Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 hp Hälsa och samhälle
Kurs i vårdvetenskap 205 06 Malmö Maj 2010
Hälsa och samhälle
HÄLSOENKÄT SF 36,
VARFÖR RANN DET UT I
SANDEN?
EN ENKÄTUNDERSÖKNING
ÅSA LUNDVALL
MARIE NYKVIST
HÄLSOENKÄT SF 36,
VARFÖR RANN DET UT I
SANDEN?
EN ENKÄTUNDERSÖKNING
ÅSA LUNDVALL
MARIE NYKVIST
Lundvall, Å & Nykvist, M. Hälsoenkät SF 36, varför rann det ut i sanden? En enkätundersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010
Att mäta patienters HRQoL (Health Related Quality of Life) är en viktig utvecklingslinje inom vård och vårdforskning. Medicinsk resultatmätning bör kompletteras med nya dimensioner för att kunna utvärdera patientens samlade nytta av behandling och vårdåtgärder. Mätningar är särskilt viktiga när det gäller kroniska sjukdomstillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka
erfarenheterna av SF 36 (Short Form (36) Health Survey) på enheter som deltog i Skåneprojektet. Metoden var en enkätundersökning med kvalitativ ansats. 18 enkäter skickades ut till de nio enheter som deltog. I vår undersökning framkom att uppfattningarna varierade om instrumentets nytta, från mycket användbart till ingen nytta alls. Flera svar visade att sjuksköterskorna blivit uppmärksammade på hur patienten verkligen upplevde sin situation och hur olika personal och patient bedömer HRQoL. Framgångsfaktor var eldsjälar. Intresse från läkare och
patienter påverkade i vilken utsträckning resultaten användes. Flera kunde se betydelsen av att fråga patienten om HRQoL, däremot fanns det osäkerhet om hur resultaten skulle följas upp och användas och en del upplevde att det tog mycket tid.
2
HEALTH SURVEY SF 36,
WHY DID IT RUN OUT OF
STEAM?
A SURVEY STUDY
ÅSA LUNDVALL
MARIE NYKVIST
Lundvall, Å & Nykvist, M. Health survey SF 36, why did it run out of steam? A survey study. Degree project, 15 Credit Points. Malmö university: Health and society, Department of nursing, 2010
Measuring patients' HRQoL (Health Related Quality of Life) is an important line of development in the health care and research. Medical outcome measurements should be supplemented by new dimensions to evaluate the patient's overall benefit of treatment and care measures. Measurements are particularly important in chronic disease states. The purpose of this study was to examine the
experiences of the SF 36 (Short Form (36) Health Survey) on the units that participated in the Skåne project. The method was a survey with a qualitative approach. 18 questionnaires were sent to the nine units that participated. Our study revealed that perceptions varied on the instrument's utility, from very useful for nothing at all. Several responses showed that nurses have been made aware of how the patient actually experienced their situation and how different staff and patient assess HRQoL. Success factor was enthusiasts. Interest from doctors and patients affect the extent to which the results were used. Many could see the importance of the issue of patient HRQoL, however, there was uncertainty about how the results would be monitored and used, and some felt that it took much time.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Hälsobegreppet 4 Tillvarata individens förmåga 5 Livskvalitet och Hälsorelaterad livskvalitet 6 Att mäta HRQoL 6
SF 36 7 Skåneprojektet 8 SYFTE 9 METOD 9 Förförståelse 9 Enkät 10 Inklusionskriterier 10 Genomförande 10 Analys 10 RESULTAT 11 SF 36-enkätens nytta och användbarhet 11 Intresse och engagemang 11 Organisation av arbetet med SF 36 12 DISKUSSION 13 Metoddiskussion 13 Resultatdiskussion 14 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 16 FRAMTIDA VÄRDE 16 REFERENSER 17 BILAGOR 19
4
INLEDNING
Vi är två sjuksköterskor som under många år har arbetat inom njurmedicinsk sjukvård. En av oss arbetar som avdelningschef. I vårt arbete träffar vi människor i olika skeden av kronisk njursjukdom. De är individer i olika åldrar med olika bakgrund och olika förutsättningar. Vid vård av kroniskt sjuka är det värdefullt att mäta hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) då vinster och begränsningar av
medicinska omhändertaganden är otillräckligt belysta av medicinska effektmått. Mått på HRQoL används idag ofta för monitorering av befolkningens hälsa, vid kliniska prövningar och som utfallsmått i hälso- och sjukvården. Vi ser även ett värde i att använda måtten i det individuella omvårdnadsarbetet. Resultaten kan användas som utvärdering av olika insatser men även som underlag vid samtal med patienten. Inom delar av njursjukvården över hela världen används SF 36, Short Form 36 Health Survey, för att mäta HRQoL. Under sex år (1997-2002) användes SF 36 på hemodialysenheter i Skåne och Halmstad, fortsättningsvis kallat Skåneprojektet, och resultaten sammanställdes. SF 36 finns från 2007 med som en kvalitetsindikator i Svenskt Njurregister (2009), ett nationellt kvalitets-register och vi är därför intresserade av att ta reda på erfarenheterna från Skåneprojektet.
BAKGRUND
Njurarna har en stor reservkapacitet. Först när funktionen minskat till ca en fjärdedel uppstår symptom som extrem trötthet, gastrointestinala besvär, vätskebalansrubbningar, symptom från muskler, leder, hud och nerver. Detta förgiftningstillstånd kallas uremi och kräver någon form av njurersättningsterapi som är en livslång och livsuppehållande behandling. Dialysbehandling leder endast till symptomlindring, flertalet av de uremiska komplikationerna finns kvar. Njurtransplantation är den effektivaste behandlingsformen, med en transplanterad njure kan man i princip kallas njurfrisk (Johansson, 2004).
Ekelund (2004) beskriver att kronisk njursjukdom medför mer eller mindre genomgripande förändringar i den njursjukes livsmönster. När det gäller njur-sjukdom vet man i regel inte om och när njurarna kommer att sluta att fungera helt, livet blir ovisst. Om dialysbehandling blir aktuellt är det en stor omställning som påverkar både den sjukes och de anhörigas vardag. Den personliga inte-griteten och hela familjesituationen påverkas och relationen till närstående blir utsatt för påfrestningar. För att behandlingen ska bli framgångsrik krävs att man ser på den njursjukes situation utifrån ett psykosocialt perspektiv (a a).
Hälsobegreppet
Hälsa och ohälsa kan definieras på olika sätt och åsikterna är många om vad som är rätt definition. Tengland (2005) beskriver fem huvudkategorier.
• Som avsaknad av sjukdom; att ha hälsa enligt detta synsätt är att alla individens naturliga funktioner fungerar som avsett.
• Som holistisk förmåga eller kapacitet; förmågan att göra saker som vi förväntar oss att kunna göra i ett normalt liv i en normal samhällssituation. Här betraktas hälsan som en relation mellan individens förmåga, hennes mål och den miljö där målen uppnås.
• Som hälsorelaterat välbefinnande och avsaknad av lidande; individen mår fysiskt och psykiskt bra, ohälsa är att individen lider fysiskt eller psykiskt. • Som balans eller anpassning; hälsa är en balans mellan individens förmåga
och hennes önskningar
• Som en kombination av några av de ovanstående idéerna, en pluralistisk teori
WHO (2010) definierar hälsa som:
“A state of complete physical, social and mental well-being, and not merely the absence of disease or infirmity” (s 1).
De olika definitionerna på hälsa är till stor del en akademisk fråga som kan ha betydelse för tolkning men en utveckling av de olika definitionerna ryms inte inom ramen av detta arbete.
Tillvarata individens förmåga
Enligt Socialstyrelsen (2005) ska helhetssyn och etiskt förhållningssätt genomsyra sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskan ska tillvarata patientens kunskap och erfarenheter samt uppmärksamma och möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta med adekvata åtgärder (a a). Enligt International Council of Nurses etiska kod för sjuksköterskor (SSF, 2007) har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden: att främja hälsa, att
förebygga sjukdom, att återställa hälsa och att lindra lidande. Jahren-Kristoffersen (1998) skriver:
”Varje människa har en inre, alldeles personlig upplevelse av sin hälsa och av
eventuell sjukdom och funktionsförlust. I omvårdnadssammanhang är den subjektiva sidan av hälsa och sjukdom mycket central. Individens upplevelse av sin egen situation – den betydelse och mening han tillskriver situationen – är avgörande både för hans upplevelse och för hans handlingar” (s 60). Bristande överensstämmelse mellan det individen förväntar sig av livet och det individen faktiskt upplever att livet kan erbjuda, kan resultera i besvikelse och frustration som leder till känslor av meningslöshet och hopplöshet. Sjuksköterskan ska uppmuntra patienten att aktivt använda sina resurser (Jahren-Kristoffersen, 1998).
Skärsäter m fl (2007) beskriver vikten av att vårdtagare och närstående görs delaktiga i omvårdnaden på ett helt nytt sätt:
”Vi behöver inse att vi bara är gäster i patientens verklighet, istället för att se patienten som gäst i vår organisation” (s 2).
I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor anges bl.a. färdigheter som att tillvarata det friska hos patienten, att i dialog med patient och/eller
närstående ge stöd och vägledning för att möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling, att identifiera och bedöma patienternas resurser och förmåga till
6
egenvård, att undervisa och stödja patienter i syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa, att medverka i fortlöpande systematiskt och dokumenterat kvalitets- och säkerhetsarbete och kontinuerligt förbättringsarbete (Socialstyrelsen, 2005)
Livskvalitet och Hälsorelaterad livskvalitet
Termen livskvalitet är mångtydig och det finns olika definitioner. Enligt Sullivan (1990) är betydelsen livstillfredsställelse och anger det relativa värde en person sätter på sin tillvaro. Björk (1995) beskriver filosofen och ekonomen Sens utgångspunkt som är att en individ har hög livskvalitet när han eller hon kan utföra aktiviteter som han eller hon vill utföra. Möjligheten till val är viktig för att uppnå livskvalitet. Inom filosofin relateras livskvalitet till det goda livet och författaren anser då att sjukdom och hälsa är viktiga bestämningsfaktorer för nivån på livskvalitet. Hälsa blir då inget mål i sig utan ett medel för att uppnå målet hög livskvalitet (a a).
Hälsorelaterad livskvalitet avser främst funktion och välbefinnande vid sjukdom och behandling (Sullivan, 1990). Vid definition av hälsorelaterad livskvalitet kan man skilja på objektiva och subjektiva. Det förra anger vad som utmärker ett gott liv medan det senare låter individer bestämma vad detta innebär för dem (Björk, 1995). Detta arbete avser patientens egen skattning av sin hälsorelaterade livskvalitet.
Att mäta HRQoL
Att mäta patienters HRQoL en viktig utvecklingslinje inom vård och
vårdforskning (Sullivan,1990, Schatell & Witten, 2008, Finkelstein m fl, 2009, Nilsson, 2007). Mätningar är särskilt viktiga när det gäller kroniska tillstånd där vinster och begränsningar av medicinska omhändertaganden är otillräckligt belysta av medicinska effektmått (Sullivan & Karlsson, 1994, Johansson, 2009). Det finns olika inställningar till om det går att mäta livskvalitet. En del menar att livskvalitet inte går att mäta då den inte kan kvantifieras. Andra tycker att det går att mäta och bland dem finns de som anser att det räcker att identifiera en
indikator på livskvalitet och andra som menar att det är nödvändigt att ge en mer fullständig bild (Björk, 1995). Trots eventuella svårigheter att mäta är det viktigt att känna till de metoder som finns och deras eventuella brister. Majoriteten av metodforskarna idag är överens om att varje instrument som mäter livskvalitet eller hälsa ska ha åtminstone tre dimensioner, fysisk funktion, mentalt tillstånd och sociala relationer (a a). Valet av mätinstrument bestäms av syfte,
tillämpningsområde och resurser. Det finns en rad olika instrument för att mäta hälsa och HRQoL. Några exempel är EQ5D, EORTC QLQ-C30 (enkät för patienter med cancer), NHP-Nottingham Health Profile, och SIP-Sickness Impact Profile. SF 36 har inom njurmedicinsk forskning använts i många länder och börjar nu sprida sig ut i den reguljära vården. SF-36 är ett generellt formulär som tillåter jämförelser över sjukdomstillstånd och interventioner. Det kan jämföras med sjukdomsspecifika formulär som ofta upplevs ha stor relevans bland patienter och personal. Möjligheten till jämförelser med andra patientgrupper och därmed generaliseringar blir sämre. Kombinationer av generella och diagnosspecifika mått kan vara nödvändiga (Sullivan, 1990). Sedan 2008 har amerikanska
myndigheter som krav att alla dialyscentra ska mäta HRQoL årligen. Där används Kidney Disease Quality of Life Short Form (KDQOL-36). KDQOL-36 är SF 36 med tilläggsfrågor speciellt riktade till njursjuka (Schatell & Witten, 2008). I en studie prövade Nätverket Hälsofrämjande sjukhus i vad mån kunskap om patienternas HRQoL före och efter intervention kan användas som stöd för
verksamhetsutveckling (Nilsson, 2007). Man undersökte även patienters och medarbetares uppfattningar av frågeformulären. Majoriteten (70 %) av patienterna ansåg att SF36 var lätt att använda och gav goda möjligheter till att få beskriva sin hälsa (a a).
SF 36
Frågeformulärets fullständiga namn är Short Form 36 Health Survey. Instrumentet har utvecklats av en amerikansk forskargrupp ledd av John Ware Jr. (Ware & Gandek, 1993). Utvecklingsarbetet startade och bedrevs fram till 1988 inom Rand Corporation, därefter vid The Health Institute, New England Medical Center Hospital, Boston. Metodutvecklingen har utgått från ett brett hälsobegrepp och föregåtts av omfattande fältstudier. En svensk version har utvecklats och testats för validitet och reliabilitet (Sullivan & Karlsson, 1994). Frågeformuläret innehåller 36 frågor som täcker in åtta skalor indelade i två grupper: Funktionsskalor
Fysisk funktion (PF)1
Rollfunktion-Fysiska orsaker (RP) Rollfunktion-Emotionella orsaker (RE) Social funktion (SF) Smärta (BP) Välbefinnandeskalor Psykiskt välbefinnande (MH) Vitalitet (VT) Allmän hälsa (GH)
Formuläret mäter individens HRQoL i allmänhet de senaste fyra veckorna. Det tar 5-10 minuter att besvara och är adekvat att använda från de tidiga tonåren och uppåt. Resultatet visas som en poängsumma (0-100 poäng) för de åtta olika hälsoområdena som beskrivs ovan. Totalsumman (max 800 poäng) blir patientens totala hälsostatus (Sullivan, 1990).
Synpunkter har framförts om att SF 36 inte är avsett för användning på
individnivå. Vid e-postkontakt med HRQoL-gruppen i Göteborg framkom ”SF 36 är i första hand avsett för användning på gruppnivå och används ofta i
populationsstudier. Några av dessa skalor har relativt låg test-retest reliabilitet och därför bör resultat på individnivå gällande dessa delskalor tolkas med en viss försiktighet. Vid tolkning av individdata bör man också ta hänsyn till att de olika åtta delskalorna inte är kontinuerliga och inte heller är skalsteg lika stora mellan delskalorna. Det innebär bland annat att en till synes stor förbättring på en skala egentligen kan vara relativt liten jämfört med en till synes liten förändring på en annan.”
Resultatet av SF 36 illustreras i en hälsoprofil (bild 1) som på ett pedagogiskt sätt beskriver inom vilka områden bättre eller sämre resultat har erhållits.
1
8 SF-36 v.1 kod 0001 Kv f. 1958 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 PF RP BP GH V SF RE MH Hälsoområden a n ta l h ä ls o p o ä n g
Bild 1. Resultat från SF-36 kan skrivas ut i en pedagogiskt tydlig visuell kurva, som illusterar de olika hälsoområdena. Ovanstående är ett exempel på en individs hälsoprofil.
Skåneprojektet
1994 påbörjades ett samarbete i kvalitetssäkringsfrågor mellan hemodialysenheter i Skåne. 1995 började man genomföra så kallade tvärsnittsundersökningar där man undersökte medicinska kvalitetsmått såsom dialyseffektivitet (Kt/V), Hb, albumin, PTH, blodflöde, dialystid, järnstatus och dos av erytropoetin.
Sjuksköterskerepresentanter ville komplettera bilden med patientens egen syn på sitt hälsotillstånd. De ville belysa patientens subjektiva syn på sin hälsa på ett vedertaget sätt. Som arbetsinstrument valdes Hälsoenkät SF 36. Den skulle fungera som ett mått på hälsa i allmänhet (de senaste fyra veckorna) för
dialyspatienter och användas som en kompletterande kvalitetsindikator. Under sex år (1997-2002) användes SF 36 (version 1) på nio hemodialysenheter i Skåne och Halmstad. Enkäten delades initialt ut två gånger per år för att senare delas ut en gång om året. Patienterna fick fylla i enkäten under pågående dialys för att undvika att anhöriga hemma skulle hjälpa till. Personalen på dialysavdelningen fick tydlig information om hur de kunde hjälpa patienterna att förstå frågorna utan att tolka eller förklara. Enkäterna var kodade och lades i ett kuvert som förslöts. En sjuksköterska på respektive enhet matade in resultaten i en mall och skickade till projektledarna. Resultaten från samtliga enheter sammanställdes vid nio olika tillfällen och totalt besvarades 1800 enkäter. Jämförelser gjordes på gruppnivå mellan olika år, kliniker, åldersgrupper och. Målet var även att kunna dra nytta av patientens svar i den individuella vården. Patienten skulle bli sin egen referens över tiden. Sjuksköterskan som matade in resultaten skrev även ut hälsoprofilen (bild 1). Avsikten var att omvårdnadsansvarig sjuksköterska skulle överlämna profilen samt hjälpa patienten att tolka resultatet och på så vis inleda ett samtal om hur hälsoprofilen såg ut behandlingsformer (Axman-Andersson & Karlsson, 2003). I Skåneprojektet fann man ett samband mellan utfallet av SF 36 (totalt hälsotal) och albuminvärde. Ingen av de övriga undersökta parametrarna
uppvisade något samband. En frågeställning som projektledarna utgick ifrån var ”Överensstämmer dialyspatientens upplevda hälsa med dialyseffektivitet (KtV)?”.
Svaret var entydigt nej, inget samband fanns med HRQoL uppmätt med SF 36 och dialyseffektivitet (a a). Samma erfarenheter beskriver Finkelstein m fl (2009). En optimal behandling är inte en garanti för ett högt hälsotal. Omvänt behöver ett lågt hälsotal inte automatiskt förbättras om behandlingen effektiviseras (Axman-Andersson & Karlsson, 2003).
SYFTE
Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av SF 36 på hemodialysenheterna i Skåneprojektet.
METOD
För att besvara studiens syfte gjordes en empirisk undersökning med kvalitativ ansats. Kvale (2009) menar att kvalitativ metod syftar till att finna essensen, kvalitén, i det som det avser att undersöka, till skillnad från kvantitativ, som mer syftar till att kvantifiera objektiva data. Resultatet i en kvalitativ forskning bygger på tolkningen av det fenomen som beskrivs, vilket exempelvis kan vara
uppfattningar, upplevelser, reaktioner (a a). Enligt Ejlertsson (2005) ska kvalitativ ansats väljas när en fördjupning är viktigare än generalisering och kvantifiering. Frågor som kan besvaras öppet utan fasta svarsalternativ samt frågor där
möjlighet till komplettering finns, innebär möjlighet till att få fördjupade och utvecklade svar (a a).
Förförståelse
Enligt Hartman (2004) är förförståelsen erfarenhet baserad på vårt språk och vår historia, det är den kunskap som redan finns och som används vid tolkning. Forskaren har en viss förståelse/kunskap för ämnet redan innan tolknings -processen börjar(a a). Då vi har arbetat inom det njurmedicinska området ett flertal år och även med SF 36 finns förförståelse, förutfattade meningar, men det är genom förförståelsen som intresset för ämnet har väckts. Det finns alltid en risk att bli ”hemmablind” när man utgår från sitt eget arbetsområde. Med våra
erfarenheter inom det njurmedicinska området har det ändå varit en fördel för oss då vi har erfarenhet från vården av de njurmedicinska patienterna. Våra
arbetsplatser har varit på två av de enheter som deltagit i Skåneprojektet och vi har kommit i kontakt med projektet redan från starten. Utformningen av enkätfrågorna har påverkats av denna förförståelse och även tolkningen och analysen har påverkats
10
Enkät
Vi valde att genomföra undersökningen via enkät då enheterna i Skåneprojektet var spridda över ett större geografiskt område. En fördel med enkät är att respondenten kan svara i lugn och ro och inte blir påverkad av dem som annars skulle ha intervjuat (Ejlertsson, 2005).Enkäten byggde inte på någon mall, då det inte fanns någon som passade syftet. Vi utformade en egen enkät med sju öppna frågor utifrån våra erfarenheter i Skåneprojektet och litteraturstudier. För att ge möjlighet till uttömmande svar valde vi att endast ha en fråga per sida med blanka tomma rader under. Respondenterna uppmanades att svara utförligt på frågorna.
Inklusionskriterier
Deltagande enheter i Skåneprojektet.
Genomförande
Enkäten (bilaga 4) skickades till de nio njurmedicinska enheter i Region Skåne och Halmstad som deltog i Skåneprojektet. Enkäten skulle besvaras av
avdelningschef samt den kontaktperson på respektive enhet som ansvarade för proceduren kring SF 36 under den aktuella tiden. Om detta inte var möjligt skulle den besvaras av en sjuksköterska som varit i tjänst under den aktuella projekttiden och som varit i kontakt med SF 36. Således skickades18 enkäter och ett
informationsbrev till nio enheter tillsammans med ett frankerat svarskuvert. Informationsbrevet (bilaga 3) förklarade syftet med undersökningen. Svarskuvert och enkäter var okodade för att säkerställa anonymiteten. Påminnelsebrev
skickades ut en vecka efter utskickad enkät. Efter ytterligare två veckor skickades ännu en påminnelse till alla kliniker via e-post. Därefter fick alla kliniker som fått enkäten en påminnelse via telefon där de uppmanades att skicka in de besvarade enkäterna om detta inte redan var gjort. Antalet besvarade enkäter var 12 och därmed var bortfallet sex. Alla enheter fanns representerade bland svaren men på vissa enheter svarade bara en person. Tre respondenter uppgav att de efter
avslutad projekttid hade fortsatt att använda SF 36. Sex uppgav att de inte hade fortsatt och tre var osäkra.
Analys
Meningskategorisering är en av de metoder för textanalys som beskrivs av Kvale (2009). Denna metod innebär att stora texter kan reduceras och kategoriseras. Kategorierna kan vara förutbestämda eller växa fram under analysens gång (a a). Vi valde att använda meningskategorisering utan förutbestämda kategorier. Enkätsvaren skrevs ordagrant in i ett ordbehandlingsprogram. Texterna lästes igenom ett flertal gånger både tillsammans och enskilt. Detta för att först få ett helhetsintryck av svaren och därefter för att urskilja de enskilda texterna. Anteckningar och markeringar i texten gjordes kontinuerligt för att markera det som utmärkte sig i svaren. Sedan jämfördes anteckningarna och användes som hjälp i ett senare skede av analysen. Svaren strukturerades under de enskilda frågorna för att samla svaren och för att då kunna utläsa skillnaderna ifrån de olika respondenterna. Målet var att hitta centrala teman och innebörder. Återkommande termer plockades ut för att jämföras med varandra. Dessa strukturerades upp i kategorier. Under bearbetningen av kategorierna, som skedde både enskilt och tillsammans av författarna, belystes nya infallsvinklar och nya teman framskred där flera kategorier kunde ingå. Centrala citat plockades ut för att belysa dessa. Slutligen fann vi inga nya infallsvinklar som tillförde arbetet något nytt.
RESULTAT
Analysen av enkätsvaren utmynnade i tre teman: SF 36-enkätens nytta och användbarhet, intresse och engagemang samt organisation av arbetet med SF 36.
SF 36-enkätens nytta och användbarhet
Hur och om resultaten från SF 36 analyserades varierade. En del sammanställde, redovisade och diskuterade resultaten, andra diskuterade dem inte alls.
Kvalitetsförbättringar som kunde härledas till mätresultaten gjordes ibland, till exempel fick några patienter hjälp av arbetsterapeut och sjukgymnast. När resultaten diskuterades väcktes intresse och det blev diskussioner kring bl a begreppet livskvalitet. Flera enheter hade uppmärksammats på att patienternas skattningar skiljde sig från personalens uppfattningar och det tydliggjordes för sjuksköterskan hur patienten verkligen upplevde sin situation. Problem som inte framkommit tidigare uppdagades, exempelvis smärta. Då SF 36 genomfördes i samband med tvärsnittsundersökningar framkom att den upplevda hälsan inte alltid förbättrats trots förbättrade medicinska parametrar. Flera sjuksköterskor menade att det kunde påverkat omvårdnaden positivt om resultaten följts upp. En sjuksköterska beskriver att hon upplevde att SF 36 utfördes men inte användes och avsåg då att resultaten inte följdes upp. Detta i kontrast till en sjuksköterska som beskriver hur samtal om resultatet av SF 36 gjorde patienten mer delaktig.
“ Vi diskuterade mycket kring livskvalitet. Det fanns resultat som gjorde att vi “tänkte om”. Den person som vi ibland trodde hade en bra livskvalitet visade sig kanske inte ha det. Vi diskuterade varför och trodde nog att det var så att ju “friskare” vi upplevde att någon var ju större krav satte den personen själv på sin situation.”
“Hur patienten upplevde sin hälsorelaterade livskvalitet skilde sig ganska ofta från vår bild, ibland väldigt mycket”
“Funderade över skillnader och likheter mellan enheterna t ex gällande åldersfördelning, egenvård, kulturella skillnader, behandlingstid och HD kontra HDF. Gjorde jämförelser med normalbefolkningen i motsvarande åldersgrupper och försökte se möjliga orsaker till de funna resultaten.”
Intresse och engagemang
Flera av respondenterna uttryckte att SF 36 tog mycket tid i anspråk för personalen. Man hänvisade även till att en del patienter upplevde SF 36 som omständligt med många frågor. Intresse och engagemang verkade finnas hos personalen i början men försvann med tiden. Det uttrycktes att “inget
hände” men det beskrevs inte vad som förväntades hända. Upprepade gånger nämndes läkarnas brist på intresse och engagemang som orsak till att ingenting hände och det ansågs vara en förklaring till att användandet av SF 36 rann ut i sanden. En respondent skrev däremot att läkarna var angelägna om att SF 36 skulle genomföras. Det verkade även som patientens intresse till stor del styrde om resultaten användes eller inte.
12
“I början var vi mycket engagerade och kände att detta var något för oss och våra patienter/.../ Detta blev med åren sämre och sämre” “Sedan saknades en viktig länk-läkarna. Vissa sa att de var intresserade men när vi kallade till möte var det inte någon som varken hade tid eller lust.”
“En del patienter var mycket intresserade över resultatet så då gick vi igenom profilen med var och en och kunde hitta saker där och ta upp till lite djupare diskussion.”
Flera av svaren handlade om bristen på eldsjälar, några personer som drev och entusiasmerade behövdes. Om det saknades sådana försvann motivationen hos övriga sjuksköterskor. En respondent beskrev sig själv som engagerad i projektet, och uttryckte att hon kände sig ensam i detta.
“som ensam eldsjäl försökte man entusiasmera de andra, med redovisning av resultat, förklaring till olika SF 36 begrepp osv” “Eldsjälarna slutade och sjuksköterskorna kände sig inte tillräckligt motiverade att fortsätta. Synd.”
“Vi försökte via kvalitetsansvarig ssk att på olika sätt återkoppla till ssk på avd tex på arbetsplatsmöten men också till patientens OAS
Organisation av arbetet med SF 36
Hur resultaten samlades in, bearbetades och användes skiljde sig mellan
enheterna. En del enheter använde resultaten från SF 36 i samtal med patienten för att skapa delaktighet i planeringen av vården. Andra använde inte resultaten alls. Förklaringen var då att man inte från början varit överens om hur resultaten skulle användas. Vid uppstart hade det fokuserats mest på det tekniska, inte information om vad resultaten skulle användas till. Det framkom att både personal och
patienter på flera enheter ibland upplevde SF 36 som omständig med många frågor. Ibland missförstod patienterna en del frågor och några av dem blev trötta på att upprepade gånger besvara frågorna. På en avdelning inrättades en
sjukskötersketjänst med ansvar för omvårdnadsutveckling som ett resultat av de diskussioner som initierades.
“Alla var överens om att resultatet skulle användas i dialog med patienterna( men tyvärr rann det ut i sanden)”
“Vi tryckte ut profilerna efter varje sammanställning. Vi hade flera möten och informerade personalen hur den skulle utläsas men vi kunde aldrig använda dessa på ett bra sätt då vi inte hade något direkt stöd av läkarna.”
“...hur materialet skulle databearbetas, hur det skulle läggas in, datatekniska frågor, inte så mycket om vad det skulle användas till, ganska meningslöst för dom som inte skulle mata in det.”
Sammanfattningsvis visar resultatet på en stor skillnad på hur SF 36 användes och upplevdes av personalen. Några beskrev hur de uppmärk-sammats på hur patienten verkligen upplevde sin situation. Det var stor skillnad i personalens uppfattning om patienternas HRQoL och hur patienterna själva uppfattade sin HRQoL. Entusiasmen påverkades av om det fanns eldsjälar som drev på eller inte men även om det fanns eldsjälar så verkade intresset med tiden ha avtagit. Det upplevdes att inget hände och att läkarna inte visade något intresse. Om patienterna var intresserade användes resultatet i större utsträckning. Intresse från eldsjälar, läkare och patienters verkade således påverka viljan att använda resultaten. En del uttryckte att både personal och patienter upplevde SF 36 krångligt och tidsödande. Ett visst intresse för att använda SF 36 framledes framkom.
DISKUSSION
Diskussionen har delats upp i en metoddiskussion och en resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Vi valde att använda oss av enkäter för datainsamling. En fördel var att alla enheter i Skåneprojektet kunde inkluderas, vilket hade varit svårt både ur tid och ur kostnadssynpunkt vid intervju. Då kontakterna mellan dialysenheterna är täta fanns det en risk att vi skulle vara bekanta med respondenterna och att de då skulle påverkas vid personliga möten. Även våra följdfrågor och tolkningar hade kunnat påverka resultatet. Denna undersökning är begränsad då underlaget var litet. Resultatet bygger på endast 12 enkätsvar från nio enheter. Vi använde öppna enkätfrågor för att bjuda in till djupa och utvecklade svar och därmed få ett rikt material att arbeta med. Vi ställde sju frågor med en fråga på varje blad för att uppmuntra långa svar. Korta enkäter med öppna frågor besvaras oftare än enkäter med många slutna frågor (Ejlertsson, 2005). Trots öppna frågor och en vädjan om att svara så utförligt som möjligt var många frågor besvarade med enstaka ord vilket gjorde svaren svåra att tolka. Ejlertsson (2005) beskriver just risken för att svaren blir kortfattade trots uppmaningar om utvecklande svar. I efterhand ser vi bristen med att inte en pilotstudie gjordes först för att testa enkätfrågorna.
Eventuellt kunde materialet ha kompletterats av telefonintervjuer (Hansagi,1994). Då hade kanske de svar som inte blev så utvecklade som vi hoppats på kunnat fördjupas och resultatet hade blivit djupare. Vår svarsfrekvens låg på 67 % och därmed ett bortfall på 33 %. Normalt ligger svarsfrekvensen i en enkätstudie mellan 50 och 70 procent (Trost, 2001). Vi valde att inte koda svarskuvert eller enkäter för att säkerställa anonymiteten. Då var det omöjligt att härleda vilka enheter som hade svarat. Detta ledde till svårigheter vid påminnelserna, då vi var tvungna att skicka påminnelsebrev till alla enheter först via post och sedan e-post. Alla fick även ett telefonsamtal. Detta kan ha upplevts negativt för dem som redan hade svarat. Hansagi (1994) skriver att det inte blir lägre svarsfrekvens om
14
Vid starten av vår uppsats hade det passerat sju år sedan Skåneprojektets slut. Det låga intresset att svara kan ha berott på detta. Personalomsättningen kan ha gjort det svårare att få enkäterna till de personer som de var avsedda för samt att minnet för detaljer kan ha sviktat hos de tillfrågade efter dessa år. Analys med
meningskategorisering försvårades något av den relativt magra textmassan. Då vi var präglade av vår förförståelse uppmärksammade vi likheter och skillnader i svaren som andra författare kanske hade sett annorlunda.
Resultatdiskussion
De enheter som kände sig motiverade sammanställde, redovisade och diskuterade resultaten av SF 36. Då väcktes även diskussioner om livskvalitet och att
personalens uppfattningar om patienternas HRQoL kunde skilja sig från
patienternas uppfattgningar. Flera respondenter upplevde att det hade framkommit omständigheter vad gäller patientens hälsa, som man inte tidigare
uppmärksammat. Rebollo m fl (2004) fann att läkare och sjuksköterskor generellt skattade patienternas HRQoL högre än patienterna själva. Det finns en risk att vi som personal tolkar hur en individs livskvalitet är och agerar utifrån den
uppfattningen. För att undvika det och erbjuda individuell vård måste det vara av vikt att ta reda på patientens egen uppfattning. Attalya m fl (2003) poängterar vikten av att se hela människan, det är inte alltid händelsens art som påverkar upplevelsen utan hur individen förhåller sig till den.
Flera uttryckte att SF 36 tog mycket tid i anspråk. Det var något vi inte förstod och något vi hade velat fråga mer om. Tiden att besvara enkäten tas bara från patienten, sjuksköterskan måste däremot avsätta tid för information och
uppföljningssamtal. Inmatning av enkätsvar, tar naturligtvis en del tid men för den enskilda sjuksköterskan bör det inte vara så tidskrävande. Det framkom också att en del patienter upplevde SF 36 som omständligt med många frågor och det är naturligtvis viktigt att beakta. Vi har frågat oss hur sjuksköterskan intresse eller brist på intresse påverkar patientens intresse? Hur man presenterar en enkät tror vi har stor betydelse för hur många som vill delta och hur viktig den upplevs. I Hälsovinstmätningsprojektet uttryckte patienterna att SF 36 var lätt att använda och gav dem bra möjligheter till att få beskriva sin hälsa (Nilsson, 2007). Intresset för att investera tid i att svara på frågor påverkas förmodligen av vad man som individ får ut av att svara. Man kan också fråga sig vad som ska få ta tid i vården? Vad är viktigt och vem bestämmer det? I en spansk studie där 318 patienter med terminal njursvikt deltog framkom att den psykiska komponenten i HRQoL var en oberoende prediktor för både morbiditet och mortalitet, särskilt bland patienter med diabetes (Revuelta m.fl., 2004). Det borde vara en god investering att avsätta tid för att fråga patienter hur de upplever sin situation. En amerikansk studie hade liknande resultat (DeOreo, 1997). Där hade man under två år följt 1000 hemo-dialyspatienters HRQoL med SF-36. Resultaten visade att patientens poäng-summa i SF-36var en lika säker prediktor som laboratoriedata, dialyseffektivitet och nutritionsbedömning för morbiditet och mortalitet (a a). Det är inte problem-fritt att mäta livskvalitet. Higginson och Carr (2001) påpekar det etiska dilemmat i att om man mäter livskvalitet kan man ge intryck av att personalen ska kunna påverka den till det bättre. Livskvaliteten påverkas av många faktorer utanför den kliniska miljön som ligger utanför personalens möjligheter att påverka. Varför ska man då mäta? Kroniska sjukdomar både påverkar och påverkas av flera aspekter av en patients liv. Information om dessa aspekter kan och bör påverka
behandlingsval och bedömning av vilka insatser som behövs (a a). I vården av kroniskt sjuka där man möter patienten ofta och under lång tid borde det vara en
viktig del av vården att efterfråga HRQoL. I vår undersökning verkade patientens intresse påverka om man följde upp resultatet.
Tidsfaktorn och arbetsinsatsen som upplevdes som betungande är svår att förbise. Det som förvånade något var att ingen av de tillfrågade nämnde att de prövat eller funderat över andra metoder att mäta HRQoL som alternativ till SF 36. Johansson (2009) beskriver i en studie av hjärtsviktspatienter att svaret på den enkla frågan ”hur skattar du din hälsa?” kunde identifiera hjärtsviktspatienter med dålig prognos. I en delstudie där 448 personer deltog visade det sig att efter tio år hade de som skattat sin hälsa som dålig fem gånger högre mortalitet än de som skattat sin hälsa som mycket bra (a a). Den enkla frågan som beskrivs ovan ger inga indikationer alls om inom vilka områden eventuella problem finns. Då är det naturligtvis svårare att agera. Metodforskarna är överens om att varje instrument som mäter livskvalitet eller hälsa ska ha åtminstone tre dimensioner; fysisk funktion, mentalt tillstånd och sociala relationer (Björk, 1995). Kanske är det här SF 36 har både sin styrka och svaghet. För att vara trovärdigt måste flera
dimensioner täckas in och frågas om flera gånger och då är det omöjligt att undvika att några kanske upplever de många frågorna betungande. Det viktiga är trots allt vad man får ut av de mätningar man genomför. I denna undersökning framkom att intresset för SF36 avtog med tiden även på de målinriktade enheterna. Vår erfarenhet är att det är vanligt inom vården att intresset för nya initiativ först är stort för att sedan avta. Ofta hänvisades till läkarnas bristande engagemang och bristande intresse för uppföljning av resultaten. Å andra sidan angav en del respondenter att läkarna var angelägna om att man deltog i projektet. Kan det vara så att läkarna trodde att sjuksköterskorna klarade att driva projektet själva? Varför hänvisar sjuksköterskor så ofta till andra professioner?
Sjuksköterskeyrket är en egen profession med ett tydligt omvårdnadsansvar. Många sjuksköterskor uttrycker att deras arbete inte värdesätts t ex lönemässigt. Varför intar sjuksköterskor ofta en så passiv roll när det gäller att synliggöra det egna arbetet? Är det en osäkerhet om vad som är sjuksköterskans egentliga arbete?
Ofta nämndes eldsjälar som en förutsättning för framgång. Utveckling av
omvårdnad förutsätter bl.a. att sjuksköterskor med lust och kunskap engagerar sig. För att veta om förändringsarbete innebär förbättringar måste vi kunna mäta. Varje individs bidrag är viktigt, det får inte bara vara några få eldsjälar som driver utvecklingen. Vår erfarenhet från yrkeslivet är att det krävs eldsjälar för att
utveckla omvårdnaden. Har då chefen en roll som eldsjäl? En viktig roll för chefer och ledare borde vara att ta tillvara, stödja och entusiasmera de eldsjälar som finns i organisationen.
Vi kunde från vårt resultat se att de som från början arbetade tydligt och målinriktat med SF 36 verkade ha ett större intresse för att arbeta vidare med resultaten. Betydelsen av vem som fick uppgiften att driva projektet på enheten verkar ha haft betydelse. SF 36 ger en möjlighet att utvärdera hur
omvårdnadsinsatser påverkar patientens HRQoL och ger ett bra underlag för ett fokuserat samtal med den enskilde patienten. Skärsäter m fl (2007) understryker att det är upp både till enskilde medarbetaren och till dem som är ledare att engagera sig i omvårdnadsutvecklingen. Ett gott ledarskap skapar en kultur som värdesätter kvalitetsutveckling och förbättringsarbete. Den goda ledaren tar ansvar och anger riktlinjer samt stimulerar modet, viljan och förmågan hos medarbetare att klara av uppgifter och lära sig nya (a a). I vårt resultat framkom ingen skillnad
16
mellan avdelningschefens och övrigas synpunkter. Ingen av cheferna uttryckte större engagemang än övriga medarbetare för Skåneprojektet. Inte heller framkom att de tyckte arbetet med SF 36 var viktigt eller att det var synd att det rann ut i sanden. Hur stor betydelse hade det för den fortsatta utvecklingen? Vikten av att ha en uppdragsgivare och någon som efterfrågar resultat och uppföljning kan inte underskattas. Fransson-Sellgren (2007) påpekar i sin avhandling vikten av att chefen sätter och följer upp mål. I hennes studie bedömde inte cheferna själva den uppgiften som högt prioriterad, trots att chefssjuksköterskor och
verksamhetschefer utgör nyckeln till framgång i olika utvecklingsprojekt (a a). I vår undersökning var inte cheferna uppdragsgivare och såg sannolikt inte sin roll i sammanhanget. En framgångsfaktor hade varit om initiativtagarna till projektet börjat med att informera cheferna och tillsammans med dem lagt upp en strategi och handlingsplan för genomförande och uppföljning. Då hade kanske inte användandet av SF 36 runnit ut i sanden.
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer bör beaktas. De fyra principerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet (Ejlertsson, 2005).
Begäran om tillstånd för att göra undersökningen gjordes hos verksamhetschefer vid de njurmedicinska enheter inom Skåne och Halmstad som hade använt sig av SF 36 under projekttiden 1997-2002. Tillstånd för undersökningen enligt
etiklagen söktes hos etikprövningsnämnden, Malmö Högskola. Informations-brevet (bilaga 3) som medföljde enkäten (bilaga 2) upplyste om syftet till
undersökningen. Besvarade enkäter räknades som samtycke. Enkäten besvarades anonymt. Enskilda individers svar skulle inte kunna avslöjas av en utomstående. All data lades över på ett USB-minne för att därefter förvaras inlåst. Författarna har ansvar att uppgifterna endast används till avsett ändamål och därefter förstörs materialet.
FRAMTIDA VÄRDE
Resultatet från vår studie kan ge ett underlag för fortsatt arbete med att implementera mätning av HRQoL inom svensk njursjukvård. Patientnära indikatorer efterfrågas från myndigheter men vad tycker sjuksköterskorna ute i vården? Frågan om sjuksköterskans syn på sin roll i vården borde vara av intresse att forska vidare kring. Ibland finns det en diskrepans mellan vad som sägs vara viktigt och vad som verkligen görs. Fortsatt utforskning av och ökad kunskap om att mäta HRQoL behövs. Olika instrument för olika sammanhang och olika patientgrupper behöver utvärderas.
REFERENSER
Attalya, F, Auslander, GK & Weissgarten, J (2003) Quality of Life of patients with End-Stage Renal Disease at Various Stages of the Illness. Social Work in
Health Care, 38, (2).
Axman-Andersson, I & Karlsson, E (2003) Hälsoenkät med SF-36 bland bloddialyspatienter i Skåne och Halmstad. Skivarp.
Björk, S (1995) Livskvalitet-ett mångfacetterat begrepp. I: Liss, P-E & Petersson, B (red). Hälsosamma tankar 11 filosofiska uppsatser tillägnade Lennart
Nordenfelt. Lund: Bokförlaget Nya Doxa
DeOreo, PB (1997) Hemodialysis Patient-Assessed Functional Health Status Predicts Continued Survival, Hospitalization, and Dialysis-Attendance Compliance. American Journal of Kidney Diseases, 30, (2), 204-212.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Ekelund, M-L (2004) Psykosociala konsekvenser av njursjukdom. I: Nyberg, G & Jönsson A (red). Njursjukvård
Finkelstein, FO, Wuerth, D, Finkelstein SH (2009). Health related quality of life and the CKD patient: challenges for the nephrology community. Kidney
International, 76, 946-952.
Fransson-Sellgren, S (2007) Nursing management at a Swedish University hospital, leadership and staff turnover. Karolinska institutet, Stockholm
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Hansagi, H & Allebeck, P (1994) Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Higginson, I & Carr, A (2001) Using quality of life measures in the clinical setting. BMJ 322;1297-1300
HRQoL-gruppen (2007)
http://www.hrql.se/content/hrql/
Jahren-Kristoffersen, N (red) (1998) Allmän omvårdnad 1. Stockholm: Liber. Johansson, A-C (2004) Uremiska symptom och komplikationer. I: Nyberg, G & Jönsson A (red). Njursjukvård
Johansson, Peter (2009) Enkel fråga identifierar riskpatienter.
Omvårdnadsmagasinet, 1, 8-11
18
Nilsson, E (2007) HFS Hälsovinstmätningsprojekt delrapport 2a. Linköping Rebollo, P, Ortega, F, Baltar, JM, Ude, F, Navascués RA & Álvarez-Grande, J (2001). Is the loss of health-related quality of life during renal replacement therapy lower in eldery patients than in younger patients?
Nephrology Dialysis Transplantation, 16, 1675-1680.
Revuelta, KL, Fernando, J, Lopez, G, de Alvaro Moreno, F & Alonso, J (2004) Perceived mental health at the start of dialysis as a predictor of morbidity and mortality in patients with end-stage renal disease (CALVIDIA Study).
Nephrology Dialysis Transplantation, 19, 2347-2353.
Schatell, MS, Witten, B (2008) Measuring Dialysis Patients’ Health-Related Quality of Life with KDQOL-36.
http://www.lifeoptions.org/kdqol/pdfs/kdqol36_pros.pdf
SSF, Svensk sjuksköterskeförening (2007) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Skärsäter, I, Palm Ernsäter, T, Edwinsson, J, Hommel, A, Olsson, J, Wijk & Andersson-Gäre, B (2007) Kvalitetsutveckling av omvårdnad.
Omvårdnadsmagasinet, 6, 2-7
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Sullivan, M (1990) Livskvalitetsmätning i klinisk vårdforskning bättre instrument än traditionella resultatmått. Läkartidningen 1369-1372.
Sullivan, M & Karlsson, J (1994) SF-36 Manual och tolkningsguide. Göteborg: Sektionen för vårdforskning, Medicinska Fakulteten, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg.
Svenskt Njurregister (2009) www.snronline.se (2009-02-15)
Tengland, P A (2005) Teorier om hälsa och livskvalitet. I: Faresjö, T & Åkerlind, I (red). Kan man vara sjuk och ändå ha hälsan? Frågor om liv, hälsa och etik i
tvärvetenskaplig belysning. Lund: Studentlitteratur Trost, J (2001) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Ware JE, Gandek BG and the IQOLA Project Group (1993). The SF-36 Health Survey development and use in mental health research and the IQOLA Project. Int
J Ment Health, 23, 49-73 WHO (2010)
BILAGOR
Bilaga 1: Ansökningsblankett etisk prövning Bilaga 2: Tillståndsbilaga
Bilaga 3: Informationsbrev Bilaga 4: Enkät
20
Bilaga 1
ANSÖKNINGSBLANKETT ETISK PRÖVNING
Projektets titel: Hälsoenkät SF 36, användbart instrument eller…… Åsa Lundvall HF081400@stud.mah.se
Marie Nykvist HF0743@stud.mah.se
Utbildningsnivå: Vårdvetenskap 61-90 HP
Handledare: Agneta Pagels, fil mag agneta.pagels@karolinska.se
Uppgifter om projektet
Sammanfattande beskrivning:
I vårt arbete på olika dialysavdelningar har vi kommit i kontakt med ett instrument för att mäta självupplevd hälsorelaterad livskvalitet, SF-36. Inom dialyssjukvården i Södra Sverige har instrumentet använts och resultaten har sammanställts. Under åren 1994-2002 gjordes jämförelser mellan olika år, kliniker, åldersgrupper och olika behandlingsformer. SF 36 finns nu som ett mått i SNR, Svenskt Njurregister, som är ett nationellt kvalitetsregister och vi är intresserade av att ta reda på om SF 36
fortfarande används på hemodialysenheter i Skåne och Halmstad i så fall hur.
Primär vetenskaplig frågeställning:
Att ta reda på om och hur SF 36 används på hemodialysenheter i Skåne och Halmstad.
Undersökningsprocedur, datainsamling och datas karaktär, hantering av data:
En enkät med öppna frågor kommer att skickas ut till de njurmedicinska enheter i Skåne och Halmstad som deltog i sammanställningarna av resultat från SF 36 under åren 1994-2002. Enkäten ska besvaras av avdelningschef samt den kontaktperson som ansvarade för rapporteringen under den aktuella tiden. Enkäten besvaras anonymt. Påminnelsebrev kommer att skickas ut en vecka efter enkätutskicket. Inkommet material kommer att bearbetas enligt metoden ”skapa mening ad hoc”.
Plats där datainsamling sker:
Hemodialysenheter vid UsiL (två stycken), UMAS, Lasarettet i Ystad, Halmstad Lasarett, Helsingborgs lasarett, Lasarettet Trelleborg, Ängelholms sjukhus och Hässleholms sjukhusorganisation
Uppgifter om population/material Urvalsförfarande:
Enkäten skickas till de enheter som deltog i samarbetet under perioden 1994-2002. Den ska besvaras av avdelningschef samt sedan tidigare utsedd kontaktperson för samarbetet.
Undersökningsmaterialets storlek:
Nio enheter deltog i samarbetet och två personer per enhet ombeds att besvara enkäten. Om alla svarar kommer vi att få resultat från 18 enkäter.
Information och samtycke
Verksamhetschefen vid respektive klinik har fått information och förfrågan om godkännande, se bilaga 1. Informationsbrev och enkät kommer att skickas till avdelningschefer vid respektive enhet. Inskickad, besvarad enkät ses som samtycke att delta.
Forskningsetiska överväganden
Några risker eller komplikationer för deltagarna bör inte kunna uppstå då de besvarar enkäten anonymt.
Deltagarna kommer att genom vår undersökning få värdefull information om hur SF 36 används. SF 36 finns sedan 2008 med som en variabel i det nationella kvalitetsregistret SNR (Svenskt Njurregister).
Redovisning av resultat
De deltagare som anmäler sitt intresse kommer att få ta del av vår uppsats. Inga kliniker eller personer kommer att kunna identifieras i vår uppsats.
Obligatoriska bilagor
1. Skriftlig information till de som tillfrågas 2. Undertecknat tillstånd från verksamhetschef
22
Bilaga 2
Formulär
Tillståndsbilaga
Projektets titel:
Hälsoenkät SF 36, användbart instrument eller…….
Datum:
2008-12-02
Studieansvarig/a:
Åsa Lundvall HF081400@stud.mah.se
Marie Nykvist HF0743@stud.mah.se
Studerar vid Malmö högskola Hälsa och samhälle
206 05 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning: Vårdvetenskap
Nivå: 61-90 HP
Härmed ger jag följande student/er vid Malmö högskola tillstånd att genomföra ovanstående undersökning i min verksamhet.
Namn: Åsa Lundvall och Marie Nykvist
Verksamhetschef/motsvarande vid: ……….. ……… … Datum: ……… Underskrift: ……… Namnförtydligande: ………
Bilaga 3
Trelleborg 2009-01-08
Hej!
Vi är två sjuksköterskor som läser vårdvetenskap 61-90 hp på Malmö Högskola. Inom utbildningens ram ska vi skriva en C-uppsats inom omvårdnad. Ämnet vi valt är hälsoenkäten SF 36.
Under åren 1994-2002 inleddes ett samarbete i kvalitetssäkringsfrågor mellan hemodialysenheterna i Skåne och Halmstad. Syftet var att komplettera variablerna i Svensk Dialysdatabas, SDDB, med mått av mer subjektiv karaktär. Iréne
Axman-Andersson och Eva Karlsson introducerade SF 36 för utsedda kontaktpersoner och ansvarade för sammanställningar av resultaten.
Ämnet är återigen aktuellt då SF 36 nu finns som en parameter att rapportera i det nationella kvalitetsregistret SNR, Svenskt Njurregister. Vi vill därför undersöka om och hur SF 36 används inom den njurmedicinska vården i Skåne och
Halmstad idag.
Enkäten har skickats till avdelningschefer på de hemodialysenheter i Skåne och Halmstad som deltog i ovanstående samarbete. Vår önskan är att avdelningschef samt den under åren 1994-2002 utsedda kontaktpersonen besvarar enkäten. I de fall dessa personer inte finns kvar på enheten hoppas vi att någon annan person som var involverad i arbetet utses att svara på frågorna. Enkäten besvaras anonymt. Vi vill ha enkäten tillbaka senast den 22/1. Är det något som är oklart, kontakta gärna Marie på nedanstående mailadress.
Vill ni ta del av vår uppsats skickar vi den gärna till er via mail. Kontakta då
Marie.Nykvist@skane.se
Vänliga hälsningar
24
Bilaga 4
Här följer frågorna om SF 36. Information finns i följebrevet som skickades ut med enkäten. Vi vill att du svarar så utförligt som möjligt på alla frågorna. För att du ska få plats har vi en fråga per papper, totalt sju frågor.
Vem är du?
Avdelningschef Kontaktperson Annan
1. Vad/hur fick ni information om SF 36 och hur det skulle användas? 2. Beskriv hur ni diskuterade kring de årliga sammanställningarna av
resultaten i er verksamhet?
3. Hur påverkade resultaten er framtida planering av verksamheten? 4. Hur använde ni hälsoprofilerna i den individuella vårdplaneringen? 5. Har SF 36 använts på er hemodialysmottagning efter projektstiden
1994-2002?
6. Om du svarat ja på ovanstående fråga, beskriv hur ni använder SF 36 idag.
7. Om du svarat nej på ovanstående fråga, beskriv varför ni inte använder SF 36 idag.
