Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-1995 : resultat från 1995 års observationsstudie

V T1 meddelande Nr 787 - 1996 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-1995 Resultat från 1995 års observationsstudie Sixten Nolén Väg- och transport-forskningsinstitutet

V T 1 meddelande Nr 787 - 1996 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-1995 Resultat från 1995 års observationsstudie Sixten Nolén dv Väg- och transport-forskningsinstitutet u

Utgivare: Publikation: VTI meddelande 787 Utgivningsår: Projektnummer: Väg- och transport- 1996 40012 Åforskningsinstitutet 581 95 Linköping Projektnamn: Observationsstudie av cykelhjälmsanvändning 1995 Författare: Uppdragsgivare:

Sixten Nolén Vägverket

Titel:

CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 - 1995 - Resultat från 1995 års observationsstudie

Referat

VTT har sedan 1988 genomfört årliga observationsstudier av cykelhjälmsanvändningen i Sverige. 1995 års mätning var den åttonde i ordningen och har utförts på uppdrag av Vägverket. Syftet med mätning-arna är främst att skatta förändringar i cykelhjälmsanvändningen år från år. Mätningmätning-arna sker genom observationer av cyklister på 21 orter i Sverige under de två första veckorna i september. Observa-tionerna har inriktats mot fyra cyklistkategorier: 1. Barn (-10 år), 2. Barn (grundskolor), 3. Vuxna (arbetsplatser), 4. Vuxna och barn blandat (Allmänna cykelstråk).

Resultatet av 1995 års hjälmstudie visar att användningen hos barn (-10 år) är 45% vilket är en stagnation jämfört med 1994. Bland grundskolebarn har användningen ökat till 31% jämfört med 1994. Bland vuxna uppgår andel hjälmanvändare till 9% och bland cyklister på allmänna cykelstråk till 10%, vilket för båda cyklistkategorierna är en ökning jämfört med 1994.

En generell slutsats av observationsstudien är att det tycks finnas en uppåtgående trend i hjälmanvänd-ningen hos både barn och vuxna, bortsett från tecken på stagnation eller t.o.m. minskad användning finns hos yngre barn (-10 år). En genomsnittlig total hjälmanvändning för både vuxna och barn hamnar på ca

14%, vilket är en ökning jämfört med 1994 års mätning.

ISSN: Språk: Antal sidor:

Publisher: Publication:

VTI meddelande 787

Published: Project code:

Swedish National Road and 1996 40012

Å Transport Research Institute

S-581 95 Linköping Sweden Project:

Observational study of bicycle helmet usage in 1995

Author: Sponsor:

Sixten Nolén Swedish National Road Administration

(SNRA)

Title:

BICYCLE HELMET USAGE IN SWEDEN 1988 - 1995 - Results from the observational study of 1995

Abstract

Since 1988, observational studies of bicycle helmet usage in Sweden have been carried out annually by the VTI. The 1995 study was the eighth in this series and was sponsored by the Swedish National Road Administration (SNRA). The aim of the measurements is mainly to estimate the changes in bicycle helmet usage in Sweden from one year to another. The measurements were carried out through observations of cyclists in 21 municipalities in Sweden the first two weeks in September. The cyclists were divided into four categories: 1. Children (up to 10 years), 2. Children (nine-year compulsory school), 3. Adults (workplaces), 4. Public cycle paths (children and adults).

The results show that wearing rate for children (up to 10 years) is 45%, which seems to be a stagnation and even a reduction compared with 1994. For children (nine-year compulsory school) the wearing rate increased to 31% compared with 1994. The wearing rate for adults (commuters) was 9% and for cyclists on public paths 10%, which is an increasing trend for both categories.

A general conclusion from the study seems to be an upward trend in wearing rates among both children and adults, with the exception of children (up to 10 years) where there seems to be a stagnation and even a reduction in wearing rates. The total average wearing rate for both adults and children is 14%, which is an increase compared with 1994.

ISSN: Language: No. of pages:

FÖRORD

I föreliggande undersökning avrapporteras 1995 års hjälmräkning som genomförts på uppdrag av Vägverket. Projektledare och författare har varit Sixten Nolén som också svarat för planering och genomförande.

Datainsamlingen har skett genom observationer av cyklister på 21 orter i Sverige och på de flesta orter har observationerna genomförts av medlemmar i Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR). Utan deras insats skulle inte undersök-ningen kunnat genomföras. Inger Engström (VTT) och Christina Aldrin (VTT) har hjälpt till med observationer i Linköping.

Jag vill också tacka Ann-Sofie Senneberg (VTT) som svarat för diverse projekt-administration samt utskrift av rapporten, Christina Ruthger (VTT) som hjälpt till med engelsk översättning, Mats Wiklund som varit lektör vid ett gransknings-seminarium samt slutligen alla andra som lämnat synpunkter på textinnehållet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2.1 2.2 2.3 3.1 3.1.1 3.1.2 3.2 3.3 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 SAMMANFATTNING SUMMARY

BAKGRUND OCH SYFTE

METOD Mätplatser

Observationernas genomförande Statistiska analyser

RESULTAT

Har hjälmanvändningen förändrats?

Förändrad användning mellan 1994 och 19957 Förändrad hjälmanvändning mellan 1988 och 1995? Hjälmanvändning 1995 uppdelat på kön och ortstorlek Total cykelhjälmsanvändning

DISKUSSION

SLUTSATSER

REFERENSER

Observationsprotokoll

Cykelhjälmsanvändning 1995 uppdelat på ort och cyklistkategori

Cykelhjälmsanvändning 1995 per ort och mätplats Tabellunderlag för statistiska analyser

Samband mellan andel högstadieklasser och andel hjälmanvändare VTT meddelande 787 Sid III Q E NW N --l 11 13 15 20 21 (4 sidor) (1 sida) (8 sidor) (3 sidor) (1 sida)

CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 - 1995 Resultat från 1995 års observationsstudie

av Sixten Nolén

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTT) 581 95 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

VTI har sedan 1988 genomfört årliga observationsstudier av cykelhjälmsanvänd-ningen i Sverige. 1995 års mätning var den åttonde i ordcykelhjälmsanvänd-ningen och har utförts på uppdrag av Vägverket. Syftet med mätningarna är främst att skatta förändringar i cykelhjälmsanvändningen år från år. Observationerna har utförts av personal från lokala bilkårer i SKBR (Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund).

Mätningarna sker genom observationer av cyklister på 21 orter i Sverige (totalt 160 mätplatser) under de två första veckorna i september. Varje plats observeras under ca två timmar, antingen på morgonen eller eftermiddagen. Samma orter och mätplatser har använts sedan starten 1988. I 1995 års mätning ingår data från samtliga orter och mätplatser och omfattar drygt 46 000 cyklister. Observa-tionerna har inriktats mot fyra cyklistkategorier: 1. Barn (-10 år), 2. Barn (grundskolor), 3. Vuxna (arbetsplatser), 4. Vuxna och barn blandat (Allmänna cykelstråk).

Resultatet av 1995 års hjälmstudie visar på en uppåtgående trend i hjälmanvänd-ningen hos både barn och vuxna, bortsett från tecken på stagnation eller t.o.m. minskad användning finns hos yngre barn (-10 år). En genomsnittlig total hjälm-användning för både vuxna och barn hamnar på ca 14%, vilket är en ökning jäm-fört med 1994 års mätning. För respektive cyklistkategori kan man konstatera följande:

- Barn (-10 år); Användningen totalt sett uppgår till ca 45% vilket är en stagna-tion jämfört med 1994". Stagnastagna-tionen återfinns hos båda könen. Uppdelning på ortstorlek visar däremot på motstridiga förändringar genom att användningen i större orter ökat kraftigt medan den minskat kraftigt i medelstora orter.

En justering av 1995 års mätdata, med hänsyn till visst bortfall 1994, visar på en signifikant minskad hjälmanvändning totalt sett.

II

- Barn (grundskola); Användningen totalt sett har ökat jämfört med 1994 och ligger nu på ca 31%. Ökningen gäller oavsett kön och ortstorlek.

- Vuxna: (arbetsplatser): Användningen totalt sett fortsätter att öka jämfört med de senaste åren. Andelen uppgår nu till ca 9%. Ökningen gäller både män och kvinnor. Uppdelning på ortstorlek visar att ökningen är signifikant endast för medelstora orter, men en stigande tendens finns även hos de övriga.

- Allmänna cykelstråk: Användningen totalt sett (barn + vuxna) fortsätter även här att öka jämfört med de senaste åren och ligger nu på ca 10%. Ökningen gäller oavsett kön och ortstorlek. Användningen hos enbart vuxna inom denna kategori ligger på ca 8%, vilket också är en ökning jämfört med 1994.

- Könsskillnader i hjälmanvändning 1995: Signifikant skillnad finns endast för vuxna cyklister på allmänna cykelstråk där hjälmanvändningen är något vanligare bland män. Det finns också en tendens till högre användning bland flickor hos yngre barn, men skillnaden är inte signifikant.

- Skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortstorlekar 1995: Signifikanta skillnader finns i alla kategorier utom bland grundskolebarn. Det generella mönstret är högre användning i större orter, vilket framträder tydligast hos vuxna cyklister.

III

BICYCLE HELMET USAGE IN SWEDEN 1988 - 1995 Results from the observational study of 1995

by Sixten Nolén

National Swedish Road and Transport Research Institute (VTT) S-81 95 LINKÖPING, Sweden

SUMMARY

Since 1988, observational studies of bicycle helmet usage in Sweden have been carried out annually by the VTT. The 1995 study was the eighth in this series and was sponsored by the Swedish National Road Administration (SNRA). The aim of the measurements is mainly to estimate the changes in bicycle helmet usage in Sweden from one year to another. The observations were carried out by personnel from the local branches of the Swedish Federation of Women's Transport Corps.

The measurements were carried out through observations of cyclists in 21 municipalities in Sweden, at 160 measurement sites in all. Measurements were carried out during the first two weeks in September and each site was observed for approximately two hours, either in the morning or in the afternoon. The same municipalities and sites have been used since the start in 1988. The 1995 study contains data from all the

muniéipalities and sites and more than 46,000 cyclists

were observed. The cyclists were divided into four categories: 1. Children (up to

10 years), 2. Children (nine-year compulsory school), 3. Adults (workplaces), 4.

Public cycle paths (children and adults).

The results show that there seems to be an upward trend in wearing rates among

both children and adults, with the exception of children (up to 10 years) where

there seems to be a stagnation and even a reduction in wearing rates. The total

average wearing rate for both adults and children is 14%, which is an increase

compared with 1994. For each category of cyclists the following conclusions are

drawn:

- Children (up to 10 years); The total wearing rate is 45%, which seems to be a

stagnation and even a reduction compared with 1994. The stagnation applies to

both boys and girls. Related to size of municipality, there is an increase in the

large municipalities but a decrease in small and average-sized municipalities.

VTI Meddelande 787

IV

- Children (nine-year compulsory school); The total wearing rate increased to 31%. The increase applies to both genders and to the three different sizes of municipality.

- Adults (places or work): The total wearing rate seems to following an increasing trend and was approx. 9% in 1995. The increase applies to both genders. The increase is only significant in average-sized municipalities but there is an upward trend also in the small and large municipalities.

- Public cycle paths: The total wearing rate (adult + children) seems to follow an increasing trend and was 10% in 1995. The increase applies to both genders and was found in the three different sizes of municipality. The wearing rate for adults only in this category is 8%, which is an increase compared with 1994.

- Wearing rates in 1995 by gender: Men have a slight but significantly higher wearing rate than women on public cycle paths. Among young children, girls seem to use helmets slightly more than boys, but the difference is not significant.

- Wearing rates in 1995 by size of municipality: There are significant differences in all categories, except for children in nine-year compulsory school. The general pattern is the higher wearing rates, the larger the municipality, which is most obvious among adults.

1 BAKGRUND OCH SYFTE

VTI har sedan 1988 genomfört årliga mätningar av cykelhjälmsanvändningen i Sverige. 1995 års mätning var den åttonde i ordningen och har utförts på uppdrag av Vägverket. Initiativet till mätningarna togs ursprungligen av det tidigare "Cykelsäkerhetsrådet" som under NTFs ledning bl.a. genomförde en central cykelhjälmskampan;j 1988, kallad "Hjälm-88". För att kunna följa upp denna kampanj, och även efterföljande hjälminsatser, efterfrågades ett instrument som kunde beskriva förändringar i hjälmanvändning år från år. "Hjälm-88" liksom de efterföljande kampanjerna "Hjälm-89 och -90" har påverkat uppläggningen av de mätningar som hittills genomförts. Kampanjerna var speciellt inriktade mot mål-grupperna mindre barn, grundskolebarn samt vuxna som cyklar till och från arbe-tet och därför inriktades även första årets observationsstudie mot dessa cyklist-kategorier. De efterföljande hjälmräkningarna har sedan dess haft samma upplägg-ning.

Det primära syftet med mätningarna är att skatta förändringar i användningen år från år, men även att ge indikationer om andel cykelhjälms-användare i Sverige ett visst år. Syftet är alltså inte att utvärdera effekter av enskilda hjälmkampanjer utan mätningarna utgör istället ett underlag till hur användningen kontinuerligt förändras i Sverige för att på så sätt kunna användas vid planering av kommande insatser för ökad hjälmanvändning. Mätningarna kan dock användas som ett utvärderingsinstrument i den meningen att alla hjälmin-satser sammantaget under en viss period kan relateras till resultatet för att se om den allmänna hjälmanvändningen har förändrats. Vad en eventuell förändring beror på kan man däremot inte uttala sig om.

Ett komplement till föreliggande observationsstudie är information om själv-rapporterad hjälmanvändning som erhålls genom den trafiksäkerhetsenkät som TSV, och numera Vägverket, genomfört varje år sedan början av 80-talet. Vissa frågor i enkäten berör cykelhjälmsanvändning bland vuxna och barn, men efter-som det handlar om självrapporterad användning finns vissa jämförbarhets-problem mellan enkätresultaten och observationsstudien. Detta framgår bl.a. vad gäller yngre barns hjälmanvändning, där det finns stora skillnader mellan stu-dierna. För mer detaljer kring enkätresultaten hänvisas till TSV (1989) samt Nolén och Lekander (1996).

2 METOD

Mätning av hjälmanvändningen har skett genom observationer av cyklister på ett urval av orter i Sverige. Observationerna har inriktats mot de fyra cyklistkategori-erna nedan med uppdelning på kön inom respektive kategori:

- Barn (-10 år) - Barn (grundskolor) - Vuxna (arbetsplatser)

- Vuxna och barn blandat (Allmänna cykelstråk)

2.1 Mätplatser

Valet av de orter som ingår i mätserien gjordes inför första mätningen 1988. Strä-van var att nå en rimlig spridning storleksmässigt och geografiskt med hänsyn till tillgängliga resurser (Wirén, 1990). Samma orter, platser och tidpunkt på dygnet har använts sedan starten 1988 även om viss variation kan förekomma i antal plat-ser p.g.a. tillfälliga bortfall ett visst år. Totalt ingår 21 orter och 160* mätplatplat-ser i den årliga mätserien. I 1995 års mätning ingår data från samtliga orter och mät-platser. De orter som ingår är indelade i tre grova storlekskategorier enligt följande:

- Större orter:

Stockholm, Göteborg, Malmö.

- Medelstora orter:

Gävle, Halmstad, Helsingborg, Linköping, Lund, Norrköping, Sundsvall, Umeå, Västerås.

- Mindre orter:

Falun, Kalmar, Kiruna, Kristianstad, Motala, Nyköping, Skövde, Västervik, Örnsköldsvik.

Mätorternas geografiska spridning framgår av figur 1.

2 Ursprungligen fanns 161 mätplatser men sedan 1991 har en skola utgått ur mätserien.

Figur 1 Geografisk spridning av de 21 orter som ingår i mätserien

I varje ort finns enskilda mätplatser som är anpassade till de fyra cyklistkategorier som skall observeras. Valet av mätplatser gjordes ursprungligen i samråd med respektive gatukontor och är fördelade på följande kategorier av mätplatser: Bostadsområden (barn -10 år), Grundskolor (grundskolebarn), Arbetsplatser (vuxna) samt Allmänna cykelstråk (blandad cyklistgrupp).

Ett generellt kriterium för valet av enskilda mätplatser var att där skulle finnas en hög frekvens av cyklister i den kategori som var aktuell. I övrigt eftersträvades om möjligt en variation inom samma typ av plats, t.ex. för grundskolor varierades upptagningsområden och belägenhet (centralt - icke centralt), för arbetsplatser varierades inriktningen (kontor -industri), för allmänna cykelstråk varierades trafikmiljön (cykelbana - väg/gata) och för bostadsområden varierades typ av bebyggelse (hyreshus - blandad bebyggelse).

Ju större ort desto fler mätplatser finns inom varje kategori. Av tabellen nedan framgår antal platser inom de olika kategorierna uppdelat på ortstorlek.

Tabell 1 Antal mätplatser uppdelat på typ av mätplats och ortstorlek

Bostads- Arbets- Totalt

9 10 9 12 40 18 18 18 18 72 9 12 9 18 48 36 40 36 48 160 2.2 Observationernas genomförande

Det praktiska genomförandet av observationerna har utförts av personal från de lokala bilkårerna i SKBR (Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund). En kon-taktperson från bilkåren i respektive ort har ansvarat för att observationerna utförts enligt givna instruktioner.

Mätningarna genomförs varje år under de två första veckorna i september. Obser-vationerna görs på samma platser varje år och de sker på en vardag under ca 2 timmar, antingen på morgonen eller eftermiddagen". Ett undantag är observa-tionerna i bostadsområden (barn -10 år) som utöver vardagsmätningen komplette-rats med en lördagsmätning (10.30-11.30) för att öka antalet observationer. Mätningarna fördelas jämnt över de två veckorna enligt ett i förväg uppgjort mätschema. Om någon mätning inte kunnat genomföras den dag som planerats har man fått byta dag, men de ursprungliga klockslagen har behållits.

Vid varje observation noteras cyklisternas hjälminnehav och kön. Vid allmänna cykelstråk noteras också om cyklisterna är vuxna eller barn/ungdomar. Notering-arna görs på speciella observationsprotokoll som är anpassade för respektive cyklistkategori (se bilaga 1). Vid varje typ av mätplats sker observationerna enligt följande instruktioner:

- Bostadsområden:

Endast cyklande barn upp till ca 10 år registreras. (Vuxna och ungdomar räknas alltså inte.) Barnen fördelas på Pojkar/Flickor samt Med/Utan cykelhjälm

3 Morgontiderna är antingen 6.30-8.30, 7.00-9.00 eller 7.30-8.45 beroende på vilket cyklist-kategori som avses. Eftermiddagstiderna är 15.30-17.30 eller 15.30-16.45.

(ishockeyhjälm noteras separat). Observatören förflyttar sig runt i bostadsom-rådet och försöker på så sätt täcka av så mycket som möjligt av ombostadsom-rådets gårdar, lekplatser, cykelbanor etc.

- Grundskolor:

Endast cyklande elever på väg till eller ifrån den aktuella skolan registreras. Cyklisterna fördelas på Pojkar/Flickor samt Med/Utan cykelhjälm. Observatören står vid samma plats hela tiden.

- Arbetsplatser:

Endast vuxna cyklister på väg till eller ifrån den aktuella arbetsplatsen registre-ras. Cyklisterna fördelas på Män/Kvinnor samt Med/Utan cykelhjälm. Observa-tören står vid samma plats hela tiden.

- Allmänna cykelstråk:

Samtliga cyklister som passerar observationsplatsen registreras. Cyklisterna för-delas på Kön, Med/Utan cykelhjälm samt Vuxen eller Barn/Ungdom. (Alla som bedöms vara över 15 år räknas som vuxna). Observatören står vid samma plats hela tiden.

Totala antalet cyklister som observeras varierar något från år till år men ligger ofta omkring 40 000. I 1995 års mätning ingår totalt 46 737 observationer fördelat på de fyra cyklistkategorierna enligt tabell 2.

Tabell 2 Antal observationer som ingår i 1995 års mätningar uppdelat på cyk-listkategori Barn: (-10 år) 2 994 Barn: (Grundskola) 6 042 Vuxna: (Arbetsplatser) 9 952 Cykelstråk: (Samtliga) 27 749 Totalt 46 737 VTT Meddelande 787

2.3 Statistiska analyser

De analyser som gjorts avser främst om det skett någon förändring i användning mellan två mättillfällen, t.ex. mellan 1994 och 1995, eller från mätningarnas start 1988 till 1995. I vissa fall har även analyserats om det föreligger skillnader mellan kön eller ortstorlek i 1995 års mätning.

För att testa om en skillnad är statistiskt säkerställd har genomgående använts s.k. yZ2-test (Siegel, Castellan, 1988). En signifikansnivå på 1% har valts eftersom relativt många tester görs. Underlag till de signifikanstester som gjorts redovisas i bilaga 4.

I de fall där det i texten talas om en "skillnad" , "förändring" eller "ökning" så avses ett signifikant resultat. I de flesta fall anges också signifikanta resultat med en asterisk (%) i de figurer som förekommer. I något fall används begreppet "tendens ", men då avses inte något signifikant resultat.

3 RESULTAT

De resultat som redovisas nedan utgör en sammanslagning av mätningarna i samt-liga 21 orter. Hjälmanvändningen redovisas dels totalt, dels uppdelat på kön och ortstorlek. Detaljresultat från 1995 års mätningar med uppdelning på enskilda orter och mätplatser redovisas i bilaga 2 och 3, men det bör påpekas att det är ett sammanslaget resultat som är det viktiga i en studie av det här slaget. Resultat från enskilda orter och mätpunkter skall tolkas med försiktighet, speciellt vad gäller förändringar mellan olika år, eftersom de i många fall baseras på ett relativt litet antal observationer och att det därför kan förekomma ganska stora slumpmässiga variationer.

För detaljerade resultat från tidigare års mätningar hänvisas till Wirén (1991) och Nolén (1992, 1993, 1994, 1995).

3.1 Har hjälmanvändningen förändrats?

3.1.1 Förändrad användning mellan 1994 och 19957?

Av figur 2 framgår hur cykelhjälmsanvändningen varierat sedan 1988 för olika cyklistkategorier.

-# Barn: (-10 år) -Q- Vuxna: (Arbetsplatser) * -8&- Barn: (Grundskola) * -- Allmänna cykelstråk *

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Figur 2 Total CYKELHJÄLMSANVÄNDNING 1988 - 1995. (+ = signifikant förändring mellan 1994 och 1995)

Vad gäller barns användning skedde en relativt kraftig ökning mellan 1988 och 1990, från ca 20% till 35% för yngre barn (-10 år) och från ca 5% till 21% för grundskolebarn. Mellan 1990 och 1992 inträffade dock en stagnation i använd-ningen och man kunde t.o.m. skönja en svag tendens till minskad användning. Sedan 1992 har användningen ökat igen för båda barnkategorierna. Enligt 1995 års mätning ligger användningen hos yngre barn på ca 45% och hos skolbarn på ca 31%. Enligt senaste mätningen tycks dock yngre barns användning ha stagnerat (det finns t.o.m. en tendens till minskad användning även om minskningen inte är signifikant) men man bör avvakta ytterligare mätningar innan man ser om det är ett trendbrott.

Användningen hos vuxna som cyklar till och från jobbet har hela tiden legat på en mycket lägre nivå än hos barn men utvecklingen följer en uppåtgående trend som dessutom tycks ha ökat de senaste åren. Från 1988 till 1994 ökade användningen från 2% till 6% och har därefter ökat ytterligare till 9% 1995.

Även cyklister på allmänna cykelstråk har en låg användning jämfört med barnen, med det förklaras av att över 90% av cyklisterna i denna kategori är vuxna. Mellan 1988 och 1994 ökade användningen från ca 3% till ca 7% och har ökat ytterligare till 10% 1995. Användningen bland enbart de vuxna på allmänna cykelstråk upp-går 1995 till 8,3%, vilket är en ökning med drygt två procentenheter jämfört med 1994. (x2=106,81 df=1, sign.).

I figur 3 redovisas hjälmanvändningen uppdelat på kön för att se om tendenserna från den totala jämförelsen skiljer sig åt mellan män/pojkar och kvinnor/flickor.

60 * 60

| |44- Pojkar Barn: (-10 år) & Pojkar *

4

-Barn: (Grundskola)

SOL. -& Flickor B --- LL ss ss 50: & Flickor *B

-F

0 h L 1 L 1 1 1 L

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

30 S 30 å

TMän* Vuxna:(Arbetsplatser) 0M/p * Allmännacykelstråk

25:. -& Kvinnor *B , ,) L L 25 :. -& Kv/fl *B ___

20 [_ ... 20 :... ...

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Figur 3 Cykelhjälmsanvändning 1988 - 1995 uppdelat på kön (* = signifikant förändring mellan 1994 och 1995). Observera att de nedre och övre figurerna har olika skala på Y-axeln

Av figuren ovan kan man se att den stagnation i användning som tycks finnas

bland yngre barn gäller både pojkar och flickor. Hos grundskolebarn är också

trenden samma hos pojkar och flickor, dvs. en ökad användning mellan 1994 och

1995. Likaså är trenden ökande för båda könen hos vuxna och hos cyklister på

allmänna cykelstråk.

10

60 l m - (10 å 60 P

|| -& Större ort * arn: (-10 år) . -& Större ort * spf/TF Medelstor ort ___ spf TF Medelstor ort *

- |-- Mindre ort - -- Mindre ort *

Barn: (Grundskola) 40 fsg 30 : ..., ... 20 i... 10 :- ... O L L L L L 1 L L 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 %

Sör Vuxna:(Arbetsplatser) 30% Allmänna

[| -- Större ort | -&- Större ort * cykelstråk

25 F Medelstor ort _ ,, uu. 295 F -> Medelstor ort * & *y... |-- Mindre ort |-- Mindre ort *

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Figur 4 Cykelhjälmsanvändning 1988 - 1995 uppdelat på ortstorlek (* = sig-nifikant förändring mellan 1994 och 1995). Observera att de nedre och övre figurerna har olika skala på Y-axeln

I figur 4 ovan redovisas hjälmanvändningen uppdelat på ortstorlek och vad gäller grundskolebarn ser man att det skett en ökning i alla tre storlekskategorierna, även om ökningen är speciellt kraftig i de större orterna. Bland de yngre barnen finns motstridiga förändringar då det skett en kraftig ökning i större orter, men en kraftig minskning i medelstora orter.

För vuxna cyklister till och från jobbet har det skett en signifikant ökad hjälm-användning i medelstora orter mellan 1994 och 1995. Likaså finns en ökande tendens i mindre och stora orter, men den är inte signifikant. På allmänna cykel-stråk har det skett en ökad användning oavsett ortstorlek.

11

3.1.2 Förändrad hjälmanvändning mellan 1988 och 19957?

Jämfört med 1988 när observationsmätningarna startade så har det fram till 1995 skett en ganska kraftig ökning av hjälmanvändningen hos samtliga cyklistkate-gorier. I tabell 3 framgår också hur stor förändringen varit, uttryckt i procent och i procentenheter.

Tabell 3 Jämförelse av hjälmanvändning 1988 och 1995

&: förändring 1988 1995 . Procentenh. % Barn (-10 år) 20,2 45,2 25,0 124 Barn (grundskola) 5,0 31,2 26,2 524 Vuxna (Arbetsplatser) 1,7 9,3 7,6 447 2,9 9,5 6,6 228 Allmänna cykelstrål

Grundskolebarn är den cyklistkategori där användningen ökat kraftigast jämfört med utgångsläget 1988, därefter kommer vuxna som cyklar till arbetet. De har mer än femdubblat sin användning jämfört med 1988, speciellt kraftig har ringen varit de senaste åren. Man skall dock tänka på att de procentuella föränd-ringar relateras till utgångsnivån, vilket innebär att om utgångsnivån är låg kan även några få procentenheters ökning leda till stor procentuell förändring.

3,2 Hjälmanvändning 1995 uppdelat på kön och ortstorlek

Hittills har resultaten enbart gällt förändringar i användning mellan olika mättill-fällen. Man kan också göra en direkt jämförelse mellan kön och ortstorlekar uti-från 1995 års mätning.

I figur 5 redovisas hjälmanvändningen uppdelat på kön. Där framgår att det 1995 endast finns en signifikant skillnad mellan könen, nämligen att det bland vuxna cyklister på allmänna cykelstråk tycks vara något högre användning bland män än bland kvinnor. I övrigt finns inga signifikanta könsskillnader. Skillnaderna i hjälmanvändning mellan könen har varit relativt stabil sedan mätningarna startade 1988, vilket bl.a. framgår av figur 3 där flickor oftast haft något högre användning än pojkar bland yngre barn och män något högre användning än kvinnor bland vuxna på allmänna cykelstråk. I övrigt har det inte varit någon större skillnad.

12

I EM Män/Pojkar

Kvinnor/Flickor'

60

Barn:(-10 år) Barn:(Grundsk) Vuxna:(Arbetspl) Vuxna:(Cykelst) *

Figur 5 Cykelhjälmsanvändning 1995 uppdelat på kön (* = signifikant skill-nad)

I figur 6 görs en uppdelning av hjälmanvändningen på ortstorlek, vilket visar att

det 1995 finns signifikanta skillnader mellan ortstorlekar föralla cyklistkategorier

utom grundskolebarn.Mönstret är ganska tydligt, nämligen högreanvändning i de

större orterna. Studerar man utvecklingen sedan 1988 kan konstateras att vuxnas

användning under flera år legat högre i större orter. Hos barn finns däremot inte

något lika tydligt mönster, bortsett från en ökning i medelstora orter sedan 1992

(se figur 4).

13

| E Större ort

[3 Medelstor ort [-) Mindre ort

'

%

60

50,8

50

40

30

20

10

To

TT

T

T

T

t

TT

T

t

t

T

T

T

Barn: (-10 år)*

Barn: (Grundsk) Vuxna: (Arbetspl)* Vuxna: (Cykelst)*

Figur 6

Cykelhjälmsanvändning 1995 uppdelat på ortstorlek (* = signifikant

skillnad)

3.3

Total cykelhjälmsanvändning

Av resultatet från 1995 års observationsstudie framgår att hjälmanvändningen

varierar beroende på vilken cyklistkategori som avses, från ca 9% hos vuxna som

cyklar till arbetet, till ca 45% hos barn upp till 10 år. Vill man ha ett mått på

genomsnittlig användning, dvs. hur användningen ser ut för barn och vuxna

sammanslaget, kan man dock inte utan vidare slå ihop kategorierna ovan. Man

måste först ta hänsyn till hur mycket de olika kategorierna cyklar, dvs. hur stor

andel barn respektive vuxna utför av det totala trafikarbetet bland cyklister.

Enligt Thulin och Nilsson (1994) svarar barn (0-14 år) för ca 16% och vuxna (15

år och uppåt) för ca 84% av trafikarbetet hos cyklister. Med reservation för att

åldersgrupperna inte helt sammanfaller med dem i observationsstudien kan man

ändå göra en grov skattning av en total hjälmanvändning.

14

En sådan skattning visar att hjälmanvändningen bland barn och vuxna sammanslaget uppgår till ca 14% 1995 enligt observationsmätningarna". Jämfört med 1988 är det en ökning med drygt tio procentenheter.

Som nämnts tidigare finns även information tillgänglig om självrapporterad hjälmanvändning via Vägverkets trafiksäkerhetsenkät (Nolén, Lekander, 1996). Om man utifrån enkätdata gör motsvarande uppskattning av "total användning" hamnar man ungefär samma användningsnivå som i observationsstudien.

Skillnaden i "total användning" mellan observations- och enkätdata har minskat de senaste åren, men båda beräkningsunderlagen visar på en uppåtgående tendens sedan 1988.

-Q- Observationsdata (VTT) £3 Enkätdata (Vägverket) I

O 11 L 1 1 L 1 1 1

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Figur 7 Skattning av total cykelhjälmsanvändning (barn och vuxna

samman-slaget) 1988 - 1995.

3.

4 Man måste här vara medveten om att observationsstudien primärt är avsedd att studera

föränd-ringar i hjälmanvändning från år till år, inte att uttala sig om absoluta nivåer. Detta innebär att den "Totalnivå" som här anges inte nödvändigtvis avspeglar den sanna användningsnivån. Det är i stället ökningen jämfört med tidigare år som är det viktiga. Vägverket har dock gjort vissa pilotförsök att uppskatta en mer representativ totalnivå av cykelhjälmsanvändningen inom det sk Basramsprojektet (Magnusson, 1996). Resultatet från dessa pilotförsök visar att andelan cykeltrafikarbete som utförts med hjälm 1995 kan skattas till ca 10% ( + 3%), vilket ligger ganska nära den skattning som både VTT*'s observationsstudie och Vägverkets enkät ger.

15

4 DISKUSSION

De resultat man erhåller i en observationsstudie av det här slaget utgör endast en uppskattning av hur cykelhjälmsanvändningen ser ut i Sverige och hur den föränd-ras över tid. Resultatet baseföränd-ras dels på vissa utvalda orter i Sverige, dels på mät-ningar gjorda under en viss tidsperiod på året och dygnet. I statistisk mening är alltså inte resultatet representativt för alla orter i Sverige eller för alla tidsperioder under ett år, vilket i princip skulle ha krävt ett slumpmässigt urval av samtliga cyklister i Sverige och under olika tidpunkter på året. I Vägverkets s.k. "Basramsprojekt" är dock målet att genom slumpmässiga urval av mätpunkter i Sverige kunna få representativa mått på olika trafiksäkerhetsrelaterade beteenden, t.ex. hur mycket cyklande som sker med cykelhjälm i Sverige (se fotnot 2). Men troligtvis kommer även dessa mätningar att få en begränsad generaliserbarhet till en viss tidsperiod på året.

Föreliggande studie har alltså en begränsad generaliserbarhet vad avser nivån på hjälmanvändningen. Det är mycket möjligt att användningsnivån blivit annorlunda om mätningarna utförts i andra orter än de som ingår i mätserien, men eftersom mätningarna skett vid samma platser och under samma tider varje år så bör man kunna fånga upp om det skett någon förändring i användningen. Observations-studien bedöms därför kunna vara ett användbart instrument för att uppskatta förändringar i hjälmanvändningen år från år, men med den begränsningen att resultatet gäller för slutet av cykelsäsongen samt att det inte gäller för ren lands-bygd eller små orter med mindre än 20 000 invånare.

Det primära syftet med föreliggande studie är att få en uppfattning om det skett någon förändring i hjälmanvändningen när observationerna från samtliga orter slagits samman. Ingen närmare analys görs av om det skett förändringar hos enskilda orter eftersom detta inte omfattas av syftet med studien. Naturligtvis kan man försöka se om någon enskild ort förändrats mellan olika tillfällen, men en sådan analys måste tolkas med yttersta försiktighet. Det finns ofta en stor slump-mässig variation mellan mättillfällen hos enskilda orter eftersom de bygger på mycket färre observationer än när alla orterna är sammanslagna.

Man skall också vara försiktig med att jämföra enskilda orter med varandra efter-som antal mätpunkter per ort är begränsat, vilket dels innebär att mätpunkterna inte primärt är valda för att ge en representativ bild av varje enskild ort, dels medför det ofta få observationer och därmed stor slumpvariation. I vissa fall kan

16

dock skillnader mellan enskilda orter vara så stora att de inte enbart kan förklaras av slumpen. Detta gäller t.ex. för Stockholm som under flera år haft en högre användning hos vuxna cyklister än hos många andra orter, något som de senaste åren även gällt för Göteborg. Däremot tycks Malmö ha en jämförelsevis låg hjälmanvändning bland vuxna cyklister. (bilaga 2). I Stockholm och Göteborg har det också sedan ett antal år genomförts separata observationsmätningar, vilket stödjer de iakttagelser som kan göras i VTlIs observationsstudie. I Stockholm tycks hjälmanvändningen vara extra hög, i varje fall på de cykelstråk där "Stockholm Konsult" (före detta Stockholms gatukontor) genomför sina mätningar varje år. Deras mätning 1995 visade på 28% användning (Berggren, 1995). Göteborgs Trafikkontor har genomfört hjälmobservationer sedan början av 1990-talet och enligt Svensson (1995) var andelen användare ca 11% 1994. Enligt NTF-Skåne i Malmöhus län använde ca 6% av vuxna cyklister hjälm i Malmö

1995 (Frank, 1995).

Det finns också en ganska stor variation mellan orter vad gäller grundskolebarnens användning, men ibland kan detta förklaras av att mätningarna omfattar alla tre skolstadierna och ju fler högstadieelever som ingår i mätningarna desto lägre kan man anta att användningen blir. Det är dock svårt att med nuvarande uppläggning göra en stadieuppdelning av resultatet eftersom de flesta skolor som ingår i mät-ningarna består av samtliga stadier. Enligt publikationen "Årsbok för skolan 1995" utgiven av Lärarförbundet/Lärarförlaget är åtta av de skolor som observera-des 1995 rena högstadieskolor medan 11 är rena låg- och mellanstadieskolor. Resten (22 skolor) består av alla tre stadierna blandat. Studerar man sambandet mellan andel högstadieklasser på den observerade skolan och andel som använder hjälm hittar man visserligen ett signifikant sk negativt samband, vilket innebär att andelen hjälmanvändare minskar med ökad andel högstadieklasser på skolan. Sambandet är dock relativt svagt och innebär att det mycket väl finns högstadie-skolor där hjälmanvändningen är större än i rena låg- och mellanstadiehögstadie-skolor. 1995 varierade andelen hjälmanvändare mellan 0 och 46% i de skolor som klassi-ficerats som rena högstadieskolor. (se bilaga 5).

En faktor som man kan anta har viss inverkan på hjälmanvändning är väderleken. Speciellt vad gäller vuxna cyklister kan man anta att det är fler "tillfällighets-cyklister" som cyklar om vädret är vackert och tvärt om vid dåligt väder. Om man dessutom antar att "tillfällighetscyklister" har en något sämre hjälmanvändning bör man förvänta sig en något högre andel hjälmanvändare vid väldigt dåligt väder och något lägre andel vid vackert väder. Man kan också anta att barns

17

användning påverkas i mindre grad av väderleken eftersom de flesta barn nog är *cykelentusiaster *.

En jämförelse mellan observatörernas vädernoteringar 1994 och 1995 visar på vissa skillnader i väderlek mellan de två åren, men det är inte så stora skillnader att det bör ha haft någon större inverkan på resultatet. De skillnader som finns visar att det varit lite mer uppehåll i bostadsområden (där yngre barn observeras) 1995 jämfört med 1994. Vid grundskoleobservationerna har det däremot regnat något mer under 1995. Den största skillnaden i väderlek gäller vid observationer av vuxna som cyklar till arbetet, där det regnat lite mer men framför allt varit blåsigare under 1995 jämfört med 1994. Ett sämre (blåsigare) väder under 1995 kan visserligen ha bidragit till en ökad hjälmanvändning i denna kategori, men mycket tyder på att det verkligen skett en ökad hjälmanvändning bland vuxna eftersom en ökning också gäller för vuxna cyklister på allmänna cykelstråk, där vädret varit helt likvärdigt under 1994 och 1995.

Av olika skäl kan det ibland hända att mätningar på vissa enskilda platser uteblir. 1995 kunde mätningar genomföras på samtliga platser, men 1994 fanns ett bortfall av vissa enskilda platser vilket innebär att jämförelsen med 1995 års mätning inte överensstämmer till 100 %. En justering har dock gjorts för 1994 års bortfall genom att i en specialanalys plocka bort vissa platser från 1995 års mätning. Med ett undantag ger specialanalysen samma resultat som den ursprungliga analysen. Undantaget gäller cyklistkategorin yngre barn (-10 år) där det totalt sett tycks ha skett en signifikant minskad användning jämfört med 1994. Den ursprungliga (men ojusterade) jämförelsen visade också på en minskad tendens i hjälmanvänd-ning, men minskningen var för svag för att bli signifikant. För övriga cyklistkate-gorier ger alltså en justering av 1995 års mätdata, med hänsyn till bortfallet 1994, samma resultat som ursprungsanalysen.

Av 1995 års mätning kan man alltså konstatera en fortsatt ökad användning för samtliga cyklistkategorier utom för yngre barn (-10 år) där användningen stagne-rat eller t.o.m. minskat något. Det kan handla om ett trendbrott i förhållande till de senaste årens ökning bland yngre barn, men man bör avvakta ytterligare mätningar innan den slutsatsen kan dras. I de större orterna har det skett en kraftigt ökad användning bland yngre barn, men i de mindre och medelstora orterna har användningen minskat.

18

Vuxnas hjälmanvändning har enligt mätningarna ökat drygt 5 gånger sedan 1988 och ökningstakten tycks också blivit större de senaste åren. Man kan endast spekulera kring varför det skett en relativt kraftig ökning av vuxnas hjälmanvänd-ning det senaste året, men en bidragande orsak skulle kunna vara den nationella cykelhjälmskampanj som genomfördes för första gången under 1995 med start under vecka 19 i början av cykelsäsongen. Kampanjen hade just vuxna cyklister som målgrupp (Vägverket, 1995). Hjälmanvändningen hos vuxna ligger dock enligt observationsmätningarna fortfarande på en låg nivå (ca 9%) vilket innebär att det finns en stor potential att öka användningen med riktade åtgärder mot denna målgrupp.

Som nämnts tidigare finns ett komplement till observationsmätningarna i form av självrapporterad hjälmanvändning via Vägverkets årliga trafiksäkerhetsenkät. Enligt enkäten uppger ca 4% av vuxna cyklister att de alltid eller nästan alltid använder cykelhjälm, vilket är lägre än i observationsstudien men lägger man till de som säger sig använda hjälm ibland får man värden i nivå med observations-studien. Däremot finns stora skillnader vad gäller barns användning. Enligt föräld-rar använder ca 85-90% av barnen (3-10 år) alltid eller nästan alltid hjälm, vilket är dubbelt så hög användning som i observationsstudien.

Enkätdata bygger på självrapporterad användning, men en annan viktig skillnad är att den redovisar andel hjälmanvändare oberoende av hur mycket de cyklar. Observationsstudien beaktar däremot hjälmanvändning under cykling och påver-kas därför av cyklandets omfattning. Vad gäller barns användning enligt enkäten baseras dessutom resultaten på svar från föräldrarna och det kan därför finnas en risk att svaren mer speglar föräldrarnas uppfattning om deras barns hjälmanvänd-ning än barnens faktiska användhjälmanvänd-ning. De flesta föräldrar kanske betraktar sina barn som "hjälmanvändare", men om det är så att barnen inte använder hjälm varje gång de cyklar, eller åtminstone mer sällan än vad föräldrarna tror, så kan det bidra till att man får mycket högre användningssiffror för barn i enkätfrågorna jämfört med i observationsstudien. Om detta är en förklaring så kan det utnyttjas när man väljer olika budskap för att öka barns hjälmanvändning genom föräldra-påverkan. Om budskapet är att "Ditt barn skall använda cykelhjälm..." , så kanske man slår in öppna dörrar om de flesta föräldrar redan betraktar sina barn som hjälmanvändare. Budskapet bör då i stället vara att "Hjälmen skall användas varje

99 gång..." .

19

En fördel med enkätresultaten är däremot att den självrapporterade användningen mycket lätt kan fördelas på olika åldersgrupper, vilket är ett värdefullt komple-ment till observationsstudien, där åldersindelningen med nödvändighet blir grov. Vill man t.ex. veta om pensionärers' hjälmanvändning förändras, finns i dag endast enkätresultatet att tillgå. Enligt Vägverkets trafiksäkerhetsenkät är pensionärer den ålderskategori som har högst hjälmanvändning bland vuxna cyklister. Speciellt de senaste åren har det skett en ökning av användningen inom denna grupp, även om mätningen 1995 visade en liten minskning jämfört med året innan (Nolén, Lekander, 1996).

Enligt det Nationella trafiksäkerhetsprogrammet 1995-2000 finns en sk "hög målsättning" som innebär att vi skall ha en total cykelhjälmsanvändning i Sverige på 80% år 2000 (Vägverket m.fl., 1994). Var nivån ligger i dag går inte med säkerhet att säga, men en grov uppskattning utifrån den information som är till-gänglig" visar på en total användning på ca 10-15%. Visserligen är tendensen uppåtgående, men ökningen måste bli kraftigare om målet skall uppnås. Det är också i detta sammanhang viktigt att vuxna cyklisters hjälmanvändning ökar efter-som de svarar för en stor del av cyklisters trafikarbete och deras användning har därför stor betydelse för den totala hjälmanvändningen i Sverige.

5 Pensionärer är en viktig målgrupp för åtgärder eftersom de är en extra utsatt cyklistgrupp. De är också en prioriterad målgrupp vad gäller informationsinsatser för ökad hjälmanvändning, bla driver ett flertal organisationer sedan tre år tillbaka en cykelhjälmskampanj inriktad mot just äldre cyklister. (Folkhälsoinstitutet, 1994, Svenska Hjälminitiativgruppen, 1994, NTF, Vägver-ket, 1996).

6 De källor som här avses är den föreliggande observationsstudien, Vägverkets trafiksäkerhets-enkät samt från den pilotstudie som gjorts inom Vägverkets basramsprojekt (Magnusson,

1996).

20

5 SLUTSATSER

1995 års hjälmstudie visar på en uppåtgående trend i hjälmanvändningen hos både barn och vuxna, även om vissa tecken på stagnation eller t.o.m. minskad använd-ning finns hos yngre barn (-10 år). En sammanväganvänd-ning av vuxnas och barns hjälmanvändning i observationsstudien på ca 14%, vilket är en ökning jämfört med förra årets mätning. I övrigt kan man konstatera följande:

- Barn (-10 år); Användningen totalt sett uppgår till ca 45% vilket är en stagna-tion jämfört med 1994". Stagnastagna-tionen återfinns hos båda könen. Uppdelning på ortstorlek visar däremot på motstridiga förändringar genom att användningen i större orter ökat kraftigt medan den minskat kraftigt i medelstora orter.

- Barn (grundskola); Användningen totalt sett har ökat jämfört med 1994 och ligger nu på ca 31%. Ökningen gäller oavsett kön och ortstorlek.

- Vuxna: (arbetsplatser); Användningen totalt sett fortsätter att öka jämfört med de senaste åren. Andelen uppgår nu till ca 9%. Ökningen gäller både män och kvinnor. Uppdelning på ortstorlek visar att ökningen är signifikant endast för medelstora orter, men en stigande tendens finns även hos de övriga.

- Allmänna cykelstråk: Användningen totalt sett (barn + vuxna) fortsätter även här att öka jämfört med de senaste åren och ligger nu på ca 10%. Ökningen gäller oavsett kön och ortstorlek. Användningen hos enbart vuxna inom denna kategori ligger på ca 8%, vilket också är en ökning jämfört med 1994.

- Könsskillnader i hjälmanvändning 1995: Signifikant skillnad finns endast för vuxna cyklister på allmänna cykelstråk där hjälmanvändningen är något vanligare bland män. Det finns också en tendens till högre användning bland flickor hos yngre barn, men skillnaden är inte signifikant.

- Skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortstorlekar 1995: Signifikanta skillnader finns i alla kategorier utom bland grundskolebarn. Det generella mönstret är högre användning i större orter, vilket framträder tydligast hos vuxna cyklister.

7 En justering av 1995 års mätdata, med hänsyn till visst bortfall 1994, visar på en signifikant minskad hjälmanvändning totalt sett.

21

6 REFERENSER

Berggren B. Cykelräkningar. Innerstadssnittet och Saltsjö-Mälarsnittet i juni 1980-1995. Stockholm Konsult. Gatu- och fastighetskontoret. Stockholmstrafiken nr 4, 1995. Stockholm 1995.

Folkhälsoinstitutet. Det är en glädje att cykla. Hjälmen är bra för alla - Fakta för äldre cyklister. Informationsbroschyr. Folkhälsoinstitutet - Skadeprogram-met. WHO-Sekretariatet - Svenska Hjälm-initiativgruppen. Stockholm, 1994.

Frank C. Personlig kommunikation. NTF-Skåne (L-län). Malmö 1995

Lärarförbundet/Lärarförlaget. Årsbok för skolan 1995. Årgång 31. 1995.

Magnusson U. Undersökning av cykelhjälmsanvändning i tätort oktober 1995. Resultat- och metodrapport. Vägverket, Trafikdata. Publikation 1996:27.

Borlänge 1996. /

Nolén S. Cykelhjälmsanvändningen i Sverige 1988-1991. Resultat från 1991 års observationsstudie. Statens väg- och trafikinstitut. VTT-Meddelande 684. Linköping 1992.

Nolén S. Cykelhjälmsanvändningen i Sverige 1988-1992. Resultat från 1992 års observationsstudie. Statens väg- och trafikinstitut. VTT-Meddelande 713. Linköping 1993.

Nolén S. Cykelhjälmsanvändningen i Sverige 1988-1993. Resultat från 1993 års observationsstudie. Statens väg- och transportforskningsinstitut. VTT-Medde-lande 742. Linköping 1994.

Nolén S. Cykelhjälmsanvändningen i Sverige 1988-1994. Resultat från 1994 års observationsstudie. Statens väg- och transportforskningsinstitut. VTT-Medde-lande 750. Linköping 1995.

Nolén S, Lekander T. Bicycle Helmet Usage in Sweden. Handout from a Poster presented at the Third International Conference on Injury Prevention and Control in Melbourne, February 18-22, 1996. Swedish National Road and Transport Research Institute, Swedish National Road Administration. Linköping 1996.

NTF. För säkrare cykling. Cykelsäkerhetsrådets handlingsprogram 1988-89. NTF, Stockholm 1988.

NTF, Vägverket. Cykelhjälm en huvudsak. Tredje året gillt! Kampanj-information våren 1996. Informationsbroschyr. Stockholm 1996.

Siegel S, Castellan N J Jr. Nonparametric statistics for the behavioral sciences. McGraw-Hill, Inc. USA, 1988.

22

Svenska Hjälminitiativgruppen. Protokoll från sammanträde i Svenska Hjälminitiativgruppen 1994-03-23. Stockholm 1994.

Svensson H E. Personlig kommunikation. Trafikkontoret Göteborg, Trafik-analys. Göteborg 1995.

Thulin H, Nilsson G. Vägtrafik. Exponering, skaderisker och skade-konsekvenser för olika färdsätt och åldersgrupper. Statens väg- och transport-forskningsinstitut. VTT-Rapport 390. Linköping 1994.

TSV. Användning av cykelhjälm bland vuxna och barn. Resultat från sju en-käter 1981-1987. TSV. Utr.grp PM nr 5. Borlänge 1989.

Vägverket. "Gud tänkte på allt, utom löst grus på asfalt". Utvärdering av cykelvecka 1995. Vägverket, marknadsanalys. Publ 1995:43. Borlänge 1995.

Vägverket, Rikspolisstyrelsen, Svenska Kommunförbundet. Nationellt trafik-säkerhetsprogram 1995-2000. 1994.

Wirén E. Cykelhjälmsanvändningen i Sverige 1988-1989. Statens väg- och tra-fikinstitut. VTT-Meddelande 582. Linköping 1990.

Wirén E. Cykelhjälmsanvändningen i Sverige 1988-1990. Statens väg- och tra-fikinstitut. VTT-Meddelande 656. Linköping 1991.

Bilaga 1 (Sid 1)

OBSERVATIONSPROTOKOLL BOSTADSOMRÄÅDEN

Ort: Bostadsområde:

Datum: Tid:

Väder: J Regn Q Uppehåll Q Kraftig blåst Temperatur:

Observatör:

CYKELHJÄLM- ISHOCKEYHJÄLM

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

Pojkar Flickor

Summa:

Bilaga 1 Sid (2)

OBSERVATIONSPROTOKOLL GRUNDSKOLOR

Ort: -= Skola:

Datum: Tid:

Väder: U Regn Q Uppehåll Q Kraftig blåst Temperatur: Observatör: Summa: Summa: FC VTT Meddelande 787

Bilaga 1 (Sid 3)

OBSERVATIONSPROTOKOLL ARBETSPLATSER

Ort: _Arbetsplats:

Datum: Tid:

Väder: J Regn Q Uppehåll Q Kraftig blåst Temperatur: Observatör: Män Kvinnor Summa: | Summa: | Män Kvinnor Summa: F --- | Summa: VTI Meddelande 787

Bilaga 1 (Sid 4)

OBSERVATIONSPROTOKOLL ALLMÄNNA CYKELSTRÅK

Ort: Plats:_

Datum: Tid:

Väder: J Regn Q Uppehåll Q Kraftig blåst Temperatur:

Observatör:

nvuxna (över 15.160 o Budm/Urjiégomar (-15 åf) f

Män i Kvinnor Pojkar Flickor

- Vuxna (över 15 är) ___ Barn/Ungdomar (-15 år)

Män Kvinnor Pojkar . Flickor

Summa:|;--i$:g___

Cykelhjälmsanvändning 1995 uppdelat på ort och cyklistkategori (Barn -10år) |__ -%___ DB _ ___% - Bilaga 2 Stockholm Göteborg Malmö Gävle Halmstad Helsingborg Linköping Lund Norrköping Sundsvall Umeå Västerås Falun Kalmar Kiruna Kristianstad Motala Nyköping Skövde Västervik VTT Meddelande 787 47,8 52,5 48,3 50,0 38,9 35,2 78,1 16,0 44,5 58,8 73,8 36,2 65,4 47,6 26,5 40,6 25,8 51,9 34,7 48,7 Örnsköldsvik 226 781 240 30 157 307 137 131 218 68 61 47 26 105 83 32 93 52 75 39 O 24,5 41,6 14,7 18,1 16,7 0,9 34,4 62,4 22,5 323 733 307 193 126 212 308 245 204 4,2 3,1 6,9 3,9 19,0 4,7 9,9 10,6 7,4 2,3 25,0 625 1550 313 353 545 348 2488 121 236 292 1647 271 A4 166 284 295 72 132 91 2,7 3,9 4,7 7,6 18,7 4,6 8,0 7,2 4,7 15,5 3,9 12,3 6,4 14,3 3,9 11,6 1722 1968 860 1744 139 832 373 1669 1359 569 1132 195 A24 294 862 602 312 1,5 2,6 2,0 7,3 16,5 3,8 7,2 7,6 4,3 1582 1794 786 1729 121 715 363 1450 1248 497 1018 146 379 221 797 485 249

Bilaga 3 (sid 1)

Cykelhjälmsanvändning 1995 per ort och mätplats

|| BÖOSTAÄDSOMRADEN (Barn upp till 10 år) ||

Stockholm Drakenberg Dalen 53,6 97 46,9 49 60,4 48 SPN Göteborg Gårdssten 44,1 143 41,3 92 49,0 51 Grevegården 47,6 361 48,0 221 47,1 140 Skintebo 63,2 277 62,0 163 64,9 ___ 114 å Malmö Oxie 36,8 38 20,0 25 13 Lindeborg 31,7 82 24,5 53 29 Bunketlo Gävle Sö Bomhus 0,0 2 - 0,0 2 Andersberg Halmstad Vallås 41,8 24 mt 29 ca SEGEe enes Helsingborg Rosengården 34,1 170 25,0 108 50,0 62 _Elineberg xoKod$ Linköping Lambohov 76,3 80 76,4 55 76,0 25 Vidingsjö Lund Klostergården 16,7 78 14,3 19,4 36 Gunnsesbo Norrköping Rambodal 71,6 88 75,5 53 65,7 35 Klockaretorpet VTT Meddeland 787

forts. Sundsvall Granloholm Umeå Mariedal/Marieberg SST ₀₀₄IshemI? Västerås Råby

Önsta

_setsskk

Falun

Slätta-Herrhagen

Kalmar

Smedby

Kiruna

Lombolo

Kristianstad

Gamlegården

Motala

Charlottenborg

Nyköping

Arnö

Skövde

Sö. Ryd

Västervik

Yttre Brevik

Örnsköldsvik

Vallhalla/Sörliden

47,6

26,5

40,6

25,8

51,9

34,7

48,7

12,8

Bilaga 3 (sid 2)

ve

Set

s

3

sees

v

Bilaga 3 (sid 3) Stockholm Hässelby/Villastad sk. Gärdesskolan Bergholmsskolan Göteborg Dalaskolan Bjurslättskolan Påvelundsskolan Malmö Sofielundsskolan 27,1 59 20,6 34 Kirsebergsskolan 7,6 144 4,8 104 Blankebäckssk. Oxievångsskolan 25 40 15 ___ 151 Gävle Stiglundsskolan 15,5 Solängsskolan ___ 8,1 74 Halmstad Hallägraskolan/ Klockargårdssk 32,9 229 Helsingborg Fredriksdalsskolan 7,2 Elinebergsskolan 61 xo3 Linköping Tornhagsskolan Lund Järnåkraskolan Fågelskolan 335. ofCi TCG FSE VTI Meddeland787

forts. Norrköping Djäkneparkssk. Sundsvall Bergsåkers sk. Ha Hagaskolan

Kolbäcksskolan_{dan noe}

3 % så??? % Västerås Lillhagaskolan Hagaskolan Falun Hällsinggårdssk Kalmar Bergaviksskolan Kiruna Bolagsskolan Kristianstad Gustav Hellstr. sk Nosabyskolan t 0 N Motala Södra skolan Nyköping Oppebyskolan Skövde Rydskolan Västervik Norra Högstadiet M Örnsköldsvik Krokstaskolan VT! Meddeland 787 Bilaga 3 (sid 4) 197 Striped S-41 5,9 70,0 17,5 38,0 30,8 20 114 71 hängde 45,0 61,9 13,2 49,2 30,3 25,9

Bilaga 3 (sid 5) Stockholm Garnision KTH 13,8 Karolinska |Göteborg Volvo 32,5 169 34,0 153 18,8 16 SKF 33,0 270] 34,5 168| 30,4 102 Malmö Sydkraft 15,8 38 23,5 17 9,5 21 Sjukhuset 7,0 201 7,8 51 6,7 150 Kockums 10,8 __ 741 ___ 11,5 61 71,7 13 Gävle Lantmäteriverken 138 9,0 67 8,5 71 s r ei e Halmstad Länssjukhuset 3,6 193 6,3 64 2,3 129 upppxEX8 Helsingborg Boliden Kemi 9,1 230 8,3 157 11,0 73 Linköping SLAP 6,8 -1084 6,1 925] _ 11, Universitetet 1 Lund Högskoleomr 22,4 58 28,2 39 10,5 19

Äkerlund & Rausing 15,9 631 ___ 18,2___ 44]__ 10,5 ___ 19 S-v

Bilaga 3 (sid 6) kaross_HnO forts. Norrköping Ericsson Sundsvall Sundsv. sjukh. 6,1 179 7,1 42 5,8 137 O 2 __15,9 113 15,7 _ 102] 18,2 __11 Umeå Hissjövägen 10,8 148 7,5 80 14,7 68 Lassatsaken 1 06 1499 11 , 10,3 924 Västerås Mimerkontoret 17,2 58 16,2 37 19,0 21 Falun Saab-Scania 2,3 44 2,8 36 0,0 8 Kalmar Volvo 25,0 4 25,0 4 2 0 Kiruna LKAB 3,0 166 1,4 145 14,3 21 Kristianstad Centralsjukh. 7,4 284 4,1 97 9,1 187 Motala Electrolux 1,7 295 0,9 228 4,5 67 Nyköping Lasarettet 2,8 72 5,3 19 1,9 53 Skövde Volvo 2,3 132 2,9 103 0,0 29 Västervik Electrolux 0,0 91 0,0 53 0,0 38 Örnsköldsvik Modo 9,3 75 11,3 53 4,5 22 VTI Meddeland 787

Stockholm Roslagsvägen Tranebergsbron Munkbron Västerbron Göteborg Göta Älvsbron Linnég/Landsvägsg Delsjövägen Vasagatan Malmö Södervärnsstråket Fågelbacksstråket Kaptensgatan Sö Bulltoftavägen Gävle Drottningbron Rådhustorget _ Halmstad Österbro Slottsjordsv/Söndrumsv Helsingborg Viskstråket Kopparmöllegatan Linköping Klosterg/Drottningg Hunnebergsg/Östgötag Lund Lilla Fiskaregatan Universitetsbiblioteket Norrköping Vasaparken Bergsbron Sundsvall Granlo-Granloholm Heffnersvägen VTI Meddeland 787 39,7 43,9 27,7 19,9 15,8 12,5 21,3 16,2 5,9 6,9 4,1 3,9 3,3 3,1 6,9 5,5 4,1 8,6 6.9 -21,3 16,7 1,5 8,5 7,8 8,6 237 171 1121 337 996 1262 1037 2021 1138 1236 2126 718 1076 646 1562 4061 325 sas] 708 1036 61 78 469 363 257 42,1 46,4 28,5 18,6 16,1 12,8 24,2 17,6 5,8 6,8 3,3 31. 3,7 _ 1,6 3,6 117 0 3,0 3,7 8,0 6,1 22,7 18,3 0,3 7,1 10,1 12,2 Bilaga 3 (sid 7)

||

ALLMÄNNA CYKELSTRÅK

||

171

125

608

183

616

658

559

983

449

530

1088

_ 419

493

309

746

207

202

2461

288

492

60

288

198

148

82

33,3

37,0

26,9

21,4

15,3

12,3

18,0

14,8

6,0

6,9

4,9

_0:0

2,9

2,1

2,6

6,0

9,8

_ 4,5

9,0

Z;5

17,6

-11,1

3,3

10,3

4,6

0,0

-38

47

103

68

70

103

20

58

81

19

12

28

42

181

16

10

39,6

45,1

27,7

19,9

15,4

10,5

20,9

15,6

5,5

4,5

3,4

3,7

1,4

1,6

1,7

5,9

3,4

1,2

8,5

6,4

15,2

17,3

0,8

7,3

6,3

9,1

235

164

1118

321

992

1191

941

1991

1084

1138

2081

709

967

615

1418

376

293

493

705

1024

46

75

387

328

253

110

42,4

48,3

28,3

19,0

15,7

10,2

23,7

16,8

4,7

3,8

2,8

2,9

1,2

1,7

2,1

r

1,1

0,5

8,0

5,6

17,6

19,0

0,0

6,5

7,6

13,2

170

118

607

174

613

610

514

965

430

477

1071

414

425

294

674

189

178

220

288

485

58

244

1841

144

76

32,3

37,0

27,0

21,1

15,0

10,8

17,6

14,4

6,1

5,0

4,1

4,7

1,7

1,6

1,3

4,3

7,0

1,8

8,9

- 112

8,3

11,8

2,1

8,3

4,6

0,0

65

46

511

147

379

581

427

1026

654

661

1010

295

542

321

744

187

115

273

417

539

12

17

143

144

109

forts. Umeå Nygatan Bryggarg/Gamla bron % Västerås Cityringen/Bondeg. Cityringen/Kopparbergsv_{ae k} -Falun Myntgatan Trotzgatan (Rv.60) ; ett Te Kalmar Rifa gång/cykel Frediksskans Kiruna Adolf Hedinsv/ Hjalmar Lundboholmsv IzmboIo-/Östereden p Kristianstad Näsbychaussen Prästallén Motala Östermalmsgatan Brunnviksallén Nyköping Trosav/Lennings väg Stadsbron_ko Skövde Falköpingsvägen ___Marilsv/vallev. 1016CUI55 Västervik S:ta Gertruds vä Örnsköldsvik Cykelbana (E4:an) VT! Meddeland 787 12,1 te 9 AN Bilaga 3 (sid 8) 11,5 56 1,7 523 2,8 71 1,2 172 3,1 1,0 2,8 92 24 157 181 3,4 3,8 19,2 1,7 180 279 52

Bilaga 4 (sid 1)

Tabellunderlag för statistiska analyser

Tabell 1. Förändring i hjälmanvändning från 1994 till 1995. Chi-två test m.a.p kön.

Barn: (- 10 år) Pojkar 44,6 1159] 43,5 1819 0,32 NS Flickor 51,8 7451 47,9 1175 2,62 NS Totalt 47,4 45,2 2994 2,18 NS Barn: (Grundsk) Pojkar 25,4 26731 30,7 3297] 19,88 Flickor 23,6 2307] 31,8 27451 41,24 ©.01 Totalt 24,6 4980] 31,2 6042] 6651,00 ©.01 Vuxna: (Arb.pl.) Män 5,8 4694 9,1 5985] 39,08 ©.01 Kvinnor 6,0 2969 9,7 3967] 31,08 ©.01 Totalt 5,9 7663 9,3 9952] 4858,21 £.01 Allm. Cykelstråk Män/Pojkar 8,5 12723] 10,0 14137] 17,42 ©.01 Kvinnor/Flickor 5,6 11937 8,9 13612] 104,12 =.01 Totalt 7,1 24660 9,5 27749] 96,44 ©.01

Tabell 2. Förändring i hjälmanvändning från 1994 till 1995. Chi-två test m.a.p ortstorlek

Barn: (- 10 år) Större ort 33,1 4321 50,8 1247] 39,90 Medelstor ort 56,3 1069] 44,2 1156] 32,10 =.01 Mindre ort 39,2 4031 35,4 591 1,36 NS Barn: (Grundsk) Större ort 17,6 7941 33,9 1571] 67,52 ©.01 Medelstor ort 26,5 2573] 29,9 2651 6,98 ©.01 Mindre ort 24,8 1613] 30,7 1820] 14,57 ©.01 Vuxna: (Arb.pl.) Större ort 17,5 956] 19,0 2488 0,93 NS Medelstor ort 4,5 5952 6,5 6301] 23,99 ©.01 Mindre ort 2,3 755 3,9 1163 3,33 NS Allm. Cykelstråk Större ort 12,2 79131 13,5 12400] 90,23 =.01 Medelstor ort 4,8 11638 5,4 10666 4,47 NS Mindre ort 4,6 5109 8,1 4683| 50,24 ©.01 VTI Meddelande 787

Tabell 3. Hjälmanvändning 1995. Chi-två test m.a.p kön Bilaga 4 (sid 2) Barn: (- 10 år) Pojkar Flickor Barn: (Grundsk) Pojkar Flickor Vuxna: (Arb.pl.) Män Kvinnor Vuxna: (Cykelst.) Män Kvinnor 43,5 47,9 30,7 31,8 9,1 9,7 8,7 7,8 1819 1175 3297 2745 5985 3967 13034 12763 5,48 NS 0,7 NS 0,97 NS 9,49 £=.01

Tabell 4. Hjälmanvändning 1995. Chi-två test m.a.p ortstorlek

Barn: (- 10 år) Större ort Medelstor ort Mindre ort Barn: (Grundsk) Större ort Medelstor ort Mindre ort Vuxna: (Arb.pl.) Större ort Medelstor ort Mindreort -Vuxna: (Cykelst.) Större ort Medelstor ort Mindre ort 50,8 44,2 35,4 33,9 29,9 30,7 19,0 6,5 3,9 13,5 5,4 8,1 1247 1156 591 1571 2651 1820 2488 6301 1163 12400 10666 4683 39,57 =.01 7,56 NS 374,28 - =.01 456,18 2 ©.01 VTI Meddelande 787

Bilaga 4 (sid 3)

Tabell 5. Förändring i hjälmanvändning från 1988 till 1995. Chi-två test.

_ 1988 __ 1995 . % f % i f dt j 2 i Barn: (- 10 år) 20,2 1927] 45,2 2994] 320,20 1 =.01 Barn: (Grundsk) 5,0 8199 31,2 6042] 1760,89 1 =.01 Vuxna: (Arb.pl.) 1,7 10306 9,3 9952] 561,81 1 =.01 Allm. Cykelstråk 2,9 22101 9,5 27749] 876,45 1 =.01 VTI Meddelande 787

Bilaga 5 (sid 1)

Samband mellan andel högstadieklasser och andel hjälmanvändare 1995 års observationsstudie

IWRegressionslinje © Skolor

I

% Hjälmanvändare

Figur 1 Samband mellan andel hjälmanvändare hos grundskolebarn och andel

högstadieklasser i den aktuella skolan.

Kommentar:

Av regressionslinjens lutning ovan ser man att andel hjälmanvändare minskar med ökad andel högstadieklasser på skolan. Sambandet är signifikant', men relativt svagt. Av figuren kan man se att av de 11 skolor som inte har högstadium varierar hjälmanvändningen mellan ca 14% och 93%, medan vid rena högstadieskolor varierar andelen mellan 0-46%. Det finns alltså högstadieskolor där hjälmanvändningen är större än i rena låg- och mellanstadieskolor.

' Regressionskoeficienten (b = -0.21, n=40) och korrelationskoeficienten (r = -0.35, n=40) är signifikanta (p .05).