I chatten kan ingen
höra mig skrika
En litteraturstudie om aspekter som påverkar ungdomars
hjälpsökande via internetbaserad stödchatt
HUVUDOMRÅDE: Socialt arbete
FÖRFATTARE: Jonathan Hellgren och Charlotta Ingemarsson JÖNKÖPING 2020 Juni
i
Förord
Vi vill skicka ett stort tack till vår handledare Bodil Monwell för hennes stora engagemang. Hon svarat oss under dygnets alla timmar med kloka ord och förslag som hållit oss i rätt riktning. I pressade situationer har hon hejat på och hjälpt oss in på detaljnivå. Det har varit fantastiskt att få ha dig som handledare!
ii
Abstract
Title: Nobody can hear me scream in the chat – a literature review on aspects regarding youth's
help-seeking through online chat counselling
Counselling through online chat has become a source of contact for youths who wants to seek help. Through the service youths can from their cell phones and computer chat with professionals and peers who can give them support to various problems. This study wants to give an overview on the research on the subject made the last ten years on why youths, 13 – 25 years, choose to use counselling through online chat. With a literature review 13 studies matched the inclusion criteria. Three themes were identified in the result. 1) The
user, which revolves around what kind of person, problem and attitudes the user has, 2) Anonymity and control and 3) The Answerer, which revolves around the answerer's role. The
three themes give an overview on the current research and shows that the users have a different kind of problems and that there are different dimensions of control compared to a physical session.
Keywords: online chat counselling, youths, adolescents, help seeking, internet, online, behaviour, helplines
iii
Sammanfattning
Råd och stöd via internetbaserad stödchatt har blivit en kontaktväg för ungdomar som vill söka hjälp. Tjänsten innebär att ungdomarna från mobil och dator kan skriva med professionella eller volontärer som ger dem stöd och råd kring olika problem. Denna studie ämnar ge en översikt av forskningsläget de senaste tio åren kring varför ungdomar, 13 – 25 år, väljer att använda sig av internetbaserad stödchatt. Genom en litteraturstudie har 13 artiklar mött kriterierna för att inkluderas i översikten. Tre stycken teman identifierades i resultatet. 1) Användaren som rör vilken typ av person, vilken typ av problem och attityder användaren har, 2) Anonymitet och Kontroll och 3) Svararen som handlar om rollen som svararen har. De tre teman ger en översikt på forskningsläget och visar att användarna har en annan typ av problem och att det finns andra aspekter av makt och kontroll än i ett fysiskt möte.
Nyckelord: internetbaserad stödchatt, råd och stöd, ungdomar, hjälpsökande, internet, online, hjälplinjer
iv
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Syfte och frågeställning ... 7
Syfte ... 7 Frågeställning... 7 Begreppsförtydligande ... 8 Bakgrund ... 9 Tidigare forskning ... 9 Metod ... 14 Datainsamling ... 14 Analys ... 18
Validitet och reliabilitet ... 19
Forskningsetiska aspekter... 19
Teoretisk utgångspunkt ... 20
Den uppfattade förmågan att kunna utföra beteendet... 20
Attityden till beteendet ... 21
Subjektiv norm ... 21 Resultat ... 22 Användaren ... 22 Typ av person ... 22 Typ av problem ... 23 Attityder ... 25
Anonymitet och kontroll ... 26
Anonymitet... 26 Kontroll ... 27 Svararen ... 31 Diskussion ... 33 Metoddiskussion ... 34 Slutsats ... 36 Litteraturförteckning ... 37 Bilagor ... 41 Bilaga 1. Litteraturöversiktstabell ... 41
5
Inledning
I Sverige uppskattas 17 % av befolkningen, i åldrarna 16–84 år, ha upplevt nedsatt psykisk hälsa någon gång under år 2018 (Folkhälsomyndigheten [FHM], 2019). Andelen bland kvinnor var 20 % och 14 % bland män. De yngre åldersgrupperna upplevde generellt högre grad av nedsatt psykisk hälsa än de äldre grupperna. Gruppen med högst andel nedsatt psykisk hälsa återfanns bland personer i åldern 16–29 år. Där uppgav var tredje kvinna och var femte man att de hade nedsatt psykisk hälsa. Dock har FHM har funnit att andel individer med nedsatt psykisk hälsa ökat bland alla ålders- och
utbildningsgrupper de senaste decennierna. Detta relaterar till faktorer som sysselsättning, ängslan och/eller stress.
Rådgivning och stöd via internet har utvecklats och blivit ett alternativ till det fysiska mötet (Baker & Ray, 2011). Med internet finns det möjlighet till olika kontaktvägar för användaren att få rådgivning och stöd genom exempelvis e-post, videokonferens och chatt. Att nå de individer som är i behov av kontakt är ett arbete som bland andra 1177 vårdguiden (2019), som finansieras av den svenska sjukvården, utför. Vårdguiden
hänvisar till en rad organisationer som erbjuder råd och stöd kring olika områden och att en del av dem har en chatt som verktyg. De organisationer som listats av vårdguiden erbjuder chatt främst riktade till ungdomar. Kännetecknande för de organisationer som vårdguiden listar är att användaren har möjlighet att vara anonym. 2018 kontaktades Barnens Rätt I Samhället (BRIS) tjänster för råd och stöd 58 144 gånger varav 43% var via deras internetbaserade stödchatt (BRIS, 2019). I deras rapport framkommer det att andra samhällsfunktioner som erbjuder råd och stöd (skola, sjukvård, socialtjänst och dylikt) på grund av arbetsbelastning och öppettider är svåra för ungdomarna att få kontakt med. Enligt Baker och Ray (2011) är tillgänglighet, utifrån geografi och tid, internets styrka, men kostnad och tillgång till teknologi är en barriär. Baker och Ray skriver att även om internetbaserad stödchatt är ett alternativ till ett fysiskt möte medför tjänsten att nya dimensioner utifrån relationsbyggande, juridiska och etiska perspektiv behöver beaktas.
Att känna till ungdomars behov av råd och stöd är viktigt i socialt arbete. För att kunna tillgodose deras behov behöver professionellas kunskap om de kontaktvägar som ungdomarna använder. Samhällstjänster som socialförvaltningen ska enligt
6
annat råd och stöd. De ska även se till att insatserna är av god kvalité och fortlöpande utvecklas. Med kunskap kring ungdomars användande av internetbaserad stödchatt kan professionella utveckla sin verksamhet och effektivare bemöta användarnas behov. Denna studie vill redovisa de aspekter som gör att ungdomar använder internetbaserad stödchatt för att ge en överblick på vad som kan vara av nytta för de yrkesverksamma att känna till.
7
Syfte och frågeställning
Syfte
Syftet med studien är att undersöka aspekter som finns i kunskapsläget kring ungdomars, ålder 13–25, hjälpsökande via internetbaserad stödchatt som kan förklara varför de använder den kontaktvägen. Detta genom att presentera en översiktlig bild av kunskapsläget i artiklar publicerade 2009–2020.
Frågeställning
Vad framkommer inom forskning som kan tydliggöra aspekter som påverkar ungdomars, 13 – 25 år, användning av internetbaserad stödchatt vid hjälpsökande?
8
Begreppsförtydligande
Användare: De som använder sig av de internetbaserade stödchattarna.
Formell hjälp: Innebär att personen använder sig av tjänster som har i uppgift att
tillhandahåll hjälp. Exempelvis organisationer, skola eller vårdinstitutioner.
Hjälpsökande beteende: En aktiv handling med fokus på att med interpersonell
interaktion erhålla stöd, råd och information kring ett problem/dilemma. Består av tre delar: den hjälpsökande, problemet som det söks hjälp kring och den som ska svara på beteendet (Cornally & Mccarthy, 2011).
Informell hjälp: Innebär att personen söker sig till personer som inte uttalat, eller i sin
professionsutövning inte har, i uppgift att tillhandahålla hjälp. Exempelvis familj, släkt eller vänner (Best, Gil-Rodriguez, Mankletow & Taylor, 2016).
Internetbaserad stödchatt: internetbaserad stödverksamhet som inte erbjuder terapi
eller behandling utan via internet erbjuder olika former av stöd, råd och information kring psykisk, social och fysisk hälsa (Andersson & Osvaldsson, 2012).
Nedsatt psykisk hälsa: Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) omfattar nedsatt psykisk
hälsa många tillstånd med olika nivåer och är ett paraplybegrepp för positiv och negativ psykisk hälsa (ohälsa) men även psykiskt välbefinnande, besvär och psykiatriska tillstånd.
Självstigma: Självstigma innebär att man internaliserar samhällets attityd, får lägre
självkänsla negativ självbild och upplever skam och skuld (Bathje, Kim, Rau, Adam Bassiouny & Kim, 2014).
Svarare: De som har i uppgift att svara i de internetbaserade stödchattarna.
Stigma: Stigma innebär att man uppfattar något som negativt baserat på sociala normer
(Bathje et al., 2014).
Tjejer/killar: Personer som utifrån studierna kategoriseras som tjejer eller killar
(killar/pojkar/boys/young males eller tjejer/flickor/girls/young females eller dylikt)
9
Bakgrund
Bakgrunden innehåller information från organisationer som tillhandahåller
internetbaserad stödchatt för att ge en inblick i vad de ser för faktorer som påverkar ungdomars hjälpsökande.
1177 Vårdguiden (2019) berör internetbaserad stödchatt i sin verksamhet. Ungas mångåriga relation till och erfarenhet av internet gör att de kan använda sig av stödchatten mer spontant då deras chatt är öppen även på obekväma tider. Därtill kan kroppsliga reaktioner på det som diskuteras döljas vid chattande, vilket sänker tröskeln till att söka hjälp. BRIS (2019) rapport visar att barn och ungdomar som tar kontakt med organisationen via telefon företrädesvis diskuterar problem kring föräldrars svårigheter. Vid kontakt via chatt diskuteras däremot främst problem med psykisk ohälsa. BRIS beskriver att barn och ungdomar kan berätta mer om de ringer och att de i mailkonversation kan upplevas ha mer distans. BRIS användare uppger att fördelen med chatten är att det är mer avslappnat än telefonsamtal och att de får svar snabbt. Rapporten lyfter tillgänglighet som en viktig del i att kunna få kontakt med målgruppen. Tillgänglighet som skapas via chatten är högre än vid telefonkontakt som enbart går att nå från Sverige och Åland. Chattfunktionen (de digitala kontakterna) fungerar oberoende av vilket land användaren befinner sig i. Tjejzonens chatt är en ideell verksamhet som erbjuder tjejer stöd via chatt (Tjejzonen, 2016) kring ämnen som våld, relationer och psykisk hälsa. Chatten erbjuder anonymitet och trygghet vilket gör att ungdomar enklare kan prata om känsliga ämnen. Tjejzonens (2016) rapport visar samtidigt att internetbaserad stödchatt inte hindrar de unga från att prata om känsliga ämnen. En skillnad mellan BRIS och Tjejzonens verksamhet är att personer som svarar på chattarna har olika utgångsläge, de på BRIS har utbildning och är anställda som kuratorer, de på Tjejzonen är volontärer (BRIS, 2019; Tjejzonen 2016).
Tidigare forskning
Den tidigare forskningen som redovisas berör aspekter som påverkar ungdomars
hjälpsökande, som stigma och olika teorier som kan appliceras. Den tidigare forskningen kring hjälpsökande ska komplettera studiens resultat för att kontextualisera aspekter för hjälpsökande med de som framkommer i resultatet. En av studierna som presenteras, King et al (2006), är en äldre studie om aspekter vid ungdomars hjälpsökande via hjälplinjer.
10
En undersökning visade att fler sökt vård för sin psykiska hälsa i Stockholm under 2000-talet än tidigare (Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin [CES], 2017).
Undersökningen visar att dubbelt så många kvinnor än män
sökte vård, trots att män oftare begår självmord. Grunden till att män inte söker hjälp för sin psykiska ohälsa kan enligt rapporten bero att män känner en större skam än vad kvinnor gör. I en annan rapport, rörande vårdsökande för psykisk ohälsa, syntes den största ökningen bland unga och att kvinnor är i majoriteten bland de vårdsökande (CES, 2015). En tänkbar förklaring till att fler unga söker vård för psykisk ohälsa skulle kunna vara ett ökat behov av att söka hjälp, men även att stigma kring psykisk ohälsa minskat vilket gör det lättare att söka hjälp (Folkhälsoguiden, 2018).
Rowe et al.’s (2014) studie visar på att ungdomar med självskadebeteende oftast inte söker hjälp. Inom ramen för en litteraturstudie genomförde forskarna en sökning med termer som var kopplade till självskadebeteende, ungdomar och hjälpsökande och då med avgränsning till ungdomar i åldrarna 11–19 år. Studien visar att mellan en tredjedel och hälften av ungdomar med självskadebeteende inte söker hjälp för sina problem. Det framkommer att internet gör det möjligt för ungdomar att vara självutlämnande utan att be om hjälp, de ser det som forum där de kan vara anonyma och öppna utan att bli dömda. Det som hindrar hjälpsökande beteende är rädsla för att negativa reaktioner från andra, att bli stigmatiserad, att någon ska göra intrång i den hjälpsökandes privatliv och att bli sedd som någon som söker uppmärksamhet (Rowe et al., 2014). Det författarna kom fram till var att de ungdomar som söker hjälp för självskadebeteende oftast vänder sig till vänner och familj. En faktor som hindrade att dem från att söka professionell hjälp var brist på kunskap om vart man vänder sig. En annan orsak till att författarna kom fram till är att ungdomar använder internet som ett alternativt sätt att hantera sina känslor istället för att söka hjälp. Internet skulle därför, enligt Rowe et al. (2014), vara en
möjlighet för professionella att nå ut till ungdomar.
I en studie av Hartman et al. (2013) om självstigma upptäcktes att interventioner som kunde definieras som anti-stigmatiserande, det vill säga motverka stigmatisering, gav en positiv effekt på ungdomar. Studien var inriktad på schizofreni, men handlade framförallt om självstigma, vilket är när en individ med psykisk ohälsa internaliserar negativa
stereotypa bilder av sig själv. Självstigma är starkt kopplat till självkänsla, men även till motvilja att söka hjälp, och hindrar individer med psykisk ohälsa att söka hjälp. Studien
11
genomfördes med en design där en intervention och två enkätunderundersökningar – före och efter – möjliggjorde mätning av interventionens effekt. Interventionens, vars syfte var att öka kunskap kring schizofreni och minska självstigma, utgjordes av en psyko-edukativ föreläsning. Resultaten visade att interventionen fyllde sitt syfte och slutsatsen var att liknande interventioner, i klassrumsmiljö, ger en positiv effekt på ungdomars självstigma och därmed hjälpsökande (Hartman et al., 2013). Dock pekades på potentiella brister i studien, då med utgångspunkt i enkätundersökningen. Hartman et al. (2013) för i studiens diskussion ett resonemang om risken för att vissa ungdomar inte vågat svara sanningsenligt kring självstigma utan att fler, än vad som framkom, upplevt självstigma. Författarna tar här upp aspekter som till exempel att individer som mår dåligt döljer det genom att bete sig och svara på ett sätt som de tror är mer socialt accepterat. Bundock, Chan & Hewitt (2018) har genomfört en systematisk översiktsstudie kring hjälpsökande och intentioner att söka hjälp bland ungdomar, i åldern 10–24, som upplevt våld. Författarnas målsättning var även att undersöka vilka faktorer som bidrar till att ungdomar söker hjälp och vilka barriärer som hindrar. Författarna använde sig av 19 artiklar inom sitt utvalda ämne. Studiens resultat visar att det fanns skillnader mellan könen. Kvinnor sökte oftare hjälp och det fanns skillnader utifrån typ av våld som undersökts (fysisk, psykisk eller sexuell). Det fanns liknande resultat, i Bundock, Chan och Hewitts (2018) studie, mellan kön när hjälpsökande och intentioner att söka hjälp jämfördes. Vidare fann författarna även att det var vanligare att LGBT (lesbiska, gay, bisexuella och transpersoner) personer sökte hjälp än heterosexuella. Majoriteten av ungdomarna (61–93 %) vände sig till informell hjälp (exempelvis vänner, familj, släkt, etcetera), vanligast var att ungdomarna sökte hjälp hos en vän (43–72 %). Det var färre, mellan 8–40 %, som valde att vända sig till formell hjälp som till exempel socialarbetare, skolpersonal eller polisen. Det fanns stora skillnader, mellan studierna, kring hur många ungdomar som uppgav att de vände sig till sina föräldrar, alltifrån 9 % till 89 %
(Bundock, Chan & Hewitt, 2018).
Barriärer som konstaterats hindra hjälpsökande för ungdomarna är bland annat brist på konfidentialitet, rädsla för isolering, ilska från partner och att partnern ska hämnas, men även osäkerhet kring de professionella och deras kunskap (Bundock, Chan & Hewitt, 2018). Även känsla av skam anges vara en psykisk barriär, men även tron att hen skulle vara svag ifall hen söker hjälp. Några faktorer som ungdomarna upplevde möjliggjorde
12
hjälpsökande var exempelvis att tjänster var konfidentiella och att personal var empatisk och förstående. Även internet konstaterades kunna bidra positivt, men att det även fanns risk för negativa effekter med att använda internet (Bundock, Chan & Hewitt, 2018). En annan faktor som påverkar psykisk hälsa och hjälpsökande beteende är erfarenhet av att ha en vårdnadshavare som är arbetslös enligt en studie av Nitzarim och Thompson (2019). Studien utgick från unga män, i åldrarna 14–24 år, med syfte att ta reda på hur erfarenhet av att ha arbetslös vårdnadshavare påverkade den psykiska hälsan, självkänslan och hjälpsökande. Resultatet visade att erfarenheter av att ha arbetslös vårdnadshavare kan kopplas till symptom som depression, ångest och stress, vilket bekräftats i tidigare studier inom området. Dessutom återfanns ett samband mellan lägre självkänsla och mindre hjälpsökande. Hjälpsökande hindrades av känslor av skam och stigma och rädsla för att någon annan skulle få reda på att vårdnadshavare var arbetslös. Stigma var i sig en faktor som hindrade hjälpsökande när individen led av nedsatt psykisk hälsa som
exempelvis stress (Nitzarim & Thompson, 2019).
I en studie som utgår från fokusgrupper, där användare till en hjälplinje för ungdomar ingick, fann King et al. (2006) att användare upplevde mindre rädsla för att skriva än vid användning av andra kontaktvägar. Telefonkontakt upplevdes som skrämmande medan att skriva kändes mindre konfronterande. Det framkommer även i studiens fokusgrupper att användare upplever internetbaserad stödchatt som mindre konfrontativt eftersom den de skriver med inte kan uppfatta att de gråter eller är arga. Användarna är rädda för att den de skriver med skulle ha agerat dömande om de träffats vid ett fysiskt möte. I studien uttrycks även att en av fördelarna med att kunna skriva det de vill säga är att de har kontroll och bekvämlighet över hela chattprocessen där de kan skriva om, ta bort och redigera det de skrivit. Studien indikerade att användarna var mer bekväma med att skriva om sin problematik, både utifrån att de tycker att det är lättare att skriva än att prata, men även att de inte behöver oroa sig för svararens känslomässiga reaktion eftersom den unge inte kan höra eller se svararen. Eftersom föräldrarna kan höra när ungdomar använder sig av stöd via telefonsamtal framkommer det i King et al.’s (2006) studie att det finns en positiv aspekt vid hjälpsökande via chatt, föräldrarna skulle behöva komma nära skärmen för att kunna se att användaren chattar. Chatt kan enligt King et al. (2006) användas utan att behöva oroa sig att föräldrar ska kunna höra i kontrast till att behöva vänta tills föräldrarna är borta för att ringa till en telefonstödslinje. Enligt studiens resultat upplever
13
användarna att de kan ta tid för att formulera svar vilket är en positiv aspekt men att det är svårt att skriva när de är upprörda.
I Gulliver, Griffiths, Christense och Brewer (2012) litteraturstudie undersöks
hjälpsökande beteende hos personer med depression. De finner tre teorier/ modeller som kan användas för att undersöka hjälpsökande beteende. En första är Ajzens Theory of
planned behaviour som fokuserar på attityder, normer och kontroll som förutsäger avsikt att
genomföra ett beteende. Teorin har bland annat använts i studier som undersöker mäns attityder till hjälpsökande. En andra är Health belief model som är ett ramverk för att undersöka hur individens bedömning av problemets risker, barriärer och fördelar med ett beteende påverkar beteende. Modellen har använts för att studera olika, mer generella, populationer beteende kring hjälpsökande. Den tredje modellen, Andersen’s behavioral
model, är en trestegsmodell som analyserar en individs förutsättningar och dess effekt på
beteenden. Den har använts vid studier som undersöker olika gruppers hjälpsökande (Gulliver et al., 2012).
Den tidigare forskningen redovisar på att ett flertal faktorer påverkar ungdomens hjälpsökande. De tar fram aspekter som genus, rädsla, upplevelser och skam. Teorierna visar att forskningen analyserar hjälpsökande utifrån att ta reda på vad som påverkar hjälpsökande.
14
Metod
Studien är en litteraturöversikt vilket innebär en systematisk, metodisk och kritisk granskning av litteratur/vetenskapliga publikationer, inom ett avgränsat område, utifrån ett vetenskapligt syfte. Under metod presenteras studiens datainsamling, analys, validitet och reliabilitet, forskningsetiska aspekter och teoretisk utgångspunkt.
Datainsamling
Materialet har inhämtats från databaserna Scopus och SAGE Journal. Databaserna valdes utifrån pilotsökningar där resultatet visade att dessa databaser var de som i högst grad, vid sökning, relaterade till forskning som matchar valt ämne. Databaserna valdes utifrån att de publicerar fullständiga artiklar samt att dessa kan vara tvärvetenskapliga och/eller författade av olika professioner. Sökningarna har gjorts utifrån en sträng av sökord, som genererats från pilotsökningarna, där utfallets nyckelord använts för att forma sökorden vilka redovisas i Tabell 1. Nyckelord är enligt Hewitt-Taylor (2017) ord, eller fraser, kopplade till ämnet som används för att sortera och hitta artiklar i databaserna.
Söksträngarna som användes byggde på så kallade booleska söktermer vilka utgår från ett system databaser använder för att genomföra sökningar (Hewitt-Taylor, 2017).
Sökningarna genomfördes 20–27 april 2020.
Inklusionskriterier fastställdes till att studierna 1) undersöker en population inom ramen åldern 13–25 år, 2) publicerats på svenska eller engelska och 3) publicerats under åren 2009–2020
Exklusionskriterier fastställdes till att studierna 1) undersöker en population utanför åldern 13–25 år, 2) är publicerade på andra språk än svenska eller engelska och 3) publicerats innan 2009
Tidsangivelsen för publicering avgränsades till intervallet år 2009–2020, detta för att översikten ska vara aktuell. Populationsåldersangivelsen bestämdes till 13–25 år efter att pilotsökningarna visade att det var inom det spannet som relevanta studier undersökte. Ingen studie som framkom i pilotsökningarna undersöker alla ungdomar internationellt oavsett variabler som kön och etnicitet. Därför inkluderas studier som undersöker exempelvis en nations ungdomar, ungdomar med en specifik problematik, eller bara ett kön.
15
Nedan presenteras resultaten, i Tabell 1, från genomförda sökningar utifrån databas, söksträng och angiven tidsperiod.
16 Tabell 1: Sökmatris utifrån databas, söksträng och angivna begränsningar.
Databas + Sökdatum Söksträng Begränsningar Antal träffar Lästa titlar + Abstrakt Artiklar lästa i helhet Valt material referat till resultat Scopus 20/4–2020
online AND youth AND counselling
År 2009 -2020 94 50 12 3
Sage Journal 20/4–2020
help seeking behaviour AND online AND chat AND counselling AND adolescents
Only content to which I have full access,
År 2009 -2020
336 50 6 4
Sage Journal 20/4–2020
online youth counselling AND help seeking AND chat AND mental health
Only content to which I have full access,
År 2009 -2020
226 50 3 1
Scopus 27/4 - 2020
online AND youth AND counselling
17
Sökningarna genererade totalt 751 studier. De första 50 sökresultaten vid varje sökning, med träff på valda sökord, angivna i titlar och/eller i sammanfattningar, granskades i ett första steg av författarna. Totalt lästes 200 artiklars titlar och sammanfattningar igenom varav 23 visade sig matcha kriterierna. Snöbollsurval för att finna ytterligare artiklar med relevans för arbetet genomfördes därefter utifrån dessa 23 artiklar. Det innebar att referenslistorna, i de 23 artiklarna, gicks igenom och referenstitlar granskades för att hitta fler artiklar med relevans. Genom snöbollsurvalet valdes ytterligare fyra artiklar ut.
Av de 23 artiklarna uteslöts 14 publikationer. Denna bedömning gjordes efter en noggrann genomläsning av studierna, det vi benämner en helhetsgenomgång. Efter helhetsgenomgången gjordes en gemensam bedömning utifrån relevans samt krav för inklusion/exklusion. Därefter kvarstod 13 publikationer från sökningarna och snöbollsurval. Publikationer med relevans för studien lades därefter in i en
litteraturöversiktstabell (se Bilaga 1) som utformats utifrån Fribergs (2012) modell. Artiklarna som inkluderas är av både kvantitativ och kvalitativ metod. Artiklarna som inkluderats berör olika aspekter av ungdomars hjälpsökande och är inkluderade för att litteraturöversikten ska redovisa olika aspekter som förekommer i forskningen. Flera av artiklarna berör samma aspekter men har olika utgångspunkter. Två av artiklarna har utgångspunkt i utformandet av hemsidor med internetbaserad stödchatt. En av studierna studerar även bara unga killar. Den valdes att inkluderas då det framkommer i tidigare forskning att killar i högre utsträckning inte söker hjälp i samma mån som tjejer och att den aspekten är väsentlig för analys då det är en stor del av populationen. Två av studierna är inkluderade för att de undersöker de professionellas perspektiv på ämnet, genom att inkludera dem ges ett bredare perspektiv på ämnet. Fyra studier är inkluderade för att de undersöker specifika aspekter som påverkar ungdomars hjälpsökande. Fyra artiklar har en öppen utgångspunkt för vad som påverkar ungdomars hjälpsökande vilket gör att olika aspekter redovisas.
I studien inkluderas både kvantitativa och kvalitativa studier det innebär, enligt Forsberg och Wengström (2016), att resultatet kommer innehålla olika typer av information kring ämnet. Av de 13 artiklarna är fem kvantitativa, sju kvalitativa och en är en mixed study. De
18
kvantitativa studierna strävar att ordna, klassificera, se samband, förutsäga och förklara det den söker genom hypotesprövning. Kvantitativa studierna gör det ofta med större populationer för att kunna identifiera samband. De kvalitativa studierna vill generera teori utifrån insamlade data av deltagares upplevelser. Kvalitativa studier gör det genom intervjuer, deltagande observationer med mera och resultatet blir att identifiera strukturer, variationer, egenskaper, innebörder. Genom att inkludera både kvantitava och kvalitativa resultat ges olika perspektiv på ämnet och resultaten kan användas för att komplettera varandra.
Kvalitet granskades därefter utifrån Hewitt-Taylors (2017) principer för reliabilitet och validitet. Hewitt-Taylors principer rör huruvida metod, tillvägagångssätt, diskussion och slutsats är rimliga utifrån frågeställning och de slutsatser som dras i studier. Listan med Hewitt-Taylors principer redovisas i sin helhet i Bilaga 2. Samtliga 13 artiklar uppfyllde principerna.
En litteraturstudie kan ge en översikt, och visa olika perspektiv, inom området ungdomars hjälpsökande via chatt (Hewitt-Taylor, 2017). Genom sökning i databaser efter vetenskapliga artiklar som handlar om ungdomars hjälpsökande har en
litteraturöversikt skapats.
Analys
Analys av inkluderade studier har gjorts utifrån Braun och Clarkes (2006) sex steg för tematisk analys. För att söka svar på studiens frågeställning identifieras, med tematisk analys, upprepade teman i en text, för att därefter sortera dem i över- och
underkategorier. Identifiering av teman är centralt för forskningsfrågan. Sortering och analys av identifierade teman möjliggör därefter att materialet kan sammanfattas och presenteras. Fördelarna med tematisk analys är att metoden är flexibel och möjliggör en sammanfattning av större mängder data (Braun & Clarke, 2006).
Braun och Clarkes (2006) steg för tematisk analys är följande: 1. Läsa igenom och notera relevanta aspekter i materialet 2. Skapa koder utifrån identifierbara nyckelbegrepp i materialet 3. Jämför och placera koder i möjliga teman och underteman
4. Kontrollera och återkoppla om valda teman fungerar i förhållande till kodning och materialet i sin helhet
19
5. Definiera och namnge framkomna teman
6. Producera texten och presentera teman i förhållande till frågeställningen
Den tematiska analysen har genomförts genom att gå igenom materialet två gånger och identifierat koder som passar in på studiens syfte. Koderna jämfördes sedan och
kategoriserades in under möjliga underteman. Koderna under varje undertema studerades ytterligare en gång för att säkerställa att de matchade de underteman som de placerats under. Underteman sorterades sedan in under tre stycken övergripande teman. Teman som kommit fram presenteras i resultatet tillsammans med Ajzens teori.
Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är två begrepp som används för att säkerställa kvalitet inom forskning enligt Forsberg och Wengström (2016). Begreppen används olika utifrån om forskningen har en kvantitativrespektive kvalitativ. Vid kvalitativ forskning, som vid en litteraturstudie, används övergripande kvalitetsbegrepp som trovärdighet och
tillförlitlighet. Här avser validitet bland annat huruvida slutsatser som görs är rimliga utifrån frågeställning, urval, selektionsbias, och generaliserbarhet (Forsberg &
Wengström, 2016). Val av databaser och metod i övrigt är utformade för att olika typer av studier kan inkluderas vilket stärker arbetets validitet. Reliabilitet handlar om studiens reproducerbarhet och tillförlitlighet. Arbetsprocess och metod redovisas tydligt vilket möjliggör att studien kan replikeras (Forsberg & Wengström, 2016). För att öka grad av reliabilitet i denna studie har exempelvis har Engelskt lexikon (Stevensson, 2011) använts för att garantera terminologi. Resultat, diskussion och slutsatser baseras dock på, och utgår från, författarnas tolkning, förförståelse och erfarenheter vilket bör beaktas vid kvalitativ ansats. En annan person kan vid replikering av studien tolka innehållet
annorlunda vilket leder till att andra slutsatser kan dras (Forsberg & Wengström, 2016).
Forskningsetiska aspekter
Enligt Friberg (2012) är ett kritiskt förhållningssätt viktigt för arbetet. En litteraturstudie strider mot forskningsetiska principer om endast studier som stämmer överens med författarnas värderingar och perspektiv inkluderats (Friberg, 2012). Bland de artiklar som inkluderats i detta arbete återfinns studier som lyfter fram olika perspektiv, positiva och negativa aspekter vilket är överensstämmande med de etiska aspekter som Forsberg och
20
Wengström (2016) beskriver som viktiga. Utöver detta har inkluderade studierna som utgår från individnivå godkänts vid en etisk prövning.
Teoretisk utgångspunkt
Utifrån de teorier för att undersöka hjälpsökande som redovisas i Gulliver et al. (2012) har Ajzens teori valts då den är lämplig att använda utifrån studiens syfte att undersöka aspekter som påverkar ungdomars hjälpsökande. Theory of planned behavior är en teori, som utvecklats av Ajzen och Fishbein som beskriver en struktur för att förklara mänskligt beteende (Ajzen, 1991). Teorin utgår från att individen gör rationella beslut och överväganden kring sina beteenden (Roby, 2014). Genom att studera en enskild persons intention, tanken att utföra ett beteende, som en produkt av attityd, subjektiv norm och uppfattad förmåga att kunna utföra beteendet.
Figur 1. Theory of planned behavior, (Ajzen, 1991)
Intention är enligt Ajzen (1991) den sammanlagda motivationen för att påverka ett beteende. Den visar hur mycket en person är villig att pröva sig fram och hur mycket en person är villig att anstränga sig för att göra det. Desto högre intentionen är desto större är sannolikheten att beteendet utförs. Intentionen påverkas enligt Ajzen (1991) av individens uppfattade förmåga att kunna utför beteendet och attityd till beteendet. Intentionen påverkas enligt Ajzen även av subjektiv norm där yttre faktorer påverkar intentionen.
Den uppfattade förmågan att kunna utföra beteendet
Den uppfattade förmågan att kunna utföra beteendet handlar om hur mycket den enskilde tror att den kan kontrollera beteendet. Huruvida den kan utföra beteendet när som helst eller var som helst då behovet av det uppstår är centralt. Andra faktorer som påverkar har med om det finns tid, resurser och förmåga att utföra beteendet kallas för faktisk kontroll över beteendet. Desto mer av faktorerna som finns ökar intentionen att utföra beteendet (Ajzen, 1991).
21 Attityden till beteendet
Attityden till beteendet baseras på huruvida personen har en positiv eller negativ inställning till beteendet där positiv inställning ökar intentionen och negativ inställning minskar. Attityden påverkas även av om personen tror att beteendet kommer ge ett positivt resultat eller inte (Ajzen 1991).
Subjektiv norm
Subjektiv norm handlar om social press att utföra eller inte utföra ett beteende och omvärldens syn på problemet. Strukturer och normer i samhället individen befinner sig i har effekt på individens intentioner. Intentionen att utföra beteendet är därmed inte enbart påverkat av aspekter på individnivå. De med större inflytande på personen påverkar i högre grad individen men kan även handla om policys eller regler kring beteendet från samhället den lever i (Ajzen, 1991). Genom att titta på attityd till beteendet, subjektiv norm och uppfattad förmåga att kunna utföra beteendet kan man se individens intention att utföra beteendet.
22
Resultat
Från de 13 artiklar, som framkom i litteratursökningen, har tre övergripande teman identifierats. Dessa tre tema är 1) Användaren, där aspekter kring användaren redovisas, 2)
Anonymitet och Kontroll, där hur internetbaserad stödchatt ger användaren anonymitet och
kontroll redovisas och 3) Svararen, där aspekter kring svararens roll och chattmiljön redovisas. Samtliga teman presenteras nedan med underrubrik tillsammans med koppling till Ajzens Theory of planned behaviour.
Användaren
Temat Användaren är uppdelat i tre underteman som syftar till olika aspekter av
användaren som kunnat särskiljas: 1) Typ av person som använder chatten, 2) Typ av problem som personen har, och 3) vad för Attityd som användaren har gentemot hjälpsökande.
Typ av person
I sju av studierna framkommer olika typer av person som använder sig av
internetbaserade stödchattar.Fyra av studierna studerar om genus påverkar användning av internetbaserade stödchattar. Johnson et al. (2016) har studerat hur stor andel av ungdomar med psykisk ohälsa som använde sig av tjänster för psykiska problem och beteendeproblematik. Johnson et al. (2016) undersökte även hur stor andel av
ungdomarnas föräldrar uppger att deras barn använder sig av tjänsterna. Studien visade att en tredjedel av ungdomar med psykisk ohälsa sökte information eller hjälp via internet, där tjejer förekom mer än killar. Tjejer använde även sig oftare av tjänster med inriktning på deras psykiska hälsa, där tjejer var två tredjedelar av användarna. I Drost, Cuijpers och Schippers (2011) studie var tjejer 82,1 % av besökarna på en hemsida för barn med föräldrar som lider av psykisk ohälsa. Liknande resultat fann Ersahin och Hanley (2017) där 80,3 % av 1 150 online chattar användes av tjejer och endast 19,7 % av killar. Callahan och Inckle (2012) identifierade att på hjälplinjer var majoritet av de som ringde in killar (65,9 %). För chatt, sms och mejlkonversationer stod tjejer för majoriteten av användandet (72,3 % – 83,1%). Det framkom att tjejer har tendenser till att söka hjälp hos hjälplinjer oftare än killare och att tjejer i högre grad använder internetbaserad terapi. Ålder har kommit upp som en faktor för användning av internetbaserade stödchattar. Callahan och Inckles (2012) studie pekar på att ålder påverkar valet av typ av kontaktväg hos en hjälplinje. Forskarna studerade en hjälplinje med en övre åldersgräns på 19 år där individer kunde välja mellan att ringa, chatta, mejla eller sms. Yngre individer använde i större grad telefonkontakt, med en medelålder på 13–15 år, medan äldre individer valde
23
de andra typerna av kontaktvägar. För internetbaserade stödchattar låg medelåldern på 14,77 år. Det här visar att de som använder internetbaserad stödchatt i större grad är tjejer och att det inom åldersspannet finns variation i vilken kontaktväg som väljs. I Johnson et al. (2016) studie studerades individers socioekonomiska situationer som en faktor kring ifall man använder/använt sig av råd och stöd. I socioekonomiska områden som hade sämre förutsättningar, och därmed lägre socioekonomisk status, var det vanligare att man använt sig av råd och stöd än i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar. Enligt Callahan och Inckle (2012) så innebär den ekonomiska faktorn även att ungdomens hushåll ska har råd att ha en dator eller mobil och uppkoppling. Två andra artiklar berör hur den ekonomiska faktorn påverkar valet av kontaktväg. Det nämns av Gatti et al. (2016) utifrån att användarna inte vill påverka sin familjeekonomi negativt. De vill inte heller att tjänsten ska kosta för att undvika att föräldrarna får vetskap om användandet. Horgan och Sweeney (2010) nämner den ekonomiska faktorn utifrån deras resultat där en liten del, 2,2 %, anser att chatt är billigare än att träffa en professionell fysiskt som en positiv aspekt för att använda internetbaserad stödchatt istället. Ajzens (1991) teori menar att tillgång till resurser, som pengar, påverkar
intentionen till ett beteende. Studierna visar att ungdomarna inte vill vara en kostnad för familjen eller vill använda en billigare tjänst har en positiv påverkan på deras intention eftersom det är mindre resurskrävande.
Typ av problem
I sju av artiklarna framkommer det att typ av problem som ungdomen har påverkar hjälpsökande. Callahan och Inckle (2012) beskriver olika typer av problem som
förekommer i internetbaserade stödchattar. Fokus ligger ofta på psykiska och personliga problem, vilket skiljer sig från hjälplinjer där de kan ringa in. På telefonlinjer väljer användarna att prata om vardagliga problem, men i de internetbaserade chattarna väljer de att prata om sin psykiska hälsa. Utöver problem med sin psykiska hälsa är det vanligare att användarna söker information och vill prata om deras vänskaper i chatten (Callahan & Inckle, 2012). Användarna i studien upplever att det finns en aspekt av lärande i att använda stödchattar. Målet med stödet är att användarna ska lära sig om sin problematik och hur de hanterar den, men även att ge mer allmän information kring psykisk hälsa och stigmatiserande ämnen (Callahan & Inckle, 2012). Det visar ungdomar som har ett behov av att lära sig om sitt problem kan använda den internetbaserade stödhatten. Gatti et al. (2016) visar på att internetbaserade stödchattar även bidrar med
24
en flexibilitet som gör att användarna får en lägre tröskel till att söka råd och stöd. Det innebär att användarna kan söka stöd när de upplever att de behöver det och att stödet är lätt att tillgå när de exempelvis befinner sig i kris, utan krav på fortsatt kontakt. Dowling och Rickwood (2014) studerade tidsaspekten på kontakt, i resultatet delade de upp användarna i två grupper; långtid- och korttidsanvändare. Majoriteten av användarna ville ha råd och stöd snabbt och identifierades som korttidsanvändare, eftersom de bara tog kontakt en eller två gånger. Det framkom vid analys av chattkonversationer att
användarna skriver om problem som börjat utvecklas men att de inte har upplevt att det finns behov för en terapeutisk insats ännu (Gatti et al., 2016). Studierna visar att de flesta användarna enbart använder tjänsten en eller två gånger. Det kan bero på att deras problem i stunden är kortvarigt och att behovet snarare är att få information om ett ämne eller få stöd, vilket kan förklara korttidsanvändandet.
Enligt Johnson et al. (2016) har 50,4 % av de som använder tjänster för emotionell och beteendeproblematik en diagnos enligt DSM-IV, en handbok med kriterier för diagnoser kring psykisk hälsa. I studien framkommer även att användandet av tjänster var
signifikant högre hos individer med depression i kontrast till andra diagnoser. Studien visar att det sambandet förekommer oavsett vilken typ av tjänst de använder. I Dowling och Rickwoods (2014) studie fann de att de vanligaste symptomen på psykisk ohälsa som nämndes bland användarna av internetbaserat stödchatt var depression, ångest,
självskadebeteende och självmordstankar. Enligt Ajzens (1991) teori påverkas attityd till beteende av om personen tror att utfallet kommer vara positivt eller negativt. Att
ungdomar med diagnoser använder sig internetbaserad stödchatt kan därmed bero på att de förväntar sig ett positivt utfall.
Ytterligare en faktor som påverkar huruvida ungdomar söker råd och stöd enligt Drost och Schippers (2015) är om individen har en förälder som lider av psykisk ohälsa. Studien pekar på att barn med psykiskt sjuka föräldrar kan förbjudas att prata med andra om problematiken, vilket kan leda till att de vänder sig till råd och stöd på internet. Det kan även handla om att individen vill dölja sina egna problem från föräldrarna, det kan bero på att de vill skydda sina föräldrar eller är rädda för att föräldrarna ska agera dömande mot dem (Gatti et al., 2016). Internetbaserat råd och stöd konstateras här vara en kontaktväg som fungerar när individen inte vill att föräldern ska känna till det. Eftersom föräldern kan vara en del av problemet eller för att de skulle lägga sig i, hindra eller ta kontroll från användaren. Subjektiv norm där utomstående och särskilt personer
25
individen har nära relation till påverkar individens intention att utföra beteendet (Ajzen, 1991). Rädslan att föräldrar lägger sig i bemöts i den internetbaserade stödchatten eftersom det kan göras mer diskret.
Attityder
Attityders roll i hjälpsökande framkommer på olika nivåer i studierna och framkommer i sex av studierna. Dels omvärldens attityd till beteendet, dels ungdomarnas attityd till internetbaserad stödchatt. Drost et al. (2011) identifierade att det var svårt att nå ut till ungdomar eftersom ungdomarna bland annat känner skam över sin situation. Även Callahan och Inckle (2012) fann skam som en faktor, användarna hade lättare att hantera sin skam och prata om skamfyllda ämnen via internetbaserade stödchattar. Kopplat till skam var även stigma (Callahan & Inckle, 2012). Problematik kring hur psykiatriska diagnoser är stigmatiserade har upptäckts som ett hinder för ungdomar att söka råd och stöd (Drost et al., 2011). Dock upplevde användare av internetbaserat råd och stöd att internet var ett medium som underlättar tillgång till information om stigmatiserade ämnen, samt att man vågar vara mer öppen kring sådana ämnen (Callahan & Inckle, 2012). Utöver stigma fann Bathje et al. (2014) att självstigma var en påverkande faktor kring attityder mot internetbaserat råd och stöd. De fann att självstigmans negativa effekter på attityder gentemot internetbaserat råd och stöd var mindre än attityder mot fysiskt råd och stöd. Stereotypiska könsroller förhindrar killar från att våga söka råd och stöd på grund av den press som sätts på hur män ska vara och bete sig (Best, Gil-Rodriguez, Mankletow & Taylor, 2016). Enligt Best et al. (2016) upplevde killar ett motstånd till att fritt uttrycka sig om problem och söka stöd eftersom stereotypen av män är de ska vara tuffa, därmed blev det svårt att ta kontakt genom en telefonlinje och prata. Att söka råd och stöd via internet var däremot lättare för att användarna kan vara
anonym och det minskar trycket de upplever från könsroller. Studierna visar att användarna upplever mindre skam och stigma när de använder sig av den
internetbaserade stödchatten. Intention till beteendet påverkas därför mindre av subjektiv norm utifrån Ajzens (1991) teori.
Bathje et al. (2016) har studerat skillnader i attityder mellan fysiskt och internetbaserat råd och stöd hos koreanska studenter. Resultatet visar att studenterna har mer positiva attityder mot fysiskt råd och stöd än internetbaserat. Attityderna mot internetbaserat råd och stöd var neutrala eller lätt positiva jämfört med det fysiska där attityderna var positiva. Däremot fann de att båda typerna var positivt kopplade till att användaren var
26
öppen för upplevelsen och förväntningar på öppenhet. Dowling och Rickwood, (2016) har studerat hopp och förväntningar hos ungdomar, i åldrarna 16–25 år, som tänkt använda sig av råd och stöd på internet. Det framkom att ungdomarna hade lägre grad av hopp för de internetbaserade stödchattarna än vid fysisk kontakt med en professionell. De visade att förväntan på ett positivt utfall var hög hos både internetbaserat och fysiskt råd och stöd, men att hoppet på utfall var betydligt lägre för internetbaserat råd och stöd (Dowling & Rickwood, 2016). Dowling och Rickwoods (2016) nivå av hopp utgår från att användaren själv inte trodde att hen skulle kunna uppnå sina mål. Förväntningar handlar om de tror att det fungerar. Hopp är en främjande faktor enligt författarna då tidigare forskning visat att positiva förväntningar är kopplade till mer positiva resultat. Liknande resultat framkommer i en studie av Horgan och Sweeney (2010) där 28,3% av de tillfrågade uttryckte att de föredrar en fysisk kontakt Anledningarna till det var att deras förväntningar på internetbaserad stödchatt var att det skulle vara mindre pålitligt, otillräckligt och mindre personligt. Enligt studien uttryckte 79,4 % att de föredrar en fysisk träff. Ersahin och Hanley (2017) visar i kontrast till det i sina resultat att det finns en osäkerhet kring förväntningar av råd och stöd via internet, eftersom användarna inte visste vad de kunde förvänta sig av stödet. Användarna ifrågasatte huruvida mottaglig svararen skulle vara för deras känslor och ifall svararen skulle förstå dem (Ersahin och Hanley (2017). Enligt dessa studier har ungdomarna lägre hopp och tro på att
internetbaserad stödchatt kommer att fungera lika väl som fysiskt råd och stöd. Det har utifrån Ajzens teori en negativ påverkan på attityden till beteendet. Dock har
ungdomarna enligt Dowling och Rickwood (2016) höga förväntningar på ett positivt utfall vilket har en positiv inverkan på attityden till beteendet utifrån Ajzens teori. Anonymitet och kontroll
Temat anonymitet och kontroll är uppdelat i två underteman. Anonymitet handlar om hur studierna redovisade olika aspekter av anonymitet och konfidentialitets påverkan på hjälpsökande. Kontroll handlar om hur internetbaserad stödchatt ger kontroll till användaren.
Anonymitet
Anonymitet är en återkommande faktor till varför individer söker råd och stöd och förekommer i nio av studierna. Horgan och Sweeney (2010) har visat att användare som valde internetbaserat råd och stöd gjorde det utifrån bland annat anonymitet och
27
konfidentialitet. Användarna upplever att de var minde benägna att ljuga på internet, det är mindre skrämmande och lättare att utrycka sig. Anonymitet ger även ett skydd från att bli ”dömd”, vilket en del användare känner en rädsla inför (Best et al., 2016; Gatti et al., 2016). Användare uppskattar att ingen vet vem de är, att de kan agera på ett obehindrat sätt och dela med sig av känslig information (Dowling & Rickwood, 2014; Drost & Schippers, 2015; Ersahin & Hanley, 2017). Enligt Best et al. (2016) upplever killarna i deras studie större tillit till formellt råd och stöd via internet, eftersom det erbjuder mer anonymitet och konfidentialitet. Det påverkar både valet av råd och stöd och vad individen väljer att dela med sig av. Anonymiteten och konfidentialiteten hos formellt stöd via internet gör att killarna känner sig säkra i att dela med sig. Osäkerheten kring konfidentialiteten hos informellt stöd hindrar dem enligt Best et al. (2016) eftersom de rädda att information om dem ska läcka ut. I Gatti et al.’s (2016) studie framkommer det att användarna, efter att de säkerställt anonymitet, inkluderar ämnen av brottslig karaktär eftersom de är skyddade från eventuella konsekvenser de hade fått om de diskuterade ämnet med en professionell där deras identitet var känd. Anonymitet diskuteras även som upplevd anonymitet kontra äkta anonymitet och hur det påverkar användaren (Callahan & Inckle, 2012). Det saknas stöd för hur stor skillnad det är, men det
framkommer att upplevd anonymitet kan bidra till att användaren är öppen och bekväm trots att hens identitet är känd för svararen (Callahan & Inckle, 2012; Fang, Tarshis, McInroy & Mishna, 2018). En nackdel med anonymitet är dock att användare på grund av sin dolda identitet kan känna mindre ansvar, och motivation, för att nå sina mål (Dowling & Rickwood, 2016). Anonymitet gör att ungdomar känner sig trygga med att lämna ut känslig information eftersom de inte vill att andra ska ta del av den. Utifrån Ajzens (1991) subjektiv norm kan de undvika omvärldens inflytande på intentionen till beteendet.
Kontroll
Kontroll är ett tema som förekommer i tio av studierna och olika aspekter av kontroll tas upp. Enligt Dowling och Rickwoods (2014) fokusgrupper uppger de som intervjuats att användarna har mer kontroll i en chatt med en professionell än i ett fysiskt möte. Det gör att de kan agera mer hämningslöst och aggressivt, samt kan lämna chatten när de vill. Hur användarna presenterar sig i chatten innebär även att de har kontroll över vilken bild av sig själva de presenterar (Best et al., 2016). De kan behålla sina fysiska reaktioner för sig själva vilket minskar upplevelsen av pinsamhet och de väljer vad de vill berätta om sig själva. Enligt de professionella i Callahan och Inckles (2012) studie kan användaren dölja
28
att de är upprörda eller annan information som är viktigt för att ge adekvat hjälp. Behov av kontroll över chattprocessen framkommer även i Gatti et al.’s (2016) studie.
Användarna kan ta reda på hur det fungerar innan de bestämmer sig för att skriva om sina problem och kan avsluta eller pausa när det passar dem. Maktbalansen i samtal vid fysiskt möte med en professionell och vid motsvarande i en chatt skiljer sig åt (Callahan & Inckle, 2012). Ungdomar som känner sig pressade eller är nervösa bara av att vara på ett fysiskt möte kan uppleva sig ha mer i kontroll i en miljö den kontrollerar än i ett samtalsrum. Callahan och Inckle (2012) menar att eftersom användarna ofta är vana vid att använda sig av textbaserad kommunikation ger det dem mer auktoritet i situationen vid internetbaserad chatt vilket kan göra att de i högre grad då berör känsliga ämnen. Det faktum att de är vana vid att använda denna typ av medium gör dem mer bekväma (Gatti et al., 2016). Ersahin och Hanley visar att internet är mer komplext än många andra kontaktvägar och att användarnas bekvämlighet kan ge uttryck i form genom att de visar mer öppenhet tidigt kring sin problematik. I Gatti et al.’s (2016) studie berättade
ungdomar att textkommunikation var den kontakt de föredrog framför andra medium när de sökte stöd, detta eftersom de var bekväma med det sättet att kommunicera. Enligt Ajzens (1991) teori har individens kontroll över beteendet har en positiv påverkan på den uppfattade förmågan att kunna utföra beteendet. Utifrån att ungdomen har mer kontroll över samtalet i den internetbaserade stödchatten än i ett fysiskt möte har det en positiv påverkan.
Gatti et al. (2016) beskriver att behov av att inte involvera föräldrarna enbart förekommer när professionella frågar om det. Genom att använda sig av en
internetbaserad stödchatt kan ungdomarna, utan föräldrarnas vetskap, använda sig av stödtjänster vilket författarna menar kan bero på att de inte vill oroa sina föräldrar, men även för att föräldrarna tidigare har nedvärderat deras problem och agerat dömande mot dem. I Callahan och Inckle’s (2012) studie beskrivs att föräldrarna kan ha kontroll över ungdomens aktivitet vid en dator genom att placera den i allmänt utrymme i hushållet där de kan övervaka användandet. Vid fokusgrupp framkom att utifrån att föräldrarna
övervakar deras aktivitet hemma är det mer privat att ha ett fysiskt samtal med en professionell än via en chatt. Anledningen till det är att de inte kan se vad som sägs även fast de vet att något sägs (Callahan & Inckle, 2012). Enligt Johnson et al.’s (2016) studieresultat uppger 5,5 % av ungdomar att de använt sig av någon form av
internetbaserat råd och stödtjänst de senaste tolv månaderna. När ungdomarnas föräldrar tillfrågas uppger färre än 1% att deras barn använt sådant stöd. Det innebär att en del av
29
användarna har använt sig av internetbaserad stödchatt utan sina föräldrars kunskap (Johnson et al., 2016).
Utformande och struktur av internetbaserad stödchatt kan påverka ungdomars kontroll enligt fyra studier. Samtliga artiklar nämner att det är viktigt att ta tillvara på ungdomars redan existerande kunskap kring hur internet och chatt fungerar (Drost et al., 2011; Ersahin & Hanley, 2017; Horgan & Sweeney, 2010; Lundmark & Evaldsson, 2017). Horgan och Sweeneys (2010) enkätstudie visar vad ungdomar anser är viktigt vid utformande av plattformar de ska använda sig av. De uttrycker att chattfunktioner, animation och färg är mindre viktiga och att användarvänligheten är en viktigare aspekt. Det är viktigt att de översiktligt ska kunna se den information de vill ha och de
funktioner som finns samt att det ska vara tydligt vem det är som producerar
informationen. I Lundmark och Evaldssons (2017) studie tar de i sin diskussion upp att det är viktigt vid utformandet av tjänster för ungdomar att de är en del av processen där användarvänligheten ska vara i centrum för att hemsidan ska vara användarvänlig.
Författarnas fokus för studien handlar om hur utformandet av tjänsten ska ge kontroll till användaren och göra individen till en mer aktiv del av processen. När användaren får mer kontroll och medverkar i processen ökar tilltron till dennes egen förmåga. En hemsida Lundmark och Evaldsson (2017) studerat har en panikknapp som tydligt finns på sidan. Den stänger ner sidan för att användaren vid en situation där de exempelvis inte vill att någon annan ska se vad de gör och snabbt ska kunna byta sida. Fokusgruppen uttryckte att den funktionen gör att de upplever mer kontroll och poängterar det som en viktig aspekt. Deltagarna i fokusgruppen diskuterade även om hur panikknappen och
utformandet som ger användaren kontroll över processen väcker tanken om att det som ska diskuteras är känsligt och privat. Information till användaren hur informationen de lämnar lagras och stegen som tagits för att man inte ska kunna spåra användarna gör att de känner sig säkrare (Lundmark & Evaldsson, 2017).
I Gatti et al.’s (2016) studie är behovet att veta vem man kommunicerar med frekvent förekommande i chattkonversationerna. Dels för att säkerställa konfidentialitet, dels för att de är intresserade av vilken utbildning den som svarar har. Gatti et al. (2016)
diskuterar kring huruvida det är för att användarna vill säkerställa att de kan få kompetent stöd. Andra positiva aspekter av hjälpsökande via internetbaserad chatt som dyker upp i artiklarna är att den enligt Fang et al. (2018) erbjuder en flexibilitet för dem som är
30
upptagna med skola, jobb och andra aktiviteter. Flexibiliteten kommer från att de i högre grad kan kontrollera när och var de använder stödet. Den internetbaserade stödchatten bemöter även de som inte är bekväma med att träffa en professionell ansikte mot ansikte utan uttrycker sig mer bekvämt i skrift. De negativa aspekterna som kommer fram i Fang et al. (2018) är att tekniska problem kan förekomma vilket stör kommunikationen på andra sätt än vid ett fysiskt möte. Det finns även ett generellt motstånd till
internetbaserade stödchattar för att behöva ha koll på användaruppgifter och för vissa i studien även en känsla av obehag att uttrycka känslor i text. Att chatt är tillgängligt på ett annat sätt än andra kontaktvägar framkommer i fem av studierna som en anledning till att välja att söka råd och stöd via internetbaserad stödchatt. I Callahan och Inckles (2012) studie tar flera användare upp att stödet som finns på internet kan ge dem lättåtkomlig och omedelbar hjälp kring problem. Best et al.’s (2016) och Fang et al.’s (2018) resultat säger likt Callahan och Inckle (2012) att omedelbarheten är en av fördelarna med
internetbaserad stödchatten. Resultaten i Horgan och Sweeney’s (2010) studie visar att 10 % av användare uttryckt att tillgänglighet under hela dygnet är en av anledningarna till att de valt att använda sig av chatt. Resultaten stämmer överens med Gatti et al.’s (2016) studie att tillgängligheten gör att man kan få stöd när man upplever behovet i kontrast till att behöva boka en tid och vänta. Chattjänsten i Gatti et al.’s (2016) studie bemannades inte dygnet runt utan enbart under fasta tider men användarna hade möjlighet att skicka meddelanden även när det var stängt. Användarna kunde ändå skriva när de kom på något eller upplevde något de ville skriva om vilket svararen såg när chatten öppnade igen. Chattjänsten som Drost et al. (2011) baserat sin studie på var tillgänglig dygnets alla timmar och användarna beskriver det som en styrka att kunna skriva när man upplever behovet. Ytterligare en aspekt kring tillgänglighet förekommer i Callahan och Inckle’s (2012) studie avseende hushåll med bara en dator som ungdomen kan använda sig av för att nå stödchatten. Att kunna nå tjänsten genom mobil eller en surfplatta gör chatten mer tillgänglig i kontrast till om det bara går via en webbläsare i dator. I den situationen är ungdomens möjlighet att få använda datorn, utan att det påverkar anonymitet och kontroll, en faktor för tillgång. Att kunna utföra beteendet utifrån tillgänglighetsaspekter som tid har en positiv påverkan på den uppfattade förmågan att kunna utföra beteendet. Tillgängligheten i de internetbaserade stödchattarna innebär att det får en positiv
31
Svararen
Svararens roll som aspekt i ungdomars hjälpsökande via internetbaserad stödchatt förekommer i sex stycken studier. De berör aspekter som den roll som svararen har, huruvida svararen är en professionell och chattmiljön där de möter svararen. Aspekter kring svararens roll är intressanta för att de berör anledningen till att ungdomar väljer internetbaserad stödchatt och de utmaningar som finns i den kontaktvägen. Utifrån Ajzens teori faller aspekterna in under attityden till beteendet.
Enligt Horgan och Sweeney (2010) anser 4,7 % av ungdomarna att internetbaserad stödchatt är ett bra ställe att börja sitt hjälpsökande på och få grundläggande information. I fokusgrupper med ungdomar har det diskuterats hur de kan använda internetbaserad stödchatt för att få information och stöd i att söka professionell hjälp (Best et al., 2016). Att de kan fråga utifrån sin situation och bli vägledda eller inbokade på ett professionellt fysiskt möte av svararen. Gatti et al. (2016) beskriver att användarna kan testa tjänster smidigt och ställa grundläggande frågor om hur det fungerar kring saker som anonymitet. De kan smidigt genom chatten få råd och stöd tidigt i deras hjälpsökandeprocess och kan göra det tillsammans med någon de känner sig trygga med.
I tre studier framkommer information kring huruvida svararen är en jämnårig eller anställd professionell. En jämnårig syftar till en person med ibland personlig erfarenhet av situationen, som ofta är volontär och kan ha viss utbildning i ämnet. En anställd professionell är någon med en lämplig utbildning för att ge råd och stöd i ämnet (Ersahin & Hanley, 2017). I fokusgrupp framkommer det att användarna tycker det är viktigt att kunna chatta med en jämnårig. I Horgan och Sweeney (2010) är möjligheten att kunna kommunicera med någon i liknande situation en del i argumenten varför de skulle välja en internetbaserad stödchatt över annan sökväg. I fokusgrupperna i Dowling och Rickwood’s (2014) studie resonerar de professionella kring sin roll som vägledare för att användarna ska komma åt andra tjänster som att träffa en professionell fysiskt. Det kommer även fram att en individ som inte har positiva erfarenheter med hjälpsökande på annat sätt i chatten med dem kan få en bra upplevelse. Det kan motivera att söka hjälp på andra sätt med. I fokusgrupper med ungdomar framkommer det att de ser på att komma i kontakt med en professionell i en chatt som ett sätt att bli vägledda i deras
beslutsfattande. Det för att kunna ta sig vidare till huruvida de ska söka hjälp med en professionell fysiskt (Best et al., 2016). Utifrån Ajzens teori visar studierna att det finns en attityd till beteendet om att det är en bra utgångspunkt i hjälpsökande. Detta har en
32
positiv påverkan till intentionen att utföra beteendet om ungdomarna är i början av sitt hjälpsökande. Huruvida de tidigare har haft en positiv eller negativ upplevelse av hjälpsökande gör att deras attityd till hjälpsökande påverkas.
Ersahin och Hanley (2017) resonerar kring att göra chattmiljön bekant genom
implementation av chattfunktioner, som smileys, göra att användarna och svarare kan utrycka känslor och attityder. Horgan och Sweeneys (2010) resultat visar att ungdomar föredrar att få stöd i ett fysiskt möte över en internetbaserad stödchatt. De motiverar det med att de vill kunna läsa kroppsspråket på den de kommunicerar med för att undvika missförstånd. Vilket även Ersahin och Hanley (2017) ger stöd för i sin studie. Tekniska funktioner kring utformandet av tjänsten framkommer i Drost et al. (2011) som viktiga aspekter för att skapa tillit för användaren gentemot tjänsten i sig. En del av attityd till beteendet enligt Ajzen (1991) är att huruvida personen tror att beteendet har ett postivit eller negativt resultat påverkar intentionen att utföra beteendet. Om ungdomen tänker att den inte kan göra sig förstådd via text har det en negativ inverkan på intentionen. Om ungdomen upplever att användandet av exempelvis smileys möjliggör att göra sig förstådd har det inte en negativ påverkan.
Resultatet visar att flera aspekter påverkar ungdomars hjälpsökande via internetbaserad stödchatt. Utifrån de aspekter som redovisats i resultaltet har flertal kunnat kopplas till Ajzens theory of planned behaviour. Resultatet visar att både yttre och inre aspekter har flera positiva effekter på intentionen till ett beteende. I diskussionen kommer resultatet diskuteras utifrån bakgrund och tidigare forskning.
33
Diskussion
Litteraturöversikten som utgår från ungdomars hjälpsökande via internetbaserad
stödchatt visar att det finns många aspekter som spelar in. Studiens syfte är att undersöka aspekter som finns i kunskapsläget kring ungdomars hjälpsökande via internetbaserad stödchatt. I översikten framkommer flera aspekter som påverkar ungdomars
hjälpsökande via chatt exempelvis ungdomens individuella förutsättningar, stigmatisering, vem som svarar/hjälper samt hur kontaktvägen i sig är utformad. Utifrån de tre teman, som identifierats i resultatet, framkommer att möjlighet till upplevd anonymitet och kontroll är viktig vid ungdomars val av kontaktväg vid hjälpsökande.
Vissa av studierna visar på att ungdomarna föredrar en fysisk kontakt med professionella för att få råd och stöd, vilket framkommer i bland annat Horgan och Sweeney (2010). Trots det visar flertal studier att internetbaserade stödchattsanvändarna har en annan typ av problem och en annan ambition med sitt hjälpsökande än vid andra kontaktvägar (Best et al., 2016; Callahan & Inckle, 2012). Utifrån de teman som identifierats framkommer att ungdomar som använder chatt i hög grad diskuterar problem kring psykisk hälsa, relationer och är informationssökande vilket är överensstämmande med tidigare forskning (Best et al., 2016; Callahan & Inckle, 2012). Chatten som verktyg tillmötesgår ungdomarnas behov av anonymitet, att få tillgång till råd och stöd och att vara en plattform som de är bekväma och vana vid (Drost & Schippers, 2015; Ersahin & Hanley, 2017).
Det framkommer att skam spelar en betydelsefull roll vid ungdomars hjälpsökande (Drost et al. 2011; Callahan & Inckle, 2012). Skam hindrar ungdomar från att ta kontakt för råd och stöd dock finner en del ungdomar det mindre skamfyllt att söka hjälp via internetbaserad stödchatt. I Lundmark och Evaldssons (2017) studie analyseras effekten av en så kallad ”panikknapp” för att stänga ner en websida snabbt. Panikknappen ger, enligt studien, användaren kontroll över en situation som handlar om något privat och känsligt. Syftet med panikknappen är att undvika att obehöriga ser det användaren skriver om för att det är privat och känsligt. Att gentemot ungdomar indikera att deras problem och frågor inte är något som någon annan ska ta del av kan förstärka känslor av skam, något som enligt andra studier pekar på ger en negativ påverkan på hjälpsökande (Drost et al., 2011). Samtidigt möjliggör det hjälpsökande via stödchatt ungdomens behov av kontroll.
34
Temat Anonymitet och Kontroll förekommer i tolv av tretton inkluderade studier vilket indikerar att anonymitet och kontroll är en viktig del vid ungdomars hjälpsökande beteende. Behov av anonymitet för att känna sig skyddad, kontrollen över hur den man i chattar med kan se på en och möjlighet att vara hjälpsökande utan föräldrars vetskap är centralt (Fang et al., 2018; Gatti et al., 2016; Johnson et al, 2016).
Samtliga, i resultaten, identifierade teman är inte applicerbara utifrån en enskild teori – i det här fallet Ajzens teori. Ett exempel på detta är att typ av problem påverkar såväl valet att söka hjälp som val av kontaktväg. Resultatet visar att användare av chatt i högre grad skriver om problem med sin psykiska hälsa och relationer till skillnad från användare av telefonlinjer, som pratade om mer vardagliga problem (Callahan & Inckle, 2012). De teman som i detta arbete ej diskuterats utifrån Ajzens teoribildning bedöms även de vara av vikt att lyfta fram.
Metoddiskussion
Valet av metod, i det här fallet en litteraturstudie, utgår från studiens syfte och möjligheten att kunna besvara frågeställning. Med en litteraturstudie ges möjlighet att metodiskt och systematiskt generera kunskap rörande aspekter som påverkar ungdomars användande av internetbaserad stödchatt. Att undersöka faktorer som påverkar
ungdomars hjälpsökande kan göras utifrån olika metoder som troligtvis hade gett olika resultat och kunskap. Urval av inkluderade studier har skett genom en process, val av sökord, sökstrategier, databas och kriterierna för inkluson/exklusion med mera, som beskrivits i metodavsnittet. En metod som kan användas under sökprocessen är så kallad trunkering vilket innebär att sökningen omfattar böjningar av sökordet, exempelvis hade sökordet counselling med trunkering, counsel*, då även genererat sökresultat för
exempelvis counselour. På grund av den tidsram som uppsatsarbetet begränsas av valdes
trunkering bort vid sökning, detta då ett annars allt för omfattande datamaterial skulle genererats. Sökord och nyckelbegrepp har identifierats vid vad vi valt att kalla
”pilotsökningar” vilket egentligen innebär en extrahering av lämpliga begrepp inom området utifrån syfte och frågeställning.
En aspekt avseende urvalet, som till viss del kan påverka resultaten, är att studierna utgår från olika studiepopulationer, exempelvis från olika avgränsade åldersgrupper inom
