Musik som undervisningsmetod

Malmö högskola

Lärande och Samhälle

Barn Unga Samhälle (BUS)

Examensarbete

Musik som undervisningsmetod

Music as teaching method

Johannes Alsed

Lärarexamen 210hp

Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Fredrik Nilsson 2012-03-01

Förord

Snart har 3½ år gått sedan jag började på Lärarhögskolan i Malmö. Jag börjar se slutet på en lång och lärorik tid på Malmö högskola. Med hjälp av dessa 3½ åren och en del av mina kurser, har jag fått ännu mer inspiration, att jobba med musik som undervisningsmetod. Genom att gått kurserna Lek, kultur, lärande och Barn, musik och rörelse, har jag utvecklat min inre passion för ämnet.

Jag vill först och främst tacka Jenny som har stöttat mig i alla lägen under utbildningen. Hade det inte varit för dig, skulle aldrig minimusikalerna om Trollen i trafiken och De svenska ordklasserna blivit av. Inte heller hade alla de barnlåtar som vi skrivit, bra och mindre bra, funnits idag.

Jag vill också tacka min familj, fru och personalen på Örtagårdskolan, som fått mig att inte hoppa av utbildningen, när det varit som tuffast i mitt liv. De pedagoger som gett mig tillåtelse att framföra min minimusikal, i sina respektive klasser, tackar jag också. Även Sofie och Jenny har varit ett stort stöd under min verksamhetsförlagda tid.

Jag tackar även de lärare som inspirerat mig under dessa år på Malmö högskola, för ett professionellt lärande till oss elever.

Malmö, januari 2012

Johannes Alsed

”En klok man skapar fler tillfällen än han finner.”

Abstract

Titel: Musik som undervisningsmetod Författare: Johannes Alsed

Detta examensarbete tar reda på möjligheterna och förtjänsterna med att använda musik som undervisningsmetod. Poängen med uppsatsen har varit att hitta ett samband mellan musik och språkutveckling. Jag har även undersökt hur man arbetar med musik som inlärningssätt på en förskola och en grundskola, som har musik som profilering. Två av informanterna var med mig under den minimusikal som jag har gjort och berättat sin syn på ämnet. Forskningen visar en koppling mellan de kommunikativa och musikaliska färdigheter som vi människor använder för att uttrycka oss. Musik skapar reaktioner och beteenden som kan användas när barn lär sig att använda sina röster, kroppens rörelser och sitt ordförråd. Musik och sång är ett sätt för barn att uttrycka känslor och samhörighet med andra. Det finns också forskning som visar att musik gagnar barns kognitiva utveckling och deras inlärningsprocess. Denna uppsats är en analys av tidigare forskning och professionella och intuitiva åsikter från skolpersonal som arbetar med barn mellan fem och sju år. Resultatet från mina kvalitativa intervjuer visar att skolpersonalens erfarenhet stämmer överens med det som framkommer i forskningen vad gäller musikens främjande inverkan på barns språkutveckling. Forskare menar att musiken och språket har gemensamma rötter. Rytm, pauser och tonhöjningar har stor betydelse för talspråket. Sång och musik ger barnen ännu ett verktyg att uttrycka sig och att använda sin röst på olika sätt. Det har varit svårt att, i litteratur och intervjuer, hitta nackdelar med undervisningsmetoden. Detta i sig kan tyda på att det finns för lite forskning som på ett objektivt sätt tar sig an ämnet.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

2 Kunskapsbakgrund ... 9

2.1 Kommunikation genom musik ... 9

2.2 Rytmens betydelse för språkutveckling ... 10

2.3 Gemensamma rötter ... 11

2.4 Språk, musik och hjärnan ... 12

2.5 Inlärning och språkutveckling ... 12

3 Metod och genomförande ... 14

3.1 Metodval ... 14 3.2 Minimusikalen ... 14 3.3 Urval ... 15 3.4 Genomförande ... 16 3.5 Forskningsetiska aspekter ... 17 3.6 Analysbeskrivning ... 17

4 Resultat och analys ... 18

4.1 Utveckling och metoder i språket ... 18

4.2 Musikprofilerad verksamhet och musikens vinst i språkutveckling... 20

4.3 Krav på och vidareutveckling av pedagogers musikkunskap ... 22

4.4 Vinst med minimusikalen ... 24

4.5 Eventuella nackdelar med undervisningsmetoden ... 25

4.6 Sammanfattning och slutsatser ... 25

5 Diskussion ... 27

7

1 Inledning

Under min praktik gjorde jag en minimusikal med en förskoleklass. Senare har jag även gjort minimusikalen i en annan förskoleklass. Tanken med musikalen var att eleverna skulle träna sig på att rimma och kunna befästa vissa ord, så som olika djur, färger och former. Musikens användbarhet i svenskundervisningen är intressant eftersom vi lever i en värld full av musik. Musiken finns runt om oss hela tiden, i filmer, på reklam, i radion, i stereon, i mobiltelefonen, i kollektivtrafiken och på många andra ställen. Utifrån den litteratur jag läst, lär vi oss inte bara språket genom tal, utan också genom rim och ramsor. Ett sätt att få in rim, ramsor och sång kan vara genom en minimusikal. Typiskt för en musikal är blandningen av sång, tal och dans.

I kursplanen Lpo 11 (Skolverket, 2011) står det att musik som uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhället. Genom undervisningen skall eleven få möjlighet att utveckla kunskap att använda sin röst i olika sammanhang.

I kursplanen för svenska står det att människans främsta reskap för att tänka, kommunicera och lära, är språket. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där språk möts. Eleven ska stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2011).

Jag kan se att just dessa ämnen går hand i hand och anse att musiken kan underlätta inlärningen av språk. Det finns en del forskare som stärker min teori. Forskarna har olika teorier om ämnet men kopplar ändå samman musik och språkutveckling. Några forskare att nämna är bland annat Jederlund, Lundström och Björkstrand.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med mitt arbete är att undersöka musikens användbarhet inom svenskundervisningen för elever i de lägre årskurserna. Jag har en idé om att musiken kan underlätta inlärningen av språk. Jag har därför gjort en minimusikal på två förskoleklasser i Skåne och intervjuat pedagogerna i klasserna. Fokus är hur musiken kan vara till hjälp för den språkliga utvecklingen.

8

Huvudfrågan i mitt arbete är, musikens användbarhet i språkundervisningen för grundskolans tidigare år. Utifrån denna huvudfråga ställer jag sen följande frågor:

 Vilka kopplingar finns det mellan musik och språkutveckling?

 Hur kan musiken gynna språkutvecklingen?

9

2 Kunskapsbakgrund

2.1 Kommunikation genom musik

Musik har funnits lika länge som människan. I alla tider och kulturer har musiken varit med och format människors liv. Musiken har varit en del av bland annat fester, högtider, religiösa ritualer, arbete, avkoppling och i en rad andra sammanhang. Så inleder Jederlund (2002) sin bok Musik och språk. Går man väldigt långt tillbaka i tiden, använde Pythagoras, Platon och Aristoteles musiken såväl i undervisningen som i vetenskapen. Ett genombrott för musikens betydelse i barnens utveckling och musikämnets roll i förskolan och skolan håller emellertid på att ske. Mycket tack vare Mozarteffekten. Detta är en benämning på den inlärningspsykologiska forskning som nu påvisar sambandet mellan musiklyssnande och musikutövande och förbättrade resultat i matematik och språk hos elever. Barn och vuxna med olika ursprung och förutsättningar kan i musiken utvecklas tillsammans, ha roligt och må bra. I en sådan miljö kan även språket utvecklas (Jederlund, 2002).

Själva begreppet kommunikation har sitt ursprung i det latinska verbet ”communicare” som betyder ”att göra något gemensamt” som i vidare mening kan förklaras med att man delar upplevelser och tankar i samspel med andra individer. Själva kommunikationsbegreppet ligger i detta fall nära begreppet språk. Han hävdar att det finns förvånansvärt lite forskning som fokuserar på kopplingen mellan musikutövning, musikundervisning och språkutveckling. Han menar istället att det finns flertalet studier om språkutveckling och språkinlärning som sekundärt tar upp sambandet med barnramsor, musik och rörelser som viktiga metoder i lärandet (Jederlund, 2002).

Förskolans och skolans roll är att bemöta barn för att på bästa sätt stödja deras språk-, tanke- och kunskapsutveckling. För att utveckla dessa områden behöver barnen olika språkliga redskap för att tänka, känna och handla tillsammans med andra och på egen hand. De behöver en medvetenhet om olika språkliga redskap i mötet med andra människor. Vi kommunicerar med varandra för att skapa mening och göra oss förstådda och förstå andra. Meningskapandet sker med hjälp av både verbala och icke-verbala uttrycksformer, som talspråk, musik, rörelse, gester och miner (Bjar och Liberg, 2003).

10 2.2 Rytmens betydelse för språkutveckling

Björkstrand (2002) menar att tal- och sångutveckling är beroende av andning, tonbildning, resonans och artikulation. Barn utvecklas olika snabbt men fenomenet att artikulation som bärs av ett tonflöde löper lättare än den som sker i tal, är ett faktum. Därför kan ramsor och sånger genom rytm och tonflöde underlätta barns språkliga utveckling. Barn som får möta sång och musik tidigt i någon form, utvecklar ett meningsfullt talspråk tidigt.

Jederlund (2002) nämner rytmens betydelse för utvecklingen av både det talade och det skrivna språket. Han hävdar att människans rytmiska förmåga är starkt förknippad med vår förmåga att förstå och organisera tillvaron. Med hjälp av vårt sinne för språkrytm - det vill säga känslan för stavelser, fraseringar, pauser - kan vi bryta ner det stora flödet av språk, talat och skriftligt, till mindre, avkodbara byggstenar.

Arnqvist (1993) hänvisar till Libermans (1974) studie kring barns förmåga att uppmärksamma stavelser och enskilda fonem. Medan yngre barn fokuserar på stavelser riktar äldre barn in sig på enskilda fonem. Rytmen i olika ramsor har ofta sin utgångspunkt i stavelserna, som kan ses som en grundläggande språklig form. Ett exempel på en sådan ramsa är ”ett, två, tre, fy-ra, all-a byx-or är-o dy-ra…”. Under tiden man läser ramsan markerar man takten/rytmen och på så vis riktas uppmärksamheten på ordens stavelser.

Centerheim-Jogeroth (1988) anser att arbetet med rim och ramsor i barngrupper är uppskattat. Enligt henne fascineras barnen av språkets rytm och ordens magi och utvecklar deras språkmedvetenhet och språkkänsla. Centerheim-Jogeroth (1988) påtalar vikten av att den vuxne spelar ut och använder sig av röstens alla resurser, för att barnen ska få uppleva röststyrka, rytm, pauser och tempo samt vad detta har för betydelse i språket. Det är inte alls nödvändigt att barnen alltid förstå ramsans betydelse. Konstiga, krångliga och tungvrickande ord är bra träning för talmotoriken. Vokalträning är viktig eftersom det är vokalerna som ger talet dess klangfärg och kvalité, menar Centerheim-Jogeroth (1988).

Musik och sång hjälper barnen att umgås och kommunicera på ett naturligt och utvecklande sätt. Barngrupper som får dramatisera sång och musik kan oftast leka med musiksagorna i veckors tid. Detta är en del av utveckling och lärande, menar Björkstrand (2002). Genom att sjunga och använda röstinstrumentet får barnen möjlighet att uttrycka musikens

11

grundelement: rytm, melodi, form, harmoni, tempo och dynamik. Vidare menar Björkstrand att är viktigt för barnen att få möjligheten att experimentera och leka med sin röst.

Genom att vi väcker och stimulerar intresset för ljud, får barnet träna uppmärksamhet och att rikta sin hörsel. Därmed stimuleras också språkutvecklingen. Genom att vi småpratar, sjunger och ramsar med våra barn, lär de sig att lyssna till röster och rytm i språket (Westerlund, 2009).

2.3 Gemensamma rötter

Jederlund (2002) skriver att ljudet är en grundbyggsten både i musiken och i det talade språket. Förmågan att urskilja ljud och reproducera ljud utvecklas mycket tidigt hos barnet och har en avgörande betydelse för barnets hela språkutveckling, såväl musikspråk, talspråk som läs- och skrivspråk.

Språket och musiken har gemensamma rötter. De akustiska elementen är gemensamma och används på samma sätt i språk och musik. Ljuden består i båda fallen av tonhöjd, paus, tonstyrka och tempo (Björkstrand, 2002).

Antal Lundström (1996) är från Ungern är doktor i pedagogik, musiklärare och forskare. Hon hävdar att barns kommunikativa och musikaliska färdigheter har ett nära samband. Liksom Björkstrand (2002) menar hon att språket och musiken har gemensamma rötter. De akustiska elementen är gemensamma och används på samma sätt i språk och musik. I den språkliga ljudläran finner man gemensamma drag med den musikaliska ljudprocess som kallas sång. I båda fallen består ljuden av tonhöjd, paus, tonstyrka och tempo.

Tonhöjden beror på stämbandens svängningar. Antal Lundström (1996) refererar från boken Children and Communication av Wood (1976), om barns tonhöjd och röstomfång. Enligt den har ett spädbarn fem toners omfång. Detta ökar gradvis och i sjuårsåldern är den uppe på ungefär elva toner. Tonhöjden är viktig även för språkets uttryck, t ex då man vänder ett påstående till en fråga.

Vidare skriver Antal Lundström (1996) om pausens funktion. Pausen hjälper oss strukturera våra ljud till enheter. Från sexårsåldern använder barn pausen medvetet som ett strukturerande

12

redskap i språket. Pauser i musikaliska aktiviteter har en strukturerande funktion. Den är spänningsfull och för skeendet vidare. Också här kan barnet vid sexårsåldern använda och uppleva pausen i musikaktiviteter.

Tonstyrkan är en del till språkets känslomässiga uttryck och intensitet. Ju intensivare ett ljud är, desto starkare upplevs det. Röstens tekniska behandling kräver en medveten träning. I barnsånger används tonstyrkan främst för att understryka sångens textinnehåll. Då barnen upptäcker budskapet i sången vill de också gärna visa detta genom att ta i med en stark tonstyrka (Lundström, 1996).

Tempot i språket avpassas efter den aktuella situationen. Vi har en inre regleringsfunktion för att välja tempo för våra olika språkliga aktiviteter. Det finns en direkt koppling till sångens tempo. En glad och livlig sång sjungs oftast i ett högt tempo, medan en sorgsen melodi sjungs långsamt, menar Antal Lundström (1996).

2.4 Språk, musik och hjärnan

Jederlund (2002) refererar i sin bok till Waterson som talar om två huvudlinjer i talspråksutvecklingen, den prosodiska nivån och den segmentella nivån. Den prosodiska nivån handlar om musikaliska språkdrag såsom intonation, rytm, betoning och fraslängd. Hjärnforskning tyder på att det prosodiska, i likhet med musik, styrs av höger hjärnhalva. Den segmentella som handlar om vokaler och konsonanter och deras sammanlänkning till ord, styrs från vänster hemisfär.

Armstrong (1998) har i sin bok Barns olika intelligenser, tolkat Garders (1994) teorier om det sju intelligenserna. Två utav dessa är lingvistisk intelligens och musikalisk intelligens. Den lingvistiska intelligensen är förmågan att använda ord ändamålsenligt, antingen muntligt eller skriftligt. Denna intelligens omfattar bland annat förmågan att behärska språkets ljud. Den musikaliska intelligensen är förmågan att uppfatta olika sorters musik. I denna intelligens ingår känslan för rytm, tonhöjd, melodi och klangfärg.

2.5 Inlärning och språkutveckling

Ulla Wiklund, som bland annat har arbetat som musiker, rytmiklärare, lärarutbildare och skolutvecklare, har många tankar om musik och lärande i boken Den lydiga kreativiteten

13

(2001). Hennes erfarenhet säger att man skall ”vara tillsammans” med musiken istället för att ”undervisa”. Vidare skriver hon om pedagogens vikt i att uppmärksamma barnens sätt att vara, att röra sig till musiken och att vara öppen för alla reaktioner och beteenden som barnen visar, för att möta barnen i det skede de befinner sig.

En pedagog kan förstärka vardagen och uppmärksamma det som finns i livet. Vi kan fylla rummet med musik genom att sätta på något fint vi hittar hemma i hyllan, och som vi själva inspireras av. (Wiklund, 2001:33)

Med detta menar Wiklund att inspirera och förstärka nuet genom kreativitet och musiskt konstnärliga uttryck. Hon poängterar dock att barn inte behöver ha roligt för att lära sig.

Jon Roar Björkvold är musikforskare och författare till klassikern inom musikpedagogiken Den musiska människan (1991). Han utgår från barnen, de första ljuden, språket, leken, och

hur detta är nyckeln till inlärning och livskraft. På flera ställen i sin bok går författaren in i diskussionen om att musik och sång stöder barns kognitiva utveckling och underlätta inlärningen på olika sätt. Björvold (1991) har visat att barn med hjälp av sång kommunicerar känslor och samhörighet med andra barn. Barns musikaliska modersmål, är ett uttryck som används för att beskriva detta ljud- och rörelsespråk. Musik, dans, ramsor och bildskapande är delar av barnet.

Språket är så mycket mer än det talade ordet. I sång och rörelse lär barnen känna språket och ordens innebörd. Mallo Vesterlund arbetar sedan 27 år som pedagog och metodutvecklare inom förskolan. Så här uttrycker hon sin syn på musikens betydelse för språket:

Musik skapar glädje och dans. Glädje och dans skapar rörelse. Rörelse skapar koordination. Koordination skapar förståelse. Förståelse skapar ord. Ord skapar meningar. Meningar skapar språk. (Vesterlund, 2003).

Vesterlund har utvecklat sin helt egna metod för att stimulera språkutvecklingen. Det räcker inte med att bara prata med barnen för att stimulera deras språkutveckling. Man måste mötas i en aktiv handling - då kommer förståelsen - i lek och musik. Så kan man utveckla tanken, begreppsbildningen och fantasin på ett lustfyllt sätt.

14

3 Metod och genomförande

3.1 Metodval

Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som verktyg för min undersökning. En kvalitativ intervju utmärks bland annat att man ställer enkla och raka frågor. På dessa enkla frågor får man innehållsrika svar (Trost, 1997). Genom kvalitativa intervjuer kan man få mera djupgående svar på de frågor som ställs än vad man skulle få genom exempelvis en enkät. Genom det aktiva, djupgående samtal som kan uppstå i en intervjusituation kan man få fram mer information och väcka nya tankar och idéer hos såväl intervjuledaren som intervjupersonen (Dalen, 2007). Medan jag intervjuade personerna skrev jag ner svaren och spelade in samtalen med hjälp av en diktafon. Att samtidigt ställa frågor, anteckna och lyssna är inte lätt. Det är vanskligt att enbart föra anteckningar. Data kan reduceras på ett osystematiskt sätt och man mer eller mindre medvetet selekterar materialet (Lantz, 2007). Fördelar med att spela in intervjun är bland annat att man kan lyssna upprepade gånger på intervjun och skriva ut den och läsa ordagrant av som sagts (Trost, 1997). Med hjälp av att banda intervjuerna kan jag gå tillbaka och komplettera mina anteckningar och även använda mig av citat vid behov.

3.2 Minimusikalen

Under min praktik gjorde jag en minimusikal med en förskoleklass. Senare har jag även gjort minimusikalen i en annan förskoleklass. Tanken med musikalen var att eleverna skulle träna sig på att rimma och kunna befästa vissa ord, så som olika djur, färger och former. Minimusikalen handlar om en Panter som tappar bort sina vänner. Under hans sökande träffar han bland annat på Bonden med sina djur, Kalle Kvadrat och Färgen Blå. Alla som Pantern träffa sjunger sånger som handlar om dem själva. Text, musik och manus har jag själv hittat på. I båda förskoleklasserna har barnen fått vara med och tillverka den mesta av rekvisitan. Alla barnen har fått önska vilken roll de skulle vilja vara. Denna lilla resa som jag, pedagogerna och barnen fick göra, har gett oss oerhört mycket. Jag kommer aldrig att tveka att göra om den i min framtida yrkeskarriär. Minimusikalen är ett exempel på hur man kan använda musiken som metod i undervisningen, därav har jag gett den utrymme i den här uppsatsen. Två av de pedagoger jag har intervjuat har också deltagit i arbetet med att uppföra minimusikalen.

15 3.3 Urval

Efter som min minimusikal riktar sig till barn mellan fem och sju år, har jag valt att göra intervjuer med personal från förskolan, förskoleklass och grundskolan, med musik som profilering. Med detta menas att man har tagit ett aktivt beslut att i så stor utsträckning som möjligt, använda musiken i all undervisning. Jag har dessutom intervjuat de två pedagoger som varit med vid arbetet med minimusikalen. Den ena jobbar i en förskoleklass och den andre kombinerar sitt arbete i förskoleklass och i en etta. Ingen av dessa två pedagoger arbetar med musik som undervisningsmetod. Jag har valt att intervjua dessa två då jag tycker att det kan vara intressant att ta del av deras åsikter och upplevelser och se om de gör samma observationer som pedagogerna som dagligen arbetar med musik som undervisningsmetod.

Jag kontaktade via telefon en skånsk kommun för att få reda på vilka förskolor och skolor som hade musik som profilering. Jag kontaktade därefter förskolechefen på den förskola jag fått uppgifter om. Därefter fick jag information om en grundskola i samma kommun, som också hade musikprofilering. Rektorn på grundskolan, som jag kontaktade, skickade genast ut min förfrågan till en förskolelärare och en grundskolelärare, som i sin tur välkomnade mig för att bli intervjuade. En av pedagogerna som jag gjorde minimusikalen med första gången, intervjuade jag på hennes arbetsplats. Andra pedagogen som var med andra gång jag gjorde minimusikalen, intervjuade jag i hennes hem. De som blivit intervjuade är kvinnor mellan 25-55 år. Innan jag presenterar resultatet kommer jag att ge en kortare beskrivning av pedagogerna. Intervjupersonerna kallar jag Anna, Britta, Camilla, Diana och Erika. Detta för att ge läsaren en inblick om vilka som har blivit intervjuade samt vad dessa personer jobbar som och deras förhållande till musik. Sedan följer resultatet av de fyra områdena jag fanns utifrån intervjuarnas svar. Alla namn är fingerade för att ingen skall kunna identifieras.

Anna utbildade sig i Danmark till Montessoripedagog, men är nu förskolechef på två förskolor i en stad i södra Sverige. Den ena förskolan startade Anna upp för 20 år sedan och har teaterprofil och den förskola, jag var på har, startade hon upp för åtta år sedan och har musikprofilering. På denna förskola finns det sex avdelningar och där jobbar 18 pedagoger. Anna skriver egen musik gentemot barn. Denna musik är grunden till deras årliga uppträdande som de har varje år. Varje år ger de ut en CD-skiva, så det har blivit några under årens lopp.

16

Britta är utbildad 1-7 lärare i svenska/so med musik som tillval. Britta är uppväxt med musik och musiken har alltid påverkat henne i olika sammanhang. Innan Britta började jobba här använde hon musiken som redskap i klassrummet. Hon har arbetet på skolan i sju år. Barnens föräldrar har gjort ett aktivt val när de satte sina barn här. Både barn och föräldrar har ett musikintresse. I och med att föräldrarna är aktiva är det lättare att få barnen att göra sina läxor och på så sätt har vi studiemotiverade elever. Britta menar att musiken har stor påverkan på elevernas höga resultat.

Camilla är utbildad förskolelärare och jobbat på skolan fyra år och är nu i en förskoleklass med 17 elever. Hon har ingen musikutbildning utan är självlärd och har en musikalisk pappa. Hon har alltid jobbat med musik i sina tidigare grupper, innan hon började här. Camilla hämtar sin inspiration från musiken. Genom musiken får man in kamratskap, trygghet och att våga agera tillsammans. Bland annat när man sitter tillsammans med rytminstrumenten får man detta. Barnen har rytmik två gånger i veckan tillsammans med rytmikpedagogen, musik en gång i veckan med musikläraren och sen har hon själv rytmik med rytmikinstrumenten en gång i veckan. Utöver detta finns musiken med i stort sätt hela tiden.

Diana på en skola som inte har musik som profilering, men var med mig och genomförde minimusikalen första gången, på en skola i södra Skåne. Diana utbildade sig till förskolelärare 1976. Hon har jobbat på skolan sedan 1999. Just nu arbetar hon i en förskoleklass. Diana älskar musik men sjunger och spelar inte. Trots detta finns det mycket musik på hennes lektioner.

Erika jobbar på en skola som inte har musik som profilering, men var med mig och genomförde minimusikalen på en skola i norra Skåne. Hon är utbildad grundskollärare 1-7 med SV/SO och idrott. I årskurserna 1-3 får hon även undervisa i matematik, musik och bild. Erika har jobbat på skola sedan 2000. Just nu jobbar hon parallellt i en förskoleklass och i en etta. Musik har alltid varit stor i Erika liv. Hon kan läsa noter och känner att hon kan rytm. Hon har även genomgott gitarrkurs samt spelat klarinett.

3.4 Genomförande

Fyra av pedagogerna som jag intervjuade valde att bli intervjuade på sina arbetsplatser. Alla ville bli intervjuade efter att eleverna slutat verksamheten. Den femte valde att bli intervjuad i

17

sitt hem. Jag spelade in alla intervjuer och förde anteckningar under tiden. Intervjuerna tog mellan 30 minuter upp till en timme. Med mig till intervjuerna hade jag ett frågeformulär med utgångspunkt i musik som undervisningsmetod (se bilaga 1). Efter att ha transkriberat materialet, delade jag in informanternas svar i fyra områden. Det sista området svarade bara de två pedagogerna som var med vid arbetet med minimusikalen. Områdena blev; utveckling och metoder i språket, musikprofilerad verksamhet och musikens vinst i språkutveckling, krav på och vidareutveckling av pedagogers musikkunskap och vinst med minimusikalen.

3.5 Forskningsetiska aspekter

Dalen (2007) skriver om de forskningsetiska aspekter man skall tänka på i samband med kvalitativ intervjuforskning. Hon hänvisar till lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, samt Forskningsetiska principer för humaniora och samhällsvetenskap. Intervjun får bara utföras om intervjupersonen har samtyckt till intervjun. Ett frivilligt samtycke innebär att den som blir intervjuad inte skall ha fått påtryckningar utifrån. Samtycket innebär bland annat att intervjupersonen innan skall veta vad intervjun kommer att handla om, vilken metod som kommer att användas och vem som är intervjuaren. Uppgifter om de som intervjuas skall ges största möjliga konfidentialitet (Dalen, 2007). Alla som blev intervjuades fick innan intervjun veta vad mitt arbete handlade om och i vilket syfte jag skrev mitt arbete. Pedagogerna fick själva bestämma när och var de ville bli intervjuade. Jag frågade även om jag fick spela in samtalet.

3.6 Analysbeskrivning

Efter varje intervju transkriberade jag ljudmaterialet och renskrev mina anteckningar. När alla intervjuer var klara kunde jag se ett mönster i svaren, som sedan ledde fram till sju stycken svarsområden. I dessa svarsområden kan jag hitta koppling till mina frågeställningar och syftet med mitt arbete. Jag kunde hitta intervjusvar som gick att koppla till den teoretiska kunskapsbakgrund som jag använt mig av.

18

4 Resultat och analys

De områden jag har identifierat i undersökningen är följande:

 Utveckling och metoder i språket

 Musikprofilerad verksamhet och musikens vinst i språkutveckling

 Krav på och vidareutveckling av pedagogers musikkunskap

 Vinst med minimusikalen

4.1 Utveckling och metoder i språket

En del av barnens språkutveckling sker genom musiken och musikens texter, tycker Anna som arbetar som förskolechef. De lär sig väldigt många nya ord och begrepp. Texterna barnen lär sig kan vara väldigt svåra, men pedagogerna förklarar texterna så barnen får de införlivade i sitt ordförråd. Anna berättar att pedagogerna jobbar mycket med att barnen skall få stå i centrum och uttrycka sig, att våga presentera saker inför grupp. Detta är ett led till självsäkerhet och språklig medvetenhet. Pedagogerna använder inte bara musik och texter i sin undervisning. Mer traditionell undervisning finns också exempelvis så som att hitta sitt namn på lappar.

Britta som arbetar på en musikprofilerad grundskola anser att det viktigaste är att barnen har ett språk. Det kan vara det talade, kropps- och musikspråket. Britta jobbar med rim och ramsor, sånger och ljuden inför läsningen tillsammans med de sjuåringar hon arbetar med. I klassrummet använder Britta och eleverna sig av sånger för att lära saker som till exempel multiplikationstabellen och nu sist månaderna. Inne i klassrummet har de musik på. Britta tror att musiksinnet är en sak till att hänga upp kunskapen på. Hon gör mycket av sitt material själv för att kunna individualisera utifrån den barngrupp hon har. Hon hämtar sitt undervisningsmaterial från olika ställen. En del är gammalt, en del har hon fått ärva av kollegor som hon sedan kan göra om. Ibland hämtar hon material på sajten lektion.se och hon får inspiration från läromedel och kollegor. Britta använder sig också mycket av kopieringsmaterial men hon tycker att det viktigaste är att se var gruppen befinner sig och sen arbeta efter det.

Björkvold (1991) påtalar att musik och sång stödjer barns kognitiva utveckling och kan underlätta inlärningen på olika sätt. Detta bekräftar Brittas sätt att använda musiken i andra undervisningsområden, som till exempel multiplikationstabellen. Britta får också bekräftelse

19

på sin teori att musiken är något att fästa ny kunskap på. Camilla gör temaarbeten utifrån musikaler och andra musikaliska projekt. Temaarbetena kan spänna över flera ämnen.

Språkutveckling, menar Camilla som arbetar i en förskoleklass med musikprofilering, börjar när barnet ger ljud ifrån sig tills de pratar och vidare med läs- och ordförståelse. Det är inte bara när de lär sig läsa utan det sker under hela utvecklingen. Camilla jobbar med Trulle1 men allt bygger på Bornholmsmodellen2. Hon och hennes kollegor gör konserter och musikaler med barnen. Utifrån detta gör hon temaarbeten så det blir ständigt nytt material.

Precis som flera av informanterna ger uttryck för, menar Centerheim-Jogeroth (1988) att arbetet men rim och ramsor i klassrummet är ett uppskattat inlärningsinstrument. Hon menar också på att det inte är så viktigt att barnen vet vad orden betyder. Som Anna påpekar är det lärarens uppgift att förklara de svåra orden. De konstiga och tungvrickande orden är bra för talmotoriken, menar Centerheim-Jogeroth och Diana berättar att hennes elever har mungymnastik varje dag. Sådan gymnastik får man ju gratis genom krångliga ramsor.

Diana som var med om att sätta upp minimusikalen första gången, menar att språkutveckling är A och O för att lyckas i skolan och i hela livet. Kan vi lära barnen många nya ord, förståelse för ord och att prata så man blir förstådd, är mycket vunnet inför läsinlärningen i grundskolan, anser Diana. Språkutveckling är det viktigaste man kan hålla på med. Diana anser att det är viktigt att pedagoger benämner saker och ting vid sina rätta namn.

När vi har mattelekar, då använder vi matteord. Vi säger att det heter addition och subtraktion. Varje dag när vi räknar barnen, pratar vi om plus, minus och lika med tecknet. Vi tränar på ordningstalen, så barnen inte säger den tvådje utan den andre. (Diana)

Språkutveckling är basen för att barnen skall lyckas i livet. Diana utgår också från Bornholmsmodellen. Hon jobbar mycket med sagor, rim och ramsor. De har ”veckans ramsa” och varje dag har barnen mungymnastik. I varje saga tar pedagogerna ut fem lite svårare ord som barnen skall lära sig förstå. Med datorns hjälp lär de sig hur alla bokstäver låter.

1 _{Trulle är en metod för läs- och skrivinlärning, t.ex. ljudmetoden, helordsmetoden och LTG (läsning på talets}

grund). Genom det s.k. "Bornholmsprojektet" kunde man bevisa att strukturerade språklekar har effekt. I Trulle och språkstegen är temat och lekarna dessutom byggda på fantasi och lekfullhet (2011-12-10).

2

Bornholmsmodellen har sitt ursprung i ett danskt vetenskapligt projekt. Det danska materialet bearbetade och anpassades i början av 1990-talet till svenska förhållanden. Språklekar efter Bornholmsmodellen passar såväl de allra yngsta barnen i förskolan som barnen i förskoleklass (2011-12-10).

20

Diana talar om vikten av att barnen förstår ord och lär sig att göra sig själva förstådda. Björkstrand (2002) skriver att ramsor och sånger underlättar barns språkliga utveckling och att barn som tidigt får möta sång och musik i någon form också är tidiga med att utveckla ett meningsfullt talspråk. Talspråket har stor betydelse för barnets förmåga att förstå och göra sig förstådd.

Språkutveckling för Erika är bland annat när barn själva upptäcker saker. Ett exempel som Erika tar upp är, varför blir det roligt med rim?

Först börjar det med nonsensrim och sedan kommer barnen på exempelvis blöja - tröja. Jag är fascinerad över hur den utvecklingen går stegvis. Sen kommer ljuden. Man hör pappa p också vidare. Man ser bokstäver och så utvecklas det, att koppla ljud och bokstav. Det fascineras jag över. Det är språkutveckling. Och från början är omedveten.(Erika, 2011)

Mellan noll och fem år tar man in fler ord per dag, än vad man gör när man blir äldre, berättar Erika. Hon har tagit del av en föreläsares idé om att man behöver jobba så mycket med språklig medvetenhet i förskolan. Istället för att säga ”så många fina träd det finns i skogen”, ska man säga ”titta, vilken fin bok eller ek”, så man benämner träden vid dess specifika namn. När barnen börjar skolan sker en mer medveten språkutveckling då de tar in och lär sig nya ord. Det blir tydligare när man tränar mer på att skriva och lärarna styr barnen mer.

I förskoleklassen jobbar Erika mycket med lek och språklekar. Hon utgår precis som Camilla, från Bornholmsmodellen. Något Erika har lärt sig i sin lärarroll är att hon numera leker mycket mer även i styrda aktiviteter. Förr pratade hon mycket om bokstäver, nu pratar hon mycket mer om ljud när man pratar om bokstäver. Så gör hon även när barnen börjar i första klass. Först frågar hon hur bokstaven låter och sen vad den heter. Förr jobbade Erika mycket med olika inlärningsstilar, nu kallar hon det lärandestilar. En sådan stil handlar om hur man lär sig med hjälp av musik. Hon berättar att när hon jobbade i en klass i årskurs två, skulle barnen ha förhör på olika ord. En del av barnen lärde sig då orden genom att själva göra en text eller melodi med de givna orden i. Istället för att skriva orden fick dessa barn säga orden.

4.2 Musikprofilerad verksamhet och musikens vinst i språkutveckling

Anna startade upp musikförskolan för att hon anser att musiken har stor betydelse för barns lärande, i så väl språklig utveckling som social utveckling. Alla nya ord de lär sig i texterna

21

får de förankrade i sitt ordförråd. Anna upplever att musikprofilerad verksamhet ger resultat i barns lärande och framförallt i språkutvecklingen. Hon berättar att i stort sett alla som lämnar förskolan vid fem-sex års ålder kan läsa. Samtidigt berättar Anna att fler och fler grundskolor skär ner på musik och andra estetiska verksamheter för att lägga kraft och tid på de teoretiska ämnena. Hon anser att detta är fel. ”Man kan inte stoppa korven hela tiden mellan åtta och fyra”. Anna menar på att musiken är en del av oss och därför måste vi också använda den i undervisningen.

”Man lär sig nya ord från sångerna och man lär sig även rimma. Barnen tycker om att få sjunga eller säga det där sista ordet man utelämnar.” Britta menar att med musiken lockar vi in eleverna i detta och det blir roligare än om vi bara läser berättelsen. Vi hittar på egna ord man kan få in i sånger och även egna texter till kända melodier. Det menar hon är språkutvecklande i sig. Man får lyssna på språket och orden om de passar in i rätt sammanhang. Är det lika många stavelser och ligger betoningen på rätt ställe? Musiken är absolut språkutvecklande och ger stora vinster, tycker Britta men har svårt att säga att det är just ”det där” som utvecklar. Britta anser att en skola med musikprofilerad verksamhet, ger resultat för barnens språkutveckling, men har svårt att jämföra med någon annan verksamhet. Bara på dessa tre månader som hon haft sina elever, ser hon en utveckling. Britta är övertygad om att det har med musiken att göra. Att våga stå framför en grupp och göra saker blir en naturlig del för dessa elever. Många elever som hälsar på efter sin gymnasietid säger att de är mycket bättre än sina klasskamrater och de vågar stå framme och framföra saker.

Britta tar upp ramsorna som ett sätt att lära barnen hur orden betonas och hur man kan använda sig av betoningen. Jederlund (2002) tar upp Watersons teori om talspråksutvecklingens två huvudlinjer. Hjärnforskning visar på att den prosodiska linjen som handlar om bland annat rytm, intonation och betoning styrs av höger hjärnhalva, liksom musiken. Detta bör sannolikt stödja idén om att musik och språkutveckling är starkt sammankopplat.

Camilla anser att barnen får ett annat ordförråd och de lär sig ordsatser. Oftast vill barnen ha texten till sången de sjunger, även om de inte kan läsa. De följer med i texterna och får på så sätt ordbilder så att sammanhanget och ordförståelsen växer fram. De lär sig allt genom musiken. Camilla tycker också att skolan med musikprofilerad verksamhet ger resultat för barnens språkutveckling. Hon bedömer att barnen lär sig lättare med hjälp av musik.

22

Diana tycker att det är viktigt att barnen lär sig använda rösten på olika sätt. Att man lär sig prata högt, svagt, barskt, pipigt, snabbt och långsamt. Allt detta kan man träna med hjälp av olika sånger. Det finns inget som fångar barnen så som sånger och musik. Diana menar att barnen har redan musiken i sig och lyser upp så fort de får sjunga. Även när vi sjunger gamla sånger, så får man in rytmen i språket och det är viktigt.

Jederlund (2002) bekräftar Dianas idé om rytmens betydelse för språket och språkutveckling. Enligt Jederlund spelar sinnet för språkrytm en viktig roll för förmågan att organisera flödet av talat och skrivet språk och bryta ner det till mindre enheter som man kan analysera och förstå. I likhet med Diana menar Björkstrand (2002) att det är viktigt att barnen får dramatisera och experimentera med sitt röstinstrument. Centerheim-Jogeroth (1988) påtalar vikten av att den vuxne vågar spela ut och använda sig av sin egen röst så att barnen får uppleva röststyrka, rytm, pauser och tempo och vad detta betyder för språket.

Erika anser att om det hjälper barnen i deras språkutveckling, kan där bara finns fördelar med musiken.

Musik är glädje och rytm kan vara glädje. Om det blir roligt att lära får du ett självförtroende, om du lyckas. (Erika)

När vi senast jobbade med stavelser använde vi rytminstrument och klappade med händerna, för att markera.

Pedagogerna uppger att de arbetar mycket med rim och ramsor. Arnqvist (1993) hävdar att rytmen i ramsorna och lärarens sätt att markera takten hjälper barnen att rikta sin uppmärksamhet på ordens stavelser. Erika berättar att hon använder rytminstrument och handklappning för att markera stavelser när hon undervisar. Vesterlund (2003) menar att det inte räcker med att prata med barnen för att stimulera språkutvecklingen. Barnen lär sig ordförståelse genom aktiv handling. I sång och lek utvecklas tanke, begreppsbildning och fantasi.

4.3 Krav på och vidareutveckling av pedagogers musikkunskap

Hos Annas personal finns det inga krav på deras musicerande, mer än att de skall vara medvetna om förskolans profilering. Hon anser att det inte finns några krav på att barnen ska

23

ta till sig musiken. Hon menar att musiken alltid har funnits hos dem och på så sätt är ett hjälpmedel att umgås med varandra. Anna anser att utveckling sker hela tiden. Eftersom hon varje år måste skriva nya sånger, så sker där en personlig utveckling.

Björkvold (1991) skriver i sin bok att musiken alltid har varit en del av människan och att varje barn har ett musikaliskt modersmål. Han har också visat i sin forskning att barn kommunicerar känslor och samhörigheter med andra barn genom musik och sång.

Enligt Britta krävs det inte någon förkunskap om musik för att jobba på hennes arbetsplats. Man måste däremot ha ett intresse för musik och vara medveten om skolans profilering. Alla pedagoger kan kanske inte spela instrument och då går det alldeles utmärkt att sätta på en CD-skiva istället. Huvudsaken är att barnen får jobba med musik på olika sätt. Britta skulle gärna ha mer musik på schemat med klassen. Men det handlar då om den organisatorisk fråga. Hon har inga egna musiklektioner med klassen. Klassen har musik tre gånger varje vecka med en rytmikpedagog från Kulturskolan. Utöver det sjunger de dagligen i klassrummet.

Wiklund (2001) poängterar vikten av att pedagogerna ska vara uppmärksamma barnens sätt att röra sig till musiken och de reaktioner som barnen uppvisar. Hon betonar också att det bästa, enligt hennes erfarenhet, är att vara tillsammans i musiken istället för att undervisa. Genom kreativitet och musikaliska uttryck kan man inspirera och förstärka nuet, skriver Wiklund, och menar att pedagogen kan använda sig av någon fin musik som man själv uppskattar och har i den egna skivhyllan.

Camilla säger också att någon förkunskap inom musik inte behövs för att jobba på skolan. Hon försöker hitta artiklar och annat för att få ord på varför musik hjälper till med språkutvecklingen. Camilla skulle vilja kunna hjälpa barnen att lära sig spela instrumenten här också. Men tiden är knapp. Med 17 elever och ensam är det svårt att hinna med. Camilla skulle själv vilja lära sig att spela ännu fler instrument.

Diana tror att det behövs mer kunskap hos pedagoger för att kunna arbeta med musik som språkinlärning, både teoretisk och praktisk kunskap. Musiken måste komma in i vardagen hos pedagogerna. Diana skulle vilja lära sig att kompa på gitarr och har provat detta. Men när hon tränar med barnen, är de så långt före henne i sången så hon hinner inte med. Hon skulle vilja

24

lära sig mer om hur man kan få in musiken med hjälp av rytmer och takter, i språkutvecklingen.

Erika tror att alla pedagoger kan bli medvetna om hur rytmer och den musikaliska och auditiva sidan kan stötta upp språkutvecklingen. Man måste känna sig behaglig själv, gilla det och tro på det tillräckligt mycket, så man tycker att det är värt det. Man måste känna att detta är bra för barnen och för deras språkutveckling. Erika skulle vilja förstå sambandet mellan musik och språk ännu mer. Mycket av det här har hon läst sig till och sedan vidareutvecklat det själv. Hon skulle vilja ta upp gitarrspelandet igen.

4.4 Vinst med minimusikalen

Diana var med första gången minimusikalen gjordes. En stor vinst med musikalen var att man fick med alla de olika temana. Att vi både sjöng om dem och arbetade rent fysiskt med dem, gjorde att barnen fick en helt annan förståelse för orden. Det allra viktigaste var barnens glädje. Glädjen att sjunga och att våga använda orden och använda språket. De barn som gjorde musikalen går nu i trean och de pratar fortfarande om den.

Erika som var med under hela arbetet, andra gången, säger att barnen har befäst orden och fått förståelse för orden. Det har märkts tydligt nu när vi jobbat med vissa saker. Inte bara inom svenskan utan även inom matematiken. Där finns också en språkutveckling. Barnen har fått minnesbilder från exempelvis de olika formerna och på så sätt kommer de ihåg namnet på formen. Det finns många andra vinster med minimusikalen men just när det gäller språkutvecklingen så är det befästningen av ord, förståelsen av ord och barnens ökade ordförråd. De har lärt sig rimma och inte bara nonsensrim, utan rim som passar i sammanhanget.

Återigen bekräftas här Vesterlunds (2003) teori att musiken främjar barnens begreppsbildning och Björkvolds (1991) teori att musiken stödjer barns kognitiva utveckling och på så vis underlättar inlärningen. Genom arbetet med en minimusikal är pedagogen och eleverna tillsammans med och i musiken, såsom Wiklund (2001) förespråkar, och inlärningen sker på så vis inte genom konventionell undervisning.

25

4.5 Eventuella nackdelar med undervisningsmetoden

I den litteratur som jag har tagit upp i arbetet har jag inte funnit några författare eller forskare som pekar på eventuella nackdelar eller brister med att använda musik som undervisningsmetod. Inte heller informanterna i mina intervjuer har tagit upp några aspekter av metoden som kan uppfattas som negativt. Dock har informanterna Diana och Erika uttryckt att de anser att pedagogen bör ha kunskap om undervisningsmetoden för att praktisera den.

4.6 Sammanfattning och slutsatser

Utifrån mina tre frågeställningar har jag med hjälp av tidigare forskning och svar från informanterna, kunnat finna svar på hur musik kan underlätta språkutvecklingen. Min första fråga var, vilka kopplingar finns det mellan musik och språkutveckling. Jag har funnit en tydlig koppling mellan musik och språkutveckling. Jederlund (2002), Björkstrand (2002) och Antal Lundström (1996) hävdar att språket och musiken har gemensamma rötter. Jederlund menar på att förmågan att urskilja och reproducera ljud tidigt, är avgörande för barnets hela språkutveckling, såväl musikspråk, talspråk som läs- och skrivspråk. Björkstrand (2002) och Antal Lundström (1996) hävdar båda, att de akustiska elementen är gemensamma och används på samma sätt i språk och musik. Båda talar om att ljuden består i båda fallen av tonhöjd, paus, tonstyrka och tempo. Bjar och Liberg (2003) menar att vi kommunicerar för att göra oss förstådda och förstå andra. Meningskapandet sker med hjälp av både verbala och icke-verbala uttrycksformer, som talspråk, musik, rörelse, gester och miner.

Min andra fråga löd, hur kan musiken gynna språkutvecklingen? Westerlund (2009) menar att vi genom att väcka och stimulera intresset för ljud, får barnet träna uppmärksamhet och att rikta sin hörsel. Därmed stimuleras också språkutvecklingen. Genom att vi småpratar, sjunger och ramsar med våra barn, lär de sig att lyssna till röster och rytm i språket.

Jederlund (2002) anser att rytmen har stor betydelse för både tal- och skriftspråket. Då människans rytmiska förmåga är starkt förknippad med förmågan att organisera och förstå tillvaron. Denna förmåga hjälper oss att bryta ner det stora språkflödet till mindre byggstenar som gör informationen begriplig. Enligt Arnqvist (1993) har rytmen även betydelse för barns förmåga att uppmärksamma stavelser, vilket är en grundläggande byggsten i det talade språket.

26

Björkstrand (2002) påpekar det faktum att artikulation som bärs av ett tonflöde löper lättare än det som sker i tal. Detta menar hon bevisar att sånger och ramsor underlättar barns språkutveckling. Vidare menar Björkstrand att det är viktigt att barnen för experimentera och leka med sin röst och på så vis uttrycka musikens grundelement: rytm, melodi, form, harmoni, tempo och dynamik.

Den tredje och sista frågeställningen var, vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med undervisningsmetoden? Samtliga pedagoger ser stora fördelar med undervisningsmetoden. Diana och Erika, som inte jobbar på en skola med musikprofil, anser dock att det behövs mer kunskap hos pedagoger om man skall arbeta med musik som undervisningsmetod. Diana menar att musiken måste komma in mer i vardagen hos pedagoger. Erika anser att man måste kännas sig behaglig, gilla och tro på arbetssättet, för att det skall vara ge något resultat. De tre övriga informanterna upplever att musiken ger resultat i deras undervisning, framförallt inom språkutvecklingen. Barnen lär sig väldigt många nya ord och deras ordförråd växer.

Nackdelar med undervisningsmetoden har varit svåra att få fram och jag har inte påträffat några varken i litteraturen eller i de svar jag fick i intervjuerna. Detta i sig är en brist då jag inte kan utgå från att detta skulle vara en undervisningsmetod som passar alla pedagoger och alla elever och som är helt felfri.

27

5 Diskussion

Med denna uppsats ville jag undersöka musikens användbarhet för språkutveckling i grundskolans tidigare år. Efter att jag gjort min minimusikal blev jag ännu mer intresserad av hur musiken kan hjälpa barn i deras språkutveckling. Eftersom min minimusikal riktade sig till barn mellan fem och sju år, valde jag att göra mina intervjuer på en förskola, i en förskoleklass och i en etta. Jag valde att göra kvalitativa interjuver istället för att skicka ut en enkät. Detta för att få mer djupgående svar på mina frågor. Så här i efterhand kan jag se en vinst i att jag skulle ha gjort observationer på barnen. Dels hade jag kunnat göra det under min slutpraktik, men även under den tiden då jag gjorde minimusikalen andra gången. Vinsten hade då varit att verkligen se om barnen fått ett bredare ordförråd och även se om de lärt sig något från sångerna. Alla informanterna var införstådda med vad mitt arbete handlade om och kanske därför överröste de positiva tankar om musikens hjälp i språkutvecklingen. Jag är medveten om att urvalet av informanter är begränsat. Jag har valt att intervjua personer som på något sätt arbetar med musik som undervisningssätt eller varit delaktiga i minimusikalen. Hade jag valt pedagoger som inte alls jobbar på detta sätt hade kanske svaren blivit annorlunda och en del kritik mot arbetssättet kan ha framkommit.

Både forskare och informanterna jag skrivit om hävdar att musiken främjar språkinlärningen. Jag hittar ingen forskare som kritiserar undervisningsmetoden. Därför borde det kanske finnas en obligatorisk kurs på lärarutbildningen som tar upp detta ämne.

Jag upplever att det finns förvånansvärt lite forskning på ämnet då musikens effekt på inlärningen är ett tema som har varit på tapeten länge. Det är dock möjligt att jag hade funnit mer om jag hade gjort en bredare internationell sökning. Det finns mycket forskning kring musik generellt men inte så mycket om hur musiken underlättar just språkinlärningen. Mitt problem har varit detsamma som Jederlunds (2002) som också fann flera studier som indirekt tog upp sambandet mellan språkutveckling och musik och rörelser, men endast ett fåtal vars huvudsyfte var musik som undervisningsmetod.

Jag skriver i arbetet att jag upplever kopplingarna mellan musik och språkutveckling som slående. De här kopplingarna som jag tycker är stora och betydelsefulla är egentligen antaganden som både jag och forskare gör men det finns få belägg för att så faktiskt är fallet. Det finns en risk att dessa antaganden om musikens betydelse växer sig så starka att utrymmet

28

för att kritisera och ifrågasätta minskar. Detta gör det också svårt att få fram objektiva texter som beskriver nackdelar och brister med att använda musiken som undervisningsmetod.

Jag började skriva egna barnvisor i tron om att det var viktigt att barnen förstod vad orden betyder. Att sjunga ”helgdagsrock åt far och söndagskjol åt mor” kan vara svårt för väldigt många barn på förskolan, att förstå. Jag har lärt mig att barnen inte behöver förstå ordens betydelse, för att sjunga sången. De lär sig innebörden så småningom. Sången syftar mer till att träna talmotorik, vokaler, rytm och ljud, enligt Centerheim-Jogeroth (1988).

Jag har blivit fascinerad av att musiken och språket har så många gemensamma rötter. Att både tonhöjd, pauser, tonstyrka och tempo är gemensamma element är något jag inte tänkt på. Jederlund (2002), Björkstrand (2002) och Antal Lundström (1996) tar alla upp det nära samband som finns mellan barns kommunikativa och musikaliska färdigheter. Diana påtalar också detta samband då hon anser att barnen genom att sjunga olika sånger får träna på att sjunga och prata både högt, svagt, barskt och pipigt.

Hade jag fått göra om mitt arbete skulle det varit intressant att få göra minimusikalen i en klass och parallellt med en annan klass, gått igenom samma saker rent teoretiskt. Efter detta skulle det varit intressant att se om barnen befäst orden lika mycket. En annan sak som hade varit intressant att undersöka är hur musiken skulle främja inlärningen av ett annat språk än modersmålet exempelvis engelska som vi alla i grundskolan lär oss. Lär man sig lättare det svenska språket, med musik som undervisningssätt, om man har ett annat modersmål än svenska?

29

Litteraturförteckning

Antal Lundström, Ilona. (1996). Musikens gåva. Hur musik påverkar barns utveckling genom att stimulera inneboende resurser och ge ökad social kompetens. Uppsala: Konsultförlaget i Uppsala AB

Armstrong, Thomas. (1998). Barns olika intelligenser. Jönköping: Brain Books AB

Arnqvist, Anders. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.). (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur

Bjørkvold, Jon-Roar. (1991). Den musiska människan. Hässelby: Runa Förlag.

Björkstrand, Carita. (2002). Barnvisan - funktion och användningsmöjligheter. Åbo: Center förbarnpedagogisk forskning

Centerheim- Jogeroth, Monica, (1988). Vägen till språket. Stockholm: Liber AB

Dalen, Monica, (2007). Intervjuer som metod. Malmö: Gleerups utbildning AB

Jederlund, Ulf. (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Stockholm: Runa Förlag

Lantz, Annika. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur

Trost, Jan. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

Vesterlund, Mallo. (2003). Musikspråka i förskolan: med musik, rytmik och rörelse. Stockholm: Runa Förlag

30

Westerlund, Monica, (2009). Barn i början - språkutveckling i förskoleåldern. Stockholm: Natur och kultur

Wiklund, Ulla. (2001). Den lydiga kreativiteten. Stockholm: Utbildningsradion

Internet

www.trulle.com, 2011-12-10.

www.bornholmsmodellen.se 2011-12-10.

Övriga referenser

Intervju med Anna, 2011-11-16. Intervju med Britta, 2011-11-18. Intervju med Camilla, 2011-11-18. Intervju med Diana, 2011-12-08 Intervju med Erika, 2011-11-30

31

Bilaga 1

1. Vad har du för utbildning i bagaget? 2. När tog du din examen?

3. Hur länge har du arbetat på skolan? /I klassen?

4. Hur påverkar ditt eget förhållande till musik ditt arbetssätt? På vilket sätt påverkas barnen av ditt tidigare förhållande till musiken?

5. Hur skulle du vilja definiera språkutveckling? 6. Vilka metoder använder du/ni i språkverksamheten?

7. På vilka sätt tror du att musiken gynnar språkutvecklingen?

8. Upplever du att musikprofilerad verksamhet ger resultat i barns lärande och framför allt språkutveckling? På vilket sätt?

9. Är det någon i klassen som rent musiskt utmärker sig och har de då lättare att ta till sig undervisningen med musik/rörelse? Hur kommer det sig?

10. Vad tror du krävs för att barnen ska ta till sig musiken i undervisningen? 12. Vad tror du krävs av pedagoger för att arbeta med i undervisningen? 13. Var får ni allt ert material ifrån? Gör ni någonting själva?

14. Har du någon gång arbetat utan integreringen av musik som undervisningsmetod och i så fall på vilket sätt?

15. Känner du att du vill utveckla dina musiska kunskaper för att bidra till barnens språkutveckling och i så fall hur och vad?