan barnets egenskaper och barnets miljö. Grunden som samspelet bygger på är att se, observera och lyssna på vad barnet intresserar sig för. Sandberg (2009) tar upp att barns flerspråkighet brukar man skilja med simultan och successiv. Simultan innebär att barnet lär sig flera språk samtidigt från början, successiv betyder att barnet lär sig ett språk i taget. Det finns forskning som visar när ett barn kommer till förskolan med ett språk som inte är majoritetsspråket, ser man hur barnet tystnar när ingen förstår deras språk. Denna tystnad är helt normal när det kommer till ingång till det nya språket.

4.2 Att arbeta med nyanlända barns språkutveckling

På Bamses förskola hade pedagogerna velat få en bild av modersmålet om barnen kan tala det eller om det finns brister även där, då är det ett problem för att utveckla det svenska språket. Carina berättar för oss att de nyanlända barnen inskolades samma period och att de är ca 4 år

22

gamla. Carina tycker att man ska prata med barnen oavsett om de förstår eller inte och uppmuntra dem. Andreas säger till oss att det var svårare i början med språkutvecklingen men vissa barn lär sig snabbt och arbetet med språkutveckling blir som resterande barngruppens utveckling. Andreas nämner att barn lär av varandra därför är det viktigt att få in dem i lek med andra barn. Zahra nämner TAKK som metod som hon hade velat arbeta med för att hon anser att det förstärker språkutvecklingen. Zahra säger att det är något hon har funderat på att testa.

- Carina: Fast barnen inte förstår oss så försöker vi föra ett samtal med de och

uppmuntra de.

- Andreas: Vi har ofta gruppaktiviteter så barnen kan utveckla den sociala biten och

lära av varandra.

- Zahra: Jag hade velat få mer kunskap om hur man arbetar med TAKK.

På Pippis förskola berättar Melissa att det är bra att läsa mycket för barnen och besöka biblioteket tillsammans med barnen. Melissa säger när de väljer en bok som är både på barnets språk och på svenska som till exempel Alfons Åberg kan man också skicka boken med föräldrar så de kan läsa på modersmålet och samtidigt träna sin svenska och barnen får lyssna. Hanna berättar att med hjälp av IKT kan man ladda ner olika appar som man kan upprepa tillsammans med barnen både på barnets språk och benämna det på svenska. Adam har märkt att barnen är intresserade utav samling där de sjunger, räknar antal barn, berättar om sin helg så mycket de kan osv. De barn som inte kan svenska lär sig av varandra under samlingen, lär sig nya ord och djurens namn. Pedagogerna nämner till oss att dem ska börja med TAKK för att de anser att det hjälper både barnen att förstå och personalen att förmedla. Först vill personalen få mer information om TAKK och lära sig de olika tecknen innan de börjar smått använda det. Sedan tänker de använda det de kan samtidigt som de lär sig nya tecken.

- Melissa: På biblioteket brukar vi låna böcker som finns både på barnets språk och det

svenska språket. Vi erbjuder föräldrar att låna sen böcker från oss där de kan läsa hemma tillsammans med barnen.

- Hanna: På surfplattan har vi massa pedagogiska spel där barnen kan utveckla, träna

23

- Adam: Samling är en gemensam stund som vi alla sitter och sjunger tillsammans. Vi

märker på barnens uttryck att de tycker om att sjunga och att de försöker hänga med i rörelser vi gör.

På Alfons förskola anser Nadia att kroppsspråket är lämpligast för man visar tydligt med både tal och kropp vad man vill meddela. Kevin tycker att det är viktigt att ha ett samarbete med föräldrar för att föräldrarna ska känna sig som en del av verksamheten och känna sig trygga när de lämnar sitt barn. Man kan ha ett samarbete med föräldrar som lånar en bokpåse av förskolan som sedan ska läsa för sina barn, efteråt ska barnen rita vad boken handlar om och föräldrarna ska skriva en liten kommentar på teckningen. På Alfons förskola berättar Lejla att de vill göra mycket mer än vardagliga situationer för att stärka barnens språkutveckling men att det blir svårt när tiden inte finns, speciellt inte med en stor barngrupp.

- Nadia: Vi använder för det mesta kroppsspråk när vi vill förmedla något till barnen. - Lejla: Hade vi haft mindre barngrupper hade vi kunnat utveckla barnets

språkutveckling på ett sätt. Vi hade kunnat lägga mer tid på språket för de nyanlända t.ex. bilda en liten grupp. Det händer att vi kan gå iväg med en liten grupp men det händer inte ofta.

- Kevin: Vi vill gärna ha ett samarbete med föräldrar och få de att bli delaktiga i

verksamheten. När de överlämnar barnen till oss på morgonen ska de känna att de är på en trygg plats.

De intervjuade pedagogerna tycker att de inte alltid får med information om det nyanlända barnet och deras familj. De flesta pedagoger berättade att det var svårast i början med nyanlända barn men att barnen lär sig med tiden och det blir inte lika svårt att kommunicera med dem. Tiden spelar stor roll då dem känner att dem inte hinner med allt dem planerar eller vill göra och utveckla. Många nämner sagoläsning som en viktig del i språkutvecklingen och att ha ett samarbete med föräldrarna genom bokpåse och att läsa samma bok på barnets språk och på svenska. Förskolan måste väl planera sagoläsning och val av böcker för att uppnå en språkutvecklad effekt. Sandvik och Spurkland (2012) menar att genom litteratur kan man möta barns behov, matcha deras strategier för lärande och ge dem erfarenhet av olika texter. När man läser och berättar för barn används språket. Bilderböcker illustrerar verbalspråket som vidare inspirerar till att kommentera, fråga och tänka vidare. Litteraturen bidrar till ett ökat ordförråd på områden som inte tillhör vardagen på förskolan. Pedagogerna nämner TAKK som metod för språkutveckling som de vill eller ska börja använda på förskolan. Innan

24

det används behövs mer information och inlärning. De nämner TAKK för att de anser att det är ett bra hjälpmedel att förmedla till barnen och för att barnen ska förstå dem vuxna. Trygg (2004) skriver att TAKK innebär att tecken används som stöd och komplement för språk och förståelse av språket. Tecknen är nyckelord och används tillsammans med talspråk och är anpassade efter behov och förmåga hos individen. Trygg (2004) skriver vidare att TAKK ska användas både av den personen som behöver tecken för kommunikation och av omgivningen för att tecken som TAKK ska fungera. Omgivningen sätter tecken till de viktigaste orden. Man behöver tecken för att förstå andra och för att uttrycka sig. Tecken används för att hjälpa barn att uppnå språkliga färdigheter och få möjlighet till språklig utveckling. Två pedagoger nämner att barn lär av varandra och att genom diskussion, sång samlingar och lek lär sig barnen några ord och meningar på svenska. Sandvik, & Spurkland, (2011) skriver att språk lärs bäst i naturliga sammanhang som när barn och vuxna utforskar något i samtal som förs vidare i t.ex. diskussion av vad man läst. Språklärande pågår även när barn använder språket för att komma vidare när de leker eller pratar.

4.3 Barns delaktighet och inflytande över verksamheten

På Bamses förskola tycker Zahra att de ska börja arbeta med TAKK och bilder. Barnen kan få peka på olika bilder. Carina tyckte också det är viktigt att barnen får en trygghet och förtroende för den vuxna, då de kommer vara mer säkra på sig själva, för barnen behöver mycket mer än bara språk. Andreas berättar genom att vara delaktig och få inflytande över verksamheten ska man fånga barnens intresse, visa bilder för barnen, få in de i olika lekar och aktiviteter med andra barn. Zahra säger att de ska låta barnen få bestämma lite mer och inte bara flyta med. Att upprepa för dem ”vad vill du göra idag?” och kanske ta fram lite material/leksaker som hjälpmedel som de kan få välja bland.

- Zahra: Vi vill att de nyanlända barnen också ska få vara delaktiga i verksamheten. De

får t.ex. vara med och välja vad de vill göra under dagen, vilken lekplats de vill gå till eller vara med och duka med en pedagog. Eftersom de inte kan prata svenska tar vi fram lite hjälpmedel som t.ex. olika sorters material, leksaker, bilder m.m.

- Carina: Vi försöker arbeta i grupper så ofta vi kan så barnen kan få mer

uppmärksamhet och möjlighet att skapa trygghet.

- Andreas: En gång i veckan hänger vi upp bilder vad vi har gjort under veckan så både

25

möjlighet att berätta för föräldrar vad vi har gjort och barnen kan under dagen samtala med varandra.

På Pippis förskola tycker Melissa att det är viktigt att man är lyhörd på barnen intresse, fånga deras intresse och följa upp det. Det är viktigt att vi pedagoger erbjuder barnen olika saker sedan kan man fortsätta vidare och ha ett tema på vad barnen är mest intresserade av. Under samlingen berättar Hanna att man kan fråga barnen vilka sånger de vill sjunga eller om de vill räkna. Hanna säger till oss att man ska uppmuntra barnen till det de vill. Adam berättar att de försöker lyssna på barnen men det blir svårt när de inte pratar och vill försöka berätta något för oss vuxna.

- Melissa: Det är väldigt viktigt att lyssna, se och fånga vad som intresserar barnen

mest.

- Hanna: Under samlingen får barnen vara med att välja sånger, dansa eller räkna.

Varje dag är det olika barn som får göra det.

- Adam: Vi låter barnen prata och lyssnar på de även om det är på deras språk, men

det kan vara svårt ibland när vi inte förstår vad barnen vill.

På Alfons förskola tycker Nadia att man ska observera barnen och följa deras intresse, lyssna på vad de har att säga och fråga föräldrar vad barnen tycker om. Kevin berättar att det finns barn som imiterar kompisen eller andra i barngruppen men det tycker Kevin är bra för att barnen uttalar vissa ord och meningar på svenska som kanske så småningom blir barnets eget val. Lejla berättar även att på Alfons förskola har de barn råd och barnens val en vecka i månaden då barnen väljer gemensamma lekar, maten, mellanmålet och olika aktiviteter och här är det svårt att få med dem barnen som inte kan svenska. Lejla säger att även om man visar bilder underlättar det inte alltid, för barnen vet inte varför bilderna visas och att det är barnens val. Men samtidigt är de med och väljer bilder på aktiviteter, mat osv. Lejla säger att ibland flyter barnen bara med andra i barngruppen och imiterar deras val.

- Lejla: Barn imiterar varandra men ibland kan det gå för långt. Barnen flyter då bara

med och har inte möjlighet att utveckla och förklara vad de själva vill.

- Kevin: Barn imiterar varandra mycket. Det kan vara från ord till kroppsspråket. - Nadia: Man kan arbeta med nyanlända barn genom att översätta en del ord på deras

språk och ha bilder på det på väggar. På detta sätt får både vi och barnen stöd.

Att få barnen delaktiga i verksamheten vill alla pedagoger och de använder observationer, bilder, upprepningar och uppmuntran för att lyckas fånga barnens intresse. Eriksson (2007) tar

26

upp att delaktighet handlar om att få uttrycka sina uppfattningar och få uppleva samtidigt att någon intresserar sig för det som uttrycks. Delaktighet är ett begrepp som innebär att få bli sedd och hörd. Barnets känsla stärks av kompetens när det får uppleva sig själv delaktig. Man ska kunna inta barns perspektiv för att kunna göra barn delaktiga. Man ska kunna se världen med barns ögon och ha ett barns synsätt (Johansson & Pramling Samuelsson, 2003). En pedagog nämner att det även kan vara svårt att visa bilder för vissa barn vet inte varför bilderna visas och att det är t.ex. barnens val. Imitation kan ibland vara det barnen väljer istället för att välja själv och en pedagog lyfter att detta är bra för att barnet kan så småningom uttala vissa begrepp och imitationen blir senare barnets egna val. Strandberg (2014) skriver att man inte imiterar det man redan kan. Man tittar vad kompisen gör, och man använder de ord, rörelser och handgrepp som kompisen också använder. Mångfald och skillnad är imitation. Det är inte alltid man förstår vad man imiterar, men för att kunna förstå kan man börja med att först göra innan man förstår. Man har påbörjat en lärprocess mot sin förståelse. Den lärande personen måste göra sig tillgänglig vad andra har att erbjuda och göra sig lyhörd för den andres kunskaper. Ett lärande börjar alltid med saker man egentligen inte kan, men ändå kan med hjälp av t.ex. sin kompis. Man kan agera högre tillsammans med en som kan, än man själv som individ kan göra. Finns det en möjlighet att imitera har man gjort en möjlighet för sitt lärande, det är en del av människans evolutionära landvinningar att man överhuvudtaget kan imitera.

4.4 Sammanfattning

Vi har insett i detta arbete att pedagogerna arbetar på olika sätt med språkutveckling men ändå har gemensamma tankar om hur de skulle vilja arbeta vidare med det. När det gäller inflytande så är alla överens om att de måste vara lyhörda och gå efter barns intresse och följa upp det. Antal barn och tiden hindrar pedagoger att arbeta på det sättet de hade velat arbeta på. Pedagoger har uppmärksammat att barnen är delaktiga i sin egen takt och nivå. Alla tre förskolor har erfarenhet av flerspråkiga och nyanlända barn därför var vissa svar lika. De flesta tycket att arbetet med nyanlända barn var svårast i början när barnet inte förstod och när den vuxna inte visste vad barnet ville förmedla. Men två pedagoger tyckte att efter en period blir det lättare och arbetet börjar likna mer det arbetet man gör med de andra flerspråkiga barnen som finns på avdelningen, barn är olika och vissa lär sig svenska fortare än andra. På alla tre förskolor så tycker pedagogerna att det är viktigt att kunna kommunicera med barnen

27

som inte kan svenska. Man kan göra det genom ord, kroppsspråk, bilder och med hjälp av en pedagog som kan barnets modersmål. Pedagoger använder också internet och appar på surfplattan som hjälpmedel för kommunikation med barnen. Trygg (2004) skriver att kommunikation är en förutsättning för språk men att kommunikation kan ske utan språk, därför kan kommunikation och språk ske utan tal. I arbetet med språkutveckling nämns det hur pedagogerna arbetar och hur de hade velat arbeta med språkutveckling. Några svar är lika andra olika och så är det för det finns inget sätt som passar alla barn när det gäller inlärning. Enligt Säljö (2014) hade forskare som kan förklara exakt hur människor lär fått en strålande framtid. Om man hade kunnat lösa det hur människor lär skulle man kunna förbättra livsvillkoren och nå maximal lycka. Men det finns inte och kommer inte finnas svar eller en teknisk lösning i form av undervisningsmetoder eller teknologier som visar hur människor lär. Pedagogerna på de olika förskolorna använder olika strategier för att utveckla språket och det som passar på den ena förskolan kanske inte passar den andra. Trygg (2004) skriver att språkförståelse kommer före språkanvändande, man lär sig förstå tidigare än man själv kan använda språket. Vidare skriver Trygg (2004) om en undersökning av Siren (1997) som handlade om att stödet ofta varit dåligt. Det råder stor osäkerhet, personalen i förskolan ska kräva tillräckligt med information, utbildning och stör i bemötande av barnet.

28

5. Slutsats & Diskussion

Vi kommer diskutera intervjufrågorna som vi har utgått ifrån och svaren som vi fått och sammanfatta studien. Frågorna är: hur kommunicerar du med barn som inte kan svenska? Hur kan man arbeta med nyanlända barns språkutveckling? Hur kan barnen bli delaktiga och få inflytande genom verksamheten? Först kommer vi ta upp och diskutera resultatet och den forskning som har gjorts sedan kommer vi ta upp de problem vi stött på och hur vi hade kunnat göra det på ett annorlunda sätt, sist kommer vi ta upp vidare forskning.

5.1 Resultatdiskussion

Utifrån resultatet har vi uppmärksammat att förskolor som har använt sig utav sagor och bilder på aktiviteter har märkt att det har varit till en stor hjälp och att barnen har utvecklat det svenska språket fortare än de som inte arbetar på detta sätt. Några pedagoger hade velat arbeta med TAKK för att stärka språket ännu mer för barnen. Majoriteten är flerspråkiga barn i alla tre förskolor som vi har besökt och alla har erfarenhet av nyanlända barn. Det ligger till grund till varför vi valde att intervjua just dessa förskolor. Skans (2011) berättar att de flesta barn har svenska som andra språk och beskriver i sitt resultat att språket lätt hamnar i fokus när det gäller flerspråkiga förskolor. Förskolan Bamse har till exempel hållbar utveckling i fokus där de lyfter olika utvecklingsområden som bland annat naturvetenskap, matematik, värdegrund och språk. Språk är en del av utvecklingsområdet i förskolan men det behöver inte vara det som tar störst plats när det gäller en flerspråkig förskola. Som vi nämnt tidigare berättar Skans (2011) att människan utvecklar ett lärande i ett sociokulturellt perspektiv genom kommunikationen. Vidare skriver Skans (2011) att barnen strävar efter kontakt och kommunikation med andra människor. Innan barn kan sätta ord så kan de genomföra handlingar. Språket är en viktig del i den människliga kommunikationen.

Pedagogerna vill göra mycket mer än det de gör idag inom språkutveckling, eftersom vi också arbetar med barn på förskolan kan vi känna igen oss i detta. Vi känner att det är tiden det beror på, antal barn i barngruppen och även personalbrist. Pedagoger nämner TAKK att det är ett bra arbetssätt men att de ännu inte har börjat arbeta med det. Personalen blev ännu mer

29

inspirerade att börja arbeta med TAKK efter våra intervjuer, och det hade varit intressant att besöka de igen efter en tid och se hur det går för dem. Kunskapen som de redan har om barns språkutveckling och lek ska vägas samman med den nya kunskapen de får när de lär ut TAKK.

Resultaten som Kultti (2012) har kommit fram till visar vad som kännetecknar verksamheter och aktiviteter som flerspråkiga barnen deltar i. Genom deltagande i olika aktiviteter medför förskolan en lärandemiljö där barnen socialiseras in i att kommunicera på svenska. Andra språk än svenska används i mindre omfattning. Resultatet visar även att genom imitativa och upprepade handlingar i lärarledda gruppaktiviteter möjliggörs barnens språkliga och fysiska deltagande. Lärarna stöttar barns deltagande genom att de samtidigt riktar sig språkligt till gruppen och till enskilda barnet och stöttar även genom att kommentera vad barnen gör i dem olika aktiviteterna. Viktiga resurser för deltagande och kommunikation är den upprepande rollen hos handlingar och handlingsmönster i lekaktiviteter.

Utifrån våra egna erfarenheter upplever vi att barnen som är nyanlända har svårare att lära sig det svenska språket än barnen som är till exempel födda här och är tvåspråkiga. Kultti (2014) nämner att barn har kunskap och kommunikation på fler än ett språk när de har främmande språk i skolan och migration. Vissa av barnen är födda i Sverige andra har kommit senare i livet. Barns samspel i förskolan påverkar barns språkanvändning i hemmet. Därför behöver pedagoger kunskap för språkanvändning för de flerspråkiga barn. Att ha ett samarbete mellan förskolan och hemmet är viktigt. Språklärande sker utan formella instruktioner för barn med andraspråklärande. Barn använder på andraspråket återkommande ord och uttryck som enheter. Att vara deltagande är viktigt för barnen och det blir de genom att visa bilder eller göra besök (Kultti 2014).

Enligt läroplanen för förskolan (2010) ska en förskola vara rolig för alla barn samt trygg och lärorik. Oavsett språkliga kunskaper eller ålder, det innebär för samtliga barn att de har rättigheter att vara delaktiga i förskolans aktiviteter. Barns språkutveckling är en viktig del, dels för att barn och vuxna samspelar i miljön i olika aktiviteter tillsammans. Barn har möjlighet att få ta del av varandras erfarenheter och kan leka tillsammans med andra barn. Barn skapar själva erfarenheter och relationer i de aktiviteter och miljöer som de befinner sig i. Med stöd av kroppsliga handlingar sker samspel mellan människor där det blir kommunikation och deltagande i förskolan (Kultti 2014). För Pippis pedagoger på förskolan var det viktigt att benämna saker när man vill ha något. På det sättet får barnen en förståelse för vad ordet heter när man säger det. Pedagogerna har även sett att barnen har roligt när de

30

dansar och sjunger. På det sättet memorerar barnen sånger och börjar utveckla sitt ordförråd. Det finns även de pedagogiska spel på surfplattan som förskolan har laddat ner där barnen både leker och nämner ord som t.ex. djur där pedagogen kan vara närvarande och säga efter och hjälpa barnen. Dagens IKT kan vara lärorik och kan vara till en stor hjälp för förskolan och pedagogerna men även för barnen.

Skans (2011) skriver att kommunikation har en stor betydelse för barnens behov av språket för lärande, det kan ta 1-2 år för att lära sig talspråket men det kan ta längre tid för ett språk med kognitiva funktioner för kunskapsinhämtande i skolan som kan ta 2-8 år. Bokläsandet är ett avgörande för att gynna barnens andraspråkslärande. Kultti (2014) skriver att kommunikation är en länk mellan kultur och tänkande. Kommunikation är mer än ett utvecklat ordförråd och grammatiska kunskaper. Utöver att tala och lyssna finns det en utvidgad förståelse av språkliga kompetenser mellan människor som inkludering av sociala processer och förhandlingar. Alfons pedagoger var inne mycket på det att man ska se efter barns intresse, lyssna och observera barnen. Prata med föräldrar vad barnen tycker om så man kan framföra det till barnen i de olika aktiviteter eller besök och försöka samtala med barnen om det. Det är viktigt att lyssna in vad barnen vill säga eller visa för att försöka få fram det de vill. Vi såg många likheter och kopplingar mellan förskollärarnas förhållningssätt utifrån Skans (2011) och Kultti (2014) studie.

5.2 Metoddiskussion

Syftet var att undersöka hur pedagoger arbetar med nyanlända barns språkutveckling. Vi känner om vi skulle göra om denna undersökning hade vi nog valt andra förskolor i olika stadsdelar, just för att Malmö är mångkulturellt. Majoriteten är flerspråkiga barn i alla tre förskolor som vi har besökt och alla tre förskolor har erfarenhet av nyanlända barn. Vi tror att vi hade fått andra svar från pedagoger som inte har erfarenhet utav flerspråkiga barn och nyanlända. Vi antar om vi hade gjort studien i en mindre ort i Skåne som har enspråkiga barn och enstaka flerspråkiga som kan svenska flytande, hade vi nog fått annorlunda svar baserade på deras erfarenheter utifrån deras arbetsplats. Vi är nöjda över att vi spelade in intervjuer med pedagoger så vi kunde gå tillbaka och lyssna på det igen, men också för vi kunde i den stunden föra en dialog men pedagoger utan att känna någon press att vi måste få allt

31

nerskrivet. Vi har fått mer kunskap och idéer om vilka arbetssätt man kan stödja barnen i deras språkutveckling och hur viktigt det är att arbeta med barns språkutveckling.

Vi hade svårt med att hitta tidigare forskning just om nyanlända barn i förskolan. Vi hittade mycket om skola, men inte så mycket om förskola då vi tycker att det är en stor skillnad i ålder. Därför valde vi om flerspråkiga barn. Vi är förvånade av att det inte fanns så mycket om nyanlända i förskolan då fler och fler kommer till Sverige. Vi vill få djupare kunskap och förmedla vår undersökning till andra som jobbar på förskolor för man vet aldrig när man får ett nyanlänt barn som inte kan det svenska språket.

5.3 Vidare forskning

Forskning och studier kring nyanlända barn i förskolan fanns det inte mycket om, men vi tror och hoppas att detta kommer utvecklas och att det kommer finnas mer forskning kring det. Pedagogers perspektiv har spelat stor roll i detta arbete eftersom vi utgick ifrån intervjuer och som vidare forskning kan man se det ur barnens perspektiv. Det kan man göra genom observationer och intervjua äldre barn på deras modersmål eller intervjua barn som lärt sig svenska, se hur barnen tycker och känner kring ämnet man vill forska kring. Vi har fokuserat på språkutvecklingen och kommunikationen men det finns mycket mer att forska kring som till exempel lek och samspel, inträde till förskolan samt inskolning där pedagoger möter föräldrar och barn som är nya i det svenska samhället och i förskolemiljön. Vidare forskning kan även göras i andra orter där flest antal barn är svensktalande med enstaka nyanlända eller flerspråkiga eller att göra en jämförelse mellan orterna och se om det finns skillnad mellan pedagogernas eller barnens svar.

32

Bilaga 1

- Intervju

Bakgrund

Vi ska skriva ett arbete om hur pedagoger arbetar med nyanlända barns språkutveckling. Hur man kommunicerar med barnen, vilka arbetssätt man använder och barnens delaktighet och inflytande över verksamheten. Vi valde nyanlända eftersom de barnen är helt nya i Sverige och har ingen svenska alls. Detta riktar även sig till olika åldrar i förskolan.

Har ni som pedagoger ingen erfarenhet av nyanlända, vill gärna ha svar på hur ni skulle ha arbetat med deras språkutveckling och inflytande. Här kommer ett exempel på hur det kan se ut:

Förskolechefen kommer och ger information om att det ska börja 5 nya barn som är nyanlända i Sverige. Barnen är mellan 2-4 år gamla och ett av barnen är ensamkommande och bor hos sina släktingar. Ingen av er pedagoger talar barnens modersmål. Hur ska ni få dem att anpassa sig i verksamheten och hur ska ni främja språkutvecklingen? Här nedan kommer några intervju frågor vi ska studera vidare på genom era olika svar och erfarenheter.

Intervju frågor

1. Hur kommunicerar du med barn som inte kan svenska? 2. Hur kan man arbeta med nyanlända barns språkutveckling? 3. Hur kan de bli delaktiga och få inflytande över verksamheten?

33

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Bruce, Barbro (2007) Språkutveckling på olika villkor. I Sandberg, Anette (red.) (2009). Med

sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 1.uppl. Lund: Studentlitteratur.

Chlapana, Elissavet & Tafa, Eufimia (2014). Effective practices to enhance immigrant kindergarteners’ second language vocabulary learning through storybook reading. Reading

and Writing, vol. 27, issue 9, pp. 1619-1640

Tillgänglig på internet: http://link.springer.com/article/10.1007/s11145-014-9510-7 (2015-12-10)

Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2., utök. uppl. Malmö: Gleerups utbildning. Eriksson, Anette (2007) Barns delaktighet i förskolan. I Sandberg, Anette (red.) (2009). Med

sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Heister Trygg, Boel (2004). TAKK: tecken som AKK: tecken som alternativ och

kompletterande kommunikation. Umeå: Specialpedagogiska institutet.

Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan - lärande av och på ett andra

språk. 1 uppl. Stockholm: Liber.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 (2016-11-25) Migrationsverket (2016) Statistik.

Tillgänglig på internet: http://www.migrationsverket.se/O m-Migrationsverket/Statistik.html

(Hämtad 2016-11-25)

Sandberg, Anette (red.) (2009). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

34

Sandvik, Margareth & Spurkland, Marit (2011). Språkmappen: språkstimulera och

dokumentera i den flerspråkiga förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola.

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2043/11603 (2015-10-12) Skolverket (2016) Utbildning för nyanlända elever. Skolverket: Stockholm

Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3576.pdf%3Fk%3D3576 (Hämtad 2016-11-25) Strandberg, Leif (2014). Vygotskij, barnen och jag: pedagogisk inspiration. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning.

Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2015-10-13)

Westerlund, Monica (2009). Barn i början: språkutveckling i förskoleåldern. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.