INOM
EXAMENSARBETE TEKNIK,
GRUNDNIVÅ, 15 HP ,
STOCKHOLM SVERIGE 2020
En utredning av olika
miljöaspekters betydelse vid renovering
NATALIJA STANOJLOVIC OSCAR NORDSTRÖM
KTH
SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD
1
Abstract
The issue of sustainability has been highlighted more frequently in recent years. In the case of the real estate industry the environmental objectives have primarily been set with respect to new construction. However, the majority of the properties in Sweden were built before the 1970’s and buildings are replaced at a rate of only 1-3% per year. Keeping this in mind, an important research gap is present. This study aims to contribute to the narrowing of that gap by examining the environmental impacts of renovations in existing buildings and specifically with respect to the choice of flooring materials.
The study was conducted through three perspectives. Firstly, by examining literature on a selection of flooring materials with regards to Global Warming Potential (GWP100), energy consumption and chemical residues. Secondly by analyzing guidelines provided by sustainability certifications through a document analysis. The last perspective was studying the choice of flooring material from a real estate company point of view, conducted through a case study.
The literature study showed, for the investigated environmental aspects, that linoleum floors perform best on a short time horizon of 8 years and parquet floors perform in a longer time horizon of over 20 years. A number of the examined studies also investigated the chemical residues from the materials that may have a negative impact on the environment, but the conclusion was that the substances were not shown to be dangerous. However, it should not be ruled out that the floors may produce other chemical residues that may have a negative impact on their surroundings.
Regarding the certification systems, it was found that materials play a smaller role in the certification process, a maximum of 12-14% of the total points. It turned out that certification systems place emphasis on early planning for sustainable processes in construction, including choosing materials with sustainability in mind and maintaining them with care. Based on the conditions and recommendations of the certification systems, parquet floors are seen as the most suitable choice of the floor types examined. The real estate and construction industry commend the parquet floors out of the examined flooring types, due to its ability to be maintained and its long life-span.
2
Sammanfattning
De senaste åren har frågan om hållbar utveckling tagit allt större plats i samhällsdebatter. När det gäller fastighetssektorn har denna fråga och miljömål främst riktats mot nybyggnationer. Samtidigt byggdes majoriteten av fastigheterna i Sverige innan 1970 och ersätts av nya byggnader i en hastighet på 1–3% per år. Med det i åtanke påträffas ett stort gap som den här studien har för avsikt att adressera. Detta genom att undersöka miljöaspekters påverkan vid renoveringar av byggnader och specifikt med hänsyn till materialval av golv.
Studien undersöker tre olika perspektiv. Genom en litteraturstudie har ett urval av golvmaterial utretts med avseende på klimatpåverkan mätt som Global Warming Potential (GWP100), energiåtgång och kemiska restprodukter. Därefter har en analys gjorts över vilka krav och riktlinjer som ställs från miljöcertifieringssystemets sida genom en dokumentanalys och slutligen har miljöaspekternas betydelse vid renovering ur ett fastighetsbolags perspektiv undersökts genom en fallstudie hos fastighetsbolaget Hufvudstaden.
Litteraturstudien visade på, för de undersökta miljöaspekterna, att linoleumgolv presterar bäst på en kort tidshorisont på 8 år och parkettgolv presterar bättre än de andra golvtyperna i en tidshorisont på över 20 år. Ett flertal av de inhämtade studierna undersökte även kemiska restprodukter, slutsatsen blev att de ämnen som studierna tog upp inte anses att vara farliga.
Däremot bör det ej uteslutas att golven kan producera andra kemiska restprodukter som kan ha en negativ påverkan på sin omgivning.
Gällande certifieringssystemen framgick det att material har en mindre roll i certifieringsprocessen, maximalt 12—14 % av de totala poängen. Det visade sig att de lägger vikt på att renoveringsarbete tidigt planeras för hållbara processer, bland annat genom att välja material med hållbarhet i åtanke och underhålla det med omsorg. Utifrån certifieringssystemens villkor och rekommendationer ses parkettgolv som det mest lämpade valet utav de undersökta golvtyperna.
I fastighets- och byggbranschen premieras oftast parkettgolv utav de undersökta golven i detta arbete. Både IVL Svenska Miljöinstitutet och fastighetsbolaget Hufvudstaden anser att golvet är det mest lämpade vid renoveringar med en lång livslängd i åtanke.
3
Innehållsförteckning
1 Inledning ...4
1.1 Syfte ... 4
1.2 Mål ... 4
2 Metod och avgränsningar ... 5
2.1 Om uppdragsgivaren ... 5
2.2 Litteraturstudie ... 5
2.2.1 Beskrivning av golvtyper ... 6
2.2.2 Beskrivning av studierna ... 7
2.3 Dokumentanalys ... 8
2.3.1 Sweden Green Building Council ... 9
2.3.2 BREEAM ... 9
2.3.3 LEED ... 9
2.4 Fallstudie ... 10
2.5 Definitioner ... 10
3 Resultat ...11
3.1 Litteraturstudie ... 11
3.2 Miljöcertifikat ...12
3.2.1 BREEAM ...12
3.2.2 LEED ...14
3.3 Fallstudie på fastighetsbolag ... 15
4 Diskussion ... 16
4.1 Golvmaterialens placering i förhållande till varandra utifrån litteraturstudien. ...16
4.2 Effekter av kemiska restprodukter ...16
4.3 Osäkerhet och variationer i litteraturstudien... 17
4.4 Krav och riktlinjer från miljöcertifieringssystemen ... 18
4.5 Fastighets- och byggbranschens perspektiv ...19
5 Slutsats ... 20
5.1 Synen på livslängd skiljer sig mellan de olika perspektiven ... 20
5.2 Materialval har inte en slående betydelse, men är inte helt oväsentligt ... 20
5.3 Parkettgolv har en övervägande majoritet ... 20
6 Referenser ... 21
7 Bilagor ... 24
4
1 Inledning
Hållbarhetsfrågan tar allt mer plats i samhället och leder till att högre krav ställs på företag och andra aktörer. Inom fastighetssektorn har frågan behandlats på olika sätt, men framförallt i samband med nybyggnationer. I Stockholmsområdet har exempelvis de två stadsdelsprojekten, Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad haft ett tydligt hållbarhetsfokus. Enligt Teleman et al.
(2014) har projekten varit ovanligt stora för en svensk kontext, samtidigt som de endast innefattar 0,5 procent av det totala byggnadsbeståndet i Sverige (cirka 33 500 lägenheter). Teleman et al. (2014) belyser vidare att hållbar stadsutveckling uppnås genom att resurser fördelas över hela bostadsbeståndet.
I projektet IEA EBC Annex 56 klarlägger de att fastighetssektorn har varit ett betydande mål i många länder för minskandet av koldioxidutsläpp och energiåtgång (Almeida och Ferreira, 2017).
Dessutom står byggnader för ungefär 40 procent av Sveriges energianvändning (Boverket, 2019).
Sett ur ett livscykelperspektiv står svenska byggnaderna för cirka 20% av Sveriges utsläpp av växthusgaser (Naturvårdsverket, 2019). Många av de energirelaterade miljömålen har primärt varit riktade mot nybyggnationer, vilket kan upplevas som motsägelsefullt eftersom majoriteten av fastigheterna i Sverige är byggda innan 1970-talet (Statistiska Centralbyrån, 2020) samtidigt som nya byggnader ersätter äldre i en takt på cirka 1–3% per år i Europa (Pombo, Rivela och Neila, 2016).
Under året 2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk som innehöll bland annat klimatmål, en ny klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Ett av de nya klimatmålen var att senast år 2045 ska Sverige nå netto-noll utsläpp. Det behöver inte innebära att inga utsläpp sker utan att utsläppen kompletteras med ett ökat koldioxidupptag, och påsätt hamnar på netto-noll utsläpp (Regeringskansliet, 2017). För att nå netto-noll målet krävs åtgärder inom både materialproduktion och uppvärmning. Vidare förklarar Naturvårdsverket (2019) att de konkreta åtgärder för att uppnå netto-noll målet för material är att minska användningen av material, välja produktion som är mer klimatsmart och mer användning av hållbara material. Däremot, som tidigare nämnt fokuserar forskning och studier inom området framförallt på nybyggnationer. Det lämnar ett tydligt gap som denna studie avser att adressera.
1.1 Syfte
Syftet med arbetet är att undersöka miljöaspekters roll vid renoveringar av existerande byggnader och specifikt med hänsyn till materialval av golv. Undersökningen genomförs genom att utreda frågan från tre perspektiv. Det ena perspektivet är kunskap från studier gjorda för ett urval av golvtyper, det andra perspektivet är ur miljöcertifieringssystemens och slutligen från ett fastighetsbolags perspektiv.
1.2 Mål
För att besvara syftet ska följande mål uppfyllas:
1. Utreda hur olika typer av golv presterar i förhållande till varandra utifrån parametrarna:
energiåtgång, klimatpåverkan och kemiska restprodukter.
2. Undersöka och klargöra vilka krav som ställs på golvmaterial utifrån miljöcertifikat och deras riktlinjer.
3. Utreda vilka faktorer som beaktas vid materialval ur ett fastighetsbolags perspektiv.
5
2 Metod och avgränsningar
Till grund för arbetet ligger ett uppdrag från fastighetsbolaget Hufvudstaden. Problem- formuleringen från Hufvudstaden var att undersöka vilket typ av golv som, ur klimatsynpunkt, är det optimala valet. Den frågeställningen (klimatpåverkan) tillsammans med aspekterna energiåtgång och kemiska restprodukter ligger till grund för mål 1. Målet besvaras med hjälp av en litteraturstudie.
För att nyansera studien undersöks även vilka krav som ställs på materialval från certifieringssystemen genom en dokumentanalys (mål 2). Slutligen undersöks och redogörs vilka faktorer ett fastighetsbolag tar hänsyn till i en fallstudie på Hufvudstaden (mål 3).
2.1 Om uppdragsgivaren
Fastighetsbolaget Hufvudstaden har verkat sedan 1915 med en affärsidé att bygga och förvalta fastigheter med en långsiktig strategi. Bolaget erbjuder kontors - och butikslokaler i premium- segment med huvuddelen av sin verksamhet i Stockholm men verkar även i Göteborg. I dessa städer äger Hufvudstaden 29 st. fastigheter, där bland NK-varuhuset i Stockholm och Varuhuset Nordstaden i Göteborg. År 2019 var fem av bolagets fastigheter i Stockholm miljöcertifierade (Hufvudstaden, 2020).
2.2 Litteraturstudie
De fyra golvmaterialen som valdes att avgränsa studien med bestämdes i diskussion med uppdragsgivaren Hufvudstaden. Urvalet gjordes utifrån vilka golv som är vanligt förekommande i Hufvudstadens lokaler och i övrigt vid renovering (Figur 1). De fyra golvmaterialen som undersöks är: linoleumgolv, parkettgolv och polyamid- och ullmatta. En kort beskrivning av varje golvtyp ges under kapitel 3.2.1 Beskrivning av golvtyper. För att underlätta jämförelse mellan golvmaterialen avgränsades arbetet till att betrakta tre parametrar: energiåtgång, Global Warming Potential (GWP100) och kemiska restprodukter. De sociala och ekonomiska aspekterna av materialvalet är därför bortom studiens omfattning.
Sökning av artiklar för litteraturstudien skedde i databaserna Springer Link, Science Direct och Google Scholar med sökord som LCA, life cycle analysis, flooring, renovation, commercial buildings, domestic buildings. Därefter gjordes ett urval av artiklar och rapporter med preferens för de studier som utfört livscykelanalyser med standarden ISO 14040 (eller senare; ISO 1404X), annars ett krav på att de har publicerats efter 1990. Avgränsningen gjordes för att skapa en förutsättning för artiklar som är jämförbara och på så sätt kunna stärka reliabiliteten av litteraturstudien. De studier som användes i arbetet presenteras under rubrik 3.2.2 Beskrivning av studierna, där klargörs särskilt viktiga punkter från studierna och dess slutsatser sammanfattas.
Sammanställning av den inhämtade datan från artiklarna presenteras i Bilaga 1, där inkluderas studiernas resultat för de undersökta miljöaspekterna, dess livslängder och funktionella enheter. För att kunna jämföra data mellan olika studier har den inhämtade datan räknats om till den funktionella enheten 1 m2per år, dessa värden presenteras i en jämförelsetabell (Tabell 2). Beräkningarna har genomförts genom att dividera de relevanta variablerna med antalet kvadratmeter och år funktionella enheten står för, både den ursprungliga data och omräknade data används vid jämförelsen.
6
Figur 1. Marknadsandelar för golvmaterial i Sverige 2019. Data från Golvbranschen (2019) 2.2.1 Beskrivning av golvtyper
Linoleum
Linoleumgolv består av ett hårt lager av linoleumförening på en stödduk utav jute. Föreningen består av en blandning av linfröolja, kolofonium, kalksten, sågspån, korkspån. Denna blandning pressas på stödduken och torkas under två till tre veckor. Vid färgning av linoleumgolv används pigmenteringsämnen, i de studier som har undersökts har titandioxid använts till detta syfte (Potting och Blok, 1995). Enligt Jönsson, Tillman och Svensson (1997) har linoleum en livslängd på 25 år.
Parkett
Inom kategorin parkettgolv undersöks två typer av parkett, solida parkettgolv och lamellparkettgolv.
Lamellparkett definieras som ett golv med två eller flera träbaserade skikt där toppskiktet består av massivt trä med en tjocklek på minst 2,5 mm (Svenska Institutet för Standarder, 2003). Syftet med flerskiktad konstruktion är att reducera golvets fuktrörelser. Det uppnås genom att vända fiberriktningen i de olika skikten med 90 graders rotation i förhållande till varandra (Golvbranschen, 2018a). Den andra typen kallas för solid parkettgolv eller stavparkett, där massiva trästavar läggs på golvgrunden. Den typen av parkettgolv existerar i tjocklekar från 8 millimeter upp till 22 millimeter (Nebel, Zimmer och Wegener, 2004).
Den primära energiåtgången kommer från torkningsprocessen. Nyfällda träd så kallat grönt timmer har en fuktighetsnivå på cirka 80% av sin totala massa. För att minska risken av förminskning eller uppsvullnade av träplankorna krävs en fuktighetsnivå på cirka 9% av den totala massan. Vid odling av skog absorberar träden upp till 1,85 ton CO2 per ton torrved. Detta gör att klimatberäkningarna kan ta hänsyn till utsläppet av koldioxidekvivalenter och kan resultera i negativa värden i början av livscykeln. På grund av att den lagrade koldioxiden ofta släpps ut i atmosfären vid avfallshantering kommer den slutliga beräkningen vara en balans mellan input och output (Nebel, Zimmer och Wegener, 2004). Stavparkettgolv har ofta en livslängd på över 50 år, men det finns exempel på fastigheter där stavparkettgolv har legat upp till 100 år (Hjelm, 2020).
Textilmattor
En vanligt förekommande typ av matta i kontors- och allmänna utrymmen är tuftade mattor, bestående av lugg, grundstomme och baksida belägg (Golvbranschen, 2018b). Grundstomme och baksida belägg är för det mesta samma, oberoende mattyp och utgörs av fibertyg samt textil.
7
Ungefär 85% av alla mattor har en lugg producerad med tuftningsprocess (Potting och Blok, 1995).
I denna studie kommer ullmattor och polyamidmattor att undersökas.
För polyamidmattor är luggen gjord av polyamid, producerad ofta ur råolja. Fibrerna tillverkas genom smältspinning och tuftas i tuftmaskin. Maskinen har en rad med flera hundra nålar som skapar öglor i grundstommen, vilket bildar luggskiktet på mattan. Fördelen med fibrer gjorda av polyamid är dess återhämtningsegenskap, denna egenskap tillåter luggen att fjädra tillbaka och hålla sig rak (Chaudhuri och Bandyopadhyay, 2009). I de undersökta studierna har pigmenteringsämnet titandioxid använts för färgning. Ullmattor har liknande produktionsprocess, där skillnaden är att det tuftade materialet består av ull istället för polyamid. Generellt sett för både polyamidmattor och ullmattor har de livslängd på ungefär fem år (Günther och Langowski, 1997).
2.2.2 Beskrivning av studierna
Totalt har sex källor använts för litteraturstudien, alla har varit baserade i Europa. Metodiken i de betraktade studierna är baserad på en livscykelanalys, där systemgränsen antingen varit Cradle to Cradle eller Cradle to Grave. Varje studie har definierat egna funktionella enheter, antagna livslängder och systemgränser för deras livscykelanalyser. Majoriteten av studierna utfördes mellan 1994 till 2004, förutom Ros Dosdá et al. som utfördes 2019.
Environmental life cycle assessment of linoleum - Gorrée et al (2002)
Studien var baserad i Nederländerna och hade som mål att få insikt i klimatpåverkan av linoleumgolv, effekten av de olika processer i livscykeln, förbättringsområden och effekten vid val av metod och data. De undersökte, genom en livscykelanalys, den funktionella enheten 2000 m2
golv under en period på 20 år. Det undersökta golvet antogs användas i kommersiellt syfte. Den antagna livslängden för linoleumgolv var 20 år, de nämner att den tekniska livslängden kan vara längre, men i verkligheten byts det ut mer frekvent än så.
Life cycle assessment study on resilient floor coverings - Günther och Langowski (1997) Studien genomfördes i Tyskland och hade som mål att undersöka ett urval av golvmaterial med avseende på deras klimatpåverkan, i relation till varandra. Studiens antagna funktionella enhet definierades enligt 20 m2 under en period på 20 år. Urvalet av de undersökta golvmaterialen var PVC, polyolefin, gummi, linoleum, textil och parkett med antagandet att de används i kommersiellt sammanhang eller lättare industriverksamhet. För att utvärdera golvmaterialens klimatpåverkan utfördes en livscykelanalys för varje material. Livslängden för alla material antogs att vara 20 år till att börja med och därefter byggdes olika scenarion upp där livslängden varierade för att efterlikna en verklig situation. Den inhämtade materialdatan från studien är linoleum, parkett och textil.
Life cycle assessment of flooring materials: Case study - Jönsson, Tillman och Svensson (1997)
En svensk studie vars mål var att göra en specifik jämförelse av klimatpåverkan för tre olika golvmaterial genom en livscykelanalys, samt att utveckla en metodik för LCA för byggmaterial.
Studiens antagna funktionella enhet definierades som 1 m2 under en period på 1 år. Urvalet av golvmaterial bestod av: linoleum, vinyl och solitt trä. Golven analyserades ur ett hushållsperspektiv och livslängd antogs vara 25 år för linoleum, 20 år för vinyl och 40 år för solitt trägolv. Enbart data för linoleumgolv användes från denna studie, det solida trägolvet skiljer sig från parkettgolv och är därför är inte användbart i det här arbetet.
Life Cycle Assessment of Wood Floor Coverings - Nebel, Zimmer och Wegener (2004) En studie baserad i Tyskland, vars mål var att utföra en livscykelanalys enligt ISO 14040–14043 för trägolvstyperna: solid parkett, lamellparkett, solitt trägolv och träblock. Syftet med studien var inte
8
att jämföra de olika trägolvstyperna med varandra, utan att ge grundläggande data för trägolvstyperna och att sedan jämföra de med andra typer av golv. Studiens beräkningar utfördes enligt en funktionell enhet på 1 m2 golv under en period på 50 år. Studien undersökte 70% av allt tillverkat golv i Tyskland under året 1998. Varje trägolvtyp fick en egen antagen livslängd, dessutom undersökte de flera olika tjocklekar av kategorin solida parkettgolv.
Life-cycle assessment of four types of floor covering - Potting och Blok (1995)
En nederländsk studie som undersökte miljöpåverkan av fyra olika golvtyper. Studiens syfte var att jämföra olika golvmaterial med avseende på deras klimatpåverkan. Studien undersökte alla steg i livscykeln från ett Cradle to Grave perspektiv och avgränsade arbetet till golv för hushåll. De undersökta golvmaterialen var: linoleum, vinyl, textilmattor, tuftade med antingen polyamid eller ull. Studiens antagna funktionella enhet definieras som 1 m2 golv under en period på 15 år. I livscykelanalyserna tog de ej hänsyn till underhåll och läggning av golven. Den antagna livslängden för golven var åtta år, de nämner även i studien att de inser att vissa av golvtyperna har tekniskt sett en längre livstid men de antog att de byts ut oftare än så. Den golvdata som inhämtats från denna studie är för linoleumgolv och textilgolv.
Environmental comparison of indoor floor coverings - Ros-Dosdá et al (2019)
Studien var baserad i Spanien och hade som mål att kvantifiera miljöpåverkan hos sex stycken vanliga typer av golvmaterial under en livscykel. Livscykelanalyserna utfördes enligt ISO 14040, 2006. Den funktionella enheten definierades som 1 m2 golv under en period på 50 år. De undersökta golvmaterialen var keramik, sten, PVC, textil, laminat och parkett. Studien inhämtade data genom miljövarudeklarationer (EPD), för varje material varierar antalet deklarationer. Studien tog hänsyn till olika nivåer av trafikintensitet på golven: låg, medel och hög. De antagna livslängderna för parkettgolven var 30 år och 15 år för textilgolven. Datan som används i arbetet från denna studie är medelintensiv trafik, för textil- och parkettgolv.
2.3 Dokumentanalys
Genom en kvalitativ dokumentanalys redogörs vilka krav och riktlinjer som miljöcertifieringar ställer på fastigheter och fastighetsägare med avgränsning till materialaspekter gällande existerande byggnader.
Vid urval av miljöcertifieringar utformades avgränsningen för certifieringarna som används i Sverige, eftersom uppdragsgivaren verkar i den marknaden och vidare betraktas endast certifikat som inkluderar materialaspekten i en fastighet. Urvalet gjordes från miljöcertifieringarna av Sweden Green Building Council (Tabell 1), och resulterade i LEED och BREEAM (Sweden Green Building Council, 2020)
Tabell 1. Certifikat som Sweden Green Building Council utfärdar (Sweden Green Building Council, 2020).
Certifikat Betraktar material
Miljöbyggnad -
BREEAM-SE x
Citylab -
GreenBuilding -
LEED x
9
Dokumenten som beaktades inhämtades från certifieringarnas hemsidor. Därefter påbörjades dokumentanalysen som enligt Bowen (2009) består av snabbläsning för översikt, grundlig läsning och tolkning.
Nedan beskrivs organisation Sweden Green Building Council och de certifieringar som betraktas i den här rapporten, BREEAM och LEED.
2.3.1 Sweden Green Building Council
Sweden Green Building Council är en hållbarhetsorganisation som erbjuder verktyg och utbildning inom miljöcertifiering av byggnader, stadsdelar och anläggningsprojekt. De har som syfte att stödja företag och organisationer att nå sina hållbarhetsmål. Specifikt arbetar de utifrån kriterier från världsorganisationen World Green Building Council, dessa kriterier är följande:
• De erbjuder certifieringssystem för byggnader, stadsdelar och anläggningsprojekt som förbättrar den byggda miljön.
• De erbjuder kurser, nätverksträffar och konferenser för att sprida och utveckla kunskap för ett hållbart samhällsbyggande.
• De ska vara en tung opinionsbildare och arbeta för att lagstiftningen främjar grönt byggande.
• De arbetar för att nå ett tillstånd där alla parter premierar hållbart byggda miljöer.
(Sweden Green Building Council, 2020)
2.3.2 BREEAM
BRE Environmental Assessment Method har sitt ursprung i Storbritannien på 90-talet och är framtaget av Building Research Establishment (BRE). Det har verkat i Sverige sedan 2013 och hanteras av Sweden Green Building Council (Sweden Green Building Council, 2018b).
Certifieringen innebär att byggnadens prestanda bedöms utifrån 10 kategorier där ingår bland annat energianvändning, inomhusklimat, projektledning och val av byggnadsmaterial.
Innovationslösningar belönas med extrapoäng (BREEAM, 2017). Klassificering erhålls av en procentuell uppfyllnad av poäng där 85% för Outstanding, 70 % för Excellent, 55% för Very Good, 45% för Good och 30% för Pass.
2.3.3 LEED
Leadership in Energy and Environmental Design, Green Building Rating System är internationellt, ett av de mest kända bedömningssystemen och är utvecklat samt administrerat av den amerikanska föreningen U.S. Green Building Council.
För varje område i LEED finns ett antal kriterier som behöver uppfyllas för att få ett eller flera poäng, och i vissa fall en lägstanivå som behöver nås. Utöver en maximal poäng (100 p.) kan eventuella bonuspoäng för innovation och regional hänsyn erhållas. Det finns minimikrav på bygganden för att kunna ansöka om certifieringen. Lägsta nivån i LEED certifierad, vilket kräver minst 40 poäng. Därefter finns nivåerna Silver (50 p.), Guld (60 p.) och Platinum (80p.) (Sweden Green Building Council, 2018a).
10
2.4 Fallstudie
För att få en inblick i vilka faktorer som fastighetsbolag betraktar vid val av materialval har en kvalitativ fallstudie genomförts på Hufvudstaden. Fallstudien beskrivs som en värdefull metod när syftet är att få en mer djupgående insikt eller nya perspektiv (Gerring, 2019).
I fallstudien betraktas femton stycken beslut som tagits för materialval av golv vid sex stycken olika renoveringstillfällen under det senaste året. Informationen analyseras och uppmärksamhet riktas mot förekomsten av typfall eller likartade händelseförlopp. Informationen kompletteras även med kommentarer från en projektledare på Hufvudstaden, Thérèse Tideberg för att få deras syn och tankar kring materialvalen.
2.5 Definitioner
Ett par definitioner som kommer användas i rapporten följer nedan.
Cradle to Cradle (C2C)
Cradle to Cradle liknar LCA eller Cradle to Grave, där man analyserar en produkts livscykel.
Skillnaden uppstår vid slutet av livscykeln där C2C är en biometrisk teknik som avser att efterlikna naturens egna processer inom produktion och system, då materialen tillhör ett större cirkulerande system. Detta skiljer sig från Cradle to Grave där sista steget i en produkts livscykel är återvinning och slutförvaring. Inom C2C skall materialen återanvändas istället för att ses som avfall. (Cradle-to- Cradle design, 2020).
Energiåtgång
Den totala mängd energi som används under en livscykel för ett sorts material, beräknat i enheten joule. I Tabell 2 samt Bilaga 1 kommer de att presenteras i formen megajoule (MJ).
Kemiska restprodukter
I denna studie definieras kemiska restprodukter som att ha en negativ effekt på sin omgivning. Detta innefattar exempelvis kemikalier, pigmenteringsämnen och ytskiktsmedel.
Klimatpåverkan
Ett materials klimatpåverkan kommer att utvärderas i form av Global Warming Potential (GWP100).
Det är en relativ skala på förmågan hos en växthusgas att bidra till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. För att göra det möjligt att jämföra andra växthusgaser än koldioxid, beräknas de om till koldioxidekvivalenter (Bernes, 2007)
Livscykelanalys (LCA)
Livscykelanalys, även känt som Cradle to Grave (C2G), är en teknik som identifierar miljöaspekter och potentiella miljökonsekvenser under en produkts livscykelfaser såsom råvaruutvinning, användning, slutbehandling, återvinning och slutförvaring (International Organization for Standardization, 2014).
11
3 Resultat
I följande del presenteras studiens resultat för de tre perspektiv som undersökts.
3.1 Litteraturstudie
Resultatet av litteraturstudien presenteras nedan i en jämförelsetabell (Tabell 2). Variablerna GWP100, energiåtgång och kemiska restprodukter har räknats om till den funktionella enheten 1
m2/år. För varje material presenteras resultat och särskilt viktiga noteringar från studierna under Tabell 2. Parenteserna i kolumnen GWP100 representerar summan av utsläppet av koldioxidekvivalenter efter hänsyn till att skogsbruksprocessen har en egenskap att fånga in CO2 under kultiveringsfasen. Den primära kemiska restprodukten som tas upp i studierna noteras i en parentes i kolumnen Kemiska restprodukter.
Värden som ej blivit omräknade från studierna återfinns tillsammans med sin respektive funktionella enhet i Bilaga 1, där är det även noterat vilken typ av analys som studien utfört (C2C eller C2G).
Tabell 2. Jämförelsetabell för de inhämtade studierna där värdena anges i funktionella enheten 1 𝑚2under ett år.
Golvtyp Studie Livslängd GWP100
[Kg]
Energiåtgång [MJ]
Kemiska restprodukter [g]
Linoleum Potting och Blok (1995) 8 0,313 4,9 50
(Titandioxid) Linoleum Jönsson, Tillman och
Svensson (1997) 25 0,08 2,1 10
(Titandioxid) Linoleum Günther och Langowski
(1997) 20 0,85 6,5 1,25
(Kemiskt avfall)
Linoleum Gorrée et al. (2000) 20 0,43 8 Saknas
Stavparkett 8 mm
Nebel, Zimmer och Wegener
(2004) 25 1,14
(0,142) 10,7 0
Stavparkett 10 mm
Nebel, Zimmer och Wegener
(2004) 25 1,26
(0,118) 11,1 0
Stavparkett 22 mm
Nebel, Zimmer och Wegener
(2004) 50 1,24
(0,09) 10,58 0
Parkett Günther och Langowski
(1997) 20 1,7 12,5 Saknas
Fastlimmad
lamellparkett Nebel, Zimmer och Wegener
(2004) 20 2,4
(0,254) 18,3 0
Flytande lamellparkett
Nebel, Zimmer och Wegener
(2004) 10 0,896 15,7 0
Lamellparkett &
stavparkett 14
mm Ros-Dosdá et al. (2019) 30 0,9 12 0
Ullmatta Potting och Blok (1995) 8 4,28 10,5 43,3
(Titandioxid)
Polyamidmatta Potting och Blok (1995) 8 0,893 10,3 43,3
(Titandioxid) Polyamidmatta Günther och Langowski
(1997) 20 0,35 10 Saknas
Polyamidmatta Ros-Dosdá et al. (2019) 15 2,2 25 Saknas
12
Linoleum
Fyra av sex studier som betraktats i arbetet undersökte linoleumgolv. De antagna livslängderna varierar inom spannet på 8–25 år. Av Tabell 2 framgår det att klimatpåverkan är mellan 0,3 – 0,85 kg CO2/m2 per år, med undantag från Jönsson, Tillman och Svensson (1997) som presenterar att GWP100 för linoleum är 0,08 kg CO2/m2 per år. Vidare presenterar de fyra studierna att energiåtgången för linoleum befinner sig mellan 2–8 MJ/m2 per år och att de kemiska restprodukterna är i form av titanoxid (Potting och Blok, 1995), (Jönsson, Tillman och Svensson, 1997) eller kemiskt avfall (Günther och Langowski, 1997). De exakta beståndsdelarna av det kemiska avfallet som togs upp i Günther och Langowski (1997) klargjordes ej i rapporten, de förklarar dock att majoriteten av det kemiska avfallet uppkommer vid förbränning.
Parkett
Av de undersökta studierna är det tre av sex som behandlade parkettgolv. Både lamellparkett och stavparkett presenteras under denna rubrik, detta på grund av att golvtyperna är både produktionsmässigt och funktionellt lika varandra. De framtagna värdena för GWP100 och energiåtgång, de varierar mellan 0,9–2,4 kg CO2/m2 per år respektive 10,6–18,3 MJ/m2 per år.
Kemiska restprodukter har antingen inte beaktats i studierna eller så har det observerats till noll. De antagna livslängderna varierar mellan 10–50 år.
Polyamidmatta
I tre av de sex studierna som betraktades undersöktes textilgolv med polyamidlugg. Potting et al (1995) presenterar att golvets klimatpåverkan är 0,89 kg CO2/m2 per år och dess energiåtgång är 10 MJ/m2 per år för en livslängd på 8 år. Med en tidshorisont på 20 år presenterar Günther och Langowski (1997) ett GWP100 – värde på 0,35 kg CO2/m2 per år och energiåtgång på 10 MJ/m2. I studien gjord av Ros-Dosdá et al (2019) presenteras klimatpåverkansom 2,2 kg CO2/m2 per år och energiåtgång på 25 MJ/m2 per år. Enbart Potting och Blok (1995) presenterade resultat för kemiska restprodukter, 43,3 g CO2/m2per år i form av titandioxid. De nämner även att golvet innehåller mjukgöringsmedlet DEHP och att medlet producerar en viss mängd kemiska restprodukter vid användning. Dock diskuterar de ej vad den totala mängden blir under en hel livscykel.
Ullmatta
En utav sex studier undersökte golvtypen ullmattor, vilket är studien av Potting och Blok (1995).
Studien presenterar värden för ullmattor där dess klimatpåverkan blev 4,28 kg CO2/m2 per år, energiåtgången var 10,5 MJ/m2per år och den kemiska restprodukten var titandioxid (43,3 g CO2/m2 per år). Antagna livslängden av Potting och Blok (1997) var 8 år.
3.2 Miljöcertifikat
Krav och riktlinjer för materialval som funnits i dokument från BREEAM och LEED har sammanfattats i följande avsnitt.
3.2.1 BREEAM
För existerande byggnader används den senaste utgivna manualen ”BREEAM International Refurbishment and Fit-out 2015”, vars huvudsakliga syfte är att vägleda i hållbar renovering för att minimera existerande byggnaders miljöpåverkan under hela livscykeln.
Arbetet för att uppnå en certifierad byggnad sker utifrån en prestationsbaserad bedömningsmetod och ett applicerbart schema. Schemat är uppdelat i fyra delar, sammanfattat i Tabell 3 utifrån ansvarsområden som vanligtvis utförs av hyresvärdar (1–2) respektive hyresgäster (3–4) och utifrån vilket tidsförlopp det sker. Klassificering av certifikatet sker enligt hur stor del av kraven som är
13
uppfyllda: 85% för Outstanding, 70 % för Excellent, 55% för Very Good, 45% för Good och 30% för Pass.
Tabell 3. Sammanfattning av BREEAMs schema.
Typiskt livstid Innefattar
1 Ramverk och struktur 60+ Fasad, tak, fönster
2 Kärnsystem 20+ Kylningssystem, värmesystem,
avloppssystem
3 Lokala system 10+ Ventilation, kylning, värme
4 Inredning 5–10 Golv, väggar, tak, möbler,
kaffestationer, toaletter
I “BREEAM International Refurbishment and Fit-out 2015” under kategorin Material finns fyra kriterier. Ett villkor som är nödvändigt för att erhålla certifikatet och resterande är poänggivande, totalt kan kategorin ge 12,5% totala poängsumman. Se Tabell 4 för viktning mellan de olika kategorierna.
Tabell 4. Viktning av kategorier, presenterat i ”BREEAM International Refurbishment and Fit-out 2015”.
Kategori Viktning
Energi 19 %
Hälsa och välmående 15 %
Material 12,5%
Management 12 %
Markanvändning och ekologi 10%
Föroreningar 10%
Transport 8%
Avfall 7,5%
Vatten 6%
Det nödvändiga villkoret handlar om att ha ansvarsfullt inköp av material. Det innefattar att hitta och uppmuntra inköp av material som producerats på ett hållbart sätt, vilket inkluderar spårbarhet och hållbar anskaffning.
Villkor nummer två kan ge upp till 6% av totala summan och poäng. Detta villkor erhålls om material väljs för att reducera fastighetens inverkan på miljön under livscykeln, det kan presenteras genom att genomföra en livscykelanalys på byggnaden med materialdata som grund.
För det tredje villkoret erhålls poäng när ett tillvägagångssätt som strävar efter att undvika och minimera frekvent ersättning av material tillämpas. Det kan vara genom att skydda utsatta delar av fastigheten och på så sätt maximera materialets användning. Konkret innebär det att strategiskt underhålla ofta besökta plaster som dörrar, hissar och trappor i en fastighet. Det gäller även att
14
skydda externa ytor som fasader och tak från ökat slitage på grund av väder eller materialets egna försämringar som korrosion, abrasion och förmultning.
Det fjärde villkoret för kategorin material handlar om att öka effektiviteten hos materialet, genom optimering av materialanvändandet och avfall. På så sätt minskas klimatpåverkan av materialet, men utan att kompromissa stabilitet eller varaktighet av byggnaden.
3.2.2 LEED
Den senaste versionen av guiden för existerande byggnader är “LEED v.4.1 Operations + Maintenance” (LEED O+M) som lanserades i april 2020.
För att erhålla ett certifikat från LEED finns grundvillkor, som måste uppfyllas och kriterier som ger extra poäng. För LEED O+M går det att certifiera hela byggnaden eller enbart interiören av en byggnad för kommersiellt syfte (innefattar butiker och kotor). Certifikatet baseras på hur byggnaden presterar över ett års tid och det behöver förnyas var tredje år. Totalt poängen som går att erhålla är 100. För den lägsta nivån krävs 40 poäng, därefter finns nivåerna Silver (50 p.), Guld (60 p.) och Platinum (80p.) (Sweden Green Building Council, 2018a).
Tabell 5. Viktning av kategorier presenterat i ”LEED v.4.1 Operations + Maintenance”.
Kategori Viktning
Energi och atmosfär 35%
Inomhusklimat 22%
Vatten 15%
Transport 14%
Material 12%
Markanvändning och ekologi 4%
Innovation 1%
Materialkrav och specifikationer hittas under rubriken Material, den ger 12 % av de totala poängen (se Tabell 5). Kraven specificeras i fyra underrubriker, där de tre första är grundvillkor och sistnämna ger extra poäng.
Det första grundvillkoret gäller inköpspolicy för miljövänliga val av material och produkter. Det innefattar en redovisning av de fem mest inköpta produkterna, sett till utgift. Inköpspolicyn innefattar kontorsmaterial, mat och dryck samt elektriska produkter. Utöver det förväntas policyn även hänvisa till vilka val som ger bäst resultat inom hållbarhet gällande inredning.
Grundvillkor två handlar om fastighetsunderhåll- och renoveringspolicy. där inkluderas en inköpspolicy som minst omfattar basbyggnadselement och inredning, samt underhållskomponenter för dessa. Även en avfallspolicy krävs som beskriver var materialet ska förvaras under tiden renoveringen pågår och vad som ska ske med spillet ska specificeras. Slutligen inkluderas även en policy gällande kvalitén på inomhusluften under renovering, vilket kräver ett system för att kontrollera om luften är ren efter renovering genom filtrering, tester av luften och kontroller för fuktskador.
15
Det tredje grundvillkoret för kategorin Material gäller avfallshantering med avsikten att ha en strategi för att spåra och minska avfallet som genereras av renovering och underhåll.
Det poänggivande kriteriet beskriver inhandling och användning av produkter och har en bas i det förstnämnda villkoret inköpspolicyn. För byggmaterialet finns det ett tjugotal punkter, ett urval av dem är följande:
• Health Product Declaration som innebär att produkten har deklarerats av organisationen med samma namn.
• “Cradle to Cradle”-certifierad produkt.
• Att det finns en innehållsförteckning över vad produkten innehåller samt att det har utförts en inventering av kemiska produkter.
• Produkten är köpt från en tillverkare som medverkar i ”Extended Producer Responsibility”
(EPR) som innebär att den som använder produkten även betalar för utsläppen (Smart City Sweden, 2020).
• Produkten är tillverkad av producenter som har uppnått ”Zero Waste”-certifikaten under tillverkningen.
3.3 Fallstudie på fastighetsbolag
Resultaten från fallstudien, där val av golv vid renoveringar har undersökts, presenteras i Tabell 6.
Tabell 6. Materialval vid renovering av kontorslokaler ägt av Hufvudstaden (2020).
Lokaltyp Golv Motivering Golv Motivering Golv Motivering
Kontor 1 Parkett Befintligt Kolmårdsmarmor Fastighetsstandard Kontor 2 Parkett Befintligt Kontorsrum,
Textilmatta Hyresgäst val Kolmårdsmarmor Befintligt Kontor 3 Parkett Befintligt Kontorsrum,
Textilmatta Hyresgäst val Kolmårdsmarmor Befintligt
Kontor 4 Parkett Befintligt Klinker, WC Befintligt
Kontor 5 Textilmatta Hyresgäst
val Klinker, WC Befintligt
Kontor 6 Parkett, kök
och pentry Befintligt Textilmatta,
Konferensrum Hyresgäst val Klinker, WC Befintligt
Enligt tabellen bevaras golvet i nio av femton fall, dessa golv är parkettgolv, kolmårdsmarmor samt klinker. Golv som byts ut vid renovering har tidigare varit massiv träparkett och byts ofta till textilmatta (4 av 7) på grund av hyresgästens val och marmor ersätts med samma material på grund av de krav som har satts för fastigheten. I de fall där parketten bevarats har den slipats och behandlats eftersom man redan vid installation av parkettgolv har för avsikt att behålla den långsiktigt (Tideberg, 2020).
Tideberg (2020) förklarar även att Hufvudstaden renoverar med en framtidsutsikt på minst 20 år, där det mest förekommande golvvalet är massiv träparkett. Det finns exempel på lokaler där parketten har funnit i 100 år och exempel på där parkettgolv blivit felaktigt lagt därför endast använts i 10 år. Anledningen till varför parkettgolv är ett vanligt materialval för Hufvudstadens fastigheter är på grund av kvalitetskänslan och att det är enkelt att underhålla genom slipning och lackning.
I de fall massivt parkettgolv blivit utbytt har det ersatts med textilgolv. Textilgolven läggs kortsiktigt, ofta på grund av preferens av hyresgästen. De väljs primärt på grund av deras ljuddämpande effekt,
16
men väljs även på grund av deras utseende. De typer av textilgolv som Hufvudstaden lägger är ofta gjorda utav syntetiskt material (Tideberg, 2020).
4 Diskussion
I följande avsnitt följer en diskussion om de resultat som presenterats tidigare.
4.1 Golvmaterialens placering i förhållande till varandra utifrån litteraturstudien.
Livslängderna för golven bör diskuteras eftersom det är en betydande faktor i resultaten. I Tabell 2 finns en bred tidshorisont för de olika golven. Potting och Blok (1995) har antagit en livslängd för alla golvmaterial på 8 år medan Günther och Langowski (1997) har angett 20 år som livslängd. Ros- Dosdá et al. (2019) är en av studierna som anpassat livslängden för respektive material. I kommande del av diskussionen kommer uppfattningen av en producent inom byggbranschen också att tas hänsyn till angående livslängd för parkettgolv (Hjelm, 2020).
Ur klimatsynpunkt har linoleumgolv det minsta utsläppet av koldioxidekvivalenter på 0,08 kg CO2/m2 per år (Jönsson, Tillman och Svensson, 1997). Om det märkbara låga värdet däremot uteslutes, placeras linoleum och polyamidmatta inom samma spann gällande utsläpp av koldioxidekvivalenter; 0,3–0,9 kg CO2/m2 per år. Vid vidare iakttagelse är det värt att observera att de lägsta värdena, 0,3 kg CO2/m2/år för linoleumgolv och 0,35 kg CO2/m2/år för polyamidmatta har olika livslängd (8 respektive 20 år).
Vid analys av data för materialens klimatpåverkanmed hänsyn till livslängd blir resultatet något annat. För en 8 års tidshorisont presterar linoleumgolv fortfarande bäst enligt Potting och Blok (1995). Angående polyamidmattor är Günther och Langowski (1997) och Ros-Dosdá et al. (2019) oense om hur mycket koldioxidekvivalenter som släpps ut med en livslängd på 20 år. Günther och Langowski (1997) anser att polyamidmattor släpper ut 0,35 kg CO2/m2 per år medan Ros-Dosdá et al. (2019) hävdar att den släpper ut 2,2 kg CO2/m2 per år. Gällande parkettgolv presterar det bäst med en livslängd på 20 år eller längre.
Betraktas energiåtgången med likadant resonemang angående livslängd placerar sig linoleum bäst för en kortare tidshorisont, med lägst värden (2–8 MJ/m2 per år). Energiåtgången på 2 MJ/m2 per år presenteras för en livslängd för linoleum på 25 år (Jönsson, Tillman och Svensson, 1997) och 4,9 MJ/m2 per år för en 8 års lång livslängd (Potting och Blok, 1995). Resterande golvmaterial har en energiåtgång över 10 MJ/m2 per år med olika livslängder från 8–20 år. Med hänsyn till att parkettgolvet har energiåtgången 10 MJ/m2 per år för en livslängd över 25 år, och vanligtvis en mycket längre livslängd än både polyamid- och ullmattor enligt Hjelm (2020) visar det sig att parkettgolvet presterar bäst i ett perspektiv längre än 20 år.
För att sätta resultatet i perspektiv till vad en fastighet vanligtvis förbrukar har Energimyndigheten (2019) redovisat att icke-bostadshus i Sverige i genomsnitt förbrukade 122 kWh/m2 år 2018. För att jämföra med energiåtgången för parkettgolv räknas 10 MJ/m2 om till 2,8 kWh/m2. Det innebär parkettgolv som antas användas i 25 år förbrukar lika mycket energi som 2% av den genomsnittliga förbrukningen av en fastighet i Sverige 2018.
4.2 Effekter av kemiska restprodukter
Det är viktigt att diskutera effekterna av kemiska restprodukter som kan uppstå vid användning av byggmaterial, på grund av de potentiellt negativa konsekvenser de kan medföra. I litteraturstudien framgår det att utav de undersökta golvtyperna, var det linoleum och textilgolv som producerade kemiska restprodukter under sin livscykel. I studierna genomförda av Potting och Blok (1995) samt Jönsson, Tillman och Svensson (1997) var den kemiska restprodukten titandioxid, något som de
17
menar på kan ha en negativ inverkan på omgivningen när materialet förbränns och bildar luftburna partiklar i slutet av materialets livscykel. Potting och Blok (1995) klargör att informationen om produktionen samt hälsoeffekterna av titandioxid var med stor sannolikhet utdaterad. Varken Jönsson, Tillman och Svensson (1997) eller Potting och Blok (1995) redogör inte heller vad påföljden av utsläppet av titandioxid innebär. I Oischinger et al (2019) undersökte de vad som sker med byggmaterial som innehåller titandioxid vid förbränning. De kom fram till att röken som uppkommer vid förbränning inte förväntas påverka sin omgivning negativt. I Günther och Langowski (1997) har den kemiska restprodukten kategoriserats som kemiskt avfall, de har däremot inte specificerat vad det kemiska avfallet består av eller vad effekten av det är.
I studien Potting och Blok (1995) nämner de att textilgolv med polyamidlugg använder mjukgöringsmedlet DEHP för att få en återfjädrande effekt hos mattan. I resterande studier som undersökt dessa textilgolv saknas det en benämning om mjukgöringsmedel. Under året 2020 beslutade EU-kommissionen att begränsa användningen av DEHP och liknande ftalater. Detta på grund av dess förmåga påverka, bland annat, fortplantningsförmågan hos människor (Kemikalieinspektionen, 2019). Detta är inte första gången synen på en tidigare flitigt använd kemikalie senare visar sig vara hälsovådlig. Asbest var vanligt i byggmaterial förr, som på senare tid har visats frambringa en negativ hälsoeffekt hos människor. De som har levt under ett innertak med asbestytbeläggning har haft ökad risk för lungcancer (Dahlgren and Talbott, 2016). Därför bör det ej uteslutas att de undersökta golvtyperna kan producera andra kemiska restprodukter än de ämnen som har nämnts i detta arbete, även om de inhämtade studierna inte nämner det själva eller att det visar sig att kemiska restprodukterna har en negativ inverkan på sin omgivning.
4.3 Osäkerhet och variationer i litteraturstudien
Det framgår tydligt från jämförelsetabellen (Tabell 2) att de undersökta miljöaspekterna varierar även för de studier som har undersökt samma golvtyp. För att få en bättre bild av varför resultaten varierar på detta sätt har skillnaderna mellan studierna granskats, där två utmärkande skillnader bör diskuteras.
Den ena skillnaden är att studierna är genomförda i olika länder. Studien av Jönsson, Tillman och Svensson (1997) är baserat i Sverige, Potting och Blok (1995) samt Gorrée et al. (2000) i Nederländerna, Günther och Langowski (1997) samt Nebel, Zimmer och Wegener (2004) i Tyskland och Ros-Dosdá et al. (2019) i Spanien. Det finns en del olika anledningar till varför skillnader i miljöpåverkan uppstår beroende på produktionsland. I Finnveden (2000) belyser de att resultat av livscykelanalyser, genomförda på golv från olika producenter kan variera på grund av teknologiskillnader. Andra skillnader kan vara vilka råvaror som behöver importeras för produktion och hur varje land hanterar regleringar inom industriell produktion.
Den andra skillnaden är att studiernas datainsamling varierar både i metodik samt i storleken av deras undersökningar. Skillnaden kan grunda sig i att studiernas frågeställningar och syften varierar.
Jönsson, Tillman och Svensson (1997) samt Potting and Blok (1994) är baserade på enskilda beräkningar som tillsammans bildar hela livscykeln. Datan är samlad genom tidigare vetenskaplig litteratur samt intervjuer med producenter och experter. Jönsson, Tillman och Svensson (1997) anser att viktningen av deras parametrar i beräkningarna behöver en förbättring i vidare studier.
Detta är speciellt intressant då både Jönsson, Tillman och Svensson (1997) och Potting and Blok (1994) använde sig av liknande datainsamlingsmetodik, men att Jönsson, Tillman och Svensson (1997) kom fram till anmärkningsvärt låga värden för linoleumgolv jämfört med de andra studierna.
Günther och Langowski (1997), Gorrée et al (2000) och Nebel et al (2004) undersökte stickprov av producerat golv, och Ros-Dosdá et al (2019) undersökte miljövarudeklarationer från producerat golv. Det finns även variation i storleken av de stickprov som undersöktes, i Nebel et al (2004)
18
undersöktes 70% av all trägolvsproduktion i Tyskland under året 1998, medan Ros-Dosdá et al (2019) undersökte 27 stycken miljövarudeklarationer för producerat trägolv.
För att få insikt i vilka processer för golven som är de mest utmärkande gällande miljöaspekterna, har varje livscykelfas för golven beaktats. Det framgår från samtliga källor som har undersökt linoleumgolv, att majoriteten av dess klimatpåverkan och energiåtgång härstammar från odlingssteget av lin. Potting et al (1994) förklarar att det primärt är produktion av gödselmedel som är det mest krävande steget vid odling av lin. Detta förklarar även orsaken till varför ullmattor har relativt hög klimatpåverkan och energiåtgång, då odlingen av den vegetabiliska födan till fåren konsumerar en stor del gödselmedel. Potting et al (1994) menar att 80 procent av klimatpåverkan och energiåtgången härrörs från fårskötseln. För polyamidmattor framkommer det enbart från Ros- Dosdá et al (2019) vilka livscykelsteg som är mest påverkande, de menar på att underhållning och ersättning av mattorna har störst påverkan för både klimatpåverkan och energiåtgången. När det gäller lamell- och stavparkettgolv menar Nebel et al (2004) att majoriteten av energiåtgången härrörs från lufttorkning av nyligen fällt timmer då fuktighetsnivån skall sänkas innan produktion och den största andelen klimatpåverkan kommer från produktionssteget för golvet, särskilt när det behandlas i sågverk.
4.4 Krav och riktlinjer från miljöcertifieringssystemen
Livslängd är återigen en viktig diskussionspunkt att börja med. BREEAM menar att den typiska livslängden på inredning (golv inkluderat) är 5–10 år. Vidare ger både LEED och BREEAM cirka 12–14% av total poängen för materialkategorier. Enligt BREEAM är material den tredje mest poänggivande kategorin (Tabell 4), samtidigt som den enligt LEED hamnar bland de sista kategorierna (Tabell 5).
I en studie av Mistry (2007) betraktades fyra fastigheter som vunnit pris för bäst presterande byggnad av BREEAM. Studien undersökte de sju främsta aspekterna till varför fastigheterna tog emot utmärkelsen. För varje fastighet relaterades minst ett av sju skäl för utmärkelsen till antingen användning av godkänt timmer eller användning av hållbara material med goda möjligheter för återvinning. Resultatet från Mistrys studie (2007) bekräftar att materialet har en vikt på ungefär en sjundedel (cirka 14%) vid beaktning av en fastighets hela livscykel, om man betraktar alla sju anledningarna som lika viktiga.
Båda certifieringssystemen har några nödvändiga krav och ett par valfria. De krav på material som ställs av certifieringssystemet BREEAM, kan tillsammans ge upp till 6% av totalpoängen och där innefattas bland annat materialval som bidrar till att reducera fastighetens miljöpåverkan. När det gäller LEED, handlar en stor majoritet av kraven om att ta fram processer och handlingsprogram för att vid renovering och underhåll, kunna fatta hållbara beslut. Kraven innefattar både inköp och avfall, med allt från produkter i daglig verksamhet till byggelement. Liknande krav ställs från BREEAM, skillnaden är att stor vikt läggs på ansvarsfullt handlande, vilket innebär att produkterna är hållbart producerade och inköpta. IVL Svenska Miljöinstitutet (2020) tar upp i en nyligen publicerad rapport att miljöcertifikatens fokus oftast ligger på värdering av nya produkter och därför inte alltid inkluderar återbruk och renovering av redan installerade produkter.
En konsekvens av att betoningen främst ligger på inköpspolicy är att inköpare ställer högre krav.
Redan i produktionsleden letar de efter tillverkare som redovisar en hållbar tillverkningslinje, detta kan dock ha en negativ inverkan för företag och länder som ännu inte har möjlighet att uppnå krav.
Exempelvis när det gäller kraven från LEED, specificerar de att inköpta produkterna ska vara C2C- certifierade eller att producenter som har uppnått ”Zero Waste”-stämpel. Det är något som kan tyckas vara bra, speciellt i miljösynpunkt men kan påverka samhället på annat håll.
19
BREEAM ger även poäng när särskilt utsatta ytor skyddats för att bevara materialet. Vilket visar på ett hållbarhetstänk genom att öka livslängden för materialet, detta kan kopplas ihop till deras fjärde kriterier som handlar om att optimera materialanvändandet utan att kompromissa stabilitet och varaktighet.
Med resultatet från både litteraturstudien och dokumentanalysen bör det sägas något om vilket av de fyra golvmaterialen som undersökts i arbetet som premieras av certifieringssystemen. Utifrån BREAAMs villkor 4 (benämning enligt denna rapport) som handlar om materialeffektivitet och villkor 3 som handlar om att minimera frekvent ersättning av material erhålls uppfattningen att parkettgolvet är i framkant. Detta på grund av att parkettgolvet har lägst värden när det gäller energiåtgång, klimatpåverkan och kemiska restprodukter vid en livslängd över 20 år och dessutom håller i över 50 år vid en korrekt installation, som diskuterat under 5.1. Det som talar emot parkettgolvet är just att det visar på de låga värden vid en livslängd över 20 år. Vid beaktning till BREEAMs villkor 2, skulle ett golv ligga i under 20 år, är det linoleum som blir mest lämpligt.
Eftersom majoriteten av de andra villkoren från LEED och BREEAM handlar om inköpspolicys och olika typer av certifikat, exempelvis att det är poänggivande att använda produkter med ”Zero- Waste”-stämpel eller certifierade på annat håll är det intressant att avhandla om det är något golvmaterial som utmärker sig även där. På hemsidan SCS Global Services Headquarters (2020) har de samlat golv som certifierats av olika certifikat. Certifikaten gäller främst vinyl-, trä-, keramik-och linoleumgolv. Att just dessa golvmaterial har certifierats mer än andra kan dels bero på att det finns ett större behov av att certifiera vissa golvmaterial än andra, på grund av större variationer inom samma material. Annars kan det bero på att de uppräknade golvmaterialen blir godkända i större utsträckning på grund av att de är mer hållbara (SCS Global Services Headquarters, 2020).
4.5 Fastighets- och byggbranschens perspektiv
Det framgår ur Tabell 6 att majoriteten av golven bevaras vid renovering eftersom de ofta har längre livslängd än vad hyresgästen stannar. I samtal med Tideberg (2020) framgår det att bolaget renoverar med ett längre perspektiv i åtanke och att parkettgolv då lämpar sig bra, på grund av dess egenskap att underhållas en lång period. Detta är i linje med vad både litteraturstudien visar och certifieringssystemen premierar. Den andra mest förekommande motivering för val av material är hyresgästernas val, vars anledning till installation av textilgolv främst grundar sig i utseende och för en ljuddämpande effekt. Det är något som fastighetsägaren inte kan ha en direkt inverkan på men genom att föregå med gott exempel kan ha en indirekt inverkan.
I en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet (2020) tas det upp att man i många fall kan minska koldioxidutsläppen med mer än 75% genom att underhålla golv, men rapporten poängterar att det inom byggbranschen kan ses som krångligt och att både säljare och kunder många gånger saknar incitamenten för underhållning av golv. De golv som undersöks i rapporten är parkett- och vinylgolv på grund av deras liknande egenskaper i samband med underhållning. I rapporten framkom det även att vissa krav konkurrerar med varandra, exempelvis ställs ljuddämpande golv så som textilgolv mot alternativet att behålla ett befintligt golv med goda möjligheter för underhåll (IVL Svenska Miljöinstitutet, 2020).
Golvtillverkan Kährs (2019) talar för parkett- och vinylgolv som smarta och gröna val. Kährs golv i ek är även certifierade för att kunna bidra till BREEAM och LEED projekt (Kährs, 2019). Skriften Architectural Digest skriver om fem miljövänliga golvval, där linoleumgolv och återanvänt parkettgolv ingår i listan. I övrigt består listan även av bambu, kalksten och kork. (Bindu Gopal Rao, 2019). Bambu är ett material som är på uppsprång, i de länder där det produceras, på grund av dess snabba tillväxt, goda mekaniska egenskaper och låga kostnader (Thi Bich Vân, 2018).
20
5 Slutsats
5.1 Synen på livslängd skiljer sig mellan de olika perspektiven
Vid undersökning av klimatpåverkan, energikonsumtion och kemiska restprodukter, framgick det från litteraturstudien att livslängd är en faktor av stor vikt. Denna faktor varierar från studie till studie, detta på grund av studiernas olika perspektiv och antaganden. Det har också framkommit att det finns en skillnad i synsätt mellan certifieringssystemen och fastighets- och byggbranschen.
Certifieringssystemet BREEAM gör ett antagande om att inredning och golv typiskt renoveras var 5-10:e år, vilket är betydligt mer frekvent än ur fastighetsbolagets perspektiv där man räknar med att bevara golven i minst 10 år. Samtidigt erhålls poäng av både BREEAM och LEED vid åtgärder som skyddar material och vid minimering av frekvent användning, vilket i sin tur kan tyckas antyda på att materialet ska brukas så länge som möjligt och kan verka motsägelsefullt mot den typiska livslängden BREEAM nämner.
5.2 Materialval har inte en slående betydelse, men är inte helt oväsentligt
Analysen av certifieringssystemen visar på att materialval bidrar med 6–8 % av den totala poängen och 12–14% med inköpspolicys och avfallshantering inräknat. Materialvalet har en begränsad betydelse till fastighetens miljöpåverkan men kan påverka i andra led och bidra till en kultur som i sig driver hållbarhet på andra håll. Som i fastighetsbolagets fall, föredrar de parkettgolv som kan underhållas och de har exempel på när parkettgolv har hållit betydligt längre än den typiskt antagna livslängden enligt certifikatsystemen och litteraturstudien.
Litteraturstudien visar på att materialvalet har en viss inverkan, det eftersom linoleum har en lägre energiåtgång och klimatpåverkan vid en kortare livslängd. Samtidigt som parkett visar på bättre värden vid en livslängd längre än 20 år. I jämförelsen med vad en genomsnittlig fastighet förbrukar i Sverige och ett utbytt golv, framkom det att parkettgolv förbrukar lika mycket energi som 2 % av den genomsnittliga årliga förbrukningen för en fastighet.
Det innebär parkettgolv som antas användas i 25 år förbrukar lika mycket energi som 2% av den genomsnittliga förbrukningen av fastigheter i Sverige 2018 (Energimyndigheten, 2019). Men beroende på den hypotetiska livslängden och valet av material varierar denna energiåtgång.
5.3 Parkettgolv har en övervägande majoritet
Utifrån både litteraturstudien och dokumentanalysen av certifieringssystemen, visar det sig att parkettgolv är, utav de undersökta golvmaterialen, det mest lämpade golv att använda av hållbarhetsskäl. Detta på grund av att golvet har minst klimatpåverkan av alla golv för ett långt tidsperspektiv och enligt de undersökta studierna producerar det ej några kemiska restprodukter.
Parkettgolv har även bra möjligheter för underhåll samt en lång livslängd, vilket kan som ses positivt utifrån miljöcertifieringssystemens villkor. Det visar sig även att fastighets- och byggbranschen premierar parkettgolv då Kährs, Hufvudstaden och IVL Svenska Miljöinstitutet också förespråkar golvet.
21
6 Referenser
Almeida, M. och Ferreira, M. (2017). Cost effective energy and carbon emissions optimization in building renovation (Annex 56). Energy and Buildings, 152, pp.718–738.
Bindu Gopal Rao (2019). Floor Tiles: 5 eco-friendly options to choose from.
https://www.architecturaldigest.in/content/floor-tiles-eco-friendly-flooring- solutions/ [Hämtad 2020-07-23].
Boverket (2019). Miljöindikatorer - aktuell status. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart- byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/ [Hämtad 2020-06-01]
Bowen, G.A. (2009). Document Analysis as a Qualitative Research Method. Qualitative Research Journal, 9(2), pp.27–40.
BREEAM (2017). BREEAM non-domestic manual.
https://www.breeam.com/internationalRFO2015/#01_introduction_refurb/2intro ductiontobreeam_rfrb.htm%3FTocPath%3D1.0%2520Introduction%7C_____1 [Hämtad 2020-05-04]
Chaudhuri, S.K. och Bandyopadhyay, S. (2009). Structure and properties of carpet fibres and yarns. Advances in Carpet Manufacture, pp.19–43.
Dahlgren, J. och Talbott, P., 2016. Lung cancer from asbestos textured ceilings: a case
study. International Journal of Occupational and Environmental Health, 22(2), pp.175-178.
Energimyndigheten (2019). Energistatistik för lokaler.
http://www.energimyndigheten.se/statistik/den-officiella- statistiken/statistikprodukter/energistatistik-for-
lokaler/?currentTab=0#mainheading [Hämtad 2020-06-18].
Finnveden, G. (2000). On the limitations of life cycle assessment and environmental systems analysis tools in general. The International Journal of Life Cycle Assessment, 5(4), 229–238
Gerring, J. (2019). Case study research : Principles and practices. Cambridge, Uk: Cambridge University Press.
Golvbranschen (2018a). Lamellparkett | Golvbranschen. https://www.golvbranschen.se/rad- riktlinjer/golvguiden/lamellparkett/[Hämtad 2020-05-13].
Golvbranschen (2018b). Textilgolv | Golvbranschen. https://www.golvbranschen.se/rad- riktlinjer/golvguiden/textilgolv/[Hämtad 2020-05-13].
Golvbranschen (2019). Statistik | Golvbranschen. https://www.golvbranschen.se/om-oss/statistik/
[Hämtad 2020-05-13]
Gorrée, M., Guinée, J.B., Huppes, G. och Oers, L. van (2000). Environmental Life cycle
assessment of linoleum. The International Journal of Life Cycle Assessment, 5(4), pp.238–
238.
