Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng på avancerad nivå
Gymnasieelevers attityder och
engagemang till ämnet religion.
Collegestudents attitudes and commitment to
the subject religion.
Per Säbom
Lärarexamen 270 hp Religion
Ange datum för slutseminarium ex. 2011-11-26
Examinator: Nils Anderson Handledare: Laid Bouakaz
Sammanfattning
Lärare försöker göra sitt bästa i att försöka inspirera elever. En avgörande del i att försöka inspirera en elev är att försöka förändra elevens attityder till att bli mer positiva till ämnet. Denna studies syfte är att försöka avgöra vilka förutsättningar det finns för lärare att engagera elever genom att inspirera dem. Därför har jag gjort en enkätundersökning bland 104 gymnasieelever som går första året på gymnasiet och undersökt deras attityder till ämnet religion, deras engagemang i att lägga ner tid och energi i ämnet och sambandsnivån mellan de två företeelserna. Resultatet visar att elevernas attityder till ämnet religion kan betraktas som relativt positiva, men inte i jämförelse med tidigare undersökningar i elevers attityder till skolverksamheten i allmänhet. Samma resultat gäller nivån av engagemang till ämnet, så är de relativt goda men inte i jämförelse med tidigare undersökningar till elevers engagemang till skolarbete i allmänhet. Eleverna var mer engagerade att lägga ner tid och energi under lektionstid än vad de var i att lägga ner energi utanför lektionstid. Stora skillnader uppenbarades mellan könen där kvinnor var starkt mer positiva och engagerade till ämnet religion. En liten grupp med män gav väldigt negativa kommentarer till religion och ämnet religion. Ett starkt samband visade sig mellan elevers attityder till ämnet religion och i deras engagemang i att lägga ner tid och energi i att studera religion. Det var även en stark skillnad i
korrelationskoefficientsnivån (mått för samband) när man jämför sambandet mellan elevers
attityder till ämnet religion och deras engagemang i att lägga ner tid och energi i att studera religion under lektionstid och mellan elevers attityder till ämnet religion och deras engagemang i att lägga ner tid och energi i att studera ämnet religion utanför lektionstid, det först nämnda hade mycket högre värde. Det kan vara av värde att veta att när man ger hemuppgifter så är förmodligen andra faktorer starkare än deras attityder i jämförelse med undervisning under lektionstid. En av dessa faktorer är till exempel viljan att ha högre betyg.
Innehållsförteckning
1. Inledning...6
1.2 Syfte och avgränsning:...7
1.1 Problemformulering:...7
2. Bakgrund...8
2.1 Religion som ämne...8
2.1.1 Religionämnets historia...8
2.1.2 Det mångkulturella samhället...9
2.1.3 Livstolkning och livsfrågor...10
2.2 Attityder till skolan...10
2.3 Internationellt perspektiv...11
3. Teori...13
3.1 Attityder...13
3.2 Hur väl förutsäger Attityder vårt beteende? ...14
3.2.1 När andra influenser är minimala...15
3.2.2 Attityden är specifik till handlingen...15
3.2.3 Attityden är potent...15 3.3 Engagemang...16 4. Metod...17 4.1 Val av metod...17 4.2 Datainsamlingsmetod...18 4.2.1 Enkäten...18 4.2.2 Urval...20
4.2.3 Reliabilitet och validitet...20
4.3 Statistik...21 4.3.1 Korrelation...21 4.3.2 Standardavvikelse...22 4.3. 3 Formler...23 4.4 Etiska överväganden...23 4.4.1 Informationskravet...24 4.4.2 Samtyckeskravet...24 4.4.3Konfidentialitetskravet...24 4.4.4 Nyttjandekravet...25 5. Resultat...26
5.1 Elevers attityder till ämnet religion...26
5.2 Elevers upplevda engagemang att studera religion...33
5.3 Korrelation mellan elevernas attityder och deras engagemang...35
5.3.1 Standardavvikelse...35
5.3.2 Korrelationen...36
5.4 Anledningar till elevernas engagemang...37
5.5 Den öppna frågan...38
6. Analys...40
6.1 Bortfallsanalys...40
6.2 Elevernas attityder till ämnet religion...40
6.3 Elevers upplevda engagemang till att studera religion...42
6.4 Skillnaderna mellan kvinnorna och männens resultat...43
6.4 Engagemang, förbehåll och handling...44
6.5 Korrelationen mellan attityder och upplevt engagemang...44
7. Diskussion...46
7.2 Viktiga slutsatser...47 7.3 Fortsatt forskning...48 Källor...49
1. Inledning
Som lärare spenderar man mycket tid och energi att göra sitt bästa till att engagera elever. Kanske gör lärare det mer idag än vad de har gjort någonsin tidigare. Men vad innebär det att engagera elever? Vad gör en lärare när han/hon försöker engagera en elev? Jag kan på rak arm redan skilja på två olika sätt att ”engagera elever”. Man kan försöka inspirera eleverna - övertyga dem att det ämne man undervisar är intressant, roligt och nödvändigt att veta för framtiden. Eller så kan man använda yttre instrument - personligen engagera dem, ringa föräldrar, locka med betyg eller hota med former av bestraffning.
De allra flesta lärare vill i första hand försöka inspirera elever. Dessutom om eleverna snarare försöker bemästra ämnet – alltså att man försöker förstå ämnet och personligen utvecklas – än försöker göra en bra prestation lär sig elever mer, är mer motiverade och tar sig an svårare utmaningar (Townsend, Michael 2011).
En del av vad det innebär att försöka inspirera elever är att man försöker förändra deras attityder till ämnet. Lärare försöker visa att ämnet är roligt, intressant och värt att veta. Direkt en elev
påbörjar studera ett ämne kommer den att utsättas för en mängd influenser som försöker påverka elevens attityd mot ämnet. En lärare som mer eller mindre bra försöker inspirera eleven att studera (vilket i sig kan leda till det motsatta – en revolt), en lärobok som försöker visa fram ämnet på ett intresseväckande sätt, studiekamrater som beklagar sig högljutt eller ser fram emot att få studera ämnet kan påverka både positivt och negativt en elevs attityder. Som blivande religionslärare får det mig att undra vad elever har för attityder till ämnet religion innan de börjar studera? Erfarenheten säger mig att det är väldigt brokigt, i varje klassrum brukar man ha allt från att elever tycker det är favoritämnet - till elever som tycker det är meningslöst. Dessutom kan det vara viktigt att veta hur engagerade elever känner sig till att studera.
En del av att försöka inspirera en elev är att förändra dess attityd mot ämnet. Där kan man direkt se ett antagande. Om jag försöker inspirera en elev genom att ändra dess attityd mot ämnet religion antar jag att goda attityder till ämnet religion kommer öka deras engagemang. Är det ett självklart antagande? Jag anser att det kan definitivt vara värt att undersöka. Därför vill jag göra en survey där
jag undersöker elevers attityder till ämnet religion, deras engagemang till att lägga ner tid och energi i att studera ämnet och se vilket samband det finns mellan de två företeelserna.
Attitydundersökningar har gjorts förut i skolan och det visar sig att svenska elever har en god attityd mot skolan (Skolverket, 2009). Attitydundersökningar har också gjorts med elevers attityder till religion. Dessutom i flertal med deras attityder till islam och judendom, ibland framställt i de mer negativa termerna islamofobi och antisemitism. Men något som däremot verkar avsevärt torrare är attitydundersökningar mot religionsämnet. Det finns mindre undersökningar men inte i min utformning. Så min undersökning kommer förhoppningsvis fylla upp någon form av lucka.
1.2 Syfte och avgränsning:
Syftet med undersökningen är att avgöra vad elever har för attityder till religionsämnet. Även hur engagerade de känner sig till att lägga ner tid och energi i att studera ämnet religion. Sen kommer jag mäta sambandet mellan de två företeelserna. Detta för att jag är intresserad av att se vilka
förutsättningar för lärare när det kommer i att försöka engagera elever genom inspiration. Syftet blir att lärare ska få en inblick i vad eleverna anser om religionsämnet, hur engagerade de känner sig och om vilka grunder det finns för att försöka inspirera eleverna.
På grund av begränsning av tid och resurser kan vi endast fråga hur eleverna känner sig engagerade. Huruvida det överförs till handling finns det inte möjlighet att undersöka, vilket vore det optimala. Det finns inget som försäkrar att för att de känner sig engagerade att lägga ner energi och tid i att studera att de faktiskt kommer göra det.
1.1 Problemformulering:
Vad har gymnasieelever för attityder till religionsämnet?
Upplever gymnasieelever att de är engagerade i att studera religion?
- Vilket samband finns det mellan elevers attityder till religionsämnet och deras upplevelse att de är engagerade i att studera religion?
2. Bakgrund
Kapitlet bakgrund är tredelat. Dess mening är att ge en idé av vad bakgrunden är till min
undersökning. Då är det ämnet religion som behöver belysas, det fenomen som min undersökning av attityder ska relatera till. Dessutom behöver jag redovisa tidigare forskning för att kunna sätta min undersökning i relation till något. På grund av bristande forskning i större skalor av
gymnasieelevers attityder till ämnet religion kommer jag använda mig av skolverkets större undersökning mot elevers attityder till sin egen skolgång. Som sista del i det här kapitlet behöver jag sätta Sverige i ett internationellt perspektiv.
2.1 Religion som ämne.
Det finns tre delar av religion som ämne som är viktigt att presentera. En bakgrundshistoria där jag kortfattat presenterar hur ämnet har gått från studier av lutherska katekesen till dagens
okonfessionella utbildning. De andra är de två moderna ben som ämnet religion idag står på och som är båda under ständig diskussion, det mångkulturella samhället och det jag kallar livstolkning och livsfrågor.
2.1.1 Religionämnets historia
Lutherska katekesen har varit svenska folkets främsta läsebok. Introducerandet av
boktryckarkonsten i Sverige som inleddes i slutet av 1400-talet gynnade starkt utbildningsväsendet där den främsta bok som trycktes för utbildningssyften var just lutherska katekesen. Undervisning i religion var en konfessionell utbildning i kristendomskunskap under lång tid i Sverige.
(Richardson, Gunnar 2004). Först under början av nittonhundratalet separerades skolväsendet från kyrkoväsendet. Men det dröjde lång tid innan vi får icke konfessionell religionsutbildning i Sverige. Först 1958 i och med tillkomsten av länsskolnämnderna är det som kristendomskunskap får namnet religionskunskap i Sverige och ges i likhet med andra ämne ett sakligt och objektivt innehåll.
Ämnet religionskunskap utvecklas till en punkt där i 1994 i lpo94 ges en läroplan där religionen kristendom ges endast en svag betoning i undervisningen. I 2011 ämnesplan för religionskunskap har kristendomen dock fått återigen ett större fokus än andra religioner. Syftet med religionskunskap har förändrats över tiden. Kristendomskunskap mål med sin utbildning var att utbilda svenskar till att bli fromma kristna (Richardson, Gunnar 2004). Idag har syftet med ämnet istället flyttats till att öka elevers kunskaper om olika religioner, att öka toleransen bland eleverna och att behandla livsfrågor.
2.1.2 Det mångkulturella samhället
Religionsämnet har en tradition att tjäna som ett verktyg för att öka toleransen bland medborgarna i det mångkulturella samhälle som Sverige idag är. Det här kan man tydligt se i beskrivningen av ämnetssyfte i 2011 ämnesplan i religionskunskap 1 (gy2011):
”Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. ”
Förutom att behandla det mångkulturella samhället ur ett religiöst perspektiv är en central del av religionsämnet så är det mångkulturella samhället av stort intresse i offentliga diskussioner och forskning. En religion förekommer oftare än andra under dessa diskussioner vilket är islam. Detta sker vad man kan se från båda sidor, där aggressiva retoriker framställer islam som oförenligt med västerländska ideal och ibland pratar om någon form av ”skräckscenario” där man föreställer sig ett ”eurasia” där muslimer har tagit över Europa genom invandring. Men även sociologer och
islamologer är intresserade av att diskutera islam i Europa. Som exempel har den framstående fransk-amerikanske sociologen Jocelyne Cesari skrivit ett verk vid namn ”When Islam and
democracy meet” (2006) där titeln i sig är en beskrivning av hur européer ser på situationen. Cesari ger en sociologisk deskriptiv analys av situationen med invandrade muslimer i USA och Europa och visar att båda parter förändras långsamt för att anpassas till varandra. I Sverige är det framförallt
islamologer som har fört debatten. Islamologi är en term myntad av Jan Hjärpe, den nu
pensionerade professor i islamologi. Som exempel på verk som har skrivits om bilden av Islam och den mångkulturella situation som råder i Sverige har vi som exempel ”Vems Islam” av Mohammad Fazlashemi (2008) som försöker differentiera muslimer och visa det spektrum som finns och Jonas Otterbeck som blivit en profil i åtminstone öresundsregionen för att sprida större kunskap om muslimer i Sverige som har skrivit ”Samtidsislam – unga muslimer i Malmö och Köpenhamn” (2010) där han vetenskapligt gör intervjuer med nio muslimer i regionen runt Öresund.
2.1.3 Livstolkning och livsfrågor
En del av religionsämnet är en omdiskuterad term som ibland benämns som livsåskådningsfrågor och livsfrågor. I kursämnesplanen för religionskunskap 1 för gymnasiet används termen
livsåskådning (gy2011). Religionsämnet blir mediumet man använder på gymnasiet för att få möjlighet att diskutera lite större frågor. Vad exakt den här termen innebär och hur lärare och läroplaner använder termen är något Björn Falkevall försöker utreda i sin avhandling ”Livsfrågor och religionskunskap” (2010). Falkevall får ett resultat som visar att det är en term med högt i tak och att lärare och läroplaner använder termen olika. Frågorna kan behandlas både genom att man pratar om hur olika religioner behandlar frågorna eller att prata om frågorna själva.
2.2 Attityder till skolan.
Även om få stora undersökningar har gjorts om elevers attityd mot religion som skolämne på gymnasiet så har skolverket gjort desto större undersökningar om elevers och lärares attityder till skolan.
Skolverket har gjort attitydundersökningar vart tredje år sedan 1993. Den senaste gjordes 2009. Undersökningarna visar tydligt att gymnasieelever har goda attityder till skolan och att den har ökat det senaste decenniet. När det gäller trivsel med skolarbetet, vilket är mest relevant för min
undersökning, så svarade sju av tio att de trivdes mycket bra eller ganska bra 2000 och åtta av tio svarade att de trivdes mycket bra eller ganska bra med skolarbetet 2009. Skolverket undersökte även hur engagerade elever kände sig inför skolarbetet – där en majoritet visade sig vara
engagerade. Men flickor visade sig i allmänhet mer engagerade än pojkar. Bland gymnasieelever var så mycket som 80% av flickorna mycket eller ganska mycket engagerade i skolarbetet medan 64% av pojkarna var mycket eller ganska mycket engagerade i skolarbetet (Skolverket 2009).
Det här ger en antydan till de möjliga resultat jag kan få i min undersökning. Något skolverket dock inte har gjort är att visa vilken korrelation det finns mellan elevers svar på trivsel och
engagemang i skolan. Är det samma elever som har svarat att de trivs mycket bra i skolan och att de bryr sig väldigt mycket om skolarbetet? En annan statlig undersökning har däremot visat en stark relation mellan attityder och engagemang. Ungdomsstyrelsens har visat att i oväntat hög grad kan ungdomars politiska engagemang förklaras med deras attityder (Ungdomsstyrelsen 2007). I ungdomsstyrelsens undersökning så avser attityder att mena ungdomars tilltro till det politiska systemet, politiskt intresse och tilltro till sin egna politiska förmåga. Men ungdomsstyrelsens
undersökning om ungdomars politiska engagemang saknar en faktor som existerar i undersökningar i skolan. Målet att ha ett bra betyg kan vara en stark faktor som gör att en elev med ett ointresse för ämnet kan bry sig mycket om skolarbetet. Skolverkets undersökning visar att så mycket som 59% av gymnasieelever tänker ofta på betyg och bara 4% tänker aldrig på betyget (skolverket 2009). Enligt undersökningen så är betyg därmed viktigt för gymnasieelever. Vilket gör att det är svårt att se vilken korrelation det kommer finnas mellan elevers attityd mot religionsämnet och deras engagemang till att studera religionsämnet.
2.3 Internationellt perspektiv
Sverige är ur ett internationellt perspektiv ett väldigt sekulariserat land. Institutioner har separerats från det religiösa och sedan 2000 har Sverige ingen statskyrka. Vid en Gallup undersökning som utfördes 2009 i 114 länder där de som var med i undersökningen fick svara på frågan om religion är en viktig del av deras dagliga liv. I den undersökningen visade sig Sverige vara den näst minst religiösa landet, näst efter Estland. Endast 17% svarade ja. Det kan jämföras med Nigeria och Bangladesh där mer än 99% svarade ja (www.gallup.se). Sverige bör betraktas som ett sekulariserat land även i jämförelse med moderniserade länder. Som exempel är USA långt mer religiöst än Sverige. Så mycket som 40% av amerikanerna påstår sig ta del av religiösa verksamheter varje vecka eller mer och 58% säger att de ber varje vecka (Putnam, Robert D & Campbell, David E, 2010). Det här gör att man kan anta att den relativt låga religiositet vi omges av i Sverige påverkar elevernas attityder till religion och ämnet religion. I större grad än andra länder blir mötandet med
religion genom media än det dagliga livet. När media och diskussion i stor grad handlar om Islam och extremism kommer även det påverka svenska elevers attityder och engagemang. Intressenivån kan tänkas höja för att det är något som är till stor grad okänt, kanske till och med mystiskt. Men intressenivån kan lika gärna tänkas sänka för att man anser och känner att det inte påverkar ens dagliga liv. När dessutom 17% av svenskarna svarade nej på ovanstående Gallup undersökning är det lätt att förstå att man kan känna så.
Marie von der Lippe har gjort en större kvalitativ undersökning i skolor i Norge. Norge är ett grannland till oss och får betraktas som relativt sekulariserat och har åtminstone en liknande demografi till Sverige. Men i de skolor hon gjorde var skolorna rätt genomgående homogena med kristna elever födda i Norge. I hennes studie av elevernas förhållande till Norges religiösa
undervisning förkortat RKL visar det sig att runt hälften av eleverna anser att man bör ha
religionsundervisning, en fjärdedel tycker inte det och en femtedel anser att det bör vara frivilligt (2008). Man bör ha i åtanke att religionsundervisningen i Norge skiljer sig från Sverige, betoningen på kristendomen är mycket starkare och att över hälften av studietiden ägnas åt just kristendomen. Vilket även några elever kritiserar i hennes studie.
Att Sverige bör betraktas som ett ovanligt sekulariserat land bör inte betvivlas. Att von der Lippe i sin undersökning i Norge visade att en fjärdedel av eleverna ansåg att man bör inte ha
3. Teori
I det här avsnittet ska jag försöka definiera termen attityd och försöka beskriva vilken relation det finns mellan en persons attityd och hur personen handlar.
3.1 Attityder
Om man slår upp ordet attityd i NE får man följande lexikografiska definition:
”attity´d (franska attitude 'hållning', av italienska attitudine, ytterst av senlatin aptitu´do 'lämplighet', 'lämpligt tillfälle'), kroppsställning, kroppshållning, pose; eller inställning, förhållningssätt. ”
Vid användandet av termen attityd så är det orden efter 'eller' i citatet som kommer vara relevanta i studien. Ett försök att definiera termen attityder är att de innebär en benägenhet att konsekvent reagera gillande eller ogillande mot en viss företeelse Fishbein & Ajzen 1975). Det är den definitionen jag kommer använda mig i min studie. Den använder sig av själva reaktionen människan har mot företeelsen vilket gör den konkret, samtidigt som en enstaka händelse inte räcker för att göra det till en attityd, utan attityden ska vara konsekvent. Att definitionen använder sig av reagera betyder också att en person kan agera mot sin attityd, men bibehålla sin attityd mot en företeelse. Som till exempel kan en person (åtminstone logiskt) vara för återvinning, reagera negativt när andra människor inte återvinner men ändå själv inte återvinna.
David G Myers beskriver i sin bok Social psychology att attityder har tre dimensioner (Myers, David 2008). Attityder har en dimension som kan översättas till kognitiv (Cognition), som handlar om en persons aktiva tankar om en företeelse - vad personen tror sig veta om företeelsen. Den andra dimensionen skulle kunna översättas till den emotiva (affect), som är de känslor en person har mot företeelsen. Den sista som kan översättas till beteende (Behavior) är hur en person tenderar till att agera mot en företeelse. Till exempel kan en person anse att återvinning är bra för miljön och sparar på resurser (kognitiv), känna irritation när andra inte återvinner och en viss tillfredsställelse när
personen själv återvinner (emotiva) och tendera till att vara noggrann med sin återvinning
(beteende). Fiske och Taylor ger dock i sin bok Social Cognition en kritisk punkt mot Myers syn på attityd genom att det ger ett intryck av att de tre dimensionerna med nödvändighet är likartade. Men de presenterar också en alternativ syn där man ser den evaluativa delen i attityder som den kritiska komponenten för begreppet men att strukturen representerar de andra dimensionerna till en varierande grad (Fiske, Susan T &Taylor, Shelley E 1991). Jag tolkar det som att precis som i fishbein & Ajzens attityd så är det väsentliga hur man reagerar mot en företeelse. Agerandet
däremot är en komponent i attitydbegreppet - men det räcker med att det existerar en situation (i ett möjligt universum) där attityden skulle leda till ett beteende som är likartade.
3.2 Hur väl förutsäger Attityder vårt beteende?
Kan vi förutsätta att om vi vet en persons attityder att vi också kan förutsäga den personens
beteende? Om vi tittar på forskning gjord under sextiotalet och framåt framgår det tydligt att vi inte kan göra det totalt. En av förgrundsgestalterna till den forskningen är Allan W Wickman. I en artikel till Journal of Social Studies undersöker wickman en mängd undersökningar med bred varietet om människors attityder och beteende. Han drog slutsatsen att människors uttryckta attityder sällan förutsade deras beteende (Wicker, A & W 1969). Som exempel så hade studenters attityder till fusk liten relation till deras tendenser till att fuska. Vad beror det på? Enligt Myers beror det på att både de attityder vi uttrycker och vårt beteende påverkas av andra faktorer. Socialpsykologer har räknat upp till 40 faktorer som komplicerar attityder och beteendes relationer(Myers, David 2008). Exempel på sådana faktorer kan vara grupptryck, lathet eller självförtroende. En person kan vara positivt inställd till återvinning men är för lat och bekväm för att gå till den mer avlägsna
återvinningsstationen när det regnar ute och väljer då istället att slänga allt i brännbart man har i källaren.
Men det finns omständigheter när attityder är en mer tillförlitlig källa till att förutsäga beteende än andra. Myers listar tre förutsättningar för när attityder är mer tillförlitliga, nämligen:
• När andra influenser är minimala
• Attityden är specifik till handlingen
3.2.1 När andra influenser är minimala
Till att börja med måste man skilja på när andra influenser är minimala på det vi säger och när attityderna är minimala på det vi gör. Socialpsykologer kan inte få en direkt läsning av en persons attityder, det kommer alltid att finnas faktorer som påverkar. Ett exempel är att människor har en tendens att säga det dem tror att andra vill höra. Det finns idag metoder för att minimera dessa faktorer – man kan försöka läsa av hur ansiktsmusklerna reagerar eller koppla upp människor till en falsk lögndetektor. Ingen av de här metoderna är något som den här undersökningen varken har resurser eller tid till att utnyttja.
När det gäller beteende är det säkraste sättet att försöka avgöra ett genomsnitt. Vid en enskild händelse är det väldigt svårt att avgöra en persons beteende - en person med goda attityder till återvinning väljer att slänga allt i brännbart just idag för att det regnar ute. Men att visa att människor i genomsnitt tenderar att handla på ett visst sätt beroende på hur deras attityd är mot företeelsen är mycket lättare att se - en person med goda attityder till återvinning återvinner förmodligen oftare än en person som har negativa attityder till återvinning.
3.2.2 Attityden är specifik till handlingen
Om man undersöker en mer specifik attityd gentemot handlingen får man ett bättre resultat i att förutsäga personers handlingar. Om man till exempel undersöker attityder till ett brett koncept som ekologisk medvetenhet så ger det ett dåligt resultat mot hur ofta människor återvinner. Men om man däremot undersöker specifikt attityden mot återvinning så kan man förvänta sig ett bättre resultat.
3.2.3 Attityden är potent
Många handlingar en person gör under en dag är vad vi skulle kunna kalla för automatiska
responser. En person kan ta på sig säkerhetsbältet utan att överväga huruvida han/hon tycker det är viktigt och bra med säkerhetsbälte. I situationer där man ger en mer automatisk respons är våra attityder mindre potenta. Men i situationer där vi väl överväger vad vi anser och hur vi bör agera i den givna situationen blir våra attityder mer potenta och kan därför ge en bättre indikation till hur
personen kommer agera. Myers skriver om en undersökning gjord av Mark Snyder och William Swann (1976) där de först gjorde en attitydundersökning på 120 universitetsstudenter attityder till kvotering vid anställning för underrepresenterade grupper. Sen bjöd de in studenterna att agera som jury i ett åtal i könsdiskriminering. Det visade sig att attityderna gav en dålig indikation i hur studenterna skulle agera – förutom i de fall där de påminde studenterna om deras attityder innan de skulle fatta sina beslut. Studenterna har då fått sina attityder medvetandegjorda och tenderar att agera mer i enlighet med dem.
3.3 Engagemang
Eftersom på grund av begränsade resurser kan jag inte undersöka elevernas handlingar, därför har jag istället valt att undersöka deras upplevda engagemang.
Engagemang är i sig en känsla och kan om man ska vara noggrann hamna under begreppet attityd. Om vi tittar på definitionen jag har valt till attityd (se kapitel 2, teori) så grundar det sig på att konsekvent reagera mot en företeelse. Att visa engagemang är en form av reaktion. Engagemang är därmed den attityd jag hamnar närmast till handling. Den står i stark relation till handlingen (se avsnitt 2.2.2) och jag anser att man kan argumentera för att den är oftast potent (se avsnitt 2.2.3). Att den är oftast potent anser jag eftersom få studenter har som automatisk respons till att lägga ner tid och energi i att studera – det är visserligen tänkbart men förmodligen högst ovanligt. Att välja att studera är oftast en övervägd handling. Jag anser det vara uppenbart att det finns en stark koppling mellan upplevt engagemang till handling. Att elever som är engagerade tenderar att lägga ner mer tid och energi i att studera tar jag för givet.
4. Metod
I det här avsnittet kommer datainsamlingsmetoden att belysas och granskas. Begreppet korrelation kommer definieras och ange formel för uträkning.
4.1 Val av metod
Ska jag göra en kvantitativ eller kvalitativ studie? Alla studier har delar som är kvantitativa och kvalitativa. Om jag ska kunna ange frekvenser ska jag göra en kvantitativ studie (Trost 2007). Att mäta en korrelation som jag kommer att göra under min analys mäter jag framförallt också en frekvens.
En kvalitativ undersökning skulle ge mig mer djup och jag skulle lättare kunna undersöka varför eleverna har de attityder som de har. Men demografin vore alldeles för liten för att kunna se
generella samband mellan en elevs attityd och engagemang. Inte ens om alla elever jag intervjuar ,om jag intervjuar sju till tio stycken – vilket är ungefär vad jag hade haft tid till, skulle jag kunna säga något om dess samband för att demografin inte är representativ. En kvantitativ undersökning blir en nödvändighet för att kunna svara på mina frågeställningar. En kvalitativ undersökning hade varit bättre om jag hade frågat mig vilka faktorer är grundläggande för att elever vill engagera sig i ett ämne. Som senare hade kunnat leda till kvantitativa undersökningar om dessa faktorer. Men jag vet redan att det är attityder jag vill mäta och se dess samband till elevers engagemang. Frågor som ”vilka?” eller ”varför?” är av mig inte utav intresse utan jag intresserar mig snarare av frågan ”hur mycket?”. Då blir en kvantitativ studie självklar.
Jag har valt att använda mig av frågeformulär för att samla in min data. Det ter sig som en nödvändighet för mig på grund av två saker gemensamt. Det jag undersöker är attityder och dess korrelation. I denscombes Forskningshandboken skriver han att frågeformulär är som mest produktiv när:
”När det finns ett behov av standardiserade data från identiska frågor – utan krav på personlig interaktion ansikte mot ansikte” (Denscombe 2009)
För att uppnå de mål som sattes i kapitel 1 behöver jag kunna sätta ett värde på en attityd, sätta ett värde på engagemang och sen statistiskt se deras korrelation. Då har jag ett behov av standardiserad data för att kunna se den gemensamma korrelation för en stor grupp med individer. Det underlättar även när jag ska undersöka ett fenomen som det är mycket möjligt att människor har en vid varietet av uppfattningar om. För att jag kan snabbt avgränsa den vida varieteten till fyra kategorier. Det gör att jag tappar djup och spektra - men jag får data som är hanterbar och statistiskt analyserbar.
4.2 Datainsamlingsmetod
I det här avsnittet ska jag beskriva den enkät jag använder mig av i min undersökning (bilaga 1). Jag ska beskriva frågorna och förklara hur jag har valt att formulera dem. Även en beskrivning av missivbrevet är inkluderat. Sen vilket underlag som användes under undersökningen.
4.2.1 Enkäten
Missivbrevet är en introduktion till enkäten som ska locka de svarande att fylla i enkäten och informera dem. Jag har valt att som Jan Trost rekommenderar att låta brevet vara i direkt anslutning till enkäten (Trost 2007). Jag följer även Trosts rekommendationer när jag inleder brevet med information om vad studien ska handla om. Språket är medvetet riktat till vuxna - eleverna har nyligen börjat gymnasiet och av erfarenhet så är de på väg att känna sig mer vuxna. Gymnasietiden är sista steget mot vuxenlivet och innan de har slutat gymnasiet så är de myndiga.
När man väljer enkät som metod så väljer man att helt enkelt fråga människor om det man är intresserad av att undersöka (Trost, 2007). Därför väljer jag enkelt mina frågor utifrån mina frågeställningar. Inledningen med de tre första frågorna är för att avgöra att de faktiskt går första året och att de inte har studerat religion – de som svarar annorlunda kommer senare att inte inkluderas i mitt resultat. De är även för att avgöra kön för att jag anser att det kan vara intressant för att se om det finns skillnad mellan kvinnor och mäns attityder till ämnet religion.
karaktär, hur de känner att religion ska bli att studera. Att något är roligt eller att man tycker något är intressant tolkar jag som en känsla. De tre andra är av mer evaluativ karaktär och handlar om eleverna anser att ämnet religion är viktigt. Båda dessa är en del av begreppet attityd. Den tredje delen är elevernas agerande (se kapitel 3 teori), vilket jag inte kan undersöka i ett frågeformulär på ett bra sätt. Jag har valt att inte ge de svarande möjlighet att ge en neutral position när det kommer till attityder. Det är för att jag vill ha möjlighet att läsa ut om elever har en positiv eller negativ attityd. Vad jag har gjort istället är att ge eleven möjlighet att svara ”vet ej”. Jag tycker att det är ett svar i sig att svara att man inte vet. En elev kan mycket möjligt känna att de vet inte alls vad som väntar. Hade jag då istället gett eleven möjlighet att svara neutralt, är det möjligt att de som inte vet hade valt det alternativet och då hade resultatet blivit missvisande.
Nästa fråga är formulerad:
”Hur engagerad känner du dig att lägga ner tid och energi i ämnet religion under följande
situationer?” Jag har valt att dela upp frågan om elevernas engagemang in i två situationer. En där man undersöker hur engagerade eleverna är under lektionstid, som till exempel under
gruppuppgifter eller lärarens genomgång. Den andra är utanför lektionstid, som till exempel med hemstudier, läxor eller inlämningsuppgifter. Jag har valt det från erfarenhet när jag undervisar. Vissa elever visar upp ett stort engagemang under lektionstid. De antecknar, ställer frågor m.m. Men så upptäcker man att när det kommer till läxor och inlämningsuppgifter som är menat att göras utanför lektionstid så är engagemanget mycket lägre. Det kräver mer disciplin och är dessutom kanske inte lika roligt eller intressant. Därför tycker jag att det vore av intresse för mina studier att undersöka dessa situationer separat. Här har jag valt att ge en neutral position men inte att kunna svara ”vet ej”, anledningen är att det är bara inte ämnet som påverkar deras engagemang nivå. Även drift att få höga betyg eller skoltrötthet kan påverka. Därför borde eleverna i större nivå kunna svara på frågan. Men en neutral position har getts för de som känner sig varken engagerade eller oengagerade. Det finns en svaghet i min frågeställning. Det finns en risk för att jag egentligen frågar efter två saker i en fråga. Något som Trost varnar för (2007). Man skulle kunna se det som en fråga om eleverna känner om de har tid till att studera religion och en annan fråga om de har energi till att studera religion. Det är möjligt. Men jag känner att dela upp frågorna skulle vara mer förvirrande än att ha en fråga. Det är svårt att tänka sig dem som separata. Hur lägger man ner energi utan att också lägga ner tid? Man skulle kunna lägga ner tid utan att lägga ner energi men det vore i sig dålig
studieteknik. Jag anser att eleverna förstår vad det är jag är ute efter. Det är svårt att fråga om elevernas engagemang, som kan ses som ett samlingsbegrepp, utan att egentligen fråga om flera saker på en gång.
Jag har valt att lägga in en fråga med flera alternativ där jag frågar eleverna vilka anledningar som de anser bidrar starkast till att de känner sig engagerade. Den här frågan följer inte riktigt min
problemformulering. Men jag anser att det bidrar till mitt syfte. Svaren på frågan kan ge mig hjälp i att tolka det resultat jag får på tidigare frågor. Om det inte finns en stark korrelation mellan attityder och engagemang – vilka faktorer är då troligast att påverka? Resultatet på frågan kan ge en
indikation som kan vägleda framtida forskning.
Jag avslutar min enkät med en öppen fråga och att tacka för deras medverkan. Jag har valt att ha en öppen fråga för att ge dem möjlighet att förklara något som de inte kunde i de tidiga frågorna. Svaren kan hjälpa mig att förstå något jag inte hade övervägt. Man kan se frågan som att den är både för min och deras skull.
Enkäten har delats ut av elevernas mentorer utan att jag har varit närvarande, för att jag vill inte att intrycket av mig ska påverka deras resultat.
4.2.2 Urval
Mitt urval har skett till största delen av bekvämlighetsurval (Denscombe, 2009). Detta för min begränsning av tid. Vid mina kontakter av skolor så fick jag först svar för att senare ramla mellan stolarna. Jag hade behov av att nå förstaårselever, men fick oftast felaktigt nummer till lärare som var mentorer för senare åldrar. Eftersom jag ville ha ett relativt stort antal elever för att kunna få högre reliabilitet på min statistiska beräkningar så fick jag till stor del ta vad jag kunde ta. Mitt mål sattes på att få minst hundra elever och resultatet slutade på 104. Alla elever kommer från en kommunal gymnasieskola med ett brett urval av program. Anledningen till att jag gjorde
undersökningen på den skolan var för att jag hade kontakter in. Jag försökte att få en viss urvalskvot genom att göra undersökningen på olika program. Fyra olika program var med i undersökningen, tre teoretiska och ett yrkesförberedande. Att de yrkesförberedande är i minoritet kan påverka resultatet, men de yrkesförberedande är i minoritet också på skolan. De fyra programmen är barn och fritid, estetiska, naturvetenskapliga och teknik.
Åtta elever svarade att de hade studerat religion på gymnasiet. Jag misstänker att de läste frågan fel (två elever hade svarat det först och sen ändrat sig) men det är också möjligt att de har gått om några år. Därför har deras svar exkluderats ur resultatet. De svar som sen har inkluderats i resultatet var det 56 kvinnor och 40 män.
Reliabiliteten i arbetet kan betraktas som både god och tveksam. Den är relativt god med tanke på att mitt arbete är väldigt transparent, jag har noggrant redovisat alla delar av min undersökning och jag har bifogat undersökningen. Svarsalternativen i min undersökning är dessutom standardiserade vilket minskar risken att jag omtolkar resultaten. Resultaten blir dessutom klarare och lättare att jämföra med en möjlig upprepad undersökning. Däremot är mitt urval lite svagt, alla program finns inte representerade och mängden individer från programmen är dessutom ojämna. Det gör att reliabiliteten minskar och det blir svårt att generalisera.
Validiteten i mitt arbete tycker jag får betraktas som starkt. Jag har tydligt redogjort syftet med mitt arbete. Mitt arbete är i mitt tycke även transparent, det är lätt att få insyn in i hur jag har tänkt svara på mina frågeställningar. I min metod har jag utgått från syftet och frågar eleverna direkt om det jag vill undersöka. Det gör att relationen mellan syfte och resultat blir stark.
4.3 Statistik
Som en del av problemformulationen är vilken korrelation det finns mellan elevers attityder till ämnet religion och hur engagerade de känner sig inför att studera religion. För att jag ska kunna mäta korrelation så behöver jag utföra statistiska uträkningar – det här avsnittet kommer behandla hur och varför jag gör mina uträkningar.
4.3.1 Korrelation
Korrelation är när man har en datamängd med parade observationer och mäter sambandet mellan observationerna. Det kan till exempel vara en population där man vet både vikt och längd av individerna (Blom, Enger, Englund, Grandell, Holst 2005). I min undersökning kommer jag använda mig av ett mått som heter korrelationskoefficient. Hur ska man då förstå detta mått av samband mellan två värden? Björn Lantz beskriver det som:
”Korrelationen mellan två variabler är alltså ett ett mått på det linjära samband som råder mellan variablerna. Hög korrelation betyder att en rät linje beskriver sambandet bra.”(2009)
Lantz beskriver det mer bildligt i hur en linje ser ut i ett koordinatsystem mellan de två variablerna. Enklare uttryckt vore att om du skulle sätta ut individerna som punkter i en x och y axel. Sen skulle
du välja att dra en linje som knyter samman punkterna från vänster till höger. Hur skulle den linjen se ut? Desto rätare linje desto starkare korrelation! Om linjen lutar diagonalt uppåt mot höger kan vi dra slutsatsen att om en individ har ett högt värde i x så ökar det chansen att samma individ också har ett högt värde i y. För att förtydliga det så går vi tillbaka till mitt tidigare exempel med en population där vi har variablerna vikt och längd i individerna. Där skulle vi ha en hög korrelation om vi hade en population som är någorlunda representativ för allmänheten. Desto längre en
människa är desto mer tenderar en person att väga – med undantag givetvis. När vi har fastslagit att det finns en stark korrelation mellan längd och vikt kan vi om vi vet en persons längd börja göra försiktiga antaganden om dess längd. Till exempel kan vi anta att en person som är 1.60 lång väger mindre än en person som är två meter lång. Vi kan inte veta – vi kan bara göra en kvalificerad gissning. Korrelationskoefficient som mäter hur starkt korrelationen är kan ha ett värde från -1 till 1. Värdet 0 betyder att det finns ingen korrelation alls. Ett värde över 0 betyder att det är en positiv
korrelation och ett värde under 0 betyder att det är en negativ korrelation(Lantz, 2009). Både en
positiv och en negativ korrelation mäter ett samband. Man kan beskriva skillnaden mellan positiv och negativ i hur linjen lutar. Om linjen lutar uppåt mot höger så har vi en positiv korrelation om den lutar neråt mot höger har vi en negativ korrelation. Ett annat sätt att beskriva det är att om vi har en positiv korrelation och ett högt värde i x så är sannolikheten större för ett högt värde i y men om vi har en negativ korrelation och ett högt värde i x så är sannolikheten större för ett lågt värde i y.
4.3.2 Standardavvikelse
För att göra en korrelationsberäkning måste man även kunna beräkna standardavvikelsen. Standardavvikelsen försöker visa vilken spridning det finns på en variabel. Därför utgår
standardavvikelse utifrån medelvärdet. För att få fram en siffra jämför man varje individs differens till medelvärdet. Den differensen räknas sen ut i kvadrat och summeras. Den här summan delas med antalet individer. Roten ur kvoten är en variabels standardavvikelse. Desto fler siffror som ligger väldigt nära medelvärdet desto lägre standardavvikelse kommer det vara – medan ett stort antal siffror som skiljer sig kommer visa ett större värde i standardavvikelse. Att tolka detta värde är svårt, man vet inte om det är ett enskilt värde som skiljer sig drastiskt eller många små. Men det är inte av intresse för mig eftersom jag endast behöver standardavvikelsen för att beräkna
4.3. 3 Formler
Formler ter sig att se lite olika ut i olika böcker om statistik – men resultaten blir desamma.
Skillnaderna är snarare för att underlätta uträkningar. Jag har valt att välja en formel inte för att den verkar lättare att räkna ut, utan för att jag tycker att den är för en amatör lättast att förstå. Två formler kommer att behövas, en för att räkna ut standardavvikelses och en för att räkna ut korrelationen. Formeln för standardavvikelse ser ut som följande:
Sx = √(Ʃ(x-m)2/n-1)
Formeln är tämligen enkel, x är individerna i den valda variabeln. Medelvärdet betecknas som m i formeln. Varje individ beräknas individens differens till medelvärdet. Differensen tas därefter i kvadrat. Summan av dessa värden räknas ut, vilket Ʃ står för i formeln. Den här summan divideras med antalet individer minus en. Roten ur kvoten står sedan för x standardavvikelse som betecknas som Sx.
För formeln till korrelationskoefficienten så utgår den också från individernas differens till medelvärdet. Men här beräknar man produkten av en individ till medelvärdet av båda variablerna. Har båda variablerna en positiv differens till medelvärdet eller har båda en negativ differens till medelvärdet kommer produkten att bli positiv. Är differensen positiv på en variabel och negativ på den andra variabeln kommer därmed produkten vara negativ. Summan av dessa individers
produkter räknas ut och divideras med produkten av standardavvikelsen för båda variablerna och antalet individer minus ett. En enkel och ganska lättförstådd formel.
Rxy= (Ʃ(x-mx)*(y-my))/((n-1)*Sx*Sy)
De här formlerna kommer användas i alla beräkningar av korrelationskoefficienten i kapitel 5 resultat.
4.4 Etiska överväganden
Det finns etiska principer man bör överväga när man gör ett forskningsarbete. Vetenskapsrådet (2002) har listat fyra principer för samhällsvetenskapliga-humanistiska forskningsprojekt. I det här
avsnittet tänker jag lista de här fyra principerna och förklara hur jag försäkrat mig om att jag följer principerna.
4.4.1 Informationskravet
Informationskravet är ett krav att undersökningsdeltagare ska vara informerade om syftet och villkoren. De ska veta att undersökningen är konfidentiell, att den är frivillig och att de kan avbryta den när de vill och all information som skulle kunna vara relevant för att påverka huruvida någon vill delta eller ej. Jag har muntligen informerat om allt till mentorerna i klassen och försökt sakligt förklara i missivbrevet. Jag informerar om syftet, att det är frivilligt, att arbetet kommer publiceras på Malmöhögskola, att det finns inget sätt för mig att veta vem som har fyllt i vilken enkät och att de kan avbryta undersökningen när de önskar.
4.4.2 Samtyckeskravet
Samtyckeskravet kräver att forskaren inhämtar deltagarnas samtycke. Mitt arbete är ett direkt arbete där deltagaren är medveten om att de är med i en undersökning. Alla eleverna är över femton år och informationen är inte av särskilt känslig karaktär varvid jag har bedömt att ett samtycke från
föräldrar är inte nödvändigt. Jag har dock varit noggrann att ha fått samtycke från skolan, både rektor och mentor har muntligen samtyckt med att jag genomför undersökningen. Eleverna samtycker i formen av att de fyller i enkäten.
4.4.3Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet kräver att största möjliga konfidentialitet ska ges, där alla uppgifter om enskilda identifierbara personer ska omlagras så att de inte kan identifieras av utomstående. Jag träffar inte eleverna personligen, jag träffar bara mentorerna. Varvid jag numrerar enkäterna. Däremot har jag valt att behålla anonymiteten på skolan för annars vore det möjligt att hitta klasserna. Genom denna metod har jag försäkrat mig om att en elevs svar vore omöjligt att spåra.
4.4.4 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet kräver att informationen får ändas användas i forskningsändamål. Det här försäkrar jag mig enkelt om genom att endast jag läser enkäterna. Ingen annan har tillgång till enkäterna och jag tänker endast använda enkäterna för den undersökningen.
5. Resultat
I det här kapitlet kommer jag att redovisa de resultat jag har fått genom min enkätundersökning. Den kommer att presenteras i cirkeldiagram, stapeldiagram och tabeller med tillhörande
kommentarer.
5.1 Elevers attityder till ämnet religion
Resultat till elevers attityder till ämnet religion är svaren på frågorna i enkäten under rubriken: ”Här kommer några frågor om dina förväntningar i att studera religion. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst överens med dig för varje påstående.”(Se bilaga 1) Först kommer resultatet över alla elevers svar att presenteras och sen presenteras resultaten för männen och kvinnorna och deras resultat kommer att jämföras.
Första frågan som ställs är ”Religion ska bli roligt att studera” och alternativen är ”Stämmer bra”, ”Stämmer ganska bra”, ”Stämmer ganska dåligt”, ”Stämmer dåligt” och ”Vet ej”. Dessa svarsalternativ är samma för alla frågor under följande avsnitt.
Diagram 1.1 8% 33% 28% 19% 11%
1.1 Religion ska bli roligt att studera
Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej
Det vanligaste svaret var att det stämmer ganska bra att det ska bli roligt att studera, exakt en tredjedel har svarat det ,33%. Men förhållande få elever svarade att det stämmer bra vilket gör att det är fler som anser att det stämmer dåligt och ganska dåligt än att det stämmer bra och ganska bra. 47% svarade att det stämmer dåligt eller ganska dåligt medan 41% svarade att det stämmer bra eller ganska bra. Elva elever svarade att det inte vet, vilket är just under 11%.
Diagram 1.2 Diagram 1.3
I diagram 1.2 kan man se att den största gruppen är att det stämmer dåligt att religion ska bli roligt att studera bland män. En stark majoritet bland männen anser att det stämmer dåligt eller ganska dåligt, nämligen 63%. Mindre än var tredje man, 28%, ansåg att det stämde bra eller ganska bra att det ska blir roligt. Hos kvinnorna kan man se på diagram 1.3 att precis som på diagram 1.1 så var att det stämmer ganska bra det vanligaste svaret, 43% valde att svara det. En knapp majoritet ansåg att det stämde bra eller ganska bra att det ska bli roligt att studera religion, nämligen 52%. 36% av kvinnorna hade valt att svara det stämde ganska dåligt eller dåligt. Skillnaderna mellan kvinnor och män i svaren var stora. Medan 52% av kvinnorna ansåg att det stämde bra eller ganska bra svarade bara 28% av männen att det stämde ganska bra eller bra. Det är en skillnad på 24 procentenheter. En annan skillnad var att fler kvinnor svarade att det inte visste, 13% i jämförelse till männens 10%. Andra frågan är formulerad som:
”Religion ska bli intressant att studera.”
8%
20%
28%
35% 10%
1.2 Män: Religion ska bli roligt att studera
Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej 9% 43% 29% 7% 13%
1.3 Kvinnor: Religion ska bli roligt att studera Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej
Diagram 2.1
Precis som i diagram 1.1 så även i diagram 2.1 är svaret att det stämmer ganska bra det vanligaste, vilket står för 38% för svaren. En majoritet anser att det stämmer bra eller ganska bra att det ska bli intressant att studera religion, nämligen 54%. Så även om eleverna var negativt inställda till hur roligt det ska bli att studera religion så är de till större delen positivt inställda till hur intressant det ska bli att studera religion. En mycket mindre grupp svarade dessutom att det inte vet, endast 3% valde det alternativet.
Diagram 2.2 Diagram 2.3
Även i diagram 2.2 och 2.3 finns det stora skillnader mellan hur kvinnor och män har svarat. 38%
16%
38% 25%
19% 3%
2.1 Religion ska bli intressant att studera
Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej 13% 20% 28% 38% 3%
2.2 Män: Religion ska bli intressant att studera Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej 18% 50% 23% 5% 4%
2.3 Kvinnor: Religion ska bli intressant att studera Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej
av männen har valt att svara att det stämmer dåligt att det ska bli intressant medan endast 5% har svarat att det stämmer dåligt. Medan nästan två tredjedelar av männen (65%) svarade att det stämmer dåligt eller ganska dåligt så var majoriteten ännu starkare för kvinnorna åt andra hållet. 68% av kvinnorna svarade att det stämde ganska bra eller bra. Kvinnorna i undersökningen är mycket mer positivt inställda till hur roligt och intressant det ska bli att studera religion än männen! Fråga tre är:
”Att studera religion är viktigt för allmänkunskapen.”
Diagram 3.1
I diagram 3.1 ser man tydligt att det är en stark majoritet som anser att det stämmer ganska bra att studera religion är viktigt för allmänkunskapen. 80% av eleverna anser att det stämmer bra eller ganska bra att studera religion är viktigt för allmänkunskapen.
23%
57% 10% 2% 7%
3.1 Att studera religion är viktigt för allmänkunskapen Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej
Diagram 3.2 Diagram 3.3
I diagram 3.2 och 3.3 kan man inte se lika stora skillnader mellan hur män och kvinnor som i tidigare diagram. Kvinnor är även här mer positiva, 86% av kvinnorna har valt att svara att det stämmer bra eller ganska bra. Hos männen där det är också är en majoritet var det 69% som svarade att det stämmer bra eller ganska bra. Alla elever som svarade att det stämmer dåligt (två stycken) var män.
Fråga fyra är:
”Att studera religion är viktigt för min framtida karriär.”
Diagram 4.1
Det vanligaste svaret bland eleverna var att det stämmer dåligt att studera religion är viktigt för deras karriär, mer än en tredjedel, 34%, svarade så. Endast två stycken svarade att det stämde bra.
2% 19%
28% 34%
17%
4.1 Att studera religion är viktigt för min framtida karriär
Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej 18% 55% 15% 5% 8%
3.2 Män: Att studera religion är viktigt för allmänkunskapen Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej 27% 59% 7% 7%
3.3 Kvinnor: Att studera religion är viktigt för allmänkunskapen Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej
Svarsalternativen att det stämmer dåligt eller ganska dåligt är i stark majoritet på 63%. Hela 16 elever, vilket är 17% svarade att de vet ej.
Diagram 4.2 Diagram 4.3
Skillnaden mellan kvinnor och män är inte lika starkt markerat i fråga fyra som tidigare frågor. Återigen är dock kvinnorna mer positiva. Endast tre män svarade att det stämmer ganska bra medan 15 kvinnor svarade att det stämmer ganska bra, det är en skillnad på 8% för männen och 27% för kvinnorna.
Fråga fem är:
”Att studera religion är viktigt för att öka toleransen i samhället”
Diagram 5.1 23% 40% 10% 8% 19%
5.1 Att studera religion är viktigt för att öka toleransen i samhället
Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej 3% 8% 33% 40% 18%
4.2 Män: Att studera religion är viktigt för min framtida karriär
Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej 2% 27% 25% 30% 16%
4.3 Kvinnor: Att studera religion är viktigt för min framtida karriär
Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej
En stark majoritet, 63%, ansåg att det stämmer bra eller ganska bra att studera religion är viktigt för att öka toleransen i samhället. Det vanligaste svaret var att det stämmer ganska bra. Den största gruppen av alla frågor svarade att de vet ej, 19%.
Diagram 5.2 Diagram 5.3
I diagram 5.2 och 5.3 ser vi att skillnaden mellan hur kvinnorna och männen har svarat på fråga 5 är inte lika stor som i vissa tidigare frågor, som till exempel fråga 2 (Diagram 2.2 och 2.3). Även i det här diagrammet var kvinnorna mer positiva än männen, här visar framförallt svarsalternativet att det stämmer dåligt en skillnad, där endast en kvinna svarat att det stämmer dåligt men sju män. Det är en skillnad på endast 2% av kvinnorna men 18% av männen.
Resultatet ger inget entydigt resultat i elevers attityder till religion. I diagram 1.1 och 4.1 är
majoriteten negativ. Majoriteten är knapp i 1.1 men desto starkare i 4.1. Men eleverna gav ett starkt positivt svar till att studera religion är viktigt för allmänkunskapen (diagram 3.1) och toleransen i samhället (diagram 5.1) men ett knappt positivt svar till att studera religion ska bli intressant (diagram 2.1). Eleverna ansåg att det ska bli mer intressant än vad det ska bli roligt att studera och att religion är viktigt för den allmänna kunskapen och toleransen men inte för deras karriär.
Enkätens attitydfråga visade en stor skillnad i resultat mellan kvinnor och män. I alla frågor var kvinnor mer positiva än män (Diagram 1.2, 1.3, 2.2, 2.3, 3.2, 3.3, 4.2, 4.3, 5.2, 5.3). Störst var skillnaden i fråga 2 där en tredjedel av männen (diagram 2.2) var positiva till att det skulle bli intressant att studera religion medan 68% (diagram 2.3) av kvinnorna ansåg det. Minst skillnad var det i fråga 3 och fråga 5. I fråga 3 var det 73% av männen som var positiva (diagram 3.2) och 86%
23%
33% 10% 18% 18%
5.2 Män: Att studera religion är viktigt för att öka toleransen i samhället
Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej 23% 45% 11% 2% 20%
5.3 Kvinnor: Att studera religion är viktigt för att öka toleransen i samhället
Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt Vet ej
av kvinnorna (diagram 3.3). Men det är en skillnad på 13 procentenheter och är även det en signifikant skillnad.
5.2 Elevers upplevda engagemang att studera religion.
Följande avsnitt kommer redovisa resultatet i fråga 6 och fråga 7 som är de frågor som berör elevernas upplevda engagemang under lektionstid och utanför lektionstid. Jag väljer här att först presentera det gemensamma resultatet för båda frågorna eftersom det är intressant att jämföra resultaten för att sen presentera kvinnorna och männens resultat.
Frågorna som gäller är under rubriken:
”Hur engagerad känner du dig att lägga ner tid och energi i ämnet religion under följande situationer?”
Därefter är det två frågor som frågar om elevernas engagemang under lektionstid och utanför lektionstid. Svarsalternativen är graderade från 1 till 5 där 1 är mycket engagerad och 5 är inte alls engagerad.
Diagram 6.1 Diagram 7.1
Som jag anade i ovanstående kapitel (4.1 Datainsamlingsmetod) så gav det olika resultat när man frågar vilken engagemang en elev känner under lektionstid och utanför lektionstid. Under
lektionstid var det fler som svara positivt än negativt (diagram 6.1). Det vanligaste svaret var två vilket representerar ungefär 34% av svaren. En relativt stor grupp valde att svara en neutral trea , 31%. Cirka 44% svarade en etta eller tvåa som svar medan 25% svarade en fyra eller femma som
9%
34%
31% 19% 6%
6.1 Engagemang att studera religion under lektionstid
1 2 3 4 5 7% 13% 27% 32% 21%
7.1 Engagemang att studera religion utanför lektionstid
1 2 3 4 5
svar. Eleverna visade ett svagare engagemang att studera religion utanför lektionstid. I diagram 7.1 var istället det vanligaste svaret en fyra, 32%. Det var något färre som svarade en trea i jämförelse med diagram 6.1, 27%. Andelen elever som svarade negativt i deras engagemang utanför lektionstid var i majoritet, 53%, medan endast 20% svarade en etta eller tvåa.
Diagram 6.2 Diagram 6.3
I skillnaden mellan kvinnorna och männens svar i deras engagemang i att studera religion under lektionstid är skillnaden relativt liten, 40% av männen svarade en etta eller tvåa i jämförelse med kvinnornas 46%. Däremot är andelen kvinnor som gav ett neutralt svar mycket större än männen, 38% mot männens 23%. Det är fler män än kvinnor som svarade en fyra eller femma än kvinnorna, 36% mot 26%. 15% 25% 23% 25% 13%
6.2 Män: Engagemang att studera religion under lektionstid
1 2 3 4 5 5% 41% 38% 14% 2%
6.3 Kvinnor: Engagemang att studera religion under lektionstid
1 2 3 4 5 5% 8% 23% 43% 23%
7.2 Män: Engagemang att studera religion utanför lektionstid
1 2 3 4 5 9% 16% 30% 27% 18%
7.3 Kvinnor: Engagemang att studera religion utanför lektionstid
1 2 3 4 5
Diagram 7.2 Diagram 7.3
I fråga 7 så är skillnaden mellan andelen av kvinnorna som svarade en etta eller två relativt stor mot andelen män som svara en etta eller två, 25% av kvinnorna mot männens 13%. Det vanligaste svaret bland männen var en fyra, 43%, medan det var en trea hos kvinnorna ,30%,. Man ser en stark skillnad i engagemanget mellan männen och kvinnorna när det gäller att studera utanför lektionstid. Nästan två tredjedelar av männen har svarat en fyra eller femma ,65%, medan det är precis under majoriteten av kvinnor som svarat en fyra eller femma, 48%.
Resultatet visade en stark skillnad i deras upplevda engagemang hos de svarande under lektionstid i jämförelse med deras upplevda engagemang utanför lektionstid. De svarande visade ändå ett relativt starkt engagemang i att studera religion under lektionstid, med nästan 44% som svarade en etta eller tvåa. Utanför lektionstid så visade eleverna ett relativt svagt resultat, med nästan bara 20% som svarat en etta eller tvåa.
Som i avsnittet om elevers attityder så var den mest framstående skillnaden mellan män och kvinnor i deras engagemang att studera religion att kvinnor är mer positiva än männen. I alla resultat visade kvinnorna att de var mer engagerade än männen utom att männen svarade fler ettor än kvinnorna i deras engagemang under lektionstid.
5.3 Korrelation mellan elevernas attityder och deras engagemang.
5.3.1 Standardavvikelse
Som en del av en korrelationsberäkning måste man göra en standardavvikelseberäkning. Standardavvikelsen får ett högt värde om det finns några få värden som har extrema mängder, antingen ett extremt litet eller extremt högt värde. Såna värden kan göra att man kan ifrågasätta korrelationsberäkningens relevans.
Standardavvikelse
Religion ska bli roligt att studera 1,21
Religion ska bli intressant att studera 1,06
Att studera religion är viktigt för allmänkunskapen 0,81
Att studera religion är viktigt för att öka toleransen i samhället. 1,15
Engagemang under lektionstid 1,06
Engagemang utanför lektionstid 1,17
Tabell 1.1
Jag anser att avvikelsen tyder inte på att ha en extrem spridning och utgör inte som en grund till att ifrågasätta relevansen av korrelationskoefficienten.
5.3.2 Korrelationen
I följande avsnitt ska jag mäta korrelation mellan frågorna 1-5 och fråga 6 respektive fråga 7. Frågorna 1-5:s svarsalternativ har getts ett värde från 1-4 under beräkningen där alternativet
”stämmer bra” är en etta, ”Stämmer ganska bra” är en tvåa, ”Stämmer ganska dåligt” är en trea och ”Stämmer dåligt” är en fyra. De elever som har svarat ”vet ej” har inte inkluderats i beräkningen.
Engagemang under lektionstid Engagemang utanför lektionstid Religion ska bli roligt att
studera
0,46 0,26
Religion ska bli intressant att studera
0,36 0,19
Att studera religion är viktigt för allmänkunskapen
0,42 0,27
Att studera religion är viktigt för min framtida karriär
0,29 0,26
Att studera religion är viktigt för att öka toleransen i samhället.
0,2 0,02
Tabell 1.2
Jag anser att det är framförallt tre saker i resultatet som är intressant för min studie. Det första är att korrelation mellan fråga 1-3 och elevernas engagemang under lektionstid är relativt stark. Det andra är att korrelation är starkare för elevernas engagemang under lektionstid än för elevernas
korrelation mellan fråga 3 och elevernas engagemang under lektionstid än var det är för fråga fyra och fem och elevernas engagemang under lektionstid. Alla tre, fråga 3-5, är en attityd om studier av religion är av vikt eller inte, men vad eleverna anser att det är viktigt för allmänkunskapen ger en starkare korrelation till deras engagemang under lektionstid än vad de anser om det är viktigt för deras framtida karriär eller för att öka toleransen i samhället.
5.4 Anledningar till elevernas engagemang
Det här avsnittet ska visa resultatet av fråga åtta där eleverna fick välja att kryssa i ett eller flera alternativ som de ansåg bidrar starkast till att de vill lägga ner tid och energi i att studera. Jag har här valt att använda mig av stapeldiagram eftersom jag anser att ett cirkeldiagram vore missvisande eftersom svaren inte är andelar av elever som har svarat alternativet. Det är viktigt att påpeka att många elever har kryssat i flera alternativ och därför blir siffrorna så höga. Tre elever har dessutom valt att kryssa i alla alternativ utom ”Annan anledning” – vilket också är alla som valt att kryssa i alternativet ”Grupptryck från andra elever”
Diagram 8.1
Det vanligaste svaret var att ämnet ska vara intressant och ger ett relativt mycket starkare resultat än att ämnet ska vara roligt, 61 mot 45. Det näst vanligaste svaret var att få högre betyg. De svaren
Roligt ämne Intressant ämne Uppmuntran från lärare Bra lektioner Få högre betyg Ger kunskaper jag har nytta av Grupptryck från andra elever Annan anledning Vet ej
0 10 20 30 40 50 60 70
8.1 Anledningar till att lägga ner tid och energi i att studera?
som relaterade till sociala situationer fick relativt låga resultat, bara lite mer än vad femte valde att svara att uppmuntran från lärare bidrar starkast till att lägga ner tid och energi (20 stycken) och endast tre elever svarade ”grupptryck från andra elever” och alla dessa elever hade valt att kryssa i alla alternativ utom annan anledning. En elev hade valt att svara ”annan anledning” och angivit anledningen:
”Kan vara bra att förstå människor i samhället. =)”
Jag tolkar svaret som att eleven är intresserad i humanistiska ämnen och tycker ett ämne är
intressant om det handlar om människor på samhällsnivå – till exempel samhällskunskap, sociologi eller psykologi. Med min tolkning skulle svaret kunna inkluderas in under alternativet ”Intressant ämne”.
5.5 Den öppna frågan
Det här avsnittet behandlar fråga nio som är en öppen fråga där eleven kan skriva om den känner behov av att ytterligare förtydliga sig eller tillägga något. Nio elever valda att göra detta. Då har jag valt att sortera bort kommentarer av social natur som ofta är hälsningar till mig eller försök till komiska kommentarer som inte relaterar till undersökningen. Sex av dessa svar var av karaktären att de uttryckte något negativt om religion eller att behöver studera religion. De tycker religion är tråkigt och den religion de fick på högstadiet räckte var de varierande budskapen. De resterande tre gav unika kommentarer. En av dessa var att ”gamla utdöda religioner” var ”ok” att studera men inte dem som verkar nu. Jag tolkar det som att han föredrar historiska perspektiv och är intresserad av till exempel grekisk mytologi, fornnordisk eller kanske zoroastrisk. En annan elev skrev att hon tycker att religion är roligt och intressant men inte viktigt för hennes framtida utveckling. Hon anger inte vad hon menar med utveckling – om det är karriärutveckling eller personlig utveckling. Om hon menar karriärutveckling så är det nog ingen ovanlig åsikt om man tittar på diagram 4.1. Den sista kommentaren på den öppna frågan var ett långt svar. Hon ansåg att det undervisas för lite religion i skolan och att det är en anledning till varför det finns så många ”otroende”. Hon anser att undervisningen borde inte bara beröra fakta utan läraren borde fråga eleverna om det är troende och om de inte är det fråga dem varför. Hon avslutar med kommentaren:
Jag tolkar henne som att hon är för en form av konfessionell undervisning. Kanske inte
nödvändigtvis för en religion men åtminstone för religion i allmänhet. Hon påpekar också en attityd jag inte har undersökt, om elever anser att det är viktigt att studera religion för att stärka sin tro. Eller möjligtvis för att kunna fastställa sin tro.
6. Analys
I det här kapitlet summerar jag mitt resultat och analyserar det i relation till teori och bakgrund. Följden kommer att vara annorlunda den i resultat delen. Först analyseras elevernas attityder, följt av deras engagemang. Sen kommer en analys i skillnaden över hur kvinnor och män har svarat. För att avslutas med en analys av korrelationen.
6.1 Bortfallsanalys
Som jag redovisade under urvalet så är det sammanlagt 96 elever av 104 som deltagit i undersökningen vars enkäter har varit med i resultatet. Åtta elever svarade att de har studerat religion tidigare på gymnasiet och har därför exkluderats. Att så många som lite mindre än 8 % av eleverna skulle ha studerat religion och sen bytt program verkar otroligt. Jag förmodar att de har läst frågan fel och att de trodde att det även menade högstadiestudier. Det är svårt att svara på hur det kan påverka resultatet. Man skulle kunna argumentera att svagare elever tenderar att läsa mer fel och att de kan ha en mer negativ attityd till ämnet och därför får jag ett positivare resultatet än vad som är korrekt. Men själv tycker jag det verkar långsökt och jag tror att alla människor är kapabla till att läsa fel ibland.
Vid korrelationsberäkningarna kan inte de som svarade ”jag vet inte” på attityden som undersöks inkluderas, det vore en omöjlighet. Men hur det påverkar resultatet är svårt att veta. Finns ingen anledning att tro att de som svarar ”jag vet inte” skulle skilja sig från den generella gruppen i sambandet mellan attityder och engagemang.
6.2 Elevernas attityder till ämnet religion.
Jag tänker inte försöka att prata om elevernas attityder till religion som ett begrepp för enligt resultatet blir det oerhört svårt med tanke på det olikartade resultaten på frågorna. Även mellan
