Sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tillsyn på icke kritiskt sjuka patienter- en intervjustudie

Sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tillsyn på

icke kritiskt sjuka patienter- en intervjustudie

Nurses experiences of preforming nursing rounds on

non-critical patients- an interview study

Författare: Per Nogéus

Vårterminen 2017

Examensarbete avancerad nivå magister 15 hp Huvudområde: Omvårdnad

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot akutsjukvård Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro Universitet

Handledare: Gunnel Andersson, Lektor, Med dr, Örebro Universitet Examinator: Ulrika Nilsson, Professor, Örebro Universitet

Sammanfattning

Bakgrund: Höga patientflöden, den mängd patienter som är på akutmottagningen under ett

dygn och lång genomloppstid, den totala tid som patienter spenderar på akutmottagningen, ökar för varje år. Det medför hög arbetsbelastningen för personalen på akutmottagningen. För att säkerställa patientsäkerheten och förbättra arbetsmiljön utförs tillsyn av patienterna genom vilken sjuksköterskorna får en ökad kontroll på deras mående och omvårdnadsbehov.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att utföra tillsyn på icke kritiskt sjuka

patienter på akutmottagningen.

Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Sex sjuksköterskors som arbetar på

en akutmottagning i Mellansverige intervjuades genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med innehållsanalys.

Resultat: Ett tema, tre kategorier och sex subkategorier identifierades. Det genomgående

temat Möjliggör patientsäker vård baserades på kategorierna Vikten av kontinuerlig tillsyn,

Ökar tryggheten och delaktigheten och Förbättrar den generella arbetsmiljön. Vikten av

kontinuerlig tillsyn beskrivs som vikten av att utföra tillsyn regelbundet, uppmärksamma patienters tillstånd och behov och få möjligheten att genom tillsynen upptäcka förändring tidigt. Ökar tryggheten och delaktigheten beskriver tillsynens betydelse för att göra patienter och anhöriga mer trygga och delaktiga i vården. Genom tillsyn kunde sjuksköterskorna även förbättra sin arbetsmiljö och ge patienter och anhöriga en bättre vårdmiljö vilket beskrivs i kategorin förbättrar den generella arbetsmiljön.

Slutsats: Studiens resultat visar på tillsynens centrala roll i omvårdnaden på

akutmottagningen. Tillsyn ger bättre kontakt mellan sjuksköterskorna och patienter vilket skapar en trygg miljö för alla parter. Den regelbundna tillsynen ökar arbetstillfredsställelsen och patientnöjdheten. Genom att regelbundet se patienterna kunde sjuksköterskorna

uppmärksamma förändringar i deras tillstånd och hjälpa till med basala omvårdnadsbehov. Långa genomloppstider och stora patientflöden kan hota patientsäkerhet då arbetsbelastningen kan bli så stor att tillsyn inte hinner utföras.

Abstract

Background: The flow of patients, the total amount of patient in the emergency room during

the whole day, and the long throughput time, is the time the patient totally spent in the emergency room during the visit, in the emergency room is increasing ever year. With this comes a high work load for the nurses. To make sure that the patientsafety is not endangered nursing rounds is being conducted that lets the nurses get increased control on the patients wellbeing and their need for nursing.

Aim: The aim of the study was to describe nurses experiences of preforming nursing rounds

on non-critical patients in the emergency room.

Method: A qualitative study with a descriptive design. Six nurses that are working at an

emergency room in the middle of Sweden where included and semistrucured interviews were used that analyzed using content analysis.

Result: A theme, three categories and six subcategories was identified. The overall theme”

Enables safe patient care” is based on the categories ”The importance of regular nursing rounds”, ”Increase the safety and the participation” and ” to improve the general work environment”. The importance of regular nursing rounds describes the importance of doing

nursing rounds regularly in order to see the patients condition and needs and also to see changes in the patients condition early. Increase the safety and the participation describes the nursing rounds impotence in order to make the patients more complicit in their care and the increased contact created safety. Through nursing rounds could the nurses improve their work environment but also give patient a better care environment which is described in the category to improve the general work environment.

Conclusion: The result of the study shows the crucial part nursing rounds has in care at the

emergency room. Nursing rounds give a better connection between the nurses and the patient which created a safer environment. The patientsatisfaction and worksatisfaction for the nurses increased with regularly nursing rounds. Changes in patients condition could be seen early and basic needs could be meet through regularly nursing rounds. Long throughput time and large flow of patients in the emergency room were considered to threaten the patientsafety duo to that the work load could be so large that the nurses did not have time for the nursing rounds.

Innehållsförteckning

Bakgrund

Problemformulering

Metod

Databearbetning och analys ... 5

Forskningsetiska överväganden ... 5

Resultat

Vikten av kontinuerlig tillsyn ... 6

Se patienten ... 6

Se symtomförändring ... 7

Ge basalomvårdnad ... 7

Öka tryggheten och delaktigheten ... 7

Skapa trygghet ... 7

Ge möjlighet till delaktighet ... 8

Förbättrar den generella arbetsmiljön ... 8

Minskade störningar i patientvården ... 8

Ökad arbetstillfredsställelse ... 8

Tema och resultats syntes ... 9

Diskussion

Metoddiskussion ... 9

Resultatsdiskussion ... 10

Slutsats

Klinisk nytta/implikationer

Förslag till vidare forskning

Referenser

1

Bakgrund

Omhändertagande på akutmottagningen

Patienter som omhändertas på akutmottagningen söker för skador och sjukdomstillstånd inom samtliga verksamhetsområden. De flesta akutmottagningarna i Sverige är öppna dygnet runt då vårdbehovet är beständigt över dygnets timmar och veckans dagar (Socialstyrelsen, 2017; Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, [SBU] 2010). Olika skador,

sjukdomstillstånd, oro och rädsla för sjukdom är orsaker att patienter söker till

akutmottagningen (Ekwall, 2011). De flesta patienter som söker till akutmottagningen kommer dit med ambulans eller på egen hand (Socialstyrelsen 2017; Widgren & Jourak, 2008). Hur allvarliga de skador och sjukdomar som patienterna söker för varierar från patient till patient (Wellstood, Wilsona & Eyles, 2005). Socialstyrelsen (2017) beskriver termerna genomloppstid och patientflöden. Genomloppstid innebär den tid en patient totalt spenderar på akutmottagningen och patientflöden står för mängden patienter på akutmottagningen under ett dygn.

Efter ankomst till akutmottagningen sker en bedömning av patientens tillstånd, triage, för att avgöra hur brådskande patienten måste undersökas och behandlas av läkare. De som uppvisar mest livshotande och kritiska symtom omhändertas först. Bedömningen sker utifrån en bedömningsguide, där vitalparametrar, symtom och tidigare sjukdomshistoria tillsammans ligger till grund för bedömningen. Patienterna erhåller en prioriteringsfärg som definierar hur kritiskt deras tillstånd är. Färgerna är blå, grön gul, och röd där blå är minst kritiskt och orange och röd är mest kritiskt (Göransson, Eldh & Jansson, 2008; Widgren, 2012; Widgren & Jourak, 2008). De patienter som har lättare symtom färdigbehandlas på akutmottagningen och kan sedan gå hem medan de med mer allvarliga och komplexa tillstånd skrivs in på sjukhuset för fortsatt vård och behandling (Enander, Lethvall, Letterstål & Öhlén, 2007; Göransson et al., 2008; Göransson & von Rosen, 2010; SFS, 2010:659; SBU, 2010; Widgren & Jourak, 2008 & Widgren, 2012). Det är de patienter med lägre prioritet, blå, grön eller gul prioriteringsfärg, som ofta får vänta längst på akuten. Den här gruppen av patienter bedöms som icke kritiskt sjuka patienter. Äldre är en patientgrupp som har längre genomloppstid. Det beror ofta på att äldre har mer sjukdomar och nedsatt omvårdnads förmåga och utgör därför en mer komplex patientgrupp (SBU, 2010; Socialstyrelsen, 2017).

All sjukvård i Sverige ska vara god, hålla hög kvalité och ges på lika villkor till alla som söker vård. Den ska även värna om patienters trygghet och integritet (SFS, 1982:763).

Sjuksköterskans etiska kompass utgörs av International Council of Nurses (ICN) etiska kod. I den etiska koden beskrivs de det etiska förhållningssätt som sjuksköterskor ska arbeta utifrån (Svenska sjuksköterskeförening, 2014).

Sjukvården ska tillhandahålla god vård vilket genomsyras av sex viktiga områden: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, Säker hälso- och sjukvård, patientfokuserad hälso- och sjukvård, Effektiv hälso- och sjukvård, Jämlik hälso- och sjukvård och Hälso- och sjukvård i rimlig tid (Socialstyrelsen, 2009).

År 2015 registrerades 2,5 miljoner besök på landets samtliga akutmottagningar. Det är en ökning med 3 procent från 2014. Ungefär 1,25 miljoner av dessa besök resulterade i mer än tre timmar total tid på akutmottagningen, medeltiden var 3,18 timmar. Det visar en ökning på 31 minuter mellan åren 2010 till 2015 vilket är en ökning med 5 % mot 2010. Väntetiden är längst för patienter som är över 80 år, där den totala genomloppstiden är 3,39 timmar i

2

nedsatt kognitiv och motorisk funktion bidrog till längre genomloppstid på akutmottagningen (Downing, Wilson & Cooke, 2004). Muntlin, Gunningberg och Carlsson, (2006) studie visade genomloppstider på mellan 40 minuter upp till 15,20 timmar (genomsnitt 3,7 timmar). De patienter som lades in på avdelning hade oftast en längre genomloppstid än de som skrivs hem då inläggning innebar mer åtgärder innan patienterna var klara för avdelningen (Downing et al., 2004; Muntlin et al., 2006).

Hur lång den totala genomloppstiden blir skiljer sig stort över landet. Faktorer som påverkar genomloppstiden är patientens ålder, vilken tid på dygnet patienten söker vård, vilken som är den första mottagande kliniken, om patienten skrevs in på sjukhuset eller skrevs hem,

vårdtyngden på akutmottagning och sjukhuset (Socialstyrelsen, 2017).

Tillsyn

Ordet tillsyn betyder enligt Svenska Akademins ordlista (SAOL, 2017), uppsikt eller övervakning. Tillsyn används inom vårdvetenskaplig forskning och benämns ofta som

Nursing rounds i vetenskapliga artiklar (Meade, Bursell, & Ketelsen, 2006; Meade, Kennedy, & Kaplan, 2010). Flera artiklar beskriver vikten av regelbunden tillsyn och beskriver detta begrepp som att tillsynen som utförs minst en gång i timmen, hourly roundings (Deitrick, Baker, Paxton, Flores & Swavel;2012; Goldsack, Bergey, Mascioli & Cunningham, 2015; Meade et al ., 2006, 2010). Tillsyn används även av Socialstyrelsen som använder begreppet tillsyn som att patienterna ”tittas till” (Socialstyrelsen, 2006). Behovet av tillsyn varierar mellan olika patienter men ökar med sviktade kognitiva och fysiska förmågor. Även att de patienter som icke är kritiskt sjuka har stort behov av kontinuerlig tillsyn då deras symtom och omvårdnadsbehov kan utvecklas i allvarlighetsgrad (Göransson et al., 2008; Widgren, 2012). Widgren (2012) beskriver medicinsk övervakning där åtgärder som ekg, blodtryck, puls med fler åtgärder ingår medan tillsyn är då någon vårdpersonal träffar och ser

patienterna.

Patienterna som söker vård på akutmottagningar är förhållandevis nöjda med vården (Muntlin et al., 2006; Ekwall Gerdtz & Manias, 2008). Det som dock kan ses i olika studier är att patienterna ofta önskar mer kontakt med personalen. De vill bli bekräftade, uppleva lugn och trygghet (Gordon, Sheppard & Anaf, 2010), få sina behov tillgodosedda så som smärtlindring, en filt för att värma sig och att uppleva empati (Wellstood et al., 2005). De patienter som haft mer kontakt med personalen under sin vårdtid på akutmottagningen upplevde sig mer

tillfredsställda än de som hade haft mindre kontakt (Boudreaux & O’Hea, 2004; Ekwall, 2011).

Patientsäkerhet

Patientsäkerheten inom sjukvården regleras av patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659), vilken har skapats för att skydda patienter mot vårdskador. Den ställer även krav på alla vårdgivare att bedriva patientsäkerhetsarbete. Lagen reglerar även legitimerad personals åtaganden och skyldigheter, så som anmälan av misstänkta vårdskador (SFS, 2010:659, kap 6, 4 §). Regelbunden tillsyn stärker patientsäkerheten genom minskade incidenter av patienter som exempelvis faller och skadar sig (Goldsack et al., 2015; Meade et al., 2006). Förändringar av patienters tillstånd kan upptäckas tidigt och åtgärder kan vidtas genom regelbunden tillsyn. Patienterna upplevde att sjuksköterskorna var mer uppmärksamma på skiftningar i deras mående på grund av den täta kontakten med sjuksköterskorna (Forde-Johnston, 2014; Mitchell Lavenberg, Trotta & Umscheid, 2014). Minskad frekvens av vårdskador så som trycksår har kunnat reduceras med upp till 50 % genom regelbunden tillsyn (Meade et al., 2006; Deitrick et al., 2012).

3

Tidigare forskning

Tidigare forskning har visat att en regelbunden tillsyn har god effekt på flera områden inom vården. Tillsyn en gång i timmen visade sig ha god effekt på patienttillfredsställelse och patientsäkerhet så väl som personalens arbetsmiljö. I de studierna infördes en standard för tillsyn som innebar att tillsyn utfördes en gång i timmen där sjuksköterskorna utgick från en checklista med åtgärder och information som skulle användas vid varje tillsyn. Även

personalens arbetsmiljö förbättrades genom den mer frekventa tillsynen eftersom patienterna var bättre informerade och där igenom minskade bland annat behovet av att ringa på

larmklockan för att få svar på frågor (Deitrick et al., 2012; Goldsack et al., 2015; Meade et al., 2006, 2010; Mitchell et al., 2014). Ökad tillsyn gav patienterna möjlighet att vara mer

delaktiga i sin vård då de träffar personalen mer ofta (Muntlin, Gunningberg & Carlsson, 2008). Genom att sjuksköterskorna hade regelbunden kontakt med patienterna ökade känslan av delaktighet och upplevd kontroll över sin situation för patienterna. Genom ökad tillsyn kunde förståelsen för längre väntetid förbättras (Muntlin et al., 2006; Paavilainen, Salminen-Tuomaala, Kurikka & Paussu, 2009). Regelbundna tillsynsronder ökar patienters möjlighet till toalettbesök, smärtlindring, information och kan minska oro. Det kan skapa trygghet för patienter och personal vilket leder till bättre vistelse på akutmottagningen för både patienter och personal (Ekwall, 2011; Gordon et al., 2010; Meade et al., 2010).

Problemformulering

Tillsyn är ett viktigt begrepp inom sjukvården och är ett verktyg för att kunna ge trygg och säker vård. Då akutmottagningen präglas av höga patientflöden och långa genomloppstider är det av vikt att sjuksköterskorna ser sina patienter för att snabbt kunna se förändringar i

patienters tillstånd och omvårdnadsbehov. Patientsäkerheten måste bibehållas för alla patienter på akutmottagningen även när genomloppstiderna blir långa för patienterna och framförallt för de icke kritiskt sjuka patienterna. Kunskapen om sjuksköterskornas erfarenhet av tillsyn är därför viktig att beforska för att med den kunskapen förbättra omvårdnaden av icke kritiskt sjuka patienter på akutmottagningen.

Syfte

Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att utföra tillsyn på icke kritiskt sjuka patienter på akutmottagningen.

Metod

Design

Studien har en deskriptiv design i form av en kvalitativ intervjustudie (Polit & Beck, 2016). Data samlades in bearbetades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).

Urval

Då syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att utföra tillsyn på icke kritiskt sjuka patienter på akutmottagningen var inklusionskriterierna att deltagarna skulle vara

sjuksköterskor som arbetade på akutmottagningen. Ett ändamålsenligt urval användes. Informationsbrev skickades till verksamhetschefen och vårdenhetscheferna på

akutmottagningen för att få deras tillstånd att genomföra intervjuerna. Brevet lämnades

personligen till de berörda cheferna. Samtliga chefer gav muntligt och skriftligt godkännande. Efter godkännande skickades ett mejl med förfrågan till sjuksköterskorna om att delta i

4

studien enligt den mejllista som används på akutmottagningen. I mejlet uppmanades de som var intresserad att delta att svara på mejlet. Nio sjuksköterskor var intresserade av att delta och sex av dem inkluderades i studien, fyra kvinnor och två män. Informationsbrev skickades ut till samtliga som anmält intresse, innehållande information om studien och ett

samtyckesdokument. Genom mejl och direkt kontakt bestämdes sedan tid för respektive intervju.

Tabell 1. Demografisk fakta om informanterna.

Deltagare N= 6 Kön Män/kvinnor 2/4 Ålder Median (range) 32,5 (25-42) År som sjuksköterska Median (range) 5 (1-9) Specialistutbildning Ja/nej 3/3

Antal år arbetade på akutmottagning

Median (range) 3,4 (0,5-9)

Datainsamling

För att samla in data användes semistrukturerade intervjuer vilka utgick från en framtagen intervjuguide (Bilaga 1). Intervjuguiden innehöll frågor som belyste sjuksköterskornas erfarenhet av tillsyn på icke kritisk sjuka patienter på akutmottagningen. En testintervju genomfördes för att utvärdera om intervjuguiden var tillräcklig för att ge den data som eftersträvades. Intervjuguiden justerades något efter testintervjun exempelvis förtydligades första frågan och en fråga lades till. Väsentligen var guiden intakt och testintervjun

inkluderades därför i studien då den gav ett rikt material. Under två veckor intervjuades totalt sex sjuksköterskor, testintervjun inkluderad. Innan varje intervju delgavs deltagarna kort information om vad som skulle ske, förtydligande om viss terminologi viktig för studien och de fick därefter skriva på samtycke till deltagande. Intervjuerna genomfördes i ett samtalsrum i anslutning till akutmottagningen. Intervjuernas längd varierade mellan 18 och 27 minuter. Samtliga intervjuer spelades in och sparades för transkribering. Alla intervjuer inleddes med några demografiska frågor om ålder, kön och utbildning och följdes därefter av en

öppningsfråga, ” Hur ser en dag ut på akutmottagningen?”, som var samma i alla intervjuer. Frågorna som ställdes var öppna för att ge informanterna möjlighet att svara detaljerat och ges utrymme att ge mycket information. Vid behov ställdes följdfrågor, ”Kan du berätta mer?”, ”Utveckla” ”Hur tänker du då?”, för att på så sätt fördjupa svara och ge mer tydlighet.

5

Databearbetning och analys

Efter att samtliga intervjuer genomförts transkriberades de ordagrant och skrevs ut.

Intervjuerna gavs nummer 1-6 utan hänsyn tagen till när de genomfördes för att säkerställa informanternas konfidentialitet. Det insamlade materialet analyserades genom att en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) genomfördes. Varje intervju

analyseras separat och analysen följer ett antal steg. Först lästes texten upprepade gånger för att få en klar bild på textens helhet. Sedan delades texten in i meningsenheter som svarade mot studiens syfte som därefter kondenserades, vilket innebär att texten kortas utan att förändra kärnan i texten. Den kondenserade texten bröts ner för att sedan lyftas till en högre nivå och ges koder. De olika koderna jämfördes och delades in i subkategorier och kategorier. Efter det identifierades ett tema och temat är det underliggande budskapet av kategorierna (Graneheim & Lundman, 2004).

Tabell 2. Exempel på analys av intervjumaterialet

Meningsenheter Kondenserade meningsenheter

Koder Subkategorier Kategorier Tema

”Sen kommer det ju patienter hela tiden och då får man titta till dom allt eftersom för att få ett ansikte och bilda sig en uppfattning om hur de mår” Få ett ansikte och se hur de mår allteftersom de kommer Bra att se patienterna för att få överblick Se patienten Vikten av kontinuerlig tillsyn Möjliggör patientsäker vård ”Patienter som har tät kontakt med sin sjuksköterska känner sig mer trygga och de får möjlighet att ta del av vad som sker och kan påverka sin situation mer” Tät kontakt med sjuksköterskan ökar tryggheten och ger möjlighet till delaktighet Bra att ha tät kontakt för att skapa trygghet och delaktighet

Skapa trygghet Öka

tryggheten och delaktigheten

Forskningsetiska överväganden

Då det enligt SFS 2003:460 inte behövs godkännande från en etikprövningsnämnd när studier utförs inom ramen från utbildning på högskola och universitet så har inte någon etisk

prövning gjorts. Dock har godkännande från verksamhetschef och vårdenhetschefer erhållits innan studien genomfördes. Ett samtyckesavtal har även ingåtts där informanterna garanteras konfidentialitet och att allt deltagande sker frivilligt samt kan avslutas när så önskas.

Informanterna garanteras vidare att allt inspelat material kommer att raderas efter att uppsatsen har godkänts. Författaren har under arbetet med studien försökt att förhålla sig objektiv för att inte materialet ska färgas av egen åsikter eller att den egna förförståelsen av arbete på akutmottagning och med tillsyn ska leda till feltolkningar.

6

Resultat

Efter att ha analyserat det insamlade materialet återfanns tre kategorier; Vikten av kontinuerlig

tillsyn, Ökar tryggheten och delaktigheten och Förbättrar den generella arbetsmiljön samt sju

subkategorier vilket resulterade i temat Möjliggör patientsäker vård, samt sju subkategorier (Tabell 3). För att stärka giltigheten av resultatet har olika citat valts ut och använts i varje subkategori. Sjuksköterskornas erfarenhet av tillsyn av de icke kritiskt sjuka patienterna var att patientsäkerheten, tryggheten och delaktigheten i vården ökade. Genom tillsyn kunde en bättre arbetsmiljö och mer nöjda patienter och anhöriga uppnås.

Tabell 3. Överblick tema, kategorier och subkategorier.

Tema Kategorier Subkategorier

Möjliggör patientsäkervård

Vikten av kontinuerlig tillsyn Se patienten,

Se symtomförändring Ge Basal omvårdnad Ökar tryggheten och delaktigheten Skapar trygghet

Ger möjlighet till delaktighet Förbättrar den generella

arbetsmiljön

Minskade störningar i patientvården

Ökad arbetstillfredsställelse

Vikten av kontinuerlig tillsyn

Sjuksköterskornas erfarenhet av tillsyn var att det är ett viktigt redskap för att se patienten och uppmärksamma deras behov. Förändringar i patienters status kunde uppmärksammas och basala omvårdnadsbehov kunde avhjälpas. Vidare upplevde sjuksköterskorna att de genom tillsyn verkligen såg patienten och kunde bildade sig en uppfattning om hur patienternas tillstånd var. Genom det hade de ett utgångsvärde att arbeta utifrån.

Se patienten

Samtliga sjuksköterskor som deltog i studien beskrev vikten av att se patienten. Tillsyn var det verktyg som sjuksköterskorna använde för att se sina patienter. En sjuksköterska utryckte det som ”Jag kan inte vara ansvarig för någon jag inte sett”. Genom att se patienterna beskrev sjuksköterskorna att de ”fick ett ansikte” på patienterna och kunde på så vis bilda sig en första bild av patienternas mående och deras omvårdnadsstatus. Den första bilden av patienten var det som låg till grund för den fortsatta vården. Erfarenheten var att tillsynen var ett bra tillfälle för att bedöma omvårdnadsstatus och för att synliggöra behov i omvårdnaden för varje

patient. Sjuksköterskornas erfarenhet var att genom tillsynen kunde de ge patienterna en känsla av att vara sedda och inte bortglömda. Tillsyn medförde även att patienten visste som var ansvarig för just de och vem de kan vända sig till vid behov. Antalet patienter på akuten och arbetsbelastningen var avgörande faktorer om sjuksköterskorna hann utföra tillsyn eller inte. Vid utebliven tillsyn kunde patientsäkerheten bli hotad enligt sjuksköterskorna eftersom de då inte såg sina patienter och inte fick något utgångsvärde.

”Sen kommer det ju patienter hela tiden och då får man titta till dom allt eftersom för att få ett ansikte och bilda sig en uppfattning om hur de mår” (Informant 2)

7

Se symtomförändring

Deltagarna i studien lyfte fram vikten av att göra regelbunden tillsyn för att kunna se förändringar i patienters tillstånd. De patienter som söker sig till akuten har olika åkommor och av skilda allvarlighetsgrad. Deras tillstånd kunde snabbt försämras var sjuksköterskornas erfarenhet. Genom att göra regelbunden tillsyn av patienterna kunde sjuksköterskan lättare och snabbare se om patienternas symtom och tillstånd förändrades. Begreppet att använda sin ”kliniska blick” var återkommande under intervjuerna. Sjuksköterskorna menade att den kliniska blicken utvecklades ju längre erfarenhet sjuksköterskorna fått av vårdarbetet. Att ha en god klinisk blick var avgörande för att se förändringar i patienters tillstånd enligt

sjuksköterskorna. Vidare lyftes det fram att när något går ”fel” för patienten så kan orsaken vara att det missats att se förändringen av symtom och patientens tillstånd.

”Och en stor skillnad tycker jag också är att man ser sina patienter så att man lättare också kan se om någonting är tokigt” (Informant 4)

En känsla av att inte alltid hinna med att utföra tillsyn var något som samtliga sjuksköterskor i studien framhöll som en orsak till att patientvården och patientsäkerheten hotades på

akutmottagningen. Stora patientflöden in på akutmottagningen kunde medföra att tiden för olika åtgärder minskade och sjuksköterskornas erfarenhet var att de ibland fick välja bort tillsynen till fördel för andra mer brådskande åtgärder.

Ge basalomvårdnad

Sjuksköterskornas erfarenhet var att var viktigt att regelbundet träffa ”sina” patienter för att upptäcka omvårdnadsbehov som kunde uppstå hos patienterna under deras vistelse på akutmottagningen. Basala behov så som toalettbesök, smärtlindring, en värmande filt och få svar på frågor kunde enligt sjuksköterskorna åtgärdas i samband med tillsynen vilket

medförde att uppkomna behov ofta inte blev akuta. Sjuksköterskornas erfarenhet var att den basala omvårdnaden blev eftersatt på akutmottagningen trots att den är central i omvårdnaden. Omvårdnaden på akutmottagningen är inte att ”sitta på sängkanten och badda pannan” utan att tillse de basala behoven; smärta, trygghet, information, toalettbesök, lägesförändring eller hunger. Stora flöden av patienter på akutmottagningen kunde vara ett hinder för att

omvårdnad och medicinska åtgärder inte utfördes enligt sjuksköterskorna. Patienters tillstånd kunde försämras fort och utfördes inte en regelbunden tillsyn kunde det leda till vårdskador, ökat lidande för patienter och i värsta fall död.

”Genom tillsyn kan jag se omvårdnadsbehov tidigt och åtgärda dem” (Informant 6)

Ökar tryggheten och delaktigheten

Genom att se patienter och även deras anhöriga regelbundet kan sjuksköterskorna skapa en trygg miljö. Att bli sedd, uppmärksammad och bli bekräftad i sin situation ökade patienternas generella trygghet enligt sjuksköterskorna. Tillsyn är ett sätt att låta patienten vara delaktig i sin vård genom dialog och regelbunden information med sjuksköterskan.

Skapar trygghet

Sjuksköterskornas erfarenhet var att den regelbundna tillsynen och kontakten skapade en ökad trygghet hos patienterna enligt sjuksköterskorna. Genom tillsynen visade sjuksköterskan att han/hon såg dem och var medveten om deras tillstånd vilket skapade trygghet och minskade stressen hos patienten. Erfarenheten var att även anhöriga uppvisade mindre stress och ökad trygghet när deras närstående fick mer tillsyn. Den regelbundna tillsynen skapade även en ökad trygghet hos sjuksköterskorna då de skaffade sig kontinuerlig information om hur patienterna mådde och att de fick ett verktyg för att skapa en lugn och trygg miljö.

8

Sjuksköterskorna uttryckte att tillsynen gav trygghet och skapade lugn för både personal, patienter och anhöriga.

”När patienten har tät kontakt eller hyffsad tät kontakt med sin vårdpersonal så känner dom sig trygga” (Informant 1)

Ger möjlighet till delaktighet

Sjuksköterskorna i studien uttryckte att genom tillsyn fick de ett bra tillfälle att göra patienten mer delaktig i vården. Flera av sjuksköterskornas erfarenheter var att många patienter lägger över hela sin omvårdnad och autonomi på vårdpersonalen. Det kunde leda till risker då det kunde medföra att patienterna försämras i sin egenvård och att egenvårdskapaciteten minskade. Exempel som nämndes var att patienter med diabetes inte kontrollerade sitt blodglukos och inte tog sitt insulin som de normalt gjorde och att patienter som var fullt mobila inte åt, drack eller gick på toaletten. Det förutsattes att vårdpersonalen skulle tillgodose allt detta. Sjuksköterskorna uttryckte vikten av att göra patienten och anhöriga delaktiga i vården. Genom att föra en dialog med patienten och anhöriga kunde

sjuksköterskorna planera vården och båda parter kunde berätta vilka förväntningar de hade på varandra samt vem som hade ansvar för vad. Att engagera patienter och anhöriga framhölls som viktigt för fungerande vård men att det måste göras med försiktighet. En fortlöpande dialog om vilka prover och undersökningar som gjordes eller inte gjordes var viktigt för att undvika missförstånd.

”Jag kan här ha en dialog med patienten där vi kommer överens om hur vi ska lägga upp vården” (Informant 4)

Förbättrar den generella arbetsmiljön

Det höga flödet av patienter och de ibland långa väntetiderna kunde bidra till stress och sämre arbetsmiljö. Erfarenheten var att tillsyn kunde förbättra arbetsmiljön genom regelbunden information till patienterna.

Minskade störningar i patientvården

Många patienter på akutmottagningen kunde medföra frekventa avbrott i det dagliga arbetet för sjuksköterskorna. Avbrott som av sjuksköterskorna uttrycktes som ringningar på

larmklockan eller att bli avbruten av frågor från patienter och anhöriga, vilka hade minst lika stort informationsbehov som patienterna. Genom att utföra regelbunden tillsyn var

sjuksköterskornas erfarenhet att ringningarna och avbrotten minskade drastiskt, vilket förklarades med den regelbundna information som gavs vid tillsynen. Att ta sig tid vid första mötet med patienten och då ge utförlig information om förväntad väntetid, vad som kommer att ske och var toalett, varuautomat, ringklockan och filtar, fanns kunde patienters och anhörigas informationsbehov tillgodoses. Sjuksköterskornas erfarenhet var att de då fick mer tid till sitt arbete utan att behöva avbryta och svara på ringningar och frågor.

”För oss vårdpersonal har tillsyn en stor betydelse dels för att om man gör tillräckligt täta tillsyner så minskar ringningarna drastiskt. Så att man får betydligt mindre avbrott i sitt arbete” (Informant 5)

Ökad arbetstillfredsställelse

Stress och känslan av otillräcklighet kunde ibland vara vardag på akutmottagningen enligt sjuksköterskorna, vilket blev extra påtagligt när tillsynen inte hann utföras. När tillsynen inte utfördes ökade avbrotten i arbetet och patienter och anhöriga blev mer otåliga och oroliga. Sjuksköterskornas erfarenhet var att kraven på sjukvården hade ökat och att det förväntades att fler åtgärder skulle göras med varje patient idag än tidigare. Sjuksköterskorna beskrev att

9

anledningen bland annat kunde vara att dagens sjukvård är mer avancerad där många åtgärder snabbt kan utföras som tidigare inte hade gått att genomföra på en akutmottagning. Även de krav som ställs på akutsjukvården har ökat genom politiska beslut så som att genomloppstiden ska vara fyra timmar och att tiden till att träffa en läkare inte ska vara mer än en timme. Trots det ska fortsatt god och säker vård bedrivas. En annan aspekt som framkom var en ökad medvetenhet och kunskap bland befolkningen vad sjukvården kan göra och vad den borde göra. Dessutom ses en ökad trend enligt sjuksköterskorna att patienter söker till

akutmottagningen med icke akuta besvär. Sammantaget bidrog det till en känsla av att inte hinna med alla sina arbetsuppgifter och särskilt då tillsyn. Sjuksköterskornas erfarenhet var att de arbetspass när tillsynen utfördes var känslan av arbetstillfredsställelse högre och deras erfarenhet var att alla blev mer nöjda. Att få en bra kontakt var viktigt för sjuksköterskorna och den regelbundna tillsynen tillsammans med att ta sig tid att samtala med patienterna var viktig för kontaktskapandet. Sjuksköterskornas erfarenhet var att patienterna upplevde dom som mer närvarande genom den regelbundna kontakten och sjuksköterskorna kände en större förståelse från patienter och anhöriga när det gällde långa väntetider. Erfarenheten var att arbetstillfredsställelsen var större när patienterna och anhöriga var nöjda och visade sin uppskattning.

”Känns som att alla parter blir mer nöjda genom denna regelbundna kontakt” (Informant 3)

Tema

Möjliggör patientsäker vård

Tillsyn ökar möjligheten att följa patienters symtomutveckling och tillgodose basal

omvårdnad. Dessutom ges möjlighet att skapa trygghet och delaktighet i vården vilket kan resultera i förbättrad arbetsmiljö och patientsäker vård.

Diskussion

För att bedöma trovärdigheten i en kvalitativ forskningsstudie används begreppen

tillförlitlighet, giltighet och överförbarhet (Graneheim & Lundman 2004). Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att utföra tillsyn på icke kritiskt sjuka patienter på akutmottagningen. Valet av metod för studien blev intervjustudie med kvalitativ ansats. Metoden ansågs lämplig utifrån studiens syfte och stärker även giltigheten i resultatet

(Graneheim & Lundman 2004). Genom intervjustudier med kvalitativ ansats kan människors erfarenheter och upplevelser av olika fenomen lyftas fram, vilket även var syftet med den föreliggande studien (Polit & Beck 2016).

Giltigheten i studien påverkas av valet av deltagare. I denna studie har ändamålsenligt urval använts vid val av deltagare (Graneheim & Lundman 2004). Sjuksköterskornas ålder, kön och erfarenhet, både av att arbeta som sjuksköterska och att arbeta på en akutmottagning,

varierade och det stärker studiens giltighet då det ger en möjlighet till ökad bredd och djup i studien. En svaghet som finns är att studien utfördes på endast en akutmottagning och att alla sjuksköterskorna arbetade på samma akutmottagning. Genom att inkludera sjuksköterskor från andra akutmottagningar kunde resultatet eventuellt blivit mer utförligt då olika

akutmottagningar har olika arbetssätt och förutsättningar i sitt arbete. Det bedömdes dock att syftet kunde besvaras med det valda urvalet.

I intervjustudier är intervjumiljön och skapandet av ett tryggt samspel under intervjun viktigt enligt Polit och Beck (2016). Samtliga intervjuer genomfördes i ett samtalsrum på

10

sjuksköterskornas arbetsplats vilket är en välkänd miljö för deltagarna. Tid hade avsatts för intervjuerna och inga avbrott uppstod.

Hur många deltagare som ska inkluderas styrs av informationsbehovet. Det innebär att mättnad uppnås när ingen ny information framkommer om fenomenet som studeras (Polit & Beck, 2016). Nio sjuksköterskor var intresserade av att delta och sex av dem inkluderades i studien, fyra kvinnor och två män. De övriga tre intervjuades aldrig då mättnad ansågs ha uppnåtts efter sex intervjuer. Att mättnad uppnåddes stärker resultatets giltighet. Ett sätt för att testa om mättnad verkligen förelåg hade varit att genomföra ytterligare en eller två intervjuer för att säkerställa att ingen ny information framkommit (Polit & Beck, 2012).

Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med öppna frågor utifrån en av författaren framtagen intervjuguide som avsåg att besvara studiens syfte. Studiens

tillförlitlighet stärks genom att alla sjuksköterskor fick samma inledande fråga som sedan följts upp med följdfrågor vid behov. Tillförlitligheten stärks yttligare av en och samma person har genomfört alla intervjuer och därmed är intervjutekniken den samma (Polit & Beck, 2012). En svaghet med en ensam som intervjuar är att då kan intervjun färgas av den som intervjuar i form av egna uppfattningar och värderingar. För att stärka tillförlitligheten testades guiden med en provintervju. Genom det kunde guiden utvecklas. Efterföljande ändringar av frågor ledde till att guiden svarade ytterligare mot syftet och ökade djupet på studien.

Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att analysera det

insamlade materialet från intervjuerna. Tillförlitligheten i studien stärks av att de olika stegen i analysen har beskrivits noggrant. Författaren har genom analysens steg reflekterat över olika tolkningar och utformat koder och kategorier enligt Graneheim och Lundman (2004). Vidare stärks giltigheten i resultatet med citat från intervjuerna. Dessutom har alla delar i studien diskuterats och värderats tillsammans med handledaren vilket ytterligare stärker studiens tillförlitlighet (Graneheim & Lundman, 2004).

Författaren har tagit ställning till de forskningsetiska aspekter som krävs för en studie på denna utbildningsnivå. Vidare har författaren varit medveten om att egna åsikter och

förförståelse kan påverka resultatet i studien. Men att vara medvetenheten om det eventuellt kan påverkan är en styrka. Fördelen med förståelse kan vara att författaren är införstådd i terminologi som används i Hälso- och sjukvård. Det minska risken för missförstånd i vid tolkning av intervjumaterialet.

Då noggranna beskrivningar har gjorts av urval, datainsamling och analys kan studiens överbarhet bedömas. Studien genomfördes på en akutmottagning där sjuksköterskor utför tillsyn av patienter och resultatet kan därför överföras till andra miljöer där sjuksköterskor utför tillsyn av patienter. Det är dock läsaren av studien som avgör om resultatet är

överförbart till andra kontexter än den studerade (Graneheim & Lundman, 2004; Polit & Beck, 2016).

Resultatsdiskussion

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att utföra tillsyn på icke kritiskt sjuka patienter på akutmottagningen. Analysen av de utförda resulterade i ett tema ”möjliggör patientsäker vård” vilket är baserat på kategorierna: ”vikten av kontinuerlig

tillsyn”, ”ökar tryggheten och delaktigheten” och ”förbättrar den generella arbetsmiljön”.

Sjuksköterskorna erfarenhet i denna studie är att tillsyn är ett verktyg för att se patienten och att det var kärnan i tillsynen som lägger grunden för omvårdnaden av patienten. Alla patienter

11

på akutmottagning har behov av tillsyn även de som inte bedömts som kritiskt sjuka och utifrån det har en lägre prioritet. Göransson et al. (2008) beskriver vikten av tillsyn av patienter som är icke kritiskt sjuka. Att bli sedd är ett mänskligt behov och att se patienten är vitalt i sjuksköterskans tillsyn. En studie gjord i Australien (Gordon et al., 2010) belyser patienters behov av att bli sedda och få bekräftelse och även Wellstood et al. (2005) beskriver patienters behov av empati och att bli sedda av sjuksköterskorna.

Vård ska ges på lika villkor till alla oberoende av etniskt ursprung, sexuell läggning och kön. Mänskliga rättigheter ska respekteras och sjuksköterskors etiska förhållningssätt ska vila på den etiska kod som styr arbetet (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Det är detta som allt arbete inom Hälso- och sjukvården ska styras av.

Genom att utföra tillsyn beskrev sjuksköterskorna att de kan se förändringar i patienternas tillstånd och omvårdnadsbehov. Att se och upptäcka förändringar tidigt var enligt

sjuksköterskornas erfarenhet viktigt för att kunna bedriva patientsäker vård där vårdskador och lidande för patienterna kan förbyggas. Regelbunden tillsyn kan stärka patientsäkerheten genom minskade incidenter av exempelvis fall och vårdskador enligt studier gjorda i olika länder (Deitrick et al., 2012; Goldsack et al., 2015; Meade et al., 2006). Sjuksköterskornas erfarenhet var att förändringar kunde ses tidigt och detta stöds av Forde-Johnston (2014) och Mitchell et al. (2014) studier som beskriver att tillsyn medförde tidigare upptäckt av

förändringar i patienters tillstånd. Sjuksköterskans möjlighet till preventivt arbete ökar vid tillsyn och exempelvis beskriver Joelsson-Alm (2016) i sin handbok att möjligenheten att kunna gå på toaletten minskar risken för urinretention. Många patienter på akuten är äldre och det kan medföra nedsatt fysisk förmåga som kan innebära sängläge samt kognitivsvikt.

Joelsson-Alm (2016) menar att det finns en ökad risk hos dessa patienter att utveckla urinretention. Genom tillsyn kan de här patienterna få hjälp med sina basala

omvårdnadsbehov genom till exempel hjälp med toalettbesök. De basala omvårdnadsbehoven ökar vid kognitiv svikt och bristande fysisk förmåga och medför ett ökat tillsynsbehov enligt Göransson et al. (2008) vilket även sjuksköterskorna gav uttryck för i föreliggande studie. Att tillsynen blir utförd var något som sjuksköterskorna uttryckte som viktigt. Om tillsynen inte blev utförd var sjuksköterskornas erfarenhet att patientsäkerheten hotades. Det är

allvarligt då sjukvården är skyldig att bedriva patientsäker vård (SFS, 2010:659). Orsaker som sjuksköterskorna tog upp till utebliven tillsyn var arbetsbelastningen och patientflödet på akutmottagning. Enligt Socialstyrelsen (2017) påverkar sjukhusets beläggningssituation vistelsetiden på akutmottagningen. När överbeläggning råder på sjukhuset blir vistelsetiden på akutmottagningen signifikant längre. Begreppet ”emergency department crowding” kan användas här och innebär enligt Socialstyrelsen (2017) ”att antalet patienter och deras

vårdbehov överstiger de tillgängliga resurserna på akutmottagningen”. Emergency department crowding förknippas med ökad mortalitet, patientsäkerhet minskar,

patientnöjdheten sjunker, långa väntetider, samhällets kostnader ökar och risken för

komplikationer ökar (Socialstyrelsen, 2017). Vidare beskriver sjuksköterskorna ett förändrat mönster hos patienterna när de söker vård på akutmottagningen oavsett vilken typ av åkomma de lider av och det ger ett ökat patientflöde på akutmottagningen som leder till ökade

genomloppstider på akutmottagningen. Rimligen kan slutsatsen dras att minskade

patientflöden och kortare genomloppstider på akutmottagningen behövs för säkrare vård. Att känna sig trygg är något alla har behov av. Sjuksköterskorna i denna studie uttryckte att de genom en ökad kontakt med patienter och anhöriga kunde skapa trygghet. Tillsynen gav sjuksköterskorna möjlighet att visa patienter och anhöriga att de inte var bortglömda och att sjuksköterskorna hade kontroll på deras tillstånd och deras omvårdnadsbehov, vilket skapade

12

trygghet. Just den ökade kontakten med vårdpersonalen efterfrågades i studier gjorda i USA av Boudreaux och O’Hea (2004) och i Sverige av Ekwall (2011). Vikten av att skapa trygghet och lugn stärks yttligare av Gordon et al. (2010) studie gjord i Australien som beskriver patienternas behov av kontakt med vårdpersonalen för att uppleva trygghet och lugn.

Egenvård och egenvårdskapacitet var två begrepp som i denna studie lyfte fram som viktiga för patienters delaktighet i vården. Genom tillsyn kunde sjuksköterskorna bedöma och utvärdera patienternas egenvårdskapacitet och omvårdnadsbehov. Sjuksköterskornas erfarenhet var att många patienter lägger över omvårdnaden och ansvaret för omvårdnaden helt på dem. Där igenom riskerar de att få en försämrad autonomi och att försämras i sin egenvårdskapacitet. Orem (2001) beskriver i sin omvårdnadsteori vikten av att stärka patienters egenvårdskapacitet för att möta ett ökat egenvårdskrav. Orem beskriver även att egenvårdsbrist uppstår när en person är i behov av hjälp med sin omvårdnad. Det är vid en sådan situation sjuksköterskorna kan gå in och hjälpa, stötta och undervisa patienterna för att höja deras egenvårdskapacitet. Sjuksköterskorna i denna studie framhöll vikten av

kommunikation och dialog med patienter och anhöriga för att öka delaktigheten i vården. Det stöds i Muntlin et al. (2008) studie där patienterna kände sig mer delaktiga i vården och fick en ökad kontroll över sin situation genom den kontakten de fick med sjuksköterskorna under den regelbundna tillsynen.

På landets akutmottagningar är många av patienterna äldre och de har enligt Socialstyrelsen (2006, 2017) fler besök per person än övriga populationen. Det förklaras av att äldre i större utsträckning besväras av flera olika sjukdomar som tillsammans ger ett ökat vårdbehov

(Socialstyrelsen 2006, 2017). Äldre är även en grupp som ofta får vänta länge på

akutmottagningen (Downing et al., 2004; Socialstyrelsen, 2017). Enligt Socialstyrelsen (2017) är den genomsnittliga genomloppstiden för gruppen över 80 år är 3,36 timmar och för var tionde är genomloppstiden 7,18 timmar. Det är i 21 minuter längre än genomsnittet. Äldre har också en ökad inläggnings frekvens vilket också ger en längre genomloppstid (Downing et al., 2004; Muntlin et al., 2006). Vid hög ålder ökar risken för trycksår då huden är tunnare och mer känslig (Mensen, 2010). Lång väntetid kan medföra mycket stillasittande eller liggande på en brist. Sjuksköterskorna i den genomförda studien beskrev att genom regelbunden tillsyn kunde bland annat trycksår förebyggas då lägesförändringar kunde göras i samband med tillsynen vilket stöds av studier gjorda av Meade et al. (2006) och Deitrick et al. (2012) som visar på att regelbunden tillsyn minskade förekomsten av trycksår med uppemot 50 %. Med ökad ålder förändras även balans och fysisk förmåga till det sämre vilket kan medföra en ökad risk för fall och där igenom skada sig (Mensen, 2010). Även här var det sjuksköterskorna i den genomförda studiens erfarenhet att fallrisken minskade genom regelbundna tillsyner. Om en patient uppvisade ökad falltendens vid första tillsynen och omvårdnadsbedömningen så gjordes därefter tätare tillsyner för att förbättra patientsäkerheten. Den erfarenhetens slutsats stärks av två studier gjorda av Goldsack et al. (2015) och Meade et al. (2006) som alla kommit fram till slutsatsen att regelbunden tillsyn minskar fall och fallskador. Vårdskador bidrar till ökade kostnader för samhället med förlängd vårdtid och risk för bestående men för patienterna (Socialstyrelsen 2017).

Socialstyrelsen (2017) visar att det finns en skillnad mellan könen när det gäller

genomloppstid på akutmottagningarna. Det skiljer 11 minuter i genomsnitt mellan könen. Rapporten har dock inte kunnat påvisa vad det beror på. En tidigare studie gjord i Israel undersöktes skillnader mellan könen i vård på akutmottagningar. Den studien kom fram till att vården på akutmottagningen var lika oberoende av kön (Anson et al., 1991). En studie gjord i Sverige, visade att det finns skillnader i väntetider mellan könen trots att patienterna hade samma triageringsfärg, även ålder och socioekonomisk status påverkade (Robertson, 2014).

13

Vidare forskning kan vara betydelsefullt för att utröna bakomliggande orsaker så som eventuella attityder mellan kön, sökbenägenhet och etiska aspekter.

Sjuksköterskorna erfarenhet var att hög arbetsbelastning och de efterföljande långa

väntetiderna framkallade stress och dålig arbetsmiljö. Tillsyn framhölls som en faktor för att minska stressen och förbättra arbetsmiljön. Frekvent avbrott i arbetet till följd av höga patientflöden är vanligt enligt sjuksköterskorna i studien. Avbrott innebar att svara på ringningar på patientlarm eller att bli avbruten av patienter eller anhöriga under arbetet med ytterligare frågor. Regelbunden tillsyn bidrog till att dessa avbrott minskade när patienter och anhöriga fick regelbunden information av sjuksköterskorna. Flera studier har kunnat påvisa positiva effekter på avbrotten i patientvården genom exempelvis minskad användning av larmklockan (Deitrick et al., 2012; Goldsack et al., 2015; Meade et al., 2006, 2010; Mitchell et al., 2014). Sjuksköterskornas erfarenhet var att de minskade avbrotten hade en positiv effekt på den upplevda stressen och genererade på så vis en förbättrad arbetsmiljö. Vidare var sjuksköterskornas erfarenhet att arbetsmiljön påverkades av graden av upplevd arbetstillfredsställelse. Stress och känslor av otillräcklighet var vanligt och dessa ökade när tillsyn inte hinner utföras. Utebliven tillsyn bidrog enligt sjuksköterskorna till mer oroliga och otåliga patienter och anhöriga samt att avbrotten ökade genom frågor och mer ringningar på patientklockan. Studier har visat att tillsyn ökar patienter och anhörigas förståelse för att väntetiderna är långa då de är regelbundet informerade om vad som sker samt har en ökad känsla av delaktighet i vården (Muntlin et al., 2006; Paavilainen et al., 2009).

Sjuksköterskorna menade att de arbetspass när tillsyn skett regelbundet infann sig en större grad av arbetstillfredsställelse då både personal, patienter och anhöriga var mer nöjda. Kontakten sjuksköterskorna fick med patienterna genom tillsynen framhölls som viktig för arbetsmiljön då patienterna upplevde sjuksköterskorna som mer närvarande och visade större förståelse. Det stärks ytterligare av studier gjorda av Gordon et al. (2010), Meade et al. (2010) och Ekwall (2011) som alla visar på att tillsyn gav ökad patienttillfredsställelse och hade goda effekter på vårdpersonalens arbetsmiljö. Det leder till att alla, personal, patienter och

anhöriga, får bättre tillvaro på akutmottagningen.

Slutsats

Studiens resultat visar på vikten av regelbunden tillsyn på akutmottagning. Tillsynen har en central roll i mötet med patienter och anhöriga då sjuksköterskan har möjlighet till en bättre kontakt med patienter och anhöriga och kan skapa en trygg och gynnsam miljö för alla parter. Arbetstillfredsställelsen och patientnöjdheten ökade när regelbunden tillsyn utfördes vilket även gav möjlighet att genomföra basal omvårdnad och se omvårdnadsbehov samt förändrat tillstånd hos patienter. Långa genomloppstider och stora patientflöden på akutmottagningen kan medföra ett hot mot patientsäkerheten då de faktorerna ofta bidrog till att tillsyn inte alltid utfördes. De långa genomloppstiderna ansågs även öka risken för vårdskador och ökat lidande för patienterna. Genom regelbunden tillsyn kan patientsäkerheten stärkas på

akutmottagningen.

Klinisk nytta/implikationer

Resultatet av studien förväntas fungera som en ”ögonöppnare” för den kliniska verksamheten. Patientflödena och genomloppstiderna ökar varje år och vården måste kompensera för det. Tillsyn är ett sätt att säkra patientsäkerheten och även bibehålla arbetstillfredsställelsen hos personalen som ofta har en ansträngd arbetssituation på akutmottagningen. Utbildning för personal och ledning kan vara av vikt för att öka förståelsen av vikten av tillsyn genom hela vårdapparaten. Inom hälso- och sjukvården är sjuksköterskor ålagd att arbeta utifrån

14

evidensbaserad forskning kan tillsyn bidra till en bättre vård, miljö och stärka patientsäkerheten.

Förslag till vidare forskning

Fortsatt forskning inom området är av vikt. Det är människor hälso- och sjukvården arbetar med och människan förändras med tiden och forskningen och vården måste följa de

förändringarna. Intressanta ämnen har framkommit under studien där vidare forskning vore av värde. Sjuksköterskorna i studien beskrev att det finns en kultur bland sjuksköterskor på akutmottagningen där det inte tas ansvar för omvårdnaden. Det vore intressant att forska vidare på vad denna kultur innebär, vad den beror på, vilka effekter den kan tänkas ha på patientvården och hur den kan komma att förändras. Genomloppstiden för kvinnor är längre än för män på akutmottagningar i riket. Vidare forskning inom området vore intressant då det inte presenteras någon avgörande faktor till varför det är så. Jämlikhet mellan könen är av vikt inom hälso- och sjukvården. Studier som fångar upp patienter och anhörigas erfarenhet av tillsyn borde vara av vikt.

15

Referenser

Anson, O., Carmel, S. & Levin, M., (1991). Gender differences in the utilization of emergency department services. Women Health,17(2), 91-104.

DOI: 10,1300/J013v17n02_05

Boudreaux, E., & O’Hea, E. (2004). Patient satisfaction in the emergency department: a review of the literature and implications for practice. The Journal of Emergency Medicine,

26(1), 13-26. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.jemermed.2003.04.003

Deitrick, L M., Baker, K., Paxton, H., Flores, M., & Swavel, D. (2012). Hourly Rounding Challenges With Implementation of an Evidence-Based Process. Journal of Nursing Care

Quality, 27(1), 13–19. DOI: 10.1097/NCQ.0b013e318227d7dd

Downing, A., Wilson, R., & Cooke, M. (2004). Which patients spend more than 4 hours in the Accident and Emergency department? Journal of Public Health, 26(2), 172-176. DOI: 10.1093/pubmed/fdh141

Ekwall, A. (2011). Acuity and Anxiety From the Patient's Perspective in the Emergency Department. Journal of Emergency Nursing, 39(6), 1-5. DOI: 10.1016/j.jen.2010.10.003

Ekwall, A., Gerdtz, M., & Manias, E. (2008). The influence of patient acuity on satisfaction with emergency care: perspectives of family, friends and careers. Journal of Clinical Nursing,

17(6),800-809. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2007.02052.x

Enander, C., Lethvall, S., Letterstål, A., & Öhlén, G. (2007). Fokusrapport Triagearbete på

akutmottagningen. Stockholm: Stockholms läns landsting.

Forde-Johnston, C. (2014). Intentional rounding: a review of the literature. Nursing Standard,

28(32), 37-42. DOI: 10.7748/ns2014.04.28.32.37.e8564

Goldsack, J., Bergey, M., Mascioli, S., & Cunningham, J. (2015). Hourly rounding and patient falls: what factors boost success? Nursing, 45(2), 25-30. DOI: 10.1097/01.NURSE.0000459798.79840.95.

Gordon, J., Sheppard, L., & Anaf, S. (2010). The patient experience in the emergency

department: A systematic synthesis of qualitative research. International Emergency Nursing,

18(2), 80-88. DOI: 10.1016/j.ienj.2009.05.004

Graneheim, U H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,

24(2), 105-112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Göransson, K., Eldh, A C., & Jansson, A. (2008). Triage på akutmottagning. Lund: Studentlitteratur.

16

Göransson, K., & von Rosen, A. (2010). Patient experience of the triage encounter in a Swedish emergency department. International Emergency Nursing, 18(1), 36-40. DOI: 10.1016/j.ienj.2009.10.001

Joelsson-Alm, E. (2016). Blåsövervakning vid sjukhusvård. Hämtade 2017-05-03 från http://www.vardhandboken.se/Texter/Blasovervakning-vid-sjukhusvard/Oversikt/

Meade, C., Bursell, A., & Ketelsen, L. (2006). Effects of nursing rounds on Patients’ Call Light Use, Satisfaction, and Safety. The American Journal of Nursing, 106(9), 58-70.

Meade, C., Kennedy, J., & Kaplan, J. (2010). The effects of emergency department staff rounding on patient safety and satisfaction. The Journal of Emergency Medicine, 38(5), 666-674. DOI: 10.1016/j.jemermed.2008.03.042

Mensen, L. (2010). Geriatrisk omvårdnad - God omsorg till den äldre patienten. Stockholm: Liber.

Mitchell, M D., Lavenberg, J G., Trotta, R L., & Umscheid, C A. (2014). Hourly Rounding to Improve Nursing Responsiveness. The Journal of Nursing Administration, 44(9), 462-472. DOI: 10.1097/NNA.0000000000000101

Muntlin, Å., Gunningberg, L., & Carlsson, M. (2006). Patients’ perceptions of quality of care at an emergency department and identification of areas for quality improvement. Journal of

Clinical Nursing, 15(8), 1045-1056. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2006.01368.x

Muntlin, Å., Gunningberg, L., & Carlsson, M. (2008). Different patient groups request different emergency care – A survey in a Swedish emergency department. International

Emergency Nursing, 16(4), 223-232. DOI: 10.1016/j.ienj.2008.07.006

Orem, D E. (2001). Nursing: Concepts of practice (6th ed.). St. Louis, MO: Mosby- Year Book Inc.

Robertson, J. (2014). Waiting Time at the Emergency Department from a Gender Equality

Perspective. Master Thesis in Medicine, Institute of Medicine at the Sahlgrenska Academy.

Hämtad 2017-05-03 från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/39196/1/gupea_2077_39196_1.pdf

SAOL. Svenska Akademiens Ordlista. Ordlista över svenska språket. Hämtad 2017-02-13 från http://svenskaakademien.se/svenska-spraket/svenska-akademiens-ordlista-saol Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. (2010). Triage och

flödesprocesser på akutmottagningen. En systematisk litteraturöversikt. Rapport 197. .

Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad 2017-03-10 från

17

SFS. (1982:763). Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 2017-03-14 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

SFS. (2003:460). Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2017-03-14 från http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/

SFS. (2010:659). Patientsäkerhetslagen. Hämtad 2017-03-14 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

Socialstyrelsen. (2006). Hur tas äldre patienter om hand på akutmottagningen? En nationell

verksamhetstillsyn. Hämtad 2017-03-05 från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9472/2006-10920_200610920.pdf

Socialstyrelsen. (2009). Nationella indikatorer för God vård. Hämtad 2017-03-05 från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17797/2009-11-5.pdf

Socialstyrelsen. (2017). Väntetider och patientflöden på akutmottagningar- rapport februari

2017. Hämtad 2017-03-05 från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20493/2017-2-16.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2017-03-07 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Paavilainen, E., Salminen-Tuomaala, M., Kurikka, S., & Paussu, P. (2009). Experiences of counselling in the emergency department during the waiting period: importance of family participation. Journal of Clinical Nursing, 18(15), 2217-2224.

DOI: 10.1111/j.1365-2702.2008.02574.x

Polit, D F., & Beck, C T. (2016). Nursing research: Generating and assessing evidence for

nursing practice (10 uppl.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Wellstood, K., Wilsona, K., & Eyles, J. (2005). Unless you went in with your head under your arm’’: Patient perceptions of emergency room visits. Social Science & Medicine, 61(11), 2363-2373. DOI: 10.1016/j.socscimed.2005.04.033

18

Widgren, B. (2012). Retts: akutsjukvård direkt. Lund: Studentlitteratur AB.

Widgren, B., & Jourak, M. (2008). Medical emergency triage and treatment system (METTS): A new protocol in primary triage and secondary priority decision in emergency medicine. The Journal of Emergency Medicine, 40(6), 1-6. DOI:

19

Bilaga 1

Intervjuguide

Ålder?

Antal år som sjuksköterska?

Antal år som sjuksköterska på akutmottagningen? Utbildning?

Hur ser en dag ut på akutmottagningen? Flöden? Väntetider? Hur handläggs de icke kritiskt sjuka patienterna?

Beskriv tillsynen av de icke kritiskt sjuka patienterna?

Vad är bra med tillsynen av de icke kritiskt sjuka patienterna?

Vad är mindre bra med tillsynen av de icke kritiskt sjuka patienterna? Vad avgör om tillsynen sker eller inte?

På vilket sätt påverkar tillsynen patientsäkerheten?

Ser du någon risk att patientsäkerheten äventyras med hur tillsynen ser ut idag? Något du vill tillägga?

Uppföljningsfrågor

 Kan du berätta mer/utveckla  Hur tänker du då?