ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
ATT BÄRA FATTIGHJON ÖVER SOCKENGRÄNSEN
- En diskursanalytisk studie av mediefenomenet
“social dumpning”
Parviainen, Josefine
Wilting, Amelia
Handledare: Daniel Uhnoo
“Att bära fattighjon över sockengränsen” - En diskursanalytisk studie av
mediafenomenet social dumpning
Parviainen, Josefine Wilting, Amelia Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Sammanfattning
Begreppet social dumpning har på senare tid förekommit i media och beskrivs som att rika storstadskommuner ”dumpar” socialt utsatta individer i landsbygdskommuner. Vid närmare efterforskning fann vi att begreppet saknar förankring i forskningen och att det i första hand är konstruerat i media, vilket födde intresset att studera konstruerandet av begreppet i det
mediala forumet. Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet “social dumpning” diskursivt illustreras i media. Tidigare forskning har visat att media har stor betydelse för hur ett samhällsfenomen tolkas och förstås. För att uppnå syftet har Foucaults teorier om diskurs och makt använts för att förstå medias språkliga illustration av “social dumpning” som fenomen. Det framkom i analysen av vårt empiriska material (artiklar från kvällstidningen Aftonbladet) att uttrycket “social dumpning” byggs upp av två huvudsakliga diskurser; framställningen av de “socialt dumpade” som en enhetlig grupp samt en diskurs mellan stad och landsbygd om vem som ansvarar för att den “sociala dumpningen” sker. Utifrån resultatet förs en diskussion kring hur ett fenomen kan konstrueras i media och risken med att begreppet är förhållandevis öppet för tolkning.
“Carrying paupers over the municipal border” - A discourse analysis on the
media phenomenon of social dumping
Parviainen, Josefine Wilting, Amelia Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work Social Work
Undergraduate Essay 15 credits Spring 2020
Abstract
In the past year the term “social dumping” has been discussed in media more frequently. The term is explained by the media as larger municipalities “dumping” socially challenged people in smaller municipalities in the countryside. After closer research we found that the term is lacking an anchor in the scientific world and that the connotation of social dumping is mainly constructed by the media. This realisation gave birth to the interest of studying the process in which the term social dumping is constructed in the media. The aim of this paper is to
illustrate how a discoursive construction of a social problem can be created, by making a discourse analysis of material extracted from the media. Earlier research has shown that media has a great influence on how a social phenomenon is being interpreted and understood. To reach the aim of our research, we have used Foucaults theory about e.g. discourse and power to understand the vocal illustration of social dumping. In the analysis of the empirical data (media articles) we have found that the term social dumping is constructed by two main discourses; 1) the definition of socially dumped people as a group and how they are
positioned as subjects, and 2) a discussion about the city and the countryside on who is being held responsible for the social dumping. Based on the results of the analysis a discussion is held about how a phenomenon is created and influenced by the media and the risks involved with using a term that is relatively open for interpretation.
Innehåll
1. Inledning 1
1.1 Syfte & Frågeställningar 2
2. Bakgrund 2
2.1 Historisk överblick över Sveriges syn på socialt utsatta individer 3
2.2 Kommunernas ansvar & urbant tolkningsföreträde 4
3. Tidigare forskning 5
4. Teoretiskt ramverk 8
4.1 Socialkonstruktionism 8
4.2 Diskursanalys 9
4.3 Foucault 10
4.4 Kritisk reflektion av teoretiska utgångspunkter 12
5. Metod 12
5.1 Urval & Datainsamling 13
5.2 Analysmetod 14
6. Etik 14
7. Resultat & Analys 15
7.1 Socialt dumpade 16
7.2 Stad vs landsbygd 18
8. Diskussion 23
9. Referenslista 26
1
1. Inledning
Studiens titel Att bära fattighjon över sockengränsen är ett gammalt ordspråk, som åter har blivit aktuellt på grund fenomenet “social dumpning”. Uttrycket har sina rötter i 1800-talets fattigsverige och syftar till när den dåvarande kungen förbjöd socknar att ”bära” sina fattiga över sockengränser. Förbudet kom efter att socknens fattigvårdsansvariga protesterade över hur utsocknes fattiga strömmade in och ledde till ökade kostnader (Nygren, 2016, s. 148). Uttrycket har som tidigare nämnts åter blivit aktuellt i och med det medialt myntade begreppet “social dumpning”. “Social dumpning” framställs i media som ett resultat av att storstadskommuner ”dumpar” socialt utsatta individer som är i behov av samhällsservice i kommuner utanför storstadsregioner, som ett sätt att bli av med kostnaderna för dem (Ström, 2020). “Dumpningen” ska ske genom att individer med social problematik och som har svårt att få bostad på den ordinarie bostadsmarknaden luras – eller tvingas av socialtjänst och privata hyresvärdar till att bo i undermåliga bostäder (Uppdrag granskning, 2020;
Tidningarnas Telegrambyrå (TT), 2019.) Bostäderna beskrivs främst vara lokaliserade på landsbygden och “dumpade” vittnar om att det geografiska läget bidrar till svårigheter att få exempelvis arbete och sjukvård. Kommunerna som utsätts för “dumpning” larmar i sin tur om ytterligare kostnader på en redan ansträngd budget och irritation över hur det sociala
skyddsnätet missbrukas av andra myndigheter, som kan leda till att individer som är i behov av stöd och hjälp faller mellan stolarna (TT, 2019). Orsaksförklaringarna till att den “sociala dumpningen” förekommer är tudelat, där ena sidan hävdar att det är en konsekvens av den rådande bostadsbristen, å andra sidan menar att det är ett modernt tillvägagångssätt för att bära fattighjon över sockengränsen. Oberoende av orsaksförklaring så har reaktionerna inte varit att vänta och såväl drabbade kommuner som dess invånare har på olika sätt förmedlat sitt missnöje. Det kan konstateras att “social dumpning” är ett engagerande socialt fenomen som påverkar såväl enskilda individer som samhället.
Vår förförståelse om “social dumpning” utgick från hur fenomenet framställs i massmedia (fortsättningsvis kommer massmedia benämnas endast som media). För att fördjupa vår förståelse för fenomenet så sökte vi på begreppet för att hitta tidigare forskning i ämnet. Vi kunde dock relativt snabbt konstatera att forskningen kring kommunernas “sociala dumpning” saknas. Begreppet social dumpning är mest känt och använt i en annan bemärkelse som innebär att företag genom olika strategier sänker kostnader för löner (Wikipedia, 2013). Vi blev intresserade av att fördjupa oss i vilken kunskap som sprids om “social dumpning” då kunskapen främst utgår från artiklar som publiceras i media. Tidigare forskning visar att media kan skapa stereotypa föreställningar om samhällsgrupper och utsatthet som kan påverka allmänhetens uppfattning och resultera i överdrivna reaktioner (Cohen, 1972/2011). Medias framställning av “social dumpning” kan således tänkas påverka den samhälleliga synen på hur ”social dumpning” ska förstås. Det är därför av vikt att studera ämnet för att få en förståelse för vilka effekter medias framställning kan resultera i. Vidare är studien av relevans för socialt arbete då “social dumpning” presenteras som ett samhällsproblem och omfattar socialt utsatta samhällsgrupper. Ett möjligt scenario är att dessa individer kommer att komma i kontakt med socialt arbete i någon form. Tidigare forskning visar att media har makt att påverka det sociala arbetets utformning (Ayre, 2001; Brunnberg, 2001;). En risk med att fenomenet är outforskat och mediedefinierat kan vara att det skildras utifrån särskilda intressen eller politiska agendor. Det i sin tur kan leda till att förslag om åtgärder om hur fenomenet ska hanteras baseras på felaktiga grunder och praktiker, exempelvis socialarbetare, riskerar att agera utifrån ett fördomsbaserat förhållningssätt. Föreliggande studie avser därför att undersöka om medias diskursiva framställning av ”social dumpning” kan ha effekt för det sociala arbetet. Ur ett samhällsperspektiv är ämnet aktuell då det kan ligga till grund för
2 diskussion och framtida forskning om eventuella samhällsförändringar. Är ”social dumpning” exempelvis ett tecken på att samhället är på väg att förändras? Att solidaritet får ge vika för individualism och prestation? Om frågan studeras ur ett mer filosofiskt perspektiv kan studien ses som ett bidrag till att försöka kombinera sociologins subjektivistiska och objektivistiska perspektiv, då ämnet berör relationen mellan individ och samhälle.
I denna studie inspireras vi av det hermeneutiska perspektivet, vilket innebär att vår
ontologiska utgångspunkt är att det existerar en fysisk verklighet men som får sin innebörd och mening genom våra tolkningar av den (Danemark, Ekström & Karlsson, 2018, s. 21). Tolkningarna är i sin tur färgade av kontext och historia. Det är därför centralt att kritiskt ifrågasätta det som anses vara ”det givna” om något och beakta i vilken sammanhang det har formats i. Via sociala interaktioner delas dessa tolkningar och på så vis formas olika
kunskaper om hur saker och ting är beskaffade (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 11– 12). Sociala interaktioner sker på många olika sätt men vår utgångspunkt är att det är främst via språkliga interaktioner som vi skapar och vidhåller ”sanningar” om verkligheten. Vi anser att media har en central roll i samhället som spridare av språkliga “sanningar” utifrån dess möjlighet att sprida information till allmänheten. Utifrån vår ståndpunkt, att språkliga interaktioner sprider bilder och föreställningar om hur något ”är” samt medias makt som språklig kunskapsspridare, utgår denna studie ifrån att det är medias diskursiva framställning av “social dumpning” som bör studeras för att få kunskap om fenomenet.
Vår ambition är att presentera hur “social dumpning” diskursivt illustreras för att få en förståelse för hur fenomenet tolkas och vilka ”sanningar” som sprids om det. Vi avser sedan att med stöd av teoretiska begrepp placera vår tolkning i en bredare kontext för att få en djupare förståelse för den diskursiva framställningen av fenomenet. Slutligen kommer vi i diskussionen att problematisera vilka effekter som kan uppstå i och med de presenterade ”sanningar” som associeras med “social dumpning”. Vårt kunskapsanspråk är således inte att förmedla en objektiv sanning om fenomenet, utan att belysa hur språkliga framställningar av ett fenomen kan påverka hur det tolkas och leda till olika effekter för individer och för samhället i stort.
1.1 Syfte & Frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet “social dumpning” diskursivt illustreras i media.
Studiens frågeställningar som vi kommer att utgå från är:
- Hur illustreras personerna som blir socialt dumpade i det empiriska materialet? - Vilka omgivande diskurser kan identifieras i framställningen av social dumpning? - Hur är diskurserna uppbyggda och vilka element är de konstruerade av?
2. Bakgrund
Enligt Edebalk Swärd & Wadensjö (2013) kan den svenska välfärden förenklat beskrivas som en strategi för hur den offentliga sektorn ska arbeta, för att motverka social utsatthet och missförhållanden och på så vis tillgodose medborgarnas grundläggande behov samt fördela samhällets resurser jämlikt. Den svenska välfärdsmodellen bygger på ett ömsesidigt socialt kontrakt mellan staten och medborgarna där staten ansvarar för att garantera en social grundtrygghet i utbyte mot att medborgaren arbetar och betalar skatt (Nygård, 2013, s. 61).
3 Den sociala välfärden är dock ett ständigt ämne för debatt som influeras av olika diskurser som grundas i olika politiska ideologiska perspektiv, exempelvis hur välfärden ska praktiseras och vilka skyldigheter staten har gentemot sina medborgare och vice versa. En fundering som uppstår är om “social dumpning” kan vara ett uttryck för att påvisa hur den sociala välfärden fungerar eller möjligen inte fungerar? Kan det även vara så att ideologiskt färgade diskurser även omger debatten om “social dumpning”? Vi har därför valt att presentera en kortare historisk överblick över debatten gällande synen på utsatthet. I avsnitt 2.1 behandlas den historiska sammanfattningen av debatten om socialt utsatta och i avsnitt 2.2 beskriver vi kortfattat kommunernas ansvar och storstadens tolkningsföreträde.
2.1 Historisk överblick över Sveriges syn på socialt utsatta
individer
Diskussioner om ansvaret för socialt utsatta är som tidigare nämnts ingen ny diskussion. Redan under medeltiden diskuterades det om ett gemensamt moraliskt ansvar för socialt utsatta människor (Dahlberg, Edmark, Hansen & Mörk, 2009). Året 1642 fastställdes
tiggareordningen som var en förordning vars främst uppgift var att reglera tiggeriet, men även vem som ansvarade för de fattiga och utsatta. I den stadgades det att familjen i första hand var ansvarig för att ta hand om den fattiga och i andra hand kyrkan. Tiggareordningen fastslog även socknarnas försörjningsskyldighet för de fattiga och utsatta (Engberg, 2005). För att minska kostnaderna för sina fattiga individer så beskrivs det som att socknarna bar
“fattighjonen över sockengränsen”. Med det menas att fattiga uppmanades på olika sätt att flytta till omkringliggande socknar. Fattiga individers flytt mellan sockengränser ledde till protester mellan olika socknar gällande vems fattig och vems ansvar. Protesterna resulterade i kungörelsen om hemortsrätt ( år 1788). Engberg (2005) skriver att kungörelsen fastslog att den socknen som den fattige senast var skattskriven i hade ansvar för försörjningen. Det stadgades även att socknarna hade rätt att neka inflyttning av fattiga individer. Året 1847 utformades fattigvårdsförordningen som en utveckling av den tidigare tiggareordningen (Engberg, 2005). Nu betonades samhällets ansvar för de fattiga och invånarna i socknen hade en laglig skyldighet att betala avgift till fattigkassan. Varje socken skulle ha en
fattigvårdsstyrelse vars uppgifter var att betala ut bidrag från fattigkassan och ombesörja för att den utsatte fick en plats på ett fattighus eller en gård att arbeta och bo på (Dahlberg et al, 2009). Det stadgades även att de som tog sig an en fattig kunde kräva att denne skulle arbeta som en form av motprestation för att erhålla ersättning (Västerbro, 2020).
Under 1860-talet ökade befolkningen i Sverige och samhället förändrades i och med
industrialisering och urbanisering samt nödår med missväxt och en ökning av sociala klyftor (Västerbro, 2020). Utifrån den rådande vänsterinfluerade synen om att de som befann sig i toppen av samhället hade en moralisk skyldighet att ta hand om de utsatta, så fanns det en förväntan om att staten skulle gripa in och hantera problemet. Men Sverige hade påverkats av liberalistiska vindar och diskussioner om att statlig hjälp endast skulle bidra till att göra befolkningen lat och bortskämd hade börjat att ta vid (Västerbro, 2020). Diskussionen hanterades genom att kompromissa och hjälpen utformades som ett lån som skulle betalas tillbaka. Det resulterade dock i att det var inte de som var i störst behov som fick hjälp, utan endast de som ansågs vara värdiga. Åtskillnaden mellan “värdiga” och “ovärdiga” fattiga gjordes tidigt i Sverige. “Värdiga” ansågs vara fattiga som saknade arbetsförmåga, exempelvis barn, äldre och sjuka. “Ovärdiga” var de individer som ansågs vara
arbetsförmögna och därför kunna försörja sig själv. Arbetslöshet ansågs vara ett resultat av individens tillkortakommanden och arbetsförmögna individer utan arbete var därför inte
4 värdiga att få hjälp av samhället (Engberg, 2005). Det dröjde fram tills år 1956 innan
lagstiftningen ändrades i och med lag (1956:2) om socialhjälp. Då skrevs stödet in som en lagstadgad rättighet (Åström, 2000). Men utifrån att stödet utvecklades till en form av rättighet så uppstod även kravet på vissa skyldigheter för att vara berättigad. Lagen kritiserades för att vara byråkratisk och kontrollerande och år 1982 trädde den nuvarande formen av socialtjänstlagen i kraft och nu betonades istället service och hjälp till de utsatta (Lundgren, Sunesson & Thunved, 2018, s.19).
Vi utgår, som vi tidigare nämnt i inledningen, från att språkliga interaktioner är det främsta sättet att sprida kunskapsbilder. I vår historiska överblick kan vi se hur ideologiskt influerade diskurser har påverkat synen på och hanteringen av social utsatthet. Synen har
sammanfattningsvis pendlat mellan kollektiv moralisk plikt till att det är individen själv som får ansvara för sitt välmående och sedan tillbaka till en samhällelig plikt. Diskussionen om välfärd kan således beskrivas som att den associeras med den klassiska frågan om huruvida det är individens tillkortakommanden eller strukturella faktorer som orsakar sociala problem; om det finns värdiga utsatta och ovärdiga utsatta. De som anses värdiga associeras med de som har ett arbete eller de som är arbetsföra. De som inte arbetar associeras med egenskaper som lata och med tvivelaktig karaktär och anses därför inte vara värdiga hjälp från samhället (Dahlberg, Edmark, Hansen & Mörk, 2009). Ytterligare gränsdragningar har varit gällande vilka som anses vara “egna” fattiga och andras fattiga, detta var av betydelse för att bestämma vem som hade ansvar för vilka (Sunesson, 2016, s. 149).
2.2 Kommunernas ansvar & urbant tolkningsföreträde
I ovanstående avsnitt har vi presenterat hur synen på den svenska välfärden har debatterats under en lång tid. Sveriges kommuner kan beskrivas som välfärdsproducenter. I utbyte mot sitt självstyre från staten ansvarar kommunerna för att skapa en fungerande verksamhet som förmedlar välfärdstjänster till sina invånare, så att de kan leva under goda och rättvisaförhållanden (Meeuwisse & Swärd, 2016 s 105). Det sociala arbetet som sker i kommunerna kan således ses som en reflektion av välfärdssystemet (Meeuwisse & Swärd, 2016, s. 67). Kommunerna kan beskrivas som en institutionaliserad organisation som styrs av
regelordningar och samhälleliga förväntningar om hur dessa ska sköta sina uppgifter (Lundström & Sunesson, 2016, s. 310). Kommunernas uppdrag från staten gentemot sina medborgare och andra kommuner regleras i olika lagar. De lagrum som vi fann som relevanta samt övergripande i den mediala bilden av “social dumpning” är; Socialtjänstlagen
(2001:453), Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning samt Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Dessa lagrum
behandlas nedan.
I socialtjänstlagen stadgas det att kommunerna har det yttersta ansvaret för att bistå den enskilde med stöd och hjälp. Det yttersta ansvaret innebär att kommunerna, genom socialtjänsten, har ett ansvar att ombesörja för individer som saknar möjlighet att få sina grundläggande behov tillgodosedda på annat sätt (Mattsson, 2016, s. 206). Det som dock kan bli problematiskt är att det inte alltför sällan uppstår frågor vart gränsdragningen går gällande vilken kommun eller myndighet som har ansvaret. Det i sin tur kan drabba den enskildes möjlighet att få hjälp (Mattsson, 2016, s. 206). Socialtjänstlagen reglerar såväl kommunernas ansvar mot den enskilde men även mot andra kommuner. Ett exempel är att i 1 § 2a kap. SoL stadgas det att ansvaret för den enskilde ligger hos den kommun där den enskilde vistas när behovet uppstår och att ärendet ej bör avslutas och lämnas över till en annan kommun utan att
5 vara överens med den mottagande kommunen. Lagen är till för att det ska vara tydligt vem som har ansvar för den enskilde så att denne får den hjälp som denne är berättigad till. Annan relevant lagstiftning som ofta hänvisas till i diskussionen om “social dumpning” är Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, som innebär att varje kommun som får en nyanländ anvisad till sig har ansvar för att tillgodose dennes bosättning i kommunen. Vidare nämns även ofta etableringstiden för nyanlända, som finns lagstadgad i Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. I denna lag stadgas etableringstiden till 24 månader och innebär att den nyanlände snabbt ska få hjälp att integreras i samhället och under denna tid ha rätt till ersättning för sitt uppehälle. Efter etableringstidens 24 månader, om den nyanlände väljer att fortsätta bo i den anvisade kommunen, tillfaller ansvaret för deras eventuella försörjning till att gälla kommunerna utifrån socialtjänstlagen om de ännu inte själva har ett arbete.
Lagarna reglerar således kommunernas ansvarsområden och till viss del relationen mellan kommuner. En central byggsten i medias presentation av “social dumpning” är just
interaktionerna mellan olika kommuner, vanligtvis mellan storstad och landsbygd. Relationen mellan stad och landsbygd har sedan 1920-talet varit föremål för samhällelig diskurs då begreppen tätbygd och glesbygd myntades (Rönnblom, 2014). Begreppen utvecklades till att bli varandras motpoler, där tätbygden representerade staden med modernisering och glesbygd var den outvecklade och outbildade landsbygden (Ramberg, 2013). Landsbygden associeras idag med ord som idyll, naturrik, röda stugor och traditionella värden samt semester och inredning. Men det förknippas även med arbetslöshet, främlingsfientlighet, åldrande och nedlagd service och i behov av stöd från städerna för att överleva (Forsberg, Lundmark & Stenbacka, 2012). Städer i sin tur betraktas som mångkulturell och dynamiska samt öppna och tillåtande. Här erbjuds det arbete, sociala nätverk och gemenskap. Stadsbor anses vara rika, unga, livskraftiga och expansiva med ett spännande socialt liv. Det kan beskrivas som att det råder ett urbant tolkningsföreträde som präglar diskursen gällande stad och landsbygd. Staden tilldelas en överordnad position i förhållande till landsbygden vilket tar sig uttryck på olika sätt i diskursen kring stad och land. Staden framhävs som en plats för utveckling och landsbygden målas upp som en “särskild” plats med “särskilda” utmaningar (Rönnblom, 2014). I denna studie har vi valt, för enkelhetens skull, att använda begreppet landsbygd för att benämna de mindre kommunerna.
3. Tidigare forskning
Då denna studie avser undersöka en medial konstruktion av ett fenomen så har vi valt att undersöka vilken betydelse media har gällande hur vi tolkar vår sociala verklighet. Walter Lippman (1997) skriver att media har betydelse för våra tolkningar av omvärlden utifrån att tolkningarna utgår främst från medialt presenterade bilder av verkligheten. Att tolkningarna baseras på mediala bilder förklaras med att media som informationskälla når ut till en bred publik och är tillgänglig för alla. Den egna medialt färgade tolkningen av hur vi tror att verkligheten ser ut har större betydelse för människors handlingar och åsikter än den “faktiska” verkligheten (Strömbäck, 2008).
6 Medias roll som informationsspridare har således ett stort inflytande på allmänheten och beslutsfattare. Det kan därför beskrivas som att media även har makt att påverka vad som anses vara aktuella samhällsfrågor genom att välja vad som ska presenteras (Blomberg, 2019). Det kan därför beskrivas som att media besitter makt att definiera vad som anses vara ett samhällsproblem och på så vis bidrar till att skapa normer, utifrån att det som blir
problematiserat indikerar vad som anses vara avvikande. Media är således en viktig aktör för hur något ska förstås. Stanley Cohen (1972/2011) visade i sin studie hur media genom överdrivna och stereotypa framställningar av två samhällsgrupper och deras rivalitet skapade obefogad oro och rädsla bland allmänheten. Medias bild resulterade i starka reaktioner från andra samhällsgrupper och beslutsfattare och ledde till striktare former av social kontroll (Johansson, 2000). En oproportionerlig reaktion som i grunden bygger på rädsla och oro mot ett framställt problem nämnde Cohen som ”moralisk panik”(Cohen, 1972/2011). Han menade att problem som framställs var en representation för något som var det faktiska skälet till allmänhetens oro. I hans studie så menade han att gruppernas rivalitet symboliserade sociala förändringar, i form av bland annat sexuell frigörelse, och fick representera allmänhetens oro inför dessa nya förändringar.
Brunnberg (2001) skriver att det dock finns vissa premisser för att medialt framställda ”problem” ska fånga allmänhetens intresse och accepteras som sannolika. Brunnberg (2001) skriver att “problemet” behöver innehålla olika roller och utgå från specifika teman,
exempelvis roller som offer och förövare och kampen om resurser. Vidare menar Brunnberg (2001), i likhet med Cohen (1972/2011), att framställningen måste vara förankrat i
samhälleliga frågor. Det bör finnas en viss allmän kunskap om ämnet om medias bild ska bli accepterad som ”sanning” Detta kan förstås utifrån att lekmannen söker efter information som verifierar den egna tolkningen till skillnad från ett vetenskapligt tänkande som strävar efter att kunna falsifiera (Nilsson, 2009). Slutligen bör ”problemet” vara förankrad i relevanta
samhälleliga dilemma. Brunnberg (2001) skriver som exempel att myndigheternas maktmissbruk mot den enskilde är ett ständigt aktuellt dilemma.
Hur media använder ovanstående tekniker för att skapa ett ”problem” samt förmedlar stereotypa bilder, av exempelvis invandrare, utsatta individer och socialarbetare, som påverkar allmänhetens uppfattning uppmärksammas även i aktuell forskning. I en studie utförd av De Coninck (2020) så framkom det att beroende av vilken terminologi som användes i samband med att nyanlända nämndes så påverkade det hur de sedan uppfattades. De Conick (2020) skriver att beroende av vilka aspekter som blev belysta i samband med ämnet så framställdes olika kategorier av nyanlända. Hur olika termer används för att skapa olika kategorier intresserade sig även Berg-Nordlie (2018) för. Han använde sig av
diskursanalys för att studera hur flyktingvågen kring år 2009 framställdes i media. Han konstaterade att media konstruerar olika kategorier av flyktingar. När invandrargruppen presenterades som arbetsför och som att de tog initiativ till arbete var tonen mer positiv och tacksam i media. Motsatt om invandrare benämndes som flyktingar och muslimer,
framställdes de som en ekonomisk belastning samt ett hot mot städernas säkerhet.
Tidigare forskning visar att media har en tendens att skapa olika kategorier av människor och på så sätt särskilja människor och bidra till att skapa exkludering. Som ovan nämnts framställs gruppen invandrare i Berg-Nordlies (2018) studie å ena sidan som positiv, då de är arbetsföra och å andra sidan negativ, då de söker skydd och stöd från samhället. Lee och Nerghes (2018) studerade “den europeiska flyktingkrisen” och hur begreppsanvändandet samt hur
flyktingarna framställdes påverkade människors syn på fenomenet. Att tillskriva de olika kategorierna, i de här fallen invandrare, olika egenskaper kan enligt denna studie leda till segregering och ett form av ”vi och dom” tänk (Lee & Nerghes, 2018). Vidare har en studie
7 av Macdonald (2017) visat att medias sätt att rapportera om unga flyktingar bidrar till att skapa social exkludering genom att konsekvent förknippa flyktingarna med brott och
liknande. Forskning visar också att den typ av kontext som kategorin presenteras i påverkar, till exempel i ett ekonomiskt sammanhang; då tenderas gruppen relateras som en ekonomisk belastning vilket ger en negativ syn på gruppen. Presenteras de däremot som en arbetsresurs och att kategorin på så vis kan bidra ekonomiskt blir de positivt omtalade. Även etnisk tillhörighet påverkar detta, en europé är mer troligt att bli positivt omtalad medan en irakisk mindre (Coninck, Matthijs, Debrael, Joris, Cock, & d’Haenens, L, 2018).
Sammanfattningsvis kan det konstateras att media har en stor påverkan på hur ett samhällsfenomen uppfattas och vilka som anses vara berättigad hjälp och inte. Media påverkar attityder gentemot en kategori, genom att välja vilken typ av term som används för att beskriva dem och vilka egenskaper som blir associerade med termen (Lee & Nerghes, 2018; Berg-Nordlie, 2018; Macdonald, 2017). Dock visar en annan studie att det allmänna ställer sig allt mer kritiskt mot media, utifrån att media anses vara för politisk influerad samt att den verklighetstolkning som förmedlas anses inte som trovärdig (Bognár, 2018). Medias inflytande över allmänheten är ett beforskat område men som vi nämnde tidigare så saknas det forskning om “social dumpning”, i den bemärkelsen att kommuner hänvisar individer i behov av socialt stöd till andra kommuner. Studien avser därför att bidra till
forskningsområdet genom att bidra med kunskap om hur media, genom sin diskursiva framställning, bidrar till att skapa fenomenet “social dumpning”.
Media och socialt arbete
Relationen mellan media och socialt arbete kan beskrivas som problematisk. Studier visar att socialsekreterare anser att media framställer en förenklad bild av det sociala arbetet och som påverkar allmänhetens förståelse för professionen (Lundström & Andersson, 2004).
Socialsekreterarna menade att media främst rapporterade om när det hade blivit felaktigheter i ett fall istället för att nämna när det hade gått bra för klienter. Socialsekreterare uppgav att de var rädda för att göra fel och att bli uthängd i media. Vidare beskrev socialsekreterarna att media inte tog upp komplexiteten med att arbeta med begränsade resurser och hög
arbetsbelastning samt att socialt arbete är politisk styrd. Strömbäck (2008) fann i sin studie att media har stort inflytande över beslutsfattare och politiker. Politikerna i studien uttryckte att de kunde tänka sig att anpassa sig i hög utsträckning efter medias krav för att bli framställd positivt i media, utifrån att media har makt att forma allmänhetens åsikter. Medias påverkan på politiker kan få konsekvenser för det sociala arbetet. I en studie utförd av Ayre (2001) så framkom det att det sociala arbetet ses som en reflektion av politiker och välfärdssystemet. När media ställer sig kritiskt till ageranden inom socialt arbete så kritiseras även det politiska systemet indirekt. Politikernas rädsla för att hamna i dåligt ljus i media kan bidra till olika försök att kontrollera det sociala arbetet i form av manualer och riktlinjer och på så vis minska risken för felaktigt agerande. Media framställningar kan även bidra till att skapa
attitydförändringar i samhället om hur något ska hanteras. Attitydförändringar kan leda till att etiska gränser för hur något bör hanteras förändras, vilket kan medföra att rutiner och
arbetsmetoder förändras (Brunnberg, 2001).
Sammanfattningsvis kan det konstateras att relationen mellan det sociala arbetet och media tidigare studerats. Resultatet i studierna visar att media i högsta grad påverkar det sociala arbetets fält på olika sätt och detta motiverar denna studies syfte som är inriktat mot en form av denna relation. I denna studie vill vi belysa medias roll i att skapa det sociala fenomenet “social dumpning”, då det är socialarbetare som möter dessa personer och därmed behöver ha ett kritiskt förhållningssätt till medias framställning. Genom att synliggöra medias
8 framställning av den “sociala dumpning”, kan det även tänkas att attitydförändringar och stereotypa bilder av olika sociala grupper förhindras.
4. Teoretiskt ramverk
I det här avsnittet kommer vi redogöra för våra teoretiska utgångspunkter. Då vi ämnar studera hur “social dumpning” språkligt illustreras, har vi valt teorier som vi anser är
kompatibla med vårt syfte. Först kommer vi beskriva socialkonstruktionism, vilket illustrerar vår vetenskapsfilosofiska utgångspunkt. Därefter behandlar vi vårt teoretiska ramverk som inspirerats av kritisk diskursanalys och Foucault. Skälet till att vi utökade vårt teoretiska ramverk med Foucault var att vi fann hans idéer om diskurs, makt och subjekt intressanta, vilket resulterade i att vi valde att utveckla vår egen tolkningsram, som omfattar perspektiv av såväl kritisk diskursteori som Foucault. Till sist för vi en kort kritisk reflektion över det valda teoretiska ramverket.
4.1 Socialkonstruktionism
Det socialkonstruktionistiska perspektivet är vårt övergripande perspektiv och var centralt för vår förståelse gällande hur vi skulle ta oss an fenomenet “social dumpning”.
Socialkonstruktionismen har ett hermeneutiskt ursprung och innebär att tolkningar av verkligheten är socialt konstruerad via sociala interaktioner som i sin tur styrs av
sammanhang och tid. Vivien Burr (2003) har sammanställt fyra premisser för att sammanfatta de kärnfrågor som socialkonstruktionismen står för. Premiss ett handlar om att
socialkonstruktionismen har en “kritisk inställning till självklar kunskap”. Detta innebär att kunskap om världen inte är objektivt sant utan skapas utifrån hur vi har lärt oss att se på världen och hur vi kategoriserar den. Premiss två innebär att vetenskapen om världen är skapad i ett särskilt sammanhang, och därför måste förstås utifrån rådande tidsepok och kultur. Premiss tre förespråkar att det vi tar för sanning skapas genom sociala processer; att vi i samtal bygger upp och konstruerar en gemensamt vedertagen kunskap om omvärlden. Till sist innebär premiss fyra att dessa sanningar som vi tillsammans konstruerar direkt påverkar hur vi som individer handlar. Dessa handlingar i sig reproducerar konstruktionen och skapar sociala konsekvenser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 11–12).
Vidare skiljer Burr (2003) mellan stark och svag socialkonstruktionism samt
socialkonstruktionism utifrån ett makro -och mikroperspektiv. Grovt generaliserat kan det beskrivas som att stark socialkonstruktionism, som kopplas med makroperspektivet, positionerar individen sekundärt mot sociala strukturer. Det vill mena att individen är ett resultat av samhälleliga strukturer. Svag socialkonstruktionism, som kopplas till
mikroperspektivet, positionerar istället sociala strukturer sekundärt mot individen. Utifrån denna utgångspunkt så ses individens sociala interaktioner som skapare av samhällsstrukturer och ”verkligheten” (Burr, 2003, s. 21 - 23). Stark och svag socialkonstruktionism ska dock inte ses som motsatspar utan Burr (2003, s.22) menar att dessa bör ses som komplement till varandra, för att få en djupare förståelse för relationen mellan individ och samhälle. I denna uppsats så kommer vi dock att främst att utgå från makroperspektivet. Med det menas att vi kommer att tolka framställningen av social dumpning utifrån den kontext som fenomenet presenteras i.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att socialkonstruktionismen förespråkar
9 som i sin tur är kulturellt och historiskt färgade. Dessa föreställningar formas och upprätthålls genom det vardagliga sociala samspelet och resulterar i att den sociala konstruktionen av omvärlden inte är förutbestämd utan föränderlig, utifrån förutsättningarna i sin specifika kontext (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 11–12). Ur detta perspektiv kan det förenklat beskrivas som att individen inte förhåller sig objektiv till sin upplevda verklighet utan skapar tolkningar - ”sanningar” - om hur verkligheten ska förstås. Med grund i ovanstående menar vi att hur “social dumpning” illustreras har en central betydelse för hur det sedan kommer att tolkas och förstås.
4.2 Diskursanalys
I denna studie utgår vi, som ovan nämnt, från det socialkonstruktionistiska perspektivet. Utifrån detta perspektiv kan det beskrivas som att det inte existerar en objektiv tolkning av verkligheten. Det innebär inte att den fysiska “verkligheten” inte existerar utan sociala interaktioner, utan att språket är en form av mänskligt verktyg som tillskriver vår omvärld en betydelse och meningsfullhet (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 8). Utifrån detta kan det beskrivas som att det är kommunikationen om verkligheten som kan ge kunskap om den (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 18). Det medför att sociala interaktioner och
kommunikationer är viktiga kunskapskällor. Via språket kan vi dela med oss av vår tolkning av den sociala omvärlden och genom att dela vår bild kan vi skapa gemensamma
konstruktioner av hur saker och ting är beskaffade (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 12). Då vi utgår ifrån att språket har betydelse i konstruktionen av “verkligheten” har vi valt att studera “social dumpning” med diskursanalys. Diskursanalys bidrar till att fördjupa vår förståelse för “social dumpning” genom att erbjuda verktyg som gör att vi kan studera ämnet ur ett bredare perspektiv. Utifrån att diskursanalys erbjuder teoretiska vinklar och
analysverktyg för att studera språklig kommunikation i en kontex. Hur vi valt att tillämpa diskursanalys som analysmetod i denna studie behandlas i metodavsnittet (5.2).
Diskurs är inte endast ett begrepp eller verktyg skriver Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 7) det är även ett perspektiv på världen och vår kunskap om den. Diskurs som begrepp används och tolkas på olika sätt beroende på bland annat vilken kunskapsdisciplin som
begreppet används inom (Winther Jørgensen och Phillips, 2000, s.7). I denna studie definieras begreppet som språkliga mönster, som beskriver en konstruktion av den sociala världen i ett specifikt sammanhang vid en viss tidpunkt. Diskurs är i det här fallet vårt verktyg för att studera hur text och språkliga mönster i media skapar ”social dumpning” (hur verktyget tillämpas beskrivs i metodavsnittet 5.2).
Diskursbegreppet kan inte användas i vilket teoretiskt ramverk som helst. Diskurs är ett sätt att se på hur vi får kunskap och i likhet med diskurs så bör ramverket utgå från språkets betydelse; hur språkliga interaktioner skapar kunskap, sanningar och definitioner i den sociala omvärlden (Bolander & Fejes, 2015, s. 90). Det finns flera teoretiska ramar och
tillvägagångssätt för att utföra en diskursanalys. I denna studie inspireras vi av kritisk diskursteori för att studera medias framställning av social dumpning. Det är en teori och analysmetod som omfattar olika perspektiv och vinklar och hur den tillämpas varieras (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 70). Förenklat kan det dock beskrivas som att det centrala i en kritisk diskurs är att belysa den diskursiva praktikens roll i konstitueringen av den sociala omvärlden (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 66). Diskurs anses vara ett dialektiskt förhållande mellan att forma och spegla sociala strukturer. Det föranleder till att diskurser ska förstås utifrån sitt sammanhang då dessa skapar och reproducerar den sociala omvärld som de existerar inom (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 68). Den engelska
10 professorn Norman Fairclough (1941) är det namn som främst förknippas med kritisk
diskursanalys. Han betonade vikten av att se diskurs som skapare av den sociala omvärlden och ett resultat av social praktik som är sammanbundet med sociala institutioner (Fairclough, 2013). Vi har inspirerats av hans perspektiv om att diskurser bör ses som en social praktik, som skapas i sociala institutioner och som skapar effekter i den sociala omvärlden. Enligt detta perspektiv så bidrar även diskursiv praktik till att skapa olika ideologiska effekter som resulterar i skapandet och reproduceringen av ojämlika maktförhållanden mellan olika grupper i samhället. Winther Jørgensen och Phillips (2000, s.71) skriver att ambitionen med kritisk diskursanalys är att belysa strukturella maktförhållanden för att skapa sociala
förändringar. Vår ambition med att tillämpa kritisk diskursanalys på vårt studieobjekt är att undersöka hur diskursen “social dumpning” framställs i relation till sin kontext. Detta genom att studera hur den beskrivs, vilka diskurser som omger och påverkar samt vilka effekter diskursen kan få ur ett samhällsperspektiv.
4.3 Foucault
Som nämnts i ovanstående stycke inspireras vi av kritisk diskursteori och att diskurs och struktur befinner sig i ett dialektiskt förhållande med varandra. Men vi har även valt att
inspireras av Foucault i vårt arbete. Vi ansåg att hans idéer och perspektiv bidrog till att kunna operationalisera relationen mellan sociala strukturer och diskurser om “social dumpning”. Få personer är så associerad med begreppen diskurs och makt som den franske filosofen och historikern Michael Foucault (1929–1984). Foucault har genom sina åtskilliga verk bidragit till att belysa diskursens roll i skapandet av vad som definieras som sanning. Han ställde sig kritiskt till det som accepteras som sanningar och det givna (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 19–21). Foucault ställde sig även kritiskt till idén om att det endast finns en sanning och ett perspektiv för att studera den sociala verkligheten och han undvek att definiera och etikettera sig själv (Lindgren, 2015, s. 348). Heikkinen (2015, s. 195) skriver att Foucault beskrev sina verk som “verktygslådor” varifrån begrepp, idéer och infallsvinklar bör nyttjas på det vis som passar användarens syfte och ambition. Detta har vi tagit fasta på i arbetet med studien och med stöd av Foucaults syn på sanning och hans begrepp diskurs,
möjlighetsvillkor, makt och subjekt kunde vi specificera vårt studieobjekt; hur den mediala framställningen av “social dumpning” är uppbyggt. Foucaults teoretiska ramverk har även väglett vårt tillvägagångssätt för att inhämta och analysera empiri. Vi har, i enlighet med Foucaults önskemål (Heikkinen, 2015, s. 195), använt hans kunskap som en verktygslåda och konstruerat vårt eget tolkningsverktyg för att analysera medias konstruktion av “social
dumpning”. Hur Foucault har tillämpats beskrivs i avsnitt 5.5. Nedan presenteras de Foucauldianska teorier och begrepp som vi anser är relevanta för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
Foucault hade som tidigare nämnt ett kritiskt förhållningssätt gentemot den vetenskapliga diskursen gällande ontologiska och epistemologiska antaganden (Heikkinen, 2015, s. 193). Sanning beskrev Foucault som ett system som skapar och sprider språkliga utsagor. I systemet får sedan utsagan en position av att vara “det givna” eller sanning om hur något är beskaffat (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 21). Utifrån detta, menar Foucault, att det inte går att finna en objektiv sanning eftersom kunskapen om den är en historiskt och kulturellt skapad produkt. Begreppet diskurs, beskrev Foucault som språkliga mönster som styrs av regler och tillsammans bildar sammanflätade mönster, av omständigheter givna till historisk och kulturell kontext och som tillsammans skapar artikulerade föreställningar om hur något är (Lindgren, 2015, s. 352). I och med detta sätter diskursen gränser för vad som ger mening och
11 begränsar människors handlingsutrymme (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 20).
Beroende på vilken kontext en diskurs utvecklas, formas den på olika sätt och bildar så en form av normpraktiserande inom t.ex en disciplin. Foucault menar dock att inte det inte bara finns en diskurs, utan den skapas genom ett nät av andra diskurser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 20-21). Vi intresserar oss för vilka “sanningar” som sprids i och med medias diskursiva framställning av “social dumpning” och hur dessa formas av samhällskontexten. Foucaults verk brukar delas in i tre olika faser, nämligen den arkeologiska fasen, den
genealogiska och den subjektsorienterade fasen (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 193). De tre faserna bör dock inte ses som åtskilda utan som olika perspektiv som tillsammans bildar en metod för att kunna förstå och tolka diskursers uppkomst och påverkan. I den
arkeologiska fasen fokuserade Foucault på att belysa de regler och principer som möjliggjorde diskursens uppkomst, det vill mena vilka historiska, kulturella och strukturella villkor
existerade och reglerade vem som fick uttala sig om något och vad man fick uttala sig om (Heikkinen, 2014, s. 197-198). Vem som får säga vad och vad som får sägas under en specifik tid och kontext kan sammanfattas med begreppet möjlighetsvillkor. Att undersöka
möjlighetsvillkoren innebär att undersöka vad det är som problematiseras och varför det blir problematiserat samt inom vilken kunskapsdisciplin som fenomenet förvandlas till ett objekt. Det innebär även att belysa vilka relationer som finns mellan det sagda och hur dessa
relationer har uppstått (Heikkinen, 2014, s. 198). Ur ett arkeologiskt perspektiv kan det förenklat beskrivas som att det inte är diskursen i sig som är i fokus för analysen, utan vilka historiska och strukturella villkor som förekommer i ett specifikt sammanhang för att
diskursen ska kunna skapas. I föreliggande studie blir begreppet relevant då vi intresserar oss för vilka villkor som föreligger och möjliggör den språkligt konstruerade föreställning till fenomenet.
Inom den genealogiska fasen fokuserade Foucault mer på maktens funktion i relation till diskurs och social praktik. Foucault menade att makt finns överallt och att det inte är något fast och förtryckande utan framförallt är produktiv, “...makt är namnet på hur samhället producerar effekter…” (Börjesson & Rehn, 2009, s. 46). Maktrelationer möjliggör skapandet av diskurser, objekt, kunskap och subjekt (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 21). Vidare menar Foucault att kunskap är makt och att makt ger kunskap, vilket sammanfattas i
begreppet makt/kunskap. Börjesson och Rehn (2009, s. 46) skriver att makten och kunskapen skapar varandra och utvecklas samtidigt. Kunskapen ger tolkningsföreträde och legitimiteten att kunna uttala sig om hur något är beskaffat. Dessa kunskapsregimer kontrollerar och
disciplinerar subjekten i maktrelationen (Börjesson & Rehn, 2009, s. 46-47). Vetenskapen kan utifrån sin position i samhällsordningen skapa vad som bör hållas för sanning. Vetenskapen har utifrån sin maktposition som är uppbyggd tillsammans med dess kunskapsregim
tolkningsföreträde i samhället (Heikkinen, 2014, s. 200). Maktbegreppet ger kunskap om diskursens roll i skapandet av vad som hålles som sanning samt hur relationen mellan makt och diskurs tillsammans påverkar den sociala verkligheten. (Heikkinen, 2014, s. 199-200). Makt och diskurs kan således ses som sammanbundna och som tillsammans formar den sociala praktiken. Med utgångspunkt i begreppet makt intresserar vi oss för hur att undersöka vad som bidrar till att medias diskursiva framställning av “social dumpning” är möjlig. I den tredje fasen byggde Foucault på sina tidigare teorier med att utveckla begreppet subjekt. Essensen i begreppet, enligt Foucault, är att individen omvandlas till ett subjekt av sitt
sammanhang (Lindgren, 2015, s. 349-350). Lindgren (2015, s. 349-350) skriver vidare att subjekt är ett begrepp som har flera olika innebörder enligt Foucault. För det första en handlande aktör, som är underordnad i relation till en bestämd maktregim. Detta innebär att aktörerna själva formas utifrån vetenskapen till att bli just de subjekt som vetenskapen har
12 skapat oss till att vara. Den makt som vetenskapen besitter är alltså en av anledningarna till att vi blivit subjekt, då subjektet har gjorts till kunskapsobjekt och studerats genom vetenskapliga processer. För det andra är subjektet skapat genom att särskilja olika grupper från varandra, vad som är normalt och vad som inte är det, vilket i sin tur formar självet till att identifiera sig med sin grupptillhörighet. Till sist menar Foucault att subjektet skapas genom att subjektet underkastar sig maktstrukturerna och de sociala processerna frivilligt och därmed formar oss själva utifrån dessa. Foucault kallar denna mekanism för självregleringstekniker och det är detta som gör att “subjektet är en historiskt och kulturellt avhängig produkt” (Lindgren, 2015, s. 350). Subjektet ses alltså som en produkt som skapats av den rådande diskursen och inte som skaparen av diskursen. Vidare prioriteras subjektets grupptillhörighet, såsom yrkesgrupp eller samhällsposition före individen själv (Heikkinen, 2014, s. 198). I vårt fall intresserar vi oss för om kategorin “socialt dumpade” kan förstås utifrån Foucaults subjekt begrepp.
4.4 Kritisk reflektion av teoretiska utgångspunkter
Studiens teoretiska utgångspunkt bottnar i det socialkonstruktionistiska perspektivet. Kritiken som har riktats mot perspektivet är bland annat att det är ett alltför relativistiskt synsätt på kunskap (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 12). Att kunskapsanspråk baseras på subjektiva tolkningar som medför svårigheter att generalisera resultatet. Kritisk diskursteori utgår från att diskurs formar och speglar den sociala verkligheten. Nackdelen är att den inte ger verktyg som tydliggör gränsen mellan vad som är diskursiv praktik och social praktik, samt vilket som påverkar vad (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 94). Detta i sin tur medför att det är svårt att bidra med nya perspektiv på den sociala verkligheten och skapa social förändring, vilket är en utgångspunkt vid kritisk diskursanalys. Den kritik som har riktats mot Foucault är bland annat att hans analyser saknar orsaksförklaringar samt att han generaliserade sina idéer på bristande grundkunskaper (Lindgren, 2015, s. 367).
Vi vill betona att vårt val av teori, som presenteras ovan, endast är ett sätt att se på “social dumpning” och att olika perspektiv kan erbjuda olika förståelser. Under arbetet med studien har vi diskuterat och övervägt andra möjliga infallsvinklar som hade kunnat tillfört vårt ämne andra infallsvinklar. Ett exempel på en sådan teori skulle kunna vara Anthony Giddens struktureringsteori, som innebär att strukturer direkt påverkar en människas handling och att dessa handlingar i sig skapar den sociala strukturen och olika sociala institutioner. Giddens menar i likhet med Foucault att människor intar olika positioner i det sociala samspelet och diskuterar positionerna som mycket föränderliga beroende på sammanhang (Johansson, 2015, s. 424-425). Vidare hade även Pierre Bourdieus teorier kunnat tillföra ett annat perspektiv på fenomenet, särskilt utifrån hans resonemang kring aktör och struktur som handlar om hur olämpligt det är att inom forskning ställa dessa två i motsats till varandra (Nordmark, 2014, s. 236). Bourdieu menade att forskningen genom att framställa dessa som dikotomer gör att det blir svårt att se deras relation till varandra och utvecklade därför en egen teori om fält och habitus som hade varit intressant att tillämpa på begreppet “social dumpning”.
5. Metod
I detta avsnitt kommer vi presentera vårt metodologiska tillvägagångssätt för att samla in samt analysera vårt material för att besvara studiens syfte. Studien inspireras av det hermeneutiska
13 perspektivet vars utgångspunkt är att individen och samhället bör förstås genom tolkning (Danemark, Ekström & Karlsson, 2018). Studien är därför kvalitativ eftersom det är en forskningsmetod som framhåller forskarens tolkning av det som beforskas (Fejes &
Thornberg, 2015). Det medför att forskaren inte bör sträva efter ett objektivt förhållningssätt till materialet utan bör praktisera sin förförståelse och teoretiska kunskap som verktyg för att bearbeta sitt material, dock är det viktigt att forskaren är kritiskt mot sin egen förförståelse eftersom det annars finns risk för bias. Under diskussion (avsnitt 8) för vi ett resonemang om begränsningar med en kvalitativ metod och forskarens roll i en diskursanalys. Vi har i
studiens teoretiska avsnitt (avsnitt 4) behandlat de perspektiv som vi har utgått ifrån, men vill dock betona att vi ser diskursanalys och Foucault som inspiration för tillvägagångssätt snarare än som strikta metoder. Nedan kommer vi först att motivera val av datainsamlingsmetod och urval, med inspiration av förfarandet vid en innehållsanalys. Sedan kommer vi beskriva hur vi har tillämpat vårt analytiska perspektiv, utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. I diskussionen (avsnitt 8) förs ett resonemang om valda teoretiska perspektiv som ligger till grund för denna studie.
5.1 Urval & Datainsamling
Vi har valt att fokusera på media som empirisk källa och vår datainsamlingsmetod har inspirerats av förfarandet vid en innehållsanalys, då texter i elektronisk form har inhämtats och analyserats. Viktigt att påpeka är dock att vi valt att göra en dikursanalys av innehållet i texterna och ej analyserat materialet med hjälp av ett innehållsanalytiskt förfarande. Bryman (2011, s. 281-285) beskriver att en innehållsanalytisk ansats ska tillämpas då syftet med en studie är att undersöka dokument och texter, t.ex i tryckt eller elektronisk form. Vidare menar författaren att det vid urvalet av artiklar är viktigt att motivera valet av vilken typ av media som ska användas. Skälet till att vi i vår studie valde artiklar som empiri var att det är i media som vi anser att begreppet har myntats. För att välja ut specifika artiklar har vi använt ett målinriktat urval, som innebär att det empiriska materialet inhämtats för att matcha studiens syfte och frågeställningar (Bryman, 2011, s. 392). Som vi nämnde i inledningen får media i detta fall representeras av kvällstidningen Aftonbladet. Vi menar att en kvällstidning
fortfarande är en av de främsta informationskällorna för samhällsinformation generellt och vi valde att begränsa oss till en kvällstidning på grund av studiens tidsomfattning. samt att vi ansåg att Aftonbladet hade flest artiklar om ämnet. Aftonbladet är dessutom en av de tidningar som nära följt debatten om “social dumpning” och därför har många artiklar publicerade om fenomenet. På Aftonbladets hemsida anges att deras politiska beteckning är oberoende socialdemokratisk, vilket vi har tagit i beaktning och detta kan tänkas påverka hur socialt dumpade illustreras i artiklarna (Aftonbladet, 2020).
För att få fram artiklar sökte vi på google på “social dumpning aftonbladet” och avgränsade perioden till 2019-11-01 - 2020-04-20. Som inklusionskriterie använde vi alltså detta tidspann för att avgränsa sökningen. Enligt Bryman (2011, s. 285-287) är det viktigt att definiera vilken tidsperiod man avgränsat sökningen av artiklar till vid en innehållsanalys, utifrån syftet. Vi valde denna tidsperiod eftersom vi var intresserade av myntandet av begreppet “social dumpning” och såg att debatten under denna tidsperiod var intensiv, med fler artiklar varje månad. Vi fick 56 träffar på denna sökning och av de valdes 16 st ut som relevanta utifrån ämnet. Av de sökresultat som vi fick valde vi att exkludera de träffar som inte var en länk till Aftonbladets hemsida då vi ville ha artiklar därifrån. Av de träffar som var artiklar på Aftonbladet valde vi vidare att exkludera de som var låsta och behövde betalas för att läsas. De 16 artiklar som utifrån ovanstående inkluderades lästes igenom och då bedömdes 11 vara relevanta. De artiklar som exkluderades var bland annat en kort artikel som endast var en
14 nyhetsnotis i en rättstvist mellan Malmö Kommun och Staffanstorps kommun. Vidare
exkluderades 3 artiklar som vi bedömde handla om samma sak; nyheten om att regeringen bjuder in till en träff med de landsbygdskommuner som slagit larm om “social dumpning” samt om att regeringen agerar och tillsätter en utredning. En sista artikeln handlade om bostadsbrist i Sverige och där får “social dumpning” mycket liten plats, vilket gjorde att i valde att exkludera den. Som tidigare nämnts kvarstod, efter urvalet hade gjorts, 11 artiklar som utgör denna studies empiriska material.
5.2 Analysmetod
Vid konstruerandet av vår analysmetod har vi inspirerats av den kritiska diskursanalysen i kombination med Foucaults syn på hur diskurser skapas (Winther Jørgensen & Phillips, 2015, s. 67-68). Vid utförandet av en diskursanalys är det inte subjektet som är i fokus utan
samhällsdiskursen som existerar i en specifik kontext under en specifik tid och vilka möjligheter och begränsningar som det därmed resulterar i (Winther Jørgensen & Phillips, 2015, s. 19-20). Detta har varit utgångspunkten för vår analysmetod och för att analysera vårt inhämtade datamaterial konstruerade vi vår egen analysmetod utifrån Foucaults syn på diskurs och analys, samt den kritiska diskursanalysen (Fejes & Thornberg, 2015, s. 95-96). Vi började med att definiera gemensamma diskursiva begrepp som vi kunde hitta i materialet. De större övergripande teman var definition av socialt dumpade, offer, landsbygdskommun vs storstadskommun, “vem har ansvaret” m.fl. Vi ställde även frågor till materialet medan vi läste såsom; “Finns det maktpositioner i form av vem som har rätt och fel?”, “Vem har tolkningsföreträde?” samt “Hur positioneras de social dumpade personerna?”. Efter att vi gjort detta kategoriserade vi materialet i en tabell utifrån deras rubriker och letade efter mönster i det sammanställda materialet. Se bilaga 1 för översikten av artiklarna med de teman som vi hittade.Vi läste sedan igenom materialet igen utifrån de teman vi hittat för att se hur fenomenet “social dumpning” framställs i ljuset av de teman vi hittat. Här kunde vi urskilja att de två övergripande mönstren handlade om hur de socialt dumpade framställs samt en
diskussion om ansvar. I den andra läsningen sökte vi mer fördjupat efter återkommande ord, avvikelser och mönster samt hur vi kan tolka dessa med hjälp av det teoretiska ramverket för studien. Frågor vi ställde till materialet innefattade “Vad är artikelns utgångspunkt?”, “Vem tilldelas sanningsanspråk?”, “Vilka positioner tilldelas de olika aktörerna?” och “Vad problematiseras och på så vis tillskrivs egenskaper som avvikande?”.
6. Etik
Vetenskapsrådet (2017) föreskriver vikten av att i forskningsprocessen ständigt föra etiska reflektioner för att säkerställa att studien håller en forskningsmässig kvalitet. Då vår empiri har inhämtats digitalt har vi använt oss av etiska frågeställningar som berör netnografisk forskning för att diskutera vår studies etik. Berg (2015, s. 125-132) skriver om de
forskningsetiska utmaningar som en forskare som tar sig an det netnografiska forskningsfältet står inför. Författaren menar att etiken i netnografisk forskning beror till stor del på hur det som händer på internet förstås. Antingen ses det som en virtuell plats där en situationer och diskussioner uppstår som står separat från verkligheten, medan det å andra sidan kan ses som en förlängning av verkligheten (Berg, 2015, s. 125). Vidare menar författaren vår syn på detta blir avgörande för hur vi betraktar de utsagor som vi studerar på internet och de aktörer som står bakom dessa; är de individer som ska hanteras som forskningsdeltagare eller är de
15 de personer som står bakom utsagorna som författare med publicerade texter. Detta då
artiklarna är tillgängliga för alla och inte kräver något inlägg eller betaltjänst för att kommas åt.
I bedrivandet av studier där empirin inhämtats på internet är det, enligt Berg (2015, s. 129-130), viktigt att balansera mellan att se den tillgängliga informationen som potentiell empirisk data men samtidigt vara medveten om att det är individer som har skrivit. Författaren menar att det blir problematiskt att uppfylla informationskravet och att inhämta samtycke i denna situation. Dessutom är det svårt att garantera personerna anonymitet, då det är lätt att söka upp de artiklar eller forum som har använts som empiriskt material och spåra de personer som står bakom utsagorna (Berg, 2015, s. 130). Det insamlade empiriska materialet som utgör grunden i vår studie har vi valt att inte inhämta samtycke, då vi bedömt att materialet finns tillgängligt för alla och därmed är allmänna texter som alla kan ta del av. För att trots detta säkerställa personernas säkerhet och att ingen, av de vars utsagor vi har analyserat blir uthängd, har vi valt att skriva om en del citat och ge eventuella personer som nämns nya namn. De citat som ändrats kommer utmärkas med hakparentes kring det ord som bytts ut. Ytterligare ett etiskt problem i en studie på internet är att de personer som har skrivit en artikel, inte är medvetna om att de medverkar i en studie (Berg, 2015, s. 127–128). Detta är fallet i vår studie. Forsberg och Wengström (2008, s. 77-78; 138-139) skriver att det är viktigt att göra etiska överväganden vid användningen av andra författares texter som empiriskt underlag. Vid studerandet av texter som utgörs av till exempel artiklar i massmedia, bör forskaren bedöma kvaliteten och den kontextuella relevansen i texten. Vidare för att arbetet med materialet ska bli etiskt korrekt, menar författarna att fokus bör riktas till innehållet i texten och inte till författaren. Utifrån att studien har en socialkonstruktionistisk grund, samt ovanstående resonemang, kan det alltså diskuteras att det i föreliggande studie inte är
individerna personligen som studeras utan det som de säger och de diskurser som skapas i deras samtal. Generellt i forskningsprojekt bör alltid forskningskravet uppfyllas
(Vetenskapsrådet, 2017) Detta innebär att den potentiella skadan som forskningsdeltagarna kan utsättas för genom att medverka i studien ställas bör ställas mot nyttan med den (Bryman, 2011, s. 132). I vår studie bedömer vi utifrån ovanstående resonemang att risken att någon far illa på grund av dess publicering är relativt låg trots att de krav som generellt ställs på studier, såsom informationskrav och samtyckeskrav, ej är uppfyllda.
7. Resultat & Analys
Som vi tidigare nämnt är studiens syfte att undersöka hur begreppet “social dumpning” illustrativt framställs. För närvarande saknar “social dumpning”, i den bemärkelsen som avser att storstadskommuner skickar socialt utsatta personer till landsbygdskommuner, en allmänt accepterad definition. Som tidigare nämnts, finns en definition på strukturell nivå, som handlar om att företag använder olika strategier för att sänka kostnader för löner (Wikipedia, 2013). Vi menar att fenomenets definiering just nu ligger i hur det diskursivt framställs i media, således är media vår empiriska källa. Nedan presenteras den diskursanalys vi har gjort av det empiriska materialet som har utgjorts av artiklar om “social dumpning”. Diskursanalys är en metod som kan nyttjas för att se hur diskurs, som språkliga mönster, bidrar till att skapa en bild av hur något framställs vara (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 18). Hur något i ett visst sammanhang betonas som viktigt och framhävs genom språklig praktik. Begreppet diskurs kommer i analysen användas som ett verktyg för att studera hur media “talar” om “social dumpning”, exempelvis kommer frågor som hur används ord för att framställa bilden
16 av “social dumpning” och hur struktureras bilden av fenomenet upp, tillämpas för att
analysera hur media formar sin illustrering av “social dumpning”.
7.1 Socialt dumpade
I resultatet framkom det framställningar av den grupp individer som enligt media har blivit socialt dumpade. Utifrån Cohens (1972/2011) studie som visar att media kan bidra till att skapa stereotypa kategoriseringar av samhällsgrupper ansåg vi att det var centralt att belysa hur “socialt dumpade” framställs. Vi ansåg även att kategorin är en central del i medias framställning av “social dumpning”. Det framkom att artiklarna använde negativt laddade ord i sin framställning av vilka det är som dumpas. Nedan kommer orden att presenteras och sedan analyseras utifrån Foucaults begrepp diskurs och subjekt.
När de “socialt dumpade”, skulle illustreras i artiklarna så associerades dem med uttryck som “socialt utsatta” eller “personer med sociala problem och behov” . I vissa artiklar
specificerades det dock vad som ansågs vara kriterier för att benämnas som socialt utsatt.
”Från norr till söder -många av landets kommuner vittnar om hur socialt utsatta skickas till dem” (art 1),
”Små kommuner med små resurser tvingas ta ansvar för människor med stora sociala behov” (art 6).
”Drabbade kommuner vittnar om hur personer i stort behov av samhällsservice uppmanas att
flytta…” (art 11).
”Det kan handla om personer med missbruksproblem, arbetslösa eller nyanlända utan jobb och bostad som uppmuntras, i vissa fall också får praktisk hjälp, att flytta till en viss ort.” (art 4).
”I klartext handlar det om välmående kommuner kring storstäder som hänvisar nyanlända, missbrukare och hemlösa till bostäder i
landsbygdskommuner.” (art 6).
Framställningen av de socialt dumpade beskrivs som människor med olika problem som medför att dessa är i “stort behov av samhällsservice” och som “drabbar” kommuner. Vidare associerades de socialt dumpade med uttryck som att de är ”en belastning” och ett ”problem”.
”Den andra kommunen blir av med ett problem, privata hyresvärdar får in sina pengar, men det är kommuninvånarna i [ortsnamn] som får betala (art 3).
”Kritiken är att det har blivit ett sätt att dumpa problem i fattiga kommuner” (art 8).
Det kan sammanfattas som att media med stöd av negativt associerade ord som tvingas ta ansvar över, behov, missbrukare, arbetslös, problem, dumpa illustrerar de socialt dumpade som en problematisk kategori som omfattar mindre önskvärda grupper av individer. De
17 framställs som en belastning för sin nya kommun och som att de är i stort behov av att andra tar hand om dem.
Utifrån vår tolkning kan det beskrivas som att socialt dumpade målas upp i artiklarna som en mindre önskvärd grupp. Men i vissa artiklar framstod dessa istället som en grupp som blivit utsatta för orättvis behandling.
”- Det är konstigt. Jag var tvungen att säga upp mig fast jag inte ville, jag hade fast anställning. Men de sa att vi måste flytta till [ortsnamn], eller bli bostadslösa i Stockholm…” (artikel 8)
”Eftersom jag inte hade något alternativ valde jag att flytta” (artikel 1).
”Jag kämpade men de sade nej och sade – du måste flytta till {ortsnam]” (artikel 1).
“I ett reportage från TT berättar rörelsehindrade småbarnsmamman [namn] hur [ortsnamn] kommun pressade henne till att flytta till ett litet samhälle utanför [ortsnamn] (artikel 6).
En tolkning är att ord som jag ville inte, inget alternativ, du måste och pressades signalerar en bild av hur socialt dumpade tvingas till att bli dumpade och att de befinner sig i en
underordnad maktposition.
I flera artiklar inleddes det med hur socialt dumpade är socialt utsatta personer som har olika bakgrund som orsak till sin utsatthet, till exempel missbruk, hemlöshet eller arbetslöshet. I läsandet av artiklarna blir det dock tydligt att vissa artiklar övergår till att senare uteslutande handlar om nyanlända personer och invandrare.
“ Kommuner som aftonbladet varit i kontakt med menar att de som dumpas är personer med sociala problem och nyanlända vars tvååriga
etableringstid gått ut” (art 7).
“I vissa fall erbjuds nyanlända permanenta bostäder medan det i andra fall erbjuds tillfälliga bostäder tills den så kallade etableringstiden på två år har löpt ut” (art 4)
“En del kommuner - men inte alla - har erbjudit nyanlända enligt bosättningslagen permanenta bostäder” (art 2).
Vi tolkar det empiriska materialet som att gruppen socialt dumpade presenteras olika att det finns vissa tendenser till att gruppen i vissa fall beskrivs som socialt utsatta generellt och vissa fall som att problemet endast drabbar nyanlända.
Foucaults begrepp subjekt tillämpas här för att analysera den illustrativa framställningen av socialt dumpade individer. Han menade att subjektet skapas utifrån sitt sammanhang och individuella faktorer blir i detta perspektiv sekundärt till grupptillhörigheten och
samhällspositioner (Lindgren, 2015, s. 349). En tolkning utifrån begreppet subjekt är att när media använder vissa ord i samband med att socialt dumpade nämns så reduceras de från att
