intravenös administrering av jodbaserade
kontrastmedel
- En allmän litteraturöversikt
Victoria Segervinge
Röntgensjuksköterska 2018Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180hp
Riskfaktorer för akuta reaktioner efter intravenös administrering
av jodbaserade kontrastmedel
- En allmän litteraturöversikt
Risk factors for acute reactions after intravenous administration of
iodinated contrast media
- A general literature review
Victoria Segervinge
Examensarbete, 15 hp Höstterminen 2017
Abstrakt
Inledning: Antalet röntgenundersökningar med jodbaserade kontrastmedel inom
datortomografi ökar med varje år. Administration med kontrastmedlet är nödvändig för diagnostisering av olika sjukdomstillstånd. Jodbaserade kontrastmedel kan framkalla akuta reaktioner hos patienter. Kunskap om riskfaktorerna för akuta reaktioner och hur dessa identifieras viktigt för röntgensjuksköterskan, detta för att kunna förutse akuta reaktioner och jobba förebyggande. Syfte: Syftet med studien var att studera riskfaktorer för akuta reaktioner efter administreringen av jodbaserade kontrastmedel. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar inkluderade. Resultat: Resultatet visade att det fanns många riskfaktorer för att drabbas av akuta reaktioner på jodbaserade kontrastmedel. Akuta reaktioner påträffades hos patienter med olika sjukdomar, allergier och patienter med försämrat allmäntillstånd. Akuta reaktioner påträffades mellan patienter som hade astma, patienter som administrerades med kontrastmedlet för första gånger och hos dem som reagerade på kontrastmedlet tidigare. Resultatet visade att med ökade kontrastmedels dos och injektionshastighet ökade antalet akuta reaktioner. Administreringen med olika typer av kontrastmedel påverkade antalet akuta reaktioner. Bland riskfaktorer nämndes också ålder och kön. Antalet akuta reaktioner på kontrastmedlet minskade med stigande patienternas ålder. Kvinnliga patienter löpte store risk att drabbas av akuta reaktioner jämför med män. Ångest, nervositet och rädsla hos patienter inför undersökningen kunde utlösa en akut reaktion.
Slutsats: Det finns ett flertal riskfaktorer för att drabbas av akuta reaktioner i samband med
administrering av jodbaserade kontrastmedel. Inför administreringen av jodbaserade kontrastmedel bör röntgensjuksköterskan kontrollera riskfaktorer för akuta reaktioner hos patienten och bedöma patienternas allmäntillstånd. Det finns svårigheter i identifieringen av riskfaktorer på grund av bristande information i röntgenremissen. Ytterligare forskning behövs inom detta område.
Abstract
Introduction: The number of X-ray examinations with iodinated contrast media in
computer tomography increases with each year. Administration with the contrast media is necessary for the diagnosis of various diseases. Iodinated contrast media can cause acute reactions in patients. Knowledge of the risk factors for acute reactions and how these are identified important to the radiographers, to anticipate acute reactions and prevent prevention. Purpose: The purpose of the study was to identify risk factors for acute reactions after administration of iodinated contrast media. Method: The study was conducted as a general literature review with 13 scientific articles included. Results: The results showed that there were many risk factors for acute reactions to iodinated contrast media. Acute reactions were found in patients with various diseases, allergies and patients with impaired general condition. Acute reactions were found between patients who had asthma, patients who were administered with the contrast media for the first time and those who responded to the contrast media earlier. The result showed that with increased contrast media dose and injection rate, the number of acute reactions increased. Administration with different types of contrast media affected the number of acute reactions. Among the risk factors, age and gender were also mentioned. The number of acute reactions on the contrast media decreased with increasing age of patients. Female patients were at high risk of having acute reactions compared to men. Anxiety, nervousness and fear in patients prior to the investigation could trigger an acute reaction. Conclusion: There are several risk factors for acute reactions associated with the administration of iodinated contrast media. Prior to the administration of iodinated contrast media, the radiographer should control the risk factors for acute reactions in the patient and assess the patient's general condition. There are
difficulties in identifying risk factors due to X-ray medical letter of referral. Further research is needed in this area.
Jodbaserade kontrastmedel är ett läkemedel som används vid röntgenundersökningar i över 70 år (Christiansen, Pichler & Skotland, 2000) och är det läkemedel som används mest i världen för intravaskulär administrering med 80 millioner doser under år 2003 (Katzberg & Haller, 2006). Jodbaserade kontrastmedel är positivt, vattenlösligt och har mycket högre atommassa än vävnaden i kroppen och har förmåga att attenuera stålningen 50–1000 gånger mer än atomer i kroppsorganen. Kontrastmedlet påverkar absorberingen av
elektromagnetisk strålning och uppnår olika koncentrationer i olika vävnader och därefter ökar skillnaden i kontrasten mellan olika organ på röntgenbilder (Aspelin, 2008, s.136– 140). Kontrastmedlets huvudsakliga uppgift är att förbättra synligheten och kvaliteten på röntgenbilder av inre kroppsorgan. Användning av kontrastmedel inom radiologi är nödvändigt eftersom den förstärker kontrasten mellan kroppens olika vävnader på
röntgenbilder (Aspelin, 2008, s. 135–138). Förbättrat kontrast i bilden gör det lättare att se eventuella avvikelser i kroppens vävnader och strukturer (Stacul, 2007).
Det finns fyra olika typer av jodbaserade kontrastmedel som karakteriseras av kemotoxicitet och osmotoxicitet. De fyra typerna är joniska monomera (High osmolar), joniska dimera (Low osmolar), icke-joniska monomera (Low osmolar) och icke-joniska dimera (Iso-osmolar) (Aspelin, 2008, s.136–140).
Vid administreringen av jodbaserade kontrastmedel kan akuta reaktioner uppstå, 0,5–2 % av patienterna som administreras jodbaserade kontrastmedel drabbas av dessa reaktioner (Christiansen, Pichler & Skotland, 2000). Akuta reaktioner kan vara milda, måttliga eller allvarliga. De milda akuta reaktionerna inkluderar exempelvis huvudvärk, kräkningar och mild urticaria (Palomäki, Muuronen, Raininko, Piilonen & Kaste, 1994). Urticaria kallas också för nässelfeber och påvisas som förändringarna på huden i form av flyktiga kvaddlar. Akut urticaria kan förekomma i form av hudutslag eller som en del av anafylaktisk reaktion (Chen, 2008). De måttliga akuta reaktionerna kan bland annat ge onormal, pipande andning och svår urticaria (Palomäki et al., 1994). De allvarligare akuta reaktionerna inkluderar lungödem, hjärtarytmi eller hjärtstopp, kramper och lågt blodtryck (Baerlocher, Asch & Myers, 2010). De akuta allergiliknande reaktionerna brukar kallas för anafylaktiska eftersom de har alla symptom av anafylaxi men i de flesta fall är immunoglobulin E-protein negativt och verkar uppkomma som en specifik antigen-antikroppsreaktion (Bush & Swanson, 1991; Morcos, 2005).
Anafylaxi är en överkänslighetsreaktion med snabbt förlopp som i vissa fall kan övergå till ett allvarligt livshotande tillstånd vilket kan leda till döden. De vanligaste symtomen vid
anafylaxi är kardiovaskulära symptom (84,6%), hudförändringar (66,3%) och
andningspåverkan (48,1%) (Kim et al., 2014). Den exakta mekanismen av anafylaktiska reaktioner efter administreringen av jodbaserade kontrastmedel är fortfarande okänd (Iyer, Schopp, Swanson & Phillips, 2013). Lasser (2004) har visat att molekylen som
kontrastmedlet innehåller inte binder sig direkt till en antigenspecifik plats. Den överbelastar istället stora molekylen antigenbindande ställen på immunoglobulin E-proteiner som ligger på basofiler och mastceller. Eftersom denna immunoglobulinbindning inte är specifik, beror kontrastreaktionen på mängden av cirkulerande immunoglobulin E och mastceller under den tid när kontrastmedlets administreras. Denna bindning varierar också med vilken typ av jodbaserade kontrastmedel som administreras.
Reaktioner på jodbaserade kontrastmedel klassificeras som antingen anafylaktiska (allergi-liknande) eller kemotoxiska reaktioner (Morcos, 2005). Anafylaktiska reaktioner på
jodbaserade kontrastmedel är oförutsägbara och dos- och koncentrations oberoende över ett visst tröskelvärde (Bush & Swanson, 1991). Akuta reaktioner inträffar inom sextio minuter efter administrering av kontrastmedlet (Thomsen & Morcos, 2004). Enligt Katayama et al. (1990) inträffar 70 procent av akuta reaktioner på jonisk eller icke jonisk jodbaserade kontrastmedel inom de första fem minuter efter injektion av kontrastmedlet, 16 procent inträffar efter mer än 5 minuter efter injektion och tidpunkten för när reaktionen inträffar är inte fastställd i 14 procent av fallen.
Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska sjukvårdpersonalen bidra till en säker vård och ha kompetens för att förhindra vårdskador samt att utreda de händelser som inträffar. Sjukvårdpersonalen har ansvar för patienten och skyldighet att genomföra ett systematiskt och förebyggande patientsäkerhetsarbete (Patientsäkerhetslag, SFS 2010:659).
Röntgensjuksköterskan som administrerar kontrastmedlet bör vara medveten om riskfaktorer för akuta reaktioner på kontrastmedlet, detta för att kunna förebygga och minimera
biverkningarna. För att kunna utföra förebyggande arbete av oönskade effekter efter
administreringen av kontrastmedlet skall röntgensjuksköterska ha kompetens och kunskaper att hantera olika typer av läkemedel och observera patienternas medicinska tillstånd före, under och efter röntgenundersökningar samt överväga risker med administreringen och på så sätt öka patientsäkerheten och förbättra vårdens kvalitet (Svensk Förening för
Röntgensjuksköterskor, 2012).Kunskap om olika riskfaktorer och hur dessa kan identifieras före administrering av kontrastmedlet leder till att röntgensjuksköterska kan observera akuta reaktioner i tidigt skede och vara beredd att åtgärda dem (Andreucci, Solomon & Tasanarong, 2014).
Syftet med denna litteraturöversikt är att studera riskfaktorer för akuta reaktioner som kan uppkomma i samband med intravenös administrering av jodbaserade kontrastmedel.
Metod
Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt vilket innebär att genom ett strukturerat arbetssätt sammanställa kunskapsläget inom det aktuella området. Denna metod gör det möjligt att inkludera både kvalitativa och kvantitativa studier i resultatet (Friberg, 2006, s.116–117). För att öka trovärdighet i studien följdes sex av Goodmans (SBU, 1993) sju steg vilket innebär att formulera ett problem, ange inklusions- och exklusionskriterier,
formulera en plan för litteratursökningen, genomföra litteratursökningen, välja studier som uppfyller kraven beskrivna i inklusionskriterier och tolka bevisen från de enskilda studierna.
Litteratursökning
Litteratursökningen omfattade tre moment. Det första momentet var att identifiera databaser där studier inom den valda frågeställningen kunde hittas. Det andra momentet var att avgränsa problemet vilket innebär att definiera och identifiera problemet. Det tredje momentet var att välja relevanta sökord utifrån syftet (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006, s. 61–66).
Inklusionskriterierna var att studierna skulle besvara syftet med studien, vara utförda de senaste sju åren samt vara skrivna på engelska eller svenska. Exklusionskriterierna var djur, studier som handlar om kontrastmedel inom ultraljud, angiografi eller
magnetresonanstomografi samt studier om kontrastmedel som administrerades på andra sätt än intravenöst.
Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL med Full Text och MEDLINE vilka innehåller artiklar om medicin, omvårdnad, arbetsterapi och fysioterapi. Litteratursökningen utfördes i två steg. Först genomfördes en pilotsökning för att få en överblick av den forskning som finns inom valt område. Sedan genomfördes en avgränsad litteratursökning i databaserna CINAHL med Full Text och MEDLINE utifrån sökorden: Iodinated contrast media, Risk
factors och Acute reactions. Sökorden användes var för sig och i olika kombinationer med den booleska sökoperatorn AND (Friberg, 2006, s. 59). För att välja artiklar som svarade mot syftet lästes artiklarnas titel och abstrakt. En manuell sökning gjordes utifrån valda artiklars referenslistor för att få in flera artiklar. Fjorton kvantitativa artiklar valdes för vidare analys (Tabell 1).
Tabell 1. Översikt av litteratursökningen
Syftet med sökningen: Riskfaktorer för akut allergisk reaktion vid intravenös administrering av jodbaserade kontrastmedel
Sök nr. *) Söktermer Antal träffar Antal valda
CINAHL 2017 09 04
1 MeSH Iodinated Contrast
media
80
2 MeSH Risk factors 219 303
3 MeSH Acute reactions 632
4 MeSH 1 AND 2 24 2
5 MeSH 2 AND 3 70
6 MeSH 1 AND 2 AND 3 3
Medline 2017 09 04
7 MeSH Iodinated contrast
media
1 105
8 MeSH Risk factors 872 169
9 MeSH Acute reactions 4106
10 MeSH 1 AND 2 180
11 MeSH 2 AND 3 351
12 MeSH 1 AND 2 AND 3 12 1
13 14 FT FT Adverse drug reaction AND 2 AND iodinated contrast media Reactions to contrast media AND risk factors
17 87 4 3 Manuell sökning 4 Totalt 14 Kvalitetsgranskning
Artiklarna kvalitetsgranskades enligt ett granskningsprotokoll för kvantitativa studier (Willman et al., 2006, s.96). Frågorna besvarades med antingen ja eller nej. För ett positiv svar gavs en poäng och summan av poängen räknades om i procent. Studierna med hög kvalitet motsvarade 80 - 100 procent, medel kvalitet 70 - 79 procent och låg kvalitet 60–69 procent (Willman et al., 2006, s.95–96). Av de fjorton valda artiklar motsvarade fem artiklar
hög kvalitet, åtta bedömdes hade medel kvalitet och en artikel hade låg kvalitet, denna artikel ingår inte i resultatet (Tabell 2).
Tabell 2. Översikt av artiklar som ingår i analysen (n = 13) Författare, (År) Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling /Analys Huvudfynd Kvalitet Böhm et al. (2017) Schweiz USA
Kvantitativ 300 Retrospektiv studie Riskfaktorer var
kontrastmedlet allergi, antiseptikallergi och skaldjurallergi Medel Farolfi et al. (2014a) Italien
Kvantitativ 13 565 Retrospektiv studie Yngre ålder och
behandling med taxaner var riskfaktorer för cancerpatienter Hög Goksel et al. (2011) Turkiet Kvantitativ 1,131 630 kvinnor och 501 män Strukturerad intervju Kön, astma, läkemedelsallergier, matallergier och psykiatriska sjukdomar var riskfaktorer Medel Gomi et al. (2010) Japan Kvantitativ 8 931 Prospektiv randomiserad jämförande studie Patientålder, dos, tidigare akuta reaktioner mot kontrastmedlet och administration av kontrastmedlet för första gånger var riskfaktorer Medel Kobayashi et al. (2013), Japan
Kvantitativ 36 472 Retrospectiv cohort
studie
Tidigare akuta reaktioner mot kontrastmedlet, urtikaria, allergi mot andra läkemedel än kontrastmedlet och kontrastläkemedlets koncentration mot ålder var riskfaktorer
Hög Li et al. (2015) China Kvantitativ 109 255 44 683 kvinnor 64 572 män
Enkätstudie Ålder och kön var
riskfaktorer för akuta reaktioner mot kontrastmedlet Hög Li et. al. (2017) China Kvantitativ 120 822 54 069 kvinnor 66 753 män
Observation studie Riskfaktorer är
allergier, olika sjukdomar, ålder, olika aktiva substanser i kontrastmedlet
Forts. Tabell 2. Översikt av artiklar som ingår i analysen (n = 13) Författare, (År) Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling /Analys Huvudfynd Kvalitet Maurer et al. (2011), Tyskland Kvantitativ 160 639 Enkätstudie Riskfaktorer för akuta reaktioner var olika typer av allergier och astma Hög Motosugi et al. (2016) Japan Kvantitativ 5959 3491 män 2468 kvinnor Prospektiv randomiserad studie Riskfaktorer var allergier, ålder, kvinnlig kön och olika aktiva substanser i kontrastmedlet Hög Pradubpongsa et al. (2013) Thailand
Kvantitativ 55 286 Retrospectiv
case-control studie Riskfaktorer för akuta reaktioner var kvinnlig kön, skaldjurallergi och astma Medel Tepetam et al. (2016) Italien Kvantitativ 151 53 män 98 kvinnor
Prospektiv studie Tidigare akuta
reaktioner mot kontrastmedlet var en riskfaktor Medel Zdanowski et al. (2015) Poland Kvantitativ 12 295 Enkätstudie Ålder var en riskfaktor för akuta reaktioner på kontrastmedlet Medel Zhang et al. (2016) China Kvantitativ 137 473 patienter, 53 614 kvinnor och 83 859 män Retrospektiv observationsstudie
Ålder och kön var riskfaktorer för akuta reaktioner på kontrastmedlet
Medel
Dataanalys
Syftet med analysen är att strukturera, organisera och systematisera insamlade data för att kunna relatera valda artiklar till forskningsproblemet (Backman, 2009, s.31). Dataanalysen genomfördes i tre steg beskrivna i Friberg (2006, s.121–122). Det första steget var att artiklarna lästes ett flertal gånger för att skapa djupare förståelse om dess innehåll. Därefter söktes likheter och skillnader i artiklarnas resultatdelar för att få en tydligare struktur inför sorteringen. Under det tredje steget sorterades artiklarna utifrån likheter och eventuella skillnader i dess resultatdelar.
Resultat
Analysen av tretton artiklar resulterade i fem huvudområden av riskfaktorer för att drabbas av akuta reaktioner vid intravenös administration av jodbaserade kontrastmedel. Resultatet redovisas i Tabell 3 och i brödtext.
Tabell 3. Redovisning av de fem huvudområdena
Allergier och sjukdomar med allergisk patogenes Icke allergiska sjukdomar och sjukdomstillstånd Psykologiska faktorer Administratio ns detaljer (dos, hastighet med mera) och olika aktiva substanser i kontrastmedlet Ålder och kön Böhm et al. (2017) X Farolfi et al. (2014) X X Goksel et al. (2011) X X X Gomi et al. (2010) X X Kobayashi et al. (2013) X X X Li et. al. (2015) X X X Li et. al. (2017) X X X X Maurer et al. (2011) X X X Motosugi et al. (2016) X X Pradubpongsa et al. (2013) X X X Tepetam et al. (2016) X Zdanowski et al. (2015) X X Zhang et al. (2016) X
Allergier och sjukdomar med allergisk patogenes
Nio studier (Böhm et al., 2017; Goksel et al., 2011; Kobayashi et al., 2013; Li et. al., 2015; Li et. al., 2017; Maurer et al., 2011; Motosugi, Ichikawa, Sano & Onishi, 2016; Pradubpongsa et al., 2013; Tepetam et al., 2016) visade att olika typer av allergier och sjukdomar med allergisk patogenes kan utlösa akuta reaktioner efter administrering av jodbaserade kontrastmedlet.
Sex studier (Goksel et al., 2011; Kobayashi et al., 2013; Li et al., 2017; Mauer et al., 2010; Motosugi et al., 2016; Pradubpongsa et al., 2013) klassificerade astma som en av de
vanligaste orsaker för akuta reaktioner på kontrastmedlet. Patienter med astma visar akuta reaktioner oftare än patienter med andra allergier eller allergiska sjukdomar.
En av riskfaktorerna för att drabbas av akuta reaktioner var kronisk urtikaria, detta visade resultatet i fyra studier (Goksel O. et al., 2011; Kobayashi et al., 2013; Motosugi et al., 2016; Pradubpongsa et al., 2013). Goksel et al. (2011) skrev att sjukdomar med allergisk patogenes såsom allergisk rinit och kontakt dermatit kan vara riskfaktorer för akuta reaktioner på kontrastmedlet och i en studie av Kobayashi et al. (2013) nämns atopisk dermatit som en riskfaktor för att drabbas av akuta reaktioner.
Andra riskfaktorer för akuta reaktioner som kan förekomma i samband med administrering av kontrastmedlet är matallergier (Böhm et al., 2017; Goksel et al., 2011; Motosugi et al., 2016). Bland matallergier nämns skaldjurallergi (Böhm et al., 2017; Motosugi et al., 2016) och glutenallergi (Goksel et al., 2011). Patienter som hade annan läkemedelsallergi än kontrastmedlets allergi var också i riskgruppen för akuta reaktioner. Den vanligaste
läkemedelsallergin var allergi mot penicillin (Goksel et al., 2011; Kobayashi et al., 2013) och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) (Goksel et al., 2011). Bland andra allergier som kan orsaka en akut reaktion hos patienten nämns allergier på antiseptiska medel (Böhm et al., 2017) och nickelallergi samt allergi utlöst av insektsbett (Goksel et al., 2011).
Sammanfattning: Den främsta riskfaktorn för att få akuta reaktioner på kontrastmedlet var astma. De andra riskfaktorerna som visade mindre antal akuta reaktioner var kronisk urticaria och olika typer av allergier.
Icke allergiska sjukdomar och sjukdomstillstånden
Fem studier (Farolfi et al., 2014; Goksel et al., 2011; Li et. al., 2017; Maurer et al., 2011; Pradubpongsa et al., 2013) visade att icke allergiska sjukdomar eller sjukdomstillstånd hos patienter var riskfaktorer för akuta reaktioner på kontrastmedlet.
Två studier visade att patienter med olika typer av cancer hade en ökad risk att drabbas av akuta reaktioner (Farolfi et al., 2014; Li et al., 2017). Farolfi et al. (2014) utförde sin studie på cancerpatienter och klassificerade inte typen av cancer medan i en studie av Li et al. (2017) nämns leukemi och myelom som riskfaktorer för akuta reaktioner.
I två studier (Li et al.,2017; Mauer et al,.2011) visade resultaten att diabetes var en av riskfaktorer att drabbas av akuta reaktioner. Goksel et al. (2011) skrev att patienter med psykiatriska sjukdomar var i riskzonen för att få akuta reaktioner på kontrastmedlet.
Li et al. (2017) konstaterade att det var många sjukdomar som kunde utlösa en akut reaktion på kontrastmedlet såsom andningsorganens sjukdomar (kronisk bronkit, lungemfysem, lungtuberkulos, silikos) sjukdomar i nervsystemet (hjärntumörer, cerebrovaskulära sjukdomar), njursjukdomar (njurtumörer) och gikt.
I en studie av Li et al. (2017) nämns hepatit och levercirros som riskfaktorer för att drabbas av akuta reaktioner och Mauer et al. (2011) visar att nedsatt leverfunktion är en riskfaktor. I två studier (Li et al., 2017; Maurer et al.,2011) nämns sköldkörtelsjukdomar bland riskfaktorerna för akuta reaktioner.
Tre studier (Pradubpongsa et al., 2013; Li et al., 2017; Mauer et al.,2011) konstaterade att kardiovaskulära sjukdomar var en av riskfaktorer för akuta reaktioner efter administrering av jodbaserade kontrastmedel. Hypertoni nämns som en riskfaktor i två studier (Li et al.,2017; Mauer et al., 2011) och hypotoni i en studie (Mauer et al.,2011). Maurer et al. (2011) noterade att sicklecellanemi och feokromocytom var riskfaktorer för akuta reaktioner. Rubbningar av vätske- och elektrolytbalans i kroppen var också riskfaktorer för uppkomst av akuta negativa reaktioner.
Sammanfattning: Patienter med cancer och diabetes hade större risk att drabbas av akuta reaktioner än patienter med andra sjukdomar. Patienternas dåliga allmänna status också var en riskfaktor för akuta reaktioner.
Psykologiska faktorer
Li X et al. (2015) konstaterade att ångest, nervositet och rädsla inför undersökningen var riskfaktorer för akuta reaktioner. Dessa patienter fick vasovagala symptom med övergående hjärtklappning och andnöd. Patienter med ångest, patienter som var nervösa och de som kände rädsla inför undersökningen löpte större risk att drabbas av akuta reaktioner efter
Administrations detaljer (dos, hastighet med mera) och olika aktiva substanser i kontrastmedlet
I fyra artiklar (Gomi et al., 2010; Li et al., 2017; Motosugi et al., 2016; Zhang et al., 2016) framgick det att administreringen av jodbaserade kontrastmedel med olika aktiva substanser påverkade antalet kommande akuta reaktioner hos patienter.
Två studier av Gomi et al. (2010) och Motosugi et al. (2016) visade likadana resultat vid jämförelsen av kontrastmedel som innehöll aktiva substanser jomeprol och johexol.
Patienterna i de båda studierna hade fått fler antal akuta reaktioner efter administreringen med jomeprol än med johexol jämför med andra typer av kontrastmedlet. Två studier (Gomi et al., 2010; Zhang et al., 2016) visade att den totala förekomsten av akuta reaktioner var högre vid administreringen med jopromid (Ultravist-370) än med jopamidol (Isovue-370). Därefter skrev Gomi et al. (2010) att förekomsten av akuta reaktioner var signifikant högre för patienter som hade fått kontrastmedel som innehöll jomeprol än för de som hade fått
jopamidol eller joversol. Patienter som administrerades med jopromid visade fler antal akuta reaktioner jämför med dem som administrerades med johexol och joversol. Li X et al. (2017) skrev att uppkomst av akuta reaktioner var högre hos patienter vid administrering med icke-joniska dimera kontrastmedel (iso-osmolar contrast media) än med icke-joniska monomera (hypo-osmolar). Slutsatsen är att det minsta antalet av akuta reaktioner påträffades efter
administreringen av kontrastmedel som innehöll joversol. Kontrastmedlet som avses mindre säkra för administreringen när det gäller uppkomst av akuta reaktioner i ordning av antal stigande akuta reaktioner var johexol, jopamidol och jopromid. Kontrastmedlet som gav mest akuta reaktioner för patienter var jomeprol.
Sex studier (Böhm et al., 2017; Kobayashi et al., 2013; Li et al., 2015; Maurer et al., 2011; Motosugi et al., 2016; Tepetam et al., 2016) visade att patienter som drabbats av akuta reaktioner på kontrastmedlet vid tidigare administreringar löper större risk att drabbas av akuta reaktioner på kontrastmedlet vid kommande administreringar jämför med patienter som inte hade akuta reaktioner tidigare. Samtidigt visade de sju studierna att en akut reaktion på kontrastmedlet är en av dem främsta orsaker för uppkomst av framtida akuta reaktioner.
Den dos av kontrastmedlet som administreras till patienten kan ha betydelse för uppkomsten av akuta reaktioner. I en studie av Gomi et al. (2010) visade resultatet att förekomsten av akuta reaktioner var signifikant högre för de patienter som administrerades <69 ml av
kontrastmedlet jämför med de som administrerades större volymer, 70-79ml. Resultatet i en studie av Li et al. (2017) visade på det motsatta förhållandet, patienter som administrerades med ≥ 100 ml av kontrastmedlet hade större risk att drabbas av akuta reaktioner jämför med de som fick en dos som innehöll 61–99 ml. Resultatet i studien av Li et al. (2017) visade också att injektionshastighet hade betydelse för risken att drabbas av akuta reaktioner. Vid en injektionshastighet <4 ml/s var risken att få akuta reaktioner mindre än vid en
injektionshastighet på ≥5 ml/s. Kobayashi et al. (2013) skrev att risken för att drabbas av akuta reaktioner ökar för patienter som administrerades större dos av kontrastmedlet
(koncentration >70 procent, total kontrastmedels dos> 65 g). Farolfi et al. (2014) och Gomi et al. (2010) konstaterade en ökad risk för akuta reaktioner för patienter vid första
administreringen av kontrastmedlet.
Zhang et al. (2016) visade att incidenter av akuta reaktioner påträffades oftare hos akutpatienter, mindre antal akuta reaktioner var hos öppenvårdspatienter och det minsta antalet av akuta reaktioner påträffades hos patienter inlagda på sjukhus.
Sammanfattning: En av de främsta riskfaktorerna att få en akut reaktion efter administreringen av kontrastmedlet var reaktioner på kontrastmedlet vid tidigare
administreringar. Patienter som genomgick röntgenundersökningen med kontrastmedel för första gånger löpte större risk att få en akut reaktion än de som administrerats jodbaserade kontrastmedel vid tidigare undersökningar. Risken för akuta reaktioner ökar med ökade doser av kontrastmedel samt med ökade injektionshastigheten. Kontrastmedlet som gav minst antal akuta reaktioner innehöll de aktiva substanserna joversol och johexol.
Ålder och kön
Sju studier (Goksel et al., 2011; Li et. al., 2015; Li et. al., 2017; Maurer et al, 2011; Motosugi et al., 2016; Pradubpongsa et al., 2013; Zhang et al., 2016) upptäckte att patientens kön kan vara en riskfaktor för akuta reaktioner efter administrering av kontrastmedlet. Resultaten i samtliga studierna visade att kvinnor drabbades oftare än män. Gomi et al. (2010) visade dock att det inte finns något samband mellan kön och förekomst av akuta reaktioner.
Nio studier (Farolfi et al.,2014; Gomi et al., 2010; Kobayashi et al., 2013; Li et. al., 2015; Li et. al., 2017; Maurer et al., 2011; Motosugi et al., 2016; Zdanowski et al., 2015; Zhang et al.,
2016) visade att det fanns samband mellan uppkomst av akuta reaktioner och ålder på patienterna.
Farolfi et al. (2014) undersökte patienter mellan 18 och 96 år gamla och skrev att risken för akuta reaktioner var högre hos patienter under 65 år. Gomi et al. (2010) inkluderade i sin studie patienter upp till 100 år gamla och fann att risken var högre i patientgrupp under 59 år. En studie (Kobayashi et al., 2013) visade att antalet akuta reaktioner var högre hos patienter under 50 år. Två studier (Li X et al., 2015; Li X et al., 2017) visade i sina resultat att de flesta akuta reaktioner påträffades i gruppen med patienter mellan 20 och 59 år gamla. Li X et al. (2015) inkluderade i sin studie patienter i ålder upp till 102 år gamla och Li X et al. (2017) undersökte patienter i ålder upp till 104. Mauer et al. (2011) inkluderade patienter från 15 års ålder i sin studie och resultatet visade att risken för akuta reaktioner var högre hos patienter i åldersgrupp mellan 30 och 39 år och att risken minskade med stigande ålder. En studie av Motosugi et al. (2016) visade att förekomsten av akuta reaktioner minskade efter 40 års ålder. Deltagarna i den studien var från 18 år till 90 år gamla.
Zdanowski et al. (2015) undersökte patienter i ålder 15–92 år gamla visade i sina resultat att det största antalet patienter med akuta reaktionerna tillhörde åldersgrupperna 31–40 och 51– 60 (minsta antalet var i gruppen över 60 år) mindre antal akuta reaktioner sågs i grupperna 20–30 år och 41–50 år men för patienter som hade drabbats av akuta reaktioner mot
kontrastmedlet tidigare visade studien motsatt resultat, det största antal akuta reaktioner fanns i åldersgruppen 61–70 år och det minsta antalet tillhörde 30–40 åldersgruppen. Zhang et al. (2016) skrev att högsta risken för akuta reaktioner hos patienter mellan 5 månader och 105 år var i åldersgrupp från 50 till 60 år. Mindre risk för akuta reaktioner var i gruppen från 20 till 30 års ålder och minsta risken för akuta reaktioner var för patienter över 80 år gamla.
Sammanfattning: Trots att resultaten i de nio studierna (Farolfi et al., 2014; Gomi et al., 2010; Kobayashi et al., 2013; Li et. al., 2015; Li et. al., 2017; Maurer et al., 2011; Motosugi et al., 2016; Zdanowski et al.,2015; Zhang et al., 2016) visade på en varierande ålder för att få en akut reaktion på kontrastmedlet visade resultatet att antalet akuta reaktioner efter
administration av kontrastmedlet minskade hos patienter som var över 60 års gamla det vill säga att antalet reaktioner minskade med stigande ålder. Resultatet visade att kvinnor och yngre patienter löper större risk att drabbas av en akut reaktion efter administreringen av jodbaserade kontrastmedel.
Resultat diskussion
Syftet med denna studie var att studera riskfaktorer för uppkomst av akuta reaktioner efter administreringen med jodbaserade kontrastmedel. Resultatet visade att det fanns många riskfaktorer för att drabbas av akuta reaktioner. Olika typer av allergier, olika sjukdomar, tidigare akuta reaktioner på jodbaserade kontrastmedel, kön, ålder, mental status hos patienter, kontrastmedlets kemiska formel, hastighet av kontrastmedlets injektion och dos
klassificerades som riskfaktorer.
Efter administration av kontrastmedel bör patienten övervakas av röntgensjuksköterskan för att kunna tecken på en akut reaktion skall upptäckas tidigt. Snabb behandling av en akut reaktion på kontrastmedlet kan förhindra dess utveckling till ett livshotande tillstånd (Weingarten, Volcheck & Sprung, 2009). Trots att dödsfall orsakade av kontrastmedlet är sällsynta kan de förknippas med äldre människor, kvinnor och personer med försämrat allmäntillstånd. De flesta dödsfall som uppstår till följd av administrering av kontrastmedel kan relateras till njursvikt och anafylaxi. En undersökning som genomfördes efter 48 dödsfall visade att njursvikt stod för den största andelen dödsfall med 58 procent. Anafylaxi och allergi var den andra vanligaste orsaken (19 procent), följt av hjärtstillestånd (10 procent),
andningssvikt (8 procent) och stroke/cerebral hypoxi (4 procent) (Wysowski & Nourjah, 2006).
För att förhindra att livshotande tillstånd hos patienter uppstår bör röntgensjuksköterskan utföra förebyggande arbete. Vid röntgenundersökningar rekommenderas lågosmolar jodbaserade kontrastmedel för att det framkallar färre biverkningar än de högosmolara
jodbaserade kontrastmedlen. För patienter med en hög risk för att drabbas av en akut reaktion är den bästa formen av förebyggande arbete är att undvika administration av kontrastmedlet helt (Iyer, Schopp, Swanson, Thara & Phillips, 2013). Till de patienter där det är indicerat att administrera kontrastmedlet fastän de har en ökad risk för en akut reaktion rekommenderas premedicinering med kortikosteroider (Iyer et al., 2013). I olika former av premedicinerings protokoll används steroider med antihistaminer men premedicinering med steroider
rekommenderas inte till patienter som har diabetes, akut lymfatisk leukemi, magsår, aktiv tuberkulos, akut leukemi eller lymfom Non-Hodgkins (Kanny et al., 2005). De flesta studier rekommenderar premedicinering med efedrin, antihistaminer och kortikosteroider för patienter med hög risk för reaktioner på kontrastmedlet men det är viktigt att känna till att livshotande reaktioner kan ske trots premedicinering vid administration av icke-joniserat
kontrastmedel (Small & William, 2006). Premedicineringen med kortikosteroider och antihistaminer minskar förekomst av akuta reaktioner med upp till 30 % (Greenberger, Patterson & Radin, 1984). Rehydrering innan röntgenundersökningen med kontrastmedlet är viktig i syfte att förebygga en akut reaktion hos patienten. Natriumklorid används vanligtvis för att rehydrera patienten inför undersökningen men vissa studier rekommenderar
användning av natriumbikarbonat (Stacul et al., 2011; Trivedi, Nadella & Szabo, 2010).
Inför röntgenundersökningar med jodbaserade kontrastmedel ska röntgensjuksköterskor inhämta information om patienternas aktuella hälsotillstånd (Svensk Uroradiologisk Förenings Kontrastmedelsgrupp, 2014) som är en viktig del för att kunna identifiera riskfaktorer för akuta reaktioner. Informationsutbyte mellan röntgensjuksköterska och patienten kan ske personligt eller via brev/frågeformulär (Ukkola et al., 2016).
I Region Skåne används ett frågeformulär (Bilaga 1) för att inhämta information om patienten i samband med att jodbaserade kontrastmedel ska administreras. Frågeformuläret innehåller frågor om patienten fått kontrastmedlet tidigare och om patienten reagerat på kontrastmedlet tidigare. Resultatet i studien visade att patienter som administrerades med kontrastmedlet för första gånger och dem som reagerade på kontrastmedlet tidigare var i riskzonen att få en akut reaktion. Vidare i frågeformuläret läggs stor vikt på om patient har diabetes, astma, hjärtsvikt, myastenia gravis och sköldkörtelsjukdom. Resultatet i studien bekräftade att alla de
sjukdomar som nämns i frågeformuläret finns bland riskfaktorerna för akuta reaktioner efter administreringen av kontrastmedlet.
Patienter med astma och patienter med tidigare reaktioner på kontrastmedlet löper större risk för akuta reaktioner jämfört med andra patienter. Detta kan bero på att patienter med astma har känsligare slemhinnor och ofta lider av olika typer av allergier. Dessutom kan de
läkemedel som astmatiker behandlas med öka risken för bronkospasm efter administreringen av kontrastmedlet. Risken för akuta reaktioner på kontrastmedlet är tre gånger högre för patienter som behandlas med betastimulerare (Laude, Emery, Suvarna & Morcos, 1999). Orsaken till akuta reaktioner hos patienter med astma, som hade fått akuta reaktioner på kontrastmedlet tidigare och som hade njur- och kardiovaskulära sjukdomar, är en induktion av enzymer vilket resulterar i en frigörelse av de vasoaktiva substanserna serotonin och histamin tillsammans med den fysiologiska aktiveringen (Lasser, Lyon & Berry, 1997).
Frågeformuläret i Region Skåne innehåller bland annat frågor om patienten tar läkemedel mot smärta, reumatiska besvär, diabetes eller får behandling för sjukdom i sköldkörteln. Studierna som ingår i resultatet kunde inte påvisa något samband mellan intag av olika läkemedel och förekomst av akuta reaktioner eftersom de studierna inte utforskade inom detta området. Utifrån resultaten framkommer att det finns flera sjukdomar än de som nämns i
frågeformuläret som kan vara riskfaktorer för akuta reaktioner som till exempel olika typer av allergier och cancer. Slutligen kan konstateras att frågeformuläret kan förbättras inom
kompletteringen med flera frågor som till exempel: ”Vilka sjukdomar patienten har?”, ” Om patienten har eller hade allergiska reaktioner på läkemedel, livsmedel eller insektsbett?”.
Ytterligare en riskfaktor för akuta reaktioner är olika typer av allergier hos patienter. Dessa patienter är mer benägna att drabbas av reaktioner på kontrastmedel än de som inte har allergier. En allvarlig akut reaktion kan inträffa även hos de patienter som inte reagerat på kontrastmedlet vid tidigare administrering. Orsaken till det är att det kan ske en icke-specifik immunoglobulinbindning på inflammatoriska celler hos de patienterna efter administreringen av kontrastmedlet (Bush & Segal, 2009).
Resultatet visar att cancer var en riskfaktor för att drabbas av akuta reaktioner. För de patienter som genomgår kemoterapi ökar risken att drabbas av en akut reaktion två gånger jämfört med de som inte får den behandlingen. Förklarningen till det är att vid kemoterapi kan det ske en allergisk reaktion vilket leder till korsreaktivitets reaktion mellan kontrastmedlet och läkemedel för kemoterapi (Farolfi et al., 2014b).
Kommunikationen via ett frågeformulär kan vara otillräckligt för att olika personer har olika önskemål när det gäller kommunikation och olika utbildningsnivåer och därför bör olika möjligheter till kommunikation och olika källor till information tillhandahållas (Ukkola et al., 2016). Den information om patienten som finns i röntgenremissen kan vara ofullständig (Sardanelli et al., 2005) och därför bör röntgensjuksköterskan samtala med patienten innan röntgenundersökningen för att få information om patientens aktuella hälsotillstånd. Detta är viktigt för att identifiera riskfaktorer för akuta reaktioner. Om det förekommer tillstånd som kan innebära riskfaktor för akuta reaktioner bör röntgensjuksköterska kontakta en radiolog (Svensk Uroradiologisk Förenings Kontrastmedelsgrupp, 2014).
Yngre patienter och kvinnor löper större risk att drabbas av akuta reaktioner. Det kan bero på kontrastmedlets egenskaper där dosen påverkar kemiska reaktioner i kroppen på olika sätt beroende av genetiska och biologiska skillnader samt patienternas känslighet vilken kan bero på patologiska skillnader (Kanny et al., 2005). Det betyder att röntgensjuksköterska bör vara observant vid röntgenundersökningar där kontrastmedlet administrerats till dessa patienter.
Koncentrationen, volymen och injektionshastighet av kontrastmedlet har betydelse för uppkomst av akuta reaktioner där hjärtats-, urologiska-, respiratoriska-, nerv- och gastrointestinal systemet påverkas på grund av kontrastmedlet. Akuta reaktioner efter
administreringen av kontrastmedlet kopplade till koncentration och volymen kan förekomma eftersom kontrastmedlet påverkar blodcirkulationen på grund av kontrastmedlets fysiologiska egenskaper. När jodkoncentrationen ökar då ökar risken för negativa reaktioner på
kontrastmedlet (Laroche et al., 1998). Röntgensjuksköterskan bör minimera risker
förknippade till volymen, koncentration och injektions hastighet av kontrastmedlet genom att noggrant följa rutinerna för administreringen. Kontrastmedlet doseras enligt befintligt
protokoll anpassade till kroppsvikt och vald undersökning (Svensk Uroradiologisk Förenings Kontrastmedelsgrupp, 2014).
Resultatet i studien visar att ångest, nervositet och rädsla hos patienter inför undersökningen kan utlösa en akut reaktion. Att hålla patienten lugn kan ha stor betydelse för att minska förekomst av akuta reaktioner på kontrastmedlet. Det kan vara en utmaning för
röntgensjuksköterskan att lugna patienten. Ett sätt att lugna nervösa patienter kan vara att ha ett eller flera samtal med information om hur undersökningen går till. Om det finns möjlighet för patienterna att få information från andra patienter som genomgått undersökningen kan det vara till stor hjälp (Kuefner & Michael, 2008).
Från studien framgår det att antalet riskfaktorer för akuta reaktioner på jodbaserade kontrastmedel är många. Forskning pågår i syftet att hitta ett alternativ för jodbaserade kontrastmedel. Enligt Hainfeld, Slatkin, Focella och Smilowitz (2006) administration av jodbaserade kontrastmedel har flera nackdelar: det kan framkalla akuta reaktioner, påverkar njurarna, ger kort tid för bildtagningen och dålig kontrast på bilder vid undersökningar på stora patienter. Jodbaserade kontrastmedel i framtiden kan ersättas med gulds nanopartiklar som har låg toxicitet, låg osmolalitet och låg viskositet. Forskningen utförd på djur
observerade inga tecken på toxicitet. Därtill möjliggör administrering med gulds nanopartiklar bättre kontrast i bilden med lägre röntgendos och längre avbildningstider.
Metoddiskussion
Detta examenarbete genomfördes som en allmän litteraturöversikt med syfte att sammanställa det aktuella kunskapsläget inom det valda området. För att stärka trovärdigheten i studien är litteratursökningen och analysarbetet tydligt beskrivet (Willman et al., 2006). En svaghet med examenarbetet är att det utfördes av en författare. Det som minimerade subjektiviteten var att arbetet granskades kritiskt av kurskamrater och lärare och deras synpunkter togs i beaktande under arbetsprocessen. Studiens pålitlighet ökar i och med att det är flera personer som granskat den under arbetets gång (Willman et al., 2006, s. 50).
De artiklar som ingår i arbetet har sökts och hämtats från databaserna CHINAL och Medline. Enlig Willman et al. (2006, s.65) bör artiklarna sökas i olika databaser för att undvika
snedvridet urval och på så sätt öka studiernas kvalitet. Med denna sökning hittades tio artiklar. Efter detta gjordes en manuell sökning de valda artiklarnas referenslistor och utifrån den sökningen inkluderades ytterligare fyra artiklar. En svaghet är att några av de studier som svarade mot syftet inte fanns tillgängliga i fulltext.
De studier som ingår i resultatet är utförda i olika delar av världen såsom i Schweiz, USA, Italien, Turkiet, China, Thailand, Tyskland, Japan och Polen. Trots att studierna är från olika länder visade de liknande resultat och detta ökar trovärdigheten och pålitligheten av studien (Willman et al. 2006, s. 33). Studier som utförts i Sverige fanns inte men resultatet av forskningen från de olika länderna är överförbar till svensk sjukvård eftersom länderna har utvecklade sjukvårdsystem där det används liknande undersökningsmetoder och
kontrastmedel med samma aktiva substanser som i Sverige.
En styrka med studien är att vetenskapliga artiklar som ingår i resultatet är publicerade inom de senaste 7 åren. Samtliga studierna visar att forskningen inom valt område pågår aktivt och ämnet är aktuellt.
Samtliga studier som ingår i resultatet är skrivna på engelska. Författaren har annat modersmål än engelska och artiklarna var översätta till svenska med hjälp av sökmotor
Google. Vid översättningen har författare varit medveten att det finns risk för feltolkningen och för att minimera risken har lexikon använts för att säkerhetsställa översättningen.
Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av ett granskningsprotokoll för kvantitativa studier enligt Willman et al. (2006, s.96). Att bedöma studiernas kvalitet var ett relativt nytt moment för författaren. För att minska risken för överskattning eller underskattning av studiernas kvalitet utfördes bedömningen av studiernas kvalitet utan krav för ett antal positiva svar.
Slutsats
Det finns ett flertal riskfaktorer för att drabbas av akuta reaktioner i samband med
administrering av jodbaserade kontrastmedel. Inför röntgenundersökningar där administrering av jodbaserade kontrastmedel är aktuell bör röntgensjuksköterskan kontrollera riskfaktorer för akuta reaktioner hos patienten samt bedöma patienternas allmäntillstånd. Det finns svårigheter i insamlingen av informationen om riskfaktorer på grund av bristande information från
remittenten. Det kan vara svårt att värdera riskfaktorer för akuta reaktioner eftersom det inte finns tillräckligt med forskning som visar de olika kombinationerna av riskfaktorer vid olika kontrastmedels typer och doser. Det finns även en brist på forskning om orsaken till varför vissa patienter är känsligare mot kontrastmedlet än andra och om varför patienter som känner rädsla och oro inför röntgenundersökningen har en ökad risk att reagera på kontrastmedlet med en akut reaktion.
Referenser
Artiklar som ingick i analysen markerades med *
Andreucci, M., Solomon, R. & Tasanarong, A. (2014). Side effects of radiographic contrast media: pathogenesis, risk factors, and prevention. BioMed research international. doi: 10,1155/2014/ 741 018
Aspelin, P. (2008). Kontrastmedel vid röntgendiagnostik. I Aspelin, P. & Pettersson, H. (red.),
Radiologi. (s.136–144). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Baerlocher M. O., Asch M. & Myers A. (2010).Allergic-type reactions to radiographic contrast media. Canadian Medical Association Journal, 182(12), 1328. doi:
10.1503/cmaj.090371
Bush W. H & Segal A. J. (2009). Recognition and treatment of acute contrast reactions. Appl
Radiol, 38, 16-21.
Bush W.H. & Swanson D.P. (1991). Acute reactions to intravascular contrast media: types, risk factors, recognition, and specific treatment. AJR Am J Roentgenol, 157 (6)1153–1161. doi: 10.2214/ajr.157.6.1950858
*Böhm I., Nairz K., Morelli J. N., Keller P.S. & Heverhagen J.T. (2017). Iodinated Contrast Media and the Alleged "Iodine Allergy": An Inexact Diagnosis Leading to Inferior Radiologic Management and Adverse Drug Reactions. Fortschritte Auf Dem Gebiete Der
Rontgenstrahlen Und Der Nuklearmedizin [Rofo], 189 (4), 326–332. doi:
10,1055/s-0042-122148
Chen H. (2008). Urticaria. International Journal Of Clinical Acupuncture, 17(1): 47-50. Christiansen C., Pichler W. J.& Skotland T. (2000). Delayed allergy-like reactions to X-ray contrast media: mechanistic considerations. Eur. Radiol. 10, 1965-1975.
Crispin V., Bugge C. & Stoddart K. (2017). Sufficiency and relevance of information for inpatients in general ward settings: A qualitative exploration of information exchange between patients and nurses.International Journal of Nursing Studies, 75, 112–122.
Estelle F. & Simons R. (2010). Anaphylaxis. The Journal of Allergy and Clinical
Immunology, 125(2), 161-S181. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jaci.2009.12.981
*Farolfi A., Luna C. D., Ragazzini A., Carretta E., Gentili N., Casadei C., Aquilina M., Barone D., Minguzzi M., Amadori D., Nanni O. & Gavelli G. (2014a). Taxanes as a risk factor for acute adverse reactions to iodinated contrast media in cancer patients. The
Oncologist [Oncologist],19 (8), 823-8. doi: 10.1634/theoncologist.2013-0470
Farolfi A, Carretta E, Luna C. D., Ragazzini A., Gentili N., Casadei C., Barone D., Minguzzi M., Amadori D., Nanni O. & Gavelli G. (2014b). Does the time between CT scan and
chemotherapy increase the risk of acute adverse reactions to iodinated contrast media in cancer patients? BMC Cancer, 14,792. doi: http://www.biomedcentral.com/1471-2407/14/792
Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
*Goksel O., Aydın O., Atasoy C., Akyar C., Demirel Y. S., Misirligil Z. & Bavbek S. (2011). Hypersensitivity Reactions to Contrast Media: Prevalence, Risk Factors and the Role of Skin Tests. Int Arch Allergy Immunol, 155, 297–305. doi: 10.1159/000320760
*Gomi T., Nagamoto M., Hasegawa M., Katoh A., Sugiyama M., Murata N., Kunihiro T. & Kohda E. (2010). Are there any differences in acute adverse reactions among five low osmolar non-ionic iodinated contrast media? Eur Radiol, 20, 1631–1635. doi:
10,1007/s00330-009-1698-6
Greenberger P.A., Patterson R. & Radin R.C. (1984). Two pretreatment regimens for high-risk patients receiving radiographic contrast media. The Journal of Allergy and Clinical
Immunology [J Allergy Clin Immunol], 74 (4 Pt 1), 540-3.
Hainfeld J. F., Slatkin D. N., Focella T. M. & Smilowitz H. M. (2006). Gold nanoparticles: a new X-ray contrast agent. The British Journal of Radiology, 79, 248–253. doi:
10.1259/bjr/13169882
Iyer R. S., Schopp J. G., Swanson J. O., Thara M. M. & Phillips G. S. (2013). Safety Essentials: Acute Reactions to Iodinated Contrast Media. Canadian Association of
Kanny G., Picher W., Morisset M., Franck P., Marie B.,Kohler C., Renaudin J. M., Beaudouin E., Laudy J. S. & Moneret-Vautrin D.A. (2005). T cell-mediated reactions to iodinated contrast media: evaluation by skin and lymphocyte activation tests. The journal of
allergy and clinical immunology, 115 (1), 179-85.
Katayama H, Yamaguchi K, Kozuka T, Takashima T, Seez P & Matsuura K. (1990). Adverse reactions to ionic and nonionic contrast media. A report from the Japanese Committee on the Safety of Contrast Media. Radiology, 175(3), 621–628.
Katzberg R.W. & Haller C. (2006). Contrast-induced nephrotoxicity: clinical landscape.
Kidney Int Suppl, 3 (7).
Kim M.H., Lee S.Y., Lee S.E., Yang M.S., Jung J.W., Park C. M, Lee W., Sang-Heon Cho S.H.& Kang H.R. (2014). Anaphylaxis to Iodinated Contrast Media: Clinical Characteristics Related with Development of Anaphylactic Shock. PLoS ONE, 9 (6), 1-6. doi:
10.1371/journal.pone.0100154
*Kobayashi D., Takahashi O., Ueda T., Deshpande G., Arioka H. & Tsuguya Fukui T. (2013). Risk factors for adverse reactions from contrast agents for computed tomography. BMC
Medical Informatics and Decision Making, 13-18. Från:
http://www.biomedcentral.com/1472-6947/13/18 doi: 10.1186/1472-6947-13-18
Kuefner, K. & Michael A. (2008). Suggestions for prevention of adverse reactions after intravasal administration of iodinated contrast media. Röntgenpraxis, 199–206.
Kuo H. H., Hsieh C. W., Hung M. L., Lin Y. L., Lo K. H., & Hu Y. T. (2016). Metformin for patients under iodine-based contrast medium. Diabetes Research and Clinical Practice, 120, 161.
Laroche D., Aimone-Gastin I., Dubois F., Huet H., Gérard P., Vergnaud M.C., Mouton-Faivre C., Guéant J.L., Laxenaire M.C., Bricard H. (1998). Mechanisms of severe, immediate
reactions to iodinated contrast material. Radiology (Radiology), 209 (1),183-90.
Lasser E.C. (2004). Chasing contrast molecules: a 45-year quixotic quest. Acad Radiol, 11, 1190-6.
Lasser E. S., Lyon S. G. & Berry C. C. (1997). Reports on contrast media reactions: analysis of data from reports to the U.S. Food and Drug Administration. Radiology (Radiology), 203 (3), 605–10.doi: 10.1148/radiology.203.3.9169676.
Laude E.A., Emery C.J., Suvarna S.K. & Morcos S. K. (1999). The effect of antihistamine, endothelin antagonist and corticosteroid prophylaxis on contrast media induced
bronchospasm.The British Journal of Radiology (Br J Radiol), 72 (863), 1058-63.
*Li X, Chen J, Zhang L, Liu H, Wang S, Chen X, Fang J, Wang S. & Zhang W. (2015). Clinical observation of the adverse drug reactions caused by non-ionic iodinated contrast media: results from 109,255 cases who underwent enhanced CT examination in Chongqing, China. The British Journal of Radiology (Br J Radiol), 88, 20140491. doi:
10,1259/bjr.20140491
*Li X, Liu H., Zhao L, Liu J., Cai L., Liu L. & Zhang W. (2017). Clinical observation of adverce drug reactions to non-ionic iodinated contrast media in population with underlying diseases and risk factors. The British Journal of Radiology (Br J Radiol), 90 (1070),
20160729. doi: 10.1259/bjr.20160729
*Maurer M., Heineb O., Wolfc M., Freyhardta P., Schnapauffa D. & Hamma B. (2011). Safety and tolerability of iobitridol in general and in patients with risk factors: Results in more than 160 000 patients. European Journal of Radiology, 80, 357–362. doi:
10.1016/j.ejrad.2010.03.018
Morcos S.K. (2005). Acute serious and fatal reactions to contrast media: our current understanding. The British Journal of Radiology (Br J Radiol), 686–693.
Morcos S.K & Thomsen H.S. (2001). Adverse reactions to iodinated contrast media. Eur
Radiol. 11(7), 1267–1275.
*Motosugi U., Ichikawa T., Sano K. & Onishi H. (2016). Akute Adverse Reactions to Nonionic Iodinated Contrast Media for CT: Prospective Randomized Evaluation of the Effects of Dehydration, Oral Rehydraion, and Patient Risk Factors. American Journal of
Roentgenology, 207 (1), 931-938. doi: 10.2214/AJR.16.16051
Palomäki H., Muuronen A., Raininko R., Piilonen A., & Kaste M. (2003). Administration of nonionic iodinated contrast medium does not influence the outcome of patients with ischemic brain infarction. Cerebrovascular Diseases, 15(1-2), 45-50.
*Pradubpongsa P., Dhana N., Jongjarearnprasert K., Janpanich S. & Thongngarm T. (2013). Adverse reactions to iodinated contrast media: prevalence, risk factors and outcome – the results of a 3-year period. Asian Pac J Allergy Immunol, (31), 299-306.
Sardanelli F., Quarenghi M., Fausto A., Aliprandi A. & Cuppone M. T. (2005). How many medical requests for US, body CT, and musculoskeletal MR exams in outpatients are inadequate. La Radiologia Medica, 109(3), 229-233.
SBU. (1993). Literature searching and evidence interpretation. Stockholm: Swedish Council
on Health Technology Assessment in Health Care. SBU: report no 119E. Hämtad 2017-10-10,
från SBU, http://www.sbu.se/en/publications/sbu-assesses/literature-searching-and-evidence-interpretation/
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Riksdagen. Hämtad 2017-10-05, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/#K6
Small C. & William C. (2006). "Adverse reactions to intravenous iodinated contrast media: a primer for radiologists. Emergency radiology, 12(5), 210-215.
Stacul F. (2007). Managing the risk associated with use of contrast media for computed tomography. European journal of radiology, 62, 33-37.
Stacul F., Molen A. J., Reimer P., Webb J.A., Thomsen H.S., Morcos S.K., Almén T., Aspelin P., Bellin M.F., Clement O.& Heinz-Peer G. (2011). Contrast induced nephropathy: updated ESUR Contrast Media Safety Committee guidelines. European Radiology, (EUR
RADIOL),21(12), 2527–2541.
Svensk Förening för Röntgensjuksköterskor. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad
röntgensjuksköterska. Hämtad 2017-10-21, från Svensk Förening för
Röntgensjuksköterskor, http://www.swedrad.se/da_foreningsdoc/?fid=3212
Svensk Uroradiologisk Förenings Kontrastmedelsgrupp. (2014). Jodkontrastmedel -
nationella rekommendationer. Hämtad 2017-12-15, från Svensk förening för medicinsk
*Tepetam F.M., Çiftaslan N., Oruç Ö., Duman D., Ag˘ca M., Bulut I. & Çolakog˘lu B. (2016). Should patients with risk factors be tested for hypersensitivity to contrast media: a prospective study. Radiol med, 121, 660–666. doi: 10.1007/s11547-016-0646-1
Thomsen H.S. & Morcos S.K. (2004). Management of acute adverse reactions to contrast media. European Radiology (EUR RADIOL), 14 (3), 476-81. doi:
10.1007/s00330-003-2214-z
Thomsen H. S. & Morcos S. K. (2003). Contrast media and the kidney: European Society of Urogenital Radiology (ESUR) guidelines. The British journal of radiology (Br J Radiol), 76 (908), 513-8. doi: 10.1259/bjr/26964464
Thomsen H. S. & Bush W. H. (1998). Adverse effects of contrast media: incidence, prevention and management. Drug Safety, 19(4), 313–324.
Trivedi H., Nadella R. & Szabo A. (2010). Hydration with sodium bicarbonate for the prevention of contrast-induced nephropathy: a meta-analysis of randomized controlled trials. Clinical Nephrology. 74(4), 288–296.
Ukkola L., Oikarinen H., Henner A., Honkanen H., Haapea M. & Tervonen O. (2016).
Information about radiation dose and risks in connection with radiological examinations: what patients would like to know. European Radiology (EUR RADIOL), 26, 436–443 doi:
10,1007/s00330-015-3838-5
Weingarten T. N., Volcheck G.W. & Sprung J. (2009). Anaphylactoid reaction to intravenous contrast in patient with systemic mastocytosis. Anaesthesia and Intensive Care, 37(4), 646-9.
Willman A., Stoltz P. & Bahtsevani C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Wolf G. L., Zimmerman J., Mishkin M. M., Roux S. G., Halpern E.F., Gottlieb J., Gillen J. & Thellman C. (1991). Comparison of the rates of adverse drug reactions. Ionic contrast agents, ionic agents combined with steroids, and nonionic agents. Investigative Radiology, 26(5),404– 410.
Wysowski D.K. & Nourjah P. (2006). Deaths attributed to x-ray contrast media on U.S. death certificates. American Journal of Roentgenology (AJR), 186, 613-615.
*Zdanowski P., Szymczewska D., Dykowska G. & Gotlib J. (2015). Incidence of acute allergic reactions to contrast medium following CT examination on the basis of analysis of medical record data – preliminary report. Pol J Public Health, 125(2), 103–109. doi: 10.1515/pjph-2015-0034
*Zhang B., Dong Y., Liang L., Lian Z., Liu J., Luo X., Chen W., Li X., Liang C. & Zhang S. (2016). The Incidence, Classification, and Management of Acute Adverse Reactions to the Low-Osmolar Iodinated Contrast Media Isovue and Ultravist in Contrast-Enhanced Computed Tomography Scanning. Medicine, 95(12), 3170. doi: 10.1097/MD.0000000000003170
