”När jag blir äldre drömmer jag om
ett liv i storstaden med shopping
utanför dörren och starbucks i
handen”
En studie av skriftspråket hos tre unga bloggerskor i
Jönköping
Ida Lindström
Clara Ståhlgren
Examensarbete 15 hp Handledare
Inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp Helena Wistrand
Lärarutbildningen Examinator
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp inom Svenska Språket och litteraturen 61‐90 hp Lärarutbildningen Höstterminen 2013
SAMMANFATTNING
Ida Lindström, Clara Ståhlgren ”När jag blir äldre drömmer jag om ett liv i storstaden med shopping utanför dörren och starbucks i handen” En studie av skriftspråket hos tre unga bloggerskor i Jönköping Antal sidor: 34 Syftet med denna uppsats är att undersöka tre unga bloggerskor från Jönköping och deras sätt att skriva. Genom att undersöka de grammatiska strukturerna i fem inlägg av varje bloggerska och jämföra dem med varandra, vill vi utläsa ett eventuellt gemensamt bloggspråk. I vår bakgrund beskriver vi bloggens utveckling och dess roll i den svenska skolan. Forskning kring blogg, med särskild betoning på bloggspråk, är begränsad. Vår undersökning syftar till att vara en kvalitativ studie där vi har utgått från en stilanalys kompletterad med en variabelanalys. Den teoretiska utgångspunkten i vår uppsats är genreteori som åsyftar att genre påverkas, förändras och skapas i sociala situationer. I vår undersökning har vi valt att undersöka variabler inom ortografi och syntax. Utifrån blogginläggen har vi sett att det finns tydliga talspråkliga influenser i bloggerskornas skriftspråk. Vi anser att dessa tendenser med den fria användningen av interpunktion, det enkla skriftspråket och avvikandet från skriftspråksnormerna är de gemensamma dragen som utgör ett bloggspråk. Sökord: Blogg, bloggspråk, variabelanalys, didaktik Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162 585Högskolan i Jönköping litteraturen 61‐90 hp Lärarutbildningen Höstterminen 2013
ABSTRACT
Ida Lindström, Clara Ståhlgren ”When I get older I dream of a life in the big city with shopping outside the door and starbucks in my hand” A study of the written language of three young bloggers in Jönköping Pages: 34 This paper aims to examine three young bloggers’ from Jönköping and their way of writing. By examining the grammatical structures in five blog posts by each blogger and comparing them with each other, we wish to detect a possible common blog language. In our background we describe the development of the blog and its role in the Swedish school. Research on blogs, with specific focus on blog language, is limited. Our survey has been carried put through a qualitative study based on style analysis with variable analysis as a supplement. The theoretical premiss of our paper is genre theory that refers to that the genre is influenced, changed and created in social situations. In our survey we have chosen to examine variables in orthography and syntax. Based on the blog posts, we can see that there are clear influences from the spoken language in the bloggers’ written language. We believe that this trend with the liberal usage of punctuation, easy‐to‐read language and the negligence of written language norms are similarities that form a blog language. Sökord: Blog, blog language, variable analysis, didactic Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 0361625 85Innehållsförteckning
1 Inledning... 1
1.2 Syfte & frågeställningar... 2
2 Bakgrund ... 3
2.1 Tidigare blogg- och textforskning ... 3
2.2 Den unga generationen ... 4
2.3 Bloggen i skolan ... 6
3 Metod ... 8
3.1 Ortografi ... 9
3.2 Syntax ... 10
4 Urval och avgränsningar ... 13
4.1 Urval ... 13
4.2 Avgränsning... 14
5 Teori ... 15
6 Resultat... 16
6.1 Ortografi ... 16
6.1.1 Stavning och särskrivning... 16
6.1.2 Interpunktion... 18
6.1.3 Gemener och versaler ... 20
6.2 Syntax ... 20
6.2.1 Höger- eller vänstertyngda meningar... 20
6.2.3 Läsbarhetsindex ... 21
6.2.4 Övriga syntaktiska särdrag... 24
7 Slutsatser ... 25
7.1 Ortografi ... 25
7.2 Syntax ... 25
7.3 Teoretiska slutsatser ... 26
7.4 Finns det ett bloggspråk?... 27
8 Diskussion ... 28
8.1 Hur ser blogginläggens grammatiska strukturer ut i jämförelse med allmänt vedertagna skriftspråksnormer i svenska? ... 28
8.2 Vad finns det för likheter och skillnader mellan de tre bloggerskornas grammatiska strukturer i sina blogginlägg? ... 29
8.3 Går det utifrån deras eventuella likheter att utläsa några skriftspråkliga drag som kan ses som ett bloggspråk? ... 30
8.4 Avslutning ... 30
8.5 Framtida forskning ... 31
Referenser... 32
Bilaga 1: Wilma Furs blogginlägg Bilaga 2: Theresia Sandahls blogginlägg Bilaga 3: Amandah Carlssons blogginlägg
1 Inledning
Rubriken för den här uppsatsen är hämtad från en ung tjejs beskrivning av sig själv på sin egen blogg (Amandah Carlsson, 2013). Vid vår första anblick av citatet reagerade ingen av oss på det. I sitt sammanhang, som en mening skriven i en blogg, var den inte särskilt uppseendeväckande. Däremot vid en andra och närmre granskning upptäckte vi att citatet innehåller både ett syftningsfel och en metonymi. Syftningsfelet är: ”När jag blir äldre drömmer jag om ett liv i storstaden […]” (Amandah Carlsson, 2013). Hur vet bloggerskan vad hon kommer att drömma om när hon blir äldre? Menar hon inte att det är något hon redan drömmer om att uppnå när hon blir äldre? Med uttalandet ”[…] starbucks i handen”
(Amandah Carlsson, 2013) avser bloggerskan att ha en kaffe eller liknande från cafékedjan Starbucks i handen. Här blir det en metonymi som kan ses som ett stilgrepp.
Det faktum att dessa avvikelser i meningen inte uppmärksammades av oss tycker vi pekar på att genren blogg har en inverkan på hur man skriver och tar emot texter. Vi blev nyfikna på hur bloggspråket kan se ut hos ungdomar då vi sannolikt kommer att möta det i vår
undervisning. Följs de skrivregler som man undervisas om i skolan eller har bloggen egna regler?
Vi har valt att göra vår undersökning som ett examensarbete. Som blivande svensklärare har vi ett uppdrag att undervisa om skriftspråket och ge våra framtida elever verktyg för att kunna använda sig av allmänt vedertagna grammatiska normer. Att tala om bloggar, att läsa bloggar eller att själv driva en egen blogg tror vi är vanligt förekommande idag. Detta gör att vi tycker att det är relevant att undersöka hur bloggskrivandet används och kan se ut hos unga personer. Med vår undersökning önskar vi kunna synliggöra ett bloggspråk utifrån blogginläggs
1.2 Syfte & frågeställningar
Syftet med vår uppsats är att undersöka skriftspråket i tre bloggar drivna av tre unga tjejer i Jönköping. Vi vill undersöka utvalda blogginläggs grammatiska strukturer och hur väl de överensstämmer med allmänt vedertagna skriftspråksnormer i svenska. Utifrån eventuella likheter eller skillnader mellan de tre bloggarnas skriftspråk, vill vi undersöka om det finns några skriftspråkliga drag som kan ses som ett bloggspråk.
Detta vill vi besvara utifrån följande frågeställningar:
• Hur ser blogginläggens grammatiska strukturer ut i jämförelse med allmänt vedertagna skriftspråksnormer?
• Vad finns det för likheter och skillnader mellan de tre bloggerskornas grammatiska strukturer i sina blogginlägg?
• Går det utifrån de eventuella likheterna att utläsa några skriftspråkliga drag som kan ses som ett bloggspråk?
2 Bakgrund
Vad är en blogg? Enligt Nationalencyklopedin (2013a) förklaras en blogg som en offentlig dagbok på internet:
En typisk blogg består av regelbundna skriftliga inlägg med personligt hållna iakttagelser och synpunkter på dagsaktuella händelser, vanligtvis med länkar till relaterade webbsidor, artiklar och bloggar samt ibland med bilder och/eller videor. Varje blogginlägg har datumangivelse och bloggens läsare har möjlighet att publicera kommentarer i anslutning till dessa (Nationalencyklopedin, 2013a).
I Sverige finns det ett stort antal bloggar och varje dag startas det nya. En sökning via internet på ordet blogg ger cirka 87 000 000 träffar. De första bloggarna startades vid mitten av 1990-talet och vid slutet av samma årtionde ökade bloggskrivandet kraftigt. I och med att
tillgängligheten ökade och bloggarna blev lättare att använda så ökade användningen explosionsartat år 1999 (Våge, 2005, s 9ff). Bloggen är en regelbundet uppdaterad hemsida där bloggaren skriver om ämnen som berör honom eller henne. Wahlström (2007) skriver att det i huvudsak finns tre olika typer av bloggar. I den personliga bloggen är det vanligast att inläggen handlar om vardagliga saker. Vanligast är att de personliga bloggarna inte har så många som följer eller läser dem. Här finns det undantag då vissa personliga bloggar lockar tusentals läsare dagligen, till exempel Underbaraclara och Kissie1. Den kommersiella
bloggen drivs av kändisar, företag, intresseorganisationer och så vidare. I dessa bloggar är det främsta syftet att marknadsföra företaget eller den egna personen. Dessa bloggar har ofta ett stort antal läsare. Den tredje typen av blogg är den politiska bloggen som har blivit vanligare då politiker har insett att bloggen är ett bra forum för att förmedla sina åsikter (Wahlström, 2007, s 31f).
2.1 Tidigare blogg- och textforskning
I tidskriften Språk & stil skriver Jan Svensson och Anna-Malin Karlsson (2012) en inledande artikel om textforskning där de kronologiskt tar upp och beskriver olika textforskningsprojekt som genomförts i Sverige. Mycket av den tidiga forskningen studerar grammatiska
förhållanden systematiskt. Under senare delen av 1900-talet kom den svenska textforskningen att lägga ett särskilt fokus på förståelse av kontexten. Under 2000-talet menar Svensson & Karlsson att det inte har gjorts några större textforskningsprojekt i Sverige. Det som Svensson
& Karlsson ändå valt att beskriva i sin artikel och som utgör endast en liten del av
textforskningen är doktorsavhandlingar från år 2000-2011. I dessa avhandlingar behandlas bland annat ämnen där etiketterande texttyper beskrivs och analyseras, samtalsanalys och specifika verksamheters skrivande (Svensson & Karlsson, 2010, s.18f).
I sin bok The discourse of blogs and wikis beskriver Greg Myers (2010) Wikipedia och bloggens diskurser. Myers diskuterar bland annat hur Wikipedias och bloggens olika genrer ser ut och konstaterar att: ”Genres aren´t just texts, they include and shape practices, ways of doing things” (Myers, 2010, s.19). Myers försöker också beskriva hur bloggen estetiskt kan se ut med till exempel en längre, centrerad sektion med text i mitten av sidan (Myers, 2010, s.18). Bloggar är baserade på HTML-kodning2 som gör att texten som bloggaren väljer att publicera blir tillgänglig att läsa oavsett webbläsare eller internetuppkopplad utrustning. Dessutom gör HTML-kodningen att bloggens format och layout förblir oförändrad (Myers, 2010, s.19). Myers noterar att bloggar inte garanterat kommer att ha en publik trots dess lättillgänglighet. Han poängterar att majoriteten av bloggare endast har ett fåtal personer som uppmärksammar deras blogginlägg och att de är tillfredsställda med detta (Myers, 2010, s.77).
2.2 Den unga generationen
Dagens unga generation skiljer sig från de tidigare generationerna då den har vuxit upp med fler och andra interaktionsmöjligheter. Olika former av interaktionstekniker är integrerade i deras vardag och de flesta tar dem troligtvis för givet (Bellander, 2010, s.11). Användning av skrift har ökat i takt med dagens tekniska samhälle då till exempel datorer har blivit en naturlig del av vardagen (Bellander, 210, s.19). I SCB:s statistiska publikation av
Privatpersoners användning av datorer och internet (2012) visar mätningen att bland barn i
åldersgruppen 10-18 år har 72 % av pojkarna och 67 % av flickorna en egen dator. Statistiken visar också att ju äldre barnen är desto vanligare är det med en egen dator.
Prototypiskt språkbruk är en term som avser det generella språkbruket som brukar finnas i SMS, e-post eller chattar på internet. Det prototypiska språkbruket förknippas med ovanliga förkortningar, användning av ikoner för att uttrycka olika känslor, känslouttryck som ofta är starka samt frånvaron av referenser (Bellander, 2010, s.11). Detta förklaras vidare av
Bellander som menar att:
I kommunikation i SMS och på internet används icke-konventionella språkdrag också för att spara tid, ansträngning och utrymme. Även om ungdomarna betraktar
mobiltelefoner och datorer som etablerade och självklara saknas ofta konventionella normer för det språk som används i många av de kontexter där dessa medier används. Det medför att ungdomarna själva aktivt deltar i processen att forma mobil- och datorspråket. Vad gäller skoltexter nödgas de däremot oftast att anpassa sig efter gällande konventioner (Bellander, 2010, s.19).
I alla tider har ungdomars språk och ungdomars sätt att anamma nya och ovanliga uttryck mötts av negativa attityder och åsikter. Gunnarsdotter Grönberg (2007) skriver om detta fenomen och menar att det inte är något ovanligt. Många äldre anser att ungdomars språk är slarvigt och felaktigt men det finns ingen forskning som tyder på att ungdomars sätt att uttrycka sig är sämre än de äldre generationerna (Sundgren, 2007, s.226ff). Språket är under ständig förändring och i spetsen för språkförändringar finns ungdomar, och ofta unga tjejer, enligt den amerikanske forskaren Labov (Sundgren, 2007, s.243). Ungdomar är snabba med att ta till sig och använda ny teknik såsom SMS, chatt och bloggar. I dessa områden råder det ofta ett mer talspråksnära skriftspråk. Det är snabba meddelanden som innehåller
förkortningar, grafiska tecken och kort information. Det har oroat många att ungdomar förstör sitt språk genom alla förenklingar och förkortningar. Forskning visar dock att ungdomar kan skilja på språkbruket, att de har en god förmåga att utläsa stil och genre (Sundgren, 2007, s.245f).
Ungdomsspråk som ett enhetligt begrepp ifrågasätts ofta. Bellander hänvisar till en studie vars resultat visar att det som ofta anses vara typiskt för ungas språkbruk även finns i vuxnas språkbruk. Detta har upptäckts då vuxna och ungas samtal har studerat och jämförts (Bellander, 2010, s.20). Ungdomars skriftspråk bedöms och jämförs ofta utifrån vuxnas skriftspråk. ”Skriftspråket har beskrivits mer eller mindre utvecklat i förhållande till en norm hämtad från vuxnas yrkesmässiga skriftspråk” (Bellander, 2010, s.18). Till detta vill vi förhålla oss kritiskt då vi anser att det är ogrundat att jämföra ungdomars skriftspråk med vuxnas. Detta för att ungdomar fortfarande är i ett inlärningsstadium och erfarenhetsskapande i sitt skriftspråk och att vuxna ofta har kommit längre i båda dessa fall.
I sin studie skriver Bellander att den språkvetenskapliga forskningen under senare år har börjat studera gymnasieelevers skrivande. Undersökningarna har gjorts utifrån olika textstrukturer, genrer, sammanhang och skrivkompetenser, i hopp om att kunna studera
elevernas olika skrivkompetenser som används i olika sammanhang. När det i elevernas skoltexter förekommer talspråkliga strukturer menar en del av forskningen att detta är tecken på elevers ovana att skriftligt uttrycka sig och att eleverna själva är i ett inlärningsstadium (Bellander, 2010, s.18f).
I språkvetenskapen har det studerats inom samtals- och textforskningen hur nya genrer över internet har skapats och hur användarna uppfattar förändringen av befintliga genrer
(Bellander, 2010, s.21). Bellander menar att: ”Språket kan inte enbart studeras i relation till mediet eftersom både val och användning av mediet och val och användning av språket styrs av verksamheterna, även om språket också styrs av mediet” (s.136). Bellander nämner två studier baserade på ungdomars språk i bloggar. I den ena studien har flickor och pojkars olika språkbruk och de olika sätt som de använder datorbaserade medier studerats. Resultatet visar att det ser olika ut mellan pojkar och flickor och detta har förklarats utifrån en skillnad mellan kön. Den andra studien som har gjorts förklarar istället att den särskiljande faktorn för
resultatet är åldern (Bellander, 2010, s.28).
2.3 Bloggen i skolan
Catharina Nyström3 (2000) har i sin undersökning Gymnasisters skrivande – En studie av
genre, textstruktur och sammanhang försökt studera de likheter och skillnader som finns i
gymnasieelevers skrivande. Nyström skriver att: ”En av undersökningens huvudfrågor har varit att beskriva gymnasisternas skrivrepertoar och besvara frågan om denna repertoar är gemensam för alla gymnasister” (Nyström, 2000, s.231). Nyström presenterar i sitt resultat att det finns en liten koncentrerad kärna av genrer som de flesta elever i gymnasieskolan har gemensamt i sitt skrivande. Dock fanns det inom de olika studieprogrammen olika
skrivrepertoarer som användes som komplement till kärngenrerna i skapandet av sin egen skrivprofil. ”Skolskrivandet domineras alltså av ett litet antal genrer som har stor spridning över de olika studieprogrammen och hög frekvens” (Nyström, 2000, s.231f). Nyströms resultat visar att de genrer som utgör kärnan och som ofta förekommer i gymnasieskolan är faktaredovisningen, uppsatsen, berättelsen och bokrecensionen. Hon anser att dessa genrer inte är särskilt användbara utanför skolans kontext och att uppsatsgenren och
faktaredovisningen är rena skolgenrer.
I kursplanen Lgr11 för de obligatoriska skolformerna står det i syftet för ämnet svenska att
eleverna ska lära sig, ges förutsättningar för och utveckla sin förmåga att använda ”Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar” (Skolverket, 2011a, s.226). I Gy 11, kursplanen för gymnasieskolan och ämnet svenska under de
gymnasiegemensamma ämnena står det att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla ”Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad” (Skolverket, 2011b, s.161). Skolan har ett ansvar att följa samhällsutvecklingen och dess nya tekniker. I och med datoriseringen har det i skolan uppkommit nya möjligheter att arbeta och redovisa för eleverna. I dagens aktuella läroplan (Skolverket, 2011a) står det i det centrala innehållet för ämnet svenska att
undervisningen till exempel ska behandla: ”Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter” (s.226).
I skolan och dess klassrumssituationer har multimodalitet blivit ett begrepp som uppmärksammats i samband med dagens nya tekniska verktyg och de nya genrer som därigenom uppstått. Blickar eller gester kan ses som en förstärkning till talet. Bilder som till exempel är illustrationer till en skriven text kan ses som en förstärkning av texten. ”Inom multimodalitetsforskningen menar man att de här uttrycken inte ska ses som förstärkningar eller hjälpfunktioner till det verbala språket utan som att de i sig har samma status som meningsskapande resurser” (Wedin & Hedman, 2013, s.174). På Skolverkets hemsida under fliken Skolutveckling finns det ett reportage om svenskläraren Liza Greczanik och om hennes arbete med bloggen i undervisningen. ”Bloggen ger möjlighet till språkutveckling,
skrivträning och reflektion. Det är också ett kommunikativt redskap och ett redskap för demokratisk träning” (Skolverket, 2013). Genom bloggskrivandet anser Greczanik att eleverna lär sig att argumentera och uttrycka sina åsikter skriftligt. Bloggen blir ett sätt för alla elever att komma till tals. När eleverna skriver texter som kan läsas och kommenteras av andra än enbart läraren tränas andra/nya färdigheter och därmed ställs andra krav på elevernas skriftspråk. För Greczanik är det viktigt att eleverna blir medvetna om sitt eget språk och att de börjar tänka på vad deras språk avslöjar om dem. ”Det man publicerar på nätet blir en del av ens ansikte, så det gäller att tänka på vilken bild man vill ge av sig själv. Språket är en viktig del av den bilden, människor lär känna dig och bedömer dig efter det du skriver” (Skolverket, 2013).
3 Metod
För att genomföra undersökningen av de tre lokala bloggarna använder vi oss av utvalda delar ur metoden stilanalys. Lagerholm skriver i sin bok Stilistik (2008) att stilanalys kan användas som ett redskap för att analysera olika texter, till exempel bloggar. Stilanalys är ett omfattande begrepp som tar hänsyn till alla språkliga nivåer i en text, allt ifrån grammatik till
medium/genre, form, avsändare/mottagare och så vidare. I vår stilanalys har vi valt att enbart undersöka och analysera utvalda blogginläggs grammatik och stavning för att undersöka om det går att utläsa några typiska språkdrag som går att översätta till den grammatiska formen för ett bloggspråk. Lagerholm presenterar metoden variabelanalys i sin bok
Språkvetenskapliga uppsatser (2005). Enligt Lagerholm kan variabelanalysen kombineras
med stilanalys. Variabelanalys är en metod där man väljer ut och studerar vissa språkliga variabler i en text (Lagerholm, 2005, s 42f). Exempel på variabler är syntaktiska
konstruktioner, ordklasser, bisatsfrekvens eller meningslängd. Vi har valt att konkretisera vår stilanalys genom en variabelanalys där vi har valt att undersöka följande variabler:
• Ortografi (stavning, särskrivning, interpunktion och användningen av gemener och versaler)
• Syntax (höger- eller vänstertyngda meningar, ellipser, läsbarhetsindex och övriga syntaktiska särdrag)
Vi valde att endast studera de grammatiska aspekterna av blogginläggen då vi ville studera om det finns någon grammatisk struktur som kan ses som ett bloggspråk. Att endast studera innehållet och vad blogginläggen handlar om upplevde vi som oetiskt. Att vi skulle döma vad de tre bloggar handlar om och vad för som tas upp ämnen var för oss inget alternativ. Vad det gäller valet av undersökta variabler ville vi göra en så noggrann grammatiskt analys som möjligt. Vi ville hellre studera fler variabler och färre blogginlägg för att kunna se gemensamma drag och grammatiska strukturer.
Det finns huvudsakligen två synsätt på grammatiken, den deskriptiva och den normativa. Den deskriptiva grammatiken innebär att belysa hur någon talar och skriver men ”rättar” inte då det enbart syftar till att belysa hur grammatiken används. Vi kommer att använda oss av den normativa grammatiken som går ut på att värdera det som talas eller skrivs. Till skillnad från den deskriptiva så pekar den normativa grammatiken på det som är rätt i ett vårdat språk (Josefsson, 2010, s.12).
I vår undersökning har vi har valt att utgå från den normativa grammatiken eftersom vi ville ha en gemensam grund att kunna analysera blogginläggen. I skolan undervisas elever i den normativa grammatiken och därför anser vi att det är mest intressant för vår undersökning att utgå från denna grammatik och se hur den appliceras och används privat.
3.1 Ortografi
Ortografi är den rådande normen för hur ord ska stavas. Hur vi stavar ord idag utgår från Svenska Akademiens ordlistas (SAOL) senaste upplaga (Nationalencyklopedin, 2013b). Inom ortografin har vi valt att uppmärksamma felaktig- eller avvikande stavning av ord samt
särskrivningar. Exempel på särskrivningar är morgon rock, kaffe kopp eller års tider. Förutom stavning av ord har vi har valt att studera interpunktion som avser användningen av
skiljetecknen: frågetecken (?), utropstecken (!), kommatecken (,), punkt (.) och parentes () (Skiljetecken, u.å.). Meningar som är frågor avslutas i regel med ett frågetecken. Frågetecken kan ibland användas i kombination med utropstecken för att förstärka eller markera tecknens betydelse. ”Sådan hopning av tecken ska användas mycket sparsamt och passar inte i alla sammanhang” (Språkrådet, 2008, s.178). Utrop, hälsningar, tilltal, önskningar eller uppmaningar markeras vanligtvis med ett utropstecken. Utropstecken kan ibland ersätta punkter för att göra meningen mer dramatisk och utmärkande (Språkrådet, 2008, s.176ff).
Kommatecknets främsta syfte är att göra läsningen lättare och texten mer flytande.
Kommatecknet används i skrift som avdelning mellan huvudsatser och bisatser. Huvudsats är en sats som utgör en självständig mening. Bisatsen är ett satsled som inte kan stå självständig utan som skrivs tillsammans, för att tillföra ytterligare information, med huvudsatsen
(Bolander, 2005, s.223ff). Kommatecken kan även användas som så kallade parentetiska inskott. Till exempel: hunden, som bor runt hörnet, skäller alltid på brevbäraren. Vid uppräkning är det vanligt att markera denna med kommatecken, till exempel 1, 2, 3 eller mamma, pappa, barn (Språkrådet, 2008, s.178ff). Punkt används i huvudsak för att markera slutet på en mening och därmed förekommer skiljetecknet punkt främst i slutet av meningar. En alternativ användning av punkt är att placera tre punkter i rad efter varandra. Detta kan göras i skrift för att markera avbrott, paus eller tveksamhet (Språkrådet, 2008, s.173ff). Parenteser syftar till att markera förtydliganden i en text. Exempel på förtydliganden kan vara kommentarer, synonymer, hänvisningar, definitioner och ordförklaringar. Till exempel: SvD (Svenska dagbladet) är en dagstidning (Språkrådet, 2008, s.194).
I vår studie har vi granskat hur gemener och versaler används i blogginläggen. Versaler är stora bokstäver och gemener är små bokstäver. Versaler används för att inleda meningar och används vanligtvis enbart vid det inledande ordets första bokstav. En stor bokstav används också vid utskrivandet av namn, till exempel personnamn (Elin), företagsnamn (Apoteket hjärtat), geografiska namn (Jönköping) och titlar på exempelvis böcker eller filmer
(Hungerspelen). Gemener används i löpande text och i de fall där versaler inte ska tillämpas (Språkrådet, 2008, s.104ff).
3.2 Syntax
Syntax är enligt Bolander (2005) ”[…] regler för hur ord fogas samman till fraser, satser och meningar” (s.234). Inom syntaxen kommer vi att titta närmare på förekomsten av höger- eller vänstertyngda meningar. I alla meningsbyggnader består alltid den första delen i en huvudsats av ett fundament. Om fundamentet är långt och innehållsrikt har meningen vänstertyngd, om fundamentet är kort och innehåller få ord är meningen högertyngd. Högertyngda meningar ses som mer talspråkliga och vänstertyngda meningar anses vara mer komplexa, formella och skriftspråkliga. Fundamentet i en sats är de ord som står innan det finita verbet. Ett finit verb är det verb som kan stå som predikat4 i en sats (Bolander, 2005, s.225). Ett exempel på vad ett fundament är kan vi se i satsen: jag är hungrig. I denna mening är ordet är satsens finita verb vilket gör att ordet jag är satsens fundament och består enbart av ett ord. Vi har valt att dra gränsen mellan höger- och vänstertyngd vid förekomsten av tre ord i fundamentet: har fundamentet tre eller färre ord är meningen högertung. När vi satte gränsen vid tre ord i fundamentet utgick vi från Lagerholms exempel på höger- och vänstertyngda meningar (Lagerholm, 2008, s.131f). När vi genomförde vår analys av fundamentet utgick vi från den så kallade HEFF-regeln för att kunna se blogginläggens huvudsatser. HEFF står för
Huvudsats Efter Finit Form. Att använda HEFF-regeln innebär att man placerar ut ordet inte
i en sats och där det finita verbet finns kommer ordet inte att hamna efter det finita verbet. Till exempel: Han kom hem – Han kom inte hem (Bolander, 2005, s.188).
I syntaxen har vi även valt att studera ellipser. Om det förekommer en förkortning av ord eller en förkortning av en grafisk mening kallas detta för ellips.5 Ett exempel på en ellips som
4 Predikat är ett finit verb som beskriver vad som sker i en sats. Predikatet är en av de två huvuddelar som
behövs för att en sats ska vara fullständig (Bolander, 2005, s.162ff).
5 Grafiska meningar innebär det som står mellan inledande versal och avslutande interpunktion (Lagerholm,
förkortning av ord är till exempel info – information, bl.a. – bland annat eller av en mening,
tror jag inte - det tror jag inte (Bolander, 2005, s.99; Lagerholm, 2008, s.143). Vanligast är
att då det förekommer en ellips av en mening är det subjekten6 det eller jag som utelämnas i fundamentet. Enligt Lagerholm så kan bildandet av ellipser i meningar tyda på att texten har en talspråklig karaktär (2008, s.144).
Den tredje variabeln som vi har valt att studera är läsbarhetsindex. Läsbarhetsindex används för att räkna ut texters svårighetsgrad i läsning grundat på antalet långa ord och meningars medeltal av ord. Långa ord anses vara ord som består av sex bokstäver eller fler. Det
läsbarhetsindex som vi har valt att använda oss av är det som kallas LIX och som är vanligast i Sverige (Semios, u.å.). När vi har gjort vår undersökning av de tre utvalda bloggarna och räknat varje enskilt blogginläggs LIX har vi använt oss av en hemsida som har en LIX-räknare (se Semios, u.å.). Vid uträkning av LIX har vi valt att undersöka blogginläggen så som de är publicerade av bloggerskorna. LIX- uträkningen tar därmed inte hänsyns till eventuella felaktigheter som kan förekomma i ord eller meningsbyggnad som till exempel särskrivning av ord, bortfall av korrekt interpunktion eller grafiska meningar som inte är syntaktiskt korrekta. Trots detta anser vi att LIX- uträkningen kan ge intressanta resultat i hur läsbarheten ser ut hos var bloggerska, hur läsbarheten ser ut mellan de olika blogginläggen och om tolkningsmallens bedömning av läsbarheten stämmer överens med den sytaktiska analysen som vi genomfört.
Den fjärde och sista variabeln som vi undersökt är syntaktiska särdrag som vi har upptäckt hos varje enskild bloggerska. De olika syntaktiska särdrag som vi har valt att fokusera på är bloggerskornas användning av bisatser. Som tidigare nämnt är bisatser ett satsled som i regel inte kan stå själv. För att kunna utläsa bisatser i blogginläggen har vi valt att utgå från BIFF-regeln som står för Bisats Inte Före Finit. Att applicera BIFF-BIFF-regeln på en sats innebär att ,precis som vid HEFF-regeln, placera ut ordet inte. BIFF-regeln innebär istället att ordet inte hamnar innan det finita verbet, vilket är en indikation på att satsen är en bisats. Till exempel: Om han kom hem – Om han inte kom hem (Bolander, 2005, s.188). Där det förekommer bisatser har vi valt att studera vad för typ av bisats det är. Bisatser kan delas in i bisatser av den första, andra och tredje graden. Detta innebär att det kan finns flera bisatser i samma mening. Till exempel:
Huvudsats: Eva berättade
bisats 1: att hon skulle höra av sig
bisats 2: när hon kom hem från Stockholm.
(Bolander, 2005, s.193f).
Dock vill vi påpeka att det kan förekomma många bisatser i en mening men att det inte behöver innebära att bisatserna då är olika grader. Det kan förekomma flera bisatser i samma mening som alla är av den första graden. I vår undersökning har vi endast valt att studera hur många det förekommer av de olika bisatsgraderna. Enligt Lagerholm (2008, s.126) kan användningen av många bisatser skapa en komplexitet i texten. En text som innehåller många bisatser anses därmed mer komplex och kallas för hypotaktisk. Parataktisk kallas en text med få bisatser och den anses vara mindre komplex. En parataktisk stil i skriftspråk är typiskt för talspråk medan hypotaktisk stil kännetecknar formell skrift. När vi undersöker om det är ett hypotaktiskt eller ett parataktiskt skriftspråk gör vi den analysen utifrån mängden bisatser i förhållande till grafiska meningar. Alla dessa särdrag behöver inte finnas hos varje
4 Urval och avgränsningar 4.1 Urval
Inför valet av bloggar att undersöka hade vi i åtanke att det finns ett stort antal bloggar
tillgängliga för oss och det var ytterst relevant att göra vissa tydliga avgränsningar. Vårt urval av bloggar gjorde vi utifrån tanken att undersökningen skulle ha koppling och relevans för vårt framtida yrke i den utsträckning som det går. Vi har därför valt att undersöka lokala bloggar som är skrivna av tjejer som bor i Jönköpings kommun. Åldern avgränsades av samma anledning till bloggerskor i skolålder, alltså bloggerskor som fortfarande går i grund- eller gymnasieskolan. Beslutet att enbart undersöka kvinnliga bloggare var från början inte avsiktligt, men när vi började söka efter bloggar till vår undersökning såg vi att det fanns en stor andel kvinnliga och en väldigt liten andel manliga bloggare i den åldersgrupp vi var intresserade av. Beslutet att enbart studera kvinnliga bloggerskor togs därför utifrån den knappa tillgången på manliga bloggare. Bloggarna vi har valt att studera ingår i kategorin
personliga bloggar som Wahlström menar att de behandlar vardagliga ämnen och är
personligt hållna (2007, s.31).
Beslutet att enbart studera ett visst antal blogginlägg skrivna av tre bloggerskor är gjort utifrån tillgången av tid för denna uppsats. Vi kommer därför att undersöka och studera fem
blogginlägg av varje bloggare. Inläggen är tagna från ungefär samma tidpunkt eftersom vi valde att fokusera på inlägg som är nyligen skrivna. Det valet gjordes eftersom vi vill studera uppdaterade inlägg för att se hur bloggerskorna skriver i dagsläget.
Här följer en kort beskrivning av de tre bloggarna som ingår i studien:
wilmafur.horseworld.se
Bloggen drivs av 15-åriga Wilma Fur från Jönköping. Wilma bloggar om sitt intresse för hästar och om sin egen ponny vid namn Riverboy Run. ”Trots att ni får läsa mycket om min & min ponnys resa blir det mycket annat som dyker upp, åsikter, tankar, frågor, drömmar, mål, bloggtävlingar & annat skoj” (Fur, 2013).
theresiasandahl.blogg.se
Bloggen drivs av Theresia Sandahl som är från Jönköpingstrakten. Theresia är 16 år och går sitt första år på gymnasiet där hon studerar vid medieprogrammet. Hon bloggar främst om
sina största intressen som är foto och hästar. Theresia har två ponnyer vid namn Monice och Surprice som hon tar hand om och tävlar med (Sandahl, 2013).
tiepamandahh.se
Bloggen drivs av Amandah Carlsson från Jönköping. Hon studerar det sista året på gymnasiet och är 18 år gammal. Amandahs beskriver själv att hennes blogg handlar om: ”Shopping, mat, skola, foto, dans, pojkvän, inspiration, massor av tips och en och annan tävling på det”
(Carlsson, 2013).
4.2 Avgränsning
Vi har vid denna undersökning inte studerat om bloggandet påverkar bloggerskornas skolresultat. Att skriva och läsa bloggar kan ha en betydelse för hur bloggerskorna skriver i skolan men att undersöka detta hade inte varit rimligt inom ramen för denna uppsats.
Uppsatsens resultat kan ha påverkats av att det är en kvalitativ undersökning av personliga bloggar. Resultatet kan även ha påverkats av vårt val av metod vid analysen av utvalda blogginlägg. Anledningen till att vi valde metoden stil- och variabelanalys var för att vi ansåg att den metoden passade och kunde besvara uppsatsens syfte. Den förverkligar den typen av djupgående undersökning som vi vill genomföra utifrån att detaljerat och noggrant kunna studera olika variabler som tillsammans eventuellt kan urskiljas som ett grammatiskt skriftspråk.
Eftersom vi endast studerat tre bloggar gör detta att vårt resultat av ett eventuellt bloggspråk inte går att applicera på alla bloggar. Det kan enbart ge en ungefärlig bild av hur språket i personliga bloggar kan se ut. De inlägg som vi har analyserat finns som bilagor till uppsatsen: bilaga 1 innehåller inläggen skrivna av Wilma Fur (2013), bilaga 2 innehåller inläggen
skrivna av Theresia Sandahl (2013) och bilaga 3 innehåller inläggen skrivna av Amandah Carlsson (2013).
5 Teori
Begreppet genre är en beskrivning av texter som befinner sig inom samma kontext, texter som har gemensamma drag och kan kategoriseras tillsammans. Avgörande för genrer kan också vara teknisk användning och utformning. Exempel på olika genrer är nyhetsartiklar, komedier och essäer. Det finns teorier om hur genrer kan eller bör definieras och det finns teorier kring hur nya genrer uppstår samt vad som kännetecknar dem. Ledin (2001) skriver i en artikel om olika genreteorier och deras likheter och skillnader. I den kvalitativa stilistiken ses genre som något som kan utläsas genom att enbart titta på specifika gemensamma språkdrag i en viss språksituation. I denna specifika genreteori ses genrer som situationsbundna, det är texter i en viss verksamhet eller situation som bildar ett mönster och därmed genren (Ledin, 2001, s.12).
Ytterligare en genrerelaterad teori är den av Fairclough (1992) som menar att genrer är ett socialt handlande och att detta sociala handlande styr hur texten utformas och tas emot. Texter inom samma genre förser varandra med en kontext och en historia som påverkar genrens framtoning. Eftersom genrer enligt Faircloughs teori är baserade på den sociala kontexten kan det ske förändringar i genren om den sociala kontexten förändras. Förändringar eller
innovationer kan leda till textförändringar och därmed förändringar inom genren (Fairclough, 1992, s.96f). Vidare kan genre skapas genom att texternas författare har samma mål och syfte med sina texter, vilket skapar en gemenskap och en genre. Texternas prototypiska drag kan då vara olika men texternas syften är det som binder dem samman (Nyström, 2000, s.28).
Sammanfattningsvis inom genreteorier idag anses genre vara något dynamiskt och
föränderligt, inte fasta texttyper baserade på språkliga regler. Genrerna befinner sig i en social situation som kan förändras och genom detta kan genren genomgå en förändring.
6 Resultat
I resultatet har vi valt att sammanställa varje bloggerska enskilt efter varje undersökt variabel. Eventuella likheter och skillnader mellan bloggerskornas skriftspråk och grammatiska drag, presenteras i uppsatsens slutsatsdel.
6.1 Ortografi
Nedan följer en sammanställning av de ortografiska resultaten.
6.1.1 Stavning och särskrivning
I blogginläggen skrivna av Wilma Fur (2013) förekommer det stavfel och avvikande stavning av ett fåtal, enskilda ord. Dessa ord är <kosorna> (se bilaga 1, inlägg 1), <vaddå>,
<såååååhääär>, <ordenligt>, <dragkramp> (se bilaga 1, inlägg 3), <iordning> (se bilaga 1, inlägg 4), <arbetesvillig>, <osådär> (se bilaga 1, inlägg 5). I Furs fjärde inlägg särskrivs ordet <SO uppsats>. I detta fall ska det åsyftade ordet skrivas med ett bindestreck mellan SO-
uppsats. Orden <iordning> och <osådär> är två sammansättningar som gjorts av orden i ordning och, och så där.
I det femte inlägget skriver Fur: ”[…] göra rätt för sig idag och var samarbetes &
arbetesvillig” (se bilaga 1). Här är samarbetes inte felstavat men ordet används troligen fel då Fur i det här fallet verkar syfta till att beskriva sin häst som samarbets- och arbetsvillig. I sitt fjärde blogginlägg använder Fur sig av ordet juste: ”Juste, kvällens blogg eller bloggar utses ikväll också” (se bilaga 1). Stavningen av ordet är korrekt men här tycks Fur syfta på ett annat uttryck, troligen Just det eller Just ja. Furs stavning är en alternativ stavning av ordet schysst som vi i det här fallet är övertygade om att Fur inte syftar till att använda. Ordet är felstavat då det används i fel kontext.
Övriga iakttagelser från analysen av Furs blogginlägg är att hon använder ord som inte är upptagna av SAOL (Svenska Akademien, 2013). I blogginlägg två används ordet <pod>. Pod är en förkortning av ordet podcast som är ett sätt att via internet publicera ljudfiler
(Poddradio, u.å.). Ordet <uppdate> använder Fur i sitt femte inlägg. Ordet kan härledas till det engelska ordet update som idag är vanligt förekommande i skriftspråket. Fur har i det här fallet felstavat det engelska ordet och istället skapat en egen stavning med den svenska dubbelstavningen, upp-, och den engelska avslutningen -date (se bilaga 1). I sitt femte inlägg är rubriken ”Pizza time”. Det engelska ordet time betyder tid på svenska och används här av Fur för att skriva att det är dags att äta pizza. Det är vanligt att engelska ord, utan någon
översättning, används i tal- och skriftspråket. Stavningen anses inte vara korrekt då orden inte är upptagna av SAOL (Svenska Akademien, 2013).
Ett talspråkligt ord som Fur har skrivit i sitt första inlägg är sötisen vilket i detta fall syftar till en häst som Fur tycker är söt. Ordet ingår inte heller i SAOL (Svenska Akademien, 2013). I det fjärde inlägget av Fur används ordet tittig vilket inte heller är något erkänt ord. I detta fall är dock ordet ett vedertaget uttryck inom ridsporten.7 I den första meningen i sitt andra inlägg skriver Fur poff vilket syftar till ett ljudnära uttryck men som inte är något riktigt ord (se bilaga 1).
I Theresia Sandahls (2013) blogginlägg finns det ett flertal stavfel och avvikande stavning. <Sammarbetsvilliga>, <föresten>, <o> (istället för och), <kmr> (förkortning för kommer),
<va> (istället för vara), <iordning> (se bilaga 2, inlägg 1). <Cponny>, <duu>, <imon>,
<iallafall> (se bilaga 2, inlägg 2), <osso> (istället för också) (se bilaga 2, inlägg 3). <Sånt> (se bilaga 2, inlägg 4), <innaför> (se bilaga 2, inlägg 5).
I Sandahls andra blogginlägg skriver hon <cponny> men ordet är här en felaktig
sammansättning, och ska istället skrivas c-ponny. Sandahl skriver i sitt första och femte inlägg <iordning> men här ska ordet särskrivas som i ordning. I blogginlägg två och fem skrivs ordet <iallafall> sammansatt men ska särskrivas. I blogginlägg två har Sandahl gjort en särskrivning och skrivit <halv timme> där ordet egentligen är sammansatt. I sitt fjärde
blogginlägg gör Sandahl två syftningsfel då hon skriver: ”Ändå ska de sätta och döma mitt sätt att rida, fattar ni inte att detta trycker ner än” (se bilaga 2). Ordet sätta och än är stavade korrekt men används i ovanstående mening på fel sätt. Troligen menar Sandahl att ordet sätta egentligen ska vara sitta och än ska vara en. Vi ser dessa ord som felstavade då hon använder dem i fel kontext.
Övriga iakttagelser från Sandahls inlägg är att hon gör egna förkortningar/ellipser av tre ord. Orden är <ja>, istället för jag, <o> istället för och samt <kmr> istället för kommer. Ordet <sånt> (se bilaga 2, inlägg 4) är inte upptaget av SAOL och anses vara talspråkligt (Svenska Akademien, 2013). I Sandahls femte inlägg finns ordet supersöt som är en sammansättning av orden super och söt. Det ordet är inte heller upptaget av SAOL och är ett mer talspråkligt uttryck (Svenska Akademien, 2013).
Normen för att skriva datum med siffror i en text är att markera datumet med ordet den innan, till exempel den 3 maj, men det är även korrekt att enbart skriva ut siffran och månadsnamnet. Alternativt kan man markera siffran följt av kolon och datumets slutbokstav, till exempel 3:e maj (Språkrådet, 2008, s.163). I sitt första inlägg skriver Sandahl 1nov som inte följer dessa skriftnormer och dessutom finns det inget mellanslag mellan siffra och månad (se bilaga 2). I speciella sammanhang är det acceptabelt att förkorta långa månadsnamn och därmed är inte Sandahls utskrivande av nov (för november) något uppseendeväckande.
Amandah Carlsson (2013) har i sitt femte blogginlägg använt sig av ett ord som skulle kunna ses som ett stavfel då ordet varken stavas på det viset eller finns enligt SAOL (Svenska Akademien, 2013). Ordet är <jah> istället för jag. I övrigt finns det ingen avvikande stavning i Carlssons inlägg. En särskrivning återfinns i det första inlägget där Carlsson har skrivit <lätt hanterlig> istället för det sammansatta ordet lätthanterlig (se bilaga 3). I analysen av
Carlssons text finns ordet <asbra> som är ett uttryck för något som är väldigt bra. Ordet as betyder egentligen ’död kropp’ men kan användas som ett förstärkande förled.
Kombinationen av as och bra är därför inget anmärkningsvärt i sig förutom att det enligt SAOL anses vara vardagligt och talspråkligt. I det fjärde inlägget används ordet smoothie som syftar på en bär- och yogurthbaserad dryck. Ordet är engelskt och det används i vardagligt tal men det är inte upptaget av SAOL. Carlsson använder uttrycket hehe som är ett talspråkligt och ljud- efterliknande uttryck (se bilaga 3, inlägg 4). Det är inte heller ett skriftspråkligt ord enligt SAOL (Svenska Akademien, 2013).
6.1.2 Interpunktion
I blogginläggen skrivna av Wilma Fur (2013) används punkt korrekt. Vid några tillfällen placerar hon tre punkter efter varandra (…) vilket hon gör för att markera en paus. ”[…] gjorde en videoblogg från stallet som jag olyckligtvis glömde ladda upp… bra där” (se bilaga 1, inlägg 1). Fur byter ut vissa punkter vid meningars slut mot en smiley.8 I sina blogginlägg använder Fur både frågetecken och utropstecken korrekt. Utskrivandet av kommatecken gör Fur korrekt. Dels använder hon kommatecken för att skilja huvudsats och bisats från
varandra, hon använder kommatecken vid uppräkning och vid parentetiska inskott. Ett exempel på detta är ”Nu ska jag dejta kudden, eller ja strax, skönt att gå och lägga sig
8 Smiley är en teckenkombination av bl.a. punkter och parenteser för att skapa figurer i texten. Syftet är att visa
en sinnesstämning eller en känsla. Vanligtvis förekommer smileys i SMS, e-post och sociala nätverk via internet. Ett exempel på en smiley är :)
tidigt[…]” (se bilaga 1, inlägg 1). I sitt andra blogginlägg använder Fur sig av ett tankstreck (–) där ett kommatecken hade kunnat användas. ”I alla fall – har precis käkat upp mina mackor […]” (se bilaga 1). Enligt Språkrådet (2008) ska tankstreck användas när man anger en paus före något oväntat skrivs (s.191). I Furs fall används tankstrecket korrekt. Fur byter vid ett tillfälle i det femte inlägget ut ordet och mot et-tecknet (&) vilket vi inte anser passa i löpande text som konjunktion. ”[…] han ville verkligen göra rätt för sig idag och var
samarbetes & arbetesvillig”. I sitt fjärde inlägg använder sig Fur av parentestecken inkorrekt eftersom det syftar till att förtydliga saker i en text vilket Fur inte gör: ”Selma (hans
medryttare kommer inte förens på tisdag)”. Fur har här istället placerat nästan hela meningen inom parentesen (se bilaga 1).
Theresia Sandahls (2013) blogginlägg innehåller inte några så kallade smileysar men vid tre tillfällen skapar hon hjärtikoner av tangentbordets tecken (♥). Vid två tillfällen ersätter hon
punkt med dessa hjärtan. I övrigt används interpunktionen punkt korrekt. I sitt fjärde inlägg använder sig Sandahl av tre punkter (…) för skapa en paus (se bilaga 2). Kommatecken används korrekt förutom vid ett enstaka tillfälle då kommatecknen har utelämnats. ”’Du rider ju inte lätt sitts’ ’Hästen springer inte ens’ ’Du ska göra så och så’” (se bilaga 2, inlägg 4). Här hade kommatecken mellan citaten varit nödvändiga för att markera en uppräkning men även för att underlätta läsningen. Användningen av citattecken är korrekt. I det andra inlägget skriver Sandahl ”[…] Sophie fyller år idag ( Grattis bästa duu ♥ ) och en för att ja trillade av förra veckan” (se bilaga 2). Vid ovanstående citat finns det för många mellanslag mellan text och tecken och inom parentesen skrivs stor bokstav ut. Övriga skiljetecken såsom
utropstecken och frågetecken används på rätt sätt.
Amandah Carlsson (2013) använder punkt korrekt bortsett från när hon byter ut dem mot smileys, detta sker fem gånger. Vid ett tillfälle skriver Carlsson ut två punkter i rad (..) men här syftar punkterna troligen till att skapa samma slags konstpaus som tre punkter i rad gör (se bilaga 3, inlägg 4). I sitt tredje inlägg sätter Carlsson två utropstecken i rad (!!) för att
ytterligare förstärka meningen. I Carlssons fjärde inlägg avslutas tre meningar i följd med utropstecken. ”Goda frallor, smoothie och fruktsallad, ja ni ser ju själva! En riktigt bra start alltså! Om ni orkar vänta lite till så kommer det snart ett inlägg med bilder från
fredagskvällen!” (se bilaga 2). Detta sätt att använda sig av utropstecken i rad kan ses som en överanvändning då normen är att använda dem sparsamt. I sitt femte inlägg skriver Carlsson ”gårkvällen / natten” (se bilaga 2). Normen för användning av snedstreck är att de aldrig ska
omges av mellanrum vilket Carlsson här har gjort (Språkrådet, 2008, s.199). Kommateringen används korrekt, till exempel vid uppräkning (se bilaga3, inlägg 4). Övriga interpunktioner som återfinns i Carlssons blogginlägg används riktigt.
6.1.3 Gemener och versaler
Wilma Fur (2013) använder gemener och versaler på ett korrekt sätt i sina blogginlägg. I det andra inlägget skrivet av Theresia Sandahl (2013) använder hon stor bokstav inom en parentes vilket inte är riktigt. I övrigt använder Sandahl gemener och versaler på rätt sätt (se bilaga 2). Amandah Carlsson (2013) skriver i sitt första inlägg företagsnamnet EcoTools vid ett tillfälle med enbart versaler <ECO TOOLS> och senare i samma inlägg skriver hon <Eco tools> vilket i det här fallet är en inkonsekvent användning av gemener och versaler samt att företagets namn felskrivs. I sitt femte inlägg skriver Carlsson ut ortnamnet <barnarp> som enligt de svenska skrivreglerna ska ha en versal inledningsvis (se bilaga 3).
6.2 Syntax
Nedan följer en sammanställning av de syntaktiska resultaten.
6.2.1 Höger- eller vänstertyngda meningar
I vår analys av höger- eller vänstertyngda meningar och vid undersökningen av ellipser, har vi valt att beskriva övergripande och generella drag hos varje bloggerska.
Wilma Furs (2013) blogginlägg består främst av högertyngda meningar. Fur placerar oftast ett eller två ord i fundamentet. Vid ett tillfälle i inlägg fyra förekommer det en mening med vänstertyngd. ”Juste, kvällens blogg eller bloggare utses ikväll också” (se bilaga 1). Ordet
utses är den här satsens finita verb vilket gör att alla orden innan på så sätt utgör fundamentet.
Theresia Sandahl (2013) har flest högertyngda meningar, oftast med ett ord i fundamentet. I Sandahls inlägg finns det dock en större variation mellan fundamentslängden då det
förekommer två, tre samt vid ett enstaka tillfälle fyra och fem ord i fundamentet. Av alla meningar från Sandahls blogginlägg finns det två meningar som har vänstertyngd (se bilaga 2).
Amandah Carlsson (2013) har främst högertyngda meningar i sina blogginlägg. Vanligast är att det finns ett ord i fundamentet men förekomsten av två ord i fundamentet är också vanligt. Vid två tillfällen finns det tre ord i fundamentet och i sitt fjärde inlägg skriver hon en
ser ju själva!” (se bilaga 3). I denna mening är ordet ser det finita verbet vilket gör att alla företrädande ord ingår i fundamentet.
6.2.2 Ellipser
Wilma Fur (2013) gör genomgående ellipser i sina blogginlägg. Det vanligaste Fur gör är att hon utelämnar subjekten i sina satser och oftast är det ordet jag. ”Slutade tidigt idag […]” (se inlägg 3, bilaga 1) vilket är ett exempel på utlämnandet av jag i meningen (Jag slutade tidigt idag). Hos Fur förekommer det även uteslutande av finit verb vid några tillfällen, till exempel: ”Även lite skänkelvikningar, galoppfattningar, övergångar, mycket fokus på detta […]” (inlägg 2, bilaga 1). Fur gör återkommande fundamentslösa huvudsatser där det finita verbet inleder satsen. Fur gör inte någon ellips av några enstaka ord i sina blogginlägg.
I Theresia Sandahls (2013) blogginlägg förekommer det ellipser i de grafiska meningarna men inte i någon större utsträckning. Ellipser av ord påträffas i Sandahls inlägg, till exempel
nov, kmr (inlägg 1), h (inlägg 2). Två återkommande ellipser av ord som Sandahl skriver i
sina inlägg är ja istället för jag samt o istället för och (se bilaga 2). Amandah Carlsson (2013) gör ett fåtal ellipser i meningar inom sina fem analyserade blogginlägg. Vanligast hos
Carlsson är utelämnandet av jag eller det i fundamenten (se bilaga 3).
6.2.3 Läsbarhetsindex
Nedan följer en sammanställning av varje bloggerskas LIX. I tolkningen av LIX-värdet har vi valt att utgå från den tolkningsmall som finns på den hemsida där vi har räknat ut
blogginläggens LIX (Semios. u.å.). Detta har vi gjort då vi anser att om vi använder oss av ett system för att räkna ut LIX bör vi hålla oss till dennes tolkningsmall.
Tabell 1. Tolkningsmall.
Källa: Semios (u.å.).
Tabell 2. Wilma Furs LIX.
Wilma Fur LIX
Inlägg 1 35
Inlägg 2 23
Inlägg 3 37
Inlägg 4 25
Inlägg 5 27
Källa: Egen undersökning.
Inom Wilma Furs fem blogginlägg varierar LIX-värdet. Det lägsta värdet har inlägg 2 och det högsta har inlägg 3. Medelvärdet av LIX i Furs fem blogginlägg är 29,4 vilket gör att Fur hamnar på gränsen mellan mycket lättläst och lättläst enligt tolkningstabellen (se tabell 1).
Tolkning
< 30 Mycket lättläst, barnböcker
30 – 40 Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar 40 – 50 Medelsvår, normal tidningstext
50 – 60 Svår, normalt värde för officiella texter > 60 Mycket svår, byråkratsvenska
Tabell 3. Theresia Sandahls LIX.
Theresia Sandahl LIX
Inlägg 1 29
Inlägg 2 31
Inlägg 3 32
Inlägg 4 34
Inlägg 5 34
Källa: Egen undersökning.
Theresia Sandahls blogginlägg har ett relativt jämnt LIX- värde. Det högsta värdet har inlägg 4 och inlägg 5. Det lägsta värdet har inlägg 1. Sandahls medelvärde av sina fem blogginlägg är 32 vilket gör att hon hamnar på nivån lättläst (se tabell 1).
Tabell 4. Amandah Carlsson LIX.
Amandah Carlsson LIX
Inlägg 1 25
Inlägg 2 21
Inlägg 3 21
Inlägg 4 25
Inlägg 5 16
Inom de fem blogginläggen av Amandah Carlsson finns det ett i huvudsak stabilt LIX-värde. Det femte inlägget avviker från de övriga då det har det lägsta LIX-värdet 16. Det högsta värdet har inlägg 1 och inlägg 4. Carlssons medelvärde är 21,6 vilket gör att hennes blogginlägg, enligt tolkningstabellen, kan ses som mycket lättlästa (se tabell 1).
6.2.4 Övriga syntaktiska särdrag
Wilma Fur (2013) använder sig av få bisatser i sina blogginlägg. Vanligast är att hon skriver så kallade bisatser av första graden men det förekommer även bisatser av den andra och tredje graden. Ett särdrag i Furs blogginlägg är att hon ofta utelämnar det finita och infinita verbet vilket försvårar utläsningen av bisatser, till exempel: ”[…] upp tidigt imorgon, Stockholm med klassen” (se inlägg 1, bilaga 1). I detta exempel har Fur utelämnat de finita verben ska två gånger och de infinita verben gå och åka (ska gå upp tidigt imorgon, ska åka till Stockholm med klassen). Grundat på Furs användande av bisatser bedömer vi att hennes skriftspråk är parataktiskt.
Theresia Sandahl (2013) använder sig också av bisatser i förhållande till de grafiska
meningarna i sina blogginlägg. Förekomsten av bisatser är relativt låg i jämförelse med hur grafiska meningar som inläggen består av. Vanligast är att Sandahl använder bisatser av första graden och ett litet antal av andra graden. Sandahl använder sig vid tre tillfällen av bisatser som inledande i meningarna. Ett exempel på detta är: ”Men när ja kommit förbi där gick faktiskt resten av vägen kanon” (inlägg 1, bilaga 2). Sandahls skriftspråk anser vi är parataktiskt grundat på hennes användning av bisatser.
Även Amandah Carlsson (2013) använder sig av få bisatser men mest iögonfallande är att hon radar huvudsatser på varandra. ”Den är jag väldig nöjd med och den känns både skön och bra och den är lätt hanterlig helt enkelt” (se inlägg 1, bilaga 3). I detta exempel finns det tre huvudsatser inom en och samma mening. I sitt femte inlägg använder Carlsson, till skillnad från sina andra inlägg, många bisatser efter varandra. ”Inte visste väl jag att dagen idag ses som en söndag” (se bilaga 3). Denna mening består enbart av fristående bisatser, men
meningen har samma funktion som en huvudsats, det vill säga att satsen kan stå för sig själv. I det här fallet består satsen av en utropssats som har funktionen att den kan stå för sig själv (Hultman, 2003, s.281 ). Av de bisatser som Carlsson använt sig av är de flesta bisatser av första graden men det förekommer ett fåtal bisatser av andra graden. Grundat på Carlssons bisatsanvändning bedömer vi hennes skriftspråk som parataktiskt.
7 Slutsatser
Nedan följer en sammanfattning av skriftspråket hos de tre bloggerskorna.
7.1 Ortografi
Resultatet av undersökningen av bloggerskornas ortografi visar att det påträffas avvikande stavning hos alla tre. De flesta är troligtvis influerade av talspråk, då till exempel Sandahl (2013) skriver i sitt andra inlägg <imon> istället för i morgon. En del av den avvikande stavning som förekommer i Sandahl och Carlssons bloggar tror vi är medvetet gjorda. Detta grundar vi på att ord som vid de flesta tillfällen stavas korrekt även förekommer som
felstavade, till exempel <o> istället för och (inlägg 1, bilaga 2) eller <jah> istället för jag (inlägg 5, bilaga 3). Andra avvikande stavning som vi anser är medvetet gjorda är
<såååååhääär> (inlägg 3, bilaga 1) och <duu> (inlägg 2, bilaga 2) av Fur och Sandahl. Dessa ord och deras stavning har här en annan funktion då de har blivit ytterligare förstärkta genom sin stavning och blir på så sätt utmärkande i texten.
I vår undersökning har det framkommit att både särskrivningar och sammansättningar av ord sker. Fur (2013) sammansätter ord som egentligen ska särskrivas till exempel <iordning> (inlägg 4, bilaga 1). Sandahl (2013) använder sig av både särskrivingar och
sammansättningar. Även här är ordet <iordning> sammansatt (inlägg 1, bilaga 2). Carlsson (2013) särskriver enbart vid ett tillfälle i sitt första inlägg när hon skriver <lätt hanterlig> (se bilaga 3). I huvudsak används interpunktion korrekt av alla de tre bloggerskorna. Alla de tre använder sig av två eller fler punkter i följd (…) för att markera en paus. Sandahl och Fur använder sig av parenteser i sina blogginlägg men ingen av dem gör det på korrekt sätt. Dessa två använder sig dessutom av alternativa tecken i sina inlägg, de byter i några fall ut punkt mot en smiley eller en hjärtikon. Vad det gäller användningen av gemener och versaler finns det inte många felaktigheter att uppmärksamma då de alla tre oftast använder gemener och versaler på korrekt sätt.
7.2 Syntax
Alla de tre undersökta bloggerskorna skriver i huvudsak högertyngda meningar. Förekomsten av vänstertyngda meningar är ovanliga och förekommer vid ett fåtal tillfällen. Högertyngda meningar anses vara en indikation på ett skriftspråk influerat av talspråket. Ett annat tecken på talspråkligt inflytande i bloggerskornas skriftspråk är förekomsten av ellipser av meningar där fundament, subjekt eller predikat utelämnas. De tre bloggerskornas inlägg klassas alla som antingen lättlästa eller mycket lättlästa enligt deras LIX-värden. Det faktum att blogginläggen
anses som lättlästa kan anmärkningsvärt då det återfinns i alla de blogginlägg vi analyserat. Det kan tänkas vara så att det är bloggen som genre med dess teknik som delvis påverkar ord- och meningslängden i inläggen vilket i sin tur påverkar inläggens LIX-värden.
Analysen av de ortografiska delarna i blogginläggen visar att Fur och Sandahl gör fler stavfel och ellipser men ändå är det Carlssons inlägg som enligt tolkningstabellen är mest lättlästa. Både Fur och Sandahl bygger sina meningar på ett invecklat sätt som inte alltid underlättar läsningen. De skriver till exempel mer svårlästa meningar och det är något som inte LIX-beräkningen kan se. De meningar som räknas i LIX är de grafiska meningarna. Det innebär att bloggarnas grafiska meningar inte behöver vara syntaktiskt korrekta med korrekt ordföljd och användning av bisatser, vilket gör att LIX inte kan mäta dess läsbarhet fullt ut.
Alla de tre bloggerskorna använder sig av bisatser och då främst bisatser av första graden. Alla tre har tendenser att rada huvudsatser efter varandra istället för att använda sig av bisatser, vilket hade gjort att språket varit mer hypotaktiskt. Detta gör att vi anser att alla tre har parataktiskt skriftspråk. Det är endast Amandah Carlsson (2013) som varierar ett av sina inlägg med fristående bisatser (se bilaga 3, inlägg 5).
7.3 Teoretiska slutsatser
Att genrer skapas inom sociala kontexter talar genreteoretikerna om och vi anser att blogg är en sådan social kontext. Blogginlägg är en form av dagboksinlägg men skillnaden är att många andra, såväl bekanta som obekanta, kan läsa dessa inlägg. Detta gör att bloggen skapas av ett socialt syfte och i ett socialt sammanhang, nämligen att dela med sig av vardagliga och personliga händelser med andra. I flera inlägg finns det ett direkt tilltal till läsaren vilket bidrar till att förstärka den sociala aspekten. Ett exempel på detta kan vi se i Furs andra inlägg, ”Vad har ni gjort idag? ” (bilaga 1). Detta sociala sammanhang gör att vi anser att bloggen tillhör en egen genre, bloggenren.
Texter inom samma genre ska ha gemensamma drag, vilket även många av blogginläggen har, dock är det inte de grammatiska strukturerna som är de största gemensamma dragen. Vi anser att det snarare är bortfallet av regler, strukturer och hur texterna är uppbyggda som gör att de befinner sig inom samma genre samt att de har samma syfte som Nyström (2000) talar om. I blogginläggen som vi har analyserat är texterna fria och talspråkligt skrivna vilket är deras främsta gemensamma drag som ett bloggspråk.
7.4 Finns det ett bloggspråk?
Grundat på vår undersökning kan vi se att det finns ett bloggspråk. Utifrån analysen av de femton blogginläggen finns det gemensamma drag som vi ser som ett bloggspråk. Dessa gemensamma skriftspråkliga drag är:
• Det får förekomma avvikande stavning, stav- och syftningsfel som bryter mot vedertagna skriftspråksnormer.
• Bloggens skriftspråk är starkt influerat av talspråk (grundat på analysen av höger- eller vänstertyngda meningar, ellipser och bisatser).
• Det är fri användning av interpunktion (motiverat utifrån att det kan förekomma både smileysar och dubbla utropstecken utan att det anses uppseendeväckande).
• Att inläggen är lättlästa (enligt LIX-uträkningarna).
Dessa delar återfinns hos varje bloggerska och därför menar vi att de tillsammans är de språkdrag som är typiska för bloggspråket. Genomgående i blogginläggen har vi kunnat se att bloggerskorna inte tar stor hänsyn till de grammatiska normer som finns och som de
undervisas i. Detta tror vi beror på att det inom bloggen inte är så viktigt att följa de skriftspråkliga reglerna. Ett exempel på det kan vi se i Furs tredje inlägg där hon skriver <såååååhääär>, det är enligt SAOL (Svenska Akademien) felstavat men återger en
förstärkning av ordet såhär. I sammanhanget blogg är det inte avvikande utan det förstärker istället de talspråkliga drag som redan finns i texten.
8 Diskussion
I vår diskussion kommer vi att utgå från de frågeställningar vi inledde uppsatsen med. Varje frågeställning kommer att besvaras och diskuteras i turordning.
8.1 Hur ser blogginläggens grammatiska strukturer ut i jämförelse med allmänt vedertagna skriftspråksnormer i svenska?
Inom de tre undersökta bloggarna förekommer det stav- och syftningsfel. Om de tre bloggerskorna kan stava eller ej är inte något som vi kan uttala oss om. För att undersöka detta skulle det behövs göras en jämförelse mellan blogginlägg och annat textmaterial producerat av varje bloggerska. Anledningen till att det förekommer stav- och syftningsfel hos bloggerskorna behöver inte bero på att de inte kan stava. Vi tror istället att många av de stavningsfel som förekommer kan vara slarvfel. Att bloggerskorna inte har korrigerat dessa innan inläggen publicerats kan bero på att bloggerskorna inte är lika bundna till
skriftspråkliga normer och grammatiska regler inom bloggenren. Vi tror heller inte att
bloggerskorna prioriterar att texterna som publiceras är korrigerade. Efter att vi analyserat den syntaktiska aspekten på alla femton blogginläggen framträder det tydliga talspråkliga drag i deras meningsbyggnad. Detta baserar vi på att bloggerskorna nästan enbart skriver
högertyngda meningar, att det är vanligt med ellipser och att skriftspråket är parataktiskt och lättläst.
Undersökningen har visat tydliga drag, både ortografiska och syntaktiska, som pekar på att de undersökta bloggerskorna skriver talspråkligt. Vi har utifrån det hänvisat till bloggenren och förklarat att det är ett eget bloggspråk där det inte gör något om bloggerskorna skriver talspråkligt eller grammatiskt inkorrekt. Frågan är om de grammatiska regler som vi jämfört med i undersökningen är den norm som bör efterföljas? Bara för att ord inte är upptagna av Svenska Akademien (SAOL) behöver inte det betyda att orden är fel eller inte etablerade i språket. Det kan vara så att Svenska Akademien som normgivande instans inte alltid hinner med i de språkliga förändringar som sker. Dock anser vi att det behövs en instans som skapar en gemensam grund för det svenska språket, dess grammatiska strukturer och regler. Det är nödvändigt för att kunna utveckla språket och för att det ska finnas en ordning som vi alla kan följa.
8.2 Vad finns det för likheter och skillnader mellan de tre bloggerskornas grammatiska strukturer i sina blogginlägg?
I vår undersökning har vi kunnat se att de tre bloggerskorna använder sig av prototypiskt språkbruk som Bellander (2010) talar om. Till exempel använder sig Fur (2013) och Sandahl (2013) av ikoner och smileysar. Alla tre bloggerskor förstärker sitt språk med hjälp av interpunktion eller alternativ stavning. Förkortningar av olika slag återfinns också i många blogginlägg.
När vi har analyserat blogginläggen har vi kunnat se en skillnad i språkbruket mellan bloggerskorna. Fur (2013) som är yngst av de undersökta bloggerskorna, gör till exempel många stavfel och en del syftningsfel. Det förekommer flera onödigt svåra
meningskonstruktioner vilket gör texten mer svårläst. Ett exempel på detta kan vi se i hennes fjärde inlägg: ”Efter det göra iordning Roffe och släppa ut han i hagen, sen åkte jag med Klara på Pay & Jump, efter det hem och mocka, och nu är jag inne” (bilaga 1). Meningen består av fem huvudsatser efter varandra men den hade kunnat förenklas genom att variera med bisatser eller att dela upp den i två meningar. Carlsson (2013) är den äldsta bloggerskan i
undersökningen och hon gör färre stavfel än Fur. Vi kan se att hennes meningsbyggnad är enklare och mer lättförståelig. I sitt femte inlägg skriver Carlsson: ”Skulle med ett tåg vid 11.18 men när jag kom ner till stationen så gick det inget tåg vid den tiden. Inte visste väl jag att dagen idag ses som en söndag” (bilaga 3). Vi anser att de här två grafiska meningarna är enklare även om de fortfarande är relativt komplexa med en kombination av två huvudsatser, en bisats och en utropssats. Vi tror att det finns en åldersaspekt att ta hänsyn till eftersom det finns en uppenbar skillnad i skriftspråket mellan vår äldsta och vår yngsta undersökta
bloggerska. Carlsson har fått mer undervisning i det svenska skriftspråket än vad Fur har och detta kan påverka hur de skriver i sina privata bloggar. Vår iakttagelse stämmer överens med den forskning som Bellander (2010) beskriver där skillnaden i skriftspråk kan förklaras utifrån åldern hos skribenten.
