Examensarbete, 15 hp
Malmö Universitet
STRÄVAN EFTER PERSONCENTRERAD
VÅRD INOM ÄLDREOMSORGEN
ATT UPPFYLLA VÄRDEGRUNDEN OM ETT VÄRDIGT
LIV
STRÄVAN EFTER PERSONCENTRERAD VÅRD
INOM ÄLDREOMSORGEN
ATT UPPFYLLA VÄRDEGRUNDEN OM ETT VÄRDIGT LIV
/ ASPIRATION FOR PERSON-CENTERED CARE
WITHIN THE ELDERLY CARE
TO MEET THE VALUES OF A WORTHILY LIFE
LINNEA SANDELL
Författare: Sandell, L. Strävan efter personcentrerad vård inom äldreomsorgen, att uppfylla värdegrunden om ett värdigt liv. Examensarbete, 15 högskolepoäng.
Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2019.
SAMMANFATTNING
När jag letade efter inspiration att skriva om äldreomsorgen hittade jag efter en tids sökande en kunskapslucka. Jag fann begreppet personcentrerad vård väldigt brett och omfattande, och blev förvånad när jag insåg att det inte fanns forskning som innefattar hemtjänsten inom äldreomsorgen. All kunskap jag hittade gällande äldre och personcentrerad vård handlade om äldre som bor i särskilda boenden eller äldre som har en demenssjukdom. Jag kunde inte hitta något som berörde äldre som inte har en demenssjukdom och som bor i ordinärt boende. Därför valde jag att med min uppsats belysa just detta område.
För att genomföra min undersökning använde jag mig av en kvalitativ metod. Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som arbetar i hemtjänst med personer som inte är har en demenssjukdom och bor i ordinärt boende. Den insamlade empirin analyserades sedan med hjälp av analysmetoden tematisering.
I min undersökning kom jag fram till att det finns en hel del fördelar med att sträva efter en personcentrerad vård även i äldreomsorgens hemtjänst som berör personer som inte har en demenssjukdom och som bor i sitt ordinära boende. En personcentrerad vård möjliggör bland annat att de äldre i större utsträckning får behålla sitt självbestämmande, omsorgspersonalen upplever att de äldre är nöjda med den omvårdnad och service som ges vilket även innebär att omsorgspersonalen upplever tillfredsställelse i sitt arbete. Genomförandeplanerna som
upprättas utifrån individens behov och önskemål är till stor hjälp vid strävan mot ett personcentrerat arbete då behov och önskemål konkretiseras.
Det framkom även i min undersökning att det finns en del hinder för att möjliggöra
genomförandet av en personcentrerad omvårdnad. Bland annat uttryckte mina respondenter att tidsaspekten är avgörande för arbetet, men även kollegornas värdegrunder och stöd från chefer kan vara ett hinder. Förutom detta är det även viktigt att organisationen styrs utifrån liknande mål och värderingar genom organisationens alla nivåer för att det ska vara möjligt att sträva mot en vård som är personcentrerad.
Nyckelord: Omsorgspersonal, personcentrerad vård, värdigt liv, äldreomsorg.
ABSTRACT
While I was searching for inspiration to write about the elderly care, I after a while found a gap of knowledge. I considered the concept ‘person-centered care’ to be comprehensive and ample, and therefore I was surprise to find an absence of research that involved the home care within the elderly care. All of the knowledge I found considering elderly people and person-centered care, involved elderly people who live in residential homes or elderly people diagnosed with dementia. I had trouble finding research that referred to elderly people who are not diagnosed with dementia and that live in ordinary accommodation. Therefore I decided to illustrate this area in my essay.
To accomplish my investigation I utilized a qualitative method. I implemented semi
structured interviews with caregivers that are working in home care with elders who are not diagnosed with dementia and who live in ordinary accommodations. I later on analyzed my empirical material using the analysis thematization.
During my investigation I concluded that there are benefits regarding the aspiration for a person-centered care even within the home care of the elderly care that refer to people who are not diagnosed with dementia and who live in ordinary accommodations. A person-centered care creates possibilities for the elders to in a greater extent keep their
self-determination, the caregivers experience a greater satisfaction among the elders regarding the care and service they are provided, which also means that the caregivers experience a greater satisfaction with the care and service they provide. The implementation plans that are
prepared for the elders needs and requests, function as an instrument to concretize the needs and request, which enable an aspiration for person-centered care.
As well as I found that there are benefits with a person-centered care, some obstacles emerged concerning the implementation of a person-centered care. Inter alia some of my respondents expressed that the aspect of time was crucial, but also the values among colleagues and the support from the manager can have an impact and be seen as an obstacle regarding the implementation of a person-centered care. Except for these obstacles it is also important that the layers of the organization strive for resembling goals and values to enable an aspiration for a person-centered care.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING... 2
ABSTRACT ... 3
1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING ... 5
1.1SYFTE... 6
1.2FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
1.3BEGREPPSDEFINITIONER ... 6
2. KUNSKAPSÖVERSIKT ... 7
2.1PERSONCENTRERAD VÅRD... 7
2.2STUDIER AV PERSONCENTRERAD VÅRD OCH VÅRDGIVARNAS ATTITYDER ... 8
2.4KRAV PÅ OMSORGSPERSONAL OCH ENHETSCHEFER... 9
3. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 10
3.1FLORENCE NIGHTINGALES OMVÅRDNADSTEORI ... 10
3.2VIRGINIA HENDERSON OM OMVÅRDNADENS GRUNDPRINCIPER ... 11
3.3MÅL OCH VÄRDERINGAR; ORGANISATIONSTEORI I OFFENTLIG SEKTOR ... 12
3.4HUR TEORIERNA KNYTS SAMMAN MED PERSONCENTRERAD VÅRD ... 12
4. METOD ... 13
4.1KVALITATIV METOD ... 13
4.2FENOMENOLOGI ... 14
4.3FÖRFÖRSTÅELSE ... 14
4.4URVAL OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 15
4.5ANALYSMETOD ... 16
4.6ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 16
4.7RELIABILITET, VALIDITET OCH REFLEXIV OBJEKTIVITET ... 17
5. RESULTAT OCH ANALYS ... 18
5.1HINDER MED ATT STRÄVA EFTER PERSONCENTRERAD VÅRD ... 18
5.1.1TIDSASPEKTEN ... 18
5.1.2VÄRDEGRUNDER ... 19
5.1.3ORGANISATIONEN ... 20
5.2MÖJLIGHETER MED ATT STRÄVA EFTER PERSONCENTRERAD VÅRD ... 21
5.2.1ATT ANPASSA OMSORGEN ... 21
5.2.2SAMARBETET MELLAN KOLLEGOR ... 22
5.2.3GENOMFÖRANDEPLANER ... 23
5.3HUR OMSORGSPERSONALEN FÖRHÅLLER SIG TILL PERSONCENTRERAD VÅRD ... 24
5.4SUMMERING ... 26
6. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 27
6.1METODDISKUSSION ... 30
REFERENSER OCH BILAGA ... 31
1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING
Det är viktigt för äldre män och kvinnor att ha möjligheten att behålla inflytandet över sitt vardagsliv även när man är i behov av äldreomsorg. Trots detta finns brister gällande inflytande och självbestämmande inom äldreomsorgen. I socialtjänstlagen framgår att
individanpassning är av stor betydelse för den enskilda individen. Verksamheten ska bygga på respekt för människors integritet och självbestämmanderätt. Socialtjänstlagen är en ramlag, vilket innebär att den ger utrymme för tolkning och möjliggör därmed även individuell anpassning (1 kap. 1§ SoL).
Socialnämndens insatser ska även utformas och genomföras tillsammans med den enskilde (3 kap. 5§). Enligt propositionen Värdigt liv i äldreomsorgen (Prop. 2009/10:116) anser
regeringen att det i socialtjänstlagen bör införas en bestämmelse om att den äldre personen, så långt som möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges inom ramen för sina beviljade insatser. Syftet med detta är att främst möjliggöra individuell anpassning genom att de äldre får inflytande och så långt som möjligt kan påverka insatsernas genomförande (Prop. 2009/10:116).
I socialtjänstlagen framgår att äldreomsorgen ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv samt känna välbefinnande. Äldre personer ska få möjligheten att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra (5 kap. 4§ SoL). Enligt socialtjänstlagen ska den äldre personen så långt det är möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges (5 kap. 5§ tredje stycket (SoL). I socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2012:3) förklaras begreppet meningsfullhet. För att den äldre personen ska uppfatta sin tillvaro som meningsfull bör olika aspekter beaktas. Personalen tar hänsyn till den äldre personens behov av socialt innehåll i de beviljade insatserna. Personalen skapar förutsättningar för att den äldre personen upplever en meningsfull tillvaro genom att exempelvis möjliggöra deltagande i fysiska aktiviteter, eller också att den äldre personen kan leva enligt sin kultur, tro och livsåskådning. Personalen ska även bidra till att stärka den äldre personens självkänsla och tilltro till sin egen förmåga.
För att möjliggöra individuell anpassning inom äldreomsorgen är personcentrerad vård ett lämpligt tillvägagångssätt. Personcentrerad vård kan beskrivas som en vårdfilosofi som bygger på humanistiska idéer om människors olikheter. Alla människor är unika, jämlika och kompetenta och bör därför behandlas utifrån dessa aspekter (Sjögren, K, 2013).
Personcentrerad vård är enligt svensk sjuksköterskeförening en vård som strävar efter att göra hela personen synlig och prioriterar att tillgodose existentiella, sociala, andliga och psykiska behov i lika stor utsträckning som de fysiska behoven. En av grunderna i personcentrerad vård är att bekräfta och respektera personens upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom, och att utifrån detta arbeta för att främja hälsa, där man utgår ifrån vad hälsa betyder för just den enskilda individen. Den personcentrerade vården innebär även att individens unika perspektiv ges likvärdig giltighet som det professionella perspektivet (Socialstyrelsen 2012-10-2).
En av orsakerna till att vården inom äldreomsorgen inte alltid är personcentrerad är att tiden inte anses räcka till. Om personalen är underbemannad finns varken tid eller ork till det goda
bemötandet (SOU 2008:51). För att den personcentrerade vården ska fungera krävs en balans mellan rutiner och flexibilitet. Alltför fasta rutiner kan på ett negativt vis påverka de äldres inflytande och delaktighet i vården samt personalens möjlighet att ge ett gott bemötande och därmed en vård som är personcentrerad (SOSFS 2012:3).
Trots att den personcentrerade vården enligt forskning är att föredra, både för vårdgivare, vårdtagare och dess anhöriga, är den inte alltid möjlig att genomföra. Vilka hinder och vilka möjligheter finns det med den personcentrerade vården, och vad krävs för att den ska vara möjlig att sträva efter? Jag fann begreppet personcentrerad vård väldigt brett och omfattande, och blev förvånad när jag inte hittade någon tidigare forskning som innefattar personcentrerad vård i hemtjänsten inom äldreomsorgen. All kunskap jag hittade gällande äldre och
personcentrerad vård handlade om äldre som bor i särskilda boenden eller äldre som har en demenssjukdom. Jag kunde inte hitta något som berörde äldre som inte har en
demenssjukdom och som bor i ordinärt boende, vilket exkluderar denna grupp i arbetet med personcentrerad vård. För att skapa mer kunskap och större möjligheter i det sociala arbetet, valde jag att belysa detta område i min uppsats.
1.1 Syfte
Syftet med min undersökning är att ur omsorgspersonalens perspektiv belysa ett område som är exkluderat i de vetenskapliga texter jag har kommit över, nämligen personcentrerad vård för personer som inte har en demenssjukdom och som bor i ordinärt boende. Syftet är att undersöka vilka hinder och möjligheter som personcentrerad vård, ur omsorgspersonalens perspektiv, kan utgöra inom äldreomsorgens hemtjänst.
Jag vill alltså med denna uppsats ta reda på vikten av att individanpassa de äldres omsorg, samt undersöka på vilket sätt personcentrerad vård kan innebära att de äldre upplever meningsfullhet och ett värdigt liv.
1.2 Frågeställningar
- Hur arbetar omsorgspersonal i hemtjänsten för att uppnå personcentrerad vård? - Vilka hinder och möjligheter finns vid strävan efter personcentrerad vård?
- På vilket sätt kan personcentrerad vård innebära att den äldre upplever meningsfullhet och ett värdigt liv?
1.3 Begreppsdefinitioner
Nedan följer förklaringar på centrala begrepp som berörs i min uppsats.
Personcentrerad vård
Personcentrerad vård innebär att synliggöra hela personen och prioritera personens andliga, existentiella, sociala och psykiska behov i lika hög utsträckning som personens fysiska behov. Det innebär även att man respekterar och bekräftar personens upplevelse och tolkning av sjukdom och ohälsa. Därefter arbetar man för att främja hälsa med utgångspunkt i vad hälsa betyder för den enskilda individen (Socialstyrelsen, artikel: 2012-10-2).
Värdigt liv
Värdigt liv och välbefinnande är begrepp som går att tolka på många olika sätt i olika
sammanhang och är väldigt individuella beroende på hur individen själv uppfattar och tolkar begreppen. För att uppnå ett värdigt liv och välbefinnande innebär det att synpunkter och önskemål respekteras och individens behov ska styra hur vården och omsorgen ges, för att möjliggöra att individen kan leva det liv han eller hon vill och kan. Begreppen innefattar exempelvis att omsorgen är av god kvalitet, personal har ett gott bemötande, privatliv,
integritet och livsval respekteras, individen upplever meningsfullhet och känner sig trygg. Allt utgår ifrån att individen ska uppleva en känsla av välbefinnande och värdigt liv
(Socialstyrelsen, artikel 2012-3-1).
Meningsfullhet
Meningsfullhet är en upplevelse som varierar från person till person utifrån sitt sammanhang. Att en individ upplever meningsfullhet vid deltagande av aktiviteter, betyder inte att en annan individ upplever samma känsla av meningsfullhet vid samma aktivitet. För att någon ska kunna uppleva meningsfullhet krävs det att man lyssnar och förstår individens val och önskemål. Det den enskilda individen uppfattar som meningsfullt, är just den personens upplevelse av meningsfullhet (Socialstyrelsen, Dialog).
Genomförandeplan
En genomförandeplan innebär att omsorgspersonal tillsammans med den enskilde utformar en plan för hur insatserna ska utföras. Genom att utforma en genomförandeplan minimeras oklarheter och missförstånd, samtidigt som den enskilde får vara delaktig i planeringen av hur omvårdnad och service ska utföras (Socialförvaltningen, genomförandeplan).
2. KUNSKAPSÖVERSIKT
Efter att ha sökt efter både nationell och internationell forskning inom området för personcentrerad vård i äldreomsorgen kan jag konstatera att det är väldigt svårt att hitta kunskap inom just detta område. En av mina källor bekräftar även att det är ett outforskat område som inte omfattas av mycket tidigare forskning. Den tidigare forskning jag använder mig av i min uppsats och presenterar i detta kapitel är i form av tre doktorsavhandlingar. Sjögren (2013), Nilsson (2013) och Törnquist (2004) framför forskning som är användbar för mig i analysen av min empiri i senare kapitel.
2.1 Personcentrerad vård
Begreppet personcentrerad vård har de senaste tjugo åren använts som en beskrivning av god vård och anpassad vård utifrån individens behov, livssituation och önskemål. Begreppets utveckling och användning anses ha startat i Storbritannien och sedan spridits till Australien, Nordamerika och senare även till länder i Europa. I Sverige är personcentrerad vård ett etablerat begrepp när det kommer till god vård och omsorg och begreppet förekommer även i bland annat nationella riktlinjer och i beskrivningar av kärnkompetensen hos sjuksköterskor. Det har även etablerats ett speciellt forskningscentrum vid Göteborgs universitet, Göteborgs Centrum för Personcentrerad vård (GPCC), där effekter av personcentrerad vård vid
Personcentrerad vård kan även ses som en representant i ett paradigmskifte som flyttar kunskap, ansvar och initiativ i vården från den professionella vårdaren till att delas mellan både vårdaren och personen som är i behov av vården. Den tidigare dominerande
biomedicinska synen på symptom och sjukdom har ersatts med en helhetssyn på individen som är i behov av vården där både psykologiska, fysiska, sociala och andliga aspekter uppmärksammas. Det personcentrerade synsättet inom vården förväntas leda till hälsa och ökat välbefinnande hos personer som är i behov av vård, men även hos närstående och vårdpersonal (Sjögren, K, 2013).
Den personcentrerade vården kan även beskrivas som en vårdfilosofi som grundas i
humanistiska idéer om att alla människor är olika, unika, kompetenta, värdiga och jämlika. I litteratur som berör personcentrerad vård är synen på person central. Personen förstås ur ett personfilosofiskt perspektiv, att människan har ett absolut värde som inte kan minska oavsett förmågor, kompetenser och utveckling. Detta perspektiv med person i centrum innebär ett moraliskt ansvar att alla människor ska behandlas och mötas med respekt, kärlek och rättvisa. Detta är precis det som omsätts i en personcentrerad vård då människans värdighet
respekteras och dess subjektiva erfarenhet bildar utgångspunkten i den vård som ska ges. För att kunna ge en individ den vård hen behöver och på det sätt hen vill måste man förstå individens subjektiva värld. Alltså hur individen förstår sin egen situation. Den som är
vårdgivare behöver därför sträva efter att vara autentisk och ärlig i mötet med individen, samt beakta vikten av att undvika att vara dömande och värderande (Sjögren, K, 2013).
En filosofisk utgångspunkt i den personcentrerade vården är att personens själv blir till samt utvecklas vid interaktion med andra människor och med sin omgivning. En god
personcentrerad vård börjar alltid med att skapa goda relationer samt att relationen prioriteras i samma utsträckning som de arbetsuppgifter som ska utföras. Relationen leder till äkta samtal och samspel som i sin tur möjliggör en medvetenhet om den andres närvaro samt en möjlighet att föreställa sig vad den andre tänker, vill, känner och uppfattar. Detta är grundläggande förutsättningar för att en personcentrerad vård ska kunna fungera (Sjögren, K, 2013).
2.2 Studier av personcentrerad vård och vårdgivarnas attityder
Några internationella undersökningar har använt sig av observationer och skattningar av personcentrerad vård och undersökt vilka faktorer som är relaterade till personcentrerad vård i boenden för äldre och för personer med kognitiv svikt (även känt som demenssjukdom). Dessa rapporter framför att personcentrerad vård inte är relaterat till personalens erfarenheter eller professionella utbildning. Andra studier har jämfört skattningar av vårdgivarnas attityder till personer som har en demenssjukdom och till vård. I dessa studier framkom att det både fanns och inte fanns samband mellan formell utbildning och i vilken mån personalens attityder till personer med en demenssjukdom och vården var personcentrerad. Även om slutsatsen grundas på få studier verkar det vara så att den personcentrerade vården är mer kopplad till vårdgivarnas förhållningssätt i vården, än vårdgivarens formella utbildning eller erfarenhet (Sjögren, K, 2013).
Det finns även studier som framförs av Sjögren (2013), som har fokuserat på hur
personcentrerad vård är relaterad till välbefinnande för de boende i olika särskilda boenden. Det rapporterades positiva samband mellan en hög grad av personcentrerad vård och de äldres livskvalitet. Rapporterna visade även att det fanns ett samband mellan högre grad av
personcentrerade attityder hos vårdgivarna och högre skattad livskvalitet hos de äldre (Sjögren, K, 2013).
Studier som har genomförts i särskilda boenden i Sverige och Australien har rapporterat positiva samband mellan personcentrerad vård och tillfredsställelse hos personalen. Det har även rapporterats att de vårdgivare som hade högre grad av personcentrerad attityd upplevde högre tillfredsställelse med den vård som gavs. Det finns alltså studier som stödjer att när personalens attityder och vården är personcentrerad relaterar till att de boende upplever en högre grad av välbefinnande och personalen upplever att de är mer tillfredsställda med den vård de ger (Sjögren, K, 2013).
2.3 Organisatoriska förutsättningar för en personcentrerad vård
Vårdmiljön är enligt Sjögren (2013) det mest betydelsefulla för att en personcentrerad vård ska kunna genomföras. Är bland annat den fysiska miljön anpassad efter individens behov kan vårdmiljön ses som gynnsam för individen. En gynnsam vårdmiljö innebär även att omsorgspersonalen har tid att prata med och vara med de äldre. Detta går att uppnå genom att möjliggöra att omsorgspersonalen har en lägre arbetsbelastning, mindre samvetesstress och högre tillfredsställelse med den vård de ger (Sjögren, K, 2013). Något som kan hindra möjligheten att genomföra personcentrerad vård är exempelvis en stressig och
effektivitetsstyrd miljö som inte är flexibel (Nilsson, A, 2013).
En annan faktor som enligt tidigare forskning krävs för att åstadkomma en personcentrerad vård är att omsorgspersonalen upplever ett positivt psykosocialt klimat på sin arbetsplats och att man delar värdegrund med sina kollegor (Sjögren, K 2013). Även enligt Nilsson (2013) krävs att kollegorna har en gemensam värdegrund för att kunna åstadkomma en
personcentrerad vård. För att det ska vara möjligt att göra äldreomsorgen mer personcentrerad krävs mer forskning inom området. Det behövs bland annat en större kunskap om hur en personcentrerad värdegrund ska kunna omsättas i det praktiska arbetet, i handlingar, interaktioner, prioriteringar och aktiviteter (Sjögren, K, 2013).
Även organisatoriska förutsättningar som gäller värderingar och mål är centrala för att en personcentrerad vård ska kunna genomföras på bästa sätt. Organisationens mål bidrar till en påverkan på organisationens struktur och organisering, som i sin tur påverkar verksamhetens ledande riktlinjer (Christensen, Lægreid, Roness & Røvik, 2005). Målen och värderingarna som finns inom organisationen måste uppvisa samstämmighet för att möjliggöra ett arbete som strävar efter att genomföra en personcentrerad vård.
2.4 Krav på omsorgspersonal och enhetschefer
Törnquist (2004) har genomfört en undersökning gällande vilken kompetens omsorgspersonal och enhetschefer inom äldreomsorgens särskilda boenden anses behöva för att kunna erbjuda det de äldre den vård och omsorg de är i behov av. Bland annat lyfts enhetschefers och omsorgspersonals åsikter gällande vilken kompetens som krävs i arbetet. Några av de personliga kompetenserna som anses behövas är en empatisk förmåga, ödmjukhet, respekt för den äldre och att vara kärleksfull. Den personliga kompetensen gentemot kollegorna anses lika viktig där man betonar vikten av ärlighet, lojalitet, positivitet och pålitlighet. För att kunna utföra arbetet krävs det att omsorgspersonalen har god initiativförmåga, är flexibel och självständig (Törnquist, A, 2004).
Sjögren (2013) klargör i sin avhandling att ett högt värde av personcentrerad vård genererar högre tillfredsställelse, lägre arbetsbelastning, lägre samvetsstress och en upplevelse av ett mer stödjande psykosocialt klimat hos personalen. Hon nämner även att de som hade en vidareutbildning i demensvård skattade personcentrerad vård högre än de som inte hade någon vidareutbildning (Sjögren, K, 2013).
3. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
I detta kapitel redogör jag för den teoretiska referensram som min uppsats grundar sig i. Jag har valt mina teorier utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. De nedan beskrivna
teorierna möjliggör att mina frågeställningar besvaras och mitt syfte uppfylls. Både Florence Nightingales och Virginia Hendersons teori framför liknande åsikter och värderingar gällande omvårdnad. Jag har i min uppsats valt att beröra båda teorierna då de tillför ett djup av
kunskap till min analys och är av vikt för det socialt arbetets utveckling. Min tredje teori, mål och värderingar; organisationsteori i offentlig sektor, möjliggör att min analys av empirin kompletteras och fördjupas ytterligare.
3.1 Florence Nightingales omvårdnadsteori
Trots att Florence Nightingale inte formulerade en specifik begreppsmodell eller
omvårdnadsteori anses hon vara den första som utvecklade en begreppsmodell inom ämnet omvårdnad. Nightingale dokumenterade noga sina tankar och idéer, och utifrån hennes skrifter formulerades omvårdnadsteorin. Nightingale menade att sjuksköterskor skulle vårda patienter, inte sjukdomar. Hon behandlade inte lunginflammation, utan hon behandlade personer som hade lunginflammation. Hon såg människan som en flerdimensionell holistisk varelse som består av biologiska, sociala, psykologiska och adliga element som påverkar varandras komplexitet. En individs fysiska hälsa påverkar tillexempel även individens psykiska hälsa samt det sociala och andliga livet (Kirkevold, M, 2000).
Gällande den biologiska komponenten ansåg Nightingale att individen besitter en läkande inneboende kraft, och med rätt omvårdnad kunde dessa krafter göra personen frisk. Hon påstod även att sjukdomar kan förebyggas genom att skapa en lämplig miljö för den enskilda människan att leva i. Nightingale påtalade även risken med en monoton miljö, som många patienter befinner sig i, då bristen på omväxling kan ha negativ inverkan på patienter och till och med framkalla psykiska sjukdomsprocesser. Den psykologiska komponenten hos
människan bestod, enligt henne, av faktorer som styr tankeprocesser, känslor, intellekt och självbild. Den sociala komponenten handlade om interaktioner i samhället. Nightingale menade på att patienterna inte borde isoleras från andra människor (Kirkevold, M, 2000). Den andliga komponenten verkade Nightingale se som något hon tror existerar, men som inte är en förutsättning för omvårdnad. Denna dimension handlar enligt henne om de värdesystem som hjälper individen att fatta beslut om vad som är rätt och fel. Hon var övertygad om att alla människor har ett inneboende värde, att människan har kontroll över sitt eget liv och att denna kontroll skapas genom vilka beslut man fattar och vilka val man gör. Nightingale verkade mena att de sociala behoven har mindre inverkan på välbefinnandet, och hon framställde den förmodade andliga dimensionen som en mer genomgripande komponent (Kirkevold, M, 2000).
Hennes fokus var inriktat på människans fysiologiska och psykologiska komponenter. Nightingale gav sjuksköterskor råd om olika sorters fysisk omvårdnad, som exempelvis diet, ljus och värme. Gällande den psykologiska omvårdnaden betonade hon betydelsen av
omväxling och en bra balans mellan stimulans och ro. Hon menade även att sjuksköterskans uppträdande var viktigt då det inte fick inverka ogynnsamt på patientens miljö. För att veta hur patienten mår och vilka förändringar i miljön som kan öka välbefinnandet menade Nightingale att den viktigaste metoden är att observera patienten (Kirkevold, M, 2000).
3.2 Virginia Henderson om omvårdnadens grundprinciper
Virginia Henderson var en av de första sjuksköterskorna som sedan utgivandet av Florence Nightingales omvårdnadsteori försökte beskriva omvårdnadens ansvarsområde. Hendersons bok var under många decennier den ledande läroboken i USA inom området för
grundläggande omvårdnad. Henderson utgör ett försök att beskriva och definiera en
sjuksköterskas speciella funktion. Enligt Henderson är sjuksköterskans speciella arbetsuppgift att hjälpa en individ, frisk eller sjuk, att utföra åtgärder som befordrar tillfrisknande, hälsa eller en fridfull död, om individen själv inte har kunskap, vilja eller kraft för att utföra dessa åtgärder. Denna arbetsuppgift ska utföras för att hjälpa individen att så snart som möjligt återgå till att vara oberoende (Kirkevold, M, 2000).
Henderson menar att vissa åtgärder är nödvändiga för tillfrisknande, hälsa och en fridfull död. De åtgärder som utförs av sjuksköterskan utförs normalt av människan aktivt och
självständigt. Hon menar även att omvårdnadens mål är att individen ska återgå till att vara oberoende och självständig. Virginia Henderson hävdar att alla människor, friska som sjuka, har vissa grundläggande behov. Dessa behov är mat, husrum, kläder, kärlek, uppskattning, känsla av att var till nytta samt upplevelse av ömsesidig samhörighet och ömsesidigt beroende av andra i en mänsklig gemenskap. För att urskilja dessa behov har Henderson haft sin
utgångspunkt i psykologen Abraham Maslows behovshierarki samt psykologen Erik
Erikssons teori om livsfaser. Henderson menar att även om dessa behov är allmänmänskliga så tolkas och tillfredsställs behoven på olika sätt av olika människor beroende på sociala, kulturella och individuella faktorer. Om omvårdnaden ska kunna leda till det som individen uppfattar som tillfrisknande, god hälsa eller en fridfull död, måste utgångspunkten vara i den enskilda individens egen upplevelse av sina behov och hur dessa bäst kan tillgodoses
(Kirkevold, M, 2000).
Hon har i sin teori fjorton detaljerade komponenter som beskriver omvårdnadens grundläggande åtgärder som enligt henne ingår i allmän omvårdnad. Några av dessa komponenter är att hjälpa patienten att andas, äta, dricka, att upprätthålla en lämplig kroppsställning samt att växa ställning, att hjälpa patienten att hålla sin kropp ren och välvårdad samt att skydda huden, att hjälpa patienten till meningsfull sysselsättning samt att främja patientens utveckling och hälsa (Kirkevold, M, 2000).
Henderson menar sammanfattningsvis att omvårdnaden ska baseras på de mänskliga
grundläggande behoven. Den som är vårdgivare är både ansvarig och bäst lämpad att hjälpa individen att tillgodose sina behov när individen själv inte kan genomföra detta. För att kunna hjälpa varje enskild individ måste omvårdnaden ges utifrån individens behov och möjliggöra att individen upplever tillfrisknande, god hälsa eller en fridfull död (Kirkevold, M, 2000).
3.3 Mål och värderingar; organisationsteori i offentlig sektor
För att komplettera mina utvalda omvårdnadsteorier har jag även valt att inkludera ännu en teori för att ge min analys ytterligare djup. Denna teori utgår ifrån organisationsteori i offentlig sektor och omfattar den offentliga verksamhetens mål och värderingar.
Mål och värderingar inom en organisation är begrepp om eller definitioner av något man önskar att förverkliga och uppnå i framtiden. Organisationer sägs ofta vara kollektivt orienterade gällande att uppnå mål, vilket kräver både samordnade och specialiserade aktiviteter. Organisationens mål avser att bidra till en påverkan på hur organisationen
struktureras och organiseras, vilket i sin tur påverkar de centrala riktlinjerna för verksamheten (Christensen, Lægreid, Roness & Røvik, 2005).
Att organisationen i grund och botten styrs av tydliga mål och värderingar är viktigt för att hänvisa och leda vid beslutsfattande samt för att kunna värdera och utvärdera det
organisationen har uppnått. Mål och värderingar kan även vara medvetet otydliga och oklara då de kan spegla en oenighet inom organisationen eller dess komplexitet. Att en organisation styrs av mål och värderingar kan innebära flexibilitet och stöd vid beslutsfattande, men det kan också skapa konflikter gällande vem i organisationen som bär ansvaret om ansvaret bärs av politisk-administrativa system (Christensen, Lægreid, Roness & Røvik, 2005).
Om grunden till en konflikt inom organisationen ansvaras av ett politiskt-administrativt system kan de som arbetar i organisationen uppleva en hjälplöshet. Inom äldreomsorgen fattas många beslut om organisationen på politisk nivå, lagstiftningen styr arbetet,
biståndsbedömare är beslutsfattare, enhetschefer ska möjliggöra att omsorgspersonalen kan genomföra sitt arbete för omsorgstagarna. I denna kedja kan en hel del professioner uppleva en hjälplöshet om ett problem behöver åtgärdas på politisk- och lagstiftningsnivå. För att kunna sträva mot värdegrunden om ett värdigt liv för äldre personer krävs det att
äldreomsorgen, från politiker till de äldre, styrs av liknande mål och värderingar.
Alltså, för att äldreomsorgen ska kunna sträva emot en personcentrerad vård, krävs det att kunskap finns och utvecklas bland både omsorgspersonal, enhetschefer och
verksamhetschefer. För att personcentrerad vård, utifrån ett organisatoriskt perspektiv, ska vara möjligt att genomföra är det av stor vikt att organisationens mål och värderingar strävar mot att skapa en verksamhet som har resurser för att detta ska gå att sätta i verk. Mål och värderingar måste även vara gemensamma och liknande genom alla nivåer inom
organisationen.
3.4 Hur teorierna knyts samman med personcentrerad vård
Florence Nightingales omvårdnadsteori handlar kort och koncist om att vårdgivare ger omvårdnad till vårdtagare, inte till sjukdomar. Människan är enligt Nightingale komplex och all komplexitet påverkar individens tillfrisknande. Att använda denna teori inom
äldreomsorgen innebär att man tar hänsyn till hela individen, inte enbart dess
tillkortakommanden. Teorin belyser vikten av att anpassa vård, miljö och sinnesstämning utifrån individen genom att observera individen. Detta är en av de viktigaste beståndsdelarna för att kunna genomföra en personcentrerad vård i äldreomsorgen.
Virginia Hendersons teori om omvårdnadens grundprinciper är på många sätt lik Florence Nightingales omvårdnadsteori. Henderson menar att omvårdnaden i korta drag ska skapa möjligheter för individen att återgå till att vara oberoende och självständig. Henderson menar
att omvårdnaden ska utformas utifrån de mänskliga behoven och ska anpassas för varje individ. Denna teori kan inom äldreomsorgen bidra till en förståelse gällande individens strävan att återgå till att vara oberoende och självständig. Omvårdnaden ska i största möjliga mån bidra till att förmågor förstärks eller bibehålls, inte försvagas. Att framföra denna teori och att applicera den på äldreomsorgens arbete är av stor vikt för att det sociala arbetet ska kunna genomföras då den kunskap som framförs i teorin är användbart inom äldreomsorgens organisation.
Genom att knyta samman dessa två omvårdnadsteorier med en organisationsteori som berör mål och värderingar, skapas en möjlighet till att framföra en mer komplex analys. För att det överhuvudtaget ska vara möjligt att tala om och sträva efter en personcentrerad vård inom äldreomsorgen krävs det att hela organisationen genomsyras av gemensamma och liknande mål och värderingar. Att arbeta mot liknande mål och att utgå ifrån liknande värderingar möjliggör en strävan mot en äldreomsorg som är personcentrerad. De olika nivåer som finns inom organisationen behöver finna ett stöd hos varandra och besluten som fattas måste kunna fungera genomgående i hela organisationen. Organisationens mål och värderingar har stor påverkan på vilken omvårdnad de äldre får, och därför krävs det att alla nivåer inom organisationen strävar mot liknande mål och arbetar utifrån liknande värderingar.
4. METOD
I genomförandet av min uppsats har jag använt mig av kvalitativ metod som jag beskriver i detta kapitel. En kvalitativ metod möjliggör att jag får svar på mina frågeställningar som kort och koncist handlar om omsorgspersonalens upplevelser av personcentrerad vård. Nedan berörs även avsnitt som är av vikt för min studie, såsom fenomenologi, förförståelse, urval och tillvägagångssätt, analysmetod, etiska ställningstaganden, reliabilitet, validitet och objektiv reflexivitet.
4.1 Kvalitativ metod
Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka hinder och möjligheter som personcentrerad vård kan ha inom äldreomsorgens hemtjänst. Samt vad som, enligt
omsorgspersonal i hemtjänsten, krävs för att kunna genomföra en personcentrerad vård. Jag vill även förena personcentrerad vård med begreppet meningsfullhet och vad det kan innebära för den äldres upplevelse av ett värdigt liv.
För att kunna uppfylla syftet med min uppsats och besvara mina frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativ metod. En kvalitativ metod innebär att mitt tillvägagångssätt fokuserar på insamling av kvalitativ data i form av berättelser och upplevelser från mina respondenter. Den kvalitativa metoden är vanligt förekommande vid samhällsvetenskaplig forskning. Det som karaktäriserar denna metod är att den undersöker förståelsen av hur en person förhåller sig till och uppfattar sin verklighet. Metoden utmärker sig även av att den som forskar väljer sina teorier utifrån vilket resultat som framkommer vid forskningen. Den kvalitativa metoden inriktar sig även på ett färre antal respondenter, till skillnad från
kvantitativ metod, vilket innebär att den som forskar kan förhålla sig subjektiv till forskningen genom att få en djupare inblick i området istället för en objektiv överblick (Bryman, A, 2011). För att möjliggöra att jag får svar på mina frågeställningar och får en klar helhetsbild valde jag att genomföra semistrukturerade intervjuer med mina respondenter. Semistrukturerade
intervjuer innebär att jag utgick från mina förberedda och färdigställda frågor som jag hade formulerat innan mina intervjuer genomfördes, men det var även möjligt för mig att ställa utvecklade följdfrågor under intervjun. Under semistrukturerade intervjuer väljer den som forskar i vilken ordningsföljd frågorna ska ställas. Detta ger forskaren möjligheten att beakta det enskilda samtalets utformning. Mina förberedda och färdigställda frågor fungerar alltså som en mall vid intervjutillfället. Dessa frågor berör ett par förhållandevis specifika teman som ska beröras under intervjutillfället, men respondenternas svar kan med stor frihet utformas på deras eget vis. Nya frågor kan uppkomma under intervjun i takt med att respondenterna delar med sig av information som kan vara viktig för forskningen. Detta innebär att den semistrukturerade intervjun är flexibel och det måste läggas stor vikt på hur den som intervjuar uppfattar och tolkar vad intervjupersonen upplever som viktigt (Bryman, A, 2011).
För att säkerställa att min insamlade empiri är så exakt som möjligt och för att minska mitt tolkningsutrymme, valde jag att spela in mina intervjuer efter att jag frågat mina respondenter om samtycke till detta. För att skapa ytterligare möjligheter till reflektion kring mitt empiriska material valde jag även att transkribera mina intervjuer. Att transkribera intervjun innebär att risken för att viktig empiri ska utebli minskar. Vid transkriberingen valde jag att även skriva ner detaljer som jag uppfattade som meningsbärande för respondenten, exempelvis långa pauser (Aspers, P, 2011).
4.2 Fenomenologi
Det fenomenologiska perspektivet är en term som i kvalitativa undersökningar betonar intresset av att förstå olika fenomen utifrån andras perspektiv och att beskriva världen på det sätt som andra upplever den. Fenomenologins fokus på innebörden i respondentens
upplevelse av sin omvärld bidrar till en större förståelse för individens upplevelse och åsikter (Kvale & Brinkmann, 2009:41-42). Att se på saker utifrån ett fenomenologiskt perspektiv innebär att mänskligt beteende betraktas som en produkt av hur människor tolkar och uppfattar världen. Detta perspektiv innebär att man försöker se på saker och ting utifrån personens perspektiv för att kunna skapa en förståelse för innebörden i människors beteenden (Bryman, A, 2011:33).
Jag har i min uppsats använt mig av det fenomenologiska perspektivet som ett förhållningssätt vid genomförandet av mina intervjuer. Genom att förstå upplevelser och berättelser utifrån mina respondenters perspektiv kunde jag skapa mig en uppfattning om hur de ser på saker och ting, och därmed var det lättare för mig att förstå vad de anser är viktigt. Genom att använda mig av fenomenologi kunde jag på ett effektivt sätt urskilja de teman som var återkommande i mina intervjuer med omsorgspersonalen.
4.3 Förförståelse
Jag är sedan tidigare bekant med äldreomsorgen men har ingen praktisk erfarenhet av omsorgspersonalens arbete. Under en tjugo veckor lång praktik praktiserade jag som
enhetschef inom äldreomsorgen, och det var då mitt intresse för verksamheten verkligen tog fäste.
Då jag har genomfört en relativt lång praktik inom äldreomsorgen har jag samlat på mig en hel del erfarenheter inom området. Dessa erfarenheter har bland annat gett mig en insikt i hur hela verksamhetens uppbyggnad fungerar samt hur omsorgspersonalen utför sitt arbete.
Förutom att ta del av arbetet i de äldres hem och hur detta fungerar har jag även en förförståelse för åsikter och resonemang som kan föras på liknande arbetsplatser.
En fördom jag har utifrån mina erfarenheter är att omsorgspersonalens upplevelse av att ha för lite tid i sitt arbete är väldigt vanlig. Under mitt arbete med denna uppsats har jag därför haft min erfarenhet och mina upplevelser i åtanke. Vid formuleringen av mina frågor har jag varit noga med att inte ställa ledande frågor för att inte prägla mina intervjuer av fördomar. I analysen av min empiri har jag varit noga med att använda mig utav det fenomenologiska perspektivet. Mitt intresse har varit att förstå mina respondenters beteenden, upplevelser och uppfattningar utifrån deras perspektiv.
4.4 Urval och tillvägagångssätt
För att undersökningen ska vara hanterbar i förhållande till den tid jag har att genomföra min uppsats krävs det att ett förhållandevis begränsat urval görs. Trots att jag måste göra ett begränsat urval tycker jag att det är viktigt att belysa att varje människas upplevelser är viktiga, men det är inte möjligt för mig att samla in uppgifter om varje människas upplevelser då det skulle leda till för mycket detaljer (Becker, HS, 2008).
För att avsmalna min uppsats har jag valt att avgränsa min forskning genom att fokusera på omsorgspersonal som jobbar i hemtjänsten, som inte arbetar med personer som har en demenssjukdom. Jag valde att göra denna avgränsning eftersom att jag anser att det saknas kunskap inom detta område. Den största delen av tidigare forskning och litteratur som jag har kommit över behandlar personcentrerad vård i särskilda boenden eller i arbetet med personer som har en demenssjukdom.
I den kommun i södra Sverige som jag har valt att utföra mina intervjuer är
omsorgspersonalen indelad i olika specifika grupper. De som arbetar med personer som har en demenssjukdom är indelade i en särskild grupp, de som arbetar på särskilda boenden är indelade i en annan grupp och utöver det finns det ett par grupper som arbetar främst med hemtjänst. Denna indelning möjliggjorde att jag lättare kunde välja ut mina respondenter. Jag gjorde även ett medvetet val att intervjua omsorgspersonal från olika personalgrupper då det kunde ge mig ett mer generellt material. Detta gör att jag undviker att eventuella interna konflikter i gruppen präglar och påverkar hela min empiri åt ett visst håll.
Jag har i och med denna specificering gjort ett målinriktat urval. Ett målinriktat urval innebär att mina fem respondenter är strategiskt utvalda så att urvalet är relevant i förhållande till mina forskningsfrågor. Mina fem respondenter är väl insatta inom mitt forskningsområde vilket gör att de är lämpade att besvara mina frågor (Bryman, A, 2011).
För att hitta vetenskaplig forskning som är relevant för min uppsats har jag använt mig av olika sökmotorer. Dessa i form av Malmö Universitets Biblioteksportal, Libesearch, uppsatser.se. I dessa sökmotorer har jag sökt på orden personcentrerad vård, hemtjänst,
värdigt liv, meningsfullhet, omvårdnad, hälsosamt åldrande.
Efter att ha skapat ett bra kunskapsläge om mitt område började jag formulera
forskningsfrågor som styrde min studie. Mina frågor formulerades på ett enkelt sätt som gjorde att de inte va möjliga att misstolka. Detta gjorde det möjligt för respondenten att ge tydliga svar på de frågor jag ställde.
4.5 Analysmetod
För att kunna analysera den empiri jag har samlat in genom intervjuer med mina respondenter har jag valt att göra en tematisk analys. Att använda sig utav en tematisk analys innebär att den som forskar tar ut ett eller flera teman som är återkommande och genomgående i
intervjuerna som genomförs med respondenterna. Bryman (2011) förklarar att syftet med den tematiska analysen är att forskaren skapar ett register av centrala teman och subteman för att sedan kunna sammanställa en matris som används som mall vid analysen. De identifierade teman och subteman som har identifierats och framkommit i detta arbete har bearbetats av mig genom att noga analysera mina ljudinspelningar, transkriberingar och anteckningar från mina intervjutillfällen (Bryman, A, 2011).
Den tematiska analysen kräver att den som forskar är uppmärksam på en del olika saker. Bryman (2011) framför ett resonemang från Ryan, GW & Bernard, HR (2003) som beskriver en del saker som är viktiga att tänka på vid tematisering. En viktig sak att lägga märke till är repetitioner, alltså teman som återkommer genom intervjun. Ett annat exempel att tänka på är typologier eller kategorier där uttrycken används på ett ovanligt sätt eller är lokala. Även metaforer och analogier som visas genom respondentens sätt att återge sina erfarenheter, tankar och åsikter. Det är också viktigt att lägga märke till likheter och skillnader mellan olika respondenter och att framföra och analysera dessa i undersökningen (Bryman, A, 2011). Vid genomförandet av mina intervjuer var jag väl medveten om de resonemang jag har beskrivit ovan. När jag uppmärksammade repetitioner såg jag till att anteckna detta samt att sedan markera det i mina transkriberingar. De repetitioner, återkommande teman, som identifierades vid intervjuerna är även grunden till de teman jag har valt att fokusera mitt arbete på. Vid förekomst av metaforer och liknelser i respondenternas sätt att återge sina svar var jag noga med att anteckna detta under intervjuns gång för att minnas uttrycket bättre. I min analys lyfter jag även upplevelser och åsikter som framkommit under intervjuerna. För att kunna genomföra min analys använder jag mig av tidigare forskning inom området samt Florence Nightingales omvårdnads teori, Virginia Hendersons grundprinciper kring omvårdnad och organisationsteori som innefattar mål och värderingar.
Genom att använda mig av fenomenologi kunde jag på ett effektivt sätt urskilja de teman som var återkommande i mina intervjuer med omsorgspersonalen. Detta då det fenomenologiska perspektivet ständigt påminner mig om att fokusera på innebörden i respondentens upplevelse av sin omvärld. Detta bidrar till en större förståelse för individens erfarenheter, upplevelser och åsikter kring de teman som framfördes under intervjuerna (Kvale & Brinkmann, 2009).
4.6 Etiska ställningstaganden
I genomförandet av min uppsats har jag tagit hänsyn till Vetenskapsrådets sammanställning av god forskningssed (2017). Några av de generella regler som måste följas är bland andra: att tala sanning med sin forskning, att öppet redovisa metoder och resultat, att inte stjäla
forskningsresultat från andra samt att sträva efter att bedriva forskningen utan att skada människor, djur eller miljö (Vetenskapsrådet, 2017).
Förutom Vetenskapsrådets sammanställning av god forskningssed finns det enligt Kvale & Brinkmann (2009) fyra områden som bör diskuteras gällande etiska riktlinjer för forskare. Dessa områden är informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och forskarens roll. Jag har i min uppsats tagit hänsyn till dessa fyra riktlinjer enligt följande. Jag har informerat
de som har deltagit i min undersökning och tillfrågat om samtycke då jag har framfört vilka risker och fördelar det finns med att delta, hur studiens upplägg ser ut samt att deltagarna när som helst får avträda från att medverka i undersökningen. Jag har även klargjort för
konfidentialitet genom att förklara att data som identifierar deltagarna inte kommer att
avslöjas. Namnen som förekommer i mitt analyskapitel är även fingerade. Personuppgifter om mina respondenter förvaras på ett sätt som gör att ingen som är obehörig ska kunna ta del av dessa uppgifter. Jag har även övervägt eventuella konsekvenser för mina respondenter, både i positiv och negativ bemärkelse, både för de som deltar och vetenskapligt. Rollen som
forskaren har, forskarens integritet, är avgörande för den vetenskapliga kunskapens hållbarhet och kvalitet i de etiska beslut som tas under undersökningens process. I slutändan är det min, som forskare, erfarenhet, rättrådighet, hederlighet och kunskap som är den avgörande faktorn för att ta hänsyn till den etiska aspekten (Kvale & Brinkmann, 2009).
Dessa fyra säkerhetsområden, informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och forskarens roll, kan användas som en ram av etiska påminnelser för forskaren både i
skapandet av sitt etiska protokoll, samt vad man ska leta efter i det praktiska arbetet när man bedriver forskning med hjälp av intervjuer. Forskaren måste vara medveten om att etiska problem ofta kan uppstå i intervjuforskning på grund av den asymmetriska maktrelationen som finns mellan intervjuare och respondent, där intervjuaren vanligen besitter den mäktigare positionen (Kvale & Brinkmann, 2009). Jag är även noga med att poängtera att min
undersökning inte syftar till att identifiera lösningar på eventuella befintliga problem, utan att skapa en kunskap och medvetenhet kring personcentrerad vård inom äldreomsorgen.
Jag anser att mitt val av att intervjua omsorgspersonal inom hemtjänsten är etiskt korrekt, då deras åsikter, upplevelser och erfarenheter framförs. Även om det vore intressant för min undersökning att intervjua äldre personer som tar emot stöd- och serviceinsatser av
omsorgspersonal, så har jag valt att avstå från detta utifrån ett etiskt ställningstagande. Jag anser dock att omsorgspersonalens erfarenheter och upplevelser kan generera mer kunskap om personcentrerad vård och dess betydelse i arbetet och på så sätt besvara mina
frågeställningar väl. Jag valde även ut ett etiskt ställningstagande att spela in mina intervjuer med respondenterna då detta ger mig mindre tolkningsutrymme samt att empirin jag samlar in blir mer exakt och tydligare för mig att analysera. Eftersom att jag valde att spela in intervjun har jag kravet på konfidentialitet i åtanke och är noggrann med att inte ge någon möjligheten att höra intervjun mellan mig och respondenten. För att uppfylla detta krav bevarar jag mitt insamlade material på ett ansvarsfullt sätt så att ingen kan ta del av materialet. Materialet kommer dessutom att raderas efter att uppsatsen har blivit godkänd.
4.7 Reliabilitet, validitet och reflexiv objektivitet
Reliabilitet beskrivs som forskarens tillförlitlighet. I intervjuer kan tillförlitligheten
exempelvis handla om vilka svar man får från respondenterna, och om samma respondenter hade svarat likadant om det var en annan forskare som ställde samma fråga. Om den som forskar ställer frågor som är ledande finns det en risk att reliabiliteten sänks. Men Kvale & Brinkmann (2009) menar däremot att trots risken med ledande frågor, kan dessa bidra till studien genom att skapa ett djup i de processer som studeras. Även att använda begreppet reliabilitet är omdiskuterat när det kommer till kvalitativ forskning, istället kan noggrannhet och pålitlighet användas. Jag har i min undersökning med hjälp av tidigare forskning och min teoretiska utgångspunkt analyserat min empiri och resultatet av min undersökning har vuxit fram under analysprocessen. Genom att med noggrannhet transkribera mina intervjuer och
genom att identifiera en tydlig tematisering i mina intervjuer har jag med min undersökning skapat ett noggrant och tillförlitligt resultat (Kvale & Brinkmann, 2009).
Begreppet validitet står för giltigheten i forskarens studie. Validiteten konstaterar om den som genomför forskningen har undersökt det som var planerat att undersökas. Det vill säga om frågeställningarna besvaras i studien. Förutom detta visar validiteten även om forskaren har valt rätt metod för att kunna genomföra sin studie, samt om vetenskaplig kunskap har genererats genom studien. Dessa resultat kan vara väldigt svåra att mäta i kvalitativa
undersökningar, därför kan man istället fokusera på forskarens trovärdighet och skicklighet. Enligt Kvale, S & Brinkmann, S (2009) är moralisk integritet, etiska överväganden och praktisk visdom avgörande för studiens värde och kvalitet (Kvale & Brinkmann, 2009). Eftersom att det inte finns något specifikt tillvägagångssätt för att fastslå validiteten i en kvalitativ studie är det forskaren själv som validerar sin studie. Detta görs genom att forskaren är ifrågasättande i sitt resultat och är kritisk i sin analys. I min intervjuguide framgår
tematiserade frågor som är framställda och anpassade utifrån frågeställningarna som har definierats i min undersökning. Detta möjliggör att jag under mina intervjuer får fram en empiri som är relevant till min undersökning. Jag framför även en metoddiskussion i kapitel 6 som stärker mitt val av metod för just denna undersökning (Kvale & Brinkmann, 2009). Förutom reliabilitet och validitet kan man även diskutera kring reflexiv objektivitet. Den reflexiva objektiviteten innebär att den som forskar reflekterar över sina egna bidrag till den kunskap som produceras. För att uppfylla en objektiv reflexivitet har jag strävat efter att vara objektiv i förhållande till subjektiviteten. Detta innebär att jag som forskare är medveten om och har insikt i mina fördomar om forskningsområdet och bör skriva om dessa när projektet kräver det (Kvale & Brinkmann, 2009).
5. RESULTAT OCH ANALYS
I detta kapitel presenteras analysen av mitt empiriska material som insamlats vid intervjuerna med mina respondenter. Utifrån analysen av mitt empiriska resultat utvinns ett övergripande resultat för min undersökning.
5.1 Hinder med att sträva efter personcentrerad vård
I detta avsnitt framför jag vilka hinder som enligt omsorgspersonalen finns när man strävar efter en vård som är personcentrerad.
5.1.1 Tidsaspekten
Ur mina intervjuer framkom ett mönster gällande vad man strävar efter och hur det genomförs i praktiken. Genomgående är att grunden i arbetet är att vilja gott, främst för de äldre. Det är viktigt att fokusera på varje individ i varje situation man befinner sig i. Majoriteten av mina respondenter använde tidsaspekten för att problematisera personcentrerad vård. De menar att det är svårt att ta hänsyn till varje individs individuella preferenser när man arbetar efter ett tidsschema som är preciserat utifrån vad som ska genomföras. Trots att det finns en förståelse för att personcentrerad vård är fördelaktigt både för vårdgivare och vårdtagare, upplevs att tiden till varje insats inte alltid är tillräcklig för att kunna applicera kunskapen i det verkliga arbetet. En av mina respondenter, som jag kallar Gertrude, förklarar detta följaktligen:
Det kan låta bra på papper, men det betyder inte att det fungerar i verkligheten. Oftast finns inte tiden till det.
Att uppleva att tiden inte finns för att genomföra en personcentrerad vård är väldigt problematiskt då kunskapen finns men den hinner inte användas. Omsorgspersonalen
uttrycker att de ibland kan känna sig otillräckliga i sin roll och att glädjen i arbetet förloras då man är medveten om att det går att utföra arbetet på ett sätt som är mer gynnsamt både för sig själv och för de äldre. Att arbetet är så styrt efter tid orsakar alltså en påverkan på den omsorg som utförs. Varje individ blir beviljad ett visst antal minuter för en viss insats. Men ibland kan insatsen ta längre tid att genomföra, och ibland kan den ta mindre tid att genomföra. För att hemtjänsten ska kunna planeras krävs absolut att det finns scheman och därför krävs det även att insatserna blir tidsbestämda, vilket mina respondenter även påpekar. Men denna
upplevelse av tidsbrist innebär att flexibiliteten i arbetet är något bristfällig och
omsorgspersonalen berättar att de ibland känner sig stressade och otillräckliga. En av mina respondenter, som jag kallar Merima, säger så här:
Vissa dagar kan ett besök hos en brukare ta fem minuter, medan det andra dagar kan ta tjugo minuter.
Detta citat tyder på att besöken som omsorgspersonalen genomför kan ta olika tid från dag till dag. Samma sorts besök hos en individ kan ta olika lång tid beroende på den äldres dagsform och hur behovet av stöd och hjälp ser ut just vid det besöket. Om ett besök tar längre tid än planerat kan det innebära att ett annat besök inte kan få hela sin planerade tid. Det är alltså enligt mina respondenter tiden, och dess följande konsekvenser, som är den största
svårigheten till att sträva efter att arbeta med personcentrerad vård. Även om det som jag tidigare nämnt finns en medvetenhet om fördelarna med att sträva efter personcentrerad vård, ser det inte alltid ut så i det verkliga arbetet.
5.1.2 Värdegrunder
Ännu en svårighet som uppmärksammades var att kollegornas värdegrunder har stor betydelse för hur arbetet utförs. Ifall miljön mellan kollegorna bidrar till öppenhet, ärlighet och flexibilitet är det enligt mina respondenter lättare att samarbeta, be om hjälp och att hjälpa andra i arbetet. Om arbetsgruppen är bestående av människor med väldigt skilda värdegrunder kan detta leda till problem. Ett exempel på värdegrundsproblem uppkom under min intervju med Gertrude:
Vi arbetar med samma sak, men vi kan ha väldigt olika viljor och mål. Vissa vill bara göra sitt jobb och sedan gå hem, medan andra vill göra det lilla extra för de äldre.
Detta kan skapa konflikter i situationer då man behöver be om hjälp för att exempelvis hinna med. Ett besök hos en brukare kan ta fem minuter för någon, och tjugo minuter för någon annan, trots att situationen och besöket ser väldigt lika ut. Det är viktigt att arbetsgruppen kan arbeta flexibelt för att varje enskild omsorgspersonal ska kunna genomföra ett personcentrerat arbete. De egenskaper som krävs hos omsorgspersonalen är enligt Törnquist (2004) en
empatisk förmåga, respekt för den äldre, kärleksfullhet och ödmjukhet. Dessa egenskapen kan i sin tur bidra till en upplevelse av lojalitet, ärlighet, pålitlighet och positivitet mellan
viktigt att omsorgspersonalen är flexibel, har god initiativförmåga och är självständig i sitt arbete (Törnquist, A, 2004).
5.1.3 Organisationen
Det krävs också att enhetscheferna strävar mot en personcentrerad vård för att det ska kunna fungera. Ett exempel som framfördes av en av mina respondenter, som jag kallar Adam, handlade om att chefen indikerat på att personalen hade gott om tid, då det framgick i statistik att många besök inte tog så lång tid som det var planerat. Han säger så här:
Det känns som att allt förtroende är borta när chefen antyder såna saker. Jag kan prata för många i min arbetsgrupp när jag säger att vi har fullt upp hela dagarna.
Att chefen indikerar att besöken inte uppfyller hela sin tid kan skapa problem för genomförandet av en vård som är personcentrerad. Det kan exempelvis leda till att
omsorgspersonalen stannar kvar hos den äldre på grund av att schemat säger det, istället för att det är den äldre som vill att omsorgspersonalen ska stanna kvar. Det måste finnas en tillit från enhetschefernas perspektiv att omsorgspersonalen genomför en personcentrerad vård som är väl fungerande främst för de äldre. Om besöket varar en kortare tid än planerat måste man kunna utgå ifrån att det är på den äldres uppmaning, och inte för att omsorgspersonalen till exempel vill ha längre rast.
Organisationens mål och värderingar bidrar till en påverkan på hur organisationen struktureras och organiseras, vilket i sin tur påverkar de centrala riktlinjerna för
verksamheten. För att kunna sträva mot värdegrunden om ett värdigt liv för äldre personer krävs det även att mål och värderingar är gemensamma och liknande genom alla nivåer inom organisationen (Christensen, Lægreid, Roness & Røvik, 2005).
Ett hinder för personcentrerad vård kan exempelvis vara en stressig och effektivitetsstyrd arbetsmiljö som inte tillåter flexibilitet. För att arbetet däremot ska fungera är det viktigt att kollegorna har en någorlunda gemensam värdegrund gällande sitt arbete (Nilsson, A, 2013). Förutom att arbetsmiljön behöver vara stöttande krävs det även mer forskning inom området för att åstadkomma en äldreomsorg som är helt personcentrerad. Det behövs mer kunskap kring hur handlingar, interaktioner och aktiviteter ska omsättas i det praktiska arbetet
(Sjögren, K, 2013). Bristen på denna kunskap försvårar införandet av en helt personcentrerad vård i äldreomsorgens hemtjänst. Men att sträva efter personcentrerad vård är att föredra även om det finns upplevelser av att det är svårt att genomföra.
För att äldreomsorgen ska kunna sträva mot en personcentrerad vård är det av stor vikt att kunskap finns och utvecklas bland både omsorgspersonal, enhetschefer och
verksamhetschefer. Alltså, för att personcentrerad vård, utifrån ett organisatoriskt perspektiv, ska vara möjligt att genomföra är det av stor vikt att organisationens mål och värderingar strävar mot att skapa en verksamhet som har resurser för att detta ska gå att sätta i verk (Christensen, Lægreid, Roness & Røvik, 2005).
Vidare frågade jag mina respondenter vilka egenskaper de upplever att det krävs hos
omsorgspersonal och enhetschefer för att kunna genomföra en vård som är personcentrerad. Mina respondenter förklarade att det krävs en chef som har förståelse för arbetet som genomförs, att tillräckligt med tid planeras in för varje besök och att personaltätheten är
tillräcklig. Utifrån dessa svar kan jag utvinna att det krävs förståelse från chefen samt tillräckligt med tid för att kunna erbjuda en personcentrerad vård. En av mina respondenter, som jag kallar Siri, uttrycker sig på det här sättet:
För att kunna ge en bra vård och för att veta vad som är en bra vård för den enskilde måste vi som personal vara duktiga på att läsa av människor. Alla människor är olika och därför måste vi bemöta de äldre med respekt, förståelse och ödmjukhet.
Precis som Törnquist (2004) skriver gällande omsorgspersonalens kompetens, framför även min respondent Siri några av de personliga komponenter som krävs i arbetet. Men förutom omsorgspersonalens kompetens krävs inte minst att kunskap finns och utvecklas bland både omsorgspersonal, enhetschefer och verksamhetschefer. Utifrån ett organisatoriskt synsätt är det av stor vikt att mål och värderingar är gemensamma och någorlunda liknande genom alla nivåer inom organisationen (Christensen, Lægreid, Roness & Røvik, 2005).
5.2 Möjligheter med att sträva efter personcentrerad vård
I detta avsnitt framför jag vilka möjligheter som enligt omsorgspersonalen finns när man strävar efter en vård som är personcentrerad.
5.2.1 Att anpassa omsorgen
Trots att det finns en del hinder för att genomföra en personcentrerad vård, som nämns i det tidigare avsnittet, finns det en hel del fördelar med att sträva efter personcentrerad vård i äldreomsorgens hemtjänst. Några centrala begrepp som användes av mina respondenter när jag frågade om personcentrerad vård var förståelse, anpassning, att vara delaktig och att uppleva ett värdigt liv. Min respondent Siri förklarar en väldigt viktigt beståndsdel i den personcentrerade vården:
Vi anpassar vår omvårdnad utifrån individen. Det är viktigt att få behålla sitt självbestämmande även på äldre dar.
Att möjliggöra att individen i största möjliga mån får vara delaktig i exempelvis hur insatser ska utföras, av vem de ska utföras samt vilken tid de ska utföras, kan leda till en upplevelse av värdigt liv och meningsfullhet. Att fokusera på individen istället för på de insatser som ska genomföras stämmer överens med Florence Nightingales förklaring om hälsa och sjukdom. Hon menar att det är individen man vårdar, inte individens tillstånd eller sjukdom.
Nightingale fortsätter genom att förklara att människan är en flerdimensionell holistisk och komplex varelse med egenskaper som påverkar varandra. Individens fysiska hälsa påverkar exempelvis även den psykiska hälsan, det sociala livet samt det andliga livet (Kirkevold, M, 2000). Det personcentrerade förhållningssättet kan alltså möjliggöra att hela individen syns, inte bara det som kräver behandling, stöd eller hjälp.
Under mina intervjuer med omsorgspersonalen framkom positiva upplevelser med att sträva efter en personcentrerad vård. Samtliga respondenter uttryckte med olika ord att de äldres uppvisande av känslor som tacksamhet, kärlek och glädje är det bästa med arbetet. Min tolkning av respondenternas svar på frågan om vad som är det bästa med arbetet är att de känner och upplever att de ofta får tillbaks vad de ger. Relationen som skapas mellan omsorgspersonalen och den äldre blir stärkt av en personcentrerad vård. Gertrude berättar:
Det känns bra att göra sitt jobb när man vet att den äldre personen uppskattar det man gör.
Omsorgspersonalens upplevelse av att utföra insatser utifrån den äldres önskemål är att de känner sig mer tillfredsställda med sitt arbete. Den personcentrerade vården är fördelaktig på så sätt att omsorgspersonalen känner sig nöjda med sitt arbete och de äldre känner sig nöjda med sina insatser. För att möjliggöra att den äldre så långt det är möjligt ska kunna välja när och hur och av vem stöd och hjälp ska ges, måste en personcentrerad vård eftersträvas även i äldreomsorgens hemtjänst. Personcentrerad vård förväntas även leda till ökat välbefinnande och hälsa både hos personer som är i behov av vård, men även hos närstående och
vårdpersonal (Sjögren, K, 2013).
Vid studier har det rapporterats positiva samband mellan en hög grad av personcentrerad vård och de äldres livskvalitet. Dessa rapporter visade även att det fanns ett samband mellan högre grad av personcentrerade attityder hos vårdgivarna och högre skattad livskvalitet hos de äldre. Dessa studier stödjer alltså argument om att när personalens attityder och vården är
personcentrerad finns ett samband mellan att de boende upplever en högre grad av välbefinnande och personalen upplever att de är mer tillfredsställda med den vård de ger (Sjögren, K, 2013).
5.2.2 Samarbetet mellan kollegor
Ännu en fördel med att sträva efter personcentrerad vård är att kollegorna i arbetsgrupperna får en större förståelse för varandras arbete. Att kunna genomföra ett bra samarbete mellan kollegor och mellan arbetsgrupper är enligt mina respondenter en fördel för att kunna
eftersträva en personcentrerad vård. Min respondent Adam förklarar betydelsen av förståelse mellan kollegor och den personcentrerade vården på detta sätt:
Vi vet att alla besök ser olika ut och kan därför ta hänsyn till varandra… Vi vet också att våra brukare mår bättre av att få en individanpassad omvårdnad, och att se att de mår bra av vår omvårdnad gör att vi trivs bättre med vårt arbete och kan vara nöjda med det vi utför.
Precis som min respondent uttrycker innebär den personcentrerade vården en del fördelar. För att det ska vara möjligt att sträva efter personcentrerad vård krävs en del förmågor och
egenskaper hos omsorgspersonalen. Törnquist (2004) framför att kollegornas personliga kompetens är avgörande. Hon betonar vikten av lojalitet, ärlighet, pålitlighet och positivitet (Törnquist, A, 2004). Även om det i tidigare avsnitt förklaras att ett utav de hinder som finns för att genomföra personcentrerad vård är att tiden inte alltid räcker till, så är den
personcentrerade vården egentligen även mer effektiv och givande i slutändan. Att lägga tid och energi på att vara stressad eller missnöjd är ofördelaktigt för alla som befinner sig i eller berörs av verksamheten.
En annan viktig aspekt i omsorgspersonalens förhållningssätt gentemot personcentrerad vård är samarbetet mellan kollegor. Förmågor som Törnquist (2003) belyser i sin text framkom även vid intervjuerna med mina respondenter. Dessa förmågor är bland andra positivitet, ärlighet och pålitlighet. En av mina respondenter, som jag kallar Sofia, uttrycker sig på detta sätt:
