Kvinnors upplevelser av livssituationen
efter en hjärtinfarkt
Women’s experiences of the life situation
following a myocardial infarction
Författare: Charlotte Norrman och Delafrouz Naseri
HT 2019
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Clary Odelberg-Johnson, Universitetsadjunkt, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro universitet
Sammanfattning
Bakgrund: I Sverige drabbas över 35 000 personer av akut hjärtinfarkt varje år. En tredjedel av dem är kvinnor av vilka ungefär 70 procent överlever. Hjärtinfarkt anses i större
omfattning vara mer dödlig för kvinnan än för mannen. Symtombilden kan vara högst varierande från person till person och skiljer sig ofta även mellan könen.
Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av livssituationen efter att ha genomgått en
hjärtinfarkt.
Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning genomfördes. Sökningen utfördes i
databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO med meningsbärande ord vilka identifierades i studiens syfte.
Resultat: Hjärtinfarkten ledde till en rad förändringar i kvinnornas liv. Nära relationer och
stöd medförde upplevelsen av samhörighet och motivation. Brist på information från hälso- och sjukvården ledde till oro och beskrevs som ett betydande problem i kvinnornas liv efter hjärtinfarkten. Livet efter en hjärtinfarkt resulterade i att kvinnorna var tvungna att anpassa sig till en ny livssituation.
Slutsats: En hjärtinfarkt påverkar kvinnors liv, hälsa och livssituation i sin helhet. Det krävs
mer kunskap vad det gäller kvinnors symtom, sjukdomsförlopp och återhämtning. Forskning behöver generera kunskap till både vårdpersonal men även till samhället i sin helhet.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 1
2.1 Patofysiologi vid hjärtinfarkt ... 1
2.2 Symtom vid hjärtinfarkt ... 1
2.3 Riskfaktorer vid hjärtinfarkt ... 2
2.4 Den kvinnliga hjärtinfarkten ... 2
2.5 Omvårdnadsteoretisk referensram – Den salutogena teorin ... 2
2.5.1 Begriplighet ... 3 2.5.2 Hanterbarhet ... 3 2.5.3 Meningsfullhet ... 3 Problemformulering ... 3 3. Syfte ... 3 4. Metod ... 3 4.1 Sökstrategi ... 3 4.2 Urval ... 4 4.3 Kvalitetsgranskning ... 4 4.4 Etiska överväganden ... 5 4.5 Dataanalys ... 5 5. Resultat ... 6 5.1 En förändrad kropp ... 6 5.1.1 Fysiska förändringar ... 6 5.1.2 Emotionella reaktioner ... 7 5.2 Sociala behov ... 7 5.2.1 Förändrade relationer ... 7 5.2.2 Förändrad sexualitet ... 8 5.2.3 Förändrade roller... 8 5.2.4 Brist på information ... 8 5.2.5 Behov av stöd ... 9
5.3 Anpassning till en ny livssituation ... 9
5.3.1 Livsstilsförändringar ... 9
5.3.2 Anpassning till det nya livet ... 10
5.4 En förändrad livssyn ... 10
5.4.2 Ett nytt livsperspektiv ... 10
Resultatsammanfattning ... 11
6. Diskussion ... 11
6.1 Metoddiskussion ... 11
6.2 Resultatdiskussion ... 12
6.2.1 Begriplighet – Kaos och struktur i livet efter en hjärtinfarkt... 12
6.2.2 Hanterbarhet – Skilda strategier för anpassning ... 13
6.2.3 Meningsfullhet – Mening och tacksamhet efter hjärtinfarkten ... 14
Slutsats... 15 Kliniska implikationer ... 15 Fortsatt forskning ... 15 Referenslista ... 16 Bilaga 1. Sökmatris ... Bilaga 2. Artikelmatris ...
1
1. Inledning
Hjärt-kärlsjukdomar är ett vanligt folkhälsoproblem i världen och är en betydande orsak till sjuklighet, plötslig död samt lidande. Antalet människor som insjuknar varierar från land till land vilket beror på sjukvårdsystem, kultur och sociala faktorer (Pathak, Shirodkar, Ruparelia & Rajebahadur, 2017). Skandinaviens befolkning har en betydligt högre dödlighet av hjärt-kärlsjukdomar i jämförelse med den södra delen av Europa. Ungefär 12 procent av den svenska befolkningen är drabbade av hjärt-kärlsjukdomar och det är oftast personer över 65 års ålder som insjuknar (Strömberg, 2014).
Hjärtinfarkt är en av de diagnoser som räknas in i hjärt-kärlsjukdomarna. I Sverige drabbas över 35 000 personer av akut hjärtinfarkt varje år. En tredjedel av dem är kvinnor av vilka ungefär 70 procent överlever. Dödlighet relaterat till hjärtinfarkt har minskat i Sverige över tid på grund av bland annat nya och bättre behandlingsmetoder (Strömberg, 2014).
Hjärtinfarkt har traditionellt setts som mannens sjukdom (Schenck-Gustavsson, 2008; Hildingh, Fridlund & Lidell, 2007). Däremot visar Socialstyrelsens rapport att
hjärt-kärlsjukdomar, däribland hjärtinfarkt, numer är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor i Sverige (Socialstyrelsen, 2019).
2. Bakgrund
2.1 Patofysiologi vid hjärtinfarkt
Den bakomliggande orsaken till hjärtinfarkt är en fettinlagring, ett plack, i blodkärlsväggarna som förtränger kärlen. Vid en hjärtinfarkt brister placket vilket resulterar i att kroppens koagulationsmekanismer aktiveras. Detta bildar en tromb som täpper igen hjärtats kranskärl. Av den orsaken hindras blodflödet till det område i myokardiet som det aktuella kranskärlet försörjer. Om cirkulationen i hjärtmuskulaturen inte kan återställas inom 15 minuter inträffar en permanent skada i myokardiet. De skadade cellerna i hjärtat dör och kan ej nybildas (Rydberg & Holst, 2016; Strömberg, 2014).
2.2 Symtom vid hjärtinfarkt
Generella symtom som uppkommer vid en hjärtinfarkt hos både män och kvinnor är ofta i form av tryck eller tyngdkänsla och smärta i bröstet. Smärtan kan vara med eller utan utstrålning ut i armarna, bak i ryggen mellan skulderbladen och upp mot halsen.
Symtombilden kan vara högst varierande från person till person och skiljer sig ofta även mellan könen. Många kvinnor beskriver, till skillnad från män, symptom som smärta i käkar och tänder, yrsel, andfåddhet och trötthet i bröstet samt obehagskänsla i armarna (Rosenqvist & Tornvall, 2012; Strömberg, 2014).Detta kan leda till misstolkning av rådande
sjukdomsprocess av kvinnorna själva men även av sjukvårdspersonal (Hildingh et al., 2007; Coventry, Schalkwyk, Thompson, Hawkins & Hegney, 2017). Utöver detta aktiverar
mannens och kvinnans hjärnor olika områden i hjärnstrukturen i samband med smärta vilket är avgörande för upplevelsen av en hjärtinfarkt. Psykologiska och sociokulturella
förhållanden påverkar i stor utsträckning ett upplevt smärttillstånd. Detta medför att upplevelsen av en akut hjärtinfarkt skiljer sig åt mellan män och kvinnor eftersom sociokulturella förhållanden ofta ser olika ut hos de båda könen (Bowles, McEwen & Rosenfeld, 2018).
Då en hjärtinfarkt drabbar en individ är tiden från insjuknandet till professionellt medicinskt omhändertagande av stor vikt för individens överlevnadschanser. En del personer som får hjärtinfarkt söker vård för sent och detta resulterar i allvarliga komplikationer. En sent vårdsökande individ kan bland annat bero på huruvida denne upplever och uppfattar sina symtom (Coventry et al., 2017).
2
2.3 Riskfaktorer vid hjärtinfarkt
Generella riskfaktorer som kan öka risken för hjärtinfarkt för både män och kvinnor är genetiska förhållanden, livsstil, rökning och högt blodtryck. Även fysisk inaktivitet, brist på socialt nätverk och förhöjda kolesterolvärden är riskfaktorer att beakta (Junehag, Asplund & Svedlund, 2014). Forskning visar även att psykosocial belastning, det vill säga psykiska och sociala svårigheter, påverkar hjärt- och kärlhälsan. Stress, vilken är en viktig psykosocial belastning, är en tydlig riskfaktor för att drabbas av hjärtinfarkt. Psykosocial stress påverkar både direkt genom biologiska effekter och indirekt genom ett ogynnsamt leverne (Schenck-Gustavsson, 2008; Strömberg, 2014). Folkhälsomyndigheten (2019) beskriver att 16 procent av Sveriges befolkning anger att de lider av stress, där en större andel av dessa är kvinnor. Dessutom är sömnbesvär relativt vanligt förekommande bland Sveriges befolkning och kvinnor är överrepresenterade i samtliga undersökta ålderskategorier. Tillika menar Schenck-Gustavsson (2008) att stressrelaterade besvär, däribland sömnrubbningar och depression, kan i sin tur leda till övervikt och högt blodtryck. Detta i sig är generella riskfaktorer för att drabbas av hjärtinfarkt.
2.4 Den kvinnliga hjärtinfarkten
Hjärtinfarkt anses i större omfattning vara mer dödlig för kvinnan än för mannen (Pathak et al., 2017). Vid ankomst till sjukhus är det dessutom vanligare att kvinnor drabbats av arytmi och under eventuell sjukhusvistelse har de mer komplikationer i jämförelse med män
(Hildingh et al., 2007).
I enlighet med Socialstyrelsens rapport från 2018 menar Byström Sjödin (2019) att kvinnor och män drabbas lika ofta av hjärtinfarkt, emellertid insjuknar kvinnor i hjärtinfarkt senare i livet. En anledning till detta anses vara den skyddsfaktor som det kvinnliga könshormonet östrogen utgör före klimakterieperioden. Rosenqvist och Tornvall (2012) menar att detta medför en mer komplicerad sjukdomsbild hos kvinnan då hon på grund av en högre ålder kan ha en rad andra kroniska sjukdomar. Denna samsjuklighet kan i sin tur påverka
smärtupplevelsen och det akuta sjukdomstillståndet vid en hjärtinfarkt. Utöver en mer komplicerad sjukdomsbild med samsjuklighet löper kvinnor, enligt Mendes, Roux & Ridosh (2010), en högre risk att drabbas av fysiska och psykiska påföljder på grund av hjärtinfarkten. Kvinnor har i stor utsträckning blivit exkluderade från forskning gällande hjärtinfarkt, dess diagnostik samt behandling. Det vetenskapliga arbetet som hittills har utförts har till största delen varit inriktat på det manliga könet. Detta har resulterat i mindre kunskap om den kvinnliga hjärtinfarktens förlopp och påverkan på kvinnans liv efteråt. Dessutom har studieresultat som fokuserat på mannen blivit generaliserade till kvinnan (Mendes et al., 2010). Tiden efter en genomgången hjärtinfarkt är en sårbar period. För många personer är det en traumatisk upplevelse som påverkar välmående under en betydande efterföljande period (Johansson, Dahlberg & Ekebergh, 2003). Angående kvinnors upplevelser av livet efter en genomgången hjärtinfarkt saknas det mer djupgående studier (Hjärt-lungfonden, 2019).
2.5 Omvårdnadsteoretisk referensram – Den salutogena teorin
Den salutogena teorin är en omvårdnadsteori i vilken egenvård och hälsa är centrala begrepp. Teorin fokuserar på hälsans ursprung och friskfaktorer. Då en individ drabbas av en svår sjukdom, exempelvis hjärtinfarkt, erhålls alltid någon form av hälsa vilken definieras som en resurs. Denna hälsoresurs är en viktig del i processen av tillfrisknande och bibehållande av hälsa (Antonovsky, 2005).
Ett ytterligare centralt begrepp inom den salutogena teorin är känslan av sammanhang, KASAM, som en individ innehar. KASAM definieras som huruvida en person upplever att livet ter sig begripligt, hanterbart och meningsfullt. Upplevelsen av dessa tre komponenter
3
speglar individens förmåga att hantera mödosamma och svåra situationer i livet. Det
teoretiska antagandet är att graden av KASAM är avgörande för hur en individ framgångsrikt kan hantera en svår situation som uppstår i livet (Antonovsky, 2005).
2.5.1 Begriplighet
Den första komponenten, begriplighet, handlar om hur en människa rör sig mellan
ytterligheter så som kaos och struktur samt sammanhang och slumpmässighet. Begripligheten definieras av huruvida en individ kan reflektera över samt förstå olika händelser i livet. Utöver detta handlar begriplighet om individens förmåga att inse vad som påverkar livssituationen och hur denna kan agera för att påverka utfallet (Antonovsky, 2005).
2.5.2 Hanterbarhet
Hanterbarhet definierar strategier för problemlösning det vill säga hur en individ hanterar svåra situationer som uppstår i livet. Hanteringen påverkas av huruvida en person uppfattar sig ha eller sakna tillräckliga resurser som finns hos individen själv eller i dennes omgivning. Dessutom handlar komponenten om hur en individ kan bemöta situationer i livet på ett konstruktivt sätt samt åstadkomma en förändring i livssituationen (Antonovsky, 2005).
2.5.3 Meningsfullhet
Meningsfullhet handlar om motivation i livet samt uppfattningen om känslomässig innebörd. Komponenten tar upp individens förmåga att förstå en händelse i ett större sammanhang men även inse vikten av händelsens påverkan på individen personligen. En person som upplever meningsfullhet ser mening och syfte med livet och erhåller en strävan att komma vidare i livet (Antonovsky, 2005).
Problemformulering
Antal fall och dödlighet vid akut hjärtinfarkt har under de senaste decennierna varit stadigt sjunkande för både män och kvinnor. Däremot är hjärt-kärlsjukdom, däribland hjärtinfarkt, den vanligaste dödsorsaken för kvinnor i Sverige. För de kvinnor som överlever det akuta insjuknandet, är hjärtinfarkten en omvälvande händelse som på många sätt påverkar deras liv. Det är därför av vikt att skapa en djupare förståelse för dessa kvinnors upplevelser av livet efter en genomgången hjärtinfarkt. En mer genomgripande insikt i kvinnornas upplevelser och erfarenheter av livssituationen efter en hjärtinfarkt är betydande för sjuksköterskor relaterat till omvårdnaden av dessa patienter.
3. Syfte
Syftet med denna uppsats var att beskriva kvinnors upplevelser av livssituationen efter att ha genomgått en hjärtinfarkt.
4. Metod
För att uppnå syftet med studien genomfördes en litteraturstudie med systematisk sökning i tre olika databaser; Cinahl, Medline och PsycINFO.
4.1 Sökstrategi
Cinahl, Medline och PsycINFO har ett brett utbud av data inom omvårdnad och
hälsovetenskap (Forsberg & Wengström, 2016). Samtliga tre databaser har använts för att besvara studiens syfte. Innan informationssökningsprocessen tog sin början identifierades meningsbärande ord i studiens syfte vilka var hjärtinfarkt, upplevelser och kvinnor. För att kontrollera de meningsbärande ordens relevans och betydelse (Friberg, 2017), söktes
etablerade ämnesord upp för respektive databas i aktuell tesaurus. Utöver ämnesorden söktes även synonymer till dessa upp i databasen som fritextord vilka var följande: Heart Attack,
4
Experience*, View, Perception* och Women*. En del av fritextorden trunkerades (*) vilket
innebär att sökningen då möjliggör träffar på dokument som innehåller ordets alla olika böjningsformer (Friberg, 2017). I nedanstående sökblockschema (tabell 1) framgår de identifierade ämnesorden samt synonymer till dessa för respektive databas.
Tabell 1. Sökblockschema över ämnesord och synonymer
I det första steget i den systematiska sökprocessen söktes samtliga ämnesord och fritextord upp enskilt i varje databas. Därefter söktes ämnesord och fritextord upp genom boolesk söklogik. För att markera hur de utvalda sökorden skulle kombineras samt för att koppla fritextorden till relevanta ämnesord, användes de booleska operatorerna ”OR” och ”AND” (Forsberg & Wengström, 2016). Sökningar i samtliga databaser avgränsades med följande limits; Peer Reviewed, English och 2007-2019. För att se detaljerat sökschema i en sökmatris se bilaga 1.
4.2 Urval
För att identifiera vetenskapliga studier vars resultat svarade på den aktuella studiens syfte genomfördes en urvalsprocess i fyra urvalssteg i varje enskild träfflista för respektive databas. Detta genomfördes gemensamt av författarna för att uppnå ett så relevant urval som möjligt. Det första steget, urval 1, i urvalsprocessen syftade till att exkludera artiklar genom att läsa titeln. Samtliga titlar i alla databasers träfflistor lästes. Därefter, i urval 2, lästes abstract vilket ger en kort sammanfattning av dokumentets innehåll. De artiklar vars abstract inte svarade på studiens syfte exkluderades. I urval 3 lästes de kvarvarande artiklarna i fulltext för att få en helhetsbild av studierna och deras resultat. De artiklar som inte kunde relateras till den aktuella studiens syfte exkluderades. Slutligen, i urval fyra, lästes och inkluderades totalt tio artiklar till studien där resultaten besvarade studiens syfte. De studier som exkluderades i det slutliga urvalssteget beskrev bland annat både mäns och kvinnors upplevelser, tog upp upplevelser kring själva insjuknandet samt upplevelser av symtom.
Viktiga inklusionskriterier var att artiklarna skulle behandla kvinnor, att det skulle handla om hjärtinfarkt samt att artiklarna skulle bearbeta upplevelser efter genomgången hjärtinfarkt. Exklusionskriterier var att resultatet integrerade mäns upplevelser med kvinnornas, däremot inkluderades artiklar där män och kvinnors upplevelser separerades i resultatpresentationen.
4.3 Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning av de 10 inkluderade artiklarna genomfördes av författarna gemensamt med hjälp av SBU:s granskningsmallar för forskningsmetodik (SBU, 2014). Nio av artiklarna
Databas Sökblock A Sökord: Hjärtinfarkt Sökblock B Sökord: Upplevelser Sökblock C Sökord: Kvinnor Cinahl Ämnesord: MH”Myocardial Infarction” Fritextord: Heart Attack Ämnesord:
MH”Life Experiences” (ämnesord)
Fritextord:
Experience*, View, Perception*
Ämnesord: MH”Women” Fritextord: Women* Medline Ämnesord: MH”Myocardial Infarction” Fritextord: Heart Attack Ämnesord:
MH”Life Change Events”
Fritextord:
Experience*, View , Perception*
Ämnesord: MH”Women” Fritextord: Women* PsycINFO Ämnesord: DE”Myocardial Infarctions” Fritextord: Heart Attack Ämnesord: DE”Life Experiences” Fritextord:
Experience*, View , Perception*
Ämnesord:
DE”Women Females”
Fritextord:
5
var kvalitativa studier, således användes SBU:s mall för kvalitativ forskningsmetodik för att granska dessa. En av artiklarna var en studie med mixad metod, därför användes SBU:s granskningsmallar för både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik för att granska denna studie. Artiklarnas kvalitet, styrkor och svagheter kontrollerades och bedömdes till hög, medel eller låg kvalitet. Samtliga artiklar erhöll hög kvalitet och bibehölls följaktligen för att besvara studiens syfte. Värdering av de 10 olika artiklarnas vetenskapliga styrkor och svagheter beskrivs i en artikelmatris, (se bilaga 2).
4.4 Etiska överväganden
9 av 10 studier som inkluderades har fått tillstånd från etisk kommitté. I en av studierna framgår det inte helt tydligt om etiskt godkännande, däremot har tidskriften där studien publicerats kriterier för etiska förhållningssätt som måste uppfyllas för att få publicera artikeln. Ett av kriterierna var att studien skulle ha fått ett godkännande från etisk kommitté. Dessutom har respondenter i samtliga studier fått godkänna sin medverkan genom ett skriftligt samtyckes-dokument och blivit informerade om studieprocessen.
För att inte styra resultatet har de inkluderade artiklarna lästs och granskats med ett öppet och neutralt synsätt (Kristensson, 2014). I så stor utsträckning som möjligt togs inte hänsyn till egna åsikter, erfarenheter och värderingar i inkludering och exkludering av studier och inte heller vid sammanställningen av resultatet. Den systematiska sökningen efter data
genomfördes med limiten Peer Reviewed, vilket innebär att studien genomgått en kvalitetsgranskning som säkrar att den publicerade forskningen håller en hög standard (Forsberg & Wengström, 2016).
4.5 Dataanalys
Analys av studiernas resultat genomfördes i enlighet med Fribergs (2017) fyra steg för integrerad dataanalys. Det första steget var att läsa samtliga studier på nytt för att förstå helheten och få en djupare inblick i studiernas resultat. En sammanfattning av varje artikel genomfördes med fokus på text som besvarar studiens syfte. Det andra steget var att
dokumentera data från artiklarna i en översiktstabell. Detta genomfördes i en artikelmatris, se bilaga 2, med fokus på syfte, metod och resultat. På så vis skapades en struktur på det material som skulle analyseras. Det tredje steget i analysprocessen var att identifiera likheter och skillnader i de olika artiklarnas resultat. Text i artiklarna som svarade på studiens syfte kodades och sammanställdes senare till ett antal olika kategorier och subkategorier i enlighet med steg fyra i analysprocessen. Kategorier och subkategorier framgår i nedanstående tabell.
Tabell 2. Kategorier och subkategorier i resultatet
Kategori Subkategori
En förändrad kropp Fysiska förändringar Emotionella reaktioner Sociala behov Förändrade relationer
Förändrad sexualitet Förändrade roller Brist på information Behov av stöd Anpassning till en ny livssituation Livsstilsförändringar
Anpassning till det nya livet En förändrad livssyn Nya tankemönster
6
5. Resultat
I nedanstående tabell framgår det hur samtliga inkluderade studier tar upp de olika kategorierna och subkategorierna, se tabell 3. Resultatet baseras på hur kvinnor upplever livssituationen efter en genomgången hjärtinfarkt strukturerat efter dessa.
Tabell 3. Resultatöversikt
5.1 En förändrad kropp
5.1.1 Fysiska förändringar
Efter en genomgången hjärtinfarkt menade kvinnorna att de upplevde att livet
karaktäriserades av ett antal olika hälsoproblem relaterade till försämrad fysisk förmåga. Även lätta uppgifter i vardagen som att klä på sig upplevdes som svåra (Stevens & Thomas, 2012). Svårigheter i vardagen kopplade till den genomgångna hjärtinfarkten fanns kvar i kvinnornas liv även flera år efter det akuta insjuknandet. De mest besvärande tillstånden till följd av hjärtinfarkten upplevdes vara trötthet, utmattning och brist på energi. Kvinnorna angav att de i större utsträckning var i behov av vila och behövde återhämtning efter fysisk ansträngning (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2007; Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg, 2011; Stevens & Thomas, 2012). Trötthet ledde till stress i livet då kvinnorna upplevde att de inte hade kraften till att fortsätta vardagen som tidigare. Då kvinnorna hade svårigheter att förändra livssituationen på grund av orkeslöshet, skapades rastlöshet i det
Studie En förändrad
kropp
Sociala behov Anpassning till en ny
livssituation En förändrad livssyn Fysiska för-ändringar Emo-tionella reaktioner För-ändrade relationer För-ändrad sexualit et För-ändrade roller Brist på in-formation Behov av stöd Livsstils-förändringar Anpassning till det nya livet Förändrade tanke-mönster Ett nytt livs-perspektiv
Fuochi & Foà
(2018)
x
Kristofferzon et al. (2007)x
x
x
x
x
x
Kristofferzon et al. (2008)x
x
x
x
x
x
x
x
Sjöström-Strand & Fridlund (2007)x
x
x
x
Sjöström-Strand et al. (2011)x
x
x
x
x
x
x
Stevens & Thomas (2012)x
x
x
x
x
x
Sundler et al. (2009)x
x
x
x
x
Söderberg et al. (2013)x
x
White et al. (2007)x
x
x
x
x
Wieslander et al. (2016)x
x
x
x
7
dagliga livet (Sjöström-Strand & Fridlund, 2007). En del äldre kvinnor, däremot, antydde att hälsorelaterade besvär till viss del berodde på det naturliga åldrandet och inte på hjärtinfarkten i sig (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2008).
5.1.2 Emotionella reaktioner
Livssituationen och återhämtningsprocessen efter en genomgången hjärtinfarkt upplevdes som en komplex process, vilken influerades av rädsla, osäkerhet och ångest. Kvinnorna menade att deras hjärtinfarkt hade resulterat i en mer frekvent känsla av ilska, depression samt upplevelsen av att vara lättrörd med närhet till tårar (Kristofferzon et al., 2007; Sjöström-Strand et al., 2011).
Efter det att hjärtinfarkten inträffade upplevde kvinnorna konstant närvarande oro och osäkerhet för att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt (Sjöström-Strand et al., 2011; Stevens & Thomas, 2012; White, Hunter & Holttum, 2007). Då fysiska symtom uppkom, så som smärta, resulterade detta i en alarmerande känsla eftersom minnen återkom från det akuta insjuknandet. Kvinnorna var nu mer medvetna om sitt hjärta, hur det slår och dess bräcklighet vilket var en central källa till oro (Stevens & Thomas, 2012; Sjöström-Strand & Fridlund, 2007; Sjöström-Strand et al., 2011). Återkommande minnen från hjärtinfarkten ledde dessutom till att kvinnorna upplevde en osäkerhet kring att gå utanför hemmet ensamma (White et al., 2007).
Hjärtinfarkten resulterade i frågor kring kvinnornas identitet och existens vilket ledde till att frågor som ”varför jag?” uppstod. Oförmågan att förstå varför just de hade drabbats av en hjärtinfarkt ledde till ilska, ledsamhet och en känsla av depression (Sjöström-Strand & Fridlund, 2007; Stevens & Thomas, 2012). Utöver detta var det faktum att kvinnorna hade drabbats av en allvarlig sjukdom en central stressfaktor i livet (Sjöström-Strand & Fridlund, 2007). Kvinnorna menade också att de var arga på sig själva för att de, under många år, bortsett från sina egna behov vilket de i sin tur trodde ledde till hjärtinfarkten. Dessutom upplevde kvinnorna ilska över att inte kunna hantera dagliga aktiviteter i livet till följd av just hjärtinfarkten (Kristofferzon et al., 2008). Utöver detta angav en del kvinnor att de kände sig som en börda för sina närstående och upplevde även skuld och värdelöshet inför detta (Kristofferzon et al., 2007).
5.2 Sociala behov
5.2.1 Förändrade relationer
Nära relationer och samhörighet var betydelsefullt för kvinnorna i det dagliga livet och för återhämtningen som följde hjärtinfarkten. Meningsfulla relationer beskrevs som relationer med partner, barn, barnbarn, föräldrar samt nära vänner. En sådan typ av relation upplevdes som en tillgång i livet efter hjärtinfarkten då den innebar närhet och kamratskap men även säkerhet. Närhet och personlig kontakt angavs generera energi, livsglädje och lust i kvinnornas liv efter en genomgången hjärtinfarkt (Sundler, Dahlberg & Ekenstam, 2009; Kristofferzon et al., 2007). Kvinnorna beskrev närheten till familjen som viktigt för deras välmående. Det var betydelsefullt att kvinnorna kände att de alltid hade någon i deras närhet att kontakta för att prata om känslor, tankar och funderingar kring livssituationen och framtiden (Sjöström-Strand et al., 2011; White et al., 2007). De kvinnor som levde med en partner uppgav dessutom att partnern var ett stort stöd i form av en bra lyssnare, hade förståelse samt tog väl hand om dem (Kristofferzon et al., 2007; Sundler et al., 2009). Bristande relationer kunde å andra sidan orsaka en mer intensifierad känsla av ensamhet och tomhet. Konsekvensen av en bristfällig relation kunde enligt kvinnorna leda till stegrat lidande och ökad sårbarhet (Sundler et al., 2009). Krav från externa relationer men även krav
8
som kvinnorna hade på sig själva uppfattades som det mest framstående problemet då det kom till personliga relationer i livet efter hjärtinfarkten (Kristofferzon et al., 2007).
Kvinnorna beskrev även att de upplevde sig själva som egoistiska gentemot en del individer i deras sociala nätverk då de ansåg sig vara till besvär eller då de bad om hjälp (Kristofferzon et al., 2008).
5.2.2 Förändrad sexualitet
Efter insjuknandet i en hjärtinfarkt beskrev kvinnorna att förväntningar, både på partnern och på sig själva, var komplicerade. Några av kvinnorna beskrev en minskad sexlust och
svårigheter då det kom till att prata om detta med sina partners. Trots långa förhållanden rapporterade kvinnorna om missförstånd mellan dem själva och deras partners då det gäller det förändrade sexlivet (Söderberg, Johansen, Herning & Berg, 2013; Sundler et al., 2009). Kvinnorna menade att de kände ett större behov av intimitet och ömhet hellre än samlag. Detta kunde, enligt kvinnorna, leda till en obalans i relationen då deras partners sexlust var oförändrad (Söderberg et al., 2013 & Sundler et al., 2009). Symtom såsom smärta,
andningssvårigheter och smärta vid beröring minskade välbehag och frekvens av intim fysisk beröring och samlag. Fysiska och emotionella hinder till följd av sjukdomen skapade
existentiell osäkerhet och rädsla för att få en ny hjärtinfarkt under samlag vilket påverkade samlivet för en del kvinnor (Söderberg et al., 2013). En del av kvinnorna menade däremot att hjärtinfarkten inte hade begränsat sexualitet och samliv. Några av dem menade till och med att hjärtinfarkten hade påverkat närhet och intimitet på ett positivt sätt och att sjukdomen resulterade i mer sökande efter nära kroppskontakt (Sundler et al., 2009).
5.2.3 Förändrade roller
Kvinnorna uttryckte att livet innan hjärtinfarkten var präglat av ett påtagligt ansvarstagande över familj, arbete och hem. Efter insjuknandet ansträngde sig kvinnorna till den yttersta gränsen då de ville fortsätta det dagliga livet som innan i samma ansvarstagande roll. Nu var istället deras status förändrad i relation till familjen och kvinnorna var tvungna att lämna vissa roller de hade tidigare (Sjöström-Strand & Fridlund, 2007; Stevens & Thomas, 2012). Kvinnorna kände en frustration och ilska över det faktum att människor i deras sociala nätverk agerade överbeskyddande efter hjärtinfarkten. De menade att individer i deras närhet numer styrde deras handlingar och begränsade kvinnornas förmågor vilket resulterade i en känsla av självständighetsförlust(White et al., 2007). Däremot menade en del kvinnor att sociala aktiviteter i det sociala nätverket efter hjärtinfarkten utfördes med mer hänsyn till kvinnan och hennes villkor (Kristofferzon et al., 2008).
Livssituationen efter hjärtinfarkten upplevdes som svårartad då kvinnorna uppfattade att människor runt omkring dem hade förändrade attityder och förhållningssätt gentemot dem. Även relationer och roller gentemot arbetskollegor hade förändrats eftersom kollegornas uppfattningar om kvinnorna hade påverkats negativt till följd av insjuknandet (Sjöström-Strand & Fridlund, 2007; White et al., 2007).
5.2.4 Brist på information
Många av kvinnorna menade att hälso- och sjukvårdspersonal inte gav dem adekvat information vilket ledde till oro och osäkerhet (Sjöström-Strand et al., 2011). Information kring dietförändringar, fysisk aktivitet och saltrestriktioner var den enda informationen som en del av kvinnorna upplevde att de fick av vårdpersonalen. Kvinnorna betonade även att information kring känslor och emotionellt mående samt fysiska och psykiska besvär relaterat till den genomgångna hjärtinfarkten var viktigt att få ta del av (Stevens & Thomas, 2012;
9
Kristofferzon et al., 2007). Kvinnorna angav dessutom att sjukvårdspersonalen inte gav dem information gällande samliv och sexuell hälsa efter den genomgångna hjärtinfarkten.
Kvinnorna önskade även stöd och information från sjukvårdspersonal till deras partners (Söderberg et al., 2013).
5.2.5 Behov av stöd
Kvinnor som upplevde stöd från det sociala nätverket menade att detta genererade en kraft och styrka för dem att kunna lita på den egen kapaciteten. Detta medförde att kvinnorna i större utsträckning kunde prioritera sig själva, testa sina gränser, våga ta beslut samt hantera sina symtom och behandlingar (Kristofferzon et al., 2007). En del av kvinnorna angav däremot att de inte hade tillräckligt med stöd från familj och vänner vilket försvårade deras vardag och livssituation (Sjöström-Strand et al., 2011).
En del av kvinnorna upplevde att stödet från sjukvårdspersonal var en väsentlig del i den stödjande processen och menade att den konstanta kontakten med sjukvården var en bidragande del i återhämtningen. Att bli lyssnade på och sedda av vårdpersonalen, menade kvinnorna, var betydelsefullt. Fokus skulle inte endast vara på hjärtinfarkten utan mer på kvinnan i sig. Då sjukvårdspersonal levererade kunskap, en varm atmosfär och
uppmärksamhet skapades en känsla av säkerhet och motivation till att fortgå strävandet efter en god upplevd livssituation (Wieslander, Mårtensson, Fridlund & Svedberg, 2016).
De kvinnor som deltog i ett hjärtrehabiliteringsprogram betonade att sjuksköterskans roll och stöd var betydande i livet efter hjärtinfarkten. Sjuksköterskan stod för kontinuitet, säkerhet, emotionell support och praktisk hjälp under återhämtningsprocessen och anpassningen till den nya livssituationen. Att delta i programmet ledde till ett ökat självförtroende och ökad
självinsikt (Kristofferzon et al., 2008; Wieslander et al., 2016; White et al., 2007).
5.3 Anpassning till en ny livssituation
5.3.1 Livsstilsförändringar
I livet innan hjärtinfarkten var hälsoaspekten något som kvinnorna inte hade prioriterat. De var istället upptagna av arbete, familjeansvar och ansvarstagande för andra individers mående. Uppgifter i livet som de tidigare hade tagit på allvar och stressat mycket inför resulterade i att de, innan insjuknandet, förbisåg sina symtom och hälsoproblem. Hjärtinfarkten motiverade kvinnorna att förändra livssituationen till en mer hälsosam livsstil (Sundler et al., 2009). Kvinnorna menade att de nu prioriterade ett nytt leverne beträffande rökning, kost, vardagsliv och arbete. Rökstopp, att minska ned arbetstiden och reducera krävande åtaganden utanför och i hemmet var i fokus. Detta på grund av kvinnornas vilja att istället utföra aktiviteter de själva hade valt och som gav dem mening och glädje i livet (Stevens & Thomas, 2012; Wieslander et al., 2016; Kristofferzon et al., 2008).
Att genomföra livsstilsförändringar uppgavs vara svårt. En del av kvinnorna kunde genomföra förändringar direkt medan andra behövde mer tid och stöd. För att ha möjlighet att förändra sin livsstil och livssituation, angav kvinnorna att det krävdes stöd från sjukvårdspersonal men även från anhöriga (Sjöström-Strand et al., 2011; Kristofferzon et al., 2007; Sjöström-Strand & Fridlund, 2007).
10
5.3.2 Anpassning till det nya livet
Innan hjärtinfarkten var kvinnorna fria att göra vad de ville utan att behöva tänka på hälsan. Livet efter hjärtinfarkten beskrevs istället som ett fängelse och kvinnorna var hämmade av en konstant känsla av trötthet, oro och rädsla (Stevens & Thomas, 2012). Upplevelsen av att vara hämmad var ofta kopplad till olika försvårade anpassningssituationer i livet efter
hjärtinfarkten (White et al., 2007).
Kvinnorna som hade genomgått en hjärtinfarkt upplevde, i större utsträckning, ett behov av att använda hanteringsstrategier som var viktiga för anpassningen till den nya livssituationen. Livskvalitet och upplevelsen av anpassning berodde på huruvida den drabbade kvinnan kunde använda sig av socialt stöd, self-efficacy (tron på den egna förmågan) samt att erhålla ett problemlösningsorienterat synsätt. Kvinnorna som hade genomgått en hjärtinfarkt uppfattade en större self-efficacy men minskat socialt stöd i jämförelse med kvinnor som inte drabbats av en hjärtinfarkt (Fouchi & Foà, 2018). Kvinnorna beskrev att de har lärt sig att vara kapabla till anpassning till det nya livet efter hjärtinfarkten. Detta genomfördes genom att acceptera livssituationen och därmed ta det mer lugnt, lämna åtaganden till dagen därefter samt att minska kraven på sig själva utan att känna skuld (Kristofferzon et al., 2008; White et al., 2007). Kvinnorna angav även att de fokuserade på att finna hälsokällor för att ansamla kraft för det dagliga livet (Sundler., 2009).
5.4 En förändrad livssyn
5.4.1 Förändrade tankemönster
Kvinnornas hälsa och välmående var inte lika högt prioriterat innan de drabbades av en hjärtinfarkt. Det akuta insjuknandet förändrade däremot detta synsätt och ledde till större eftertänksamhet och en vilja att ändra tankesätt relaterat till kvinnornas hälsosyn.
Hjärtinfarkten sågs som ett uppehåll i livet vilket påverkade kvinnornas syn på sina egna behov. Kvinnorna menade att de behövde vara mer egoistiska och fokusera mer på att ta hand om sig själva och sin hälsa (Sundler et al., 2009). För att kunna ändra tankesättet kring den nya livssituationen, krävdes ett kontinuerligt och aktivt arbete med sina tankemönster, assimilering av ny kunskap och en förändring av tankegången i vissa situationer. Genom att utvärdera sina tankegångar skapades mer gynnsamma förutsättningar för kvinnorna att säga nej till personer i specifika situationer och istället prioritera sina egna behov (Wieslander et al., 2016).
5.4.2 Ett nytt livsperspektiv
Kvinnorna beskrev att återhämtningsprocessen inte endast innebar att bli frisk från sjukdomen utan även att få ett nytt livsperspektiv, ny existentiell syn och en ny anblick på den nya
livssituationen (Wieslander et al., 2016). Kvinnorna angav att de ville leva längre för att få umgås med sin familj och övriga närstående. Däremot mynnade hjärtinfarkten ut i en medvetenhet om livets skörhet. Kvinnorna menade att hjärtinfarkten hade lett till en betydande tacksamhet för att få vara vid liv, vilket förstärkte viljan att överleva (Sjöström-Strand et al., 2011; Kristofferzon et al., 2008). Livet efter hjärtinfarkten upplevdes som en andra chans. Livet ansågs som viktigare än att endast arbeta vilket medförde att
angelägenheter som gav mening i livet prioriterades mer efter hjärtinfarkten (Kristofferzon et al., 2008).
11
Resultatsammanfattning
Hjärtinfarkten ledde till en rad förändringar i kvinnornas liv. Den kroppsliga förändringen handlade om kvinnornas upplevelser av fysiska hinder så som trötthet och utmattning. Emotionella reaktioner till följd av hjärtinfarkten handlade om förändringar i kvinnornas psykiska tillstånd. Rädsla, oro, ilska och depression var vanliga känslor som kvinnorna beskrev. Resultatet visade att nära relationer och stöd medförde upplevelsen av samhörighet. Däremot menade kvinnorna att brist på stöd och meningsfulla relationer resulterade i
ensamhet och tomhet. Stöd och information från sjukvårdspersonal var viktiga beståndsdelar för en framgångsrik återhämtning. Brist på information från hälso- och sjukvården ledde till oro och beskrevs som ett betydande problem i kvinnornas liv efter hjärtinfarkten. Livet efter en hjärtinfarkt resulterade även i att kvinnorna var tvungna att anpassa sig till en ny
livssituation, vilket genomfördes genom livsstilsförändringar. Livssituationen efter
hjärtinfarkten präglades av en förändrad livssyn med ändrade tankemönster och bidrog även till ett nytt livsperspektiv.
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Syftet med föreliggande studie var att beskriva kvinnors upplevelser av livssituationen efter att ha genomgått en hjärtinfarkt. Således har studien en kvalitativ ansats då fokus har varit att skapa mening och en djupare förståelse för kvinnornas subjektiva upplevelser (Forsberg & Wengström, 2016).
För att svara på studiens syfte genomfördes en litteraturstudie med en systematisk sökning. Metoden ansågs som relevant då den resulterar i en översikt och samlad bild över aktuellt kunskaps- och forskningsläge. Den systematiska sökningen genererade, efter exkludering i en urvalsprocess, tio artiklar. En alternativ metod som skulle kunna ha genomförts för att besvara syftet är en kvalitativ intervjustudie. Detta hade möjligtvis resulterat i en ännu mer uppdaterad och aktuell bild över kvinnors upplevelser då en del av de inkluderade studierna var äldre än 10 år.
Samtliga databaser som användes för att finna data anses vara relevanta att använda då det kommer till att besvara studiens syfte eftersom alla är inriktade på omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2016). Då sökningen genomfördes i ett antal olika databaser ökade detta möjligheten att finna studier med hög relevans utifrån syftet. Wallengren och Henricson (2012) menar att användandet av flera olika databaser även ökar litteraturstudiens
trovärdighet. För att ytterligare säkerställa relevansen hade den systematiska sökningen kunnat genomföras i fler än tre databaser.
De meningsbärande orden i studiens syfte kontrollerades och identifierades som ämnesord i samtliga databaser för att öka relevans i träfflistorna (Friberg, 2017). De identifierade ämnesorden kombinerades med booleska operatorer för att sökningarna skulle resultera i relevant forskningsdata. Detta kunde öka möjligheten att undersöka det som avsågs att undersökas.
Sökningen i databaserna limiterades till peer-review, referentgranskning, vilket syftar till att upprätthålla en vetenskaplig standard (Friberg, 2017). Detta ökar därmed den vetenskapliga kvalitén på föreliggande studie samt stärker studiens trovärdighet. En annan begränsning var att studierna inte skulle vara äldre än tolv år (2007-2019). Inledningsvis genomfördes
sökningarna med en tioårsbegränsning för att säkerställa sökresultat med aktuell forskning. Däremot skapades en insikt om att databassökningarna med denna begränsning resulterade i allt för begränsade träffar, vilket var anledningen till att årtalen utökades med två år. En
12
alternativ datasökning hade kunnat vara att genomföra en manuell sökning. Däremot gav databassökningen med ett tidsspann på 12 år relevanta studier som därmed kunde inkluderas. Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av SBU:s granskningsmallar. Av de tio studier som granskades fanns inget bortfall på grund av bristande kvalitet och samtliga inkluderades därmed i studien. Att endast högkvalitativa studier har inkluderats ökar kvaliteten även på den aktuella studien. Då kvalitetsgranskningen har utförts i strukturerade mallar, minskar detta risken för personlig värdering och subjektiva åsikter kring huruvida en studie är av hög eller låg kvalitet. Kvalitetsgranskningen genomfördes gemensamt av författarna vilket medför en mer objektiv granskning.
Av de tio inkluderade studierna var sex av dem utförda i Sverige. Detta kan möjligtvis påverka överförbarheten till kvinnor globalt, däremot speglar resultatet troligtvis i hög grad svenska kvinnors upplevelser av livssituationen efter en hjärtinfarkt. En av de inkluderade studierna hade ett urval med både män och kvinnor. Denna studie inkluderades eftersom det gick att skilja mellan männens och kvinnornas svar i studiens resultatdel.
Merparten av de inkluderade studierna baserades på intervjuer med en intervjuguide. Fördelen med en intervjuguide är att forskaren kan styra vilka specifika teman som ska beröras. En möjlig nackdel med detta kan däremot vara att respondenterna blir påverkade till att diskutera särskilda ämnen som de annars inte hade tagit upp eller tidigare reflekterat över. Däremot borde det faktum att kvinnorna får möjlighet att diskutera ämnen de inte tidigare reflekterat över att skapa förutsättningar för nya studier.
I en av studierna utfördes urvalet genom att dela ut flyers på utvalda ställen. Urvalsförfarande blev således till viss del ett slumpmässigt urval och forskarna har därmed inte kunnat specifikt tillfråga kvinnor som har erfarenheter av det fenomen som de avsåg att undersöka. Däremot hade forskarna i studien specifika och tydliga inklusions- och exklusionskriterier, vilket är anledningen till att den togs med i föreliggande studie. En annan inkluderad studie, som tog upp ämnet sexualitet, hade ett stort bortfall (24 av 35). Detta kan tolkas som att ämnet var känsligt för respondenterna att berätta om. Ett stort bortfall kan påverka studiens resultat negativt om bortfallet skiljer sig åt avseende ålder eller andra specifika egenskaper (Billhult, 2017). Det framgår inte i studien om bortfallet och de faktiska respondenterna skiljer sig åt, vilket anses vara en nackdel för den föreliggande studien. Däremot deltog 11 kvinnor i den inkluderade studien vilket tolkas som att resultatet torde vara relevant.
Analys av data genomfördes i flera steg i enlighet med Friberg (2017). Resultatet i varje enskild inkluderad studie analyserades av de båda författarna både enskilt och senare gemensamt. Detta för att minska riskerna för att visst resultat skulle försummas eller misstolkas. Däremot finns det en risk att resultat tolkas felaktigt på grund av missvisande översättning från det engelska språket till svenska.
6.2 Resultatdiskussion
Insjuknandet i en hjärtinfarkt påverkar graden av KASAM för de drabbade kvinnorna. Resultatet visade att samtliga av de tre komponenterna påverkas i olika riktningar av hjärtinfarkten. I följande resultatdiskussion kommer den föreliggande studiens resultat att diskuteras efter huruvida de tre olika komponenterna i KASAM påverkas av den
genomgångna hjärtinfarkten.
6.2.1 Begriplighet – Kaos och struktur i livet efter en hjärtinfarkt
Begriplighet i den salutogena teorin handlar om huruvida en individ uppfattar händelser i livet förutsägbara eller slumpmässiga. Individen rör sig mellan ytterligheter så som
13
slumpmässighet och sammanhang samt kaos och struktur (Antonovsky, 2005). Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade att oron över att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt var en konstant närvarande känsla hos kvinnorna. Detta kan tydas som att hjärtinfarkten i sig var en slumpmässig händelse vilken var svår för kvinnorna att förklara och förstå. Resultatet visade även att kvinnorna hade svårt att inse varför just de hade drabbats vilket resulterade i känslor så som ilska och ledsamhet. Existentiell oro till följd av fysiska och emotionella hinder kunde påverka livssituationen genom att influera relationer, roller, tankesätt och sexualitet. Resultatet i föreliggande studie bekräftas av Johansson & Ekebergh (2006) som beskriver att kvinnans liv efter en hjärtinfarkt är karaktäriserat av en existentiell oro samt känslan av kontrollförlust över situationen och den egna kroppen. I enlighet med detta visade litteraturstudiens resultat att kvinnorna upplevde känslor som ilska och depression efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. I motsats till detta är, däremot, att resultatet i föreliggande studie även visade att en del kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt accepterade den nya
livssituationen och är lärde sig att anpassa sig till den nya livssituationen. Dessutom visade resultatet i den föreliggande litteraturstudien att hjärtinfarkten mynnade ut i förändrade tankemönster hos kvinnorna. För att anpassa sig till den nya livssituationen, visade resultatet, att kvinnorna nu var mer egoistiska och fokuserade på sina egna behov och sin hälsa. Detta bekräftas av Galick, D’Arrigo-Patrick och Knudson-Marti (2015) som beskriver att kvinnor som drabbats av en hjärtinfarkt tog en aktiv roll i att ta hand om sin kropp och främja sina egenupplevda inre styrkor. Kvinnorna omvärderade vad som var viktigt i livet och strävade efter att finna en mening med det som hänt.
En egen tolkning är att anpassningen och förhållningssättet till livssituationen efter en
hjärtinfarkt ser olika ut för olika kvinnor. En del kvinnor reagerar med emotionella känslor så som ilska och sorg medan andra finner motivation och kraft till att anpassa sig till det nya livet. Begripligheten, i enlighet med den salutogena teorin, påverkas därmed individuellt beroende på huruvida en kvinna uppfattar den rådande situationen. Resultatet i
litteraturstudien visade att hjärtinfarkten i sig upplevdes som en slumpmässig händelse, däremot var de följande konsekvenserna och de individuella förutsättningarna hos kvinnorna något som bidrog till skilda upplevelser av kaos och struktur i livet.
6.2.2 Hanterbarhet – Skilda strategier för anpassning
Hanterbarhet handlar om individens förmåga att hantera svåra situationer i livet. Denna hantering beror på huruvida individen upplever sig ha tillräckliga resurser, både inom sig och i omgivningen (Antonovsky, 2005). Detta kan relateras till det faktum att resultatet i den föreliggande litteraturstudien visade att kvinnors återhämtning och hantering av
livssituationen efter en hjärtinfarkt influeras av både inre och yttre stödjande faktorer. Kvinnor som har genomgått en hjärtinfarkt upplevde ett behov av att använda
hanteringsstrategier för att anpassa sig till livssituationen.
Resultatet visade dessutom att kvinnor i stor utsträckning hade ett behov av stöd och
information från det sociala nätverket för att ha möjlighet att genomföra livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten. Stöd från framförallt anhöriga samt information från vårdpersonal underlättade för kvinnorna i deras livssituation och bidrog till motivation och säkerhet. Att inte få tillräckligt med stöd försvårade kvinnornas livssituation och det vardagliga livet. Litteraturstudiens resultat styrks av Koning, Young, och Bruce (2016) som beskriver att det finns en betydande kunskapsbrist hos speciellt vårdpersonal då det kommer till att stödja kvinnor som har genomgått en hjärtinfarkt. Detta i sin tur leder till bristande stöd för dessa kvinnor och en försvårad återhämtning. För att stödja kvinnor i deras återhämtningsprocess efter en hjärtinfarkt, föreslår Fålun, Fridlund, Schaufel, Schei & Norekvål (2016), att
14
unika behov och återhämtning. Detta stärker resultatet i den föreliggande litteraturstudien då det visade att en konstant kontakt med sjukvården och stöd från sjuksköterskan underlättade för kvinnorna i deras nya livssituation och anpassningen till denna. En egen åsikt är att tillräcklig information från hälso- och sjukvården är en betydande källa till kvinnors kunskap om hjärtinfarkt och dess påverkan på livet. Det kan även vara en bidragande faktor till kunskapsanskaffning för individer i samhället.
Med hjälp av inre resurser, i enlighet med Antonovsky (2005), visade resultatet i föreliggande litteraturstudie att kvinnorna anpassade sig till livssituationen genom acceptans. De minskade kraven på sig själva utan att känna skuld. Dessutom fokuserade kvinnorna på att finna
hälsokällor för att kunna hantera det dagliga livet. Motstridande till detta är att resultatet även visade på anpassningssvårigheter hos kvinnorna då det förekom en hämmande upplevelse relaterat till trötthet, oro och rädsla. Dessutom menar Graham (2016) att livet efter en hjärtinfarkt är influerat av höga stressnivåer för kvinnor vilket resulterar i både fysiska och psykiska hinder i anpassningen och hanteringen av livssituationen. En egen reflektion är att komponenten hanterbarhet därför påverkas på varierande vis sett till den föreliggande studiens resultat. Hanteringen av livssituationen och anpassningen efter en hjärtinfarkt kan vara komplicerad. En del kvinnor har förmågan att använda hanteringsstrategier så som acceptans för att anpassa sig till den nya livssituationen. Däremot hämmas andra kvinnors hanteringsförmåga av olika inre och yttre faktorer.
6.2.3 Meningsfullhet – Mening och tacksamhet efter hjärtinfarkten
Meningsfullhet innebär individens känsla av motivation i livet samt uppfattningen om känslomässigt mervärde och innebörd (Antonovsky, 2005). Resultatet i den föreliggande litteraturstudien visade att hjärtinfarkten i sig motiverade kvinnorna till att anpassa sig till den nya livssituationen och genomföra livsstilsförändringar. Däremot upplevde en del kvinnor att det var svårt att finna motivation till att utföra förändringar i livet, vilket oftast berodde på brist på stöd från omgivningen. Motivationen hos kvinnorna stöttades av sjukvårdspersonal genom att bli lyssnade på och sedda. Kunskap och uppmärksamhet från vårdpersonal skapade mer gynnsamma förutsättningar för god återhämtning och motivation i livet. En egen åsikt är att det är av vikt att hälso- och sjukvårdspersonal, däribland sjuksköterskan, har förståelse för den individuella kvinnans situation och behov. Dessutom krävs det kunskap hos
sjuksköterskan om hjärtinfarktens förlopp och påverkan på kvinnans liv för att ha möjlighet att utföra en anpassad och individinriktad vård.
Meningsfullhet, i enlighet med Antonovsky (2005), skapades till följd av hjärtinfarkten då resultatet i litteraturstudien visade att kvinnorna upplevde att de fått en andra chans i livet vilket förändrade värderingar och attityder. Hjärtinfarkten hade resulterat i en tacksamhet över att vara vid liv samt att livet nu fått en ny mening. Meningsfullhet i livet efter en hjärtinfarkt skapades även genom meningsfulla och nära relationer. Personlig kontakt med exempelvis nära anhöriga, visade litteraturstudiens resultat, genererade stöd, energi, livsglädje och lust i kvinnornas liv. Detta betonas även av Smith, Frazer, Hall, Hyde och O’Connor (2017) som beskriver att kvinnor som drabbats av en hjärtinfarkt, med tydliga sociala och familjära stödstrukturer i sin omgivning, upplevde i större utsträckning säkerhet i det dagliga livet och en bättre återhämtning. I enlighet med detta visade resultatet i den föreliggande studien dessutom att bristande nära relationer orsakade ensamhet och tomhet vilket resulterade i lidande och ökad sårbarhet hos kvinnorna i livet efter en hjärtinfarkt. Resultatet i
litteraturstudien stärks av Galick et al. (2015) som menar att bristande stöd från omgivningen ledde till en känsla av besvikelse och att anhöriga inte förstod vad kvinnorna upplevde. Detta kan tolkas som att sjukvårdspersonal kan rikta sitt stöd och även ge information till kvinnans
15
nära omgivning och inte bara till kvinnan individuellt. På så sätt kan kvinnors upplevelser av meningsfullhet efter en genomgången hjärtinfarkt gynnas.
Slutsats
Då en kvinna drabbas av en hjärtinfarkt vänder denna händelse upp och ned på hennes liv. Hjärtinfarkten påverkar livet, hälsan och livssituationen i sin helhet. Förändringar till följd av hjärtinfarkten influerar attityder, relationer och värderingar hos kvinnorna vilket påverkar deras upplevelser av livssituationen men även graden av KASAM.
Information och stöd är väsentligt för att kvinnor ska kunna fortgå med sina liv efter en genomgången hjärtinfarkt. Informationen behöver vara anpassad till den individuella kvinnan och hennes sjukdomstillstånd. Därför behöver sjukvårdspersonal, däribland sjuksköterskan, inneha djupgående kunskap i ämnet. Drabbade kvinnor har ett behov av förståelse och kunskap vilket kan genereras av välutbildad hälso- och sjukvårdspersonal. Utöver detta krävs det ytterligare studier om kvinnors upplevelser, symtom och sjukdomsförlopp då det kommer till hjärtinfarkt då kvinnor blivit exkluderade från forskningen över tid. Detta skulle därför kunna ses som ett strävande mot jämställdhet utifrån en samhällelig och genusbetingad aspekt.
Kliniska implikationer
Kunskap hos både drabbade kvinnor, vårdpersonal och samhället kan generera mer gynnsamma förutsättningar för återhämtning och en god upplevelse av den nya livssituationen. Dessutom kan kunskap resultera i att kvinnor i större utsträckning blir
medvetna om hjärtinfarktens symtom och riskfaktorer. Detta kan därmed förebygga sjukdom och följaktligen vara mer kostnadseffektivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Fortsatt forskning
Forskning kring kvinnors upplevelser och återhämtning då det kommer till insjuknande i hjärtinfarkt är idag bristfällig. Det krävs mer kunskap vad det gäller kvinnors symtom, sjukdomsförlopp och återhämtning. Forskning behöver generera kunskap till både
vårdpersonal men även till samhället i sin helhet. Ett förslag till vidare forskning är att mer ingående undersöka kvinnors erfarenheter av hjärtinfarkt och dess påverkan på livet efteråt. Dessutom kan ytterligare forskning även fokusera på vårdpersonalens kunskapsläge och erfarenheter av att stödja kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt. Resultatet av detta kan därmed främja vården av och stödet till kvinnor som drabbats av en hjärtinfarkt.
16
Referenslista
(Referenser markerade med * ingår i resultatet)
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur. Billhult, A. (2017). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I Henricson, M. (red.).
Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Bowles, J., McEwen, M. & Rosenfeld, A. (2018). Acute myocardial infarction experience among mexican american women. Hispanic Health Care International, 16(2), 62-69. doi: 10,1177/1540415318779926
Byström Sjödin, M. (2019). Hjärtinfarkt – En skrift om vad som händer under och efter infarkt. Hämtad Hjärt-lungfondens webbplats:
https://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Skrifter/Hjärtinfarkt_HLF_faktablad.pdf
Coventry, L., Schalkwyk, J., Thompson, P., Hawkins, S. & Hegney, D. (2017). Myocardial infarction, patient decision delay and help seeking behaviour: a thematic analysis. Journal of
Clinical Nursing, 26(13-14),1993-2005. doi: http://dx.doi.org/10.1111/jocn.13607
Folkhälsomyndigheten. (2019). Statistik över vuxnas psykiska hälsa. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 30 oktober 2019 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
* Fuochi, G. & Foà, C. (2018). Quality of life, coping strategies, social support and self‐ efficacy in women after acute myocardial infarction: a mixed methods approach.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(1), 98–107. doi:
http://dx.doi.org/10.1111/scs.12435
Fålun, N., Fridlund, B., Schaufel, M., Schei, E. & Norekvål, T. (2016). Patients’ goals, resources, and barriers to future change: A qualitative study of patient reflections at hospital discharge after myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 15(7), 495-503. doi:10.1177/1474515115614712
Galick, A., D’Arrigo-Patrick, E. & Knudson-Martin, C. (2015). Can Anyone Hear Me? Does Anyone See Me? A Qualitative Meta-Analysis of Women’s Experiences of Heart Disease.
Qualitative Health Research, 25(8), 1123 –1138. doi: 10.1177/1049732315584743
Graham, G. (2016). Acute coronary syndromes in women: recent treatment trends and outcomes. Clinical Medicine Insights: Cardiology, 10, 1-10. doi: 10.4137/CMC.S37145 Hildingh, C. Fridlund, B. & Lidell, E. (2007). Women's experiences of recovery after myocardial infarction: a meta-synthesis. Heart & Lung, 36(6): 410–417. doi:
17
Hjärt-lungfonden. (2019).Mer forskning på kvinnohjärtat behövs. Hämtad 4 januari 2020 från Hjärt-lungfondens webbplats:
https://www.hjart-lungfonden.se/Forskning/Aktuell- forskning/Hjartforskning/Forskning-om-kvinnors-hjartan/Mer-lasning/Mer-forskning-pa-kvinnohjartat-behovs/
Johansson, A., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (2003). Living with experiences following a myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 2(3), 229–236. doi: 10.1016/S1474-5151(03)00033-1
Johansson, A. & Ekebergh, M. (2006). International Journal of Qualitative Studies on Health
and Well-being, 1, 100-108. doi: 10.1080/17482620500494717
Junehag, L., Asplund, K. & Svedlund, M. (2014). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), 289– 296. doi: 10.1111/scs.12058
Koning, C., Young, L. & Bruce, A. (2016). Mind the Gap: Women and Acute Myocardial infarctions - An integrated review of literature. Canadian Journal of Cardiovascular Nursing, 26(3), 8-14. Från
https://content.ebscohost.com/ContentServer.asp?T=P&P=AN&K=117367984&S=R&D=rzh &EbscoContent=dGJyMNHX8kSeprI4yNfsOLCmsEieprVSsa64S7OWxWXS&ContentCust omer=dGJyMPGpt0mwp7NMuePfgeyx44Dt6fIA
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur
* Kristofferzon, M-J., Löfmark, R. & Carlsson, M. (2007). Striving for balance in daily life: experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction. Journal of
Clinical Nursing, 16(2), 391–401. dio: http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2005.01518.x
* Kristofferzon, M-J., Löfmark, R. & Carlsson, M. (2008). Managing consequences and finding hope – Experiences of Swedish women and men 4-6 months after myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Science, 22, 367-375. doi: 10.1111/j.1471-6712.2007. 00538.x
Mendes, B., Roux, G. & Ridosh, M. (2010). Phenomenon of Inner Strength in Women Post– Myocardial Infarction. Critical Care Nursing Quarterly, 33(3), 248–258, doi:
10.1097/CNQ.0b013e3181e6d809
Pathak, L-A., Shirodkar, S., Ruparelia, R. & Rajebahadur, J. (2017). Coronary artery disease in women. Indian Heart Journal, 69(4), 532-538. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.ihj.2017.05.023
Rosenqvist, M. & Tornvall, P. (red.) (2012). Hjärtat. Stockholm: Karolinska institutet
University Press.
Rydberg, E & Holst, M. (2016). Hjärtsjukdomar. I Rosenqvist, A.M. & Tornvall, P. (red.).
Omvårdnad och medicin. Lund: Studentlitteratur.
Schenck-Gustafsson, K. (2008). Det brustna kvinnohjärtat: om kvinnors hjärt-kärlsjukdomar. Stockholm: Prisma.
18
* Sjöström-Strand, A. & Fridlund, B. (2007). Stress in women's daily life before and after a myocardial infarction: a qualitative analysis. Scandinavian Journal Sciences, 21(1), 10-17. Hämtad från: https://web-a-ebscohost
com.db.ub.oru.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=ffa4ec31-a1fa-4461-944b3027d7d59e22%40sessionmgr4008&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN =106106451&db=rzh
* Sjöström-Strand, A. Ivarsson, B. & Sjöberg, T. (2011). Women's experience of a
myocardial infarction: 5 years later. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3), 459-466. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1471-6712.2010.00849.x
Smith, R., Frazer, K., Hall, P., Hyde, A. & O’Connor, L. (2017). ‘Betwixt and between health and illness’ – women’s narratives following acute coronary syndrome. Journal of Clinical
Nursing, 26, 3457–3470. doi: 10.1111/jocn.13711
Socialstyrelsen. (2018). Statistik om hjärtinfarkter 2017. Hämtad 30 oktober 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-12-42.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Statistik om dödsorsaker 2018. Hämtad 30 oktober 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-9-6298.pdf
*Stevens, S. & Thomas, S.P. (2012). Recovery of Midlife Women from Myocardial Infarction. Health Care for Women International, 33, 1096-1113. doi:
10.1080/07399332.2012.684815
Strömberg, A. (2014). Cirkulation. I A.-K. Edberg, A & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens
grunder: Hälsa och ohälsa (s. 202–217). (2. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
* Sundler, A.J., Dahlberg, K. & Ekenstam, C. (2009). The Meaning of Close Relationships and Sexuality: Women’s Well-Being Following a Myocardial Infarction. Qualitative Health
Research, 19(3), 375–387. doi: http://dx.doi.org/10.1177/1049732309331882* Stevens, S. &
Thomas, S. P. (2012). Recovery of midlife women from myocardial infarction. Health Care
for Women International, 33, 1096-1113. doi: 10.1080/07399332.2012.684815
* Söderberg, L., Johansen, P., Herning, M. & Berg, S. (2013). Women´s experiences of sexual health after first-time myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 22, 3532-3540. doi: 10.1111/jocn.12382
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till
examination inom omvårdnad (480-497). Lund: Studentlitteratur.
*White, J., Hunter, M. & Holttum, S. (2007). How do women experience myocardial infarction? A qualitative exploration of illness perceptions, adjustment and coping.
Psychology, Health & Medicine, 12(3), 278-288. doi: 10.1080/13548500600971288
*Wieslander, I., Mårtensson, J., Fridlund, B. & Svedberg, P. (2016). Women's experiences of how their recovery process is promoted after a first myocardial infarction: Implications for cardiac rehabilitation care. International Journal of Qualitative Studies on Health &
Bilaga 1. Sökmatris
Databas sökdatum Nr. Sökord Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Utvalda artiklar Cinahl 2019-11-09 Kl: 15:40 Begränsningar Peer Reviewed English 2007-2019 S1 MH ”Myocardial infarction” 23794 S2 ”Heart Attack” (fritextord) 43534 S3 MH ”Life Experiences” 20732 S4 ”Experience*” (fritextord) 261814 S5 ”View” (fritextord) 52166 S6 ”Perception*” (fritextord) 99244 S7 MH ”Women” 15428 S8 ”Women*” (fritextord) 259649 S9 S1 OR S2 44243 S10 S3 OR S4 OR S5 OR S6 377187 S11 S7 OR S8 260726 S12 S9 AND S10 AND S11 388 388 53 18 5 Databas Sökdatum Nr. Sökord Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Utvalda artiklar Medline 2019-11-09 Kl: 16:00 Begränsningar Peer Reviewed English 2007-2019 S1 MH ”Myocardial infarction” 19404 S2 ”Heart Attack” (fritextord) 16685 S3 MH ”Life Change Events” 3133 S4 ”Experience*” (fritextord) 179382 S5 ”View” (fritextord) 54149 S6 ”Perception*” (fritextord 74841 S7 MH ”Women” 3307 S8 ”Women*” (fritextord) 196384 S9 S1 OR S2 22862 S10 S3 OR S4 OR S5 OR S6 288062 S11 S7 OR S8 196384 S12 S9 AND S10 AND S11 144 144 20 5 3Databas Sökdatum Begränsningar Nr. Sökord Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Utvalda artiklar PsycINFO 2019-11-09 Kl: 16:25 Begränsningar Peer Reviewed English 2007-2019 S1 DE ”Myocardial Infarctions” 1238 S2 ”Heart Attack” (fritextord) 2803 S3 DE ”Life Experiences” 9807 S4 ”Experience*” (fritextord) 261473 S5 ”View” (fritextord) 72213 S6 ”Perception*” (fritextord) 195387 S7 DE ”Human Females” 32496 S8 ”Women*” (fritextord) 145118 S9 S1 OR S2 2803 S10 S3 OR S4 OR S5 OR S6 467633 S11 S7 OR S8 148258 S12 S9 AND S10 AND S11 117 117 7 4 2
Bilaga 2. Artikelmatris
Artikelmatris nr. 1(10)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Fuochi, G. & Foà, C. (2018).
Quality of life, coping strategies, social support and self-efficacy in women after acute myocardial infarction: a mixed methods approach. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32, 98-107. doi: 10.1111/scs.12435 Italien To gain a more in-depth understanding of how coping strategies, self-efficacy, quality of life and social support shape women’s adjustment to acute myocardial infarction.
Metod och design: Mixad metod. Inklusionskriterier: Kvinnor. Exklusionskriterier: Framgår inte.
Urvalsförfarande: Urvalet till den kvantitativa
studien gjordes genom ett utskick av en enkät till totalt 3000 personer (både män och kvinnor) varav 1000 av dessa hade genomgått en hjärtinfarkt. Därefter valdes de kvinnliga
respondenterna ut (250 st) varav 77 av dessa hade genomgått en hjärtinfarkt och 173 hade inte. Urval till den kvalitativa studien gjordes genom förfrågningar på 3 olika sjukhus om kvinnliga patienter som genomgått en hjärtinfarkt ville medverka.
Urval: 250 kvinnor till enkätstudie samt 57
kvinnor till den kvalitativa intervjustudien.
Datainsamling: Fokusgrupp (som haft
hjärtinfarkt) samt kontrollgrupp jämfördes i den kvantitativa studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 57 kvinnliga respondenter i den kvalitativa delen av studien.
Dataanalys: statistisk analys samt
innehållsanalys.
Styrkor: Mixad metod
vilket betyder en bredare aspekt och djupare förklaring på respondentsvar. Svagheter: Otydliga inklusions-och exklusionskriterier, Stort bortfall/låg svarsfrekvens på de totalt 3000 utskickade enkäterna 959 svar varav 250 st var kvinnor.
Kvinnorna i studien upplever en minskad självuppfattad hälsa efter genomgången hjärtinfarkt. Att ha erfarit en hjärtinfarkt resulterade i en mer omfattande användning av hanteringsstrategier. Kvinnorna i studien som genomgått en hjärtinfarkt uppfattar en större self-efficacy men minskat socialt stöd i jämförelse med de kvinnor som inte drabbats av en
hjärtinfarkt.
Kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt använder sig, i större utsträckning än kvinnor som inte drabbats, utav hanteringsstrategier. Kvinnorna betonar att
hanteringsstrategier är viktiga för anpassningen till den nya
livssituationen efter en hjärtinfarkt.
