Att göra sig tillgänglig

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Att göra sig tillgänglig

- En studie om studie- och yrkesvägledares användning av digitala verktyg

To make oneself available

- A study about career counsellours usage of digital tools

Katrin Blennow

Madelene Eregård

Sammanfattning

Vägledning är viktigt både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Trots detta visar statistik att varje vägledare inom skolväsendet ansvarar för flera hundra elever och Skolinspektionen fastställer att vägledningen är undermålig. Regeringen har tillsatt en utredning för att komma med förslag på hur studie- och yrkesvägledning kan utvecklas, däribland den nätbaserade och interaktiva vägledningen. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare integrerar IKT i vägledning. Frågeställningen är: Hur använder studie- och yrkesvägledare IKT i vägledning? En kvalitativ metod har använts och sex studie- och yrkesvägledare som aktivt arbetar med IKT har intervjuats om deras tankar kring att använda digitala verktyg i vägledning. Resultatet har analyserats med stöd av begreppen komplexitet, slump, förändring, stängt och öppet

system samt strange attractor ur the Chaos Theory of Careers (CTC). Slutsatser som

redovisas är att IKT integreras av vägledare genom att de innehar ett öppet förhållningssätt samt agerar kreativt genom att se möjligheter i osäkerheten. Detta leder till en inkludering av fler sökande samt en effektivisering och tillgänglighet som inte är bunden till en specifik plats.

Nyckelord: Digitala verktyg, informations- och kommunikationsteknik, inkludering, studie- och yrkesvägledning, tillgänglighet.

Förord

Större delen av den här uppsatsen har författats gemensamt. Vi har båda varit delaktiga vid samtliga intervjutillfällen och vad gäller transkription av materialet har Madelene Eregård transkriberat två av intervjuerna och Katrin Blennow fyra. En viss fördelning har gjorts då Katrin Blennow har haft huvudansvar över författandet av inledning och teori och Madelene Eregård har haft huvudansvar för författandet av metod samt avsnittet för tidigare forskning. Resterande delar har vi gemensamt och växelvis författat. Samtliga delar har korrekturlästs och justerats av båda. Vi vill även här passa på att rikta ett tack till varandra för ett gott samarbete under hela arbetsprocessen samt till vår handledare Roland Ahlstrand för kontinuerlig och konstruktiv feedback genom hela skrivprocessen.

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

1.1 Syfte och frågeställningar 8

1.2 Studiens avgränsningar 9

1.3 Disposition 9

2. Tidigare forskning 10

2.1 Utvecklingen av IKT inom vägledning 10 2.2 Användningen av IKT i vägledning 12

2.3 Sammanfattning 14

3. Teori 15

3.1 Chaos Theory of Careers 15

3.2 Komplexitet, slump och förändring 16

3.3 Attraktorer 17 3.4 System 18 3.5 Sammanfattning 19 4. Metod 21 4.1 Metodval 21 4.2 Urval av respondenter 22 4.2.1 Intervjupersonerna 23 4.3 Datainsamling 24 4.4 Analysmetod 25 4.5 Etiska ställningstagande 26 5. Resultat 27

5.1 IKT som strategi 27

5.1.1 En närvarande vägledningsprocess 27

5.1.2 Vägledare och verksamhet 28

5.1.3 Tillgänglighet med IKT 29

5.1.4 IKT som komplement 30

5.2 Sammanfattning 31

6. Analys 32

6.1 Många influenser är med och påverkar arbetet 32 6.2 Att möta omvärldens förändring med hjälp av IKT 33 6.3 Ett öppet förhållningssätt öppnar för IKT i vägledning 34

6.4 Sammanfattning 36

7. Diskussion 37

7.1 Resultatdiskussion 37

7.2 Metoddiskussion 39

Källförteckning 42

Bilaga 45

1. Inledning

Skolverket beskriver studie- och yrkesvägledning som viktig när det kommer till att hjälpa individer hantera olika brytpunkter i livet som till exempel mellan olika studier eller mellan studier och arbete. En annan del av arbetet med vägledning innefattar att sortera information och granska material som finns att tillgå kritiskt. Studie- och yrkesvägledning är ett viktigt verktyg för att individen ska kunna göra hållbara val men också för att förebygga, för både samhället och individen, kostsamma studieavbrott. Ett annat samhällsekonomiskt perspektiv av vägledning handlar om att matcha rätt kompetens så att utbud och efterfrågan på den svenska arbetsmarknaden tillgodoses (Skolverket 2018). Trots att studie- och yrkesvägledning är ett komplext arbete, då det både handlar om att hjälpa individen att göra hållbara val och att hjälpa samhället att minska arbetslöshet och förhindra studieavbrott går det många elever på en studie- och yrkesvägledare. Under läsåret 2016/17 var det 1637 elever på varje studie- och yrkesvägledare i grundskolan, 525 elever om man bara räknar in de som gick i årskurs 7, 8 och 9. Även efter grundskolan går det många elever på en studie- och yrkesvägledare. I gymnasiet var fördelningen 486 elever per vägledare och på vuxenutbildningen var det 148 heltidsstuderande fördelat på en studie- och yrkesvägledare år 2015 och där tillkommer även många deltidsstuderande (Dir. 2017:116, 7 - 8). Skolverket konstaterar att vägledning kan bedrivas genom personliga möten eller i webb- eller telefonbaserade former som även kan innefatta självservice (Skolverket 2018). Vi har intresserat oss för hur vägledning bedrivs i webbaserade former i dagsläget och om detta skulle kunna förbättra vägledningen som på sistone har fått kritik för att vara undermålig i Skolinspektionens kvalitetsgranskning (Skolinspektionen 2013). En utredning som tillsatts från regeringen ska komma med förslag för att utveckla studie- och yrkesvägledningen. En av punkterna handlar om att ”utredaren ska analysera hur nätbaserade och interaktiva

studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas” (Dir. 2017:116, 1).

talet och vad som ingår i begreppet har förändrats allt eftersom tekniken utvecklats. Från början talades det om karriärprogram som endast kunde utföras på plats i en stordatormiljö till att det idag innefattar lättillgängliga karriärprogram som går att nå på distans. Det innefattar även information och instruktioner via internet samt vägledningstjänster över sociala medier (Sampson och Makela 2014, 136 – 137). Trots att det har forskats om IKT i vägledning i runt 60 år upplever vi att vägledningen på skolor är koncentrerade till mer traditionella verktyg och framförallt individuella samtal. Vägledning på distans erbjuder möjligheter kopplat till tillgänglighet, effektivitet och även aspekter som att kunna vägleda personer på ett sätt utan att döma efter exempelvis genus eller ålder (Sindahl 2013, 34). Vi tror att en integrering av fler digitala verktyg skulle kunna vara en möjlig väg till förbättring för alla, så väl för individ och samhälle som vägledare och dess organisation. Samtidigt finns det utmaningar kopplat till de etiska riktlinjer som vägledare följer och även det faktum att alla personer, trots vår digitala ålder, inte har samma digitala tillgänglighet som man ibland lätt kan tro (Sampson och Makela 2014, 136). Med dessa insikter undrar vi hur IKT integreras i studie- och yrkesvägledning idag.

1.1 Syfte och frågeställningar

Studie- och yrkesvägledning har en viktig roll att spela när det kommer till att fatta hållbara val både för individ och samhälle. Detta arbete kan bedrivas på flera sätt, till exempel genom fysiska samtal, telefon och genom webben. Trots att vägledning anses vara viktigt får studie- och yrkesvägledning kritik och regeringen har tillsatt en utredning för att utveckla den. Bland annat ska utvecklingsmöjligheter för nätbaserade tjänster utredas. Detta fält räknas som IKT och det finns forskning på att vägledningen kan effektiveras med digitala verktyg. Vi ställer oss därför frågande till varför inte detta sätt att bedriva vägledning får större utrymme i arbetet.

Syftet med denna studie är således att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares integrering av IKT i sitt vägledningsarbete och vi ställer därmed den tillsynes enkla frågan:

• Hur integrerar studie- och yrkesvägledare IKT i vägledning?

1.2 Studiens avgränsningar

Begreppet IKT är brett och innefattas exempelvis av telefon, mejl, chatt, videokonferens, sociala medier och blogg. Då vi anser mejl och telefon vara allmänt vedertagna verktyg har vår studie avgränsat sig från respondenter som enbart använder sig av dessa. Studien har intresserat sig för respondenter som aktivt använder sig av olika digitala verktyg och ingen avgränsning har gjorts gällande vilka dessa varit.

1.3 Disposition

Uppsatsen består fortsättningsvis av kapitel två till sju. I kapitel två presenteras ett urval av tidigare forskning som vi kopplar samman med vår studie. Kapitel tre tar upp de valda teoretiska begreppen från Chaos Theory of Careers (CTC). I kapitel fyra beskrivs vårt tillvägagångssätt gällande metodval, urval av respondenter, datainsamling och analys samt vårt forskningsetiska förhållningssätt. Studiens respondenter samt den bearbetade empirin presenteras i kapitel fem. Kapitel sex behandlar hur de teoretiska begreppen, som presenterats i kapitel tre används till studiens resultat genom vår analys. Det avslutande kapitlet sju tar upp resultatdiskussion, metoddiskussion samt teoridiskussion och ger förslag på framtida forskning.

2. Tidigare forskning

Som begrepp finner vi IKT inom flera forskningsfält exempelvis medicin och pedagogik. Då vår studie intresserar sig för hur vägledare integrerar IKT i vägledning har vi valt att avgränsa den tidigare forskningen till vårt ämnesområde vägledning.

2.1 Utvecklingen av IKT inom vägledning

James P. Sampson Jr. och Julia Panke Makela (2014) har som syfte med sin litteraturstudie att undersöka vilka etiska frågor som utvecklingen av IKT i vägledning medför. Forskarna delar in området i tre delar, social jämlikhet, resurser och service (2014, 137). Undersökningen visar att fler människor nu använder internet men att användningen är förknippad med ett visst ekonomiskt kapital och vissa kunskaper (ibid.). Vidare belyses att den kunskap som florerar på internet skiljer sig åt i kvalitet och bidrar till en osäkerhet för både sökande och vägledare om vilka webbsidor och tjänster som är trovärdiga källor enligt forskarna (ibid., 188 – 140). Gällande service lyfter undersökningen att sekretess och anonymitet försvåras i publika miljöer och kan försvåra tillgängligheten för de sökande (ibid., 141). Genom att erbjuda vägledning i en ny kontext via webben visar undersökningen att det inte är effektivt eller önskvärt av vissa individer (ibid.). Vidare belyser forskarna sociala medier som ett alltmer vanligt förekommande verktyg i vägledning, vilket medför etiska frågor kring relationen mellan vägledare och sökande (ibid., 142 – 143). Resultatet av undersökningen visar att litteraturen rörande IKT i vägledning har en mer varnande prägel gällande de etiska frågorna. Forskarna menar att IKT är en vardaglig företeelse i sökandes liv och därför behöver vägledare förstå och använda IKT i vägledning. Forskarna förespråkar därför fortbildning och mer forskning kring hur nyanserna av etiska riktlinjer inom IKT ska förstås och hanteras (ibid., 145).

Professor emeritus A. G Watts (2002) undersöker utvecklingen av IKT från ett beslutsfattande perspektiv med syftet att analysera komplexiteten gällande riktlinjer för området. Frågorna forskaren undersöker är huruvida den internetbaserade vägledningen är kostnadsbesparande, om den ska ersätta eller förstärka det fysiska mötet och ifall det är den privata eller offentliga sektorn som ska ansvara för utvecklingen av fältet. Watts delar in utvecklingen i fyra stadier, mainframe, microcomputer, web och digital för att belysa hur teknikens utveckling har förändrat möjligheterna och ansvaret för den enskilde (2002, 140 - 141). En del av Watts undersökning tar upp sökandes olika behov och visar hur utvecklingen av IKT numer ger möjlighet att nå sökande på deras premisser (ibid., 144). Samtidigt belyser forskaren att det kan finnas hinder med vägledning via internet och lyfter en ökad risk för social segregation på grund av internets varierande användningsområden för olika sociala grupper. Watts slutsats av undersökningen är att vägledning med IKT kan ses på tre sätt, som ett verktyg, ett alternativ eller som en förändringsagent (agent of change). Han menar vidare att det är utvecklingsfasen, digital, som möjliggör för IKT att bli en förändringsagent vilket föranleder att en förändring av riktlinjer gällande vägledning sker (ibid., 153).

Forskning som belyser föreställningen om IKT i nationella riktlinjer är Jaana Kettunen, Raimo Vourinen och Outi Ruusuvirtas undersökning av representanter från European Lifelong Guidance Policy Network (ELGPN). Forskarna intresserar sig för att kvalitativt med ett fenomenologiskt perspektiv belysa föreställningarna hos representanter från ELPGN om IKT i relation till nationella riktlinjer och vilka kritiska aspekter det finns i olika sätt att förstå det livslånga lärandet (2015, 330). Deltagarna i studien är både från offentliga och privata sektorn i medlemsländerna och besvarar en enkät med öppna frågor. Empirin analyseras och kategoriseras i en hierarkisk ordning för att få en förståelse för det livslånga lärandet (ibid.). Resultatet visar fyra kategorier som unexploited, emerging, acknowledged but fragmented och strategic. Föreställningen av IKT mellan de olika kategorierna skiljer sig åt och går från unexploited till strategic (Kettunen, Vourinen & Ruusuvirta 2015, 338). Resultatet stödjer delvis annan forskning gällande vikten av riktlinjer men understryker hur förståelsen för olika föreställningar kan stötta eller hindra utvecklingen av IKT. Studien bidrar med ny kunskap gällande kategorin strategic som visar IKT som möjlig förändringsagent och styrker Watts forskning (Watts 2002, 153).

Vidare belyser studien att användning av IKT som enbart informationskanal inte tar vara på dess fulla potential (Kettunen, Vourinen & Ruusuvirta 2015, 339 - 340).

2.2 Användningen av IKT i vägledning

Jenny Bimrose (2014) lyfter i en argumenterande artikel fram integreringen av IKT inom vägledning på makro- och mikronivå. På makronivå menar hon att staten minskat på vägledningstjänster och därmed uppmuntrat till fler tjänster från den privata sektorn. Detta bidrar till en minskad kontroll över informationen till sökande vilket medför etiska frågor som exempelvis objektivitet (2014, 10 - 11). Vidare menar Bimrose att det krävs mer forskning om sökandes användning av olika tjänster online. Gällande integrering på mikronivå visar studien på olika nivåer av IKT integration, där den vanligaste är som informationskälla. I de verksamheter som använder fler tjänster med IKT är det genom resurser och engagemang från ledningen (ibid., 12). Forskarens slutsats är att både externa och interna faktorer påverkar huruvida integrationen av IKT kan bli framgångsrik och menar att om beslutsfattare får ta del av information baserat på empiri är det avgörande (ibid., 13).

Med en fenomenologisk ansats undersöker Jaana Kettunen, Raimo Vourinen och James P. Sampson Jr. genom fokusgrupper hur vana internetanvändare uppfattar IKT i vägledning (2011, 42). Syftet med studien är att ta reda på om det skett någon förändring i förhållningssättet till IKT i vägledning och jämför två grupper från 2001 - 2002 och 2010. Deltagarna i studien är verksamma vägledare från olika delar av Finland och samma frågor utgör grunden för undersökningen både 2001 - 2002 och 2010. Som en följd av teknisk utveckling kom en tilläggsfråga rörande sociala medier i fokusgruppen 2010 (egen studie som presenteras nedan). Empirin från studierna analyseras utifrån ett kombinerat förhållningssätt och belyser både likheter och skillnader mellan grupperna. Användningen av IKT som informationskälla och motivationen till att använda IKT i vägledning visar likheter medan tillgång och kunskap gällande IKT visar skillnader mellan fokusgrupperna. Fokusgruppen från 2010 belyser även en extern press på att öka användningen och bidra till utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik.

De lyfter även en medvetenhet om olika typer av service för olika sökande och identifierar en skillnad mellan sökande och deras förmåga att ta till sig olika metoder. Studien tar även upp olika kommunikationssätt och belyser en närvaro där de sökande befinner sig, exempelvis på sociala medier (Kettunen, Vourinen och Sampson 2011, 43).

I Australien undersöker Natal’ya Galliotts (2017) forskning elevers kunskaper om e-vägledning. Studien är en del av en större undersökning och bygger på en tvärsnittsenkät som tilldelats gymnasieelever i området New South Wales. Empirin analyseras med dataprogrammet SPSS och visar att de flesta eleverna inte har någon aning om vägledningstjänsterna som finns online. Studiens resultat, menar Galliott (ibid., 201), framkallar frågor gällande effektivitet och kostnadsbesparing, då den tilltänkta målgruppen inte har kännedom om e-vägledningen är det svårt att mäta dess effektivitet. Samtidigt frågar sig forskaren om e-vägledningen kan ge den kostnadsbesparing som eftersträvades när det tillkommer en kostnad för att öka medvetenheten om tjänsten för eleverna. Studiens resultat visar även på likheter med Kettunen, Vourinen och Sampsons (2011) resultat, då den styrker att olika grupper behöver och använder e-vägledningstjänster på olika sätt.

Fokusgrupper från 2010 fick en tilläggsfråga där Kettunen, Vourinen och Sampson (2013) undersöker deras syn på användning av sociala medier i vägledning. Syftet med studien är att kvalitativt ta reda på och beskriva hur vägledare ser på sociala medier som en behörig del av vägledning (Kettunen, Vourinen och Sampson 2013, 2). Studien urskiljer fem olika syner: att det sågs som onödigt, oviktig, en möjlighet, önskvärt och oumbärlig, och återspeglar respondenternas personliga arbetssätt samt deras syn på sociala medier (ibid., 5 - 6). Resultatet styrker tidigare forskning på en del punkter men presenterade även ny kunskap i form av hur sociala medier kan användas som en plattform för vägledning mellan olika individer. Forskarna menar att studiens resultat visar på hur komplext arbetet med sociala medier är och att det inte enbart innebär ett nytt sätt att arbeta, utan även kräver en förståelse för hur kognitiva, emotionella, sociala och etiska faktorer hänger samman (ibid., 11 - 12). De föreslår att vägledare bör fortbildas för att framgångsrikt anpassa sig till det paradigmskifte som sker inom vägledning (ibid., 14).

Jim Bright (2014), som tillsammans med Robert Pryor är grundarna av teorin Chaos Theory of Careers (CTC), ifrågasätter om fortbildning av IKT för vägledare är nödvändig i sin artikel. Brights artikel argumenterar för CTC som ramverk för IKT i vägledning genom att applicera teorins begrepp på tidigare forskning (2014, 33). En del av forskningsfältet menar att det krävs mer utbildning av utövarna, något Bright argumenterar emot. Han menar att det numer finns användarvänlig teknologi som inte kräver större förkunskaper. Bright syftar då på exempelvis appar som designas för ovana internetanvändare. Han förespråkar istället ett engagemang från vägledare i utvecklingen av dessa verktyg (ibid., 30).

2.3 Sammanfattning

Föränderligheten vävs samman med teknikens utveckling. Utvecklingen från stationär dator till smart teknik som kan nås via exempelvis mobil möjliggör för tillgänglighet. Från en diskussion om huruvida tekniken kommer ta över mänskliga tjänster, pågår nu en diskussion om hur tekniken ska förbättra och öka tillgänglighet i mänskliga interaktioner. För att möjliggöra detta krävs att tjänsterna inom IKT nyttjas till fullo och inte enbart används som informationskanal. Det krävs engagemang och beslut på olika nivåer för att användningen av tjänsterna ska utvecklas och integreras i vägledning. Med detta kommer ett ansvar både på beslutsfattare och utövare för att ta fram etiska riktlinjer som ökar tryggheten för de sökande. Mer forskning kring olika sökandes behov av tjänster online efterfrågas för att öka förståelsen hos både beslutfattare och vägledare. Vidare förespråkas ett engagemang från professionen i utvecklingen av IKT- verktygen.

3. Teori

I detta kapitel presenteras begreppen komplexitet, slump, förändring, de fyra attraktorerna point, pendelum, torus och strange samt stängt och öppet system. Alla begreppen kommer från Chaos Theory of Careers och används för att analysera resultatet av vår intervjuundersökning.

3.1 Chaos Theory of Careers

I the Chaos Theory of Careers (CTC) av Pryor och Bright (2011, 4, 12) tar författarna upp att mycket av den tidigare forskningen inom vägledning har fokuserat på att försöka uppnå stabilitet för människor. Något som enligt dem är omöjligt då vår verklighet är osäker och vi aldrig kan veta vad som väntar oss i framtiden. De menar också att då världen, med dess människor och organisationer, är i ständig förändring behövs en vägledningsteori som tar hänsyn till denna föränderliga vardag. Våra yrkesliv är mer oförutsägbara än vad de var för hundra år sedan och det nya milleniet karakteriseras exempelvis av snabb kommunikation, omorganiseringar, ett behov av livslångt lärande, globalisering både på konsumtions- och arbetsmarknaden samt snabb teknisk utveckling och anpassning av denna (ibid., 3).

CTC intar en holistisk syn då den försöker beskriva en komplex verklighet och integrerar positivistiska och konstruktivistiska tekniker för att kunna förstå komplexiteten i en persons karriär. Människor ses som komplexa och dynamiska system som försöker att strukturera sina liv för att överleva och hitta en mening (ibid., 31).

3.2 Komplexitet, slump och förändring

Begreppen komplexitet, slump och förändring spelar stor roll i CTC. Komplexitet då det för en person kan spela stor roll när det handlar om alla influenser och hur dessa interagerar i karriärperspektivet. Det kan vara svårt att förhålla sig till alla och det kan också göra en person överväldigad i vägledningssammanhang. Det kan finnas variabel som gör att kunskapen personen kände till inte längre är relevant. För att vetskapen om detta inte ska ha negativ påverkan på den sökande, bör det okända ses med ödmjukhet. Genom att acceptera att förändringar kan uppkomma kan man istället skapa strategier för en framtid som inte ser linjär ut (Pryor och Bright 2011, 31, 94 - 95). Bright (2015, 26) tar även upp komplexitet som en anledning till varför förändring inom vägledaryrket mot en integrering av IKT har varit långsam. Och i vissa fall kan komplexiteten även leda till att nya teorier eller metoder blir utdaterade innan de börjar användas (ibid., 25).

Även slump och osäkerhet har en betydande roll. Slump är de händelser som sker utan att vi själva kan påverka dem, både positiva och negativa. Ibland kan det vara svårt för sökande att acceptera och relatera till slumpens roll i deras karriärer. Ingen kan heller veta hur stor roll den faktiskt spelar, vissa kanske ser den som en stor inverkan medan andra förnekar att den faktiskt kan ha en roll att spela. När otur eller orättvisa drabbar en person kan det få negativa konsekvenser, det är därför viktigt att vägledaren försöker få den sökande att förstå och uppskatta att slumpen även kan innebära möjligheter för hen. Med denna insikt, att vissa vägar inte leder någonstans medan andra gör det, är det bra om personer försöker se möjligheter på flera håll än ett och därmed inte bara satsar allt de har på exempelvis en karriärväg utan håller flera möjligheter öppna (Pryor och Bright 2011, 96). Det är vanligt att en person enbart fokuserar på de negativa aspekter som slumpen kan innebära men Pryor och Bright (2011, 97) menar att om en gör det så missar den alla möjligheter som slumpen kan innebära. Ett öppet sinne gör att fler möjligheter kan öppna sig.

Trots att individer, enligt CTC, befinner sig i ständig förändring är det inte ovanligt för personer att känna sig som att de ”har fastnat”. Då är det viktigt att skapa strategier för en konstruktiv förändring i deras liv (Pryor och Bright 2011, 97 – 98).

Detta är ofta förknippat med att ta risker och råka ut för misslyckanden som en inte hade räknat med tidigare. Det krävs kreativitet för att påbörja en sådan förändring och en vägledare kan vara till hjälp för att stötta sökande att börja tänka i nya banor kring sin karriär (Pryor och Bright 2011, 97 – 98).

Dessa begrepp beskrivs av Pryor och Bright i förhållande till vägledning av sökande kan vi även tolka till vägledares förhållningssätt till att integrera IKT i vägledning. Komplexitet går även att tolka till vägledarens omväxlande arbetsuppgifter och de olika influenser som påverkar både vägledaren och den sökandes karriärutveckling. Begreppet slump får en mening med vilka oförutsägbara möjligheter och utmaningar som uppkommer i arbetet med IKT. Begreppet förändring tolkar vi till arbetets föränderlighet, där vägledarens arbete grundar sig på sökandes förändring. Ibland krävs det risker och kreativitet för att en konstruktiv förändring ska komma till skott, exempelvis genom en integrering av IKT. Vi ser även att det finns snarlika begrepp i diskussionen som förts i den tidigare forskning kring IKT och tänker därför att CTC kan vara en bra grund för vår studie.

3.3 Attraktorer

I kaosteorin har forskare identifierat fyra grundläggande attraktorer som kan förklara samtliga system, vilka även tillämpas av Pryor och Bright i CTC (2011, 42). Attraktorer handlar om något som attraheras till något annat. Pryor och Bright (ibid., 36) tar upp som exempel att företag attraheras av vinst. I ett sådant exempel används en attraktor för att förklara hur ett system fungerar.

Point attractor karakteriseras av system som drivs med ett tydligt fokus mot en riktning

och har svårt att se utanför detta. Denna attraktor motiveras att ett specifikt mål och kan upplevas som besatt av det. I karriärtermer kan det handla om elitidrottare som tränar till ett mästerskap eller chefer som inte kan delegera (ibid.).

Ett system som försöker att skapa kontroll i en komplex verklighet genom att reducera alternativen till enbart två och till sist ett av dessa är Pendulum attractor (Bright 2015, 27). Om detta system skulle beskrivas som en sökande i vägledningssammanhang hade det varit

Det kan även ta sig uttryck som personer med en statisk syn på arbetslivet eller individer som har svårt att fatta beslut. Dessa personer har svårt för att nå lösningar som ger dem balans (Pryor och Bright 2011, 42 – 43). Bright (2015, 27) ser också detta mönster i diskussionen om IKT när det beskrivs som ett sätt att ersätta fysiska samtal istället för att komplettera.

Torus Attractor är ett system som upprepar sig själv. Det kan vara personer som drivs av

att försöka skapa tydliga strukturer och rutiner i en verklighet som är i ständig förändring. Om det hade varit en organisation hade det varit en byråkrati och som person, en som varit på samma jobb i många år och trots att den ej trivs, stannar kvar för att inte skapa en förändring (Pryor och Bright 2011, 43 - 44).

Ett system som är komplext och mottagligt för många olika influenser är Strange

Attractor, som även kan ses som ”edge of chaos”. Personer som förknippas med edge of

chaos är de som kan bemästra både rationalitet och logik samt genom kreativitet planera för att både möta hot och möjligheter i osäkerheten som våra arbeten och liv finns i (ibid., 45 – 46).

Vi tolkar de fyra attraktorerna, som i sin tur förklarar hur system fungerar, som att dessa även kan användas för att förklara hur studie- och yrkesvägledare fungerar som system.

3.4 System

De olika attraktorerna kan klassificeras i öppna eller stängda system. Individer ses som system i CTC och dessa system ingår i flera andra större system, exempelvis IKT, som kan vara både öppna och stängda (Bright 2015, 26). Point, pendulum och torus är stängda medan strange är ett öppet system. Closed system thinking, så kallade stängda system innebär ett försök till att förenkla verkligheten och försöka skapa ordning och kontroll (Pryor och Bright 2011, 46). Detta kan vara en strategi som fungerar under en begränsad tid när saker och ting flyter på i en persons liv men på grund av komplexiteten kommer oväntade saker att ske och krocka med de stängda systemen. När detta sker måste en individ med ett stängt system omvärdera hela sin verklighet. För en person med ett stängt system kan utvecklingen verka linjär vilket gör att det kan vara svårt att ta tillvara på de möjligheter som dyker upp längs

Motsatsen till detta är Open system thinking, öppna system, där personer erkänner att livet inte passerar helt linjärt och att oväntade saker kan komma att påverka och förändra viktiga delar av livet. Med öppna system erkänner en person också att det inte finns några garantier och att allt är föränderligt. Men det inger också hopp då en kan se och ta tillvara på de oväntade möjligheter som kan dyka upp. Förändring är en del av det öppna systemets natur och det finns en medvetenhet om att förändring inte är linjär. Det krävs ett öppet system för att inse att förändring kan vara en stor möjlighet eller något som alltid kommer att inträffa och som måste accepteras (Pryor och Bright 2011, 48).

Vi tolkar det som att ett system kan beskrivas utifrån en organisation eller individ och att en vägledare beskrivs som ett komplext, dynamiskt system som är stängt eller öppet. Ett mer öppet system har större chans att ta tillvara på oväntade möjligheter, nya tekniker eller nätverk som kan dyka upp för dem. Medan ett stängt system försöker skapa en ordning och meningsfullhet i en komplex verklighet. Det kan vara genom att skapa tydliga strukturer och inte gå utanför dessa, enbart koncentrera sig på två alternativ, där ett av dem ses som det rätta och genom att fokusera på ett tydligt mål och bortse från andra. Dessa kan tänkas vara effektiva sätt för att skapa ordning men kan göra att möjligheter faller bort.

3.5 Sammanfattning

I Chaos Theory of Careers (CTC) förstår vi världen som osäker då individer, organisationer och samhällen befinner sig i ständig förändring och samtidigt ska samverka med andra i ständig förändring. Tre betydande begrepp inom teorin för att försöka förstå vår verklighet och människors karriärer är komplexitet, slump och förändring. Vi kommer att använda dessa begrepp för att beskriva och analysera hur vägledare arbetar med IKT i vägledning. Komplexitet handlar om alla kända och okända variabler som påverkar en individs karriärval och som behövs ta hänsyn till inom vägledning. Slump är något som drabbar alla och kan ha både positiv och negativ inverkan på en persons karriär. Det är viktigt att i vägledningssammanhang förstå att slump kan innebära möjligheter för en person. Förändring handlar om att skapa nya förutsättningar i karriären och för detta krävs kreativitet.

Vi kommer även använda begreppen stängda och öppna system samt strange attractor för att analysera hur IKT integreras i vägledning. Ett öppet system innebär system som tar tillvara på de möjligheter som ges medan stängda system innebär ett försök till att skapa kontroll i den föränderliga vardagen där möjligheter missas. The strange attractor är en attraktor som ingår i ett öppet system och karakteriseras som någon som kan bemästra både rationalitet och logik samt genom kreativitet planera för att både möta hot och möjligheter i osäkerheten som våra arbeten och liv finns i.

4. Metod

I detta kapitel redovisas vårt arbete med studien genom en presentation av vårt val av metod och analysmetod. Vi presenterar även hur urvalet av respondenter skett och vårt etiska förhållningssätt för studien.

4.1 Metodval

Traditionellt inom vårt forskningsområde har kvantitativ metod varit sättet att studera människor, men enligt Bimrose och Brown (2015, 53, 54) möts den kvantitativa metoden av kritik. Forskning med kvalitativ metod rekommenderas alltmer för att fördjupa förståelsen för frågeställningarna (ibid.). Studiens frågeställning riktar sig till en specifik grupp av respondenter, studie- och yrkesvägledare som aktivt arbetar med IKT i vägledning, för att besvara studiens syfte. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare integrerar IKT i vägledning. Då studien intresserar sig för respondenternas erfarenheter och hur det påverkar deras livsvärld valde vi en fenomenologisk ansats för vår studie. Det fenomenologiska förhållningssättet söker förstå sociala fenomen utifrån egna perspektiv och har varit dominerande inom kvalitativ forskning och även varit en viktig del i utvecklingen av kvalitativ forskning som legitimt vetenskaplig. Kritiken mot det fenomenologiska förhållningssättet bygger främst på intresset för det givna och att bidra till en individualistisk och essentialistisk syn på forskning (Kvale och Brinkmann 2014, 44, 50). För att bäst besvara syftet med studien genomfördes halvstrukturerade livsvärldsintervjuer och fick därmed en kvalitativ ansats (ibid., 45). Vi valde bort en kvantitativ metod då vår avsikt inte var att få fram ett statiskt mätbart eller generaliserbart resultat (Larsen 2014, 21 - 22). Kvalitativ metod ger respondenterna möjlighet att förklara sig som inte är möjlig vid kvantitativa studier.

Kvale och Brinkmann (2014, 165) menar att en intervju är ett samtal där kunskap bildas. Genom att samtala kring ett gemensamt intresse eller ämne kan kunskap formas av synpunkterna hos respondenten och intervjuaren.

4.2 Urval av respondenter

Då vår studie intresserar sig för respondenter med en viss kunskap utgick vi först från vårt personliga nätverk för att få tips på någon som arbetade aktivt med IKT. Orden arbetade

aktivt med IKT blev en formulering som hjälpte oss i urvalet av respondenter under studiens

gång. Vi kom i kontakt med några vägledare som arbetade med IKT i vägledning i sidoprojekt men som inte använde det aktivt i deras främsta verksamhet. Vi valde då att avgränsa studien till de respondenter som integrerat IKT i sitt dagliga arbete. Vi var främst intresserade av arbetssättet och baserade inte urvalet på ålder, genus eller arbetsplats. Trots det anser vi att respondenterna representerar en mångfald gällande de variablerna.

Första kontakten togs via mejl med en förfrågan om att medverka i vår studie och vårt urval kom att baseras på självselektion i kombination med snöbollsmetoden för att få tag på relevanta respondenter. Genom att välja bort ett icke- sannolikhetsurval och göra strategiska urval, försäkrade vi oss om att våra respondenter var lämpliga för att samtala kring ämnet (Larsen 2014, 77 - 78). I det första mejlet fick respondenterna kunskap om studiens tilltänkta syfte samt information om de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet 2002). I vår mejlkorrespons upplyste vi även om att studien kommer att publiceras (Kvale & Brinkmann 2014, 107). Vi kom i kontakt med nio olika studie- och yrkesvägledare varav sex av dem var lämpade att delta i vår studie och vi fick därmed ett godtyckligt urval. Godtyckligt urval är enligt Larsen (2014, 77 – 79) en form av strategiskt urval, där vi som forskare, säkerställer att våra respondenter har kunskap för att svara till studiens syfte. På grund av olika anledningar som exempelvis tidsbrist eller att arbetsuppgifterna inte stämde överens med studiens syfte gjorde att övriga vägledare som kontaktades inte blev en del av studien.

4.2.1 Intervjupersonerna

Ahmed är studie- och yrkesvägledare i en mellanstor kommun. Han har bred erfarenhet av

vägledning i en rad olika projekt och ett personligt intresse för teknik som startade innan vägledarkarriären. Just nu arbetar han med vägledning som riktar sig till kommunens vuxna. När de digitala verktygen inte håller måttet, enligt honom, så är han inte rädd för att testa något nytt.

Bo är studie- och yrkesvägledare i en stor kommun. Han har arbetat som vägledare i ett par

år och tycker att vägledning ska spegla dagens samhälle. Han är därför inte rädd för att testa sociala medier i vägledning. Han har under hela sin karriär hittills, arbetat med elever i grundskolan.

Cleo är studie- och yrkesvägledare i en stor kommun och arbetar med vägledningen av de

vuxna invånarna. Hon har lång erfarenhet inom yrket och det var när hon ville erbjuda vägledning till distansstudenter som hon första gången såg ett användningsområde för IKT. Mycket har hänt sedan dess då möjligheterna hon ser med IKT växer fortfarande.

Doris är studie- och yrkesvägledare i en mellanstor kommun. Hon har lång erfarenhet inom vägledning i olika skolformer. Intresset för IKT uppkom för ungefär fem år sedan då hon var på fortbildning med en kollega. Hon arbetar med vägledning för de vuxna medborgarna i kommunen.

Eleni arbetar som studie- och yrkesvägledare i en stor kommun. Hon har arbetat som

vägledare i drygt tio år. Hon blev intresserad av IKT när hon samarbetade med en person som arbetade aktivt med det. Hennes stora iver för att undersöka det hon inte vet inom vägledning gjorde att hon ville testa IKT. Även hon arbetar med vägledning av vuxna.

Fredrik är den respondent som arbetat längst som studie- och yrkesvägledare. Han har

arbetat inom olika skolformer och jobbar nu vid ett av landets lärosäte. Sedan några år tillbaka använder de sig där av chatt och videosamtal i vägledning för att möta bland annat studenter som studerar på distans.

4.3 Datainsamling

Fyra av våra intervjuer skedde, i enlighet med ämnet för studien, via internet. Vi använde oss av digitala mötesrum, videosamtal, telefonsamtal och ett fysiskt möte vilket har möjliggjort att vi inte har behövt avgränsa oss geografiskt. Vid alla intervjuerna deltog båda författarna, varav en höll intervjun och den andra förde anteckningar. Då Larsen (2014, 98) menar att registreringsmetoderna kan underlätta efterarbetet av empirin valde vi att ljudinspela intervjuerna. Vi skrev även ner minnesanteckningar efter intervjuerna baserade på tankar om intervjun. Vid en av intervjuerna glömdes det bort att starta ljudinspelningen efter ett avbrott i slutet av intervjun. Vi upptäckte det i samband med minnesanteckningarna vilket gjorde dem än mer värdefulla vid det tillfället.

Vi förberedde oss inför intervjuerna med att författa en intervjuguide med frågor som säkerställde data till att besvara vår frågeställning. Intervjuguiden fungerade som en ram under intervjun och där sonderande frågor användes kompletterande vilket gjorde intervjuerna semi-strukturerade (ibid., 172, 177, 180). I några av intervjuerna användes frågorna från intervjumallen och i några intervjuer så täckte respondenten alla frågorna i sin berättelse. Med intervjumallen kunde vi trots en mer narrativ intervju säkerställa att alla teman tagits upp och att vi fått empiri till analysen (Kvale & Brinkmann 2014, 182). En av fördelarna med kvalitativ metod är att följdfrågor kan ställas och missförstånd utredas, vilket bidrar till en god validitet samt ökar helhetsförståelsen. Vi avslutade även varje intervju med att författaren som fört anteckningar fick möjlighet att ställa frågor som uppkommit eller varit otydliga under intervju vilket ökar reliabiliteten på studien enligt Larsen (2014, 81). Intervjuerna var mellan 25 och 60 minuter långa och all ljuddata har transkriberats i samband med intervjuerna för att undvika missförstånd och hålla isär vem som sagt vad (ibid.). Reliabiliteten kan vara svår att mäta då den påverkas av faktorer som exempels intervjueffekten, vilken innebär att själva metoden eller forskarna påverkar resultatet (ibid., 27). Det kan exempelvis handla om att respondenterna vill vara forskarna till lags eller inte svarar helt sanningsenligt på frågorna, vilket leder till data som inte är trovärdig.

Larsen (2014, 80) menar att validitet påverkas av empirins relevans för frågeställningarna. Vi valde därför att kontakta en person med kunskap om ämnet inför intervjuerna för att öka

Vi ville undersöka om vi, som författare, hade tillräcklig kunskap om ämnet för att uppnå kommunikativ validitet (Kvale & Brinkmann 2014, 302). Genom en dialog utan krav på datainsamling kunde vi utveckla vårt språk inom området och reflektera kring vilken empiri som krävdes för att besvara vår frågeställning (ibid., 88 - 89). Kvale Brinkmann menar att i samtal kan kommunikativ validitet uppstå, genom att testa respondentens kunskaper, då kunskap konstrueras genom argumentation (ibid., 302).

4.4 Analysmetod

Under insamlingen av empirin påbörjades våra tankar om analys och vi har under studiens gång haft en pågående diskussion om studiens riktning. Som en del av analysen transkriberades empirin av båda författarna. Vid transkribering valde vi att utelämna vissa upprepande ord och otydligheter för att få ett skriftspråk som underlättade analysen. Att det sker en viss datareduktion är vanligt förekommande i kvalitativa metod och sker även i en kvantitativ metod (Larsen 2014, 98). Transkriberingen formade den muntliga informationen till en skriftlig och den strukturerade skriftliga informationen blev grunden för vår analys av empirin (Kvale och Brinkmann 2014, 236).

För att finna mönster i den skriftliga informationen valde vi att enskilt färglägga texten från transkriptionerna för att sedan tillsammans jämföra våra tolkningar av empirin. I jämförelsen blev mönster tydliga som sedan kategoriserades in i teman baserade på studiens frågeställning och vi gjorde därmed en innehållsanalys (Larsen 2014, 101). Innehållsanalys är enligt Larsen (ibid., 101 - 102) det analyssätt som är mest förekommande och innebär förenklat att mönster urskiljs i texter för att jämföras och analyseras med teori för att få fram ny kunskap.

4.5 Etiska ställningstagande

De forskningsetiska principerna har följt oss under hela arbetet med studien. För att säkerställa informationskravet valde vi att i den första kontakten via mejl presentera oss, vårt syfte med studien och en framtida publicering av studien samt de forskningsetiska principerna för att ge respondenterna information att ta ställning till (Ventenskapsrådet 2002, 7). Detta upprepades även vid varje intervjutillfälle. I hanteringen av empirin har vi varit noga med att uppfylla konfidentialitetskravet och kodat ljudinspelningarna och gett respondenterna fingerade namn. Vi resonerade länge kring konfidentialitetskravet (ibid., 12) gällande studiens presentation av respondenterna, då vi fann viss information som igenkännande. Även vid transkriberingen (alla transkriptioner kan lämnas på begäran) har vi varit noga med att avkoda information i den löpande texten, för att skydda respondenternas identitet (ibid.). All empiri har lagrats på våra digitala hjälpmedel och kommer raderas när klartecken ges. Vid en av intervjuerna önskade respondenten granska materialet varpå vi enligt de forskningsetiska principerna gällande samtyckeskravet skickade transkriberingen till respondenten. Transkriptionen returnerades med synpunkt på enbart ett stavfel (Kvale & Brinkmann 2014, 228). Samtyckskravet har enligt oss uppnåtts av att respondenterna informerades om det i första kontakten samt att alla respondenter frågade om vårt intresse för ämnet (Vetenskapsrådet 2002, 10). Det tolkar vi som ett bevis på att respondenterna samtyckt till forskningen. Respondenterna blev informerade om nyttjandekravet men vi anser inte att vår studie hanterar information som innefattas av nyttjandekravet (ibid., 14). Vi har varit noggranna i alla metoddelar för att säkerställa, ett för oss, etiskt ställningstagande.

5. Resultat

I detta kapitel presenteras vår bearbetning av empirin utifrån studiens frågeställning. Resultatet har tematiserats efter mönster vi identifierat i bearbetningen.

5.1 IKT som strategi

5.1.1 En närvarande vägledningsprocess

Intervjuerna visar att det finns en medvetenhet om hur vägledningsprocessen förbättras med hjälp av olika digitala verktyg. Till exempel kan processen starta i ett tidigare skede när de sökande via sin elektroniska bokning får frågor att fundera på innan det digitala mötet:

Och det innebär ju att man har startat processen innan mötet. Det är ju att optimera och få ut så mycket som möjligt av det första samtalet. Så vi inte börjar från noll. Så skulle jag egentligen vilja börja med alla möten oavsett vilket möte det är (Cleo)

Det fysiska mötet är något som respondenterna inte vill ska försvinna och det finns en uppfattning om att alla digitala verktyg inte kan ersätta ett individuellt samtal:

För det händer när man har digitala möten som vi nu har att vi bara pratar sakfråga. När man träffas i den fysiska världen, och det är likadant i vägledningssamtal, då pratar man oftast andra mjuka värden. /…/ Det har man inte tid med när man går in så här. Därför blir tiden mer optimal när man en har sakfråga att diskutera. Detta forum är väldigt lämpligt för det. Men vill man bygga relationer, skapa långsiktigt relationer, då ska man ta sig tid (Cleo)

Relationsskapande i vägledningsprocessen påverkas även av vilket digitalt verktyg som används:

Och det blir ju inte den här relationen till eleverna genom digitala verktyg. Det blir inte riktigt samma sak. När man har videochatt och kommunikation kan man ju fortfarande ha ett fullgott vägledningssamtal så jag tror och tycker att det kan ersätta ett fysiskt vägledningssamtal. Men just när det gäller chattar och så, så missar man ganska mycket så det kommer aldrig gå att ersätta (Bo)

När IKT i vägledning används som informationskanal arbetas det mindre på att skapa relationer och istället fokuseras arbetet på att göra informationen hanterbar och tillgänglig. Då förbereds information i olika sociala medier utifrån exempelvis olika ansökningstider som är tillfällen med mycket frågor.

5.1.2 Vägledare och verksamhet

Integreringen av IKT i verksamheten har skett på initiativ av den enskilde vägledaren och det finns en uppfattning om att det uppskattas av ledningen. Dock saknas en engagerad ledning, som säkerställer bemanning av de digitala tjänsterna och andra resurser:

Det kan finnas en viss motsättning men alltså allting är väl positivt så länge man inte behöver betala (Doris)

I något fall genomsyrar integreringen hela verksamheten och den framstår som unik. Men främst framställs integreringen som ett ensamarbete där det personliga engagemanget driver utvecklingen framåt. Det finns också en uppfattning om att nytänkande kan medföra en viss risk, exempelvis när Eleni blir ombedd att sakta ner sitt engagemang med IKT. Bland respondenterna finns frustration när det kommer till samarbetet med IT -avdelningar då det saknas digitala verktyg som uppfyller vägledarnas önskningar. Det finns en uppfattning om att nätverk är viktiga för utvecklingen av professionen och i vissa fall var det även på detta sätt respondenterna blivit introducerade till IKT. Exempelvis uttrycker Cleo att hon var en slump kom med i ett nytt närverk och kom i kontakt med en person som ledde till intresse för digitala mötesrum.

5.1.3 Tillgänglighet med IKT

Att finnas tillgänglig framkommer som en viktig del i integreringen av IKT i vägledning. Tillgänglighet lyfts utifrån aspekter som tidseffektivitet, då man inte behöver förflytta sig

fysiskt mellan olika platser, vilket innebär mer tid till fler sökande och eftersom samtalen håller sig till sakfrågan. Men också möjligheten till utökad öppettid, då sökande kan nå vägledare trots att kontoret är stängt. Tillgänglighet lyfts även som en möjlighet till vägledning för sökande som på grund av geografiska, fysiska eller psykiska hinder inte kan ta sig till ett fysiskt möte. Uppfattningen om tillgänglighet som geografiskt obunden finns med som exempel till anledningen att respondenterna började arbeta med IKT i vägledning. Intervjuerna visar att en del av vägledningen sker med sökande på andra geografiska platser och att IKT gör vägledning tillgänglig för dem. Tillgänglighet och geografisk obundenhet framkommer även i form av digitala verktyg som webbinar, facebook, instagram och digitalt informationsmöte. Tillgängligheten är inte enbart kopplad till vägledningsprocessen utan kommer även fram i användningen av IKT som informationskanal, exempelvis genom att göra aktuell och tillförlitlig information tillgänglig för sökande via Facebook. Det finns en uppfattning om att IKT i vägledning möjliggör för att nå fler sökande exempelvis elever med hög skolfrånvaro eller sökande med fysiska och psykiska hinder:

För om vi säger såhär att en person som har agorafobi eller har svårt att ta sig till centrum. Då är halva energin, om inte mer, slut bara för att ta sig till mig (Eleni)

Tillgängligheten finns även med i Bos beskrivningar av att följa med i utvecklingen och anpassa tekniken till sökandes behov:

För det är ändå deras arena och det är just därför som det är så viktigt att vi är där. Och att vi finns tillgängliga på deras villkor, för det är ju för dem som vi jobbar

Tillgängligheten medför även en viss press och stress. Pressen framkommer främst i hur verksamhetens resurser fördelas till uppgifter kopplade till IKT och då arbetsuppgifterna sker parallellt med varandra kan exempelvis chatt upplevas som stressande menar Fredrik.

5.1.4 IKT som komplement

Användningen av IKT i vägledning har förändrat sättet att arbeta på och att de digitala verktygen har också förändrats. Integreringen av IKT i vägledningen har ofta varit en följd av behovet att förändra något i verksamheten som att förbättra tjänsten eller effektivisera:

/…/ hur ska vi kunna vässa vår organisation så att vi blir bättre, en bättre vägledning och kanske framför allt en bättre service? (Ahmed)

Det råder en uppfattning om att chatt är bra för de snabba frågorna och bidrar till en effektivisering av verksamheten då det frigör tid till sökande som önskar mer utforskande vägledning. Samtidigt finns en uppfattning om att sökande idag inte vill ta sig an all information som internet möjliggör utan vill ha svar direkt när frågan uppkommer och inte vill vänta på någon kontorstid. För att bemöta detta har arbetet utvecklats genom att till exempel presentera trovärdig information på olika digitala medier.

Intervjuerna visar även att de digitala verktygen möjliggör för att nå fler sökande men också att de digitala verktygen inte passar alla utan beskrivs som kompletterande. Doris reflekterar över hur fler kontaktvägar breddar verksamhetens möjlighet att nå fler personer:

Sen tror jag att man möter nog fler människor om man har alla de här kanalerna

Det finns en uppfattning om att vägledningen bör spegla det som sker i samhället och att det inte sker om tekniken utesluts från vägledning. För att följa med i utvecklingen och tillgodose sökandes behov har de digitala verktygen ibland behövt förändras eller bytas ut. Om integreringen av IKT ska blir framgångsrik behöver sökande bemötas när de har tid. Det finns en föreställning om vilka tider som passar specifika digitala verktyg, exempelvis har tider för chatt minskat i någon verksamhet och ökat i en annan.

5.2 Sammanfattning

I resultatet framkommer det att vägledarna som vi har intervjuat har varit drivande till att införa IKT i vägledning i deras verksamheter. Ledningen är ofta positiv till deras arbetssätt men det är inte alla som stöttar med mer resurser. Digitala verktyg kompletterar övriga arbetsmetoder i vägledning, som en del av vägledningsprocessen, informationssökandet eller som ett sätt att besvara en snabb fråga. IKT ökar tillgängligheten och möjliggör att nå ut till fler sökande genom att vägledning inte blir bunden till en specifik plats eller tid. De digitala verktygen har varit bidragande i att effektivisera arbetssättet genom att möjliggöra för att bemöta sökande på flera sätt än vad de tidigare gjorde.

6. Analys

I detta kapitel analyseras det resultat som framkommit ur studiens empiriska undersökning utifrån the Chaos Theory of Careers (CTC) med begreppen komplexitet, slump, förändring, strange attractor, pendulum attractor, torus attractor samt stängt och öppet system. Kapitlet besvarar studiens frågeställning och presenterar de slutsatser som görs relaterat till studiens syfte att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare integrerar IKT i vägledningen.

6.1 Många influenser är med och påverkar arbetet

Pryor och Bright (2011, 31, 95) tar i CTC upp begreppet komplexitet som väsentlig, då det handlar om alla influenser som finns att ta hänsyn till i en individs vardag. Vi kan se att komplexiteten visar sig hos våra respondenter, vägledarna, då de påverkas av influenser i deras vardag, till exempel de sökande, kollegor, verksamheten och IKT. Vi analyserar inte den sökande, men den får ändå ta plats i form av en influens som påverkar vägledarna. Den komplexa världen bidrar till att vägledare får möta sökande som befinner sig på andra geografiska platser, studerar på distans, har oregelbundna arbetstider eller sökande med till exempel psykisk ohälsa. Andra influenser som visar komplexiteten i arbetet berör exempelvis ökande informationsmängd och ny teknik samtidigt som komplexiteten i verksamheten berör effektivisering som ska ske med de medel som finns tillgängliga. Att förändra arbetetsättet och integrera IKT i vägledning har varit ett sätt att hantera komplexiteten gällande effektivisering. Precis som det framkommer i intervjuerna menar Pryor och Bright (2011, 94 - 95) att komplexiteten visar sig olika hos sökande och där kan vägledare vara stöttande i förändringsarbete. Den komplexa världen innebär att arbetet med IKT i vägledning är nödvändigt, men trots det skapar komplexiteten även hinder för användningen av IKT. Ahmed ser många möjligheter att förbättra vägledning men möter hinder i en komplex

Komplexiteten kan även medföra att en förändring går långsamt vilket kan leda till att nya teorier eller metoder blir utdaterade innan de börjar användas, något Bright (2015, 25 - 26) behandlar i sin artikel om att ny teori ofta hinner passera oss förbi. I våra intervjuer framkommer den långsamma förändringen i de hinder som uppkommer i integreringen av IKT exempelvis kan utveckling stanna upp då avdelningar inte är på samma nivå när det kommer till de digitala verktygen.

Komplexiteten visar sig även i utvecklingen av ny teknik som när respondenterna provar olika digitala verktyg för att bättre anpassa sig efter deras sökande. Ny teknik som influens möjliggör effektivisering genom att bryta isolering och geografiska avstånd. Ytterligare en influens som berör IKT i vägledning är mängden information som finns tillgänglig via internet. Att sortera och identifiera trovärdig information ställer krav på både vägledare och sökande och bidrar till en komplexitet i vägledningsprocessen. Även vägledningsprocessen i sig kan ses som komplex då det finns många influenser som påverkar den. Komplexiteten syns i uttalande om när processen kan påbörjas som när Cleo önskar att alla vägledningsprocesser ska börja innan första samtalet. Det syns även i möjligheten till att välja olika digitala verktyg något som kan påverka relationsskapandet och är ytterligare en influens av komplexiteten. Vägledningsprocessen kan därför ses som komplex då det erbjuds fler möjligheter än det traditionella individuella samtalet.

6.2 Att möta omvärldens förändring med hjälp av IKT

Den ständiga förändringen lägger grunden för CTC (Pryor och Bright 2011, 4, 12), då den menar att ingenting är statiskt, varken studie- och yrkesvägledarna, de sökande, verksamheter de arbetar i eller samhället de lever i. Genom att integrera ny teknik och arbeta förebyggande med informationsflöde via exempelvis sociala medier skapar vägledarna strategier för förändring i hur sökande bemöts.

Intervjuerna visar att även en slump kan förändra arbetssättet och integrera IKT i vägledning, genom till exempel kurstillfällen och nätverksträffar.

Som när Cleo uttrycker att hon via en slump gick med i ett nätverk där hon mötte någon som influerade henne till att införa vägledning digitala mötesrum i sin verksamhet. Begreppet slump har en betydande roll i CTC men det kan vara svårt för individer att relatera till slumpens betydelse i deras liv och att se hur det kan leda till möjligheter enligt Pryor och Bright (2011, 96). Bright (2015, 26) menar att förändring är oförutsägbar eller oundviklig och kan uppfattas av individer, mer eller mindre ofta, som slump. Integreringen av IKT i vägledning ser vi som en öppenhet för de möjligheter som osäkerhet och slump medför och som vi ser som oundviklig.

Kreativitet är nödvändig för konstruktiv förändring enligt CTC (Pryor och Bright 2011, 97). Intervjuerna visar detta genom att integreringen av IKT har skett då vägledarna kreativt sökt sig utanför de tidigare ramarna för hur vägledning bedrevs. Detta kan dock medföra ett risktagande som även det är förknippat med konstruktiv förändring. Kreativitet och risktagande blir även grunden för hur respondenterna utvecklar sitt arbetssätt och därmed inte ”fastnar” (ibid.). Integreringen av IKT som anpassas utifrån sökandes preferenser blir ett sätt att möta omvärldens föränderlighet och att skapa strategier för en konstruktiv förändring i vägledarnas arbetssätt. Den konstruktiva förändringen består även av att testa olika digitala verktyg och upptäcka hur de kan anpassa verktyget till deras arbete och gillande.

6.3 Ett öppet förhållningssätt öppnar för IKT i vägledning

I CTC (Pryor och Bright 2011, 31) ses individer som komplexa, dynamiska system som interagerar med andra sådana system exempelvis genom arbetsgrupper eller sociala nätverk. Dessa system ingår i flera andra större system, exempelvis IKT, som kan vara både öppna och stängda (Bright 2015, 26). Vi ser detta hos respondenterna, som var och en är ett komplext och dynamiskt system och som interagerar med andra system såsom IKT, kollegor och sökande. Komplexiteten i öppna system visas genom olika influenser, exempelvis ny teknik, de sökande och arbetsgruppper. Dessa påverkar i sin tur interagerandet och beskrivs som attraktorer i CTC (Pryor och Bright 2011, 36). Attraktorer presenterars av Pryor och Bright som fyra olika, varav tre har ett stängt förhållningssätt och det sista har ett öppet (ibid.,

Det öppna förhållningssättet som CTC presenterar som strange attractor syns tydligt i intervjuverna, då strange attractor förknippas med individer som är kreativa och har ett öppet förhållningssätt mot de influenser som påverkar systemet. Detta kopplar vi till respondenterna som även bemästrar både rationalitet och logik och genom kreativitet planerar för att både möta hot och möjligheter i osäkerheten (Pryor och Bright 2011, 45 – 46). Intervjuerna visar på ett öppet förhållningssätt i utvecklingen av användningen av IKT i vägledning för att öka tillgänglighet exempelvis när Doris säger att deras tider för chatt har utökats. Det syns även i bemötandet av sökande på deras premisser som exempelvis när Eleni tar upp möjligheten att vägleda individer med agorafobi genom IKT. Det öppna förhållningssättet blir även ett öppet kontor som inte begränsas av ett fysiskt rum och där trovärdig information blir tillgänglig. Vägledningsprocessen kan även påbörjas tidigare än vad som annars vore möjligt och ske med olika verktyg.

Vissa uttalande i intervjuerna kan även tolkas till stängda system där struktur och ordning vill skapas i en komplex omgivning. Ett sätt kan vara genom att enbart förhålla sig till två alternativ och inte se fler möjligheter (Pryor och Bright 2011, 47), exempelvis när respondenterna talar om chatt som ett verktyg för snabba frågor och inte lämpligt i utforskande syfte. Förhållningssättet till chatt kan förstås med pendulum attractor (Bright 2015, 27), vilken identifieras som ett stängt system och förknippas med att skapa balans mellan två alternativ som leder till att utesluta ett av dem. Stängt system i form av torus attractor (Pryor och Bright 2011, 43 - 44) associeras med upprepande rutiner för att förenkla den föränderliga verkligheten och kan kopplas till IT- avdelningar, att det inte tillförs resurser och en icke engagerad ledning som till exempel när Doris framhåller att det saknas tid för reflektion och utveckling av IKT i vägledning.

6.4 Sammanfattning

IKT integreras i vägledning med kreativa studie- och yrkesvägledare som innehar ett öppet förhållningssätt och ser möjligheter i osäkerheten. De kan förstås med strange attractors och verkar i ett öppet system där de ser förändring som oundviklig och slumpartad. För en framgångsrik användning av IKT i vägledning krävs ett visst risktagande och nyfikenhet. Integreringen av IKT i vägledning ses inte som linjär utan som ett ständigt förbättringsarbete för att effektivisera vägledningen. Effektiviseringen genom IKT har möjliggjort att inkludera fler sökande samt bidragit till att öka tillgängligheten. En integrerad IKT i vägledning bidrar även till att göra sig tillgänglig på ett sätt som inte är bundet till en specifik plats. Att göra sig tillgänglig blir därmed en strategi för att bemöta komplexiteten i både verksamheten och vägledningsprocessen.

7. Diskussion

I detta kapitel diskuterar vi studien genom ett kritiskt förhållningssätt. Vi börjar med att resonera över resultatet för att reflektera över utförandet och diskutera studiens teori. Tills sist presenterar vi tankar om framtida forskning.

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare integrerar IKT i vägledning. Vår studies resultat visar att effektivisering har skett med hjälp av IKT i vägledning men Galliott (2017, 201) menar att denna effektivisering enbart går att mäta för de som har kännedom om de digitala tjänsterna. Då vägledarna som intervjuats i vår studie haft kännedom om vikten att nå sina sökande och använder olika verktyg kan vi se att detta överensstämmer med vår slutsats. En annan slutsats är att tillgängligheten ökar när vägledarna finns att nå via flera digitala verktyg som även de sökande använder kan vi se en koppling till Kettunen, Vourinen och Sampson (2011, 43) resultat av vikten med en närvaro där de sökande befinner sig. Vidare kan denna närvaro även öka effektivisering genom att använda digitala verktyg som informationskanal. Forskning av Watts (2002, 144), Kettunen, Vourinen & Ruusurvirta (2015, 339 - 340) menar att enbart använda IKT i vägledning som informationskanal inte tar till vara på alla möjligheter som en integrering kan leda till. Detta är något motsägande till studiens resultat då vi menar att det även kan öka effektivisering och tillgänglighet. Forskning rörande olika målgruppers varierande användning av digitala verktyg (Galliott 2017, Kettunen, Vourinen och Sampson 2011, Sampson och Makela 2014, Watts 2002) ser vi att det finns en medvetenhet om hos våra respondenter som använder flera digitala verktyg för att inkludera fler sökande. Detta kopplar vi till en ökad tillgänglighet och effektivitet. Genom digitala verktyg kan sökande nås som inte annars har möjlighet att få vägledning. Denna studie stödjer även Bimrose (2014, 12) forskning som kommer fram till

sker på makro- eller mikronivå i verksamheten. I de fall då ledningen varit mer engagerad i beslutsfattande har integrering varit mer omfattande. Vår slutsats att IKT integreras i vägledning med studie- och yrkesvägledare som innehar ett öppet förhållningssätt stödjer forskningen av Kettunen, Vourinen & Ruusurvirta (2015, 338) som menar att förståelsen för olika föreställningar kan stötta utvecklingen av IKT. Vi förväntade oss även att vår studie skulle styrka den studie vi tog upp i inledningen som handlar om att digitala verktyg möjliggör för sökandes anonymitet (Sindahl 2013, 34). Detta framkom inte och det förvånar oss då vi menar att chatt är ett verktyg som förenklar vägledarens uppgift med att förhålla sig neutral gällande diskrimineringsgrunderna. En förklaring till detta kan vara att chatt i studien främst ses som ett verktyg för snabba frågor.

Studien fokuserar främst på en aspekt av studie- och yrkesvägledare arbete. Vi är medvetna om att en del bitar kan ha utelämnats och att respondenterna har berättat det som de själva anser relevant för oss. Hade vi pratat med en kollega på samma arbetsplats hade kanske inte resultatet blivit detsamma. Vi utgår från respondenternas berättelse om just deras eget unika arbetssätt och detta kan inte appliceras på en hel verksamhet.

Vi reflekterar över att integreringen av IKT framkommer som nästan uteslutande positiv bortsett från aspekten om stress som framkom i en intervju. Vi tror att vår inställning till ämnet påverkat intervjuerna och att de inte har genomsyrats av ett kritiskt förhållningssätt. Något vi tänker även kan ha påverkat resultatet är intervjuernas följd. Första intervjun satte på något sätt agendan då det där lyftes områden som vi inte tänkt oss initialt. Om någon av de andra respondenterna varit först tänker vi att det kunde haft betydelse för vårt förhållningssätt genom studien och därmed resultatet.

Något vi vidare tänker haft betydelse för resultatet är våra förkunskaper inom ämnet. Förkunskaperna färgar studiens resultat genom att uppmärksamma vissa nyckelord och de mönster vi ser. Vi reflekterar över om det lett till positiva eller negativa effekter av resultatet och tror att vår studie har stärkts av våra förkunskaper men att det även kan ha gjort att vi gått miste om nya aspekter.

7.2 Metoddiskussion

Initialt föreställde vi oss en uppsats med både kvalitativ och kvantitativ metod, men övergav den kvantitativa delen när vi insåg att det var viktigt för oss att få möjlighet till kompletterande frågor. Trots att vi hade bra förkunskaper i teoriförankring och forskning gällande ämnet saknade vi kunskap om hur arbetet med IKT i vägledning sker i praktiken. Frågorna komponerades utifrån ett nyfiket perspektiv där vi försökte undvika att färgas av våra förkunskaper inom forskningsfältet men där vi kunde varit mer kritiska i vårt förhållningssätt. Valet av metod gällande analys blev eklektiskt och fick ett induktivt förhållningssätt, då empirin visade oss tydliga mönster, något som återigen fått oss att fundera över våra frågor.

Urvalet av respondenter lägger grunden för studien och vi tänker att resultatet påverkats av vår avgränsning av respondenter. Vi resonerar att de vägledare som parallellt med sin huvudsakliga tjänst bemannar olika e-vägledningstjänster besitter kunskap i ämnet och kunde tillfört studien ytterligare perspektiv. När respondenter blivit ombedda att rekommendera andra som de känner till arbetar aktivt med IKT, har vi ofta fått samma namn. Detta tolkar vi som att det inte finnas så många, eller att de i så fall arbetar isolerat kring frågan om att använda IKT i vägledning. Dock känner vi att vi omedvetet fick med en mångfald av variabler gällande ålder, geografiskt läge, erfarenhet inom vägledning och genus. Vi reflekterar kring att hälften av respondenterna var av manligt kön något som vi vet inte är representativt för yrkesgruppen. Men då vi inte söker ett statiskt generaliserbart resultat ser vi inte att fördelningen är av betydelse för studien. Vi har gjort fyra intervjuer via videosamtal, en via fysiskt möte och en telefonintervju. Med andra ord har vi själva fått prova de metoder som vi beskriver i uppsatsen och vi upplever inte att resultatet har blivit annorlunda genom de olika sätten att utföra intervjun. Vår uppfattning av intervjuerna är att det fanns ett personligt engagemang som ofta berörde känslor inför arbetet. Precis som Kvale och Brinkmann (2014,114) menar så sker oförutsedda händelser ständigt i mänskliga relationer vilket har fått oss att ifrågasätta urval och metod flera gånger under studiens gång.