Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
46-55 p Hälsa och samhälle
Hälsa och samhälle
KONSTEN ATT KLARA AV EN
LIVSSTILSFÖRÄNDRING I
SAMBAND MED ÖVERVIKT
EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM VAD
SOM VERKAR FÖR OCH EMOT EN
VIKTNEDGÅNG
SOFIA BRATTWALL
ANDERS ÅKERLUND
KONSTEN ATT KLARA AV EN
LIVSSTILSFÖRÄNDRING I
SAMBAND MED ÖVERVIKT
EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM VAD
SOM VERKAR FÖR OCH EMOT EN
VIKTNEDGÅNG
SOFIA BRATTWALL
ANDERS ÅKERLUND
Brattwall, S & Åkerlund, A. Konsten att klara av en livsstilsförändring i samband med övervikt. En empirisk intervjustudie om vad som verkar för och emot en viktnedgång. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2006.
Bakgrund: Prevalensen av fetma och övervikt ökar i hela världen och i Sverige
lider ca 47 % av männen och 35 % av kvinnorna av övervikt eller fetma. Risken att dö i förtid är stor och följdsjukdomarna till övervikt och fetma är många, bland annat en markant ökad risk för insulinresistens, diabetes typ 2,
hjärt-kärlsjukdomar eller stroke.
Syfte: Att få ökad kunskap om vad som verkar för respektive emot en
livsstilsförändring hos överviktiga.
Metod: Fem semistrukturerade djupintervjuer som analyserades och
kategoriserades med innehållsanalys.
Resultat: Informanterna berättade att deras främsta drivkraft var hälsan och ett
längre liv. De som lyckats gå ner i vikt menade att en kontinuerlig och engagerad vårdkontakt varit deras främsta stöd. Tröstätning och ett passivt sätt att hantera problem samt avsaknad av stöd från familj och vård var det största hindret för en viktnedgång. Fysiologiska faktorer, som t ex metaboliska förändringar och smärta nämndes även.
Slutsats: Övervikt är ett komplext område som ofta har en psykologisk grund.
Informanterna i denna studie behövde främst hjälp att öka sin förmåga till empowerment och coping, någonting som vården bör erbjuda.
TO BE ABLE TO MANAGE A
CHANGE OF LIFESTYLE IN
CONNECTION WITH
OVERWEIGHT
AN INTERVIEW STUDY INVESTIGATING
FACTORS THAT WORKS FOR OR AGAINST A
WEIGHT LOSS
SOFIA BRATTWALL
ANDERS ÅKERLUND
Brattwall, S & Åkerlund, A. To be able to manage a change of lifestyle in connection with overweight. An interview study investigating factors that works for or against a weight lo ss. Degree project, 10 credit points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2006.
Overweight is today a constantly increasing problem in societies over the world. In Sweden, men are suffering of overweight with a percentage at 47 percent of the population. Among women 35 percent are overweight and these groups together are more likely to die at a younger age. Persons who are overweight also own a greater risk to get ill and these illnesses are linked to overweight. Such illness can be: diabetes, heart disease or stroke. The aim of this study is to get a greater knowledge about the difficulties around making a change of lifestyle being overweight. What are the factors standing in the way for a change in lifestyle? What is functioning as motivation? Five interviews took place and the material was analysed with content analysis. The result of the analysed interviews led to six categories: knowledge, society, medical factors, empowerment, coping and health care. The major obstacle for being successful with a change in lifestyle was low coping abilities and lack of empowerment. Lack of social support was also a factor that worked against weight loss as well as medical factors. The fact that motivated respondents the most, was to stay healthy in the future and to be able to live longer. The conclusion of this study is that being overweight is linked to the lack of empowerment and low coping abilities. Therefore people being
overweight need support from the health care system in order to be able to handle a weight loss.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Definition 5 Prevalens 5 Följdsjukdomar 6 Samhällskostnader 6 Socioekonomiska faktorer 6 Faktorer som verkar för eller emot vikthållning 7 Definition av begrepp 8 Coping 8 Empowerment 8 Locus of control 8 TEORETISK REFERENSRAM 9 SYFTE 9 FRÅGESTÄLLNINGAR 9 METOD 9 Urval 10 Datainsamling 10Databearbetning och analys 11
Etiska överväganden 11 RESULTAT 12 Kategori 1: Kunskap 12 Kostkunskap 12 Självkännedom 13 Hälsoinsikt 13 Kategori 2: Omgivning 13 Samhället 13 Närstående 14
Kategori 3: Fysiologiska faktorer 15 Medicinska diagnoser 15 Smärta 15 Metaboliska förändringar 15 Kategori 4: Empowerment 16 Självförtroende 16 Mognad 16 Locus of Control 17 Mental styrka 17 Mål 17 Kategori 5: Coping 18
Mat som belöning eller tröst 18
Problemhantering 19 Kreativitet 19 Kategori 6: Vård 19 Vårdstöd 20 Lyhördhet 20 DISKUSSION 20 Metoddiskussion 20
Urval och etiska överväganden 20
Datainsamling 22 Analys 23 Resultatdiskussion 24 Kunskap 25 Omgivning 26 Fysiologiska faktorer 27 Empowerment 28 Coping 29 Vård 30 SLUTSATS 31 FRAMTIDA VÄRDE 31 FRAMTIDA FORSKNING 32 REFERENSER 33 BILAGOR 35 Informationsbrev 36 Intervjuguide 37
INLEDNING
Idag blir det allt vanligare med övervikt bland befolkningen och ämnet får stor uppmärksamhet i media. Spaltmeter med ”bantningstips” publiceras i pressen lagom till varje sommar och diverse program på TV har olika uppslag på hur man skall lyckas få de överviktiga deltagarna att minska i vikt. Liten plats får dock diskussionen om orsaken till varför man går upp i vikt. Detta är något som författarna inte bara har uppmärksammat i samhället, utan också inom vården. Som överviktig patient kan man få en remiss till sjuksköterskan eller dietisten, men befinner sig verkligen alla patienter på det stadiet att de kan tillgodogöra sig denna information?
Det finns mycket information om hur man skall leva, vad man skall äta och hur man skall motionera för att tackla övervikt och fetma. Istället skulle det vara intressant att ta reda på vad det är som gör att man inte orkar genomföra dessa
livsstilsförändringar. Varför väljer man som överviktig att inte använda de
redskap som finns, trots att man kanske hotas av allvarlig sjukdom? Vilka är de bakomliggande faktorerna som gör att man inte orkar använda dessa redskap? Är förändringarna kanske så jobbiga att det inte är värd kostnaden? Det är också intresserant att ta reda på vad det är som är har varit avgörande för dem som lyckas klara av att gå ned i vikt.
Hälso- och sjukvårdslagen 2 c beskriver att hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga sjukdom eller skada genom att ge upplysningar om metoder som förebygger ohälsa till den som vänder sig till sjukvården (SFS, 1982:763). Lydande under denna lag har sjuksköterskan en viktig roll att fylla då han/hon är ansvarig för området omvårdnad. Det är viktigt att sjuksköterskan ger rätt
omvårdnad och prevention i det pedagogiska mötet. Sjuksköterskan måste också kunna stödja och undervisa patienter på ett respektfullt och empatiskt sätt och göra patienten så delaktig som möjligt i behandlingen (Socialstyrelsen, 2005).
BAKGRUND
I bakgrunden redovisas definitionen av övervikt och dess prevalens. Här redovisas även följdsjukdomar, samhällskostnader, socioekonomiska faktorer samt faktorer som verkar för och emot vikthållning.
Definition
Övervikt eller fetma hos en person kan ha en mängd olika orsaker såsom
ärftlighet, livsstil, miljö och kultur. Övervikt och fetma anges utifrån måttet Body Mass Index (BMI) där man räknar ut förhållandet mellan längd och vikt. Den som har ett BMI mellan 18.5 och 25 anses vara normalviktig och gränserna för
övervikt ligger mellan 25 och 30. När ett BMI på 30 har passerats anses man lida av fetma (Infomedica, 2005).
Prevalens
World Health Organisation (WHO) klassar fetma som världens snabbast växande epidemi och övervikt är idag ett utbrett problem och ett stort hot mot vår folkhälsa (WHO, 2005).
I den svenska befolkningen är nästan hälften, omkring 47 procent, av männen överviktiga eller feta och motsvarande 35 procent av kvinnorna är överviktiga eller feta. Andelen personer som lider av fetma har under de senaste 20 åren nästan fördubblats. Vidare har gruppen med ett BMI högre än 30 ökat från fem till tio procent hos männen, och från fem till nio procent hos kvinnorna. I början av 2000-talet led drygt 575 000 personer av fetma. Antalet barn och ungdomar med övervikt har fördubblats på femton år och ökningen är störst bland yngre vuxna (Kallings, 2002).
Prevalensen är i stort sett densamma i resten Skandinavien som i Sverige, men i övriga Västeuropa är prevalensen av fetma ca 20 procent. I Östeuropa är siffrorna betydligt högre med över 50 procent i till exempel Litauen och delar av Ryssland och i US A lider 25-30 procent av befolkningen av fetma. Fler än hälften av dem som klassificerats som feta finns i utvecklingsländer och då framför allt i städerna. I dessa länder syns ett klart samband mellan ekonomisk utveckling och ökning av fetma (a a).
Följdsjukdomar
Fetma och övervikt är farligt både för individen och för samhället. Risken att dö i förtid ökar även vid måttlig övervikt och störst är risken vid bukfetma. Raden av följdsjukdomar till övervikt och fetma är lång. Fetma ger en markant ökad risk för insulinresistens och diabetes typ 2. Av dem som utvecklar diabetes i vuxen ålder är 70-90 procent feta. Förhöjt kolesterol, lipidrubbningar och högt blodtryck ger en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och stroke, detta speciellt vid bukfetma. Män får en ökad risk för cancer i tarm och prostata medan kvinnor får en ökad risk för bröst- och underlivscancer. Kvinnor kan dessutom drabbas av menstruations-rubbningar, som i värsta fall kan påverka fertiliteten. Sömnapné samt skelett- och ledbesvär är också vanliga hos personer med kraftig övervikt (a a).
Samhällskostnader
En allt större del av sjukvårdens resurser går till att behandla följdsjukdomar till fetma och övervikt. År 2003 hade sjukvårdskostnaderna förknippade med dessa sjukdomar ökat till 3 miljarder kronor. Siffrorna är beräknade efter de vanligaste följdsjukdomarna som diabetes, stroke, hypertoni och hjärtinfarkt. Om
prevalensen fortsätter att öka i samma takt kommer 60 procent av Sveriges befolkning att lida av övervikt eller fetma 2030. Sjukvårdskostnaden beräknas då vara ca 6,6 miljarder kronor (Landstingsförbundet, 2004).
Socioekonomiska faktorer
Socioekonomiska faktorer och utbildningsnivå spelade stor roll för förekomsten av övervikt. I en studie gjord i Stockholm av Elfhag m fl (2003) deltog 100
patienter som alla led av fetma. Studien genomfördes med hjälp av Rorschach-test för att kartlägga vilka personlighetstyper de olika deltagarna hade. Testet
kompletterades med ett frågeformulär där bland annat deltagarnas utbildningsnivå och sociala status registrerades. Resultatet visade två socialgrupper inom övervikt och dessa grupper ägde olika faktorer som påverkade dem. Den ena socialgruppen utgjordes av personer med en låg social status, låg utbildningsnivå, oregelbundna och kaotiska matvanor samt dålig förmåga till coping. I denna socialgrupp hade även personer låg grad av psykologiska resurser, svårighet att mobilisera inre resurser samt låg grad av kreativitet och fantasi. Den andra socialgruppen utgjordes av överviktiga personer med en högre social status, högre grad av utbildning och regelbundna måltider. Denna grupp av överviktiga hade dock större problem med relationen till sin vikt. Det var vanligt med hetsätning, viktpendling och att man skattade sig själv efter hur mycket man vägde. Dessa
personer hade även problem i känslolivet med en större fallenhet för att bli deprimerade. Här innefattades aspekter av smärtsamma känslor, oro och låg självkänsla. Enligt Elfhaghs m fl (2003) resultat så var det denna sist nämnda grupp som var den största gruppen av överviktiga.
Faktorer som verkar för eller emot vikthållning
Att gå ned i vikt kan vara svårt, men att sedan hålla vikten nere är en än svårare uppgift att klara. I en litteraturstudie beskrev Elfhag och Rössner (2005) vilka faktorer som är associerade med viktminskning och vikthållning. Syftet var att bättre förstå de beteendemönster som är avgörande för att man skall lyckas hålla den lägre vikten. Det som utgör ett hot mot att hålla sin vikt kan identifieras som följande: att ständigt gå upp och ned i vikt, hetsätning, omättbarhet, att äta som en respons på stress och ångest samt passiva reaktioner på problem (Elfhag m fl, 2005). Att undvika passiva lösningar då individen utsätts för problem är en av de viktigaste faktorerna för att behålla vikten. Individen bör istället lösa problemet aktivt med effektiva och kreativa metoder och hantera stressen på ett sådant sätt att det inte utgör hinder för att hålla vikten. Detta är något som Byrne (2002) redovisade i en litteraturstudie om de psykologiska aspekternas betydelse vid vikthållning.
Att misslyckas med att nå sin målvikt kan ge individen en känsla av hopplöshet och gör att ytterligare försök till viktminskning känns meningslösa. Konsekvensen blir då att den överviktige avbryter sitt försök till viktminskning och återgår till gamla vanemönster. Det är också viktigt att den ansträngning som en
livsstilsförändring innebär står i proportion till resultatet man uppnår. Om så inte är fallet tjänar det som ett hinder för en livsstilsförändring (Byrne, 2002). Faktorer som dock stimulerar att patienterna skall lyckas hålla sin vikt är: en större
viktminskning initialt, att man lyckas nå sin målvikt, fysiskt aktivt liv eller regelbundna matvanor där man äter frukost och har en hälsosam kost. Kontroll av beteende att äta för mycket eller att äta som en reaktion på stress är även faktorer som verkar för en vikthållning. Vidare kan man se att viktminskning och
vikthållning är förenat med en inre vilja av att gå ned i vikt, socialt stöd, större förmåga till coping, bättre struktur i vardagen och en större förmåga till
psykologisk kraft och stabilitet. Det som är förknippat med vikthållning är fysik aktivitet. Den ökade konditionen och uthålligheten gör att personerna orkar mer i det dagliga livet och detta höjer välbefinnandet. Att ha självförtroende och att man tror på sin förmåga att aktivera sig, bådar gott beträffande prognosen att behålla viktminskningen (Elfhag m fl, 2005).
Kosten är naturligtvis viktig för att man, som överviktig, skall lyckas gå ned i vikt. Mindre portioner, hälsosam mat, mindre småätande, frukt och grönt samt en frukost som gör att man som person orkar prestera under dagen, är delar i den kosthållning överviktiga bör ha. Det gäller att undvika blodsockerdalar genom att ha ett bra måltidsmönster och hålla en diet som inte ger allt för stor hunger. En lågkaloridiet resulterar i att den överviktige känner ständig hunger och ger inga goda prognoser för att man skall lyckas. Värt att notera är dock, enligt Elfhag m fl (2005) att även om en sådan diet inte är att föredra, så är det ändå av vikt att den överviktige lyckas begränsa sitt intag av mat genom viljan. Styrkan att inte äta trots att man känner ett stort sug ökar chanserna till att hålla sin vikt. När den överviktige håller sig till alltför strikt diet och utesluter allt det han/hon tycker om, leder det i många fall till en ”allt eller inget” känsla. Då kan personen vid ett upplevt snedsteg känna misslyckande och anse att allt är förlorat. En viss flexibilitet i sin kontroll över intaget av vad man äter, ger en bättre grund till att leva med en diet resten av livet (a a).
Definition av begrepp
Under följande rubriker görs en definition av begreppen coping, empowerment och locus of control. Dessa begrepp är flitigt använda inom omvårdnad, men även använda inom områden som till exempel folkhälsa och sociologi. På grund av detta så används definitionerna i olika sammanhang och därför kan definitionen ibland variera en aning. För att dock öka läsbarheten och förståelsen av detta arbete, så görs här en tolkning och denna tolkning används sedan i arbetet.
Coping
Coping, bemästring på svenska, används i två betydelser. Det kan syfta på personens tro på sin förmåga att hantera problem eller på hur personen löser det faktiska problemet. Coping beskriver den förmåga till problemhantering som en person äger. En god förmåga kan innebära att man har samlat in så mycket relevant information som möjligt kring ett problem, för att sedan genomföra en optimal kombination av åtgärder. En god förmåga kan också vara att man inser en icke åtgärdbar situation och gör det bästa av den. Låg förmåga till coping kan innebära att man blundar för problem, förnekar dem eller får återfall i infantila beteendemönster (Ekman m fl, 2002).
Empowerment
Empowerment är ett komplext och multidimensionellt begrepp. Detta begrepp beskriver en process som underlättar och identifierar en individs inre resurser, för att på bästa sätt kunna hantera problem i livet och för att kunna bemöta sina egna behov. Processen mobiliserar nödvändiga förmågor så att individen skall kunna ta kontrollen över sitt liv. Empowerment skall på så vis hjälpa individen att bemästra faktorer som påverkar livet och över omgivningen som påverkar honom/henne. Processen empowerment innefattar såväl individens egenansvar i sin hälsa och i ett bredare perspektiv, ansvaret som samhälleliga myndigheter och organisationer har för att få individer att engagera sig i sin hälsa. Innan sjuksköterskor dock är i positionen att de kan använda processen empowerme nt i syfte att stödja patienter, måste de först vara empowered själva (Gibson, 1991).
Locus of control
Människor skiljer sig i den bemärkelsen att vissa tror att de kan genomföra förändringar i sina liv och andra inte. Teorier visar på att detta kan ha sin grund i upplevelser från barndomen. De barn som belönas för sina framsteg och bestraffas rättvist, kommer att tro att de har kontroll över sina liv. De barn som dock belönas irrationellt och straffas oberoende av handling, kommer istället att vara mer benägna att tro att slumpen avgör om saker inträffar, att deras egen roll i relationen till dessa händelser är irrelevant. Kontroll i kontexten ”hälsa” kan förstås genom följande två indelningar: intern locus of control och extern locus of control. Dessa indelningar refererar till hur mycket val och självbestämmande över sitt liv en person tror sig ha. De som äger en intern locus of control tror att de själva är ansvariga för sin egen hälsa och att de har kraften att göra val som
påverkar deras liv. Dessa personer kommer därför att vara starkt motiverade att göra förändringar som förbättrar hälsan. Till skillnad från dessa personer tror individer med en stark extern locus of control att de besitter relativt lite kraft att påverka sitt liv och sin hälsa genom egna val. De har en tro på att deras handlingar påverkas av tur, ödet och av slumpen. På detta sätt ser de oftare mer negativt på framtiden och de är inte motiverade att genomföra ändringar som rekommenderats för att förbättra hälsan i samma utsträckning (Naidoo m fl, 2000).
TEORETISK REFERENSRAM
I studien undersöks det om resultaten från studien kunde förankras i Carnevalis modell för dagligt liv ställt mot funktionellt hälsotillstånd (DL mot FH). Modellen beskriver hur det dagliga livet och det funktionella hälsotillståndet påverkar och samspelar med varandra i människans vardag. Carnevali jämför detta ömsesidiga samspel med en balansvåg. Den ena vågskålen utgörs av det dagliga livet och de krav som en patient eller individ ställs inför. Den andra utgörs av den funktionella förmågan individen besitter, det vill säga inre resurser samt de yttre resurser som finns till individens hjälp. För att individen ska uppnå livskvalitet krävs att det upprätthålls en balans mellan vågskålarna. Individen måste ha tillräckligt med inre och yttre resurser för att bemästra kraven i det dagliga livet. Det är
sjuksköterskans uppgift att beakta och lyfta fram en individs alla resurser i omvårdnadsarbetet. Det är i synnerhet viktigt att sjuksköterskan ser till de inre resurserna i form av den kunskap och motivation som en individ besitter (Carnevali, 1996).
SYFTE
Syftet med föreliggande studie är att få ökad kunskap om vad som driver den som är överviktig att gå ned i vikt och vad det är som bidrar till att man som överviktig inte klarar av att genomföra en viktnedgång. Studien skall undersöka de faktorer som stödjer eller förhindrar en eventuell viktnedgång; en livsstilsförändring.
FRÅGESTÄLLNINGAR
Vad är det som motiverar och hjälper den överviktige då han/hon fö rsöker gå ned i vikt? Vilka faktorer är avgörande för att man som överviktig skall lyckas? Vad gör att man som riskpatient inte orkar genomföra en livsstilsförändring trots risken att drabbas av allvarliga följdsjukdomar?
METOD
För att på bästa sätt nå kunskap om de motivationsfaktorer och copingstrategier, som finns hos överviktiga, togs beslutet att göra en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. ”Om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför inte prata med dem?” skriver Kvale (1997, s 9) i sin bok. Han redogör vidare att forskaren genom intervjun lyssnar på informanten och dennes upplevda livsvärld. Till denna hör bland annat: åsikter, önskningar, synpunkter,
uppfattningar och erfarenheter. Den kvalitativa forskningsintervjun försöker få en bild av hur informantens värld ser ut genom dennes ögon och försöker lyckas med att frilägga informantens livsvärld (Kvale, 1997).
Urval
Studien innehåller fem semistrukturerade djupintervjuer. Intervjuobjekten kontaktades genom en sektion ur frivilligorganisationen Överviktigas Riksförbund, ÖR. Detta godkändes av en företrädare för organisationen. Intervjugruppen bestod av fyra kvinnor och en man och den yngsta
intervjudeltagaren var 39 år och den äldsta var 61 år. De hade alla erfarenheter av misslyckade viktminskningsförsök, men ett par av dem hade även erfarenheten av att ha lyckas med en viktnedgång.
Kriterier för urval var följande: att informanterna skulle lida av övervikt, med ett BMI på >25 och att informanterna själva ville berätta om sin övervikt. Specifik ålder eller ett visst kön var inga kriterier för att medverka i studien.
I studien kommer bara termen ”övervikt” att användas och i den ingår alla de personer som har ett BMI på >25. Detta beslut togs av författarna då studien inte skulle handla om en jämförelse mellan övervikt och fetma. Dessutom ville författarna underlätta läsbarheten av studien.
Datainsamling
Intervjun var frivillig och ägde rum lokalt hos informanten, då i hemmet eller på arbetet, men även på Malmö Högskola, Hälsa och samhälle. Personerna som deltog kontaktades initialt av en företrädare från organisationen ÖR.
Telefonnummer till dem som var intresserade av att ställa upp i en intervju, av bifogades senare av ÖR. Dessa personer kontaktades och gavs en grundligare information om vad studien egentligen skulle handla om och hur intervjun skulle genomföras. De fick efter detta återigen avgöra om de var intresserade av att ställa upp i studien eller ej. Vid intervjutillfället fick deltagarna läsa ige nom det
informationsblad som arbetats fram och som beskrev studien, dess syfte och dess tillvägagångssätt samt att deltagandet var frivilligt. De fick sedan ge sitt samtycke innan intervjun genomfördes.
Intervjuerna var semistrukturerade med öppningsfrågo r och följdfrågor. Intervjun tog mellan 45 min till 1 h och 20 min. Det var tidigare beslutat att en person konsekvent skulle hålla intervjuerna och den andra notera under intervjun, om det var något som var oklart eller av speciellt stor vikt. Frågor, från den noterande, ställdes efter det att huvudintervjuaren gått igenom sina frågor. En intervjuguide med utarbetade frågor var färdigställd för att användas och en provintervju genomfördes. Under denna intervju användes intervjuguiden, men intervjun bandades ej. De följande och primära intervjuerna bandades dock och
kompletterades med anteckningar som beskrev stämningen, till exempel spända tillfällen och tysta minuter, som inföll under intervjun. Författarna försökte på detta sätt komma ihåg den intervju som genomförts på bästa sätt. Stödord som ”distanstagande”, ”hjärtlighet”, ”skratt”, ”flyt” eller ”misstänksamhet” var till hjälp i utformningen av kategorierna och diskussionen. Dessa stödord
dokumenteras även under intervjutillfället.
Intervjun beräknades att ta cirka en timme och författarna hade innan en strategi att ”bryta isen” genom att presentera sig själva och låta informanten själv
presentera sig. Författarparet ägnade sedan ett par minuter åt ”vardagsprat”, men gjorde ett tydligt markerande då intervjun skulle starta. Genom att ta fram bandspelaren och tydligt förklara hur denna skulle användas, hur banden skulle hanteras och vikten av att ha möjligheten att spela in intervjun gör att man får en tydlig start på intervjun (Thomsson, 2002).
Ett beslut togs beträffande att noga planera hur intervjuarna skulle sitta i
förhållande till informanten. Detta på grund av att placeringen har en inverkan på stämningen under intervjun. Om man väljer att sitta mittemot varandra kan detta uppfordra till ögonkontakt och detta kan bli påträngande. Om intervjuaren sitter på en stol som är högre än intervjuobjektets kan denne få en känsla av
underlägsenhet. Genom att sitta i 45 grader vinkel mot varandra ger man informanten möjligheten att både kunna titta bort och titta på intervjuaren. Man har flexibiliteten att kunna nicka och vara tyst (Thomsson, 2002).
Databearbetning och analys
Intervjuerna skrevs ut i fullo och detta arbete delades mellan författarna. Sedan lästes de utskrivna intervjuerna upp högt, och även detta arbete delades mellan författarna. Den som lyssnade antecknade samtidigt meningar och stödord som efteråt diskuterades gemensamt. På detta sätt arbetades de första tankarna om vilka kategorier som skulle användas fram. Efter detta användes färgpennor som var och en representerade en av dessa sex kategorier och stycken av intervjuerna markerades. Citat från dessa stycken klipptes sedan ut och lades in under gällande kategori. Detta arbete gjordes i datorn och en av författarna koncentrerade sig på det som påverkade en viktnedgång i positiv riktning, och den andra på de faktorer som stod i vägen för en viktnedgång. Efter det att arbetet var slutfört och
intervjuerna var sorterade under gällande kategorier, skrevs arbetet ut och klipptes i bitar. På detta sätt ville författarparet återigen kategorisera citaten och se om de hamnade under samma kategori. De flesta av citaten gjorde så, men flera av subkategorierna slogs ihop och namn ändrades. Hur resultatet redovisades under gällande avsnitt förändrades också. Intervjuerna bearbetades och sorterades efter nyckelord, alltså använde författarna sig av innehållsanalys enligt Burnard (1991). Då man använder sig av innehållsanalys sätts fokus på kommunikation mellan människor och man kan genom analysmetoden göra generaliseringar med ett så litet bortfall som möjligt av orginaldata (Downe-Wamboldt, 1992).
Innehållsanalys är vidare en process där man organiserar och integrerar kvalitativ information enligt gällande teman och koncept; en procedur för analys av skriven eller verbal kommunikation i ett systematiskt mönster (Polit, 1997).
Etiska överväganden
Vikt och viktnedgång och ett eventuellt misslyckande till viktminskning är ett känsligt ämne. Därför togs beslutet att inte genomföra studien på
universitetssjuk huset Malmös Allmänna Sjukhus (UMAS), då patienter som lider av fetma kanske låg inlagda som patienter på grund av sjukdomens följder. Ovan grundades på en bedömning av att frågor om övervikt och viktnedgång skulle kunna upplevas som alltför belastande i denna utsatta situation. Istället
kontaktades en frivilligorganisation, ÖR, för att på detta sätt komma i kontakt med personer som eventuellt skulle vilja delta i studien.
Ansökan för godkännande av studien lämnades till den etiska kommittén på Malmö Högskola. Ansökan behandlades och godkändes med diarienummer HS60-05/1252. Klartecken gavs även från en företrädare på Överviktigas Riksförbund om kontakt med intervjupersoner genom deras organisation. De deltagande garanterades fullständig anonymitet med vetskapen om att ingen person skulle kunna kopplas till publicerade uppgifter. De informerades även om att de utan närmare förklaring kunde avbryta sin medverkan i studien och att ingen ekonomisk kompensation för medverkan skulle ges. Under intervjutillfället redovisades hur den bandpelare som skulle användas under intervjun skulle
komma att hanteras. De informerades om att banden bara skulle avlyssnas av författarna till studien och att de skulle förstöras efter transkribering.
RESULTAT
Under intervjuerna berättade informanterna om vad som fått dem att orka och motiverat dem samt upplevda hinder då de arbetat med sin vikt. Intervjumaterialet har analyserats och följande kategorier har tagits fram: Kunskap, omgivning, fysiologiska faktorer, empowerment, coping och vård. Intervjudeltagarna har avidentifierats och citaten betecknas istället A till och med E.
Kunskap
Denna kategori beskriver den kunskap som informanterna besatt och är indelad i subkategorierna kostkunskap, självkännedom och hälsoinsikt. Det var kunskap som är nödvändig för att gå ned och behålla sin vikt och kunde yttra sig i god kunskap om mat, matvanor och motion. En god själkännedom där man visste hur man själv fungerade och sina begränsningar, var även en god resurs för att klara av att gå ned i vikt. En insikt om att hälsan har stor betydelse i livet var också en kunskapsresurs.
Kostkunskap
En god kunskap om vad, när och hur man skulle äta menade de flesta
informanterna att de besatt. Många ansåg sig veta lika mycket om mat som de dietister som de blivit remitterade till.
”Jag tror att vi överviktiga, vi vet precis lika bra som en dietist, hur man skall äta.” (E)
Den kunskapsbrist de förklarade att de hade innefattade att de inte alltid kunde variera sin matlagning. Ibland kände de sig också onödigt begränsade i dieter som de använde.
”/.../ De [Kurhotellet] har alltid mycket sallader och sånt och det har jag inte fantasi till att hitta på hela tiden.” (B)
Under intervjuerna pratade intervjudeltagarna om hur de hade försökt att gå ned i vikt med hjälp av olika dieter. Dessa dieter kunde vara mer eller mindre effektiva, men de flesta beskrev att de idag ägde kunskapen om att dieterna inte var bra för dem. Dessa kunde vara svältdieter som ”ananasmetoden” och
”flygvärdinnemetoden”. Informanterna gick till en början ned i vikt, men när de började äta igen så gick de upp alla kilon de förlorat plus några till. I dag visste ett par dem att dessa extrema bantningsmetoder sätter kroppen i svält som istället bildar fler fettceller.
”/…/ Men man åt ju jättefel. Det blir ju inte bättre för det. Man går ned för tillfället, men sedan när man slutar så går man upp lika mycket plus lite till.” (C)
”/…/ Och bantat på ett alldeles tossigt sätt har jag förstått nu. Det var ananasmetoden, flygvärdinnemetoden – allt vad alla metoder det finns och nu har jag förstått att det bildat fler fettceller i stället.” (B)
Självkännedom
Några av informanterna berättade att de hade lärt sig mycket om hur deras kroppar fungerade. Denna kunskap hade de tidigare saknat. Ett par
intervjudeltagare talade om att de visste att de inte kan fortsätta gå upp i vikt. En av dem nämnde att fastän han fortfarande vägde mycket, så hade han bytt ut fett mot muskler. En deltagare talade även om att hon visste att hon borde äta mindre än normalt. Några informanter visade en ökad kunskap om hur deras övervikt hängde ihop med vissa sjukdomar.
”/…/ Jag vet att går jag inte ned i vikt nu när jag börjar närma mig 40 så vet jag att sjukdomarna kommer på rad.” (A)
”Jag är mer medveten i dag… det är jag och jag känner min kropp väldigt väl.” (B)
”Och likadant är det när man äter rätt så känns det bra efteråt… att man har ätit rätt. Man blir liksom på ett annat humör, att man har kunnat hålla maten, för det är ju ett stort kapitel med maten ju. Då känner jag mig nöjd. Och känner man sig nöjd, då blir man på bättre humör och då känns det bra i övrigt ju.” (D)
Hälsoinsikt
Flera intervjudeltagare sa att de fått en ökad insikt om hur viktig hälsan var för dem. De sa att de framhöll att de ville äga hälsa och att de ville vara friska, så de kunde se sina barn och barnbarn växa upp. De ville ha ork och kraft att leva ett innehållsrikt liv och en beskrev att livet går fort nog som det gör ändå. De flesta hade, under intervjuerna, fokus på hälsan, man ville gå ned i vikt för att hälsan var det viktigaste, inte hur de såg ut eller hur andra aspekter i livet skulle förändras. Några av dem ville gå ned i vikt för att de ville leva längre.
”Jag skall inte bli yngre, för det blir jag inte, men jag skall kunna leva längre.” (E)
”/…/ Det hade varit trevligt att vara smalare och se snyggare ut, men det primära är hälsan.” (A)
”Jag vill gå ned i vikt för att jag vill leva längre.” (B)
Omgivning
Kategorin omgivning är indelad i subkategorierna samhället och närstående och utgörs av de faktorer som finns runt omkring människan och påverkar henne. Det kan vara närstående, samhället, dess invånare och de normer och ideal som man inte kan identifiera sig med. Dessa faktorer hindrar inte i sig en viktnedgång, men redovisas ändå på grund av att de hade stor påverkan på den överviktiges
välbefinnande. När detta välbefinnande försämrades tenderade negativa vanor och problemlösningar att förstärkas.
Samhället
Informanterna nämnde många praktiska proble m som hinder i sin vardag. Dessa praktiska problem redovisades exempelvis som svårighet att hitta kläder på grund av att stora storlekar inte alltid fanns att tillgå. Då de fanns, var de oftast mycket dyrare än mindre storlekar. En person nämnde även att hon ibland blir illa bemött i butiker med attityden ”vi har ändå inte dina storlekar”. Ett annat hinder som
många redovisade var hur samhället är anpassat efter en norm, exempelvis att sittplatser är alltför trånga, såsom små flygplanssäten, stolar med arms töd eller trånga utrymmen på restauranger.
”/.../ När man skall prova kläder, då kan man bli både arg och ledsen många gånger.” (C)
Att gå och bada i offentliga simhallar eller på badplatser var för många
oöverstigligt att klara av. Informanter nämnde att de ofta fick utstå kommentarer och blickar från folk runt omkring dem. En person berättade att hon inte hade burit baddräkt på strand och i simhall på trettio år. En annan berättade att hon tog av sig glasögonen för att slippa se hur folk stirrade. Gymnastik kunde utgöra ett annat problem, då informanten upplevde det som mycket pinsamt att inte orka och att folk tittade.
”/.../ Även andra saker som ”Friskis och Svettis” saker som man skulle behöva göra, det kan man inte för man vågar inte för att folk tittar på en för att man är kraftig.” (A)
”/.../ Jag är ju till exempel glad för att simma och så, men att gå till
badhuset, det gör jag bara inte. Det är alldeles för mycket kommentarer och blickar.” (C)
Informanterna talade även om hur jobbigt det var att gå på restaurang. Då kunde det inträffa att andra restaurangbesökare kom med kommentarer och
tillrättavisanden.
”/.../ Blickarna och tittar ”den där hon behöver inte äta mer” och
kommentarer överhuvudtaget att man borde sluta äta... så de kan vara både elaka och taskiga och så där... ja, och det påverkar ju en mycket att inte precis gå ut och så.” (C)
Närstående
Människor i intervjuobjektens närhet, som familjen, kunde utgöra ett stöd. I vissa fall fattades dock stödet och detta upplevdes av många som jobbigt. En informant talade om att familjemedlemmar till och med kunde utgöra ett hinder för att gå ned i vikt. En annan pratade om hur tråkigt hon tyckte det var att inte kunna prata med någon som förstod sig på det med övervikt. Det var inte ett bra alternativ att prata med och få stöd av familj och vänner, då de inte hade erfarenhet av ämnet. Ett par personer nämnde att människor i deras närhet hade vant sig vid deras övervikt och inte längre gav dem aktivt stöd.
”/…/ Det har varit någonting som jag liksom själv har försökt att ta itu med… jag kan inte säga att jag fått någon hjälp hemifrån” (D)
Några lyfte dock fram det positiva i att ha stöd hemifrån, då framför allt av sin respektive. Det kunde yttra sig i att ”hänga på” och inte klaga då nya dieter togs i bruk.
”Ja, min sambo tjatar ofta på mig att jag skall gå ned i vikt och det tycker jag är gulligt av honom. Han tjatar inte på mig för något annat, att jag skulle vara snyggare och så, och det tycker jag är snällt av honom. Han tycker vi skall gå ut och gå på kvällar och så. ” (A)
Fysiologiska faktorer
Kategorin är indelad i subkategorierna medicinska diagnoser, smärta och
metaboliska förändringar. Fysiologiska faktorer är de orsaker i kroppen som
försvårar en viktnedgång Det kan vara olika diagnoser, farmakologiska effekter eller smärta. Detta hindrade den överviktige från att lyckas med att förlora överviktskilon. Här fanns även metaboliska förändringar som kan komma i samband med p-piller och graviditeter. Avgränsningen gjordes att inte inkludera rökstopp under denna kategori, trots att informanter nämnde detta som en bidragande orsak till viktuppgång. Rökning föll istället in under subkategorin ”problemhantering”, då man kan bemästra ett sug på flera olika sätt.
Medicinska diagnoser
Intervjudeltagare nämnde att flera i familjen varit överviktiga och anlag framhölls som orsak till att ha lättare att lägga på sig. En ökad hunger var en faktor som starkt har påverkat några av informanterna. De förklarade att hungerskänslan ibland kunde vara omöjlig att hantera. Diabetes var en diagnos som flitigt togs upp under intervjuerna. Fyra av de fem som intervjuades hade antingen en tablettbehandlad diabetes eller behandlades med insulininjektioner. Ett par hade åsikten om att insulin binder fett och på detta sätt hade sjukdomen bidragit till övervikt. De motivationsfaktorer som framhölls mest var antingen att man ville undvika att insjukna i diabetes eller sträva mot ett lägre insulinberoende.
”/.../ Ja, man är ständigt hungrig kan man säga. Även om man egentligen är mätt, så är man hungrig i alla fall. Det är ju det som är det stora
problemet.” (C)
Även fysiologiska värden, såsom ett högt kolesterol, nämndes som en motivationsfaktor. Detta kunde yttra sig i att informanten ville sluta med
förebyggande medicinering. Generellt var rädslan att dö i förtid stark hos alla de som intervjuades.
”/.../ Det viktigaste är ju mina värden egentligen. Ja, vikten den är viktig för det har man fått så itutat i sig, men trots allt då är det här en bieffekt och det måste nog vara det. Nu har ju jag min diabetes och mitt blodsocker och jag har mina blodfetter och mitt kolesterol och det är de värdena som är viktiga för mig för att jag skall kunna leva längre. ” (E)
Smärta
Smärta beskrevs som ett hinder då vissa intervjudeltagare skulle utöva fysisk aktivitet i vardagen. För många var motion en omöjlighet för att det var så pass smärtsamt. Den vanligaste formen av smärta var värk i knän och leder. Kärlkramp utgjorde också ett hinder på grund av sin starka smärtpåverkan.
”Jag har nämligen fått kärlkramp och sedan dess har jag knappt kunnat gå någonting innan det att jag fått ont i bröstet.” (A)
”/.../ Det är jobbigt, all gymnastik är jobbig ju. Det gör ont hela tiden.” (D) Metaboliska förändringar
En ändrad metabolism i samband med graviditet togs upp av en majoritet av de kvinnliga informanterna. De redogjorde för att det var graviditeten som grundlade de första överviktskilona. De berättade även att börja äta p-piller var en sådan händelse som också fått dem att gå upp i vikt.
”Då började jag med p-piller och då kom mina första 10 överviktskilo.” (C) ”/…/Jag blev stor som ett hus med det barnet och dom kilona blev jag heller aldrig av med.” (B)
Empowerment
Detta är en process som identifierar, främjar och underlättar personens förmåga att möta sina egna behov och lösa sina problem. Då personen inte kunde mobilisera de nödvändiga resurserna som krävdes för att få kontroll över sitt liv, kunde det leda till hinder i livet. Kategorin är uppdelad i fem subkategorier: självförtroende,
mognad, locus of control, mental styrka och mål. Då man var överviktig och inte
kunde använda sig av empowerment, kunde det innebära att den överviktige inte lyckades mobilisera tillräckligt med resurser för att klara av en livsstilsförändring. Ett sådant exempel kunde vara att inte orka fullfölja ett viktminskningsprogram, för att man inte kunde lösa de problem som denna förändring innebar. Vidare exempel på att personen inte klarade av att använda sig av processen
empowerment, var att han/hon inte orkade komma igång, att de inte såg målet och att de drabbades av negativa tankar.
Självförtroende
Att alltid ha stått på arenan, att ha haft styrka i sig själv och att folk har trott på dem beskrevs av ett par intervjudeltagare som en inre resurs. De berättade att de inte har brytt sig så mycket om vad andra tyckte och tänkte, att de tidigt fått lära sig detta genom att ta ansvar och genom positiv uppmärksamhet.
”/.../ Och det bekymrar mig inte att jag går på gympa och kanske i andras ögon upplevs som en elefant, för jag gör vad jag kan och vad jag orkar och vad jag tycker kul.” (B)
”Jag har nog tidigt fått skinn på näsan och lärt mig att det bekymrar mig inte. Jag har lärt mig att strunta i den biten.” (E)
I motsats till ovan beskrev ett par av de andra informanterna om hur låg självkänsla de alltid haft. De hade istället varit känsliga för människors
kommentarer och hade inte vågat klä av sig i samband med till exempel bad. En informant berättade att hon aldrig hade haft linne eller shorts på sig på sommaren.
”Man drar sig undan folk. Man drar sig liksom mest för sig själv. Inte ut bland stora folksamlingar eller på fest eller där man skall synas. Utan det blir mest hemma och... ja, gå för sig själv.” (D)
Mognad
Informanter berättade om att de kommit till en punkt i livet där de insett att man inte kan bry sig så mycket om vad andra tycker. Att de med åldern hade börjat känna sig lite tryggare. De berättade att de inte längre behövde rätta sig efter andra.
”Det har nog kommit med åldern att man känner sig lite tryggare... äntligen. Det har kanske kommit lite det också med åldern att... jag har alltid känt... rätta sig efter alla andra. Men nu har jag tänkt över, jag är ändå så gammal, så varför skall inte jag kunna få bestämma själv? Det är ingen annan som behöver göra det åt mig, det klarar jag själv... bestämma... hur jag skall bete mig.” (D)
Locus of control
Under intervjuerna så nämnde flera deltagare saker som skulle få dem att lyckas gå ned i vikt. Bland dessa faktorer så ingick även medel och sätt som de ansåg ligga utanför deras egen kontroll. De berättade till exempel att de trodde att de skulle lyckas med en viktnedgång om de bara fick komma till ett hälsohem. De berättade att inte själva trodde att de skulle klara av att starta och komma igång med en viktnedgång. De förklarade att de behövde någon som hjälpte dem och hur bra det skulle vara att få komma till detta hälsohem där personal stod för
matlagning, kontroll och motivering av dem som vistades på hemmet. Dessa berättelser visade på en extern locus of control.
”/.../ Men alltså, skulle någon sagt till mig ”Ok, du får åka iväg två
månader till ett hälsohem. Du får coachning med det, det och det och du får full betalning eller gratis” det är det jag skulle kunna tänka mig att göra va.” (B)
Ett par förklarade dock att det bara var dem själva som kunde ansvara för och genomföra en viktminskning. Dessa informanter hade en intern locus of control.
”Det är ingen annan som kan göra något, det är bara jag. Men däremot så kan man få ett bra stöd.” (D)
”Ja, man får ju så klart försöka lite själv. Har man kommit så långt som jag kan man ju inte bara lita på andra, man får ju själv bjuda till.” (A)
Mental styrka
Intervjudeltagarna berättade om brist på ork. Att de inte hade styrkan att fortsätta då allt kändes jobbigt och viktminskningsprogrammet var allt för extremt. Flera tyckte att uppoffringarna var större än vinsterna. En nämnde att hon kommit i en återvändsgränd där hon tyckte att hon inte kunde göra mer. Andra pratade om att känna sig nedslagen och ledsen. De berättade att de har haft svårt att motivera sig och att livet känns tufft i allmänhet. Under intervjuerna så talade många om att de hade en känsla av hopplöshet och att de hade svårt att hitta styrkan att fortsätta med att försöka gå ned i vikt.
”/.../ De flesta bantningsmetoder är så extrema. Att man skall mätas och man skall vägas, det orkar man inte med helt enkelt. Det är roligt till en början och så, men man tröttnar fort. Man orkar inte med det helt enkelt.”
(C)
”Ja, om det handlar om vikten så, ja. Jag har ju inga andra problem, jag röker ju inte och jag dricker ju inte, men allt som har med vikten att göra är jobbigt.” (A)
En person utryckte dock att hon fann styrka i att se att hon lyckas gå ned i vikt. Hon kände sig motiverad när hon såg resultat.
”I och med att man börjar och ser att det går bra och fortsätter... sen blir det roligare för vart kilo så man går ned tycker jag. Allting blir roligare faktiskt. Ser man att det går bra, så sporras man väl lite själv av det.” (D) Mål
Under intervjun berättade flera informanter att det kändes omöjligt att lyckas gå ned så mycket som de behövde. De upplevde att det var en lång och mycket svår
process att komma fram till sin målvikt. Ibland tedde sig denna uppgift
oöverstiglig. Ett par informanter sa, att de bara såg alla kilon som de var tvungna att gå ned och alla förändringar de måste genomföra tona upp sig likt ett berg. Målet var på detta sätt avlägset.
”/.../ Om man nu bestämmer sig för att banta och har börjat och så... så vill man ju vakna upp nästa morgon och ha gått ned minst tio kilo...” (C) ”/.../ Ja, man kan inte ens hantera det. Det går inte att hantera den vikten, om man har mycket övervikt.” (D)
Två intervjudeltagare talade dock om positiva aspekter av mål. Dessa positiva aspekter var att äga en stark inneboende vilja och övertygelse samt att ha kommit till insikten att man måste ta tre kilo i taget.
”Men det är ju då att jag har inneboende att jag skall lyckas helt enkelt. Det ligger så starkt hos mig, så det finns inget misslyckande. Jag kan inte göra det, det är bara frågan om hur lång tid det tar.” (E)
Coping
I livet kan god förmåga till coping vara en resurs, då man kan lösa
problemsituationer genom en optimal kombination av åtgärder. Lika mycket kan dock låg förmåga till coping innebära att personen istället förnekar problemet och på så sätt använder sig av fel problemlösning. Denna kategori innefattar bland annat olika vanor i samband med måltid, fysisk aktivitet och i vardagen. Det kunde vara kreativa lösningar på problem, men också svårigheter att finna kreativa lösningar. I vissa fall blev maten då ett sätt att hantera de problem som uppstod. Informanternas ägde på detta sätt oförmåga att hantera press och stress. Kategorin är indelad i subkategorierna mat som belöning eller tröst, matvanor,
problemhantering samt kreativitet. Mat som belöning eller tröst
Flera intervjudeltagare berättade om mat som belöning eller tröst. Mat kunde de belöna sig med då någonting gått bra, men även trösta sig med då något gått dåligt och då de kände sig ledsna. Många beskrev även mat som ett stort sällskap i livet. Mat stod i starkt fokus och var en pålitlig källa till lindring eller njutning i
vardagen. Någon nämnde även att mat kan ha funktionen att det dämpar ångest.
”/.../ Det är precis som att det skall bedöva på något vis. Det bedövar den stunden man äter, men sedan är det slut ju.” (D)
”/.../ Jag är uppfostrad med mat som belöning eller straff eller tröst eller allt möjligt... Så har det gått bra då måste man ha lite gott till att äta och har det gått dåligt, då behöver man lite till tröst.” (C)
Matvanor
Under intervjuerna berättade intervjudeltagarna om vissa specifika vanor som de hade under dagen. En vana kunde till exempel vara att de använde sig av
tallriksmodellen eller att de åt innan de gick och la sig. Ett par personer sa att de hade dåliga vanor, då de slarvade med lunchen. En annan person beskrev att han åt på oregelbundna tider under dagen.
”/.../ Det var inte för mycket kalorier, det var bara det att jag åt dem vid fel tillfällen, jag slängde i mig maten och då går jag upp i vikt.” (E)
”/.../ När man fick fast förhållande... när man inte var ute och dansade så mycket, så var det nog några år där då man gärna ”Äh, vi är hemma ikväll och har det lite mysigt...” och så blev det mat.” (B)
Problemhantering
Informanterna berättade om olika sätt att hantera den stress som ett problem eller krav innebar. Flera informanter menade att de ersatt ett problem med ett annat, till exempel rökning med godis. Andra passiva lösningar kunde vara att äta då de blev stressade, ledsna eller fick ett sug. Det kunde även vara att äta på grund av att de var uttråkade och att de hade en vana att hantera denna känsla på detta sätt.
”/.../ Men då ersatte jag ju det... alltså, rökningen ersatte jag ju till en början med godis.” (B)
”När jag blir hungrig... ja, jag är ju alltid hungrig... då skiter jag i allt annat, då är det bara mat som gäller och så tänker jag ”jag börjar i morgon istället, jag börjar på måndag.” (A)
Aktiva lösningar redovisades dock som: att de intervjuade tog sig tid att vara för sig själva, att de gick ut och promenerade med hunden, att de gick och lade sig för att vila då det kändes för jobbigt. Lyssna på musik togs också upp som ett sätt att hantera stress och press.
”/.../ Om man haft någon tårta kvar hemma efter ett kalas så ”Nej, bry dig inte. Du vet hur det känns efteråt” Man mår jättedåligt efter man har ätit det. Utan gå väck och gör något annat... ja, ... vad som helst att få tankarna ifrån det som man har tänkt äta.” (D)
Kreativitet
Att vara kreativ i sin vardag beskrevs av ett par av intervjudeltagarna som ett sätt att hantera hunger, sug och gamla mönster. De berättade att de hade ersatt många av sina gamla sätt att hantera jobbiga situationer på. Detta var något som de själva hade prövat sig fram till. Exempel kunde vara motion, samhällsengagemang för barn och ungdomar, ideellt arbete, handarbete och andra fritidsintressen.
”Ja, jag är både med på det ena eller andra sättet. Och det är nog lite drivfjädern, för hade jag gett upp detta... då hade jag nog gått hem och satt mig i tv-soffan och plockat fram lösgodiset.” (B)
”Det ser mer ljust ut i och med att jag har börjat med vattengympan nu också... Det har jag hållit på med i två år. Det är jätteskönt. Det är det bästa jag har gjort och börjat...” (D)
Vård
Kategorin vård är indelad i subkategorierna vårdstöd och lyhördhet och innefattar kontakt med vård och omsorg. Denna kontakt med sjuk vården kunde vara ett stort stöd vid en livsstilsförändring, men kunde också utgöra ett hinder då den är bristfällig. Ett bra vårdstöd kunde fånga upp patienten om denne inte orkade, men frånvaro av stöd resulterade i att de kände sig förbisedda och maktlösa. Denna känsla kunde även förvärras då man som överviktig blev bemött på ett respektlöst sätt genom att bland annat bli erbjuden tveksamma behandlingsalternativ. Alla dessa faktorer bidrog till att den hopplöshet som man som överviktig kan känna ökade och målet att gå ned i vikt blev allt mer avlägset.
Vårdstöd
Under intervjuerna lade många personer vikt vid sin kontakt med vården. Flera beskrev det stöd som erbjöds som mycket dåligt, men ett par hade dock fått fördelen att träffa en bra läkare som tog dem på allvar. Att få stöd beskrev flera som en av de viktigaste orsakerna till att de som överviktiga skulle orka med en viktnedgång. Det var i ett par fall stödet som var den viktigaste delen i
vårdkontakten och som även var avgörande för att de hade lyckats gå ned i vikt.
”/.../ Han [läkaren] tar liksom vara på mig då jag är motiverad. Det är han som har uppmuntrat mig till motionen. Han ringer upp mig i mellan åt och frågar hur det går och om jag håller igång. Han är personlig. Jag är inte bara ett nummer i hans hög som han träffar en gång om året.” (B) ”Hon [dietisten] kombinerar kropp och själ! Alltihopa som jag inte har varit med om någon gång alls faktiskt. Hon förklarar att ”så är det med det” och ”har du några frågor”... Ja, vi samtalar helt enkelt. Och hon ger mig andra infallsvinklar och ger mig tips på andra sätt att se på det här med mat och hälsa och sådant här. Det är en helt annan sorts funktion än vad jag har varit med om innan.” (C)
Lyhördhet
Brist på lyhördhet definierade intervjudeltagarna som att professionen inte lyssnade på vad informanten själv hade för kunskap innan de gav prevention. De, som de hade mött i vården, hade automatiskt förutsatt att patienten inte har haft någon kostkunskap för att han/hon varit överviktig. Intervjudeltagarna tyckte att dessa informationstillfällen ofta resulterade i en envägskommunikation med många pekpinnar. Sjukvården la fokus på kostkunskap och var inte lyhörd för att det inte var först och främst brist på kunskap som oftast orsakade övervikten.
”Ja, den hjälp jag har fått, den kallar jag inte så mycket för hjälp faktiskt. Det var bundet till en form. Är det så dietist, så är det ”Ja, så och så skall det vara!” och så är man inte med på det, då behöver man inte komma dit vidare.” (C)
”Man blir inte tagen på allvar, speciellt då man går till läkaren för då skyller de allt på att man är tjock. Det är därför du har ont ”där och här”... De menar att man får skylla sig själv.” (A)
DISKUSSION
Metod och resultat diskuteras nedan under respektive rubrik.
Metoddiskussion
Metoddiskussionen redogör i tur och ordning för urval och etiska överväganden, datainsamling samt analys.
Urval och etiska överväganden
Författarnas ambition för att göra ett urval var från början att en annons skulle publiceras på Överviktigas Riksförbunds (ÖR) hemsida, via en kontaktperson. Sedan skulle intresserade anmäla sig via telefon eller e-post direkt till författarna
och de skulle då kunna informera dem vidare om studien. Detta var dock ej möjligt att genomföra då tidsbrist uppstod i samband med att ansökan om etisk prövning försenades med över två veckor. Processen för urval blev istället att kontaktpersonen som företrädde ÖR fick tillfråga personer inom förbundet. ÖR engagerade dem som var intresserade av att delta i studien. Det faktum att kontaktpersonen känner till identiteterna på dem som deltagit i studien kan ses som en brist i konfidentialiteten och detta är något som författarna är medvetna om. Författarna ansåg dock att urvalet inte kunde genomföras på något anna t sätt. Alla informanter som deltog i studien var emellertid medvetna om att företrädaren från ÖR kände till att de medverkade i studien. Ingen uttryckte några
invändningar eller betänkligheter över att delta i intervjun. I efterhand kan
författarna inte se att detta skulle ha påverkat intervjuerna eller resultatet på något sätt, även om brister i anonymiteten uppstod.
Under utformningen av intervjuguiden funderade författarna över den problematik som finns kring att formulera och ställa frågor och att vis sa frågor kan uppfattas som kränkande eller skuldbeläggande av intervjudeltagarna. Mycket tid lades till diskussion och bearbetning av intervjuguiden för att undvika detta. En annan försiktighetsåtgärd som författarna tog var att genomföra en provintervju med en person ur bekantskapskretsen som hade egna erfarenheter av övervikt. Denna person fick sedan göra en bedömning av intervjuguiden. Allt detta gjordes för att utesluta frågor i intervjuguiden som skulle kunna uppfattas som stötande.
Provintervjudeltagaren fick efteråt komma med synpunkter och förslag till
ändringar i en diskussion med författarparet. Dessa synpunkter var enbart positiva och inga ändringar gjordes i intervjuguiden. Under fältarbetet upplevde dock författarna vid ett par tillfällen att några av frågorna ledde till ett alltför stort djup, där mycket av informantens inre värld delgavs. Det kunde också yttra sig i att intervjudeltagaren inte ville svara eller att denne ledde samtalet i en annan riktning. Intervjuaren försökte då styra bort samtalet från frågan eftersom
författarparet beslutat att inte gå in i en terapeutliknande roll. Författarna var noga med att komma överrens om att lägga intervjuerna på en nivå som de, som
studenter, behärskade. Författarna kom trots detta under genomförandet till insikt om att det var svårt att komma i kontakt med hinder och motivationsfaktorer, utan att bli privat med informanterna. Detta anser författarparet bör ha att göra med att frågor om övervikt ligger förankrade i känslolivet och i den inre styrkan hos dem som blev intervjuade. Alla informanter tillfrågades efter intervjun, då
bandspelaren stängts av, hur de upplevt intervjun. Om de hade något att tillföra och hur frågorna hade uppfattas. Svaren var då uteslutande positiva.
Intervjun kunde även övergå till ett samtal där intervjuaren ibland fick leda tillbaka informanten till ämnet. Detta bland annat för att det insamlade materialet skulle svara mot det syfte och den frågeställning som studien hade.
Författarna var noga med att informera deltagarna om studiens syfte och mål, dels via telefon vid den första kontakten och dels vid intervjutillfället. Vid
intervjutillfället fick informanten läsa det informationsblad (se bilaga) som författarna utformat och därefter gick författarna igenom texten muntligt tillsammans med informanten. Vid ett par tillfällen kunde eller valde intervjudeltagaren att inte läsa detta informationsblad och då läste istället
intervjuaren igenom informationen så att intervjun skulle bli så valid som möjligt. I informationen framgick vad studien skulle handla om och hur den skulle gå till, samt hur inspelningar och transkriberingar skulle hanteras. Författarna var mycket noga med att påpeka att deltagandet var helt frivilligt och att informanten när som helst kunde avbryta intervjun. Vidare påpekades att inspelningarna endast skulle hanteras av författarna och sedan förstöras efter transkribering. Författarna
förklarade även för informanterna att de skulle vara helt avidentifierade i den färdiga studien. Författarparet påtalade också nödvändigheten att använda bandspelare för att intervjuerna efter avslut skulle transkriberas. Ovan för att materialet på bästa sätt skulle kunna användas i arbetet. Författarna försäkrade sig också om att informanten var helt bekväm med detta innan intervjun satte igång. Inga informanter uttryckte dock några som helst invändningar mot att bli
registrerade på band.
Datainsamling
Att genomföra en provintervju innan den verkliga intervjun påbörjas som
beskrivits enligt ovan, är något som Kvale (1997) förespråkar. Förutom att prova hur intervjufrågorna skulle fungera fick författarna tillfälle att prova hur teknisk utrustning skulle placeras i förhållande till informanten och intervjuaren, hur de skulle sitta i förhållande till varandra samt hur lång tid intervjun skulle ta. Provintervjun gav författarna ett bevis på att intervjuguiden fungerade och gav ökat självförtroende och entusiasm inför den verkliga intervjusituationen. Datainsamling skedde med hjälp av fem semi-strukturerade djupintervjuer. Från början hade författarparet tänkt att genomföra sex intervjuer med varierande urval av kön, ålder och BMI. Men då det inte fanns tid att vänta in fler anmälningar fick intervjuerna genomföras med de fem första som visade intresse. Konsekvensen blev att män och personer under 40 års ålder är kraftigt underrepresenterade i studien. Författarna anser att en större spridning i urvalet utan tvekan skulle ha gett resultatet en större bredd. Däremot anser författarparet att antalet intervjuer räcker för att resultatet skall svara på de frågor som låg till grund för studien. Detta hade sin grund i att intervjuerna var så pass långa, i genomsnitt en timme, och att de även var mycket uttömmande. På grund av att kvinnor var högt representerade i studien, ger detta också en god bild av hur kvinnor över 40 år som lider av övervikt upplever sin vardag. Kvale (1997) menar även att antalet intervjuer i en kvalitativ studie kan vara så få som fem, men inte bör överstiga 25 till antalet.
Från början skulle intervjuerna genomföras i Hälsa och Samhälles lokaler, på UMAS-området. I samtal med dem som skulle medverka framkom dock en önskan hos flertalet om att bli intervjuade i deras hem eller på arbetet. Detta var något som författarparet inte hade några praktiska invändningar gentemot. Således genomfördes två intervjuer i informanters arbetsmiljö och två i hemmiljö. Endast en intervju genomfördes slutligen i skolans lokaler, då denne informant tyckte att detta passade honom bäst. Författarna upplever att det förhållandet att intervjuerna genomfördes i en bekant miljö har utgjort en positiv faktor. Personerna de
intervjuat har känt sig trygga i sin hem- eller arbetsmiljö, de kunde då vara mer öppna under samtalen.
Vid insamling av data under intervjutillfället valde författarna att alltid inleda med att presentera sig själva och engagera informanten i ”vardagsprat” innan själva intervjun påbörjades. Detta var i syfte att avdramatisera intervjutillfället och göra informanten mer avslappnad. Genom att introducera informanten på detta sätt i intervjun så lättar man som forskare på stämningen. Det var viktigt för författarna att skapa bra stämning. Innan intervjun genomfördes hade författarparet studerat viss intervjuteknik och iakttagit varningar angående vad man som intervjuare kan begå för misstag i beaktning. Som oerfaren intervjuare kan man ha allt för stort fokus på sig själv, man kan vara ivrig att få intervjun överstökad, man som intervjuare kan vara allt för fokuserad på en särskild fråga eller att man inte starkt
nog förmedlar ett intresse för studien och intervjun (Thomsson, 2002). Alla ovan punkter diskuterade och begrundade författarparet.
Analys
Författarna valde att använda sig av metoden innehållsanalys beträffande arbetet då åsikten fanns att denna analysmetod var bäst lämpad för studien. Syftet var att komma fram till vilka hinder och faktorer som underlättar en viktnedgång, det vill säga en livsstilsförändring. Genom att identifiera dessa faktorer och sedan
kategorisera dem, kunde ett tydligt och överskådligt resultat redovisas i studien. Författarparet hade som vision att då dessa kategorier var identifierade kunde en läsare på ett tydligt sätt nå en ökad insikt om vad som påverkar den överviktige då han/hon försöker gå ned i vikt.
För att kunna använda sig av innehållsanalys, enligt Burnards (1991) modell, menar Burnard att det är en fördel om forskarna har genomfört semistrukturerade intervjuer och att dessa intervjuer har blivit inspelade i sin fulla längd.
Analysmetoden används även på bästa sätt då hela intervjun har blivit
transkriberad. Föreliggande empiriska studie innehåller fem semistrukturerade djupintervjuer som registrerats genom att de spelats in på diktafon. Ljudfilerna har sedan transkriberats till fullo av författarparet. Således följer författarparet de instruktioner som innehållsanalys av Burnard förespråkar och första steget för en riktig analys är taget.
Diskussionen existerar vidare om utskriften av en intervju är en tolkning gjord av den som transkriberat texten. Ofta ställs frågan om forskarens reliabilitet i
samband med en intervjuforskning. Utskrifterna av en intervju kan bli en tolkning och det kan vara svårt att nå full enighet om vad som har sagts i intervjun. Detta på grund av att olika personer har sina egna stilar då de skriver ut det som har registrerats på till exempel ett band. En författare kan vara mer ordagrann och ta med fler ord och även oklarheter. Det vill säga att personen gissar vad han/hon tror sig höra sägas på bandet i högre grad än en annan författare gör. Den senare kanske bara tar med det som är tydligt och klart och skapar kanske på detta sätt en mer sammanhängande text. Oklarheter och olikheter kan dock till viss mån
undvikas, och kvaliteten av utskriften förbättras, om forskarna innan transkribering har klara instruktioner om utskriftens syfte och om utskriftsförfarandet (Kvale, 1997).
I denna studie skrevs det inspelade materialet ut av båda författarna. Intervjuerna delades upp och utskriften av den femte intervjun genomfördes av båda
författarna. Innan utskriften av materialet startade bestämde författarparet att allt som sades under intervjun skulle skrivas ut, då även pauser, upprepningar,
felsägningar och understrykningar. I efterhand visade det sig dock en viss skillnad i utskrifterna och författarna kunde ganska lätt avgöra vem det var som hade skrivit ut vad. Orsaken var att författarna använt sig av olika typsnitt och delade in texten på olika sätt. Det fanns även en skillnad i hur författarna valde att använda sig av punkter, komma och utropstecken. Detta skedde på grund av att en
personlig avvägning av vad som var av vikt, och vad som var mindre viktigt hade gjorts. Exempel på ovan var att en av författarna försökte skriva ut sludder och grova otydligheter, medan den andre skrev ”ohörbart” inom parentes. Dessa skillnader i utskrift anser dock författarparet inte bör ha påverkat arbetet, då allt som faktiskt sades hade transkriberats. Insikt om att en text alltid är påverkad av den som lyssnar och skriver ut den finns emellertid.
Att säkerhetsställa validitet är en än mer svår uppgift än att fastställa reliabilitet. Det finns de som ställer frågan vad en valid utskrift är. Genom forskarens olika sätt att återge en berättelse kan olika utskrifter vara konstruktioner av olika världar. Då man som forskare skall skriva ut en inspelad berättelse skall man skapa en skriftlig text utifrån en muntlig återgivelse. Det blir forskarens uppgift att översätta från talspråk och använda sig av sin egen resurs av regler för detta ändamål. På detta sätt påverkas texten och utskrifterna blir tolkade konstruktioner som i sin tur fungerar som användbara verktyg för specifika syften (Kvale, 1997). Med denna kunskap är det ganska klart att utskrifterna av de fem intervjuerna påverkats av författarparet. Hur detta skulle kunna ha undvikits är dock en fråga man som forskare och författare kan ställa sig. Det mesta som berättas och skrivs är ju en subjektiv återgivelse av en upplevelse, en erfarenhet. Genom att be informanten att själv läsa igenom utskriften av intervjun kan man som forskare försäkra sig om att utskriften är korrekt återgiven. Informanten kan då verifiera att innehållet är sanningsenligt och korrekt uppfattat (Burnard, 1991). På grund av tidsbrist har det varit svårt att genomföra ovan kontroll och en bättre validitet av utskrifterna av intervjuerna kunde ha kunnat säkerhetstälts. Dock existerar faktum att författarna till denna studie var två och att båda var närvarande under
intervjuerna. Deras upplevelser av intervjun stämde med varandra och på så sätt så sätt validerades utskrifterna.
På grund av att intervjuerna var semistrukturerade var informanterna till viss del styrda av oss och vår intervjuguide. De som deltog fick dock fritt tala utifrån den fråga som ställts och på detta sätt kunde informanten berätta om sina upplevelser i förhållande till frågan. Informanten fick berätta om sin värld. Då dessa berättelser mötte intervjuaren så formades naturligtvis de följdfrågor som ställdes av denne, men härmed kunde informanten verifiera eller falsifiera det som intervjuaren sagt. Hade saken uppfattats rätt? Hade man tänkt rätt? Analysen av arbetet
genomfördes av båda i författarparet. Då detta par bestod av en man och en kvinna, belystes olika saker i den utskrivna texten vid diskussion. Att vara två möjliggjorde ett mångfaldigt perspektiv, då författarna på grund av olika
livserfarenheter hade olika sätt att se på saker och olika förmåga att dra slutsatser. Detta upplevdes vara berikande för arbetet.
Författarna försökte på bästa sätt följa Burnards (1991) beskrivning av
innehållsanalys. De första stegen i analysmetoden har genomförts som beskrivet ovan, men på grund av tidsbrist under arbetet föll ett par av Burnards ”fjorton steg av analys” bort, steg sex och elva. Vid steg sex skulle kollegor självständigt kategorisera intervjuerna utan att ha sett författarparets resultat. Författarna tyckte att detta inte var möjligt att genomföra, då både tiden var knapp och lämpliga ”kollegor” inte fanns att tillgå. Även steg elva genomfördes inte på grund av samma anledningar. Författarparet bestämde sig även för att inte ha med referenser i redovisningen av resultatet för att styrka citaten. För övrigt följdes denna modell med de fjorton stegen för att på bästa sätt analysera data. Författarna anser emellertid att tillförlitligheten av analysresultatet bör bli högre om steg sex och elva genomföres. Insikten om att en studie skall vara så vetenskaplig som möjligt värderas.
Resultatdiskussion
Under följande rubriker: kunskap, omgivning, fysiologiska faktorer,
empowerment, coping och vård diskuteras resultatet. Notera att ett flertal av kategorierna går in i varandra, då dessa faktorer som är beskrivna under respektive kategori står i relation med varandra. Detta har resulterat i att vissa
