Vad uppfattas som en bra pedagogisk ledare?

Malmö högskola

Lärarutbildningen Distansutbildning av gymnasielärare

Examensarbete

10 poäng

Vad uppfattas som en bra pedagogisk

ledare?

What is a good pedagogic leader?

Pär Thyrén

Lärarkunskap för lärare i yrkesämnen 60p Examinator: Elisabeth Söderquist

Abstrakt

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser att bra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad de tycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsens syfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindre bra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha läst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man ska även ha bra ämneskunskaper.

Nyckelord

Innehållsförteckning

1 Inledning...7

1.1 Bakgrund... 8

1.2 Definitioner ... 9

1.3 Syfte och frågeställningar ... 9

2 Litteraturöversikt ...11

2.1 Ledarstilar ... 11 2.2 Ledarstil i klassrummet... 14 2.3 Lärarprofession ... 17 2.4 Litteratursammanfattning... 19

3 Metod ...21

3.1 Urval ... 21 3.2 Procedur ... 22

3.3 Trovärdighet och tillförlitlighet ... 23

3.4 Etik... 24

3.5 Databearbetning ... 24

4 Resultat ...25

4.1 Resultatindelning ... 25

4.1.1 Hur ska man vara som lärare?... 25

4.1.2 Hur ska man undervisa?... 27

4.1.3 Elever mot lärare... 29

5 Diskussion ...33

5.1 Avslutande reflektion... 37

Referenslista ...39

1 Inledning

Detta ämne handlar till stor del om lärarkompetens och inom detta finns redan en hel del tidigare forskning.

Vad ska man ha för ledarstil för att uppfattas som en bra lärare? Alla människor har olika smak och tycker olika, därför är det intressant att se om det finns några gemensamma nämnare och om man ska vara på ett visst sätt, ha en viss ledarstil, för att uppfattas som en bra lärare. Uppsatsen skall även kunna ge mig och andra blivande lärare samt redan färdigutbildade lärare mer information om vad som uppfattas som en bra ledarstil, hur man ska vara för att vara en bra lärare och kanske kan få oss att tänka om lite och kanske ändra på oss en aning så att vi blir ännu bättre.

Jag har arbetat som lärare i 5år och har många gånger i mina möten med elever ställt mig frågan vad det är som de tycker gör en lärare bra. Den erfarenheten jag själv har av bra och dåliga lärare är från min egen skoltid och de lärare jag hade där. Under låg- och mellanstadiet är det speciellt två lärare som har etsat sig fast på minnet, en som jag tyckte bra om och en som jag inte alls tyckte var speciellt bra. Den läraren som jag tyckte var bra kunde förklara olika saker bra och tog sig tid med oss elever. När han skulle förklara något så gjorde han oftast det på något roligt sätt som gjorde att man lättare kunde komma ihåg vad han hade pratat om. Han hade även bra ordning i klassrummet utan att för den delen behöva bli arg. Den läraren som man inte alls tyckte om blev oftast väldigt arg och skapade inte något lugn i klassen. Hon hade även sina favoritelever som hon ägnade mycket tid och ägnade nästan ingen tid alls till andra elever. När jag sedan blev äldre och började i gymnasiet så blev det även andra saker som jag uppskattade hos en lärare, så som att ämneskunskaperna blev viktigare och hur bra en lärare kunde förklara svåra saker. Det blev även viktigt med variation i undervisningen så att jag inte visste vad som skulle hända varje gång jag gick på den lektionen. Detta har inspirerat mig i att göra ett arbete inom området för att få en förståelse för vad en bra lärare ska göra och inte göra. Undersökningarna kommer jag att göra via intervjuer med lärare och elever samt relevanta litteraturstudier inom området.

Uppsatsen syftar till att undersöka vad några elever och lärare anser vara bra ledarstilar och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta.

1.1

Bakgrund

Genom att de flesta människor talar om bra/dåliga lärare har problemet med formuleringen Vad uppfattas som en bra ledarstil kommit fram. Eftersom alla människor har olika smak och tycker olika är det intressant att ta reda på om det finns några gemensamma nämnare och om man ska undervisa på ett visst sätt för att uppfattas som en bra lärare. När man talar med olika elever så stöter man många gånger på att de säger att en lärare är så dålig att man inte vill gå på deras lektioner eller att någon säger att en lärare är jättebra och att man lär sig mycket på hennes/hans lektioner. Vad är det då som gör dessa lärare så bra och är omtyckta av nästan alla elever? Är det en naturlig begåvning eller är det något speciellt pedagogiskt knep de har lärt sig att använda som de andra lärarna inte har lärt sig att behärska. Men ska det verkligen vara sådan skillnad? För när man läser i Lpf 94 så står det att läraren skall stimulera, handleda och

stödja eleven och stärka varje elevs självförtroende samt viljan och förmåga att lära sig. Detta borde innebära att om alla lärare skulle följa detta så skulle skillnaden inte

vara så stor mellan olika lärare.

Idag ställs det allt högre krav på läraren. Lärarnas arbete bedöms inte bara av elever utan även av föräldrar och skolmyndigheter. Dessutom så förekommer ofta lärarnas arbete i massmedias blickfång vilket ställer allt högre krav på läraren. För läraren innebär detta att det inte räcker med att komma till lektionen med en bok, utan det krävs mycket mer, såsom variation och individuell undervisning, disciplin i ordnade former i klassrummet. Det ställs även krav på att läraren skall söka samarbete med andra vuxna i skolan, de skall utarbeta olika dokument utifrån läroplanen och skolplanen.

En lärare idag skall kunna engagera och stimulera eleverna så att de blir nyfikna på att söka ny kunskap, detta för att skapa en skola som är rolig för alla elever. Dessutom måste läraren kunna skapa en förståelse för sitt arbete bland elever, föräldrar och skolpolitiker. En lärare ska kunna använda sin egen kunskap för att analysera och reflektera över vilket handlingsalternativ som är lämpligast för olika situationer. Det gäller att välja det alternativ som ger eleven störst möjlighet att lära och utvecklas.

1.2

Definitioner

De centrala orden i uppsatsen kommer att vara orden bra, lärare och ledarstil därför bör de definieras för att vi ska lägga rätt innebörd i dem.

Ordet bra har olika betydelser för olika människor och det har även olika grad av laddning beroende på vart man lägger gränsen för bra respektive dåligt. Ordbokens definition av ordet bra är som har mycket lämpliga egenskaper för angivet eller underförstått syfte (Norstedts svenska ordbok, 1990, s. 118).

Lärare har en definition, i samma ordbok, som låter så här person som yrkesmässigt ägnar sig åt undervisning i skolan (Ibid., s. 586).

Ordet ledarstil finns inte med i de ordböcker jag har tittat i och därför har jag valt att definiera orden ledare och stil var för sig. Ledare definieras som en person i högsta bestämmande ställning (Svensk ordbok 1, 1990, s. 681) och stil definieras som ett

typiskt sätt att bete sig (Svensk ordbok 2, 1990, s. 1181).

1.3

Syfte och frågeställningar

Uppsatsen syftar till att undersöka vad några elever och lärare anser vara bra ledarstilar och vilka likheter och olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta. Alla människor har olika smak och tycker olika, därför är det intressant att se om det finns några gemensamma nämnare och om man ska vara på ett visst sätt eller ha en viss ledarstil för att uppfattas som en bra lärare. Undersökningen kommer att ske via intervjuer med åtta stycken elever och åtta stycken lärare från i huvudsak yrkesprogram på en medelstor gymnasieskola.

I arbetet kommer dessa frågor att användas till hjälp för att försöka att besvara vad en bra pedagogisk ledare är:

Hur beskriver lärare och elever en bra lärare? Hur beskriver lärare och elever en dålig lärare?

2

Litteraturöversikt

Jag kommer i följande avsnitt att gå igenom utvald litteratur för att försöka att få en liten översikt av vad som har skrivits inom området ledare/ledarstilar och sedan med den till hjälp kunna jämföra med mina egna resultat i den avslutande diskussionen.

2.1

Ledarstilar

Vad betyder ledarskapet för gruppmedlemmars utveckling? Det är något som Arne Maltén skriver om i sin bok Pedagogiska frågeställningar (Maltén, 1997). Han menar att gruppen är ett medel på vägen mot vissa mål. Gruppmedlemmarna hjälper varandra, de ger varandra hjälp och stöd, de utvecklar grupptillhörighet och solidaritet, delar engagemang och entusiasm samt omprövar attityder och värderingar. Maltén nämner att detta inte sker av sig själv. Det är lärarens agerande som gör klimatet i gruppen (Maltén, 1995, s. 219). Det är många faktorer som påverkar gruppklimatet, inte bara lärarens agerande. Faktorer som inverkar på gruppen är till exempel gruppens sammansättning, undervisningsmetoder och arbetssätt, den yttre miljön, lärarens/handledarens personlighet, elevernas personlighet, sanktioner, normer, arbetsfördelning inom gruppen m.m. Många av dessa faktorer har med läraren att göra och dess agerande och gruppklimatet beror mycket på gruppens ledare.

Människans utveckling som gruppvarelse kan endast ske inom ramen för individens kontakt med olika slags grupper, samt i kraft av därvid förvärvad erfarenhet. (Maltén, 1997, s. 167)

Maltén ställer sig två frågor för att ta reda på vad ledarskapet betyder för gruppmedlemmarnas utveckling: är ledarskap en personlighetsläggning med vissa

psykiska egenskaper och kvalitetsdrag eller är ledarskap en förvärvad kompetens med socialpsykologiska kännetecken, han påpekar att:

Forskarna tycks numer vara eniga om att ledarskap inte är en fråga om vad ledaren är utan vad han eller hon gör (Maltén, 1995, s.217)

Han studerar olika typer av ledarskap (funktionellt ledarskap, ledarorienterat kontra grupporienterat ledarskap, teori X- eller teori Y-inriktat ledarskap, uppgiftsinriktad eller

relationsinriktat ledarskap samt situationsanpassat ledarskap) för att få svar på sina frågor (Maltén, 1997, s. 167). Dessa ledarskap behandlas i korta drag i nästföljande stycken.

I det funktionella ledarskapet, även kallat det dynamiska ledarskapet, kan man urskilja vissa huvuduppgifter som ledarskapet bör innehålla: man ska kunna ta initiativ, reglera, informera, understödja och utvärdera så refererar Maltén den danske psykologen Arne Sjölund (1979) (Ibid., s. 167). Ledarskap är inte en talang som man har eller inte har utan det är en förmåga som man kan utveckla. Att vara en dynamisk ledare är enligt Maltén svårt eftersom man på en och samma gång måste engagera och stötta, fungera som resurs, motivera förändringar, vara tydlig och aktiv, föra diskussioner om utveckling, våga ta debatt och lösa konflikter.

Under ledarstilen Ledarorienterat kontra grupporienterat ledarskap nämner Arne Maltén tre olika stilar: den auktoritäre ledaren (ledarorienterat ledarskap) där en enda person styr, bestämmer och frågar väldigt sällan gruppen. Den demokratiske ledaren

(grupporienterat ledarskap) ingen enskild person bestämmer, ledarskapet roterar och

gruppen får ta del av planering och genomförande, ledaren vill stödja och stimulera det goda gruppklimatet, förslag från gruppen behandlas med respekt. Låt-gå ledaren

(passivt ledarskap) är passiv och eftergiven. Ledaren ger endast råd och hjälp när han

blir tillfrågad, det är allmän förvirring.

Britt Backlund nämner fyra olika ledarskapsmodeller (Backlund, 1997, s. 138f) och dessa är Arne Malténs tre ovan nämnda stilar (auktoritäre, demokratiske, Låt-gå) samt den det kollektiva ledarskapet där alla har lika stor makt och lika ställning, hela laget leder. Backlund påpekar att detta ledarskap kan leda till stora, långvariga och tidskrävande diskussioner men är alla överens kan beslutet bli mycket kraftfullt.

Både den auktoritära och den demokratiska ledarstilen kan kopplas ihop med McGregors Teori X och Teori Y (Maltén, 2000, s. 64). I Teori X styr och ställer ledaren, han ger order, bestämmer enväldigt, vägrar att lyssna på invändningar och tar ändringsförlag som kritik. I Teori Y ser ledaren sina medmänniskor som aktiva, ansvarstagande, kreativa, konstruktiva, flexibla och självgående.

De fyra modellerna/stilarna (Auktoritära, demokratiska, låt-gå och kollektiva ledarstilarna) som nämns finns inte renodlade betonar Britt Backlund och det går därför heller inte att säga att den ena är mer enastående och överlägsen än den andra. Hon menar att gruppens beteende till stor del styrs av ledning eller brist på ledning och att det i grupper som saknar ledare utvecklas dolda ledare. (Backlund, 1997, s. 139)

Mikael Grinder talar om tre undervisningsstilar som man kan koppla till Britt Backlunds och Arne Malténs nämnda ledarskapsstilar (Auktoritära, demokratiska, låt-gå och kollektiva) och dessa tre är: visuell, kinestetisk och auditiv. Han skriver att den visuelles arbetssätt visar sig i snabbt tal, använder sig av tavlan och overhead, behandlar stora områden, formalia som grammatik och stavning är viktigt, bedömer elever utifrån prov och är som tidigare nämnt fixerad vid slutdatum. Läraren ser till att hela klassen har kommit igång med sitt arbete innan han hjälper enstaka elever och läraren är extremt beroende av sin tidsplanering. Den kinestetiske är flexibel och har förmågan att ta in det som händer i lektionen. Elever i en kinestetisk lärares klassrum bär sig ofta åt som om de hade en självklar rätt till privata samtal med läraren.

Den kinestetiskes arbetssätt beskriver han som en person som talar långsamt, använder sig av laborativt material, eleverna får arbeta mycket i grupp, anser att begrepp är viktiga, bygger sin bedömning på vad eleven kan göra, låter eleverna arbeta kreativt och demonstrerar ofta saker. Det tredje arbetssättet är det auditiva och det arbetssättet visar sig i att personen talar rytmiskt, tycker om klassdiskussioner, läraren eller eleven läser högt, bekräftar det eleven sagt genom upprepning, upprätthåller disciplinen, kommer lätt bort från ämnet och använder sig sällan av visuella hjälpmedel.

Under ledarstilen som Arne Maltén kallar uppgiftsinriktat eller relationsinriktat ledarskap har ledaren, höga krav och anspråk på prestationens kvalitet medan den ledare som är relationsinriktad är uppmuntrande, entusiasmerande, positiv samt överseende. Maltén skriver att de bästa ledarna har en blandning av uppgifts- och relationsinriktning (Maltén, 1997, s. 117). När en ledare har båda dessa kvaliteter kallar han ledarskapet för målförverkligande ledarskap.

En ledare bör anpassa sitt ledarskap så att det svarar upp mot uppgiftens art, gruppens sammansättning och mognadsnivå samt ålder, kompetens, motivation och erfarenhet. Detta för att vara en situationsanpassad ledare skriver Maltén.

2.2

Ledarstil i klassrummet

Det finns sex olika ledarstilar (Stensmo, 2000) som Christer Stensmo behandlar i sin bok Ledarstilar i klassrummet. Den första ledarstilen som han nämner kännetecknar det mer auktoritära ledarskapet och för varje ledarstil blir det mer av låt-gå ledarskap menar Stensmo. Dessa stilar tar Maltén och Backlund upp under ledarorienterade kontra grupporienterade ledarskap. De sex ledarstilarna baseras på olika principer och olika antaganden om hur undervisningen och ledarskapet i klassrummen måste utformas.

Bunard påpekar att genom att ta hjälp av beteendemodifikationens strategier (beteendeanalys, positiv förstärkning och formning, teckenekonomi, straff, typ 1: reprimander, straff, typ 2: Utvisning, Kombinationsstrategier, beteendekontrakt) kan man till exempel minska olämpliga klassrumssituationer och öka lämpliga situationer. En beteendeanalys är en konkret beskrivning av det eller de beteenden som uppfattas som problem. Man skriver en beteendeanalys som innefattar målbeteende (det beteende som man vill öka eller minska). Man letar efter faktorer som gör att eleven har just det beteendet och på så vis kan man minska oönskat beteende. Formning är när man lär sig ett komplicerat beteende successivt och i små steg det kan till exempel vara att lära sig knyta skorna. Varje moment bör förstärkas positivt då sannolikheten att man gör det igen blir större om man har en positiv upplevelse av momentet. I teckenekonomi utgår man från att man vill öka inkomster och minska förluster. I skolan kan man använda sig av till exempel poäng. Om man uppför sig så får man poäng och om man inte uppför sig får man poängavdrag. Som tidigare nämnt så strävar man efter att ha så många poäng som möjligt och det blir då automatiskt att man uppför sig. Straff, typ1: reprimander är när ett obehag förs in i situationen som en konsekvens på olämpligt beteende. Klassiska reprimander har aga och utskällningar (Stensmo, 2000, s. 39). Avsikten är att eliminera olämpligt beteende. Straff, typ 2: utvisning är när man temporärt tar bort den positiva förstärkaren för eleven. Exempel på utvisning är att man kör ut eleven i korridoren och låter denna sitta där under en viss tid. Kombinationsstrategin byggs på uppmärksamhet och ignorans vilket innebär att läraren ignorerar olämpligt beteende och uppmuntrar och förstärker lämpligt beteende. Läraren i detta fall måste vara mest aktiv då verksamheten fungerar bra och minst aktiv när det fungerar dåligt. Regler sätts upp, lärare och elever

krävs det att läraren får med sig eleverna så att ett grupptryck bildas och förstärker det lämpliga beteendet. Den sista strategin som Stensmo nämner är beteendekontraktet som skrivs mellan till exempel lärare och elev om vilken typ av beteende som förväntas och vad som ska göras om kontrakterade beteendet bryts. (Ibid., s.27-47)

Canters talar om självsäker disciplin. Genom att läraren vet vilken typ av ordning och vilka elevbeteenden hon vill ha i klassrummet så har hon en viss självsäkerhet skriver Canters. En självsäker lärare skapar en atmosfär där hon själv och eleverna får sitt behov av trygghet, respekt och gemenskap tillfredsställda. Självsäkerhet handlar om en balans, man väljer ett beteende som balanserar relationerna mellan två eller flera parter. Man är jämställda, dvs. ingen är automatiskt i överläge och heller inte i underläge. Canters diskuterar nödvändigheten av att diskutera regler och förväntningar med eleverna. Man bör som lärare undervisa om dessa regler, förklara dess rationalitet och undersöka elevernas förståelse för detta. (Ibid., s.58-75)

För att träna upp sin självsäkerhet ska läraren tillägna sig kommunikativa färdigheter som hållning, kroppskontakt, röstläge, ansiktsuttryck och ögonkontakt för att ha kontroll över verksamheten skriver Stensmo.

En lärares framgång i klassrummet beror på dennes uppmärksamhet på och hantering av olika aktiviteter som pågår samtidigt. Denna uppmärksamhet kallar Kounin medvaro, dvs. lärarens förmåga att förmedla till eleverna att hon är medveten om de olika typer av aktiviteter som pågår i klassrummet, Att ha ögon i nacken . En lärare ska även kunna hjälpa flera elever samtidigt utan att sluta hjälpa någon elev, detta kallar Kounin för överlappning. Kounin betonar lärarens kontroll över verksamheten. Lärarens medvaro, förmåga till överlappning och smidiga övergångar avgör möjligheterna att styra processer i klassrummet. (Ibid., s. 92-110)

Människan strävar efter ett känna samhörighet och att ha en given plats i en social gemenskap. Man strävar efter jämlikhet och det är basen för goda sociala relationer skriver Stensmo. (Ibid., s. 115)

Enligt Dreikurs är ett disciplinerat kollektivt beteende en förutsättning för demokrati. Och för att undervisning och lärande ska fungera tillfredställande i en skolklass.

Beteendet är ett val man gör, man väljer beteende beroende på vilka olika typer av situationer man stöter på. (Ibid., s. 118)

Kounin nämner tre olika lärarstilar: Den autokratiske läraren leder och organiserar på sina egna villkor, Den tillåtande/eftergivna läraren låter eleverna utforma verksamheten på sina villkor och Den demokratiske läraren vägleder eleverna genom att tillsammans med eleverna bestämma regler, konsekvenser vid brutna regler och acceptabla beteenden. Kounin skriver även att det är den demokratiske läraren som lyckas bäst i undervisningen. (Ibid., s. 124)

Glasser menar att kvalitetsarbete inom skolan syftar till lärande som är meningsfullt, stimulerande och ökar elevernas livskvalitet och att en lärare med hög kvalitet i en sådan skola måste vara en handledare, inte en auktoritär boss . Han skriver även att individen har en fri vilja och gör egna val. Valen kan påverkas indirekt av läraren men det är endast eleven själv som har kontroll över sitt beteende. Läraren ska vägleda, träna eleverna att själva utvärdera sina prestationer i relation till egna kriterier för vad som är god kvalitet. (Ibid., s. 165-186)

Gordons aktiva lärarskap handlar om kontroll. Läraren kan inte ha kontroll över elevernas beteende/handlingar men hon/han kan lära eleverna att kontrollera sitt klassrumsbeteende och ta konsekvenserna av olika beteendeval. Aktivt lärarskap har som mål att skapa en fungerande kommunikation genom att lyssna aktivt (tolka (under-) meningen i det som eleven uttrycker), ha goda sociala relationer, uttrycka sina behov och respektera andras. (Ibid., s. 203-225)

Bunard och Canters filosofi är att läraren vet hur hon/han vill ha det, vilka regler som ska gälla m.m. De menar att läraren ökar motivationen hos eleverna genom materiella och sociala belöningar. Kounin och Dreikurs filosofi är att läraren vet hur hon/han vill ha det men hon/han arbetar mer tillsammans med eleverna och fungerar därför lite som en handledare. De menar att lärarna ökar motivationen genom att varierad undervisning motverkar mättnad hos eleverna samt att uppmuntra eleverna. Glasser och Gordons filosofi är att läraren fungerar som en sorts handledare och de menar att de mänskliga behoven som tillhörighet, makt och nöje styr motivationen. Vi måste som människor ha

2.3

Lärarprofession

Det som gör skolan till det den är, det är läraren. (Bergem, 2000, s.105)

Bergem skriver att lärare ska tillfredsställa elevernas nyfikenhet och lust att lära, ge dem tro på sin egen förmåga och de egna möjligheterna. Som lärare ska man kort sagt rusta eleverna för livet. Han skriver även att en lärares profession måste förankras i tre former: pedagogisk kompetens, ämneskompetens och yrkesetisk kompetens dessa tre tillsammans bildar en helhet. Bergem anser att den pedagogiska kompetensen består i att läraren har kunskap om barns behov, utvecklingsmöjligheter och deras förutsättningar för sitt lärande. Läraren ska kunna planera, genomföra och bedöma sin egen och andras verksamhet samt ha ämneskunskaper och i den sista hörnstenen, den yrkesetiska kompetensen, ingår lärarens viljestyrka, mod och handkraft. Bergem skriver att de lärare som betytt mest för lärarkandidatens utveckling är och refererar en lärarkandidat: de lärare som har haft ett starkt personligt engagemang . (Bergem, s. 106-111)

Imsen (1999) skriver att det finns försök till att upprätta kriterier för lärarprofessionen och hon refererar Mats Ekholm (1994) som föreslår fem faktorer som ingår i lärarprofessionen. Dessa fem faktorer kan man lägga in i Bergems tre former för kompetens. Ekholms första kriterium Yrket har en speciell kunskapsbas som handlar om att lärare ska veta hur barn och unga lär sig, hur undervisning ska planeras och förberedas och hur den ska anpassas till barn och unga, kommer in under Bergems pedagogiska kompetens. Ansvar för yrkets utveckling där läraren ska utveckla sin kunskap genom fortbildning samt Kontroll av vem som får utöva yrket där man måste ha en viss kompetens för att utöva yrket, en formaliserad utbildning. Dessa två kriterier kan kopplas ihop med ämneskompetensen och till den yrkesetiska kompetensen kan man koppla Ekholms kriterier En formulerad yrkesetik med nödvändiga regler som har med förhållanden som angår människor på ett personligt sätt samt Autonomi i

yrkesutövningen där yrkesutövaren inom vissa ramar har en viss frihet att bestämma hur

En lärare ska ha kunskap, vara strukturerad, väl förbered, tydlig, systematisk och ställa krav samtidigt som läraren ska vara mänsklig poängterar Imsen. Detta kan man koppla till Bergems tre former av kompetens som nämns ovan. Hon skriver att den gode läraren är en person som kombinerar kunskapsmässigt intresse med mänsklig värme. Och för att styrka detta nämner hon en internationell översikt över studier av lärarskicklighet som genomförts av D. Hopkins 1993. Skickliga lärare, enligt denna översikt, kännetecknas av att: läraren ska vara intresserad och använda sig av arbetsmetoder där eleverna måste arbeta i grupp, läraren fokuserar på att eleverna ska lära sig något, talar om för dem vad de ska lära sig, läraren ska vara aktiv vid planering, förklara för eleverna, undervisa under processen (under tiden eleverna lär sig), ge feedback till eleverna och ha koll på deras framsteg, läraren har tid att reflektera och tänka igenom sin undervisning.

C M Charles tar upp hur grupper och individer beter sig i klassrummet och att beteendet beror på hur de uppfattar läraren. Läraren måste enligt C M Charles spela många olika roller och han nämner några punkter med roller och bilder av lärare och i några av dessa står det att man som lärare ska vara representant för samhället. Detta ar man genom att visa sina värderingar, moralbegrepp och åsikter, man ska vara domare genom att bedöma arbeten, beteenden och framsteg. Som lärare är man en källa till kunskap, man ska hjälpa elever, agera skiljedomare, förebild, gruppledare och vän. Man kan som lärare välja om man vill ta till sig dessa punkter, som eleverna tilldelar läraren, eller om man undviker dem. Detta val beror på vilket förhållande man som lärare har till sina elever skriver författaren. Charles påpekar att man hur som helst ska försäkra sig om att man som lärare är bestämd och konsekvent i den roll man accepterar att spela. (Charles, 1984, s. 51f)

Elisabeth Hesslefors Arktoft har varit med i ett projekt där de intervjuat lärare och elever och försökt få svar på frågan vad är en bra lärare? . Hon redovisar i stora drag de resultat som de kommit fram till. Hesslefors Arktoft nämner att alla intervjuade personerna berörde på något sätt att en bra lärare är engagerad, intresserad och positiv (Hesslefors Arktoft, 1998, s. 26). Omdömena delar Elisabeth Hesslefors Arktoft in i tre områden: En bra lärare är stödjande, berömmande och personlig dvs. läraren ska vara lyhörd, omtänksam, stötta, läraren ska se till hela eleven, vara kamratlig men ändå hålla

och allting behandlas lika eller så ska var och en behandlas efter dess behov samt En

bra lärare sätter gränser dvs. en lärare ska vara sträng, hård, bestämd och engagerad.

Strängheten ska balanseras med vänlighet, medmänsklighet och engagemang påpekar Elisabeth Hesslefors Arktoft (Tebelius & Claesson, 2000, s. 118). Hon skriver:

Att vara lärare handlar om en balansgång, dilemman som måste lösas och val som läraren har att göra. (Ibid., s. 129)

Elisabeth Hesslefors Arktoft har kommit fram till att projektdeltagarna tycker att en bra lärare är en lärare som visar stor social kompetens, möter eleverna med respekt, försöker hålla ett öppet klimat i klassrummet, ser alla elever och tycker om att vara med eleverna och sist men inte minst att vara en medmänniska (Hesslefors Arktoft, 1998, s. 29). Hon skriver att vissa människor har en personlighet som lättare kan utvecklas och fungera som den gode läraren medan andra kanske behöver lära känna sig själv och arbeta med sidor hos sig själv innan man blir den riktigt gode läraren (Ibid., s. 65).

2.4

Litteratursammanfattning

Lärare har olika erfarenheter, mål, personligheter, temperament och inställning till arbetet. Hur en lärare är beror helt på vad denne tror på för filosofi. Traditionellt talar man om tre typer av ledarstilar: auktoritärt ledarskap, demokratiskt ledarskap och en

låt-gå mentalitet (Maltén, 1997, s. 169). Dessa ledarskapsstilar skriver Backlund,

Maltén, Stensmo och Grinder om. Hesslefors, Charles, Imsen och Bergem skriver mer om hur läraren ska bete sig, på vilket sätt hon ska vara och nämner inte på samma sätt de olika ledarstilarna.

3

Metod

Den metod som använts är den kvalitativa metoden (intervjuer). Det är en metod som syftar till att från insamlad information skapa en större förståelse och utifrån detta se en helhet. Den kvalitativa metoden går ut på att man försöker att bilda sig en uppfattning om hur en människa eller en grupp människor uppfattar en viss situation (Hartman, 2004). Med hjälp av denna metod kan jag få reda på vad några elever och lärare anser/tycker är bra ledarstilar.

Jag har valt att använda mig av intervjuer i min undersökning då de ger djupare kunskap än vad enkäter eller observationer gör. Med enkäter mäter man något (Denscombe, 2000) och mitt syfte var att ta reda på vad som kännetecknar en bra lärares ledarstil vilket gör sig bäst genom intervjuer där informanterna kan tala fritt och inte bli så styrda av mina frågor (Ejvegård, 2003). Observationer hade heller inte varit ett alternativ för att söka svar på mitt syfte då det är svårt att se vad en elev tycker är bra i en bra lärares undervisning. Det är något som är svårt att se men däremot kan man få fram det lättare genom intervjuer (Hartman, 2004). Det hade dock fungerat med enkäter men som nämnt så får man då en stor mängd svar som är väldigt styrt från min sida. I enkäter hade det varit jag som hittat på vad som kännetecknar en bra lärares undervisning, förkodade svar (Denscombe, 2000) och de som svarat på enkäten hade svarat utifrån det jag tyckte. Med intervjuer får personerna själva komma på vad de tycker kännetecknar en bra lärares undervisning. Intervjuerna ger mer detaljerad och fylligare data.

I mina intervjuer har jag valt att använda mig av samma frågor till elever och lärare (Bilaga 1). Detta för att kunna sammanfatta och analysera resultatet på ett tillfredssällande sätt och för att relatera elevers och lärares uppfattningar till varandra. Under varje intervju antecknade jag (med papper och penna) vad som sades. Jag spelade även in intervjuerna med minidisc för att ha något att gå tillbaka till och som stöd till mina anteckningar för att se så att jag inte tappat bort något väsentligt medan jag antecknat (Hartman, 2004).

3.1

Urval

Jag har utfört min undersökning på gymnasiet för att undersöka vilka ledarstilar som de uppfattar vara bra. Undersökningen har gjorts på en och samma gymnasieskola. Gymnasieskolan är den enda som finns i kommunen. På skolan finns ca 1200 elever,

180 anställda (blandat heltids- och deltids lärare samt övrig personal som till exempel kökspersonal och vaktmästare). 16 intervjuer har gjorts med elever och lärare, 8 elever och 8 lärare, från olika klasser. Av de åtta eleverna så är tre tjejer. Åldern på eleverna varierar från 16 till 23 år, de går alla på gymnasiet från årskurs ett till tre och är fördelade på fyra olika program (omvårdnads, ekonomiska, el och teknik). Lärarna som intervjuades var åtta stycken varav fyra kvinnor och fyra män och dessa representerar olika program eller med olika ämnen och inriktningar (svenska/engelska, religion, biologi/kemi, data, ekonomi, automation och el). De har en blandad ålder och erfarenhet. Åldern på lärarna ligger i ett spann från 27 till ca 50 år och yrkeserfarenheten inom läraryrket varierar från tre terminer till 20 år.

Jag har valt ut lärare genom att tillfråga olika lärare i fikarummet vid flera olika tillfällen då alla lärare inte har rast samtidigt. Både elever och lärare frågade vad intervjun skulle handla om innan de ville ställa upp och bli intervjuad. Jag talade om att jag ville ha reda på vad de tyckte att en bra lärare ska ha för ledarstil. Många tyckte att det lät intressant och svårt. Men det var i alla fall några som ville vara med och säga sin mening.

Eftersom de personer som blivit intervjuade har valts på ett sådant vis som ovan nämnt så är det inte lika många kvinnor som män med i undersökningen. Men skillnader mellan könen har heller inte varit min utgångspunkt i detta arbete.

3.2

Procedur

Intervjuerna bokade jag i 45-minuterspass med elever och lärare då jag visste att det skulle ta minst 20-30 minuter att gå igenom intervjufrågorna. Tiden kom jag fram till genom att testintervjua två personer och dessa låg båda två inom ramen 20-30 minuter. Varje intervju gjordes i ett enskilt samtalsrum där jag och den personen som jag intervjuade var helt själva. En skål med godis hade jag ställt fram på bordet för att få eleverna att slappna av och tänka på något annat än intervjun och minidiscen som låg på bordet. Eleverna och lärarna jag intervjuade hade inte sett frågorna innan intervjun. Det de visste om intervjuerna var att de skulle handla om deras uppfattningar och tycken om bra lärare.

Intervjuerna förbereddes på så vis att jag såg till att jag var påläst, kunde mina frågor och hade följdfrågor ifall att det skulle bli så att svaren gav för lite information. Följdfrågorna jag använde mig av var bland annat: Hur menar du då? Kan du förklara lite närmare? Kan du utveckla resonemanget? Hur motiverar du det?

Varje intervju inleddes med att tala om vem jag är, vad jag gör och varför intervjuerna gjordes (Ejvegård, 2003). Inledningarna på intervjuerna såg ut ungefär så här:

Hej! Välkommen, varsågod och sitt. (Tar i hand och presenterar oss med namn, liten paus, tills

eleven/läraren och jag hunnit sätta oss tillrätta) Jag heter som sagt Pär Thyrén och jag läser in

lärarbehörigheten på Malmö högskola. Mitt syfte med att intervjua dig är att jag gärna vill veta vilken ledarstil du tycker att man ska ha för att uppfattas som en bra lärare och jag är intresserad av det för att det är något som jag kan ha nytta av i mitt arbete. Jag kommer att ställa några frågor till dig, om du inte vill att jag använder ditt namn så kommer jag inte att göra det. Så min första fråga blir: Är det ok att jag använder ditt namn till det du tycker? (Liten paus för eleven/läraren att fundera över vad hon/han vill och för att svara på frågan) Hur lär du dig bäst?

Intervjuerna fortsatte sedan med frågorna som finns i bilaga 1. Frågorna är öppna och elever/lärare fick god tid på sig att i lugn och ro tänka efter och svara på frågorna. Intervjuerna avslutades genom att jag tackade dem för att de ville ställa upp och bli intervjuade.

3.3

Trovärdighet och tillförlitlighet

Det är svårt att veta hur säker informationen är i en intervju. Detta beroende på att man aldrig kan var helt säker på om informanten verkligen tycker som han/hon säger eller om han/hon säger vad den som intervjuar tror sig villa höra?

Faktorer som kan ha påverkat svaren i intervjuerna är hur jag har ställt frågorna, om jag till exempel har ett speciellt tonfall när jag ställer frågorna som då kan få olika innebörd för informanterna. En annan faktor som också har betydelse är minidiscen som kan göra informanterna nervösa och då bli okoncentrerade på frågorna.

För att försöka skapa en så god reliabilitet som möjligt har jag ställt frågorna på samma sätt och i samma ordning till alla, samt att jag under intervjuerna har försökt hålla en neutral inställning till svaren. I de fall följdfrågor har använts så har dessa ställts med fokusering på att enbart förtydliga och inte förändra svaren.

För att få en så god validitet som möjligt har jag försökt att skapa så raka och enkla frågor i intervjuerna som möjligt. Jag har också försökt att vara självkritiska vid bearbetningen av det insamlade materialet för att i möjligaste mån undvika feltolkningar.

3.4

Etik

I uppsatsen så har jag valt att endast ha med fingerade namn på de personerna som jag har intervjuat, detta för att deras identitet inte skall kunna röjas. Detta informerade jag informanterna med före intervjun så att de skulle kunna känna sig tryggare i intervjupositionen. Före intervjuerna talade jag även om att jag kommer att använda mig av en minidisc för att kunna lyssna på vad som sagts under intervjuerna. Jag talade även om att det var endast jag som skulle få tillgång till det inspelade materialet efter intervjun. Den här informationen fick sedan informanterna godkänna innan intervjun började.

3.5

Databearbetning

När alla elever och lärare blivit intervjuade skrev jag rent det de hade sagt och lät dem läsa och godkänna det jag skrivit. Detta för att se så att jag hade uppfattat dem rätt och för att se så att jag inte skrivit något som de anser att de inte sagt/tycker.

De renskrivna och godkända intervjuerna lästes, jämfördes och sammanfattades. Under dessa tre steg sökte jag efter kännetecken på bra lärare, likheter och olikheter i uppfattningarna. Intervjuerna var på vissa punkter väldigt lika och på andra väldigt olika, och på så vis har jag kommit fram till de resultat som jag presenterar under resultat. Eftersom litteraturstudien hade gjorts innan intervjuerna så fanns det i bakhuvudet medan jag gick igenom intervjuerna och på så vis kunde jag koppla resultatet till litteraturen.

4

Resultat

Studien innefattar intervjuer med några elever och några lärare från gymnasiet. Frågorna till eleverna och lärarna är desamma, detta för att kunna sammanställa svaren och för att kunna jämföra materialet. Resultatet kommer att vara en liten del och ger endast en bild av vad mina intervjupersoner tycker och lämpar sig inte för en generalisering. En generalisering skulle innebära ett antal slumpmässigt utvalda skolor i landet och ett slumpmässigt antal utvalda elever i dessa skolor.

4.1

Resultatindelning

Jag har valt att dela in intervjufrågorna i grupper för att det ska vara enklare att överskåda och sammanfatta. Intervjufrågorna har jag delat in i huvudgrupper, de två första frågorna (1-2) handlar om hur man lär sig och kommer bara att användas som en bakgrund för mig när jag ska sammanfatta och analysera intervjusvaren, de handlar mer om en själv än om läraren och kommer inte att redovisas. Dessa två frågor är en början och kan vara en förklaring till hur intervjupersonerna svarat på de resterande frågorna. Fråga 3-7 handlar om hur läraren ska/inte ska vara och bete sig för att vara en bra lärare.

4.1.1

Hur ska man vara som lärare?

Genom intervjuerna har jag fått fram en massa olika sätt som några elever och några lärare anser att man, som lärare, ska vara på. Många av intervjuerna leder till någorlunda lika svar i slutänden, frågorna besvarades bara på olika sätt, men med i princip samma innehåll eftersom vi är olika individer. Enligt mina intervjuer så ska en bra lärare vara rättvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man ska även ha ämneskunskap. Man bör som lärare även tänka på att inte särbehandla eller ignorera elever samt se till att kränkningar inte förekommer. Några sätt om hur man ska vara som lärare kan visas med dessa citat:

Läraren ska fråga klassen om det ska vara praktiskt, teoretiskt eller annat när man får en ny klass. Om läraren vet att en person i klassen är väldigt duktig så ska man inte ge den personen all tid, det finns ju andra i klassen som kanske behöver hjälp. Man ska gå runt och se till så att alla får sin del utav lärarens undervisningstid. (Olov, elev åk 2)

Lugn, tålmodig och trevlig, kunna saker, det är bra om de vet vad de håller på med och om de kan lära ut, inte typ bli förbannad när man inte förstår. (Karl, elev åk 3)

En bra lärare ska vara glad och trevlig och hela tiden ligga på elevernas nivå och inte sväva ut i något som ingen förstår. Man ska även vara kunnig, pedagogisk och bra förberedd. (Anders, lärare)

Man ska vara öppen, kunna variera sin undervisning beroende på vad eleverna vill, man ska kunna ta kritik och kunna lyssna på vad andra tycker. (Madelene, elev åk 1)

För att vara en bra lärare ska man ha bra ämneskunskaper, komma väl förberedd till varje lektion, vara en bra vän men inte en kompis, visa intresse för sina elever dvs. veta vad de heter, var de bor och lite om deras fritid. (Sven, lärare)

För att få en snävare bild av hur man ska vara som lärare så tog jag även reda på hur de

inte tyckte att man skulle vara som lärare. Sammantaget bland intervjuerna så ska man

inte kränka personer, särbehandla, vara för sträng, otrevlig, gnällig, oengagerad, oförberedd, orättvis, respektlös, slapphänt och man ska inte favorisera. Så här tyckte några elever och lärare om det:

Inte vara så att man ändrar sig bara för att eleverna klagar på en uppgift. Då lär man sig ganska snabbt att det fungerade en gång då fungerar det säkert igen. (Inger, elev åk 3)

Man ska inte vara oengagerad och oförberedd som lärare tycker jag. (Andreas, lärare)

Man ska inte vara för slapphänt med eleverna och inte låta dem göra vad de vill. Läraren måste ha kontroll helt enkelt. (Karl, elev åk 3)

Man ska inte stå och ha en monolog. (Mats, lärare)

Man ska inte läsa innantill och inte använda svåra ord. (Madelene, elev åk 1)

Man ska inte vara orättvis och att favorisera elever ska man försöka undvika. (Anders, lärare)

Det som elever och lärare har tagit upp på hur man inte ska vara som lärare är i princip motsatserna till hur man ska vara för att ses som en bra lärare.

4.1.2

Hur ska man undervisa?

Uppfattningarna om hur man ska undervisa var väldigt lika de svar som jag fick på frågorna om hur man ska vara och det kan kopplas mycket till hur man ska vara som lärare. Uppfattningarna mellan elever och lärare är ganska lika när det gäller undervisningen, de flesta tycker att man ska variera sin undervisning med teori och praktik. Man kan låta eleverna arbeta både enskilt och i grupp samt tänka på att verklighetsförankra sin undervisning och göra den intressant för att förenkla förståelsen i ämnet. Så här tycker några elever och lärare:

Variera bra, inte bara genomgång, inte bara praktiskt och inte bara läsa, kanske en halv lektion genomgång och en halv jobba själv eller något sådant där. (Inger, elev åk 3)

Naturligtvis måste man gå efter kursplanerna. Det som är bra/jobbigt ibland är att målen är rätt vaga och sätten att nå dit inte är definierade. Man ska till viss del gå efter elevernas intressen. Något jag tycker är väldigt viktigt att vidga deras vyer. De ska få komma i kontakt med sådant de annars inte skulle komma i kontakt med. De kanske inte uppskattar det nu, men jag tror att de kan uppskatta det så småningom. Det har ju med deras allmänbildning att göra. (Elisabeth, lärare)

Man ska försöka ha omväxlande undervisning. Blanda olika undervisningssätt. Är eleverna på olika nivåer får man försöka ha övningar med olika svårighetsgrad för att passa alla. Viktigt att undervisningen är anpassad efter verkligheten eftersom det är där de senare ska ha nytta av den. Därför är det viktigt att som lärare hänga med på de förändringar som sker inom de ämnen man undervisar i. (Maria, lärare)

Eleverna och lärarna som jag har intervjuat tycker överlag att man ska variera sin undervisning. Man ska blanda teori och praktik och även lägga undervisningen på rätt nivå. För att veta om man ligger på rätt nivå så krävs att man kan kommunicera med eleverna och att man låter dem få sin röst hörd samt att man har ett klimat i klassen så att eleverna vågar svara på frågor och fråga om hjälp utan att känna sig dumma.

Man ska inte vara enformig och på fel nivå. Man ska heller inte undervisa utan att ha en bra kommunikation med eleverna, det är A och O. Det gäller att möta eleverna där de är och inte göra det varken för lätt eller för svårt. (Anna, lärare)

Man ska som en bra lärare se till att eleven förstått och se till att de vågar tala i klassen och att svara på frågor. (Henrik, elev åk 2)

Intervjupersonernas idéer om hur man skulle kunna förbättra undervisningen var att variera den och knyta an den till verkligheten. Här är några idéer som elever och lärare hade för att göra undervisningen mer meningsfull:

Få eleverna med i planeringen. Alltid utgå från elevernas värld och vad de kan. Låta alla komma till tals, t ex när man ställer en fråga, låta de berätta svaret för sin kompis först och sen i stor grupp. Alltid försöka utgå från eleven själv och vad den vill. Hitta mottagare till det de gör, kanske göra en utställning, film, pjäs. Att någon ser det de gör är viktigt. (Mona, lärare)

Man kan ju blanda undervisningen så att det inte är samma sak hela tiden, blanda olika inlärningssätt. Ingen gillar att göra samma sak hela tiden. Man kan ju till exempel ta en lektion till att läsa, en lektion till att planera och en lektion till att göra praktiskt. Då har man ju fått med olika sätt att lära sig på och man har inte suttit och bara läst till exempel. Blanda undervisningen! Då kommer man att gilla den lektionen. (Olov, elev åk 2)

Föröka visa eleverna när de kan ha nytta av olika saker, anknyta undervisningen till något som intresserar eleverna. (Mats, lärare)

Prata om egna erfarenheter. Inom handeln är det mycket viktigt med trovärdighet. (Madelene, elev åk 1)

Planera tillsammans med eleverna så de känner att de påverkar sina studier. (Anna, lärare)

Hur ska man då undervisa? Enligt mina intervjuer så bör man som lärare variera sin undervisning med teori och praktik. Man kan låta eleverna arbeta både enskilt och i grupp samt tänka på att verklighetsförankra sin undervisning och göra den intressant för att förenkla förståelsen i ämnet. I två av intervjuerna nämndes även att betyg på mindre uppgifter kunde vara mer motiverande.

Mer motiverande att få bra betyg på en liten grej än stora grejer, det är ju lättare att få bättre betyg på små grejer än på stora grejer, det kan vara mer motiverande att få ett bra betyg på en liten grej än att få ett halvdant på en stor uppgift. (Inger, elev åk 3)

Sätta betyg på varje uppgift, tycker jag. Då får man betyg på varje uppgift och då kanske man gör bättre nästa gång, och så, då känns det mer meningsfullt. (Joakim, elev åk 3)

Det är ju svårare och jobbigare att få ett bra betyg i större uppgifter än det är att få bra betyg i mindre, så resonerade Inger och Joakim. De tyckte även att det kändes roligare

att få ett bra betyg på en mindre uppgift än att få ett medelmåttigt betyg på en större uppgift. De nämnde även att om man misslyckades på en mindre uppgift så behövde man inte känna att betyget blev helt förstört på grund av den uppgiften för då fanns det ju flera chanser att klara sig på. Att sätta betyg på små uppgifter tyckte de var ett sätt att förbättra undervisningen.

Undervisningen ska läggas upp på ett sådant vis att den är varierad, att använda flera sinnen gör undervisningen mer intressant och motiverande. Man ska inte sitta och göra samma sak hela tiden. Man ska som lärare även försöka att förankra sin undervisning i verkligheten, ta verkliga exempel och berätta historier som hänt i det verkliga livet och exempel på sådant som ligger i elevernas intresse. Och sist men inte minst så ska man undervisa på rätt nivå.

4.1.3

Elever mot lärare

Uppfattningarna mellan elever och lärare var ganska lika. Sammanfattningsvis tycker både elever och lärare att man som lärare ska kunna lyssna, vara rättvis, man ska ha ämneskunskap, kunna väcka intresset, vara positiv samt vara bestämd. Några elever och lärare tycker så här:

En bra lärare har förmågan att göra eleverna intresserade på ämnet och kan fånga in eleverna på den nivå de befinner sig och sedan lyfta kunskaperna. En bra lärare lyssnar på eleverna och är rättvis. En bra lärare har även goda ämneskunskaper. Att man är tydlig och bestämd. Att man visar att det är jag som leder lektionen. Det är även positivt att kunna berätta på ett spännande sätt och göra det med inlevelse. En god självkännedom och självkänsla är viktigt. (Mona, lärare)

En bra lärare ska vara snäll och rättvis, dem ska kunna undervisa det dem ska lära ut väldigt bra och ha kunskaper i det, och man ska kunna ha kul med läraren också inte bara sitta och göra jobbet. En bra lärare ska vara någon man kan prata med om man har problem och försöka få hjälp med det. De ska vara snälla och klara av att hjälpa till. (Olov, elev åk 2)

Ha tålamod och vara förstående. (Karl, elev åk 3)

Något annat som nämns av både elever och lärare är att man som en bra lärare ska utgå från eleverna, man ska som lärare anpassa sig till eleverna. Man ska höra vad eleverna

vill, låta dem känna sig delaktiga i planeringen, detta även för att väcka elevernas intresse en aning.

Lärare ska kunna anpassa undervisningen efter varje elev och inte göra samma saker hela tiden. Man lär sig på olika sätt. Man ska vara snäll, ha lite variation och man ska väl veta vad man snackar om. (Mikael, elev åk 3)

Man måste utgå från vad som fungerar bäst för eleverna och inte vad som fungerar bäst för en själv. Naturligtvis kommer det senare alltid att spela in, men trots allt är vi där för eleverna och inte tvärtom. (Elisabeth, lärare)

En bra lärare ska kunna komma ner på elevens nivå och undervisa och förklara, ofta undervisar läraren på sin egen nivå, en högre nivå än vad eleven är på. (Henrik, elev åk 2)

Det kom fram många exempel på hur man kunde göra undervisningen mer meningsfull. Mest var det dock exempel inom olika ämnen och alla idéer handlade om att förankra undervisningen i verkligheten och att ta exempel som finns i vardagen. Detta för att man enklare skulle förstå vad undervisningsmomentet handlade om på ett enklare sätt.

Mer inlevelse, mindre böcker. Berätta om egna erfarenheter och saker som har hänt i egna livet, det är sådant man lägger på minnet bäst. (Lisa, elev åk 1)

Använda exempel från vardagen eller erfarenheter för att försöka intressera. (Andreas, lärare)

Knyta an till verkligheten, i cisco till exempel kan man förklara vad det är bra till, låtsas att till exempel ett nät är Telias nät och ett är hemma eller ett företag och köra så, knyta an till det som finns, inte bara ha en massa förkortningar som säkert används någonstans. (Mikael, elev åk 3)

Man måste försöka hitta infallsvinklar som eleven känner igen sig i. Utforma exempel som är anpassade till elevens vardag. Försöka göra undervisningen verklighetsanpassad så att den känns meningsfull. Till exempel i ekonomi som jag undervisar i så läser vi i B-kursen om hur företag fungerar och är uppbyggda. Vi låter sedan eleverna göra ett studiebesök på ett varsitt företag och ställa frågor för att få en inblick i hur det fungerar i verkligheten. (Maria, lärare)

Att variera undervisningen verkar vara en sak som är gemensamt för många av dem jag har intervjuat. Många tycker att det blir tråkigt om det bara är en och samma sak hela tiden. Så här låter funderingarna runt frågan hur man inte ska undervisa:

Man ska inte vara för enformig utan försöka variera arbetssätt. (Mona, lärare)

Man ska inte göra en sak hela tiden, ska man inte göra. (Joakim, elev åk 3)

Det är jobbigt att lyssna på en lärare som bara står och pratar och målar lite på tavlan. Då blir det bara drygt och då gör man något annat i stället. (Lisa, elev åk 1)

Man ska inte köra samma slags uppgifter hela tiden och samma upplägg på lektionerna. Det måste finnas någon utmaning, något som gör att de inte kan falla in i ett segt mönster. Dessutom har eleverna sannolikt olika sätt att lära sig saker och om man inte varierar sin undervisning kommer samma elever att få kämpa mer än andra. (Elisabeth, lärare)

Den största skillnaden mellan elever och lärare var det talade språket och ordvalet. Eleverna använde sig av ett enkelt språk där de förklarade innebörden och hur det tyckte att det skulle vara medan lärare använde sig av fina ord som finns för det som eleverna berättat om. Eleverna kunde till exempel tycka att en bra lärare skulle vara glad, trevlig och snäll och läraren kunde uttrycka detta genom att säga att en bra lärare ska vara positiv. Både elever och lärare vill ha riktlinjer. Eleverna vill ha det lite fritt men ändå vill de att läraren ska vara bestämd och styra upp vad som ska göras. Man ska inte vara för auktoritär som lärare men det är viktigt att vara tydlig så att eleverna vet vad som gäller.

5

Diskussion

Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad några elever och lärare uppfattar som en bra lärares ledarstil. De slutsatser som presenteras och den analys som följer kan endast ge en liten indikation på vad elever och lärare tycker. Den kunskap som fortfarande saknas är information från fler elever och lärare över hela landet.

Med hjälp av de två första frågorna i intervjuerna så kan jag dra slutsatsen att både elever och lärare föredrar en undervisningsform som passar deras inlärningssätt. De flesta av de jag intervjuade lär sig bäst genom att använda sig av flera sinnen till exempel genom att se, höra och göra. Och på detta vis så tror jag även att man sedan formar en bild av hur man tycker att en bra lärare ska vara och vilken ledarstil det leder till. Vi som människor blir formade under vår livstid och vi har en massa bagage som gör att vi tycker på ett visst sätt, vi har olika bagage och därför har vi även olika uppfattningar. Med detta påpekat och med hjälp av intervjuerna har jag kommit fram till vad som kännetecknar bra lärares ledarstil.

För att vara en bra lärare så nämner Elisabeth Hesslefors Arktoft (1998

)

att man ska vara rättvis, sätta gränser, vara stödjande, berömmande samt personlig. Imsen (1999) menar att man ska vara väl förbered, strukturerad, tydlig och ställa krav. Både Imsen (1999) och Bergem (2000) nämner att en bra lärare ska ha kunskap. Och detta är i princip det samma som mina intervjuer gav. Genom mina intervjuer kom jag fram till, i likhet med Elisabeth Hesslefors Arktoft (1998), Imsen (1999) och Bergem (2000) att en bra lärare bland annat ska vara rättvis, förberedd, ämneskunnig, kunna ställa krav, vara stödjande och vara tydlig. Detta kan i sin tur kopplas ihop med Malténs (1997) demokratiska ledarstil som säger att ledaren ska stödja och stimulera det goda. Jag har även kommit fram till hur man inte ska vara som lärare och detta har jag inte fått fram från litteraturen på samma vis. I litteraturen framgår i stort sett bara hur man ska vara. Hur man inte ska vara är motsatsen till hur man ska vara som tidigare nämnt och på så vis så kan man få fram hur man inte ska vara ur litteraturen. Intervjuerna som jag har gjort talar för att man inte ska särbehandla, ignorera eller kränka elever vilket hör till den yrkesetiska kompetensen. Man ska heller inte stå och bara mala, ha en monolog samt att använda en massa svåra och krångliga ord som eleverna inte förstår. I den

auktoritära ledarstilen styr och ställer ledaren och lyssnar inte på gruppens förslag och det framgår av intervjusvaren att elever och lärare inte föredrar den auktoritära ledarstilen. Att klara av att inte mala, ha en monolog samt att använda en massa svåra och krångliga ord som eleverna inte förstår har att göra med att välja rätt nivå att undervisa på och att utgå från eleven. Klarar man av att hantera hur man ska vara och hur man inte ska vara så blir man en bra lärare enligt de elever och lärare jag intervjuat. Det är svårt att ha allt detta. Eftersom jag har sammanfattat och analyserat intervjusvaren och kommit fram till hur man ska vara för att vara en bra lärare, så har jag tillsammans med de elever och lärare jag intervjuat, skapat en bra lärare som är väldigt svår att hitta i verkliga livet. Som lärare kan man ha mycket av detta och man kan kanske till och med lära sig behärska vissa delar som man inte redan har för att bli bättre. Om man har allt som jag har tagit upp i denna uppsats samt kan hantera de sidorna som en lärare inte ska vara på kan man skatta sig lycklig. Då är man nämligen på god väg mot att vara en bra lärare, på väg mot att vara/bli som uppfattningarna om en superlärare . Men eftersom min uppsats inte på långa vägar täcker allt alla tycker så kommer det säkert att komma fram mer som man kan lägga till, i sitt beteende och sitt sätt att vara/undervisa, för att vara en bra lärare.

När det gäller undervisningen så är den blandade undervisningen den mest utpräglade, den undervisningen som både elever och lärare föredrar. Att få lära sig med flera sinnen är det bästa och mest motiverande. Stensmo (2000) skriver om olika ledarstilar i klassrummet och vissa av dessa kan man koppla intervjupersonernas tankar till. Bunar (Stensmo, 2000) som skriver till exempel om att uppmuntra elever när de gör det de ska, Henrik sa så här:

Uppmana och uppmuntra eleven när man gör det de man ska.

Bunar menar även att man tillsammans med eleverna ska sätta upp regler för vad som ska gälla, detta är också något som nämns lätt i någon intervju. Då får eleverna känna sig delaktiga och tar ett större ansvar. Dreikurs kommer in på demokratin (Ibid., s. 118) vilket både elever och lärare är inne på. Elever vill vara med och bestämma och lärare tycker att eleverna ska få vara med och bestämma. Men fungerar verkligheten så? De lärare som tycker att det ska vara mer demokratiskt, där eleverna får vara med och

mycket själv och har väldigt lite utrymme för ändringar och elevers förslag på förändringar. Och vill eleverna verkligen ha jättemycket att säga till om? Ofta tycker jag det verkar som om eleverna vill ha ganska styrd undervisning. Ha riktlinjer att gå efter. Intervjuerna visar att de flesta vill ha något att säga till om men ändå vill de att läraren styr. Eleverna vill gärna vara med och bestämma hur de vill ha undervisningen. De vill till exempel i ett ämne först läsa igenom det, sedan få en kort genomgång i det för att till sist kunna sätta in det i verkligheten genom att göra en praktisk övning på just det momentet. Glasser och Gordon går mer mot att läraren ska vara en sorts handledare, här kan en av mina intervjupersoner placeras som tyckte precis så. Han tyckte att man skulle få uppgifter och få sitta och jobba med dem själv och fråga läraren om hjälp när man behövde hjälp. Stensmos ledarstilar går från den auktoritära stilen över den demokratiska mot låt-gå (Ibid s. 124). Mina intervjuer ligger spridda med en liten del mot den auktoritära delen och en liten del mot låt-gå. Den största delen hamnar dock på den demokratiska stilen. I den demokratiska ledarstilen får gruppen vara med och bestämma, det kan vara att lärare och elever bestämmer vilka regler som ska gälla tillsammans. Elevers förslag behandlas med respekt. Läraren är flexibel och vet hur hon vill ha det i klassrummet. Alla är jämställda.

Sammanfattar man styckena ovan så får man fram den ledarstil som de elever och lärare jag har intervjuat lutar åt, och det är den demokratiska ledarstilen. Men det är viktigt här att påpeka att det är väldigt svårt att hitta en renodlad ledarstil. Vilket också Backlund (1997) rör vid när hon skriver att ledarstilarna inte finns renodlade. Men om man tittar på det elever och lärare har sagt och tycker om hur man ska vara och hur de tycker att man ska undervisa så kan man placera in dessa svar i bakgrundens ledarstilar (den auktoritära, den demokratiske och låt-gå). Det blir ett spann på intervjusvaren och vissa delar av svaren kan plockas in under den auktoritära ledarstilen, vissa delar under den demokratiska ledarstilen och vissa delar kan kopplas mer till låt-gå. Av svaren från intervjuerna lutar en övervägande del, som tidigare nämnt, mot den demokratiska ledarstilen vilken också är den ledarstilen som lyckas bäst i undervisningen enligt Kounin (Stensmo, 2000, s. 124).

När det gäller gruppmedlemmars utveckling som nämns i litteraturstudierna så betyder ledarskapet mycket för gruppmedlemmars utveckling. Har man en lärare som är engagerad, positiv, framåt och som hjälper eleverna framåt så blir eleverna mer

engagerade och vill mer. Om det i stället är tvärt om så blir även resultatet tvärt om, eleverna blir oengagerade och ovilliga att göra något (Hesslefors Arktoft, 1998). Med hjälp av mina intervjuer har jag fått ett antal positiva och ett antal negativa egenskaper som elever och lärare tycker att en bra lärare ska ha/inte ska ha. Dessa egenskaper kan kopplas till de olika ledarstilarna i bakgrunden. Detta hänger ihop med uppsatsens syfte då det var att ta reda på vilka ledarstilar som lärare och elever ansåg vara bra.

Ledarstil för mig är en stil som en person har, hur den personen är och hur hon beter sig. Maltén (1997) ställer två frågor och jag tycker att ledarskap är en blandning av svaren på frågorna. Ledarskap har mycket med personlighet och psykiska egenskaper att göra samtidigt som det har med kompetens och socialpsykologiska kännetecken att göra tycker jag. I intervjuerna som jag har gjort kommer det fram att man ska ha vissa egenskaper, personlighet och kompetens (det kan till exempel vara att lära ut bra, att kunna lyssna, ha ämneskunskaper, vara snäll, ha förståelse och tålamod, vara lyhörd). Intervjusvaren ger svar på Malténs frågor. En bra ledarstil har man, enligt mina intervjuade elever och lärare samt enligt min egen åsikt, om man har en blandning av goda egenskaper, personlighet och kompetens.

Jag har i uppsatsen redogjort klart och tydligt hur mina intervjuer har förberetts och genomförts för att andra forskare ska kunna genomföra samma undersökning på så lika sätt som möjligt. Mitt tillvägagångssätt har med andra ord klart och tydligt redovisats. De faktorer som kan ha påverkat resultatet kan vara minidiscen då den har en effekt som gör att intervjupersonerna blir nervösa och tappar det de egentligen skulle vilja säga eller ha sagt. Jag kan ha ställt frågorna i olika tonlägen och på så vis gjort att frågorna fått olika betydelse för informanterna. Vilket humör man är på kan påverka resultatet, humöret på mig smittar av sig och informanterna kan ha haft bra respektive dåliga dagar. Den första faktorn försökte jag få informanten att glömma genom att tala om att det bara var jag som skulle lyssna på bandet och att jag raderade det när jag hade lyssnat klart. Att ställa frågorna på samma sätt är svårt fastän man har övat in frågorna och kan dem utan och innan. Men jag gjorde så gott jag kunde. Humöret är svårare att hantera, mitt eget humör kunde jag hantera, jag såg till att jag var pigg och glad på intervjuerna så att mitt (dåliga?) humör inte skulle smitta av sig på informanterna. Men informanternas humör kunde jag inte göra något åt.

Jag tycker att jag har undersökt det jag hade avsett att undersöka. Jag hade som mål att ta reda på vilken ledarstil som uppfattades som en bra ledarstil och det har jag gjort genom att ta reda på hur elever och lärare anser att man ska vara som lärare och hur man ska undervisa. Genom att slå ihop dessa kan jag knyta ihop dem med de olika ledarstilarna och komma fram till den ledarstil som den här undersökningen lett fram till.

5.1

Avslutande reflektion

För att få ett annat och kanske bättre resultat hade jag kunnat intervjua flera personer i en större del av landet och i flera olika åldrar och stadier. För att komplettera de resultat jag har fått och för att säkerställa resultatet ännu mer hade jag kunnat skapa en enkät eller liknande undersökningsmetod. Men jag gjorde ett val och begränsade mitt arbete till att bara gälla intervjuer. Andra val och begränsningar som jag har gjort som kan ha haft betydelse för resultatet är litteraturen. Jag har valt en viss litteratur som bakgrund och hade jag valt andra böcker eller flera böcker så kan hända att jag även då hade kunnat få andra resultat.

Jag hade även kunnat bryta ner frågeställningarna mer. Jag kunde ha ställt frågorna: Vilka personliga egenskaper ska en bra lärare ha? Hur bemöter en bra lärare klassen? Vilka undervisningsmetoder och hjälpmedel använder en bra lärare för att nå fram till eleverna? Hur ska man som lärare skapa ett bra klassrumsklimat? Hur mycket ska läraren respektive eleverna styra och bestämma? Dessa hade med fördel även kunnat ges ut i enkätform för att ge ett större underlag.

Jag kan så här i slutet på detta arbete fundera på bra lärare och bra ledarstil. Ledarstil för mig är hur en lärare är och hur denne undervisar, det är en blandning. Genom att använda mig av denna uppsats som bakgrund i mina funderingar så kan jag börja tänka som så, ska vi som lärare verkligen ha allt detta? Är det meningen att vi ska ändra på oss för att bli bra? Kan man inte jobba utifrån sin egen personlighet och bli en bra lärare? Jag tror inte att man ska stirra sig blind och göra alla dessa förändringar på en gång utan ta en sak i taget och jobba med den delen så att den blir bra innan man tar tag i nästa. Det är ju så att alla människor tycker olika och är det så att vi som lärare ska anpassa oss efter alla och se till så att alla får mig som de vill ha mig så kommer vi