Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet
61-90hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Juni2018
PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT
ÖVERLEVA HJÄRTSTOPP
EN LITTERATURSTUDIE
HANNA PÅLSSON
LOUISE HORVATH
2
PATIENTERS UPPLEVELSER AV
ATT ÖVERLEVA HJÄRTSTOPP
EN LITTERATURSTUDIE
HANNA PÅLSSON
LOUISE HORVATH
Horvath, L & Pålsson, H. Patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp. En litteraturstudie.
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och
samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.
Bakgrund: Att överleva ett hjärtstopp kan vara en traumatisk och omtumlande upplevelse
både för den drabbade patienten och för dennes anhöriga. Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och tillståndet har fortfarande en dålig prognos trots allmänhetens förbättrade kunskaper i HLR och spridning av defibrillatorer i samhället.
Syfte: Syftet för studien var att belysa patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att två huvudkategorier kunde identifieras: En nyvändning i livet
och Existentiella frågor. Till dem hör sex underkategorier till: Kroppslig förändring, Kognitiv förändring, Sociala relationer, Att finna mening, Tacksamhet och Döden. Konklusion:
Överlevare upplevde begränsningar i det vardagliga livet gällande psykiska och emotionella måendet i olika variationer. En del hade minnessvårigheter och andra upplevde oro och ångest. Existentiella tankar yttrade sig bland annat i form av att behöva finna en mening och att ha haft turen att ha varit på rätt tid på rätt plats. Rädsla och osäkerhet för framtiden beskrevs och delades med anhöriga men även ett behov av att få information och att få samtala om händelsen med nära och kära upplevdes av informanterna. Den största delen av informanterna såg överlevnaden som en push till att omvärdera det som var av betydelse av dem.
3
PATIENTS’ EXPERIENCES OF
SURVIVING HEART ARREST
A REVIEW OF THE LITERATURE
HANNA PÅLSSON
LOUISE HORVATH
Horvath, L & Pålsson, H. Patients’ experiences of surviving heart arrest A review of the literature. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of care science, 2018.
Background: To survive sudden heart arrest can be a traumatic experience both for the
patient and their next of kins. Sudden cardiac death is one of the most common causes of death in Sweden and the prognosis still has a bad forecast despite the public’s improved knowledge of CPR and the spread of defibrillators in society.
Aim: The purpose of this study was to illuminate patient’s experiences of surviving cardiac
arrest.
Method: A literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. Results: The results show that two main categoriers could be identified: A new turn in life
and Existential questions. There are six subcategories to them: Physical change, Cognitive change, Social relations, To find meaning, Gratitude and Death.
Conclusion: Survivors experienced limitations in everyday life regarding cognitive and
emotional ways in different variaty. Some participants had suffered from memoryloss and others experienced anxiety and other worries. Existential thoughts expressed, among other things, were the need to find a purpose of the incident and thoughts on to have been lucky enough to be at the right time at the right place. Fear and uncertainty for the future were described and shared with their next of kins, but also a need for information and to talk about the incident with loved ones was experienced by the participants. Most of the participants saw survival as a push to reassess what was important to them.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Det friska hjärtat ... 1
Hjärtstopp ... 1 Behandling ... 2 Överlevnad ... 3 Upplevelse ... 4 Sjuksköterskans roll ... 4 PROBLEMFORMULERING ... 4 SYFTE ... 5 METOD ... 5
Intresseområde identifieras och sökord formuleras ... 5
Inklusions- och exklusionskriterier ... 6
Litteratursökning ... 6 Kvalitetsgranskning ... 8 Analys ... 8 RESULTAT ... 9 En nyvändning i livet ... 9 Existentiella frågor... 11 DISKUSSION ... 13 Metoddiskussion ... 13 Resultatdiskussion ... 15 KONKLUSION ... 17
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE... 17
REFERENSER ... 19
BILAGA 1,ARTIKELMATRIS ... 22
1
INLEDNING
Ämnet vi valde att fördjupa oss inom var hjärtstopp; vad var patientens upplevelse av att överleva ett hjärtstopp? Vilka existentiella uppkom och hur bearbetades dessa? Med hjälp av denna nyfunna kunskap ville vi påverka vårt framtida bemötande gentemot denna patientgrupp. Det är ett intressant ämne som är relevant för den grundutbildade sjuksköterskan då ett hjärtstopp kan hända precis vart som helst, är det inte din patient som blir drabbad kan det vara den till synes fullt friska kollegan. För att patienten ska få så adekvat vård och stöd som möjligt är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om vad patienten upplevt. Sjuksköterskan skall arbeta efter evidens och tillgodose behov som kommer till följd av ett hjärtstopp, vilket skulle kunna bidra till en bättre vård. Intresset för hjärtat växte fram under de
medicinska delarna av vår utbildning. Främst har vi tyckt det varit spännande att lära oss om hjärtstopp, vilka bakomliggande orsaker det finns till tillståndet och vad som händer i patientens liv om hen överlever.
BAKGRUND
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård är plötsligt hjärtstopp en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Tillståndet har fortfarande en dålig prognos trots allmänhetens förbättrade kunskaper i HLR (hjärt- och lungräddning) och trots en spridning av defibrillatorer i samhället (Socialstyrelsen 2015). Cirka 10 000 personer drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige varje år (Hjärt-och
lungfonden). År 2016 räddades totalt 1317 personers med hjälp av HLR, både på och utanför sjukhus (Svenska rådet för hjärt- och lungräddning 2017). Överlevnaden för patienter som drabbades av hjärtstopp på sjukhus var ca 34 %. Utanför sjukhus var överlevnaden ca 11 % (a.a.).
Det friska hjärtat
Hjärtat är en muskel som är något större än din knutna hand och väger runt 300 g (Länne 2012). Det är uppbyggt av fyra hålrum, blod och ett vidsträckt nätverk av blodkärl. Det har som uppgift att pumpa runt det syresatta blodet i kroppen. Mellan en till två gånger i sekunden drar sig hjärtat samman och hjärtats vänstra kammare pumpar syrerikt blod genom artärerna som leder från hjärtat och ut i kroppen. Blodet
transporterar syre, näring och värme till kroppens olika vävnader och organ. Blodet transporterar även bort slaggprodukter till njurarna där de sedan utsöndras. Efter sammandragningen vidgas hjärtat igen och blodet från kroppens vävnader och organ återförs till höger förmak via venerna. Den högra kammaren pumpar nu blodet genom lungorna där blodet syresätts. Vidare transporteras blodet till vänster förmak och sedan tillbaka till vänster kammare som då pumpar ut det syrerika blodet på nytt.
Hjärtminutvolymen styrs av hjärtat själv men även av mekanismer utifrån i form av nerver och cirkulerande hormoner. Hjärnan är den viktigaste mottagaren av syresatt blod då den inte klarar mer än några minuter utan syre (a.a.).
Hjärtstopp
Ett plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga upphör och den drabbade personen får direkt cirkulationssvikt som leder till andningssvikt (Persson & Stagmo
2
2014). Ett hjärtstopp kan orsakas av tre olika patofysiologiska mekanismer. Det första är ventrikelflimmer vilket innebär att hjärtats elektriska signaler inte synkroniseras på rätt sätt. Det råder då ett ”elektriskt kaos” i hjärtmuskeln vilket leder till att hjärtat ”flimrar”. Ett flimrande hjärta kan inte pumpa ut blodet till kroppens artärer, inklusive hjärnan (a.a.). Den andra orsaken är pulslös elektrisk aktivitet (PEA) och tredje är asystoli (Persson & Stagmo 2014). Ventrikelflimmer är det enda tillståndet som går att behandla genom defibrillering (a.a.). Ingen dör i det ögonblick då hjärtat stannar, om hjärtat startas på nytt inom 1-2 minuter så sker ingen mätbar skada på kroppen (Holmberg 2005). Får den drabbade personen ingen hjälp däremot så är situationen förvärrad. Varje minut som hjärtat står stilla får kroppen, då framförallt hjärnan, allt svårare skador av ischemi. Efter 15 minuter utan syre till hjärnan är döden nästan oundviklig (a.a.).
Behandling
Vid cirkulationsstillestånd är ett snabbt handläggande avgörande. För att minska risken för organskador och för att öka chansen för överlevnad krävs ett snabbt handlande (Stiell m.fl. 2003), de åtgärder som är sammanlänkade kan beskrivas som länkarna i en kedja: “Kedjan som räddar liv”. I detta ingår ett tidigt larm, tidig hjärt- och lungräddning, tidig defibrillering samt tidig avancerad HLR (Persson & Stagmo 2014).
Tidigt larm är viktigt för en effektiv behandling och har kritisk betydelse för överlevnaden, desto snabbare någon hämtar hjälp desto tidigare kan behandlingen startas (Holmberg 2005).
Med HLR som innebär att mun-mot-mun metoden och bröstkompressioner utförs, kan andning och cirkulation hållas igång i sådan utsträckning att livet uppehålls. I många fall är det en behandling i väntan på mer effektiva åtgärder såsom
defibrillering av ventrikelflimmer (Holmberg 2005). Innan HLR startas ska det ske en medvetande och andningskontroll på den drabbade (Svenska rådet för hjärt- och lungräddning). Detta görs genom att ta tag i axlarna och försiktigt skaka i personen för att försöka väcka hen. Om detta inte fungerar så kontrolleras andning genom att lägga en hand på personens panna och böja huvudet bakåt samt lyfta upp hakan med andra handens pek- och långfinger. Det ska lyssnas och kännas efter om personen andas genom att lägga örat nära hens näsa och mun. Om personen har onormal andning eller inte andas alls ska det bedömas som att personen har drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Själva HLR består av bröstkompressioner och inblåsningar. 30 bröstkompressioner ska utföras med ena handen över den andra mitt på bröstbenet mellan bröstvårtorna. Två inblåsningar sker efter 30 bröstkompressioner genom att böja huvudet bakåt och knipa om personens näsa. Luft blåses in i personens mun tills bröstkorgen höjer sig. Detta repeteras med 30 bröstkompressioner och två
inblåsningar tills hjälp anländer eller personen andas med normala andetag (a.a.). Med effektiv HLR som startar direkt vid hjärtstoppet kan man mer än fördubbla chansen för överlevnad (Holmberg 2005).
Defibrillering är den enda behandlingen som botar ventrikelflimmer. En elchock ges över bröstkorgen med en strömstöt upp till 5000 V via en defibrillator. Även här är det viktigt för att uppnå bäst resultat att det sker tidigt i förloppet. Nu finns moderna halvautomatiska defibrillatorer som kan avgöra om det föreligger en risk för
3
ventrikelflimmer och kan därför ge råd om defibrillering rekommenderas (Holmberg 2005).
Det fjärde steget i kedjan som räddar liv är tidig avancerad HLR (Holmberg 2005). Det innebär att patienten intuberas av vårdpersonal och därmed säkrar luftvägarna vilket garanterar en effektiv ventilation och förhindrar aspiration. Läkemedel som adrenalin används för att förbättra hjärtats funktion och ökar blodtrycket under pågående HLR. Vidare vård efter ett hjärtstopp är att patienterna behöver noggrann övervakning och vård på en intensivvårdsavdelning (a.a.). Efter återupplivning bör även en lungröntgenbild tas för att undersöka om det finns skador inom thorax. Ett eller ett par revbensbrott är vanligt och kan orsaka allvarliga skador som
pneumothorax eller pleurablödning. Dessa kan dock åtgärdas och det är viktigare att patienten överlever med skador som kan botas än mista livet (Persson & Stagmo 2014).
Nedkylning efter hjärtstopp
Hypotermibehandling är en sorts behandling som innebär att patientens
kroppstemperatur sänks till 32–34 grader Celsius (Svensson 2012). Detta är för att skydda kroppen mot ytterligare skador på hjärtmuskel och hjärna. Hypotermi
behandlingen påbörjas 90-120 minuter efter hjärtstoppet och pågår oftast mellan 19-24 timmar. Patienten är nedsövd under behandlingen och den genomförs genom att kyla ner patienten intravenöst med kall saltlösning eller med hjälp av speciella nedkylnings kläder. När behandlingen är klar värms patienten långsamt upp till sin normala
kroppstemperatur (a.a.). En av biverkningarna av hypotermibehandlingen är förvirring, en studie visar att alla deltagare hade en förvirringsperiod mellan början på
uppvärmningen till slutet av intensivvårdsvistelsen (Pollock m.fl. 2016).
Implanterbar Defibrillator
Efter ett hjärtstopp kan det bli aktuellt med en ICD (implanterbar defibrillator). Det är en apparat som sitter under huden och är kopplad till hjärtat. Den monitorerar ständigt hjärtats rytm och kan vid hjärtrytmrubbning reagera genom att ge en elektrisk impuls vilket återställer normal hjärtrytm. Vid svåra fall kan även en defibrillatorchock ges. ICD har minskat risk för död hos de patienter som tidigare överlevt hjärtstopp (Persson & Stagmo 2014).
Överlevnad
Att överleva ett hjärtstopp kan vara en traumatisk och omtumlande upplevelse både för den drabbade patienten och för dennes anhöriga. Varje år räddas ca 1300 personer från hjärtstopp, 800 på sjukhus och 500 utanför sjukhus (Svenska rådet för hjärt-lungräddning 2016). Statistik visar att livskvalitén hos patienter som överlevt hjärtstopp generellt är lägre. Den mentala livskvalitén som innefattar kognitiva- och emotionella funktioner tenderar till att vara mer påverkad än den fysiska livskvalitén (Moulaert m.fl. 2010). Det Svenska rådet för hjärt- och lungräddning (2017) har utformat riktlinjer som menar att patienter som överlevt ett hjärtstopp ska bli erbjudna uppföljning. Innan patienten blir utskriven bör vårdpersonal informera patient och närstående muntligt och skriftligt om hur uppföljningen planeras. Det är viktigt att kontaktuppgifter lämnas och om möjligt bör det finnas en kontaktperson som patienten kan nå vid frågor (a.a.). Uppföljningen kan innebära återbesök en till tre månader efter utskrivning på en lämplig mottagning, eventuellt kan
4
uppföljningssamtal göras via telefon. Vid ett återbesök ska vårdpersonal undersöka om patienten och närstående erbjudits tillräckligt med uppföljning och information gällande sjukhusvistelsen, kognitiva- och emotionella svårigheter screenas och information om vad som händer näst ges (Svenska rådet för hjärt- lungräddning 2017). Svårigheter har upptäckts för vårdpersonal att behandla patienter som överlevt hjärtstopp. Det behövs mer kunskap och verktyg för att förbättra patienternas
rehabilitering (Haydon 2017).
I en studie av Kamphuis m.fl. (2004) beskrivs det att läkare hade svårt att tillgodose patienternas behov av att få svar på frågor angående sexualitet, dödlighet,
medicinering och biverkningar som trötthet och känslor av depression. Dessa frågor upplevdes som svåra att ha tid att diskutera med patienterna då läkarnas tid var begränsad under sjukhusvistelsen. Detta förändrades inte heller tiden efter
utskrivningen då återbesöken inte gav tid åt andra ämnen att diskutera förutom det nödvändiga återbesöket (a.a.).
Upplevelse
Enligt Dahlberg & Segesten (2010) kan upplevelse definieras som en uppfattning av hur individer upplever världen omkring sig. Varje individ är unik och därmed skiljer sig olika individers upplevelser åt. Det kan vara att en individ upplever en viss sak på ett särskilt vis medan en annan individ upplever samma men på ett annorlunda sätt (a.a.).
Sjuksköterskans roll
Enligt Svensk sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor ska sjuksköterskan kunna ge personcentrerad och evidensbaserad omvårdnad. Detta innebär individanpassat stöd för varje specifik patient.
Sjuksköterskan ansvarar för att patienten blir sedd som en individ med individuella behov. ”Den legitimerade sjuksköterskan ska kunna: Utifrån patientberättelsen identifiera vad hälsa betyder för den enskilda patienten och i teamet skapa förutsättningar för att hälsa främjas” (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Personcentrerad omvårdnad är en av sex kärnkompetenser som The Institute of Medicine, IOM, har sammanställt för den yrkesverksamma sjuksköterskan. Dessa presenteras i kvalitet och säkerhet inom omvårdnad, en bok av Sherwood och Barnsteiner. De sex kärnkompetenserna är personcentrerad omvårdnad, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Personcentrerad omvårdnad innebär att sjuksköterskor ger respektfull vård och är lyhörda för patientens individuella behov, önskemål och värderingar. På detta sätt kan stödjande vård ges till patienten, både tekniskt och känslomässigt (Barnstainer & Sherwood 2013).
PROBLEMFORMULERING
Efter att ha gjort en översikt av tidigare vetenskaplig litteratur har det framgått att patienter som överlever ett hjärtstopp känner ett behov av stöd från
sjukvårdspersonal angående hantering av svåra frågor samt hjälp att finna en mening i situationen. Urvalet av kvalitativa studier är begränsat gällande personer som drabbats av hjärtstopp och hur de ter sig till upplevelser och erfarenheter. Framförallt är det brist på studier som undersöker vilka tankar och frågor som uppkommer och
5
hur sjuksköterskan på bästa sätt ska hantera dessa. De studier som finns visar på att sjuksköterskor upplever att de inte vet hur de kan ge stöd åt patienterna som uttrycker dessa. För att stärka sjuksköterskan i sin yrkesroll krävs mer kunskap om de frågor, känslor och tankar som uppstår hos den här patientgruppen och hur det påverkar eftervården. Den grundutbildade sjuksköterskan kan genom syftet av denna litteraturstudie dra nytta av informationen och bidra till en bättre vård.
SYFTE
Syftet var att belysa patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp.
METOD
Syftet för litteraturstudien utgjorde valet av den kvalitativa forskningsmetoden. Det innebär att datainsamling sker från empiriska studier med kvalitativ design. Eftersom författarna sökte en sammanställning av människors upplevelser och tankar av fenomen skedde insamling av berättande material på ett djupgående sätt med ett helhetsperspektiv (Polit & Beck 2014).
Strukturen som användes till studien utgick från Forsberg och Wengströms (2016) arbetsstruktur för litteraturstudier. Författarna har modifierat strukturen genom att sammanslå stegen gällande problemformulering och frågeställning till punkt 1 då det ansågs underlätta för författarna att ha det under samma punkt. Även steget gällande slutsats togs bort då det inte hade någon relevans i metoden. För övrigt har strukturen följts men har beskrivits med andra ord för ökad förståelse. Följande steg användes: 1. Intresseområde identifieras och sökord formuleras utifrån syfte
2. Inklusions- och exklusionskriterier benämns
3. Relevanta databaser väljs och litteratursökning påbörjas 4. Urval av artiklar bestäms
5. Kvalitetsgranskning av de artiklar som läses i sin helhet 6. Analys (Forsberg & Wengström 2016)
Intresseområde identifieras och sökord formuleras
Vid formulering av syfte användes den strukturerade POR-modellen som lämpar sig för studier där upplevelser och erfarenheter undersöks (Willman 2011).
POR-modellen är en struktur som innehåller en undersökningsgrupp, dvs en population, ett område och ett resultat som används för att skapa ett strukturerat syfte (a.a.). Se valda nyckelbegrepp i tabell 1.
Tabell 1 POR-modell med nyckelbegrepp
P –Population O – Område R - Resultat
Patienter med hjärtstopp Upplevelser av överlevnad Beskrivning om upplevelser av att överleva hjärtstopp Nyckelbegreppen identifierades och användes sedan som sökord i
6
och överlevnad. För att bredda resultatet användes sökorden på engelska, dvs: heart
arrest, experience och survival.
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusion- och exklusionskriterier formulerades i enlighet med Forsberg och Wengström (2016) för att hitta relevanta artiklar som svarade på syftet.
Inklusionskriterier
● Artiklar med kvalitativ design. ● Informanter ska vara vuxna >18 år.
● Artiklar publicerade mellan 2000-2018. Anledning till begränsning i tid är att aktuell forskning ska studeras.
● Hjärtstopp på och utanför sjukhus.
Exklusionskriterier
● Artiklar som är skrivna på annat språk än engelska. ● Artiklar som inte går att nå i fulltext.
● Artiklar begränsas till människor då intresseområdet inte är hjärtstopp hos djur.
Litteratursökning
Initialt gjordes en övergripande sökning i databaserna vilket gav en inblick av tidigare publicerad forskning. Efter det gjordes den slutliga litteratursökningen på valda sökord utifrån syftet genom fritextsökning och avancerad sökning. Datainsamling gjordes från två databaser som går att komma åt via Malmö Universitets bibliotek, PubMed och CINAHL. Fritextsökning kombinerat med avancerad sökning med ämnesord genomfördes genom Mesh-termer i Pubmed och “Cinahl Headings” i CINAHL. I enlighet med Forsberg och Wengström (2016) användes en asterix (*) som trunkering tillsammans med sökorden för att få resultat med alla böjningsformer. Willman (2011) beskriver att ett bra sätt att uppnå så hög sensitivitet och specificitet på
resultatsökningen är att kombinera de söktermer som etableras utifrån syftet till sökblock (a.a.). Sökord kombinerades och bildade sökblock genom att författarna använde den booleska operatorn vilket innebar att man mellan varje sökord placerade “OR” för att bilda sökblock och för att sedan kombinera de olika sökblocken för att få fram slutgiltig sökning, användes “AND” (Forsberg & Wengström 2016). Detta gav sökscheman som presenteras i tabell 2 och 3.
Manuell sökning
Då det fanns en begränsning av artiklar som svarade på studiens syfte fick en manuell sökning genomföras. Sökningen gjordes genom att noggrant studera referenslistor i vald litteratur, tidigare artiklar och i tidigare publicerade uppsatser med temat hjärtstopp. Artikeln ”Understanding Respect: learning from patients” av Dickert & Kass (2009) hittades i referenslistan i litteraturstudien ”Livet efter hjärtstopp” av Persson & Thoren (2018), tidigare studenter på Malmö Universitet. Detta genererade till att de tio artiklar som krävdes för litteraturstudien var utvalda (Forsberg & Wengström 2016).
7
Tabell. 2 Sökschema PubMed 2018-04-25
Sök #
Ämnesord Antal träffar Sökblock
1 Heart arrest (Mesh) 42 347
2 Heart arrest 57 611
3 Out-of-hospital cardiac arrest (Mesh)
2 749
4 Out-of-hospital cardiac arrest 6 687
5 OHCA^ 1 709 6 #1 OR #2 OR #3 OR #4 OR #5 58 772 Hjärtstopp 7 Experienc* 954 187 8 Life style 142 220 9 #7 OR #8 1 079 693 Upplevelse 10 Surviv* 1 229 795 Överlevnad 11 #6 AND #9 AND #10 1 684
12 # 11 AND limitations: Adults (>19 yrs), english, full text, humans, after 2000-01-01
758
Totalt 758
^OHCA = Out of hospital cardiac arrest
Tabell. 3 Sökschema CINAHL 2018-04-25
Sök #
Ämnesord Antal träffar Sökblock
1 (MH “Heart arrest+”) 10 165
2 Heart arrest 7 103
3 Out-of-hospital cardiac arrest 1 259
4 OHCA^ 262 5 #1 Or #2 OR #3 OR #4 10 688 Hjärtstopp 6 Experienc* 240 424 Upplevelse 7 Surviv* 111 385 Överlevnad 8 #5 AND #6 AND #7 263 Totalt 263
^OHCA = Out of hospital cardiac arrest Urval
Från sökningarna i de två databaserna lästes totalt 1021 titlar igenom, 758 från sökningen i PubMed och 263 från sökningen i CINAHL. Se nedan i tabell 4.
Författarna bedömde totalt 28 titlar som ansågs intressanta beträffande syftet och läste därefter tillhörande abstrakt. Många artiklar var tvungna att exkluderas från studien då det upptäcktes i abstrakten att studierna inte mötte våra inklusionskriterier. Den största faktorn som bidrog till att artiklar föll bort efter genomgången av abstrakt var relaterat till att artiklarna hade en kvantitativ ansats. Av de 28 abstrakt som ansågs intressanta, var det 21 artiklar som lästes i fulltext. Av dessa var det nio stycken studier som
8
klarade relevansbedömning och uppfyllde kraven. De nio artiklar som valdes skrevs ut och lästes noggrant av båda författarna.
Tabell 4. Urvalstabell
Databas Sökblock Filter Antal träff ar/tit lar Antal lästa abstrak t Antal lästa artiklar i fulltext Antal granska de artiklar Antal utvalda artiklar till resultat CINAHL 180425 Hjärtstopp AND Upplevelse AND Överlevnad 263 19 12 6 6 PubMed 180425 Hjärtstopp AND Upplevelse AND Överlevnad Adult s (≥19 yrs), englis h, full text, huma ns, after 2000-01-01 758 9 9 3 3 Kvalitetsgranskning
Tio artiklar kvalitetsgranskades enligt granskningsmallen som finns på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU 2014). Det är en mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Mallen består av 21 kriterier där varje uppfyllt kriterium gav ett poäng medan ett icke uppfyllt kriterium gav noll poäng. Oklara kriterier gav även de noll poäng. Vidare sattes olika kriterier för olika nivåer, för att en studie skulle motsvara hög kvalitet skulle den innefatta 16 poäng och medelhög kvalitet krävdes 12 poäng (a.a.). Artiklarna som inkluderades i litteraturstudien uppfyllde kraven för medel och hög kvalitet. Artikelmatris
presenteras i bilaga 1.
Analys
Analysen inleddes med att författarna läste igenom artiklarna flertalet gånger, först enskilt och sedan tillsammans för att jämföra resultaten. Resultat från samtliga studier analyserades genom en innehållsanalys (Granheim & Lundman 2014). Det innebar att meningsbärande enheter identifierades, ord, meningar och paragrafer kodades, kategoriserades och delades in i teman och sub-teman. Artiklarnas innehåll lästes igenom för att sedan markera ut de stycken i resultatdelarna som gav svar på syftet. Kodning innebar att författarna tog fram olika rubriker som resultatdelen eventuellt skulle utgöra. För att göra kategoriseringen av teman så enkel som möjligt skrevs samtliga artiklar ut och stycken ur artiklarnas resultatdel klipptes ut och kombinerades i högar på olika sätt för att komma fram till de slutgiltiga temana och
9
subtemana (a.a.). Slutligen gjordes en syntetisering som presenteras i bilaga 2, den gjorde att kontexten i det vetenskapliga underlaget säkerställdes och att slutlig tematisering återspeglade det som kommit fram i studierna (Polit & Beck 2014). Teman och subteman presenteras i tabell 6.
Tabell. 6 Presentation av teman och subteman
Teman Subteman
Nyvändning i livet Kroppslig förändring
Kognitiv förändring Sociala relationer
Existentiella frågor Att finna mening
Tacksamhet Döden
RESULTAT
Resultatet grundades på tio kvalitativa studier om upplevelser hos patienter som
överlevt hjärtstopp. Upplevelser från sammanlagt 101 informanter från Sverige, Island, USA, UK och Spanien studerades. I fyra av studierna användes en semistrukturerad intervjumetod, fem studier använde ostrukturerad intervjumetod och den tionde artikeln använde sig av mixed method där endast den kvalitativa delen användes i
litteraturstudiens resultat. I artikelmatrisen som presenteras i bilaga 1 beskrivs artiklarna mer ingående. Litteraturstudiens framkomna resultat presenteras nedan utifrån de teman som kunde analyseras.
En nyvändning i livet
I detta avsnitt presenteras informanternas upplevelser av kroppslig förändring, kognitiv förändring och sociala relationer.
Kroppslig förändring
Informanterna beskrev att de led av fysiska begränsningar som gav en osäkerhet gällande kroppens funktioner efter hjärtstoppet (Bremer m.fl. 2009). Begränsningarna beskrevs främst som brist på energi, sömnproblem och svaghet (Forslund m.fl. 2014; Forslund m.fl. 2017; Uren & Galdas 2014). Smärtor i bröstet upplevdes av informanter varav en beskrev besvikelse över att ha fått dålig information av vårdpersonal gällande återupplivningen. Detta bidrog till ångestladdade känslor avseende bröstsmärtan då det förväxlades med symtom på hjärtsjukdom (Forslund m.fl. 2017). Informanter uttryckte att enkla vardagliga saker vilka tidigare aldrig varit något problem, som att ta en dusch eller att gå upp- och ner för trappor, då gjorde dem helt utmattade (Forslund m.fl. 2014). Besvären uttrycktes som värst direkt efter sjukhusvistelsen men lättade så småningom och förbättrades ytterligare med hjälp av fysisk aktivitet (Brännström m.fl. 2018). Flera av informanterna beskrev att träning fick dem att må bra och när de testade nya aktiviteter bidrog det till en kroppslig säkerhet. Några informanter gick till
gymmet, spelade tennis eller till och med åkte skidor medan andra njöt av att bara ta en promenad eller gå till badhuset (Forslund m.fl. 2013; Forslund m.fl. 2017). Den
gemensamma faktorn för informanterna var att oavsett vilken aktivitet som utfördes så hjälpte det att röra på sig för att minska kvarvarande symtom. Ytterliggare kroppsliga begränsningar som svårigheter att gå och begränsad rörlighet gjorde att informanterna
10
var tvungna att förlita sig på sjukvårdspersonal vilket ledde till minskad självständighet (Bremer m.fl. 2009; Brännström m.fl. 2018; Ketilsdottir m.fl. 2013). Informanterna beskrev att detta var övergående och efter en tid blev de mer självständiga. Även när informanterna kunde börja lita på sin medicinering och behandling gav det en känsla av säkerhet och tillit till sin kropp. För de informanter som fått en ICD inopererad
beskrevs en rädsla av att våga lita på att den skulle göra sitt jobb men det övergick sedan i en trygghet av att känna att “om något skulle hända så kickar den in” (Brännström m.fl. 2018).
Kognitiv förändring
Att vakna upp från ett hjärtstopp väckte många känslor som ångest, rädsla, osäkerhet. En del informanter uttryckte desorientering och andra sviktande kognitiva funktioner, däribland minnesförlust som utgjorde en stor del (Ketilsdottir m.fl. 2014). En del av informanterna nekade till att uppvaknandet gav ångest och rädsla men berättade att det snarare smög sig fram när desorienteringen lagt sig. De hade svårt att förklara
känslorna eller händelsen. En del var osäkra om minnena var svaga minnen eller om det var något de rekonstruerat i huvudet (Bremer m.fl. 2009). Andra informanter beskrev uppvaknandet som plötsligt men att allting runtomkring var diffust och luddigt. Mardrömmar och minnesluckor var inte ovanligt. Minnesförlusten kunde variera dels på hur stor minnesluckan var och ifall den förbättrades eller försämrades efter en tid (Brännström m.fl. 2018). En informant beskrev att minnesförlusten blev mer märkbar med tiden då han upptäckte att han “glömde” att prata i konversationer för att sedan hoppa in i samtalet igen. Han förklarade att det gjorde honom lättirriterad, vilket var en känsla som förekom hos flera informanter (Forslund m.fl. 2017). Den försämrade sinnesnärvaron gjorde att informanter blev emotionellt labila, hade lätt till både gråt, irritation och var ofta väldigt känslosamma. Detta beskrevs som en osäkerhet, att informanterna hade svårt att lita på sig själva. Försök att skydda sig själv genom sarkasm och humor gjorde att de kunde skratta bort minnesluckan (a.a.). Andra
copingstrategier som användes var att några informanter beskrev att de vara noga med att ta med mobiltelefonen överallt, att kontrollera sin hälsostatus med blodtryck och söka information om hur man minskade risken för ett nytt hjärtstopp. En del
informanter krävde mer vård och hälsokontroller för att behålla lugnet (Ketilsdottir m fl. 2014). Att blicka framåt var en annan copingstrategi som användes av informanterna för att minska osäkerhet och rädslor (Palacios-Cena m.fl. 2011). Tankar om framtida livet verkade minska dessa känslor. De existentiella frågorna återkom då och då, framförallt när det närmade sig årsdagar eller tillfällen som påminde om hjärtstoppet, vilket tillfälligtvis kunde leda till passivitet, osäkerhet och isolering (Bremer m.fl. 2009). Något som upplevdes som en stor del av rehabiliteringen var behovet av att få träffa människor som varit med om samma upplevelse i en grupp där de kunde prata om händelsen och diskutera de existentiella frågor informanterna tänkte på (Ketilsdottir m.fl. 2014). En annan stor del var att informanterna saknade ett möte med en
sjuksköterska endast för samtal för att få mer information och råd gällande livet efter hjärtstoppet (a.a.).
Sociala relationer
Familj och närstående var viktiga faktorer för återhämtningen efter ett hjärtstopp. Det gav ett helhetsperspektiv för informanternas identitet och en mening med livet genom att vara betydelsefull för någon annan. Detta stärkte säkerhet och gav support till den drabbade (Bremer m.fl. 2009; Forslund m.fl. 2013). En informant berättade att hon ville
11
flytta närmare barn och barnbarn efter händelsen för att kunna spendera mer tid med dem och ha mer folk omkring sig (Forslund m.fl. 2017). Många berättade att den nya syn de fick på livet var att familjen var den viktigaste relationen att värna om (Forslund m.fl. 2013). En av informanterna var noga med att filtrera ut de personer i ens liv som inte bidrog till något positivt och prioriterade dem som var närmast (Ketilsdottir m.fl. 2013). Att prata om det känslosamma kring hjärtstoppet ansågs både jobbigt för vissa informanter men också givande för att få bearbeta händelsen och göra den greppbar (Forslund m.fl. 2014; Uren & Galdas 2014). Mänskliga möten var viktigt på alla sätt och vis, framförallt med vårdpersonalen. Ett behov informanterna kände gentemot vårdpersonalen var att de ville bli bemötta på ett respektfullt sätt och att deras befogade känslor togs på allvar. En informant berättade att efter samtal med vårdpersonal som verkligen hade lyssnat på hen gjorde att läkaren kunde upptäcka en begynnande depression (Dickert m.fl. 2009). En svårighet som beskrevs av en del informanter, framförallt männen i urvalet, var att de hade svårt att dela sina känslor med
vårdpersonal och la istället “bördan” på sina respektive (Uren & Galdas 2014). Denna börda visade sig skada förhållandet och familjesituationen (Forslund m.fl. 2014). Att behöva vara beroende av andra när de ville klara sig själv skadade deras självkänsla. En informant berättade att det upplevdes som väldigt jobbigt att tvinga sin fru att följa med överallt och köra bilen, vilket tidigare alltid var hans uppgift (Uren & Galdas 2014). En annan känsla som uppstod var skuld för familjemedlemmar för att de fått vara med om den dramatiska händelse som hjärtstopp innebär, informanterna kände oftast av oron som familjemedlemmarna kände för att ett hjärtstopp skulle hända igen och pratade därför inte om eventuella symtom. Det fanns en längtan att komma tillbaka till jobbet och deras tidigare liv och det sociala livet det innebar (Forslund m.fl. 2014; Forslund m.fl. 2017). Däribland fiska med sina vänner, medverka i tillställningar eller åka på resor (Forslund m.fl. 2013).
Existentiella frågor
Att överleva ett hjärtstopp innebar att många existentiella frågor väcktes till liv, informanternas upplevelser bidrog till tankar om livet och döden (Brännström m.fl. 2017). Detta var en händelse mitt i livet som inte gick obemärkt förbi, vissa kände sig för unga för att bli drabbade och hade svårt att bearbeta det faktum att hjärtstoppet kom så plötsligt. Känslor av hopplöshet och längtan över att finna mening uttrycktes (a.a.).
Att finna mening
Informanter berättade om reflektioner över det tidigare livet och vad som låg till grund för hjärtstoppet. En del kunde inte förstå varför det drabbade dem, när de enligt sig själva hade en “hälsosam livsstil” och andra som levde betydligt mindre hälsosamt inte insjuknade (Forslund m.fl. 2014). En informant beskrev en tanke om hen kunde
förhindrat det [hjärtstoppet] på något sätt. Längtan efter att finna mening upptog många av informanternas tankegång och frustration gällande obesvarade frågor om varför detta hände just dem och vad de kunde gjort för att förhindra det (Palacios-Cena m.fl. 2011). När människor lärde sig acceptera och anpassa sig till det nya livet som erbjöds, beskrevs en känsla av att finna hopp genom att leva i nuet och rikta sin positiva energi mot att finna sin mening i livet. Att få drömma och sätta upp mål gav vidare motivation för återhämtningen (Forslund m.fl. 2017). Informanter beskrev en önskan av att uppnå samma grad av välmående i framtiden som de upplevde innan hjärtstoppet (Bremer m.fl. 2009).
12
Tacksamhet
För informanterna som drabbades av hjärtstopp utanför sjukhus uttrycktes en
tacksamhet gentemot personerna som bidragit till att rädda deras liv, att de gjorde allt i deras makt för att den drabbade skulle överleva (Forslund m.fl. 2014). Tacksamhet mot att ha befunnit sig på rätt plats vid rätt tid beskrevs av en informant, hen berättade att hen likaväl kunde ha varit ensam ute i skogen utan räddning och därmed inte fått denna andra chans i livet. En stor glädje uttrycktes när deras “räddare” kom och besökte dem när de var inneliggande på sjukhuset för att se hur allt gått (a.a). De informanter som räddades utanför sjukhus glädjes åt att deras liv gick att rädda tack vare medmänniskor med goda kunskaper gällande HLR (Forslund m.fl. 2013). Det fanns informanter som beskrev att de trots att det hade gått en tid, fortfarande var tagna utav händelsen. De såg det som ett mirakel att de överlevde och uttryck som att det inte var deras tur att dö låg till grund för deras glädje och tacksamhet (Forslund m.fl. 2017) För många var denna händelse nödvändig för att kunna inse att en livsstilsförändring krävdes för att förbättra deras hälsa och kände därför tacksamhet gentemot detta (Forslund m.fl. 2013).
Döden
Känslor av att behöva acceptera döden och att ett eventuellt nytt hjärtstopp kunde inträffa behövde bearbetas (Palacios-Cena m.fl. 2011). Hjärtstoppet gjorde
informanterna uppmärksamma på deras dödlighet och att livet var kort (Forslund m.fl. 2014). Informanter beskrev att livet var till för att njutas för att det inte går att veta när det en dag plötsligt är över. Informanterna förklarar känslan av att dö som att svimma eller att somna (a.a.). Åsikterna var delade gällande de så kallade “nära döden
upplevelserna”. En part upplevde en fridfull “nära döden upplevelse” med ljus i tunnel och återförening med avlidna släktingar (Lau m.fl. 2010) medan en part upplevde att det inte hände någonting, livet bara försvann (Forslund m.fl. 2014). En del uttryckte att plötsligt hjärtstopp var ett enkelt sätt att gå för personen i fråga men kände rädsla och ångest över att lämna nära och kära bakom sig efter den dramatiska händelse som plötsligt hjärtstopp innebär. Rädslor för att lämna anhöriga utan upprättad ekonomi och andra praktiska benägenheter som att förbereda försäljning av hus och skriva
testamente fanns (a.a.). En copingstrategi som erkändes var behovet av att förbereda sig mentalt för döden genom att göra upp med sitt förflutna. En informant berättade som mamma att det var svårt att släppa livet när man lämnar levande barn bakom sig (Palacios-Cena m.fl. 2011).
Informanterna reflekterade över huruvida de verkligen hade varit döda och sedan kommit tillbaka till livet (Lau m.fl. 2010). Dessa tankar påverkade informanterna under en längre tid och återkom som reflektioner då och då. Berättelser om hur beskedet om hjärtstoppet presenterades för patient och anhöriga av vårdpersonal varierade. En del vårdpersonal uttryckte det [hjärtstoppet] som att patienten hade dött och kommit tillbaka till livet medan annan vårdpersonal förklarade det patofysiologiska; hjärtat har stannat men återfått sin rytm. En informant berättade att hen hade föredragit om vårdpersonalen inte sagt till hens anhöriga att hen varit död då detta väckte starka känslor hos de anhöriga som redan var starkt påverkade. Informanten förklarade att hens definition av döden var att ha varit utan hjärtslag och hjärnaktivitet för en viss tid tills den minut då hens återupplivning ledde till en börda för anhöriga (a.a.).
Informanterna berättade att de fått ett nytt fokus på livet, de ville försöka undvika att planera så mycket, leva en dag åt gången och påminna sig själv om att leva livet som det är idag (Forslund m.fl. 2014; Forslund m.fl. 2017).
13
DISKUSSION
I detta avsnitt presenteras metoddiskussion och resultatdiskussion.
Metoddiskussion
I denna del kommer diskussioner angående vald metod att presenteras. I början av arbetet gjordes en tidsplanering för att ge författarna en tidsram att gå efter. Sammanlagt fanns det åtta veckor att disponera arbetet på. Målet var att följa
tidsplaneringen så noga som möjligt men i efterhand kom det till känna att planeringen inte varit bra. Tidsplanen avvek under litteratursökningen då detta tog mer tid än tänkt, se kommande avsnitt om litteratursökning.
Kvalitativ forskningsmetod
Inom området som valdes att studera var det patienternas upplevelser som var av intresse för författarna. Detta gjorde att den kvalitativa forskningsmetoden var mest lämpad till att svara på studiens syfte, till skillnad från en kvantitativ forskningsmetod som syftar på statistik och därmed utelämnar berättelser och upplevelser (Polit & Beck 2014). Om datainsamling hade skett från kvantitativa studier hade vi inte fått svar på vårt formulerade syfte. Den kvalitativa forskningsmetoden upplevdes som spännande, intressant och framförallt givande för författarparet då det gav en djupare inblick i patienternas tankar och känslor.
Litteratursökning
Initialt gjordes en övergripande sökning i databaserna PubMed och CINAHL vilket gav en inblick av tidigare publicerad forskning. Vid första anblick verkade det som att det fanns mängder av artiklar att tillgodose. Det visade sig att många artiklar var av kvantitativ forskningsmetod eller avvek från syftet. Anledningen till att den stora mängden kvantitativa studier visades var troligtvis att söktermer som ”Quality of life” användes till en början, vilka ofta visar statistik på patienters livskvalitet. Efter att ha gjort nya sökningar med färre och mer specifika söktermer kunde ett tiotal artiklar som svarade på syftet hittas. Vid den systematiska litteratursökningen använde författarna sig av både fritext och ämnesordsökningar för att få ett bredare urval av artiklar (Willman 2011). Vidare kan det diskuteras om användandet av ämnesordsökning var det bästa alternativet med tanke på det slutgiltiga artikelantalet. Ämnesordssökning ökar ”bruset” vid sökningar och kan därför ge resultat som inte är relevanta för syftet (a.a.). En fördel med fritextsökningen var att det gav de senaste artiklarna som ännu inte blivit kategoriserade till ämnesord. Målet för sökorden som valdes var att de skulle matcha syftet. I efterhand har författarparet reflekterat över ordet ”life style” som användes i sökblocket ”Upplevelse”. Med detta ord fanns en förhoppning om att vidga
sökresultatet men det hade ingen egentlig koppling till studiens syfte och kunde därmed ha uteslutits och eventuellt lett till bättre sökresultat avseende syftet. Anledningen till att sökordet ”patient” uteslöts var att vid pilotsökningen gjorde det varken från eller till om det användes. Likvärdiga resultat uppkom vid flertalet sökningar och för att göra sökningen så precis som möjligt valdes ordet bort. Enligt Forsberg & Wengström (2016) gjorde vi en manuell sökning för att få den sista artikeln till resultatet. Detta gjordes först genom att söka igenom referenslistor på vald litteratur, valda artiklar och
14
tidigare uppsatser inom hjärtstopp som finns publicerade på Malmö Universitets arkiv över elektroniskt publicerade studier och artiklar (a.a.).
En av inklusionskriterierna var att informanterna skulle vara vuxna individer över 18 år. I databasen PubMed definieras vuxen som 19 år eller äldre vilket kan ha bidragit till att artiklar gjorda på överlevare mellan 18 och 19 år föll bort i denna databas. Valet att studera hjärtstopp både på och utanför sjukhus gjordes då det eventuellt kunde ge variation i upplevelserna. För att studera aktuell forskning ansåg författarna att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2000-01-01 och fram tills datumen för
databassökningen. Även här kan intressanta artiklar fallit bort då patienters upplevelser av hjärtstopp, oavsett tid, har varit relevanta att studera. I databasen PubMed behövdes resultatsökningen smalnas av, därför användes begränsningar i den slutgiltiga
sökningen. En av dessa var att artiklarna skulle finnas i fulltext vilket tyvärr inte inkluderade de artiklar och tidskrifter som Malmö Universitet prenumererar på.
Kvalitetsgranskning och analys
Artiklarna som valts ut i urvalsprocessen lästes först noggrant av båda författarna individuellt för att sedan jämföras så att författarna var överens om artiklarnas relevans till syftet. Inga oenigheter uppstod vid detta moment och arbetet kunde fortskrida. Kvalitetsgranskningen genomfördes sedan gemensamt med hjälp av SBUs framtagna kvalitetsgranskningsmall (SBU 2014). Åtta av artiklarna uppnådde hög kvalitet enligt SBUs’ granskningsmall. Resterande två betraktas som medelhög kvalité då dessa inte uppnådde samma poäng som de åtta första. Relaterat till de få artiklar som fanns kan det vara viktigt att ha i åtanke att kvalitetsgranskningen omedvetet kunde ha påverkats av behovet att artiklarna skulle hålla hög kvalitet. Trovärdigheten på denna
litteraturstudie kan diskuteras då det fanns en forskare som var återkommande i tre av de valda artiklarna. I två av studierna användes samma population men intervjuerna gjordes med två olika syften. Vi har sett likheter i de olika studierna då det var samma informanter som deltog. Anledningen till att dessa artiklar valts att användas var då de hade hög kvalitet och ansågs relevanta till syftet. Bristen på ytterligare artiklar bidrog även till att dessa artiklar valdes att inkluderas trots ett medvetande om att det
eventuellt skulle sänka trovärdigheten.
Etiska överväganden
Patienter med hjärtstopp är en särskild utsatt patientgrupp som alla har varit med om något traumatiskt och livsavgörande. För dessa patientera kan det vara
känsligt att prata om händelsen nära inpå. Konsekvenser för patienten kan vara att hjärtstoppet är jobbigt att prata om, obehagliga känslor bubblar upp till ytan och river upp sår på nytt. Vissa patienter kanske inte ens kommer ihåg händelsen och vill lägga den bakom sig. Svårt sjuka personer är en speciellt utsatt och känslig grupp, därför bör forskaren ta hänsyn till detta och handla utefter det. Som författare av en litteraturstudie eftersträvades det att etiska övervägande tagits i beaktning i de studier som användes I studier där människor ingår är det ofta en etisk utmaning att undvika att personerna skadas, såras eller utnyttjas. Säkerhet, rättighet och välbefinnande bör stärkas hos deltagarna med hjälp av etiska krav och principer (Henricsson 2012). För att underlätta att studierna som valdes tog hänsyn till detta, togs det stöd i forsknings etikens fyra etiska krav. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Polit & Beck 2014). Trots att denna patientgrupp är så pass utsatt är det viktigt att
15
den studeras för att ge ökad kunskap till vårdpersonal som i sin tur kan ge bättre vård till patienterna.
Detta eftersträvades vid datainsamlingen och kontrollerades även vid
kvalitetsgranskningen. Etiska övervägande beskrevs i 8 av de 10 studier som ingick i litteraturstudien. Information och samtyckeskravet uppfylldes i samtliga studier. Samtycke fanns antingen skriftligen eller verbalt.
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp vilka framkom i resultatet. Nedan diskuteras de ämnen som ansågs vara av störst vikt som författarparet tog mest lärdom av.
Det fanns ett behov av vidare kontakt med vården då framförallt att få komma tillbaka på kontroller hos sin läkare vilket bidrog till en känsla av trygghet (Ketilsdottir m.fl. 2013). Det fanns också behov av återbesök i form av samtal hos sjuksköterska för att prata om upplevelsen och få bekräftat känslorna som uppkommit i efterhand relaterat till hjärtstoppet (a.a.). Det finns nationella riktlinjer som säger att alla patienter med hjärtstopp ska erbjudas uppföljning som kan innebära återbesök på lämplig mottagning inom en till tre månader (Svenska rådet för hjärt-lungräddning 2016). Trots det så bekräftas behovet av bättre eftervård för patienter som överlevt hjärtstopp i en svensk studie där informanterna förklarar att det ofta saknades kontroller av kognitiva och psykologiska funktioner i återbesöken (Israelsson m.fl. 2016). I studien av Moulaert m.fl. (2010) beskrevs att det behövdes lägga större fokus på den mentala livskvalitén, dvs de kognitiva- och emotionella funktionerna. Därför är dessa kontroller väsentliga för klientens eftervård (a.a.). I USA har det framkommit genom att studera journaler hos hjärtstopp patienter att mindre än 10% av dem har genomgått neurologisk
konsultation under sjukhusvistelsen. Patienterna uttrycker att kognitiva förändringar har upplevts men att inget ställningstagande av vårdpersonal har gjorts (Sauvé 1995). Detta upplevs som en generell åsikt i resultatet av denna studie och ligger till grund för att det behöver uppmärksammas. För vissa patienter fanns ett behov av att få svar på
medicinska frågor relaterat till hjärtstoppet och livet efter. Utbildad vårdpersonal kan ge svar på dessa frågor på återbesök eller på informationsträffar i grupp. För några
patienter var behovet av att samtala om händelsen viktigare. I dess fall kan det vara givande att ta kontakt med en patientorganisation för att få träffa och byta erfarenheter med andra i liknande situationer. Det kan tänkas vara lättare att utbyta tankar om existentiella frågor med dem som har varit i samma situation.
I resultatet framkom det att informanter saknade information om behandlingen av hjärtstoppet (Forslund m.fl. 2017). Vid ett hjärtstopp är det vanligt att revben bryts vilket kan ge långvarig smärta efter återupplivningen (Persson & Stagmo 2014).
Författarparet var medvetna om att smärtor uppkom under återupplivningsförsöket men hade inte tänkt tanken på att patienterna inte fått någon information om vad dessa smärtor innebar, inte heller att patienter kunde förknippa dessa symtom med
hjärtsjukdom vilket senare kom till att bidra till oro och ångest ((Forslund m.fl. 2017). För informanternas skull känns det viktigt att sjuksköterskan i enlighet med Svensk Sjuksköterskeförening (2017) informerar om vad som gjorts och vad som planeras inom vården för att minska oro och ångest (a.a.). För att koppla till ett annat scenario till exempel vid planerade operationer så går det att förbereda patienten med
16
information om det planerade ingreppet, eftervård och hur patienten förväntas må. Vid ett plötsligt hjärtstopp ges all information i efterhand då patienten oftast inte är så mottaglig under själva räddningen eller är i chocktillstånd och har därför svårt att ta emot informationen. Ett diffust uppvaknande med minnesluckor kan göra det svårt för vårdpersonal att bedöma hur mottaglig patienten är för information vilket kanske skulle kunna vara en orsak till att patienterna upplever att de inte fått tillräcklig information. Familj och närstående blev en viktig del i den drabbades liv, att prata känslor med dem kring hjärtstoppet ansågs givande för att få bearbeta händelsen samtidigt som en del istället tyckte att det var jobbigt att belasta sina anhöriga med deras besvär (Forslund m.fl. 2014; Uren & Galdas m.fl 2014). Informanter berättade om känslan av skuld mot sina anhöriga för att ha låtit de genomlida den dramatiska händelse som hjärtstopp innebar. Några informanter hemlighöll sina symtom för att inte orsaka oro bland anhöriga om ett nytt hjärtstopp (Forslund m.fl. 2017). I en studie av Larsson m.fl. (2012) berättas det att anhöriga till personer som drabbats av plötsligt hjärtstopp också kände oro och ångest. Det som oroade de anhöriga mest var framtiden, om den
drabbade skulle få personlighetsförändringar eller grav minnesförlust. Framförallt var de rädda att ett nytt hjärtstopp skulle inträffa. Anhöriga beskriver även sömnproblem och ett behov av att återgå till det normala livet (a.a.). Etisk vårdkompetens behövs för vård av familjemedlemmar för att undvika ytterligare lidande vilket kan vara en utmaning i sjuksköterskeyrket. Det är viktigt att stötta de anhöriga till den drabbade patienten så att dem får den stöd och support som krävs för själv orka vara ett stöd. Författarparet hade en förförståelse gällande att anhöriga till hjärtstoppspatienter drabbas psykiskt relaterat till den plötsliga, dramatiska händelse hjärtstopp innebär. Att dessa tankar blir bekräftade i resultatet gör att framtida yrkesverksamma år kan bidra till gott omhändertagande av anhöriga likväl som patient. Däribland att till exempel om möjlighet finns, vara ansvarig för stödsamtal och hålla i grupper där hjärtstopp är i fokus.
Samtliga studier bekräftar att personer som överlevt ett hjärtstopp kände tacksamhet gentemot personerna som bidragit till att rädda dennes liv (Forslund m.fl. 2014). För informanter som drabbats utanför sjukhus beskrevs en känsla av att vara på rätt plats vid rätt tid (a.a.). En tacksamhet mot det ökade antalet defibrillatorer utplacerade i samhället uttrycktes och en bidragande faktor till snabbt omhändertagande var relaterat till att personer generellt har bra kunskap om hjärt-lungräddning och kedjan som räddar liv (Forslund m.fl. 2013). I enlighet med Stiell m.fl. (2018) är det viktigt att fortsätta utbilda allmänheten för att öka chanser för överlevnad hos personer som råkar ut för hjärtstopp. I Sverige har vi grundläggande HLR och första hjälpen undervisning redan i grundskolan (Svenska rådet för hjärt- och lungräddning 2018). Det är en livsviktig kunskap för elever och tanken är att det ska bidra till minskat lidande, minskad risk för skadeutveckling samt till ökad chans till överlevnad i samband med sjukdoms- eller olycksfall (a.a.). Viktigt att poängtera att även att larma och lägga den drabbade i stabilt sidoläge anses som livräddande insats. Att lära barn och ungdomar om livräddning kan bidra till att främja attityder och bidra till ett samhälle där vi vill, kan och bryr oss om att hjälpa varandra. Den ökade kunskapen leder till en ökad trygghet i att våga ingripa vid nödsituationer.
Informanter beskrev att överleva hjärtstopp var som att få en andra chans (Forslund m.fl 2017). De kunde se på livet från ett nytt perspektiv, omprioritera och omvärdera delar av vardagen och framförallt kunde de känna en tacksamhet och glädje över att ha
17
fått extra tid och en möjlighet att leva livet fullt ut (Bremer m.fl 2009; Kamphuis m.fl. 2004; Ketilsdottir m.fl 2014). I många fall leder hjärtstopp till döden och deltagarna i studien förklarar att de är tacksamma för att ha haft turen att överleva (Forslund m.fl. 2017; Kamphuis m.fl. 2004). De nya prioriteringarna och kunskapen om att inte längre ta saker för givet bidrog till att fler tyckte att livet blev bättre och kände glädje i
vardagslivet och återhämtningen (Bremer m.fl. 2009; Ketilsdottir m.fl. 2014). Utifrån litteraturstudiens resultat kan överleva hjärtstopp ses som en händelse i livet som skulle kunna ha en positiv inverkan. När en människa drabbas av en allvarlig sjukdom kan detta medföra en nyvändning i livet och förändrad livsstil. Som i sin tur kan bidra till skadlig beteende försvinner och personen får ett hälsosammare liv.
KONKLUSION
Resultatet av litteraturstudien visar att plötsligt hjärtstopp är en omtumlande händelse som inte går obemärkt förbi varken för den drabbade patienten eller dennes anhörige. Föreliggande studier visar att överlevare upplevde begränsningar i det vardagliga livet gällande psykiska och emotionella måendet i olika variationer. En del hade
minnessvårigheter och andra upplevde oro och ångest. Existentiella tankar yttrade sig bland annat i form av att behöva finna en mening och att ha haft turen att ha varit på rätt plats vid rätt tid. Rädsla och osäkerhet för framtiden beskrevs och delades med anhöriga men även ett behov av att få information och att få samtala om händelsen med nära och kära upplevdes av informanterna. Den största delen av informanterna såg överlevnaden som en push till att omvärdera det som var av betydelse av dem.
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Litteraturstudien har gett en övergripande bild av patienters upplevelser och erfarenheter av att ha överlevt ett hjärtstopp. Detta kan hjälpa sjuksköterskan och andra vårdutövare i sina yrkesroller. Med mer kunskap kan det underlätta för
sjuksköterskan att ge stöttning till patienter i bearbetning och hantering av hjärtstopp. Sjuksköterskan kan till exempel stötta patienterna att gå vidare efter händelsen och finna mening i situationen.
Det är intressant att studera vidare hur sjuksköterskans bemötande kan påverka patienternas rehabilitering efter ett hjärtstopp och hur vården kan ge ökad livskvalitet och minskade psykiska besvär hos den här patientgruppen. En annan intressant synvinkel är hur sjuksköterskor upplever samtal om existentiella frågor och hur de själva påverkas. Det kan diskuteras hur den egna sårbarheten hos sjuksköterskan utmanas.
Under arbetets gång har det egna behovet av mer kunskap om döden och existentiella frågor uppmärksammats. Undervisning om döden och hur patienter ska bemötas anses vara en viktig del av grundutbildningen. Sjuksköterskan arbetar nära svårt sjuka
patienterna och dess anhöriga och bör därför kunna hantera tankar om liv och död samt andra existentiella frågor på ett professionellt sätt. Som studien visar kan det vara svårt för vissa patienter att ta upp dessa tankar och känslor med vårdpersonal. Därför bör sjuksköterskan bjuda in till dessa samtal. Ökad kunskap inom detta område kan ge sjuksköterskan mod att stötta patienterna.
18
I utbildningssyfte bör vården fortsätta med regelbundna övningar inom hjärt- och lungräddning och kanske i framtiden där inkludera utbildning om patienternas upplevelse av att överleva hjärtstopp. Förslagsvis patientberättelser om hur det är att gå vidare efter denna traumatiska händelse. Patienter som vill kan berätta om hur de kände och hur de gjorde för att gå vidare med sina liv. Detta bidrar till
19
REFERENSER
Barnstainer J, Sherwood G, (2013) Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad – sex
grundläggande kärnkompetenser. Lund: Studentlitteratur
Bremer A, Dahlberg K, Sandman L, (2009) To survive Out-of-Hospital Cardiac
Arrest: A Search for Meaning and Coherence. Qualitative Health Research, 19,
323-338
Brännström M, Niederbach C, Rödin A-C, (2018) Experiences of surviving a
cardiac arrest after therapeutic hypothermia treatment. An interview study.
International Emergency Nursing, 1–5.
Dahlberg K, Segesten K, (2010) Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur
Dickert N W, Kass N E, (2009) Understanding respect: learning from patients. Journal of Medical Ethics, 35, 419-423.
Forslund A-S, Jansson J-H, Lundblad D, Söderberg S, (2017) A second chance at
life: people’s lived experiences of surviving out-of-hospital cardiac arrest. Scand J
Caring Sci: 2017; 31; 878-886
Forslund A-S, Zingmark K, Jansson J-H, Lundblad D, Söderberg S, (2013) Risk
factors among people surviving out-of-hospital cardiac arrest and their thoughts about what lifestyle means to them: A mixed methods study. Journal of
Cardiovascular Nursing 2013; 13:62
Forslund A-S, Zingmark K, Jansson J-H, Lundblad D, Söderberg S, (2014)
Meanings of People´s Lived Experiences of Surviving an Out-of-Hospital Cardiac Arrest, 1 Month After the Event. Journal of Cardiovascular Nursing, 29, 464-471.
Haydon G, van der Riet P, Maguire J, (2017) Survivors’ quality of life after
cardiopulmonary resuscitation: an integrate review of the literature. Scand J Caring
Sci; 2017; 31; 6-26
Henricson M, (2012) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad. Lund, Studentlitteratur.
Hjärt- och lungfonden, (2017) Skrift om plötsligt hjärtstopp. > www.hjart-lungfonden.se < PDF (2018-05-15)
HLR-rådet, (2017) Fakta & riktlinjer. > www.hlr.nu < HTML (2018-03-09)
HLR-rådet, (2017) Svenska riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp. > www.hlr.nu < PDF (2018-03-09)
20 Holmberg S, (2005) Hjärtstopp.
I: Lars Wallentin, (red). Akut Kranskärlssjukdom (2005). Stockholm, Liber. Hjärt-lungfonden, (2017) Plötsligt hjärtstopp, en skrift om vad som händer när
hjärtat stannar. > www.hjärt-lungfonden.se < PDF (2018-05-31)
Israelsson J, Lilja A, Bremer A, Stevenson-Ågren J, Årestedt K, (2016) Post cardiac
arrest care and follow-up in Sweden- a national web-survey, BMC Nursing 15:1.
Kamphuis H CM, Verhoeven N WJM, de Leeuw R, Derksen R, Hauer R NW, Winnubst J AM, (2004) ICD: a qualitative study of patient experience the first
year after implantation. Journal of Clinical Nursing, 13, 1008-1016.
Ketilsdottir A, Albertsdottir H R, Akadottir S H, Gunnarsdottir T H, Jonsdottir H, (2014) The experience of sudden cardiac arrest: Becoming reawakened to life. European Journal of Cardiovascular Nursing, 13, 429–435.
Larsson I-M, Wallin E, Rubertsson S, Kristoferzon M-L, (2012) Relatives’
experiences during next of kin’s hospital stay after surviving cardiac arrest and therapeutic hypthermia. European Journal of Cardiovascular Nursing, 12, 353-359
Lau B, Kirkpatrick J-N, Merchant R-M, Perman S-M, Abella B-S, Gaieski D-B, Becker L-B, Chiames C, Reitsma A-M, (2010) Experiences of sudden cardiac arrest
survivors regarding prognostication and advanced careplanning. Rescuscitation, 81,
982-986
Länne T, (2012) Det friska hjärtat – Ett muskelknippe som pumpar jämnt. I: Mårten Rosenqvist & Per Tornvall, (red). Hjärtat (2012). Karolinska Institutet University Press.
Mouleart V, Wachelder E, Verbunt J, Wade D, van Heugten C, (2010) Determinants
of quality of life in survivors of cardiac arrest. Journal of rehabilitation medicine, 42,
553-558
Office of human research protections (1978) The Belmont Report - Ethical
Principles and guidelines for the protection of human subjects of research >
.www.hhs.gov < HTML (2018-03-20)
Palacios-Ceña D, Losa-Iglesias M E, Salvadores-Fuentes P, Fernández-de-lasPeñas C, (2011) Sudden cardiac death: the perspectives of Spanish survivors.
Nursing and Health Sciences, 13, 149-155.
Persson A & Thoren L, (2018) Livet efter hjärtstopp. >www.muep.se < PDF (2018-05-31)
Persson J, Stagmo M, (2014) Perssons kardiologi: hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund, Studentlitteratur.
21
Polit DF, Beck CT, (2013) Essentials of nursing research: Appraising evidence for
nursing practice (8th edition). Philadelphia, Wolters Kluwer/Lippincott Williams &
Wilkins.
Pollock J-S, Hollenbeck R-D, Wang L, Holmes B, Young M-N, Peters M, Ely E-W, McPherson J-A, Vasilevskis E-E, (2016) Delirium in survivors of cardiac arrest
treated with mild therapeutic hypothermia. American Journal of Critical Care, 25,
81-89
Socialstyrelsen, (2015) Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - hjärtstopp. >
www.socialstyrelsen.se < PDF (2018-03-13)
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, (1993) Literature
searching and evidence interpretation. >www.sbu.se< HTML (2018-03-22)
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (2014) Mall för
kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser > www.sbu.se < PDF (2018-03-16)
Stiell I, Nichol G, Wells G, De Maio V, Nesbitt L, Blackburn J, Spaite D, (2003)
Health-related quality of life is better for cardiac arrest survivors who received citizen cardiopulmonary resuscitation. Circulation, 108, 1939-1944.
Svenska rådet för hjärt- och lungräddning (2017) Svenska hjärt-
lungräddningsregister Årsrapport 2017. > www.hlr.nu < PDF (2018-05-31).
Svensk sjuksköterskeförening, (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. > www.swenurse.se < PDF (2018-03-09) Sid 7.
Svensson L, (2012) Hjärtstopp – Allt fler räddas till livet.
I: I: Mårten Rosenqvist & Per Tornvall, (red). Hjärtat (2012). Karolinska Institutet University Press.
Uren A & Galdas P, (2014) The experience of male sudden cardiac arrest survivors
and their partners: a gender analysis. Journal of Advanced Nursing, 71, 349-358.
Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad- en bro
22
BILAGA 1,
ARTIKELMATRIS
Author, year, country
Title Aim Population Method Results Quality
Bremer A, Dahlberg K, Sandman L, 2009 Sweden To survive out-of- hospital cardiac arrest: a search for meaning and coherence. To describe patients experiences of out-of- hospital cardiac arrest.
Nine participants. A qualitative phenomenolo gical interview study.
Out-of- hospital cardiac arrest is described as a sudden and elusive threat, an awakening in perplexity, and the memory gap as a loss of coherence. Survival means a search for coherence with distressing and joyful understanding, as well as existential insecurity exposed by feelings of vulnerability. Well-being is found through a sense of coherence and meaning in life. The study findings show survivors' emotional needs and a potential for prehospital emergency personnel to support them as they try to make sense of what has happened to them.
23
Author, year, country
Title Aim Population Method Results Quality
Brännström M, Niederbach, C, Rödin, A-C 2017 Sweden Experience of surviving a cardiac arrest after therapeutic hypothermia treatment. An interview study. To describe people’s experiences of surviving a CA after therapeutic hypothermia treatment.
Seven participants. Descriptive qualitative design.
Surviving a CA after therapeutic
hypothermia treatment means having to deal with issues of mortality, and these patients face a turning point in life. The near-death event can create regression of progression in ethos among these patients.
24
Author, year, country
Title Aim Population Method Results Quality
Dickert N-W, Kass N-E
2009 USA
Understanding respect: learning from patients
To understand patients´s conceptions of respect and what it means to be respected by medical providers
Eighteen participants. Qualitative study on survivors of cardiac arrest
Eight elements were found regarding understanding patients: empathy, care, autonomy, provision of information, recognition of indivaduality, dignity and attention to needs. Medium
25
Author, year, country
Title Aim Population Method Results Quality
Forslund A- S, Jansson J-H, Lundblad D, Söderberg S 2017 Sweden A second chance at life: people’s lived experiences of surviving out of hospital cardiac arrest. To elucidate meanings of people's lived experiences and change in everyday life during their first year after surviving OHCA.
Eleven participants. Qualitative
longitudinal design.
Participants
experienced back and forth emotions, when comparing their present lives to both their lives before CA and those lives they planned for the future.
26
Author, year, country
Title Aim Population Method Results Quality
Forslund A- S, Jansson J-H, Lundblad D, Zingmark K, Söderberg S 2014 Sweden Meanings of peoples lived experiences of surviving an out-of- hospital cardiac arrest, 1 month after the event. Elucidate meanings of peoples lived experiences of surviving an OHCA with validated myocardial infarction etiology, 1 month after the event.
Eleven participants. Qualitative, phenomenological hermeneutical method Surviving an OHCA with validated MI ethology meant waking up and realizing that one hade experienced an CA and had been resuscitated. These survivors had memory loss and a need to know what happened during the time they were dead/unconscious. They searched for a reason why they experienced an MI and cardiac arrest and had gone from being “heart healthy” to having a life long illness. They all had the experience of passing from life to death, and back to life again. These
differences led to revaluation of what is important in life.
