Vilka pedagogiska vinster kan matematiklärare se med införandet av programmering i matematikundervisningen?

NATUR–MILJÖ– SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet matematik och

lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Vilka pedagogiska vinster kan

matematiklärare se med införandet av

programmering i matematikundervisningen?

What educational profit can mathematic teachers see with the

introduction of programming i matematics education?

Elin Sjöstrand

Ämneslärarexamen med inriktning mot

grundskolans årskurs 7-9, 270 hp.

2018-01-10

Examinator: Peter Bengtsson Handledare: Jonas Dahl

2

Förord

Jag vill tacka alla lärare som ställt upp med stort engagemang och hjälpsamhet för att svara på enkäten till min undersökning. Ett extra tack till lärarna som ställde upp på en intervju för ett djupare samtal. Jag vill även tacka min handledare Jonas Dahl för din vägledning och deltagande i arbetet.

3

Sammanfattning

Arbetet grundar sig från regeringens beslut att införa programmering i matematikundervisningen. Syftet med studien är att ta reda på om matematiklärare kan se samma fördelar som Skolverket med införandet av programmering i matematikundervisningen samt om matematiklärarnas kunskaper om programmering påverkar deras föreställningar. Empirin samlades in genom enkäter och intervjuer från lärare på samma högstadieskola. Resultatet visar att kunskapen om programmering varierar stort. Matematiklärarna med mer kunskap om programmering ser fler fördelar medan matematiklärarna med mindre kunskap ser färre fördelar. Gemensamt ser dock alla matematiklärarna att införandet av programmering i matematikundervisningen kommer bidra till att förbereda eleverna för den digitaliserade världen vi lever i idag. En del har dock svårt för att se hur programmering kommer stärka elevernas problemlösningsförmåga.

Nyckelord: programmering, matematik, matematikundervisning, läroplan, vinst, förändring, implementering.

4

Innehållsförteckning

Förord...2 Sammanfattning………....3 Innehållsförteckning……….….…...4 1. Inledning………..………...…...6 2. Teori...8

3. Syfte och frågeställning………....……….…………...9

4. Tidigare forskning………...…………...………...11

4.1. Införandet av LGR 11………...……....…....11

4.2. Införandet av programmering av andra länder i Europa……...…………...12

4.3. Införandet av programmering av enskilda lärare i Sverige………...14

4.4. Programmering som pedagogisk vinst………...……...15

5. Metod……….……….17

5.1. Enkät…………..………...17

5.2. Intervju………..………...17

5.3. Urval………..………..…….18

5.4. Analysmetod………..………..…….18

6. Resultat och analys ………..………..…20

6.1. Enkät………….………..…20 6.1.1. Medverkande………..………..20 6.1.2. Sammanställning…………..………20 6.2. Intervju………..………..…………23 6.2.1 Medverkande………..………...………23 6.2.2. Sammanställning………..………23 6.3. Analys……….………25

6.3.1. Kunskapen om programmeringens påverkan på undervisningen...25

6.3.2. Vem drar fördel av införandet av programmering………...……..…27

6.3.3. Lärarens syn på verklighetsanknytningen…………....………..28

7. Diskussion och slutsats…………..……….………30

7.1. Diskussion………..……….………30

7.2. Slutsats………….………...……30

5

9. Bilagor………...………..…35 9.1. Bilaga 1………..………..…35 9.2. Bilaga 2………..………..37

6

1.Inledning

Enligt Regeringskansliet (2017) togs det 2017-03-09 ett beslut i den svenska regeringen att läroplaner, kursplaner och ämnesplaner ska förtydligas. Syftet med att förtydliga läroplaner, kursplaner och ämnesplaner är att bygga upp elevernas digitala kompetens. Detta för att förstärka förutsättningarna för en nationell likvärdig utbildning och eleverna förbereds för ett alltmer digitaliserat arbete och samhällsliv (ibid).

Målsättningen med revideringen av styrdokumenten innebär att programmering mestadels införs i ämnena teknik och matematik (ibid).

Med revideringen menar Regeringskansliet (2017, 1): • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga

• att eleverna ska kunna lösa problem med användning av digitala verktyg • att eleverna ska arbeta med digitala texter och verktyg

• att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster

• att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

Förslaget är att hela skolväsendet ska införa nationella IT-strategier för att ge alla elever samma utbud och fördel oavsett geografisk förekomst, sociala förhållande eller ekonomiska förhållande. Dessutom kommer införandet av programmeringen från beprövad erfarenhet och ska därför vara använt under en längre tid med ständiga dokumentationer och utvärderingar (ibid). Tanken är så att det ska ge möjlighet för pedagogisk utveckling samt långsiktiga mål som utvecklar området det är menat för (ibid).

Digital kompetens är en större del av vardagen och därför har Skolverket på uppdrag av regeringen tagit fram en reviderad kursplan för matematik. I den reviderade upplagan finns förslag på hur programmering och digital kompetens ska tydliggöras och förstärkas i framtida verksamheter (Skolverket, 2016a).

7

Utbildningsminister Gustav Fridolin och näringsminister Mikael Damberg (2016) menar att införandet av programmering inte bara innefattar att koda utan det även ska medföra logiskt tänkande, mer strukturerade arbetssätt samt nyskapande problemlösning för eleverna.

Den reviderade kursplanen finns tillgänglig och det är idag frivilligt om man vill följa den eller ej (Skolverket, 2017c). Från och med 2018-07-01 är det obligatoriskt att följa den reviderade kursplanen (ibid). Utbildade lärare förväntas då kunna undervisa inom programmering och digitalisering (ibid).

Den reviderade kursplanen ska hjälpa barn att förstå hur digitalisering påverkar både individer och samhället (Skolverket, 2017a). Dessutom är det tänkt att stimulera elevernas förmåga att använda digitala system och tjänster (ibid). Detta för att förhålla sig till medier och information på ett analyserande och ansvarsfullt sätt. Eleverna behöver stärka förmågan att lösa problem och realisera idéer på ett kreativt sätt med digitala verktyg (ibid).

8

2.Teori

Ett teoretiskt perspektiv som kan kopplas till undersökning är läroplansteori. Läroplansteori inriktar sig mot de kunskaper som anser vara lämpliga att lära sig i skolan, alltså läroplanen (Linde, 2012). Men det inriktar sig även mot vad som påverkar vilka kunskapar som lyfts fram som mer eller mindre viktiga i läroplanen samt hur detta påverkar lärare och elever i skolan (ibid). Genom att utgå från samhällets behov lyfts olika delar av läroplanen fram som mer viktiga och är då en avgörande faktor för vilka elever som räknas som framgångsrika (ibid). Detta bidrar även till förändring hos elevernas framgång och lärdom (ibid). Men för att underlätta för eleverna bör man introducera något nytt som en version av något de redan har kunskap av (ibid). Man lär då eleverna att se vad de redan kan och var vi vill komma i framtiden (ibid).

I denna undersökningen är förändring i läroplanen införandet av programmering. Programmering lyfts fram som en viktig kunskap i läroplanen och är en framtagen kompetens efter samhällets behov. Undersökningen problematiserar förändringen av läroplanen och hur det påverkar undervisningen i matematik för elever och lärare.

9

3. Syfte och frågeställning

I den reviderade kursplanen (Skolverket, 2017c & Skolverket, 2011) för matematik kan vi se i en jämförelse mellan de båda versionerna att ingenting har försvunnit utan moment har istället tillkommit. Det finns idag inget beslut om att utöka undervisningstimmar och därför möjligt att skolor och lärare behöver komprimera och effektivisera innehållet i matematikundervisningen.

Visserligen utökades undervisningstimmarna i matematik den 1 juli 2016 med 105 undervisningstimmar (Skolverket, 2016b). Som bakgrund till höjningen var inte syftet att detta skulle användas till införandet av programmering (Lagrådsremiss, 2016). Vid en jämförelse med andra länder upptäckte regeringen att skolresultaten var betydligt lägre och så också undervisningstimmarna i matematik (ibid). År 2016 ansåg man att undervisningstimmarna var få men man beslutade samtidigt att lägga till fler moment till undervisningen (ibid).

I syftet för den reviderade kursplanen (Skolverket, 2017c) i matematik kan vi läsa följande om programmering:

”Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmeringsteknik för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.” (s. 56)

Tittar vi istället på det centrala innehållet finns det två punkter som tillkommit gällande just programmering. En under området algebra och en under området problemlösning

”Algebra

Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.” (s. 60)

10 ”Problemlösning

Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.” (s.61)

En kursplan som idag kräver välplanerad undervisning för att uppnå förväntningarna som ställs på lärarna ska nu bli ännu mer kompakt och kräver då också mer disciplin från lärarna och eleverna för att göra förändringarna genomförbara. Är det en möjlighet att förändra det centrala innehållet i undervisningen som finns idag eller kommer det ta tid från något annat viktigt moment i matematiken som eleverna också skulle haft nytta av längre fram i livet? Eller finns det istället möjlighet att göra om sin undervisning så att alla moment täcks upp samtidigt som programmering införs och främjar inlärningen med nya metoder?

Mot denna bakgrund är syftet med denna undersökning är att ta reda på vad matematiklärare tycker om implementeringen av programmering i matematiken och hur matematiklärare kommer förändra sin undervisning utifrån den reviderade kursplanen. Anser matematiklärarna att det kommer det vara genomförbart eftersom det redan är ont om utrymme i undervisningen? Har lärarnas kunskaper om programmering någon inverkan för inställningen kring programmering? Dessutom på vilket sätt anser lärarna att eleverna utvecklar sina matematiska förmågor genom att använda sig av programmering? Är det så att förändringen kommer stärka den likvärdiga utbildningen? Dessa frågorna hjälper mig på vägen för att besvara min frågeställning som lyder:

Vilka pedagogiska vinster kan matematiklärare se med införandet av programmering i matematikundervisningen?

11

4. Tidigare forskning

Eftersom införandet av programmering skulle bygga på beprövad forskning är det intressant att se hur andra länder i Europa har infört programmering i sin undervisning. Dessutom är det intressant att se hur programmering tagits emot av elever och lärare och på vilket sätt de anser att programmeringen hjälper i undervisningen samt hur det hjälper lärarna att lära eleverna.

Eftersom programmering i undervisningen är nytt i Sverige går det inte att titta på hur lärare och elever tagit emot liknande förändringar tidigare. Dock var det inte så längesedan vi införde en ny läroplan i den svenska skolan. Denna händelsen anser jag man kan jämföra som en liknande förändring eftersom de båda tillfällena innebär förändring av den sammantagning eleverna genomgår under sin skoltid där lärarna var tvungna att förändra sin undervisning och synvinkel. Det är därför relevant för detta arbetet. För att få ett nationellt perspektiv av införande av nya läroplaner och kursplaner väljer jag att titta tillbaka på hur införandet att LGR 11 togs emot av lärarna i svenska skolor.

Även om programmering i läroplanen är nytt finns det lärare som redan valt att använda sig av programmering i sin undervisning. Det är därför också intressant att se hur de anser att programmering i undervisningen påverkar matematikkunskaperna hos eleverna.

4.1. Införandet av LGR 11

Vid införandet av den nya läroplanen som kom år 2011 valde Mariaskolan i Stockholm att satsa på implementeringen under många planeringsdagar, studiedagar och andra träffar (Skolverket, 2012). Enligt skolan själv ledde detta till något mycket positivt. Läraren fick klartecken kring olika problemformuleringar och de alla kunde jobba mot samma mål och struktur (ibid). Dessutom stärktes lärarna kollegialt och jobbade mycket mer gemensamt efter dessa dagar (ibid).

Andra skolor har dock inte haft samma framgång då huvudmän inte haft intresset för att implementera läroplanen (Skolverket, 2012). Trots att de flesta skolor haft en plan

12

att följa vid implementeringen av läroplanen finns det de som uttrycker att de inte fått någon arbetsplan att följa (ibid). Detta ledde till att vissa lärare upplevde nya läroplanen som en stoppkloss i arbetet och det blev därför en stor arbetsbörda att sätta sig in i på egen hand (ibid).

Enligt en studie som Skolverket (2015) genomförde för att ta reda på hur läraren påverkades av läroplanen som infördes 2011 kan vi utläsa att de flesta upplever att läroplanen är tydligare och används mycket mer i undervisningen. Lärarna ser dock problem vid bedömningen och insamling av kunskaper då det är mycket mer krävande. Dessutom visade undersökningen att de flesta lärarna upplever att tiden inte räcker till för att genomföra alla obligatoriska moment som Skolverket kräver i läroplanen från 2011. Det krävs en tydlig och strukturerad läroplan för att alla Sverige lärare ska jobba mot gemensamma mål och innebörd (Enkvist, 2016).

När det nu sker en förändring i läroplanen som införs till höstterminen 2018 behöver ledningen på de olika skolorna ge stöd och tid till sina lärare (Skolverket, 2012). Detta för att ge chans åt lärarna att bli införstådda med de pedagogiska vinsterna som införandet av programmering kommer ge dem i framtiden (ibid). Detta kommer förhoppningsvis bidra till en mer positiv inställning av förändringen för alla som är verksamma på skolan (ibid).

4.2. Införandet av programmering av andra länder i

Europa

Sverige är inte först i världen att införa programmering i skolan. Om vi undersöker några närliggande länder till oss ser vi att många länder har som grund för införandet av programmering att utveckla problemlösningsförmågan samt förbereda eleverna för den digitaliserade världen vi lever i idag (Pålsson, 2017).

Wing (2006) understryker väldigt tydligt att barn har stor nytta av att lära sig tänka som en datavetare och då inte endast i den tekniska världen. Hon menar att det hjälper barn att utveckla logiskt tänkande som bidrar till att eleverna förbättrar sin problemlösningsförmåga. Genom att lära sig programmera lär sig även eleverna att skriva kod (Skolverket, 2017b). Att programmera med kod och att lösa problem i

13

matematiken har stora likheter (ibid). Genom att programmera lär sig eleverna att välja lösning, formulera sina problem, pröva och ompröva sina strategier samt att dokumentera de stegvis genomförda momenten (ibid). Alltså genom att införa kod i matematiken kommer eleverna stärka sin problemlösningsförmåga på precis samma vis som Wing (2006) poängterar.

Det är just nu en trend för europeiska skolor att införa programmering i undervisningen (Pålsson, 2017). Införandet av programmering kan vara ett sätt att motivera eleverna att bli mer intresserade av matematik, naturvetenskap och teknik (ibid). Genom att ge eleverna insikt i hur de påverkar den programmerade världen vi lever i samt hur den programmerade världen påverkar eleverna kommer då få insikt i vilka möjligheter och risker detta medför (Skolverket, 2017b). Skolan bör inte lära ut något specifikt programmeringsspråk eftersom detta ändå kommer bli omodernt ganska snart igen (Svensson och Beijar, 2016). Det är bättre att lära ut grunder för programmering i olika miljöer och låta de roa sig med detta (ibid).

År 2014 införde England två nya ämnen i läroplanen (Pålsson, 2017). Ett ämne bygger på datavetenskap och är nära relaterat till matematiken och naturvetenskapen (ibid). Det andra ämnet är mer praktiskt riktigt mot teknikämnet där eleverna får möjlighet att reflektera över tekniken och den digitala utvecklingen i samhället (ibid). Tittar vi närmre på den första kursen som riktar sig mot matematik kan vi se att syftet med kursen är att eleverna ska ges möjlighet att använda programmering för att förstå och förändra världen (Engelska regeringen, 2013). Eleverna ska dessutom få insikt i olika system som förbereder dem för den framtida arbetsplatsen (ibid). Kursplanen är indelad i fyra nyckelsteg där de första två stegen mest är inriktade mot en säker användning av datorer och den digitaliserade världen (ibid). Det smygs dock in en del matematik då eleverna förväntas lära sig att sönderdela problem i mindre delar för att kunna arbeta med olika variabler i digitaliserade program (ibid). Senare utvecklas matematiken och eleverna får möjlighet att lära sig använda logiskt resonemang för att jämföra olika algoritmer, lära sig beräkna med listor, tabeller och andra programmeringsprogram samt kunna utföra olika arbetssätt med binära tal (ibid). När elverna kommer till steg fyra kommer eleverna lära sig problemlösande beräkningsmässiga färdigheter med hjälp av programmering (ibid).

14

I Norge har man inlett ett försök med programmering som ett tillvalsämne i skolan (Pålsson, 2017). Det är alltså inget som än så länge är obligatoriskt men det finns vägledning till läroplanen som lärarna kan följa för tillvalsämnet (ibid). Grunden för införandet av programmering i undervisningen i Norge är att det bidrar till förståelse för hur datorer och andra digitala enheter fungerar (ibid). Det ska i sin tur bidra till att eleverna utvecklar sin problemlösningsförmåga (ibid). Dessutom är tanken att programmering som tillvalsämne ska hjälpa att stärka andra ämne och bidrar till en helhetsbild för undervisningen i skolan (ibid).

Finland införde 2016 en ny läroplan som består att sju kompetenser (Pålsson, 2017). En av dessa kompetenser är digital kompetens som består till en del av programmering (ibid). Finland har som grund att den digitala kompetensen ska bidra till att förståelse för vad digitaliseringen betyder för samhället och livet (ibid). I Finland satsar man framförallt på programmeringen inom matematiken men även inom slöjden (ibid). Där blir programmeringen stegvis bredare och svårare genom grundskolans år (ibid). Införandet at programmering i undervisningen ska hjälpa eleverna att utveckla förmågan att bryta ner problem till mindre delar (Pålsson, 2016). Därifrån ska eleverna resonera kring olika lösningsstrategier för att senare besluta sig för vilket som är mer lämpligt (ibid). Sedan måste eleverna testa sina strategier för att se om de fungerar eller inte och då eventuellt ompröva sina strategier (ibid). När eleverna lämnar grundskolan förväntas de kunna hantera och lösa konkreta problem i vardagen med hjälp av programmeringen i skolan (Pålsson, 2017).

4.3. Införandet av programmering av enskilda lärare i

Sverige

Det finns lärare i Sverige som av olika anledningar valt att införa programmering i sin undervisning redan tidigare. Några av lärarna framför hur betydelsefullt det är att anpassa programmeringen efter elevernas förkunskaper och sätt att lära (Hedenström, 2008). Detta kommer hjälpa eleverna att få intresse för programmering och bidrar då till kunskap på en grundläggande nivå inom programmering (ibid). Ett problem som kan uppstå vid programmering är att man tappar intresset då eleverna kan få problem att omformulera matematiska problem till programmeringsskrift (ibid). Det är därför viktigt att eleverna får jobba med att själv kunna bryta ner problemen steg för steg för

15

att få ett mer hanterligt problem (ibid). Genom att utveckla den förmågan kommer eleverna bygga vidare på svårare programmering i framtiden och utvecklar då samtidigt sin problemlösningsförmåga i matematiken då strategierna för att nå fram till lösningen är snarlik (ibid).

Eleverna i skolan idag lever redan i en digitaliserad värld och det upplevs därför som om de inte får så många hinder vid introduktion av programmering (Svensson och Beijar, 2016). Genom att anpassa undervisningen till elevernas nivå och lägger ner tid på att tillverka spännande uppgifter kommer eleverna inte uppfatta programmering som tråkigt eller ett ont måste (ibid). Dessutom ser lärare som redan undervisar i programmering att eleverna utvecklar förmågorna att bryta ner problem i mindre delar, lättare hitta mönster och dessutom skapar de lösningar med hjälp av logik (ibid). Processer som efterliknar de vi ofta använder oss av i matematiken (ibid). På detta vis menar de undervisande lärarna att programmering har varit en stor hjälp inom de matematiska förmågorna i deras undervisning (ibid).

Det finns en del som ser negativt på införandet av programmering i skolämnena (Jonasson, 2013). Tidigare fanns datorkunskap som eget ämne i skolan där eleverna mestadels satt av tiden och lärde sig väldigt lite av läraren (ibid). Kunskapen under lektionerna låg på en så pass låg nivå att eleverna redan hade kunskapen sedan tidigare och lärde sig mer på fritiden via egna intressen (ibid). Det finns därför rädsla hos elever och lärare som var med på denna tid att införandet av programmering blir på samma vis om lärarna inte får den utbildning och stöttning som behövs för att bedriva programmering i klassrummet (ibid).

4.4. Programmering som pedagogisk vinst

Alla länderna som tagits upp här som infört programmering i sin undervisning har ett gemensamt mål om att utveckla elevernas problemlösningsförmåga samt att förbereda eleverna för den digitaliserade världen vi lever i. Sveriges motivation till införandet av programmering påminner väldigt mycket om de övriga ländernas motivation. En grund till detta skulle kunna vara de svenska elevernas dåliga kunskaper inom problemlösning.

16

PISA utför var tredje år undersökningar som inte inriktar sig mot de traditionella problemlösningsuppgifterna som eleverna löser i matematikboken utan inriktar sig mer mot problem som eleverna kan stöta på senare i det riktiga livet (Arevik och Thorén, 2014). I PISA- undersökningen från 2012 hamnade Sveriges elever under genomsnittet när det gäller problemlösningsförmågan (ibid). Tittar vi istället på resultaten från 2015 har Sverige tagit sig över medel men vi är fortfarande inte starka inom problemlösning och matematik (OECD, 2017). Vi är alltså fortfarande svaga inom problemlösningsområdet men med införandet av programmering skulle det kunna hjälpa eleverna att stärka sin förmåga kring problemlösning (Wing, 2006). På detta vis blir programmering i matematikundervisningen ett pedagogiskt redskap som ger stora vinster inom problemlösningsförmågan (ibid).

17

5. Metod

Vid min undersökning valde jag att använda mig av enkäter samt kvalitativa intervjuer. Först genomför jag min enkät för att få bredare perspektiv på vad några lärare anser om införandet av programmering och om de ser några vinster för elevernas lärande inom matematiken. Enkäterna fungerade även som hjälp för att välja ut vilka två personer som jag genomförde mina intervjuer med. De två personerna som valdes ut ska ställa sig positivt till införandet av programmering i undervisningen. Genom intervjuerna ville jag få djupare kunskaper om vilka pedagogiska vinster lärarna ser med införandet av programmering i undervisningen.

Denna ordningen valdes för att först få ett bredare perspektiv på hur lärare kommer förändra sin undervisning efter införandet av programmering och sedan få djupare insikt i vad delar av de deltagande tänker förändra.

5.1. Enkäter

Enkäter är en snabb variant av intervjuer (Bryman, 2011). På detta vis samlade jag in information från flera lärare och de kunde själva svara på enkäten när de har en stund över. Nackdelen var att jag inte finns på plats för eventuella frågor dock fanns jag tillgänglig via mail ifall det skulle vara några frågetecken på min enkät. En fördel med enkäter var att jag inte påverkar resultatet i form av olika bestigningar eller formuleringar på frågorna och alla fick samma förutsättningar.

I min enkät försökte jag koppla lärarnas intresse och kunskap kring programmering mot deras inställning för införandet av programmering (bilaga 1). Detta för att se om lärarnas kunskapar hade någon påverkan kring vilka vinster de ser med programmering.

5.2. Intervju

Vid kvalitativa intervjuer riktas intresset mest mot personen som blir intervjuad (Bryman, 2011). Jag hade möjlighet till att få utvecklade svar och gå in på djupet om vad personerna tycker (ibid). Det blev därför en mer personlig intervju där jag inte

18

ville kunna tolka svar och funderingar snabbt för att kunna gå vidare till nästa fråga (ibid). Varje intervju kunde utgå från samma grundfrågor men ge väldigt olika resultat (ibid). Jag var inte lika intresserad av standardiseringen som i en kvantitativ intervju (ibid).

Vid intervjuerna försökte jag ta reda på vilken sorts programmering lärarna använder sig av i klassrummet idag (bilaga 2). Där jag försökte koppla klassrumssituationerna med lärarens tolkning av vad eleverna vinner på att lära sig programmering. Samt om läraren kommer ändra något i sin undervisning efter införandet av den reviderade läroplanen.

5.3. Urval

Mina undersökningar kommer genomfördes på en högstadieskola som undervisar årskurserna 7–9. Det fanns sex klasser i varje årskurs och därför fanns också begränsat antal matematiklärare efter antalet klasser. Detta medförde att mitt urval begränsas något men eftersom de känner till mig sedan tidigare hoppades jag att de tog sig tiden för att besvara min enkät och intervju, något som kan vara svårt annars då många väljer att inte delta i enkäter som skickas ut (Bryman, 2011).

5.4. Analysmetod

Med hjälp av min undersökning ville jag kunna koppla regeringen och Skolverkets tankar kring införandet av programmering med vad andra länder ser som fördel med införandet av programmering. Att regeringen och skolverket i Sverige har samma mål med införandet av programmering som resten av Europa.

Genom enkäter och intervjuer med lärare i Sverige ville jag jämföra deras tankar kring införandet av programmering med den tidigare forskningen som gjorts gjort på området. Min enkät skickades ut till tio matematiklärare på samma högstadieskola. Jag ville få svar på om de lärarna tänker att programmering ska medföra framsteg för elevernas problemlösningsförmåga och förberedelse för den digitaliserade världen precis som skolverket lyfter fram.

19

Jag hoppades även det fanns någon lärare som redan idag använder sig av programmering och som ställer sig positivt till användningen av detta i sin undervisning. Med hjälp av intervjuer ville jag fördjupa mig i dessa lärarnas tankar kring fördelar, nackdelar och vinster med programmering i matematikundervisningen.

Eftersom mitt urval var begränsat till antalet matematiklärare som fanns på samma skola medför det att mitt resultat också blev begränsat. Det gick därför inte att dra någon generell slutsats om vad lärare i Sverige ser som fördel med införandet av programmering. Men med en kombination av tidigare forskning av vad andra länder ser som fördelar samt vad lärare i Sverige ser som fördelar med införandet av programmering kunde jag med hjälp av en mindre grupp dra en slutsats för vad en del lärare kan se som pedagogisk vinst med programmering och varför det är på detta viset.

20

6. Resultat och analys

Resultatet kommer presenteras i två delar. I första delen presenteras en sammanställning av svaren som framgick genom enkäterna och andra delen sammanställs och presenteras svaren som framgick vid intervjuerna. Detta följs upp av en analys där resultatet ställs i relation till tidigare forskning.

6.1. Enkät

6.1.1. Medverkande

Enkäten skickades ut till tio matematiklärare och sju har valt att deltaga och svara på enkäten. Samtliga deltagare har svarat på alla frågorna med undantag för ”Om du

använder dig av programmering i din undervisning. Vilken sorts programmering använder du?” eftersom de tidigare svarat nej på denna fråga.

21

Diagrammet visar att det finns en viss spridning av programmeringskunskaper på skolan. Ingen känner sig riktigt fullt utbildad inom området programmering. Det finns dock en del lärare som känner att de inte kan någonting inom området programmering som är inriktat mot matematik.

Under frågan om lärarna har någon utbildning om programmering sedan tidigare och i så fall vilken svarar två av de deltagande har studerat programmering på senare år och känner sig lite uppdaterade inom de delarna av matematiken. Övriga lärare uttrycker att de saknar utbildning inom programmering. En del har aldrig stött på programmering och andra har stött på det tidigare under deras egna skoltid och känner sig därför föråldrade inom området.

22

Diagrammet visar att övervägande del av lärarna på skolan använder sig inte av programmering i dagens undervisning. Endast en lärare använder sig av programmering i matematikundervisningen.

Under frågan vilken sorts programmering personerna använder sig av i undervisningen utläses det att programmeringen endast är på grundnivå men blandat både blockprogrammering och skriv programmering.

Vid frågan om lärarna kommer förändra sin undervisning efter införandet av programmering svarar samtliga lärare att de kommer förändra sin undervisning. Merparten svarar att det beror på att de måste eftersom läroplanen förändras. De skriver även att de inte vet hur de ska förändra sin undervisning i förhållande till programmering. En mindre del svarar att de kommer förändra sin undervisning genom att föra in enklare uppgifter i programmeringsprogram som exempelvis Python och Geogebra.

23

I diagram 3 ser vi att övervägde del av lärarna har svårt att se hur införandet av programmering är positivt för elevernas inlärning av matematik. Personerna som svarat en fyra och femma på denna frågan är samma personer som svarat en fyra gällande sina egna kunskaper inom programmering.

Under frågan på vilket vis lärarna tror att införandet av programmering kommer stärka eleverna svarar större delen att det är ännu ett moment som ska in i matematiken och de har därför svårt att se hur det gynnar eleverna. Men de skriver även att eleverna som redan är starka i matematik kan gynnas och stimuleras av införandet av programmering då de får möjlighet att se hur matematik kan användas praktiskt. Däremot kommer det missgynna eleverna som redan är svaga i matematik eftersom programmeringen blir ett moment till som de ska lära sig i den redan kämpiga miljön. En del uttrycker även att programmering är positivt men de bör ligga i andra ämne än matematik.

Samtliga lärare skriver att de anser att programmering borde ingå i något skolämne för att förbereda eleverna för framtida jobb och yrkesliv som kommer vänta dem längre fram i livet. Men merparten menar dock att det borde vara ett eget ämne eller ingå i teknikämnet då de anser att de tar för mycket plats av matematiken.

6.2. Intervju

6.2.1. Medverkande

Eftersom det bara fanns två personer som ställde sig positivt till införandet av programmering valdes dess personer ut för en intervju. Dock var det endast en lärare som använde sig av programmering i sin undervisning idag vilket begränsar resultaten från intervjun något. Däremot fanns goda relationer till andra lärare som bidrog till ett bredare utfall vid intervjuerna.

6.2.2. Sammanställning

Vad frågan hur programmeringen ser ut i undervisningen idag var det Geogebra som används flitigast i matematiken som programmeringsprogram. Personen uttrycker en viss osäkerhet om Geogebra verkligen är programmering eller inte. Men personen

24

menar att det är så personen tolkar det och kommer därför använda det som en del av programmeringen i framtiden. Georgbra används framförallt av lärarna inom området geometri för att undersöka samband mellan olika geometriska figurer samt vid introduktion och arbete med räta linjens ekvation.

Ett annat program som också användes till matematikundervisningen är Kojo. Där får eleverna lära sig grunderna inom skrivprogrammering. Program används framförallt för lättare räkneoperationer för att eleverna ska få en kännedom om hur matematiken kan användas i verkligheten. En fördel med Kojo är att den berättar om och var man kodat fel.

När jag frågade om de låter eleverna programmera något i undervisningen svarade de att de väljer att börja med blockprogrammering för att lägga grunderna för eleverna. Läraren menar att eleverna får då en insikt i hur programmering fungerar. När eleverna lärt sig grunderna övergår de till skrivprogrammering. Läraren menar att detta stimulerar eleverna att vilja lära sig mer inom programmering och på de viset även inom matematik. Personen menar även att det krävs en viss kunskap inom matematikområdet för att komma vidare med sin programmering.

Vid frågan om det finns någon specifik elevgrupp som drar nytta av programmering fick jag svaret att det krävs tid för att lära sig att programmera. Det är därför en fördel om man har intresset för programmering och man är villig att lägga ner den tiden som behövs för att klara av lektionerna. På grund av detta kommer de starka eleverna i matematiken gynnas av programmering då de har lättare för att ta till sig nya kunskaper som bygger på de som de redan besitter idag. Ett citat från intervjuerna som visar på detta är:

”Elever med gedigna matematiska kunskaper kommer att se ett användningsområde. För svaga elever kommer detta att ta upp tid från kampen om att greppa kunskaper de behöver för att uppnå kunskapskraven för E. Dessa elever kommer att ha svårt att ta till sig programmeringsspråket i och med att kunskaperna i matematik är ett hinder.”

Vid frågan om de kommer ersätta några moment i matematiken med programmering svarar båda att läroplanen säger olika programmeringsmiljöer. Dock anser en att

25

Geogebra och andra kalkylprogram tolkas som programmeringsprogram och det går bra att fortsätta att använda båda och ger då olika programmeringsmiljöer till eleverna och kommer därför inte förändra något i sin undervisning.

Men trots detta vill och önskar de båda att de kan föra vidare kunskapar inom andra programmeringsprogram där eleverna får möjlighet att börja blockprogrammering och ser då möjligheterna med framtiden med hjälp av matematik. De menar att man nödvändigtvis inte behöver byta ut något i matematiken då alla delar är lika viktiga. Men programmeringen ska kunna kombineras in om en del av inlärningen och ökar på så vis framtidshoppet.

En av lärarna har en kollega som jobbar på särgrundskola som använder sig mycket av digitala hjälpmedel och programmering i matematiken. Läraren har sett en stor förändring inom kunskaperna de senaste åren. Eleverna lever upp under lektionerna och längtar efter matematiklektionerna för att få lära sig något nytt moment. Resultatmässigt ser läraren en ökning för dessa eleverna. Därför ser läraren som bli intervjuad fram emot att iföra mer programmering i sin undervisning och hoppas då på att se samma förändring i sina resultat.

Ett citat som ofta upprepas när jag intervjuar är:

”Så tolkar jag det”

6.3. Analys

6.3.1 Kunskapen om programmeringens påverkan på undervisningen

På skolan jag genomförde min undersökning finns enad röst om att ändra sin undervisning när den reviderade kursplanen sätts i bruk som vi kunde utläsa vid enkätfrågan om lärarna kommer förändra sin undervisning efter implementeringen av den nya läroplanen. Vid samma fråga får vi även veta att det stora problemet är att lärarna inte vet hur de ska förändra sin undervisning för att vara säkra på att de följer läroplanen. Många av dagens undervisande lärare har varit med om förändring av läroplaner tidigare och känner därför antagligen till alla problem och vinster en förändring i läroplanen kan medföra. Kanske är det också därför lärarna på skolan jag var på har blandade känslor inför programmeringen. Detta kan dessutom skapa

26

problem för lärarna om de ska ha möjlighet att sälja in förändringen som en utveckling av elevernas nuvarande kunskaper som läroplansteorin beskriver.

Dessutom menar alla lärarna att de någon gång tidigare stött på programmering men att kunskaperna är föråldrade som vi kan utläsa vid frågan om de har någon utbildning kring programmering sedan tidigare. Genom att få lite tid att titta på den moderna programmeringen själv och med kollegor skulle man snabbt kunna uppdatera sina kunskaper eftersom tekniken finns runt om oss och så nära inpå varje dag (Svensson och Beijar, 2016). Dessutom drar man mer nytta av att själv leta omkring och lära sig genom att upptäcka inom den digitaliserade världen (ibid). På detta vis undviker man att uppdatera sig kring programmeringsprogram som snart kommer vara ur tiden igen (ibid). Dessutom får man möjlighet att bryta ner problemen i tillräckligt små delar för att känna förstå det själv (Hedenström, 2008). Som teorin beskriver är programmering framtaget utifrån samhällets behov och kanske bör det då ligga någon liten kunskap om programmering hos lärarna eftersom de faktiskt lever i dagens samhälle.

Från tidigare studier vet vi att lärarna behöver tid i sin arbetstid att sätta sig in i förändringar (Skolverket, 2012). Som generös skolledare kommer stämningen och kunskaperna på skolan att öka till det positiva (ibid). Dessutom är sannolikheten att lärarna i längden ser positivt på förändringen eftersom de får djupare förståelse kring de pedagogiska vinsterna förändringen innebär (Skolverket, 2015). Dessutom undviker vi situationen där lärarna har för lite kunskaper inom programmering som bidrar till att eleverna inte lär sig någon programmering under lektionen utan får mer kunskap på fritiden (Jonasson, 2013)

Man kan dock sen en tydlig koppling kring en positiv inställning och kunskaper inom programmering. Lärarna som känner sig mer trygga inom olika typer av programmering ser också mer positivt på införandet av programmering som ett hjälpmedel för eleverna. Lärarna som anser sig ha lägre kunskap inom programmering ser också mindre positivt på införandet av programmering och så också hur det kommer stärka elevernas kunskaper.

27

6.3.2. Vem drar fördel av införandet av programmering

Det uttrycks en oro för de elever som är svaga i matematik då lärarna menar att programmering tar tid att lära sig och kommer därför ta upp mycket av den tid som läggs på att hjälpa de svaga eleverna. Lärarna anser att ännu ett moment ska tillkomma och man tar för givet att detta kommer påverka eleverna negativt. Dock anser man motsatsen mot de eleverna som är starka inom matematik. Där anser lärarna att eleverna kommer ha nytta av programmeringen och då se verklighetsanknytningen av vad de gör i skolan. Enligt läroplansteorin kan detta ske vid förändring vid innehållet då olika kunskaper lyfts fram som mer viktiga än andra i skolan värld (Linde, 2012). Som då leder till att eleverna beräknas som mer eller mindre framgångsrika beroende på deras förmågor.

Däremot anser lärare som redan testat programmering i skolan att det är bra för alla eleverna oavsett kunskapsnivå (Hedenström, 2008). Men för att lyckas med detta är det viktigt att låta eleverna jobba själv med problemen där de blir tvingade till att bra ner problemet i mindre delat (ibid). Kanske inte helt oväntat eftersom varje elev kan bryta ner problemen så pass mycket som just den behöver och anpassar då efter sin egna nivå. Dessutom intygade lärarkollegan till den intervjuade personen att den såg bättre resultat i matematiken via programmering på grundsärskolan.

Lärarna i undersökningen som använder sig av programmering idag, innan det är obligatoriskt, har valt att lägga programmeringen på en grundläggande nivå. Läraren har då en förhoppning om att fånga upp elevernas intresse för programmering och matematik. Eftersom vi lever i en värld med digitala hjälpmedel överallt är det inget jättestort hinder för eleverna att sätta sig in i den grundläggande programmeringen precis som Svensson och Beijar (2016) skriver. De flesta eleverna har en smartphone och många av eleverna använder sig antagligen inte av någon instruktionsbok för att lära sig hur den fungerar. Om läraren bara anpassar programmeringen till elevernas kunskapsnivå kommer de varken bli uttråkade för det är för lätt eller för svårt (Svensson och Beijar, 2016 & Hedenström, 2008).

Det uttrycks även att programmering tar tid att lära sig och detta är baserat på egna erfarenheter. Men om man som tidigare nämnts anpassar undervisningen till eleverna

28

kan de upptäcka programmeringsvärlden i sin egna takt och förhoppningsvis finner eleverna intresset för programmering. Men ger man lärarna tid att fördjupa sig inom programmering kanske det även finns utrymme att byta ut en gammal inlärningsmetod mot programmering istället och vinner på så vis tid inom matematikkursen.

6.3.3. Lärarnas syn på verklighetsanknytningen

Att de intervjuade personerna vid flertal tillfälle använder sig av sina egna tolkningar påvisar att det finns en viss oklarhet i styrdokumenten som Skolverket tagit fram. Trots att en lärare gått Skolverkets fortbildning om programmering använder sig denna personen citat ”så tolkar jag det”. Det krävs en saklig och tydlig läroplan för skolorna att följa (Enkvist, 2016). Om en skola inte kan bevisa att de följer läroplanen är det stor risk att Skolinspektionen kommer och knackar på dörren (ibid). Genom att ständigt behöva tolka en läroplan på sitt egna sätt kan man inte garantera att man som lärare följer läroplanen. Dessutom tolkar de olika parterna inte införandet av programmering på samma sätt och detta kan därför skapa variation från skola till skola och även från lärare till lärare. Då är den jämställda utbildningen som Skolverket strävar efter i en ovisshet.

Något som jag ser som positivt är att lärarna har insyn i att programmering kommer hjälpa eleverna till den digitaliserade världen vi lever i idag. England, Norge och Finland hade alla som mål med införandet av programmering att eleverna skulle förbereds för sitt yrkesliv i kombination med den digitaliserade världen (Pålsson, 2017). Sveriges mål med införandet av programmering är liknande (Skolverket, 2017a) och utan att ha testat programmering finns en förståelse för framtiden hos lärarna jag intervjuat. Eftersom de uttrycker att programmering absolut borde ingå i grundskolan eftersom det är en viktig del av dagens samhälle visar detta att lärarna har en förståelse för vart världen är påväg. Dock har de svårt att se kopplingen till matematiken och kanske kan det bero på bristen av kunskap inom programmering.

Lärarna som har testat programmering i sin undervisning kan se vinsten med programmering i relation till problemlösningsförmågan. Dessa tankar stärks även upp av Svensson och Beijar (2016) som lyfter samma sak i sin undersökning om lärare

29

som använder programmering i sin undervisning. Dock är det mycket knepigare för lärare med mindre bra kunskaper inom programmering att se kopplingen till matematiken och så också problemlösningsförmågan. Förhoppningsvis får lärarna tid att sätta sig in i programmeringsvärlden och kan då också upptäcka kopplingen som lärarna med kunskaper om programmering redan nu ser. På detta vis blir det en dubbelvinst för både elever och lärarna.

30

7. Diskussion och slutsats

7.1. Diskussion

Precis som Skolverket lyfter fram bland sina argument om varför programmering bör implementeras i undervisningen såg också lärarna i studien innebörden av programmeringen som förberedelse för världen vi lever i idag. De bör därför också känna att de har någon kunskap kring den digitaliserade världen. Det är min mening att det inte är ett hopplöst fall för lärarna på denna skolan att uppdatera sina kunskaper inom programmering. Med deras gemensamma kunskaper och den förstående skolledningen som förhoppningsvis finns bör deras åsikter om programmering snart vara åtgärdade och de står stärkta inför den nya läroplanen efter sommaren.

Om det är så att bilden som lever kvar från 80- och 90 talet där eleverna inte lärde sig någon datorkunskap på lektionerna blir ett minne som många glömmer bort när programmeringen träder i kraft om ett halvår, precis som många andra förutfattade meningar som finns med införandet av programmering. Då tror jag äntligen att den likvärdig utbildning kommer få en chans med hjälp av lärare med kunskaper, anpassning till individernas utvecklingsnivå och förståelsen för kopplingen till matematiken.

När detta skett kommer deras synvinkel av programmering som ett vinnande koncept för de pedagogiska vinsterna också förändras. Låter man lärarna stärka sina kunskaper inom programmering kommer de också se vilka möjligheter det ger för eleverna och deras matematiska förmågor. Dessutom hoppas jag att lärarna upptäcker att lektionsmaterialet programmeringen ersätter kommer bli mycket mer fördelaktig för alla parter i skolans miljö.

7.2. Slutsats

I denna rapport kan vi konstatera att lärare på högstadieskolor kan se pedagogiska vinster med införandet av programmering i form av förberedelsen för framtiden och

31

världen vi lever i idag. Denna inblicken stämmer överens med målen som skolverket sätter upp för implementeringen av programmering.

Dock har inte alla lärarna uppfattningen om att programmering kommer ge pedagogiska vinster i matematiken. De lärarna som har kunskap kring programmering har lättare för att koppla de pedagogiska vinsterna med programmering och inlärningen av matematiska förmågor. Främst bidrar programmering till en ökad förståelse för problemlösning. Medan lärarna med mindre kunskapar inom programmering har svårare för att koppla de pedagogiska vinsterna mot de matematiska förmågorna och anser att programmering bör ligga i andra skolämne.

Om lärarna får ökad kunskap om programmering kommer förhoppningsvis alla lärare se både kopplingen till verklighetsanknytningen och ökad problemlösningsförmåga som en pedagogisk vinst i matematikundervisningen som Skolverket ändamål med införandet syftar till.

32

8.Referenser

Arevik, N., Thorén, M. (2014, april). Pisa: Svenska elever dåliga på problemlösning. Lärarnas tidning. Tillgänglig: http://lararnastidning.se/pisa-svenska-elever-daliga-pa-problemlosning/

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: TPB

Engelska regeringen. (2013). National curriculum in England: computing programmes of study. Hämtad från

https://www.gov.uk/government/publications/national-curriculum-in-england- computing-programmes-of-study/national-curriculum-in-england-computing-programmes-of-study

Enkvist, I. (2016, augusti). Grundskolans läroplan otydlig och del i Pisa-raset. Göterborgsposten. Tillgänglig: http://www.gp.se/nyheter/debatt/grundskolans-läroplan-otydlig-och-del-i-pisa-raset-1.3691733

Fridolin, G., Damberg, M. (2016). Vårt läste till barnen - mer teknik i skolan. Regeringskansliet. Hämtad 2017-12-18, från

http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/08/vart-lofte-till-barnen--mer-teknik-i-skolan/

Hedenström, K. (2008). Programmering på gymnasiet. (MSI,08018). Växjö: Växjö universitet. Hämtad 2017-12-18, från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:205829/FULLTEXT01.pdf

Jonasson, M. (2013, 4 oktober). Programmering som skolämne är fel väg att gå. Internetstiftelsen i Sverige. Hämtad 2017-12-21 från

https://www.iis.se/blogg/programmering-som-skolamne-ar-fel-vag-att-ga/

Linde, G. (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori!. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

33

OECD. (2017). Compare your country. Hämtad från

http://www.compareyourcountry.org/pisa/country/SWE?lg=en

Pålsson, S. (2016, 26 oktober). Digital kompetens, programmering och patologiskt tänkande. RISE. Hämtad 2017-12-18 från

https://www.swedishict.se/media/news/digital-kompetens-programmering-och-datalogiskt-tankande

Pålsson, S. (2017). Perspektiv på programmering. Skolverket. [Blogg]. 10 januari.

http://omvarld.blogg.skolverket.se/2017/01/10/perspektiv-pa-programmering/

Regingskansliet. (2017). Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. 9 mars.

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och-kursplaner/

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2012). Ett år med ny läroplan: om reformarbete, kunskapsbedömning

och skolverkets stöd. 50 000. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko lbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2840.pdf%3Fk%3D2840

Skolverket. (2015). Så påverkas lärarna av de senaste årens skolreformer. 26 november.

https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/2015/nyheter-2015-1.229449/sa-paverkades-lararna-av-de-senaste-arens-skolreformer-1.243049

Skolverket. (2016a). Digital kompetens och programmering ska stärkas i skolan. 18 mars.

34

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/nyhetsarkiv/nyheter- 2016/nyheter-2016-1.247899/digital-kompetens-och-programmering-ska-starkas-i-skolan-1.247906

Skolverket. (2016b). Ytterligare utökad undervisningstid i matematik. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-12-18, från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen- och-kurser/nyhetsarkiv/nyheter-2016/nyheter-2016-1.247170/ytterligare-utokad-undervisningstid-matematik-1.247176

Skolverket. (2017a). Tydligare om digital kompetens i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. 26 juni.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/styrdokument

Skolverket. (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017c). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Svensson, G., Beijar, P. (2016). En utvärdering i lärandet av programmering i skolan. (Examensarbete). Malmö: Fakuleteten för teknik och samhälle Datavetenskap, Malmö högskola. Tillgänglig:

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/21612/An%20evaluation%20study%20of %20learning%20programming%20in%20school.pdf?sequence=2&isAllowed=y

Wing, J. (2006). Computational thinking. Communications of the acm 49 (3): 33-35.

35

9. Bilagor

9.1 Bilaga 1 - Enkät

Programmering i matematikundervinsingen

Till höstterminen 2017 förväntas du som lärare att att använda dig av den reviderade kursplanen matematik. Syftet med revideringen är enligt skolverket:

”Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering teknik för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.”

Namn________________________________________

36

Om du använder dig av programmering i din undervisning. Vilken sorts

programmering använder du?

__________________________________________________________________

Har du någon utbildning inom programmering sedan tidigare? Om ja, vilken sorts programmering?

Exempelvis programmeringsspråk eller programmeringsprogram.

__________________________________________________________________

Kommer du förändra din undervisning i matematik efter införandet av programmering? om ja, på vilket vis?

___________________________________________________________________

På vilket vis anser du att införandet av programmering hjälper/inte hjälper eleverna att nå målen i matematik?

37

9.2 Bilaga 2 - Intervju

Intervju

Hur ser användande av programmering ut i din undervisning idag? Exempel

Låter du eleverna programmera något själva i undervisningen? Varför?

Finns det någon specifik elevgrupp som du anser drar extra nytta av programmering? Exempel Högpresterande/lågpresterande

Finns det någon nackdel med införandet av programmering enligt dig?

Kommer du ersätta några moment med programmering som du använder dig av i dag i matematiken? Vilka?